Kongresshandlingar 2008

Transkript

1 Kongresshandlingar 2008 Innehåll: Röstetal och ombud 2 Program och dagordning 3 Mål och riktlinjer för de kommande fem åren 4 Verksamhetsplan Budget 2009 samt riktlinjer Kommentarer till budget 2009 och riktlinjer Valberedningens förslag 15 Motioner 17 Förbundsstyrelsens förslag 1 50 Förbundsstyrelsens förslag 2 61

2 Röstetal och ombud Distrikt / rasklubb Medlemsantal Röster Andel av medlemsantal (OBS avrundat) Max antal ombud Blekinge ,43 % 2 Dalarna ,36 % 3 Gotland ,84 % 1 Gävleborg ,27 % 3 Halland ,89 % 3 Mellannorrland ,37 % 4 Närke ,09 % 2 Skaraborg ,87 % 5 Skåne ,13 % 12 Småland ,45 % 7 Stockholm ,54 % 7 Sörmland ,36 % 4 Uppland ,42 % 4 Värmland-Dal ,91 % 5 Västmanland ,23 % 2 Västra ,92 % 9 Östgöta ,60 % 4 Övre Norrland ,05 % 5 Distrikten summa ,7 % 82 Australian Cattledog ,11 % 1 Australian Shepherd ,58 % 1 Beauceron ,17 % 1 Belgiska Vallhundar ,36 % 1 Bouvier des Flandres ,23 % 1 Boxer ,75 % 2 Briard ,50 % 1 Collie ,31 % 1 Dobermann ,64 % 1 Hollandse Herdeshond ,06 % 1 Hovawart ,74 % 1 Kelpie ,52 % 1 Riesenschnauzer ,07 % 1 Rottweiler ,74 % 3 Schäfer ,39 % 4 Svart Terrier ,10 % 1 Rasklubbarna summa ,3 % 22 TOTALT % 104 Program och dagordning 1. Kongressens öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av justerare - tillika rösträknare - samt beslut om justering av de punkter som upptar val av förbundsstyrelsen 4. Fråga om kongressen blivit behörigen utlyst 5. Val av valberedningskommitté om tre personer för förberedande av val av valberedning 6. Val av ordförande och vice ordförande att leda kongressens förhandlingar samt anmälan av förbundsstyrelsens val av protokollförare 7. Fastställande av dagordning och tidsprogram under kongressen 8. Utdelning av utmärkelsetecken och kallande av hedersledamöter 9. Aktuell information 10. Förbundsstyrelsens berättelse 2007 samt revisorernas berättelse 11. Fastställande av balans- och resultaträkning per den 31 december 2007 samt beslut om ekonomiska dispositioner 12. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 13. Genomgång av mål och riktlinjer för verksamheten under den kommande femårsperioden 14. Genomgång av verksamhetsplan med budget för närmast kommande verksamhetsår samt budgetinriktning för de två närmast följande verksamhetsåren liksom förslag till medlemsavgift till förbundet för det närmast kommande verksamhetsåret 15. Genomgång av motioner från klubbar och distrikt med konsekvenser för verksamhet och ekonomi 16. Beslut om mål och riktlinjer för verksamheten, verksamhetsplan med budget, budgetinriktning och medlemsavgift samt motioner enligt punkterna Val av förbundsstyrelse avseende; a) en ordförande (1 år) b) en 1:e vice ordförande (2 år) c) en skattmästare (1 år) d) tre ordinarie ledamöter (2 år) e) en suppleant (2 år) 18. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter (1 år) 19. Val av valberedning (1 år) 20. Omedelbar justering av punkterna Omedelbar justering av punkt Anmälan om av förbundsstyrelsen utsedda representanter i myndigheter och organisationer till vilka förbundet är anslutet eller äger utse representation 23. Beslut om ärenden att hänskjutas till förbundsstyrelsen för avgörande 24. Motioner från klubbar och distrikt, vilka inte behandlats under punkt Förbundsstyrelsens förslag 26. Frågor av allmänt intresse, upptages till överläggning - ej beslut - endast i den mån tiden medger. Frågorna ska skriftligen avlämnas till generalsekreteraren senast den 17 maj 27. Kongressens avslutande Hålltider för helgen Lördag den 17 maj Söndag den 18 maj klockan Förhandlingar klockan Förhandlingar Kaffe Kaffe Lunch Lunch Kaffe Kaffe Middag Hotel Gothia Towers Göteborg Tiderna är ungefärliga och kan komma att ändras. 2 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

3 Mål och riktlinjer för den kommande femårsperioden Inledning Inom Brukshundklubbens verksamhetsområde ökar aktiviteten från allt fler aktörer. Antalet hundägare som söker utbildning ökar, konkurrensen hårdnar, större krav ställs från myndigheter, organisationer och enskilda när det gäller kvantitet och kvalitet på våra utbildningar av hundägare och hundekipage. Hundägandet är i dagens samhälle hårt debatterat. Är hunden en tillgång eller ett problem för samhället? Kraven ökar på kunskapsproduktion inom området hund samt att med ökad kunskap och medveten avel kunna producera flera sunda och friska hundar, vilka ska fungera som familjehundar, tävlingshundar och tjänstehundar. Hela Brukshundklubbens verksamhet är viktig, men Förbundsstyrelsen (FS) har valt att fokusera på följande områden kommande period: Information och PR Avelsarbete Målstyrning Information och PR Brukshundklubben måste de närmaste åren arbeta aktivt för att samhället ska inse betydelsen av vår existens och vad vi arbetar med. Denna information kommer att bestå av ett utåtriktat arbete där medlemmar, media, myndigheter, näringsliv, övriga organisationer och enskilda ska beredas möjlighet att på ett lättfattligt sätt få information om vad organisationen står för. Presentationsmaterial kommer att framställas som kan användas inom hela organisationen, deltagande vid större hundarrangemang kommer att öka och varumärket Svenska Brukshundklubben ska etableras och utvecklas. Avelsarbete Uppgiften med att anta rasspecifika avelsstrategier för Brukshundklubbens samtliga raser är nu slutförd. Med detta som grund ska rasklubbarna, som har det praktiska avelsansvaret, följa upp och utvärdera det praktiska avelsarbetet. Målsättningen med Brukshundklubbens avelsarbete ska vara att utveckla raserna, där fokusering ska ligga på sund mentalitet, funktion i samklang med det moderna samhällets förväntningar och krav samt hälsa och exteriör. Genom bred information till hundintresserad allmänhet, ägare och presumtiva valpköpare ska Brukshundklubben medverka till att medvetandegöra värdet av noggrannhet vid valpköpet och att valet av valp ska grunda sig på en familjebild vad gäller mentalitet och hälsa, istället för på enstaka individer. Målstyrning För att kunna tillgodose dessa krav och önskemål har en genomgripande översyn av Brukshundklubbens verksamhet företagits. Denna översyn ledde till att Kongressen 2006 tog beslut om att verksamheten ska målstyras. En sådan förändring sker inte över en natt, och därför är organisationens mål följande: 1/ nya målstyrda organisationen sjösätts 1/ arbetar den centrala organisationen målstyrt 1/ procent av rasklubbar och distrikt samt 20 procent av lokalklubbarna arbetar målstyrt 1/ procent av rasklubbar och distrikt samt 75 procent av lokalklubbarna arbetat målstyrt 1/ arbetar organisationen målstyrt Vad är målstyrning? Målstyrning innebär, kortfattat, att organisationen gemensamt sätter upp syfte och mål för verksamheten. De personer eller grupper som får i uppgift att förverkliga målen bestämmer organisation och metod utifrån vad man anser lämpligast. Målstyrning innebär också att: Effekterna för dem som verksamheten är till för sätts i centrum på alla nivåer Målstyrning förutsätter att det utvecklas system (strukturer, metoder, processer) för uppföljning, redovisning, analys och värdering av effekterna i förhållande till målen Målstyrningsfilosofin inympas hos samtliga förtroendevalda och alla anställda genom ett introduktionsoch utvecklingsprogram Decentralisering, delegering, delaktighet och dialog är viktiga och naturliga företeelser i en målstyrd organisation 1 januari 2009 Som en del i arbetet att förverkliga kongressbeslutet 2006 om att verksamheten ska målstyras, kommer en översyn av den centrala organisationsstrukturen att genomföras. Översynen beräknas vara klar så att den nya organisationen kan vara formad och sjösättas den 1 januari januari 2010 Genom utbildning och informationsinsatser kommer förtroendevalda och anställda på central nivå att lära sig målstyrning utifrån en metod som heter SIMON. Brukshundklubben, tillsammans med Studiefrämjandet, utbildar handledare som kommer att vara organisationens resurs i förändringsprocessen. Utbildning och information kommer att erbjudas rasklubbar, distrikt och lokalklubbar för att skapa förutsättningar att införa målstyrning i hela organisationen. Till den 1 januari 2010 är målet att den centrala organisationen arbetar målstyrt samt 40 procent av rasklubbar och distrikt och 20 procent av lokalklubbarna. 1 januari 2011 Arbetet med att informera och utbilda rasklubbar, distrikt och lokalklubbar i målstyrning kommer att fortsätta och den 1 januari 2011 är målet att 80 procent av rasklubbar och distrikt samt 75 procent av lokalklubbarna arbetar målstyrt. 1 januari 2012 Målsättningen är att Svenska Brukshundklubben är en målstyrd organisation den 1 januari Utifrån det målstyrda sättet att arbeta kommer organisationsstrukturen att förändras genom hela processen eftersom varje del inom Brukshundklubben strukturera sig på det sätt som man själva finner lämpligast. Det förutsätter en arbetsinsats och vilja till förändring som genomsyrar hela organisationen. Förbundsstyrelsen kommer att arbeta för att stödja förändringsprocessen och handledarna kommer att vägleda organisationen i det arbetet. Verksamhetsplan för åren I omvärlden händer mycket som påverkar vår organisation. Hundens och hundägandets villkor ifrågasätts samtidigt som det ställs krav på fler och bättre hundar. Hundägarutbildningen går på högvarv medan intresset för brukstävlingar minskar. Därtill har det totala ansvaret för lydnadsprov och agility överförts till Brukshundklubben, där agility som sport ständigt växer. Tjänstehundverksamheten ställer särskilda krav på kvalitet, kvantitet och förändringsmöjligheter i takt med myndigheternas krav. Uttalade krav på bättre tjänstehundsämnen ökar fokus på Brukshundklubbens avelsansvar. Denna verksamhetsplan innehåller Förbundsstyrelsens förslag till arbetsbudget under år 2009 samt budgetförslag för åren Det kongressen år 2008 har att besluta om är verksamhetsplan med budget för år 2009 samt riktlinjer för åren Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

4 Centrala kommittéer Centrala sektorer Kommittén för hundars mentalitet En del av Svenska Brukshundklubbens uppgift är att tillhandahålla mentalt och fysiskt friska samt funktionsdugliga hundar. En viktig del i denna uppgift är mentalbeskrivning och korning av hund som kommittén för hundars mentalitet arbetar med. Kommittén för hundars mentalitet kommer under 2009 att arbeta med: Att funktionsprovet färdigställs för att användas som komplement till mentaltesten Att samarbete med andra länder avseende utbildning av mentalfunktionärer fortgår Att utbilda mentaltestdomare Att arrangera regionala konferenser för testledare och beskrivare Att Översyn MH övergår till att arbeta med revidering av MH Att färdigställa arbetet MH som verktyg Dessutom kommer arbetet med att kvalitetssäkra både utbildningar, test och beskrivningsverksamheten att fortgå genom hela tidsperioden. Kommittén för PR och information PR- och informationskommittén ska ha ett övergripande helhetsgrepp över kommunikationsverksamheten inom Brukshundklubben genom att ha en strategisk snarare än en operativ roll. Genom analys, utvärdering, strategier, policies och mallar ska den strategiska kommunikationsverksamheten skapa verktyg så att det underlättar för varje verksamhetsområde att nå sina målsättningar. PR- och informationskommittén roll är också att kvalitetssäkra på vilket sätt Brukshundklubben för fram sitt budskap. Detta genom att ta del av informationsinnehåll, renodla kommunikationskanalerna och granska formen på den information som Brukshundklubben sänder ut till sina målgrupper. PR- och informationskommittén ska också vara organisationen behjälplig med: Att formulera målsättningar och välja verksamhetsinriktningar så att de överensstämmer med Brukshundklubbens vision och varumärke Att fungera som rådgivare i kommunikationsfrågor Kommittén för PR och information kommer under 2009 att arbeta med: Att inleda arbetet med att skapa en kommunikationspolicy och strategi för centralorganisationen Att genomföra en PR- och informationskonferens för distrikt och rasklubbar med inriktning på medieträning och krishantering Att utarbeta en informationsfilm om Svenska Brukshundklubbens verksamheter för allmänhet och nyblivna medlemmar Att delta på mässorna Hund09 och MyDOG för att visa upp våra verksamheter på ett positivt och attraktivt sätt och öka förståelsen för Brukshundklubben och den mångfald av aktiviteter som vi kan erbjuda hundägare Rasklubbarnas samarbetskommitté Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) lyder direkt under förbundsstyrelsen (FS) och består av en ledamot från samtliga av Brukshundklubbens rasklubbar. RASK ger rasklubbarna förutsättningar för erfarenhetsutbyte och samarbete i rasklubbsfrågor. RASK utgör referensgrupp till Centrala Rasutvecklingssektorn och är vid behov ett remissorgan i frågor som Centrala Rasutvecklingssektorn har ansvaret för. RASK kommer under 2009 att arbeta med: Att genomföra en avelsrådskonferens Att arbeta fram ett informationsblad som fortsättningsvis ska tas fram årligen Agility Sektorn arbetar som tidigare, men variation över åren sker genom att centrala utbildningar och konferenser sker olika år. Verksamheten ökar och behöver instruktörer och funktionärer. Agilitysektorn ska under perioden fokusera på att utveckla sporten och skapa fler starter per år. Agilitysektorn kommer under 2009 att arbeta med: Att informera, entusiasmera och organisera distrikt och klubbar till ökad verksamhet vad gäller kursverksamhet, funktionärsutbildning och tävlingsarrangemang Att informera om agilityverksamhet i Brukshunden, via Brukshundklubbens hemsida och genom andra aktuella informationskanaler Att utveckla och förbättra informationsverksamheten på olika nivåer Att arbeta för att agilityansvariga eller agilitysektorer ska finnas i varje distrikt och lokalklubb Att arbeta med och utreda såväl aktuella frågor som framtida utvecklingsområden Att komplettera utbudet av kurser inom agility med tonvikt på nya specialkurser Att främja fortbildning och motiverande aktiviteter för funktionärer på lokalklubbs- och distriktsnivå Att genomföra en konferens för distriktsansvariga varje år Att genomföra en central konferens för funktionärer och instruktörer Att ansvara för svenska mästerskapen i agility Att föreslå anmälningsavgifter och arrangörsavgifter för officiella agilitytävlingar Att medverka till framtagandet av effektivare rutiner för anmälan, tävlan, resultatredovisning och stambokföring Draghundssektorn Draghundssektorn kommer att arbeta som tidigare. Det innebär att sektorn kommer att hålla kontakt med Svenska Draghundsportförbundet (SDSF) och vara en länk mellan organisationerna gällande bland annat konferenser, utbildningar och regelfrågor. Draghundssektorn kommer under 2009 att arbeta med: Att genomföra domarkonferenser tillsammans med SDSF för att skapa en gemensam bedömningssyn på meriteringarna Att påverka lokalklubbarna att arrangera tävlingar i samarbete med draghundsklubbar för att kunna erbjuda fler meriteringstillfällen Hundägarutbildningssektorn Hundägarutbildningssektorn kommer under perioden att arbeta aktivt för att utveckla lärarutbildningen till allmänlydnadslärare och tävlingslärare. I sammanhanget kommer utvecklingskurser för lärare i specialdressyr att arrangeras. Detta i syfte att utveckla lärare och genom dem instruktörer inom specialdressyren. Det leder förhoppningsvis också till ökad tävlingsverksamhet inom brukshundssporten. Sektorn kommer även att arbeta för en utveckling av etik, förhållningssätt och hundkunskapen inom organisationen, främst då genom temalagda arrangemang av symposier som genomförs som turnéer i landet. Det första temat är inlärning och går under namnet Påverkan eller åverkan. Föreläsare är Björn Forkman, Kerstin Malm och Kenth Svartberg. Turnen startar under Hundägarutbildningssektorn kommer, i likhet med tidigare år, att verka för att Brukshundklubben ska tillgodose behovet av hundägarutbildning i samhället och att allmänheten ska känna till att Brukshundklubben står för goda relationer och utbildning av hög kvalitet. 6 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

5 Hundägarutbildningssektorn kommer under 2009 att arbeta med: Symposieturné Påverkan eller åverkan fortsätter i landet på fem platser från söder till norr SBK Coach utbildning Modul 3 och 4 Konferens med distrikten, vår och höst Att tävlingslärarutbildningen avslutas Utvecklingskurser för lärare med inriktning specialdressyr Allmänlydnadslärarutbildning startar Lydnadssektorn Lydnadssektorn är en nybildad sektor som tillträdde den 1 januari Sektorn består av fem ledarmöter och har till uppgift att entusiasmera Svenska Brukshundklubbens medlemmar till att delta i lydnadsprov. Därmed ska lydnadssektorn även stimulera till utbildning av tävlingsekipage och tävlingsfunktionärer. Lydnadssektorn kommer under 2009 att arbeta med: Att arrangera mästerskap Att ta fram landslag Att bearbeta tävlingsstatistik Att ansvara för utbildning av funktionärer inom verksamhetsområdet Att ansvara för domaraspirantproven Att ansvara för regelfrågor Att ansvara för Inside-sidorna i Brukshunden Att följa upp reglernas efterlevnad på arrangemang som genomförs i landet Att arrangera en domarkonferens Rasutvecklingssektorn Rasutvecklingssektorn arbetar med träffar, konferenser och utbildningar för Brukshundklubbens rasklubbar och distriktens rasutvecklingssektorer. Rasutvecklingssektorn kommer under 2009 att arbeta med: Att öka medvetenheten om hundars fysiska och psykiska hälsa Att bistå rasklubbarna i det fortsatta arbetet med RAS Att arbeta vidare med att initiera olika hälsoprojekt där behov finns Att få en objektiv, likriktad bedömning av fel och förtjänster hos de raser Brukshundklubben har avelsansvar för Att samordning av information och utbildning i avelsfrågor och om avelskrav Att ta fram fler argument för det viktiga i att alla hundar beskrivs både mentalt och exteriört Att motivera rasklubbarna till aktiva insatser gällande mentalitet i aveln Att få till stånd bättre samarbete mellan rasklubbar, distrikt och lokalklubbar Att utbilda exteriörbeskrivare för korning Att ta fram förslag till utställningsprogram, vilket fastställes av SKK Att utbilda utställningsarrangörer Tjänstehundssektorn Tjänstehundssektorn förväntas få en stabil utveckling i samverkan med Brukshundklubbens uppdragsgivare. Tjänstehundssektorn kommer under 2009 att arbeta med: Att leda planera och stödja utbildningen av tjänstehundar och hundförare för Försvarsmaktens (FM) och Krisberedskapsmyndighetens (KBM) behov Att rekrytera, utbilda och kompetensutveckla hundtjänstpersonal på uppdrag av FM och KBM Att genomföra totalförsvarsupplysning Att informera om tjänstehundsverksamheten såväl inom som utom Brukshundklubben Att rekrytera och utbilda funktionärer för tjänstehundsverksamheten Att aktivt verka för att Brukshundklubbens tjänstehundar och förare nyttjas inom FM och KBM samt för samhällets behov av Polisen, Sjöräddningssällskapet, SRV och FRG Att följa utvecklingen av tjänstehundshundsverksamheten internationellt Att arrangera och delta i konferenser och utbildningar inom verksamhetsområdet Att delta i dialoger och möten inom verksamhetsområdet samt i övrigt samverka med uppdragsgivarna Att verka för deltagande i tävlingsverksamhet, nationellt och internationellt Att aktivt delta i reformering och utveckling av hundtjänsten inom FM Att ständigt arbeta med utveckling av nya förmågor för tjänstehunden Att genomföra kvalificerade tjänstehundsutredningar, teoretiskt och praktiskt Att kontinuerligt utveckla, förnya och reformera den egna organisationen för att denna över tiden ska vara anpassad till uppdragsgivarnas behov såväl nationellt som internationellt Att uppnå uppfyllnad av avtal och efterfrågade förmågor inom FM:s förband såväl nationellt som internationellt Tävlingssektorn Tävlingssektorn har till uppgift att entusiasmera Brukshundklubbens medlemmar till att delta i bruksprov och IPO/BHP-prov. Därmed ska tävlingssektorn även stimulera till utbildning av tävlingsekipage. Tävlingssektorn kommer under 2009 att arbeta med: Att arrangera mästerskap Att ta fram landslag Att bearbeta tävlingsstatistik Att ansvara för utbildning av funktionärer inom verksamhetsområdet Att ansvara för domaraspirantproven Att ansvara för regelfrågor Att ansvara för Inside-sidorna i Brukshunden Att följa upp reglernas efterlevnad på arrangemang som genomförs i landet Detta ska uppnås genom: Hälsoprojekt där så är påkallat Att arrangera hälsokonferenser Konferens för utställningsdomare Vidareutbildning av utställningsdomare Utbildning av utställningsansvariga Informationsarbete Avelsmåls-/uppfödarekonferens RAS/RUS konferens Utbildning exteriörbeskrivare Att arrangera exteriörbeskrivarkonferenser 8 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

6 Budget 2009 Riktlinjer (Samtliga siffror är angivna i tusentals kronor) Budget 2009 Riktlinjer (Samtliga siffror är angivna i tusentals kronor) Budget och Riktlinjer Utfall Budget Utfall Budget Budget Riktlinjer Riktlinjer Budget och Riktlinjer Utfall Budget Utfall Budget Budget Riktlinjer Riktlinjer Intäkter Egna medel Anslag och bidrag Medlemsavgifter Annonsförsäljning Förlagsförsäljning Kydingeholm försäljning Sponsoravtal Övriga intäkter Intäkt BRH, MH, Lärarutbildning från TJH Adminstrationsersättning TJH OH från TJH Summa intäkter egna medel Kostnader Gemensamma kostnader Personalkostnader Lokalkostnader förbundskansliet Lokalkostnader Kydingeholm Matkostnader Kydingeholm Kontorskostnader förbundskansliet Kontorskostnader Kydingeholm IT-kostnader förbundskansliet IT-kostnader Kydingeholm Verksamhetsomkostnader Portokostnader Tele & Internet förbundskansliet Tele & Internet Kydingeholm Organisationskonferens Kongress FS möten, projekt och uppdrag Förlagsverksamhet Brukshunden Administrationsersättning Avskrivningar Summa gemensamma kostnader Kommittéer Kommittén för hundars mentalitet Rasklubbarnas samarbetskommitté PR-Infokommittén Summa kommittéer Sektorer Agilitysektorn Draghundssektorn Tävlingssektorn Lydnadssektorn Hundägarutbildningssektorn Rasutvecklingssektorn Summa sektorer Korr. Kommittéer och sektorer Landslagskostnader Kostnader totalt Operativt resultat Finansiella poster Resultat Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

7 Kommentarer till budget 2009 och riktlinjer Intäkter - egna medel Anslag och bidrag Tidigare har vi här redovisat bidrag för tjänstemän med lönebidrag. Den tjänsteman vi haft lönebidrag för de senaste åren avled i februari 2008 och kommer inte att ersättas, varför dessa intäkter försvinner. Således försvinner även lönekostnaderna för tjänstemannen ifråga. Bidrag från SKK för domarkonferenser utgår med 75 procent av totalkostnaden, dock max 75 kkr per konferens. För 2009 räknar vi med bidrag om 150 kkr och för 2010 blir bidraget 75 kkr. Medlemsintäkter Medlemsintäkterna är beräknade på att antalet A-medlemmar minskar något under åren 2008 och 2009, med en försiktig ökning från år Annonsförsäljning Annonsförsäljningen beräknas öka även de närmaste åren. Förlagsförsäljning När det gäller förlagsförsäljningen har vi valt att räkna upp denna med en årlig prisökning om två procent från år Försäljning Kydingeholm Intäkter för uthyrning av rum, konferenslokaler, appellplaner, MH- och MT-banor på kursgården Kydingeholm. Sponsorintäkter Intäkter från avtal med Agria Djurförsäkring AB och Wasa Kredit. Övriga intäkter Bland dessa intäkter ligger främst administrativa avgifter för agility. Agilityverksamheten har ökat kraftigt de senaste åren, men utvecklingen framåt är svår att bedöma. Vi har därför budgeterat att de kommer att ligga på samma nivå varje år under perioden. Intäkter Brukshunden och lärarutbildning Här redovisas de intäkter vi får från Försvarsmakten till Brukshunden och lärarutbildningen. OH från tjänstehund Intäkter från försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten gällande overheadkostnader som vi har för genomförandet av viss hundproduktion och uppdragsutbildning. Kostnader Gemensamma kostnader Personal Lönekostnaderna har ökats med 3,4 procent årligen under perioden. Avtalet mellan IDEA och HTF gick ut 2007, och resulterade i en högre höjning än vad vi tidigare budgeterat. Lokalkostnader förbundskansliet Lokalkostnaderna har beräknats öka med två procent per år från och med år Förutom hyreskostnader ingår kostnader för larm, städning och el etc. Kostnaden har ökat mellan år 2008 och 2009 på grund av utökning av kanslilokalerna. Lokalkostnader Kydingeholm Lokalkostnaderna för Kydingeholm avser hyra, el, uppvärmning, larm, städning etc. Matkostnader Kydingeholm Kostnader för restaurangen på Kydingeholm. Dessa kostnader faktureras vidare till de som hyr in sig på kursgården. Kontorskostnader förbundskansliet och Kydingeholm Vi beräknar en försiktig ökning av förbundskansliets kostnader, främst beroende på inflationen. När det gäller kostnaderna för Kydingeholm beräknas dessa vara mycket måttliga. IT-kostnader förbundskansliet och Kydingeholm Kostnaderna för förbundskansliet beräknas öka med två procent per år under perioden. I dessa kostnader ingår leasingavgifter, förbrukningsinventarier, licenser samt support- och serviceavtal. För Kydingeholm är kostnaderna relativt låga. Verksamhetsomkostnader Kostnaderna beräknas öka med två procent under perioden. I dessa kostnader ingår bland annat revisionskostnader, trycksaker, företagsförsäkring samt medlemsavgifter till SKK och Svenskt Friluftsliv, förre detta FRISAM. Portokostnader Portokostnaderna beräknas öka med två procent per år. I dessa kostnader ingår porto för medlemsavisering, avräkning till klubbar samt diverse utskick från kansliet. Telefon och Internet förbundskansliet och Kydingeholm Kostnaderna för telefon och Internet på förbundskansliet beräknas öka med två procent per år under perioden. I dessa kostnader ingår kostnader för kansliets Internetanslutning, telekostnader via kansliets växel, mobiltelefonkostnader samt serviceavtal för växeln. Kostnaderna på Kydingeholm är relativt låga då vi inte behöver några avancerade lösningar där. Organisationskonferens och kongress Kostnaderna för kongressen har ökats något på grund av att kongressen kan komma att genomföras på andra platser i landet än i Stockholm. Från och med år 2009 följer kostnaderna inflationen. Förbundsstyrelsen (FS) och Förbundsstyrelsens uppdrag Dessa kostnader ökar vartannat år på grund av Kennelfullmäktige och följer inflationen. Förlagsverksamheten Kostnaderna för förlagsverksamheten ökar varteftersom intäkterna ökar. Täckningsgraden är budgeterad till 35 procent. Vissa kostnader, till exempel porto, frakt och emballage ökar med inflationen. Brukshunden Kostnaderna för tidningen Brukshunden beräknas öka med inflationen. Administrationsersättning Här budgeteras momseffekten av fakturering från aktiebolaget till förbundet. Kommittéer År 2009 planeras en utbildning för mentaltestdomare samt en konferens för lärare mentaltjänst. År 2010 planeras en konferens för mentaltestdomare och en konferens för lärare i mentaltjänst. År 2011 planeras en 12 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

8 konferens för mentalbeskrivare och en utbildning för mentaltestdomare. PR- och Infokommittén planerar att genomföra en PR- och informationskonferens varje år under perioden. Under år 2009 önskar man även fokusera på att arbeta med en kommunikationsstrategi för organisationen. Valberedningens förslag Förbundsstyrelsen Mandattid Rasklubbarnas samarbetskommitté beräknar öka sin verksamhet och genomföra en avelsrådskonferens år Sektorer Sektorernas budget varierar något från år till år beroende på vilken verksamhet som planeras. Nedan följer förklaring till större avvikelser mellan åren: Agilitysektorn genomför en regelkonferens år 2009, en tävlingsledarkonferens år 2009 och 2011 samt en instruktörskonferens år Tävlingssektorn planerar en regelkonferens samt en A-domarkonferens år Lydnadssektorn planerar att under år 2009 genomföra en lydnadsdomarkonferens och en regelkonferens lydnad I-III. Rasutvecklingssektorn genomför en konferens för utställningsdomare, en konferens för hälsoansvariga samt en utbildning av utställningsansvariga under år År 2010 genomförs en avelsmåls- och uppfödarkonferens, en exteriörbeskrivarkonferens, en exteriörbeskrivarutbildning samt en utbildning av utställningsansvariga. År 2011 genomförs en konferens för hälsoansvariga. Korrigering kostnader kommittéer och sektorer Vid kontroll av kommittéers och sektorer utnyttjande av budgeterade medel under den senast femårsperioden har vi funnit att sektorer och kommittéer tillsammans utnyttjat i genomsnitt 85 procent av dessa. En korrigering av de budgeterade medlen har därför gjorts med 12 procent. Landslagskostnader Landslagskostnaderna beräknas uppgå till kronor per år. En satsning på att hitta sponsorer till våra landslag kan minska våra egna kostnader för landslagen. Ordförande Staffan Thorman Omval 1 år 1:e vice ordförande Ionie Oskarson Omval 2 år Skattmästare Rolf Weiffert Fyllnadsval 1 år Ordinarie ledamöter Judith Granberg Omval 2 år Birgitta Forsberg Omval 2 år Tomas Knuutila Nyval 2 år Suppleanter Nina Axelsson Nyval 2 år Revisorer Kerstin Hedberg aukt. revisor Omval 1 år Eleonor Lindahl lekman Omval 1 år Suppleanter Peter Olofson aukt. revisor Omval 1 år Carina Lindström lekman Omval 1 år För följande ledamöter i förbundsstyrelsen utgår mandattiden :e vice ordförande Anders Dahlstedt Skattmästare Rolf Weiffert (om valet sker enligt förslag 2008) Ordinarie ledamöter Anders Ekholm Fredrik Steen Suppleanter Maritha Östlund-Holmsten Annika Sällvik Valberedningen Barbro Olsson Tommy Blomquist Katinka Ryttse Irene Karlsson Bengt Hellman 14 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

9 Valberedningens förslag Motion nummer 1 Utifrån de svar på valberedningens förfrågan om förbundsstyrelsens sammansättning fick vi in ett fåtal förslag som vi har behandlat. Valberedningen har i sitt arbete att ta hänsyn till: Vilka krav det ställs på framtidens förbundsstyrelse utifrån den nya inriktningen med målstyrning I sitt val av kandidater lyssna till organisationens önskemål Krav på kompetens och samarbetsförmåga hos Förbundsstyrelsens ledamöter, allt för organisationens bästa Med detta som grund nominerar vi, som ny suppleant i förbundsstyrelsen Nina Axelsson Dalkulla som är aktiv som sekreterare i Daladistriktet Även aktiv på lokalklubben som instruktör, tävlingssekreterare och mentalfigurant Tävlar aktivt med sin Kelpie Tycker föreningslivet är roligt Arbetar till vardags på Studiefrämjandet Intresserad av organisatoriska frågor Skoterfanatiker 16 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

10 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nummer 1 Motion nummer 2 Motionären önskar att kongressen beslutar att försäljning av produkter från förlagsverksamheten ska göras utan att några extra avgifter tas ut, och att leverans ska ske inom två dagar. FS anser att förlagsverksamheten självklart är en servicefunktion för våra klubbar och distrikt men även att denna verksamhet ska redovisa vinst. FS finner det olyckligt om kongressen beslutar vilka avgifter och leveranstider som ska gälla i förlagsverksamheten, vilket är ett beslut som bör tas av företagsledningen och på affärsmässiga grunder. FS föreslår att motionen avslås. 18 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

11 Motion nummer 2 Yttrande över motion nummer 2 Agilitysektorns yttrande över motion nr 2 Sektorn ställer sig positiv till att tävlingsarrangörer skall kunna köpa inteckningskort som priser. Vi vill dock understryka att det skall stå arrangören fritt att välja typ av priser och omfattning. Lydnadssektorns yttrande över motion nr 2 Motionären föreslår att Brukshundklubben ska införa samma system som Kennelklubben använder sig av som pris på utställningar, det vill säga någon form av inteckningskort. Förslaget är intressant men bör utredas vad gäller administrativa kostnader för kansliet. Lydnadssektorn föreslår att motionen avslås men att frågan hänskjuts till kansliet för utredning. Rasutvecklingssektorns yttrande över motion nr 2 Rasutvecklingssektorn föreslår avslag av motionen med motivering att inteckningskort kräver ett stort administrativt åtagande för det centrala kansliet. Tävlingssektorns yttrande över motion nr 2 Motionären föreslår att Brukshundklubben ska införa samma system som Kennelklubben använder sig av som pris på utställningar, det vill säga någon form av inteckningskort. Förslaget är intressant men bör utredas vad gäller administrativa kostnader för kansliet. Tävlingssektorn föreslår att motionen avslås men att frågan hänskjuts till FS för utredning. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2 FS ser, i likhet med berörda sektorer, positiva inslag i motionen men föreslår att motionen avslås samt att kongressen uppdrar åt FS att utreda vilka kostnader och rutiner motionen innebär och därefter återkomma till 2009 års kongress med förslag. 20 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

12 Motion nummer 3 Yttrande över motion nummer 3 AG SM-arrangemangs yttrande över motion nr 3 FS har tillsatt en arbetsgrupp som ska göra en total översyn, vad gäller svårigheterna att hitta arrangörer till de SM-arrangemang som Brukshundklubben står som huvudarrangör för. Arbetsgruppen har påbörjat sitt arbete och en del i detta är att se över de ekonomiska möjligheterna för arrangörerna. Då arbetsgruppen har liknande intentioner som motionären anser vi att det bästa är att arbetsgruppen får fortsätta det påbörjade arbetet. Därmed anser vi att motionen i princip är besvarad. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3 FS instämmer i ovanstående yttrande och föreslår att motionen för dagen avslås och att kongressen uppdrar till FS att lämna förslag i frågan när arbetsgruppen slutfört sitt arbete. 22 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

13 Motion nummer 4 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nummer 4 Motionären önskar att kongressen beslutar om en återgång till det gamla systemet för att bekräfta medlemskap inför tävling, med den skillnad att medlemskort i skrivbart material tas fram. FS förstår problematiken och en förändring av medlemskorten har genomförts i februari På dessa medlemskort ges kassören möjlighet att intyga medlemskap genom att sätta sin signatur på framsidan av medlemskortet. Vid framtagandet av en ny, elektronisk, tävlingskalender på hemsidan, diskuteras möjligheterna till en medlemskontroll redan vid anmälningsförfarandet så att arrangörerna behöver genomföra en minimal kontroll när det gäller medlemskap. FS anser därmed att motionen är besvarad. 24 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

14 Motion nummer 5 Motion nummer 6 26 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

15 Motion nummer 5 & 6 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nummer 5 & 6 Motionären vill att kongressen ska besluta om att Brukshundklubben i första hand inte ska stå som ägare till en bilpark oavsett antal och prisläge. Om detta inte beslutas av kongressen, i andra hand besluta om att införa ett takbelopp vad avser det bemyndigande FS har att ingå affärsuppgörelser av denna karaktär. FS uppfattar motionärens andemening med ordvalen stå som ägare till en bilpark respektive förvalta en bilpark som köpa in bilar och/eller leasa bilar. Svenska Brukshundklubben äger ingen bil och FS har i nuläget ingen tanke på att inköpa någon bil och därmed stå som ägare. Däremot har Brukshundklubben under en lång tid leasat tjänstebil åt GS. Det har bedömts som viktigt att GS har haft tillgång till en tjänstebil då GS reser mycket i tjänsten över hela Sverige och många gånger fraktar mycket Brukshundklubbsmaterial. Detta innebär också att bilen ska vara i mycket gott skick och även vara tillräckligt stor för att kunna frakta personer och material till konferenser, möten, mästerskapstävlingar, utställningar med mera. FS har valts av kongressen med uppdraget att på bästa sätt förvalta förbundets ekonomi och verksamhet. I detta uppdrag ingår att fatta löpande ekonomiska beslut medan större beslut alltid läggs fram för kongressen för beslut. Finner kongressen att FS överskrider denna förtroendegräns, har kongressen stadgemässiga möjligheter att vidta lämpliga åtgärder. FS menar att beslut om Generalsekreterarens anställningsavtal inte är av den karaktären att det ska föreläggas kongressen. Att avtalet innehåller en klausul om löneväxling påverkar inte detta ställningstagande. För att ge en bild av den aktuella bilen som Brukshundklubben leasar åt GS ges nedan en beskrivning om hur leasingen går till. GS har enligt anställningsavtal en fast bruttolön, oreglerad arbetstid och ingen övertidsersättning. GS kan göra löneväxling mot tjänstebil om han så önskar. Löneväxlingen går till enligt följande. Den bilförmån (förmånsvärdet enligt RSV) som GS önskar löneväxla dras av från bruttolönen vilket då ger en lägre bruttolön, samtidigt läggs samma värde till och ökar därmed den skattepliktiga bruttolönen. Eftersom det är samma förmånsvärde som dras av och sedan läggs till blir den skattepliktiga bruttolönen samma som den avtalade bruttolönen. Skatten beräknas därmed på det avtalade lönebeloppet men dras av från beloppet efter bilförmånsavdraget. Det innebär därmed en lägre nettolön för GS. Ju högre förmånsvärde desto lägre nettolön men för Brukshundklubben är det alltid samma bruttolön som avtalats, vilket även ger samma kostnad för sociala avgifter. Exempel: Avtalad bruttolön , bilförmånsvärde ger en bruttolön på men en skattepliktig bruttolön på Om skatten är given till 40 procent så blir skatten (10 000*40 %), nettolönen (8 000 minus 4 000). I och med att Brukshundklubben leasar bilen så äger man inte bilen. Leasingbolaget äger bilen och leasar ut den till Svenska Brukshundklubben. Det kan tyckas att det är en dyr bil och ett högt förmånsvärde. Förmånsvärdets storlek spelar dock ingen roll för Brukshundklubben som visats ovan. Den månatliga bilkostnaden är inte heller påtagligt högre då den bil GS nu har är betydligt billigare i drift totalt jämfört med den bil han hade tidigare. FS menar med det ovan skrivna att kongressen ska avslå motion Lex Lexus, båda versionerna. 28 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

16 Motion nummer 7 Yttrande över motion nummer 7 Hundägarutbildningssektorns yttrande över motion nr 7 Hundägarutbildningssektorn arbetar för att skapa utbildningsplaner som ger kompetenta instruktörer. Vi är medvetna om att förutsättningarna skiljer sig åt i vårt avlånga land. Vi är också medvetna om att presumtiva instruktörer har olika förkunskaper, erfarenheter och förutsättningar. Våra utbildningsplaner utgör riktlinjer för att nå en så jämn kvalitétsnivå som möjligt i landet. Ansvaret för flexibla lösningar i förhållande till särskilt kompetenta medlemmar, ligger på lärare i samarbete med lokalklubbar. Revideringsarbete genomfördes ett revideringsarbete av instruktörsutbildningen. Resultatet av revideringen utgör grunden för dagens instruktörsutbildning. I samband med detta gjordes en uppföljning av den trestegsutbildning vi då hade. De synpunkter som framfördes kan sammanfattas i följande: Instruktörsutbildningens tre utbildningssteg är för lång, få fullföljer alla tre steg. Handledarna har otillräcklig kompetens. Handledare behöver kunna hantera valpar. Instruktörsutbildningen bör ha en större praktisk inriktning. Revideringsgruppen konstaterade att det som efterfrågades var mer kompetens på kortare tid. En i sig svårlöst ekvation. Resultatet av revideringsarbetet kan sammanfattas i följande: Utbildningen omformades till två utbildningssteg. Ett antal specialkurser lades in i anslutning till utbildning, för att öka kompetensen och skapa flexibilitet, gå specialkurs när tillfälle ges. Specialkurs valp blev obligatorisk i utbildningens första steg, i syfte att öka kompetensen runt valp. Allmänlydnadspasset utvecklades, i syfte att förtydliga begreppet allmänlydnad. Analysinstrumentet vem är hunden togs fram, i syfte att utveckla hundkunskapen och förmågan att lösa problem. Relationsmodellen formad av Kenth Svartberg lades in i utbildningen, i syfte att utöka kunskapen om relationen mellan hund och människa. Utbildningen gavs också en större praktisk inriktning. Att minska utbildningstiden genom att ta bort vissa delar av utbildningen, medför att kvalitén på de instruktörer som kommer ut sänks, vilket inte Hundägarutbildningssektorn kan finna acceptabelt. Validering eller genvägar Under de senaste åren har det framförts önskemål om att kunniga medlemmar ska ges alternativa möjligheter att tilldelas certifikat som instruktör, alternativt att ett valideringssystem införs. Hundägarutbildningssektorn bedömer det ogörligt att införa någon form av valideringssystem som på ett relevant sätt kan bedöma hur olika personers tidigare utbildningar och samlade erfarenheter kan jämföras med och bedömas mot SBK:s utbildning till allmänlydnadsinstruktör. Läraren har i instruktörsutbildning och examination uppgiften att bedöma att erforderliga kunskaper uppnås. Om en deltagare har hög kompetens i något avsnitt och läraren bedömer att denne kan avstå ett ämnesblock, sker detta i överenskommelse med läraren. Avsikten är inte att utbildningstid ska sittas av. Lokalklubbarna är ansvariga för att instruktörer och kursledare har tillräcklig kompetens för de utbildningar de ansvarar för. Många duktiga tävlingsförare anlitas som kursledare på klubbarna runt om i landet, ofta i form av utvecklingskurser för instruktörer. Dessa personers insatser skall inte förringas. De tillför enormt mycket, utan att vara utbildade till instruktörer inom Brukshundklubben. Deras kunskaper ska tas tillvara på bästa möjliga sätt. Det är inte nödvändigt att vara instruktör för att hålla i en utbildning. Det är dock nödvändigt att ha den kompetens och det förhållningssätt som efterfrågas och som följer Brukshundklubbens riktlinjer och policys. Hundägarutbildningssektorn anser att motionen är besvarad. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nummer 7 Med instämmande i yttrandet från Hundägarutbildningssektorn anser även FS att motionen är besvarad. 30 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

17 Motion nummer 8 Yttrande över motion nummer 8 Rasutvecklingssektorns yttrande över motion nr 8 Godkänd exteriörbeskrivning ska vara meriterande för erhållande av bruks- och lydnadschampionat Rasutvecklingssektorn föreslår avslag av motionen med följande motiveringar: Championatsreglerna är låsta till För att få bruks- och jaktprovschampionat krävs att hunden efter 15 månaders ålder erhåller lägst ett 2:a pris i kvalitet på officiell utställning. Lydnadschampionat kräver ingen utställningsmerit. Rasutvecklingssektorn protokoll c) Ang. meritering för korning, bruks och lydnadschamp. Godkänd exteriörbeskrivning vid korning skall ej gälla som meritering för erhållande av bruks- eller lydnadschampionat. Beslutades efter enhällig framställan från SBKs rasklubbar att stödja framställan och vidaresända skrivelsen till SKK. Punkten förklarades omedelbart justerad. SKK/PtK VU beslöt, mot bakgrund av förda diskussioner, att då exteriörbeskrivning inte längre är kopplat till championat, upphör kravet på utställningsmerit som komplement till godkänd exteriörbeskrivning från och med för titeln Korad. Som framgår av ovanstående togs möjligheten att använda en godkänd exteriörbeskrivning utförd av en exteriördomare som meritering för championat bort på begäran av rasklubbarna. Man var överens om att exteriörmeriten för brukschampionatet skulle tas i konkurrens med andra hundar, man diskuterade även att begära att kravet höjdes till ett första pris i stället för som nu ett andra pris, men beslöt att ligga kvar på den lägre kravnivån. Kennelklubben har nu tagit bort kravet på att exteriörbeskrivning för korning gjord av en av Brukshundklubbens exteriörbeskrivare måste kompletteras med en utställningsmerit. Detta var möjligt enbart för att exteriörbeskrivningen inte längre är championatmeriterande. Rasutvecklingssektorn vill samtidigt poängtera att man är helt ense med de motionärer som påtalar vikten och betydelsen av att så många hundar som möjligt blir exteriörbeskrivna och arbetar därför på att utöka möjligheterna att få delta på en exteriörbeskrivning. Någon övertalighet av funktionärer existerar inte. Rasutvecklingssektorn vill sammanfattningsvis i ovanstående ärende påtala att det i dag finns en möjlighet att bli spår-, sök- och rapportchampion utan utställningsmerit. Vi kan inte se annat än att det vore fel att inte kräva att en Brukschampion som ju liksom en Utställningschampion skall vara ett enastående exemplar av sin ras skall ha deltagit på utställning en gång i sitt liv, speciellt med beaktande av att för en utställningschampion av brukshundras krävs uppfl högre klass, eller motsvarande, som merit vilket ju innebär att denna förutom all träning måste delta vid minst två bruksprov. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 8 Med hänvisning till ovanstående föreslår FS att motionen avslås. 32 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

18 Motion nummer 9 Yttrande över motion nummer 9 Kommittén för hundars mentalitets yttrande över motion nr 9 I enlighet med offentlighetsprincipen skall provet vara tillgängligt för alla. Anmälningstiden är tre veckor för deltagande. Möjlighet finns vid anmälningstidens utgång, att anmäla till Brukshundklubbens kansli och göra ett två dagars arrangemang alternativt utnyttja de fakta att vid anmälningstidens utgång ansöka om ytterligare MH/MT-tillfälle kommande veckoslut. Arrangören uppnår i och med detta kravet om att uppfylla ansökningstiden som är fyra veckor. Svenska Brukshundklubbens Centrala Kommitté för Hundars Mentalitet föreslår avslag på motionen. Rasutvecklingssektorns yttrande över motion nr 9 Rasutvecklingssektorn tillstyrker motionen med motivering att detta kommer att leda till att fler hundar kommer att bli beskrivna och testade. Rasutvecklingssektorn anser att förhandsanmälan av extra MH till kansliet är onödigt och ser hellre att det kravet tas bort. Detta borde leda till mindre administration på kansliet. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 9 FS ser det som positivt med en förkortad anmälningstid, till sju dagar för MH och MT. Till skillnad från rasutvecklingssektorn anser dock FS att kravet på förhandsanmälan ska kvarstå. Detta med anledning av att kansliet måste ha möjlighet att kontrollera att redovisning av resultaten sker. FS noterar att det behöver göras en redaktionell ändring i regelverket, om motionen bifalls, då detta anger att ansökan ska inges. FS föreslår att motionen bifalls. 34 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

19 Motion nummer 10 Yttrande över motion nummer 10 Kommittén för hundars mentalitets yttrande över motion nr 10 Anmälan om Mentalbeskrivning Hund (MH) godkänns ej av distrikt/rasklubb utan anmäls direkt av arrangör (lokal-/ras-/avtalsklubb) till Brukshundklubbens förbundskansli senast fyra veckor före provets genomförande. I övrigt se yttrande över motion nr 9. Svenska Brukshundklubbens Centrala Kommitté för Hundars Mentalitet föreslår avslag på motionen. Rasutvecklingssektorns yttrande över motion nr 10 Rasutvecklingssektorn föreslår avslag av motionen med motivering att den turordning som motionen beskriver, inte stämmer med regelverket. Reglerna säger att arrangören anmäler direkt till Brukshundklubbens kansli. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 10 FS hänvisar till sitt yttrande över motion nr 9 angående förhandsanmälan av MH som ska inges till Brukshundklubbens kansli senast sju dagar innan arrangemanget. För att möjliggöra att fler MH arrangeras behövs bara en förhandsanmälan och inte som motionären föreslår ett godkännande av distrikt eller rasklubb. Motionärens vilja att förenkla förfarandet uppnås genom FS förslag i motion nr 9. FS föreslår att motionen avslås. 36 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress

20 Motion nummer 11 Yttrande över motion nummer 11 Kommittén för hundars mentalitets yttrande över motion nr 11 Bestämmelser angående prioriteringsordningen har sitt ursprung genom motioner till kongressen. Bestämmelser revideras i enlighet med dom låsningsperioder som finns i organisationen. Beträffande motionen åberopar motionären att återinföra ett uttryck som ej funnits i regelverket för Mentalbeskrivning Hund (MH). Svenska Brukshundklubbens Centrala Kommitté för Hundars Mentalitet har påpekat att ett MH ej kan vara fulltecknat före anmälningstidens utgång. Svenska Brukshundklubbens Centrala Kommitté för Hundars Mentalitet föreslår avslag på motionen. Rasutvecklingssektorns yttrande över motion nr 11 Rasutvecklingssektorn tillstyrker motionen med motivering att sektorn är helt enig med andemeningen i motionen trots att den innehåller en del felaktigheter. Rasutvecklingssektorn är av den uppfattningen att lokalklubb skall kunna arrangera så många MH man har ork och kapacitet till. Vi skall alltid ha i åtanke att en av Brukshundklubbens prioriterade frågor är att alla hundar skall beskrivas. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11 Då en uppfödare/rasklubb gör en överenskommelse med en lokalklubb om att arrangera ett MH för en valpkull/uppfödare bokas den dagen hos lokalklubben. FS ser att motionären försöker förenkla möjligheten till MH för uppfödare/rasklubb vilket bland annat leder till ett ökat avelsansvar. FS föreslår att motionen bifalls men med den ändring att det noteras som ett bokat uppfödar-mh. 38 Svenska Brukshundklubbens kongress 2008 Svenska Brukshundklubbens kongress