facköversättaren Nu, nu, nu men sen då? Bodil Jönsson på SFÖ-konferensen: PARKVALL OM HUR SPRÅK FÖRÄNDRAS 6 DANSKA OCH SVENSKA SÅ LIKA, ELLER?

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 22 facköversättaren Bodil Jönsson på SFÖ-konferensen: Nu, nu, nu men sen då? F OTO : I S TO C K P H OTO PARKVALL OM HUR SPRÅK FÖRÄNDRAS 6 DANSKA OCH SVENSKA SÅ LIKA, ELLER? 7

2 Nr Årgång 22 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: Tel.tid mån fre Fax: E-post: info@sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2010 SEK 225:- + moms Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Föreningen i tiden Årets höjdpunkt inom SFÖ, konferensen, är till ända. Styrelsen vill rikta ett varmt tack till konferensgruppen 2011 för allt arbete den har lagt ner för att ge alla oss som var i Malmö tre oförglömliga dagar av härlig samvaro med vänner och kollegor, intressanta föreläsningar och så mycket annat! Men alla medlemmar deltog inte i konferensen och därför vill jag här förmedla de tankar jag tog upp i mitt invigningstal. Under konferensen talades det mycket om tid. Hur vårt samhälle, våra språk och våra verktyg utvecklas. Vad vi kan göra för att följa med i den utveckling som oundvikligen sker på olika plan. Tiden är ingenting vi kan påverka, men det är något vi kan ta vara på. Både den tid som gått och den tid som ska komma. Vår historia berättar vilka vi är och var vi har varit men också vilken väg vi ska gå framöver. Med tiden har även SFÖ utvecklats. Vi har sett få bli till många, litet bli till stort, lokalt bli till omfattande, småskaligt bli till storskaligt. Så var i tiden är föreningen idag? Och vart är den på väg? Idag är vi Sveriges största översättarorganisation, men fortfarande relativt okänd. Imorgon är vi Sveriges största översättarorganisation som känns igen som ett varumärke för en yrkesgrupp som står för professionalism och kompetens. Idag är vi Sveriges största medlemskår för facköversättare. Imorgon är vi Sveriges mest anlitade medlemskår för facköversättning. Idag är vi en organisation som arbetar efter etiska riktlinjer och branschvärderingar. Imorgon är vi en organisation vars etiska värderingar och seriositet har spridit sig i branschen. Idag är översättning ett kompetenskrävande yrke, inte en hobby. Imorgon är översättning ett erkänt kompetenskrävande yrke där vår omvärld vet vad facköversättning är och vad vi gör, och värdesätter vår expertis. Det här är stora ambitioner, och vägen till målet kan kännas lång. Men med tiden och både små och stora medel kan vi nå ända fram. SFÖ är till för medlemmarna. Utan medlemmar ingen förening. Själva syftet med föreningen är att värna om vårt yrke och förbättra arbetsvillkoren för oss medlemmar. Vi medlemmar måste vara med och leda utvecklingen: genom förslag, diskussioner, motioner och i arbetsgrupper och styrelse. SFÖ består av en brokig skara individer med egna ambitioner, visioner, intressen och idéer om hur de vill se föreningen utvecklas, men det är inte självklart att alla känner att ni har fått en möjlighet att föra fram er syn på vilken väg SFÖ ska gå i framtiden. Därför är det tänkt att minikonferenserna i höst ska utformas som s.k. framtidsverkstäder där ni får möjlighet att under en dag lägga fram er syn på vad det är för en slags förening ni som medlemmar i SFÖ vill ha. Det är vi själva som utformar föreningen och driver den framåt. Styrelsens roll i detta blir att utvärdera resultaten och utifrån det utarbeta en långsiktig strategi för föreningen. Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2011 Nr Manusstopp Utgivning 1 20 januari 1 mars 2 7 mars 11 april 3 16 maj 28 juni 4 14 juli 22 augusti 5 12 september 19 oktober 6 14 november 20 december Nadja Chekhov inviger konferensen i Malmö. ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 3/11

3 Men det räcker inte långt med enbart ambitioner, visioner, idéer och förslag. För att nå ända fram till målet krävs insatser av oss medlemmar, insatser i form av arbete inom arbetsgrupper och styrelse, lokalt och regionalt. Det föreningen är i behov av idag är ett större engagemang från ett större antal medlemmar för att kunna verkställa de förslag och idéer som kommer fram. Idag är det många som kommer med bra förslag och idéer, men vi vill gärna att ni ska vara med och genomföra dem. Annars kan en organisation som SFÖ inte fungera på det sätt dess medlemmar vill. Jag vill ta även detta tillfälle i akt att å styrelsens vägnar tacka alla er som redan lägger ner er tid och energi på arbete inom de olika arbetsgrupperna. Utan er skulle SFÖ inte fungera! Men vi i styrelsen skulle önska att också ni som inte redan är aktiva ansluter er till någon arbetsgrupp. Det finns en hel del intressanta grupper att välja på och det är mycket stimulerande att kunna bidra till föreningens utveckling. Den tid vi har ska räcka till så mycket. Vi får passa tider, dra nytta av tiden, njuta av fritiden och tänka på tiden i nya banor. Ta väl vara på tiden, men låt inte livet självt gå er förbi! Och med dessa ord vill styrelsen och jag själv önska er alla en härlig och avkopplande sommar! Nadja Chekhov Ordförande Styrelsen informerar styrelsen@sfoe.se Nyhetsbrev direkt efter möten Efter konferensen i Malmö hade styrelsen ett styrelsemöte på söndag eftermiddag och måndag (8 och 9 maj). Som en nyhet beslutade styrelsen att snabbt efter varje styrelsemöte via e-post informera medlemmarna om de viktigaste frågorna som styrelsen diskuterat. Denna e-post skickades ut den 11 maj Den sammanfattningen ska dock inte medföra att den information som styrelsen normalt ger medlemmarna om sitt arbete via Facköversättaren minskar i omfattning, så här kommer en lite utförligare redogörelse för de frågor som diskuterades vid styrelsemötet i Malmö. Styrelsen diskuterade konferensen i Malmö och alla var överens om att detta var ännu en mycket lyckad konferens! Styrelsen är medveten om hur otroligt mycket arbete som varje konferensgrupp lägger ned och vill uttrycka sin uppskattning för alla de timmar som konferensgruppen 2011 investerat! För en förening som SFÖ är medlemsinsatserna helt avgörande, för om föreningen skulle behöva betala för varje arbetstimme skulle de flesta större projekt bli en omöjlighet, så även konferensen. Efter många lyckade konferenser finns det nu en välbeprövad mall för varje konferensgrupp, och förberedelserna för en konferens börjar faktiskt redan två år före respektive konferens. Detta innebär också att de första stegen mot konferensen 2013, som kommer att hållas i region Väst, togs vid styrelsemötet i Malmö. Den första åtgärden är att utse en konferensgrupp, och styrelsen valde Jerry Olsson till sammankallande för konferensen. Varje konferens har en egen mejladress, och styrelsen uppmanar alla som vill engagera sig och göra konferens 2013 till ännu ett lyckat SFÖ-evenemang att anmäla sitt intresse på e-postadressen: konferens2013@sfoe.se. Jerry kommer sedan att kontakta de frivilliga och informera om hur arbetet ska läggas upp. Styrelsen diskuterade också hur SFÖ på bästa sätt kan marknadsföra sina medlemmar och föreningens värderingar. Bland annat diskuterades marknadsföringsplanen för tiden och styrelsen beslutade om riktlinjer för marknadsföringsgruppens fortsatta arbete. Styrelsen planerar att genomföra en prisenkät under hösten/vintern 2011 för att få en aktuell bild av prisläget på marknaden. Den senaste enkäten genomfördes 2007 och var mycket omfattande. Många av de uppgifter som fanns med i 2007 års enkät var visserligen intressanta, men medförde att enkäten krävde oerhört mycket arbete. Styrelsen beslutade därför att den nya enkäten ska bli mindre omfattande, men istället genomföras mer regelbundet så att alla aktörer på översättningsmarknaden kan se hur priserna faktiskt utvecklas. Ett steg på vägen mot en översättningsmarknad som är mer transparent och fungerar bättre är att den faktiska prisnivån blir allmänt känd i branschen och att en del av det hysch-hysch som fortfarande omgärdar prissättningen försvinner. Exakt hur enkäten ska genomföras är ännu inte klart, men styrelsens målsättning är att det ska ske via ett webbbaserat frågeformulär som möjliggör en snabb och effektiv utvärdering. Målsättningen är att enkätresultaten ska publiceras före konferensen i Gävle Styrelsen beslutade också att medlemmarna (sannolikt med start 2012) ska få välja hur de vill få Facköversättaren, FÖ (se resultatet av läsarundersökningen sidan 17). Varje medlem ska då få möjlighet att antingen få FÖ i pappersform (enligt gällande modell) eller som PDF. Genom att välja denna lösning kommer totalkostnaderna för att ta fram FÖ inte att förändras särskilt mycket. PDF-varianten kommer som vanligt att kunna laddas ned från webbplatsen. För att administrationen av prenumerationerna inte ska bli orimligt tidskrävande kommer man som medlem sannolikt inte heller att kunna ändra sitt val (papperstidning eller PDF) mer än högst en gång per år. Mer information om detta kommer. SFÖ:s styrelse facköversättaren 3/11 3

4 SFÖ-konferensens huvudtalare Bodil Jönsson höll ett uppskattat föredrag om hur vi kan ta kontroll över vår tid. FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Planera in ställtid man kan inte jobba på max hela tiden. 4 facköversättaren 3/11

5 SFÖ KONFERENS 2011 F OTO : I S TO C K P H OTO Den lilla babyn har all tid i världen och lär sig minut för minut. Ta makten över klockan Bodil Jönsson bjöd in till en inspirationsföreläsning på temat Nu, nu, nu men sen då? en fråga som är mer än relevant för alla översättare (och andra) som brottas med att få ihop tiden och jagar deadlines. Som den fysiker hon är förklarade hon att hon skulle kunna definiera en sekund noggrannare än någon i publiken ville höra. Ett hot som aldrig sattes i verket... Men så är det ju inte den fysiska tiden som ställer till det för oss, utan den upplevda tiden. Hur kan man egentligen ha ont om tid? För tiden är ju egentligen det mest generösa som finns, något som diktatoriskt kommer till oss alla och som man inte behöver jaga. Men så är det ju inte tiden i sig som ställer till det utan makten över klockan. För problemet är att vi lever i en tidsålder där man gärna lever hela livet i stackato nu, nu, nu! och har tappat perspektivet framåt och bakåt. Men när kalendern är så fullbokad att varje femtonminutersmodul är fulltecknad är det lätt att förlora greppet. För numera tror vi på något sätt att man kan skilja tiden från livet och sedan blir vi förvånade när livet kommer emellan. Så nästa gång vi säger till oss själva att vi har så ont om tid, borde vi kanske fundera på om vi inte snarare borde säga: Jag har så ont om liv. För vad är det egentligen vi har ont om? Är det tid eller något helt annat? Om två generationer bakåt hade sett hur vi lever hade de konstaterat att det materiella har blivit viktigt, medan vi har ont om det enda som människan verkligen har, nämligen tid. Bodil Jönsson jämför med den lilla babyn som har all tid i världen och lär sig minut för minut. Det är något vi vuxna på något sätt har tappat bort. Det är som om vi har glömt att tankar tar tid till skillnad från information som inte tar tid, men som stjäl vår uppmärksamhet. Vi lägger alltmer tid på de arbetsuppgifter som är lätta och tråkiga (där det är lätt att visa att man har åstadkommit något), i stället för på de arbetsuppgifter som är svåra och roliga. Kanske för att man vill se snabba resultat, för med det som är svårt och roligt måste man acceptera att det kräver ställtid och då kan det ju se ut som om man inte gör något under tiden. Sedan kan man ju förstås fråga sig vad datorn, Internet och mobiltelefonen har betytt för vår tidsupplevelse. Alldeles oavsett vilket lever vi ju i det sammanhang vi gör och för oss nutidsmänniskor gäller det att hitta sätt för att försöka ta kontroll över tiden igen. Här kom Bodil med några tips: Välj bra tankar: sådana tankar är bra som är bra att tänka med. Hitta små men laddade påminnare som kan ha stor effekt i vardagen (t.ex. en röd prick överst på datorskärmen som påminner dig om att le och andas varje gång du ser den). Planera in ställtid man kan inte jobba på max hela tiden. Tänk på att man blir dum av att stressa. När man ska hålla många bollar i luften kan det ibland bli svårt att hålla i en enda. Läs Momo eller kampen om tiden av Michael Ende. Lyssna på din trötthet det är inte professionellt att bortse från den! Ibland kan tröttheten vara maskerad som ledsenhet i stället. Men om det är trötthet som ligger bakom se till att åtgärda tröttheten! Hitta ett sätt att lägga bort störande tankar. Se till att bli av med troll och annat oönskat. Gör tvärtemot de tre aporna: Våga se, våga höra och våga prata. Red ut vad du själv är ansvarig för och tillåt dig att delegera. Se till att inte vara längst ute på deadline skaffa dig själv vingelutrymme i din planering. ANNA HERMERÉN Mer av Bodil Jönsson om tid Tio tankar om tid, 1999 Guld, 2006 Tio år senare, 2009 När horisonten flyttar sig: att bli gammal i en ny tid, 2011 F OTO : I S TO C K P H OTO facköversättaren 3/11 5

6 SFÖ KONFERENS 2011 Tja ba, liksom alltså Fascinerande om språkliga förändringar Konferenssöndagens första föredrag blev en något oväntad kalasstund för alla språkintresserade, när Mikael Parkvall från Stockholms universitet dompterade en andäktigt lyssnande publik med att tala om hur språk förändras över tid. Det starkt lingvistikbetonade ämnet för Mikael Parkvalls presentation går liksom inte ihop med hans apparition (är vi inte alla lite fördomsfulla?). Han är mycket ledigt klädd, har långt hår och mörk skäggbotten och ger kort sagt ett lätt bohemiskt intryck, som förstärks av att han inte har några PowerPointbilder att visa. Han talar utan mikrofon och högtalare, vilket visar sig fungera utmärkt trots att han står på golvet, inte på podiet eftersom han har en avundsvärd talarröst. Och han trollbinder auditoriet; vi hade alla säkert utan vidare suttit kvar dubbelt så länge. MIKAEL PARKVALL BÖRJAR med att säga att han tänker strunta i det faktum att ordförrådet ändras; det är trivialt (för femton år sedan talade ingen om ipad; än sen?). I stället vill han diskutera morfem (ordens betydelsebärande enheter) med hjälp av en enkel skala: lexikala enheter, t.ex. substantiv I sitt intressanta föredrag väljer Mikael Parkvall att strunta i det faktum att ordförrådet ändras för att i stället diskutera morfem (ordens betydelsebärande enheter). grammatiska enheter, t.ex. ändelser (-en, -de) De grammatiska enheterna är mer redundanta och har därför en tendens att försvinna (ett uppenbart exempel i svenskan är de gamla pluralformerna av verb). Blir då morfemförrådet ständigt mindre? Nej, det fylls på i andra änden; det är här som alla lånorden kommer in och andra nybildningar (vanligen substantiv och verb). Betyder det att skalan likt ett gungbräde tippar allt mer över åt vänster? Att de grammatiska enheterna blir allt färre (och språket på så sätt förflackas )? Inte det heller, för som pilen antyder sker en ständig vandring eller förskjutning i användningen av morfemen från lexikal användning till grammatisk användning; ofta på så sätt att ett visst ord både behåller sin originalbetydelse och får en ny användning av mer grammatisk typ. Ett färskt exempel på detta är ordet ba (bara), som i han ba, hon ba, med en betydelse av kolon. Mikael Parkvall kunde tänka sig en situation i framtiden där detta ba är fullt vedertaget, så att ett utelämnande skulle anses slarvigt eller rentav nedsättande. Den här morfemvandringen från lexikalt till grammatiskt pågår alltid, i alla språk. Och troligtvis har alla grammatiska morfem en gång varit lexikala. Ett exempel är passivformen med ändelsen -s, som kallas, där s:et från början var relativpronominet sik (vårt sig ), som sedan blev sk (kallask) och nu alltså bara s. Värt att notera här är att tredjeperson-pronominet sig har slagit ut både mig och dig ; vi har ju inte jag kallam eller du kallad. De grammatiska morfemen har vissa typiska egenskaper. De är ganska korta mycket högfrekventa ofta bundna (kallas, tittade) semantiskt lätta, mer abstrakta (har utsatts för språklig blekning ). Kortheten uppstår ofta genom fonetisk nötning; ibland ända ner till försvinnande, såsom med imperfektändelsen -de i talspråket ( han cykla hem ). Så småningom kanske vi får denna förändring även i skrift det vanliga är ju att ändringar först uppstår i talspråket innan de också påverkar skriftspråket. ETT TIDIGT EXEMPEL på den här förskjutningen är hur franskans avoir, ha, har kommit att användas för att beteckna framtid: jag har att sjunga blev je chanter ai och så smälte ai ihop med verbet och dess ursprungsbetydelse förändrades (i viss mån; det är värt att notera att plikten har att till skillnad från i engelskans have to alltså övergår till ren framtidsförutsägelse). Vi har en liknande företeelse i engelskans I m going to sing (och även franskans je vais chanter ), som med sitt rörelseverb påminner om svenskans futurumuttryck jag kommer att sjunga de går, vi kommer, men innebörden är densamma. Och i visst talspråk har going nötts ner till ett gë (ofta med ett lätt nasalt uttal av vokalen). 6 facköversättaren 3/11

7 SFÖ KONFERENS 2011 Fler exempel ur svenskan: -lig går tillbaka på lik, alltså (död) kropp, som förr mer betydde skepnad, gestalt i mer allmän bemärkelse; farlig är alltså något som har skepnaden av ser ut som fara ; morfemet har de typiska egenskaperna bundenhet, högfrekvens, kortas ofta i talspråk (till -li ) och har blekts betydelsemässigt. hos är släkt med hus (A är hos B; ursprungligen i B:s hus ); det är högfrekvent och är semantiskt lättare på så sätt att betydelsen har bleknats och blivit mer allmän ( vad ser hon hos honom? ). INOM SPRÅKTYPOLOGIN (alltså gruppering av språken efter uppbyggnad) kan man skönja en del allmänna trender; jämför med diskussionen av futurum ovan. Räkneord och demonstrativa artiklar blir till markörer som anger bestämdhet (eller obestämdhet), som att engelskans räkneord one har blivit den obestämda artikeln a. (Och sedan kan det börja om igen, från den lexikala änden.) När det gäller futurum, återigen, ser man hur detta skapas med rörelseverb och verb som betyder tvång eller uttrycker vilja. En intressant utveckling är den som kallas språklig inflation. Parkvalls exempel var franskans ne pas : ursprungligen användes bara det nekande ordet ne, som började förses med förstärkningsordet pas, alltså inte ett steg = inte ett dugg. OCH NU HAR det gått inflation i detta på så sätt att förstärkningseffekten är borta, till den grad att negationen i talspråk ofta uttrycks med enbart pas. Här fick vi oss till livs en roande liknelse med restaurangbesök och dricks som på ett träffande sätt illustrerade hur språklig inflation kan gå till, men den och många fler exempel på den här utvecklingen ryms inte här. Vare nog sagt att det var fler än jag som tyckte att Mikaels föredrag var en av konferensprogrammets höjdpunkter inte bara intressant och levande framfört utan också med åtskillig humor, som jag tyvärr inte klarar av att återge här. Kan vi månne få uppleva honom fler gånger? Han har ju betydligt fler strängar på sin lyra än detta ämne. Snabbfakta MATS DANNEWITZ LINDER Mikael Parkvall är lingvist, universitetslektor på Stockholms universitet och har forskat på pidgin- och kreolspråk. Han har skrivit fem böcker, bl.a. Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk och Vad är språk?, båda recenserade här i FÖ 2/09. Och han förekommer ofta på den trivsamma och intressanta Lingvistbloggen. Pluraländelserna kan vara direkt betydelsebärande i det svenska språket, till exempel ordet mask. Danska och svenska är ju så lika eller? Att översätta mellan danska och svenska är väl inget svårt de språken är ju så lika! Men stämmer det verkligen? Linda Kristiansen redde ut några skillnader. Linda Kristiansen är expert på dansk svenska språkskillnader och är verksam som föreläsare, språkkonsult, översättare och korrekturläsare. Hon menar att det är lätt att underskatta de skillnader som finns och att man inte får glömma att det handlar om två olika språk. Att danskans frokost heter lunch på svenska är ju ganska självklart för de flesta. Men hur många inser svårigheterna i att översätta den svenska boktiteln Äventyr med Måsen (danskans mås = rumpa på svenska)? Eller förstår varför man inte kan översätta en fras som huset behöver underhållas rakt av till danska (DA underholde = SV roa). Men även om vokabulären står för de flesta missförstånden, finns det en hel del skillnader även grammatikaliskt. Risken här är att man missuppfattar helt eller inte ser att det finns flera möjliga tolkningar på det andra språket och därför halkar snett. Några exempel på områden där det gäller att se upp: Svenskan har fler pluralformer än danskan och i vissa fall kan pluraländelsen vara direkt betydelsebärande, t.ex. masker/maskar/maskor. Genusformerna är inte alltid desamma: DA: en finger, SV: ett finger, DA: et flag, SV: en flagga, DA: ett løg, SV: en lök. En svensk som inte är säker på danskans genusformer kan lätt missta sig och tro att danskans fejlen är bestämd form plural när rätt översättning till svenska skulle vara felet (dvs. bestämd form singular). Svenskan har fler konjugationer än danskan, vilket kan verka förvirrande Linda Kristiansen. för danskspråkiga, t.ex. sluter/slutar, slutit/slutat. Svenskans temporala hjälpverb ha/hade motsvaras på danska av er/var och har/havde där konstruktionen med er/var används för att uttrycka förändring/rörelse, t.ex. han er gået han var här innan, men är inte längre kvar och konstruktionen med har/havde används för att uttrycka en process, t.ex. han har gået han har gått här precis hela dagen. Danskans modala hjälpverb må (SV: få) är inte detsamma som svenskans tvingande måste. (Fler exempel finns i Lindas föreläsningsmaterial på se/upl/files/54206.pdf) Som översättare mellan språken danska och svenska är det kanske extra viktigt att vara vaken och lyhörd inför skillnaderna. Att man känner igen mycket i det andra språket är en del av charmen men det är också just det som är risken. Avslutningsvis väckte Linda frågan om det finns en konflikt i att så många översättare mellan svenska och danska inte talar källspråket de översätter från. Skulle man tycka att det var lika självklart om det gällde översättningar från tyska eller franska? Och hur påverkar det slutresultatet? En tankeställare att fundera vidare på. ANNA HERMERÉN facköversättaren 3/11 7

8 SFÖ KONFERENS 2011 Dra nytta av de skandinaviska olikheterna Varför känner sig svensken lurad av en dansk? Varför kommer svenskarna aldrig till skott? Och varför ska allt vara Made in Norway för en norrman? Dessa och andra frågor gav journalisten Kim Hall svar på under sitt föredrag på temat Skandigration, som handlade om de kulturella mönster som präglar svenskar, danskar och norrmän och vad man kan göra för att få samarbetet att fungera ännu bättre. För även om det är mycket som binder skandinaverna samman kan likheterna vara bedrägliga. Genom att föra upp olikheterna till ytan och ta vara på det som är bra i respektive kulturmönster är mycket vunnet, menar Kim, som själv har danska föräldrar. Tillsammans med ekonomen Lasse Brodén (svensk) och juristen Kathrine Heiberg (dansk) har hon skrivit boken Skandigration som bygger på egnas och andras erfarenheter och olika intervjuer. Så här är skandinaverna i affärslivet: Läs och begrunda stämmer det med dina erfarenheter? Svenskarna Långsamma i beslut Älskar planering Gillar strategi Måste ha konsensus Ordning och reda Avtal ska hållas Uppfattas som förbudsland, byråkratiskt Men också professionella, kontrollerande Svenskar avskyr känna dominans Jämställdhet är viktigt Danskarna Uppfattas som oformella Har humor och skojar gärna Gillar goda relationer Impulsiva Individualistiska Hierarkiska med chefen högst upp Dominant attityd Tar snabba beslut, på sina villkor Hästhandlare Arbetar fort och fel Skjuter överraskningar från höften Chefen bestämmer Medarbetarna ifrågasätter allt Röker och dricker öl Norrmännen Känslomässiga Efter raseriuttryck blir det snabbt lugnt igen. Saknar respekt Sociala relationer är viktigt Hierarki Lag och ordning Detaljorienterade Det omöjliga blir möjligt Avskyr oförutsedda händelser Lyssnar men vill själva bestämma Självständighet under kontroll Går på tur i tid och otid Så hur får man samarbetet att flyta som bäst mellan konsensus- och planeringsälskande svenskar, impulsiva och individualistiska danskar och temperamentsfulla norrmän? Kim ger följande goda råd: 1. Skicka ut dagordningen i tid. 2. Undvik allmänna diskussioner. 3. Sätt klara deadlines. 4. Undvik sarkastisk humor. 5. Inga Det finder vi lige ud af och andra vaga uttryck. 6. Var inte rädd för att tappa ansiktet. 7. Undvik abstraktioner (satsa på tydlig kommunikation). 8. Klargör vem som gör vad, när och hur. 9. Ta reda på detaljer inför nästa möte. 10. Skriv gemensamt protokoll. Mer information om boken Skandigration finns på ANNA HERMERÉN Typiskt norskt? Typiskt svenskt? Typiskt danskt? 8 facköversättaren 3/11

9 Vad ska du bli när du blir stor? Om translatører, tolker och översättare Överlag har översättarutbildningarna i Sverige och Danmark rätt mycket gemensamt. Det är fråga om masterutbildningar, som påbyggnad på kandidatexamen i språk (i motsats till TÖI, där man även kan läsa på grundnivå), och grundstommen är kurser inom språkvetenskap, textanalys, interkulturell kommunikation och stilistik. Lunds universitet har större fokus på översättningsteori och -övningar samt yrkeskunskap (till exempel CAT-verktyg & datorkunskap...), men anser att Bologna-reformen har gjort utbildningen för teoretisk; dessutom gör finansiella begränsningar att man inte kan samarbeta med yrkesverksamma översättare så mycket som man vill. Lisa Christiansen berättar även att intresset har sjunkit; man får med nöd och näppe ihop tillräckligt stora klasser. I DANMARK ligger många tolk- och översättarutbildningar inte på språkinstitutioner, utan på handelshögskolor. På Copenhagen Business School och Århus universitet som Lisbet Guhle presenterar får studenterna väldigt lite arbetslivsanknytning, men istället en specialisering inom juridik, teknik eller ekonomi. En annan stor skillnad är att studenterna i Danmark än så länge utbildas till både tolkar och översättare, och med avslutade studier blir auktoriserade åt båda håll (!). Att kombinera tolkning och översättning är ett resultat av det danska lov om translatører og tolke, men kombinationen har enligt Lisbet Guhle i praktiken visat sig vara orimlig och ska nu avskaffas. Från 2012 kommer studenterna att kunna läsa multikulturell organisationskommunikation istället (men lagen blir oförändrad). Även i Danmark har intresset för utbildningen sjunkit och i Köpenhamn kan man numera bara läsa översättning från engelska. TYVÄRR GICK TIDEN alldeles för fort och det fanns knappt tid att besvara frågor. Som student i utbildningens slutskede tyckte jag att båda utbildningarna innehåller intressanta och viktiga moment, och att en kombination av båda hade varit perfekt. Samtidigt dök det upp många frågor i mitt huvud efter presentationerna, som kanske inte heller skolorna själva kan besvara. Dels språkutbudet: utbildningarna finns för de stora europeiska språken som engelska, tyska, franska och spanska. Men varför motsvarar utbudet de språk som är moderna och som man läser i skolan var är världens andra stora språk? Om man vill läsa ekonomi går det alldeles utmärkt att hitta utbildningar med persiska och arabiska som inriktning, men för översättning icke. EN ANNAN FRÅGA hänger ihop med specialiseringen: motsvarar utvecklingen från översättar- till språkvetarutbildning eller multikulturell organisationskommunikation verkligen kraven på framtida översättare? Kommer teorier om interkulturell kommunikation att förbättra vår anställbarhet eller är det inte sådana ämnen som människor ute i branschen blir föga imponerade över? Där, har jag fått intrycket, efterfrågas CAT-verktyg, layoutprogram, specialiseringsområden och skinn på näsan. Ingen har någonsin undrat vilka intressanta kurser som jag läst under min utbildning. MEN DEN SISTA frågan är egentligen den jag grubblar över mest: varför sjunker intresset för utbildningarna? Är det översättaryrket som inte lockar? Är det utbildningen i sig som verkar ointressant, att man inte får med sig det man behöver sen ändå? Eller är det (icke-) behovet av en utbildning för att kunna bli översättare? Jag tror detta kan vara värt att fundera över om man tycker att översättaryrket har ack så låg status. Att man inte skulle få ett ingenjörsjobb utan ingenjörsutbildning genererar utan tvekan status, legitimitet och kvalitet åt utbildningen, och åt yrkeskåren en kvalitetsstämpel och sammanhållning. ELISABETH SCHRIEFER facköversättaren 3/11 9

10 SFÖ konferens 2011 Proffsmingel med Hava nagila På avstånd lät det som om MFF spelade hemma. Fast vänligare. Konferensminglet var en av många höjdpunkter under konferensen i Malmö. Nöjesreportern Loole Hagberg rapporterar. Fredagsnöjet startade med en guidad busstur i Malmö, där vi fick skåda min favoritbyggnad Turning Torso (är väldigt nyfiken på att få se den inifrån. Om någon tänker flytta dit, snälla, snälla bjud in mig) samt det hem, som för närvarande tillhör min älsklingsfotbollspelare Zlatan. Sedan släpptes vi av vid Luftkastellet, som år 2003 flyttades från Köpenhamn till den plats där den ligger idag, alltså vid brofästet till världens längsta snedkabelbro Öresundsbron (totalt m). Vi bjöds på en drink (delsponsrad av Space 360) i solskenet ute på terrassen med vidunderlig utsikt över havet. Middagen bestod av kall buffé. Till min stora förvåning dök samma sallad upp som jag åt till lunch (hmmm). Hade gärna satt tänderna i en rejäl biff eller i alla fall något varmt. Det här är min högst personliga åsikt, jag vet att många jag talade med var helt nöjda med buffén. Fredagsunderhållning fick vi i form av en good looking Canadian guy, Joe Eagan, som berättade hur det kan bli när man inte behärskar svenska språket riktigt. Lördagsminglet började med en fördrink (sponsrad av Semantix) på Hiltons terrass. Därefter fick äntligen mina smaklökar sitt löjromsförrätt, huvudrätt bestående av grillad oxrygg med potatisfondant och avslutningsvis en hallontartlett. Däremellan hann vi dansa kedjedans till Hava nagila, Hava nagila venis mecha (ung. låt oss vara glada). Det danska? klezmerbandet Klezmofobia lyckades få upp ca 90 procent av alla SFÖ:are på dansgolvet. Detta har väl aldrig hänt förr på någon av SFÖ-träffarna, eller? Folk verkade i alla fall ha himla roligt och jag ska inte avslöja vilken tid min rumskompis ramlade in på småtimmarna. LOOLE HAGBERG 10 facköversättaren 3/11

11 Här är några vi hittade i vimlet: Erkki Peltomaa, finsk översättare, Gustavsberg: Han tyckte att föredraget om skillnaderna mellan danska och svenska (Linda Kristiansen) var mest intressant och naturligtvis Bodil Jönssons föredrag. Sämst var maten under fredagen, men den var bättre på lördagen (aha, där hade vi ju en som tyckte som jag). Erkki har bara varit med en gång tidigare på SFÖkonferens, men däremot jobbat som översättare i många år. Herr Peltomaa funderar starkt på att flytta med sin fru till Malmö, för här finns fler joggingstråk. Tineke Jorissen-Vedzinga, nederländsk översättare, Amsterdam: Kvinnan med det intressanta namnet. Eftersom Tineke kommer ganska långväga ifrån, tyckte hon att huvudsyftet var att få träffa folk i samma bransch. Den mest intressanta föreläsningen var dock Kristin Heinonens Sociala medier. Det var första gången hon var med på en SFÖ-konferens. Anna Carlehed, student, Göteborg: Även Anna tyckte att Bodil Jönssons föredrag var bland de bästa. Hon tyckte även om att få en inblick i CAT-verktygen och föredraget om fällorna mellan danska och svenska. Detta var hennes första konferens, där hon hjälpte till med lite av varje. Vi kommer helt säkert att få se mer av Anna framöver i olika sammanhang. Saliha Sahal, turkiskt påbrå, Project Coordinator på Space 360, Johanneshov: Hon var först uppe på dansgolvet. Mycket modigt! Det bästa med konferensen tyckte Saliha var att få träffa översättarna face to face och se att de verkligen existerade. Det är alltid bäst med personlig kontakt. På frågan om de använder våra namn i upphandlingarna och sedan använder andra billigare översättare, såsom det ryktas om, svarade hon att det skulle Space 360 aldrig göra. Gunnar Hård af Segerstad, svensk viking, Göteborg: Här är killen som först ville utbilda sig i att spela hårdrock, men eftersom ingen sådan utbildning fanns började han studera språk för att bli mästare på sångtexter och har nu en fil. mag. med huvudämnet engelsk lingvistik. Bodil Jönsson var hans favorit av en speciell anledning. Gunnar berättade att han hade köpt Bodils bok När horisonten flyttar sig till sin mamma, som har varit en mycket aktiv lärare. Hon har nu gått i pension och vet inte riktigt vad hon ska göra av all sin plötsligt överblivna tid. Gunnar tror att boken kommer att ge henne inspiration och i förlängningen glädje. facköversättaren 3/11 11

12 SFÖ KONFERENS 2011 Tar sig översättare ibland vatten över huvudet diskuterades bland annat på konferensen. Etiken i fokus Det blev ingen paneldiskussion om etikfrågor på konferensen. Det blev en diskussion om etikfrågor mellan närvarande medlemmar och etiknämnden. Det var bra för det var exakt vad Etiknämnden efterlyste en diskussion om frågor som medlemmarna för stunden ansåg vara viktiga att belysa. Givetvis blev det några minuters förklaring om hur Etiknämnden fungerar när en anmälan kommer till oss. Flera frågor dök upp under den delen. En gällde när en anmälan blir publicerad: enbart i en avidentifierad form i Fack-översättaren, om det inte gäller en uteslutning. En annan handlade om huruvida det gick att anmäla en icke-medlem byrå eller individ utanför Sverige: i princip går det bra, men problem kan uppstå med eventuella påföljder. En tredje gällde muntliga eller anonyma anmälningar eller klagomål: och här var svaret att alla anmälningar måste vara skriftliga och undertecknade. Panelen hade förberett några diskussionsämnen som behandlades livligt. Om en byrå använder en översättares namn i en upphandling utan dennes tillstånd, bryter det mot den yrkesetiska koden. Samma om man sprider falsarier om eller baktalar en annan medlem eller byrå till en kund eller till andra medlemmar, generellt eller i syfte att ta över kundens uppdrag. Brott mot sekretess är också specifikt nämnda i koden, tillika oförsiktighet med jävsregler. Sen blev det en lång diskussion om möjligheter inom gränsfallsområden, det vill säga gränsen mellan etikproblem och svårigheter i affärsrelationer. Ett exempel är om en medlem kan anmälas för ett, mycket dåligt jobb. Svaret här blev att det är en tolkningsfråga, att ett dåligt jobb är nog snarast en fråga mellan kunden och översättaren (det har vi kanske alla gjort), men att en serie i samma område eller språkpar kan tolkas in under koden.* Ett annat exempel om det påstås att en översättare tar sig vatten över huvudet. Panelen menade att frågan oundvikligen är svårtolkad avseende tid, omfattning och ämne samt om det har satts i system. Ett tredje exempel är om översättaren eller byrån på något sätt medverkar till brott, sjukdom eller även dödsfall. Panelen ansåg att detta nog skulle betraktas som en juridisk fråga samt att det i så fall skulle bero på vem som var den verkliga uppdragstagaren och således hade det juridiska ansvaret för arbetet. Flera åhörare tog upp frågor som faller inom området vuxenmobbning eller baktaleri. Panelen menade att detta var också en gråzon med mycket svåra bevisproblem. Men panelen var enig om att just dessa frågor är mycket viktiga och att Etiknämnden ser allvarligt på ryktesspridning och negativa kommentarer mellan medlemmar. Vi ska arbeta solidariskt som kollegor, något som utgör kärnan i SFÖ:s yrkesetiska kod. Och där ringde klockan. SVEN BOREI * FÖR INFORMATION Förra året hanterade Etiknämnden ett ärende där en översättare anmäldes av en byrå (icke företagsmedlem) för en oanvändbar översättning. Efter att ha läst parternas presentationer och kommentarer om förloppet, bestämde Etiknämnden att detta var att anse som en del av en affärsrelation, snarare än ett medvetet etikbrott. Anmälan lämnades utan påföljd. 12 facköversättaren 3/11

13 ARBETSGRUPP FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Nadja Chekhov berättar om sitt bästa och värsta mötesminne. Mötets dag När vi letade konferensanläggning till konferensen 2012 kom vi av en ren slump i kontakt med Gävle Convention Bureau, som hjälpte oss att hitta konferensanläggning och hotell. En Convention Bureau är en kommunal, icke vinstdrivande organisation som, kostnadsfritt, hjälper till att ta fram förslag på konferensanläggningar och hotell i sin region, till förmånliga priser. Det finns 17 Convention Bureaux i Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder. Den 24 mars blev konferenssamordningsgruppen inbjuden av Gävle Convention Bureau att delta i Mötets Dag i Göteborg som anordnas i anslutning till TUR-mässan. Mötet modererades av Erik Mattsson och vi fick börja med att sätta på oss olika humörmarkörer, en liten klisterlapp med ett ansikte som skulle spegla vårt aktuella humör. Därefter delades vi in i olika grupper och fick berätta om vårt bästa och sämsta mötesminne. Nadja Chekhov berättade att hennes bästa minne var de stående ovationerna till konferensgruppen vid avslutningen av konferensen i Västerås och att det värsta var askmolnet efter vulkanutbrottet på Island vid förra årets konferens i Sundsvall. Dagen gick i ett högt tempo med programpunkter som Mötet som strategiskt verktyg, Vägen till effektiva mötet och Mötesmäklaren. Dagens bästa programpunkt var speed dating. Under en och en halv timme fick vi träffa alla Convention Bureaux som var och en fick 10 minuter på sig att presentera sin stad. Vid dessa korta möten fick vi även tillfälle att presentera SFÖ, dela ut vår nya marknadsföringsbroschyr och berätta om sökfunktionen på webbplatsen. De flesta kände inte till SFÖ och var mycket glada för informationen. Dessutom var många städer intresserade av att vara värd för SFÖ:s konferens. Både Eskilstuna och Uppsala beklagade att Gävle lagt beslag på oss till konferensen Allt material vi fick från de olika Convention Bureaux kommer att finnas på det nya kansliet. Och vi rekommenderar framtida konferensgrupper att ta hjälp av en Convention Bureau när de letar konferensanläggning. En förteckning med kontaktuppgifter kommer att finnas i konferenspärmen. MARIE ERIKSSON NADJA CHEKHOV Konferenssamordningsgruppen Ny upplaga! Fars Engelska ordbok med inriktning på ekonomi och affärsjuridik Svensk/engelsk och engelsk/svensk ordbok Termer inom ekonomi, affärsjuridik, bank, börs, försäkring och skatt Chris Totalt Durban. ca ord och uttryck Innehållet är kvalitetssäkrat av några av landets främsta experter Finns både i bokform och i en praktisk digital version: WordFinder. Information och beställning: tel , order@far.se, facköversättaren 3/11 13

14 ARBETSGRUPP/SPRÅKGRUPP Konferensgruppen 2012 behöver din hjälp! Efter en fantastisk helg i Malmö är det dags för oss i konferensgruppen 2012 att börja tänka på nästa års konferens! Den går av stapeln i Gävle Konserthus 4 6 maj 2012 och har temat Lika olika. Har du tips på lämpliga föredragshållare? Utställare eller sponsorer? Intressanta ämnen som du vill höra mer om eller få en chans att diskutera under nästa konferens? Vi tar gärna emot tips och idéer om programpunkter, så tveka inte att höra av dig till oss på konferens2012@sfoe.se. Vi ses i Gävle! KONFERENSGRUPPEN 2012 Läsvärt om språkteknologi för danskkunniga Det senaste numret av vår danska systerförening KOM:s tidskrift KOM-magasinet är ett temanummer om språkteknologi, med texter om Lionbridges översättarkoncern, om att efterredigera maskinöversatt text, om prispress, om EU-kommissionens översättarmaskineri m.m. Finns på MDL Praktikplatser i Bryssel Är du nyfiken på hur det är att jobba på någon av EU-institutionerna? I så fall har du din chans, för nu finns det praktikplatser att söka på rådet i Bryssel. Cirka 100 avlönade och 20 st oavlönade praktikplatser utannonseras varje år. Mer info hittar du här: sverige/news/topics/procurement/ news_date_723_sv.htm AH Natt i Bryssel. Spanska språkgruppen tar upp ordpris och lönsamhet Det är alltid roligt att träffa sina kollegor, även om vi i år pratade om tråkiga saker när vi som översätter till och från spanska träffades tidigt på söndagsmorgonen. De som varit med ett tag ser tydligt hur arvodena sjunker. De som är nya som översättare undrar hur det är möjligt att arvodena kan vara så låga, och frågar sig hur man ska kunna försörja sig på det här. De som har en annan utbildning och även jobbar med annat (undervisning, tolkning med mera) är inte lika oroliga, men det kan vara intressant för SFÖ:arna att veta att arvodena för tolkning också sjunker. En bov i dramat är vårt röda skynke : upphandlingar. (Detta skulle vi få höra mer om senare under söndagen i konferensens sista föredrag.) De av oss som var och lyssnade på Liisa Leppänens mycket givande föredrag insåg att de arvoden som erbjuds inte ger en rimlig månadsinkomst. Mycket kort för er som missade hennes föredrag: Liisa, från Finlands översättar- och tolkförbund, visade att om man fakturerar 11 eurocent per ord så blir det för en svensk text i genomsnitt 28,32 euro per sida, vilket motsvarar en timmes arbete. Det kan vara OK, men om man däremot fakturerar 8 eurocent per ord och översätter ungefär så mycket som man kan antas översätta på en månad så får man en omsättning netto per månad på euro vilket efter skatter och sociala avgifter samt firmans utgifter ger en inkomst per månad på 800 euro. Eurostats fattigdomsgräns ligger vid en månadsinkomst på euro! Vi är mycket fundersamma nu när vi bombarderas med förfrågningar om att vara med i Europaparlamentets upphandling. Ibland får vi mejl från byråer som vi aldrig arbetat med. En av oss hade frågat om ordpriset 1,50 var okej och fått till svar att javisst, det kunde man få. Detta måste vara en ren och skär lögn med tanke på var prisnivåerna brukar ligga. Några funderingar om och förslag till eventuella lösningar dök upp när vi summerade mötet: Vi bör uppmana SFÖ:s styrelse att vända sig till de myndigheter som ansvarar för upphandlingar och försöka skapa en dialog som syftar till att upplysa om vår situation och höja vårt status. Hur väl marknadsför vi oss? Talar vi om för kunden vad som ingår i priset: kvalificerad utbildning, lång erfarenhet, hög kompetens, goda referenser? Ett bra knep är att använda sig av Liisa Leppänens välj 2 av 3 strategi, dvs. för kunden (och även för översättaren vid offertstadiet) gäller det att välja en kombination av 2 av följande ingredienser i en översättning: hastighet, kvalité och lågt pris. För de nya i branschen kan det vara bra att inte satsa alla kort på översättning utan kombinera det med något annat t.ex. tolkning (dock kräver detta vidareutbildning). Enligt en av våra yngsta kollegor är det både större efterfrågan och bättre betalning inom tolkning. MARIA GUSTAFSSON GISELA WELTZIN THUNBERG FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG 14 facköversättaren 3/11

15 ARBETSGRUPP/SPRÅKGRUPP Nya intressanta projekt planeras i engelska språkgruppen Som vanligt var engelska språkgruppens sammankomst mycket välbesökt trots den tidiga timmen 8.30 på söndagen. Det var roligt att se så många nya ansikten bland de drygt 20 deltagarna. Årets tema var en diskussion om möjliga framtida projekt för gruppen. Tidigare år har till exempel konferensträffen utmynnat i en skrift som heter Pitfalls in English Translation under Judy Petersens ledning. En ännu tidigare skrift heter Translating Names och kom till tack vare Ian Hinchliffes insatser. Båda kan köpas från SFÖ:s kansli. Först presenterade Rob Williams sin lista med svenska förkortningar (med översättning till engelska) som han har samlat på under många år. Listan består av 80 sidor i utskriven form och finns tillgänglig på SFÖ:s webbplats (gå in på Om SFÖ/Organisation/Arbetsgrupper/ Språkgrupper/Engelska). Rob lägger gärna till nya förkortningar eller ändringar som ni hittar. Hans kontaktdetaljer finns på webbplatsen. Sedan presenterade Phil Holmes olika idéer för möjliga projekt. Sammansatta ord, kollokationer, metaforer, falska vänner är några exempel. De församlade tyckte att kulturell överföring (Cultural transfer) var en lämplig kandidat. Tanken är att samla exempel under året och diskutera dem på nästa års konferens och förhoppningsvis ställa samman en skrift som kan vara till nytta för alla. Phil hade ett par exempel på översättning av kulturell överföring, nämligen följande tidningsrubriker: EXTRA 70-talister mest JAS-fientliga bland 08:orna SNORP-länen satsar på X-2000 Inte helt lätt att översätta, eller hur? Så håll ögonen öppna för denna typ av översättningsproblem och rapportera på nästa års möte hur ni har löst dem, eller skicka till mig. Sist men inte minst planerar engelska gruppen att ordna ett studiebesök till Bryssel i höst förmodligen oktober - för att höra hur EU-översättarna jobbar. Är du intresserad av att följa med, kontakta undertecknad. HELEN TAYLOR a.helen.taylor@gmail.com F OTO : I S TO C K P H OTO Kommunicera Communications AB grundades 1990 och har idag huvudkontor i Göteborg och dotterbolag i Oslo. Med 40-talet medarbetare omsätter företaget i dag 55 miljoner SEK. Vår affärsidé är att bistå europeisk export- och importindustri med översättning och förädling av skriven information. Genom att kontinuerligt utveckla intelligenta gränssnitt och programvarulösningar i kombination med marknadsanpassad språklig kompetens utgör vi ett attraktivt alternativ för denna målgrupp. Över tiden ska vi växa tillsammans med våra kunder och proaktivt skapa mervärde för dem. Vi söker nu en: Teknisk översättare, tyska till svenska Vi behöver bygga ut vår interna översättaravdelning med ytterligare en översättare som på ett professionellt sätt kan översätta och språkgranska i huvudsak tekniska texter med kunden i fokus. Vi söker dig som kan leverera ett för kunden tillfredsställande slutresultat. Du ska ha god språkkänsla, vara kapabel att analysera textinnehåll samt kunna anpassa stil och terminologi efter kundens anvisningar. Du arbetar med översättningsverktyg och håller dig uppdaterad om de program du använder. Bred teknisk kunskap är liksom erfarenhet av professionell översättning ett absolut krav. Mycket goda kunskaper i tyska och svenska är ett grundkrav, liksom grundläggande datakunskaper. Ytterligare språkkunskaper är en merit. Tjänsten omfattar heltid och placeringsorten är Göteborg. Du rapporterar till chefen för Linguistic Services. Vi är ett växande företag och sitter i stora ljusa lokaler med utsikt över Göteborgs hamninlopp. Vill du veta mer, besök vår hemsida Frågor om tjänsten kan ställas till: anna-lena@kommunicera.se Ansökningar skickas till eva@kommunicera.se Vi har kollektivavtal med Unionen. Sista ansökningsdag: 15 augusti 2011 Kommunicera Communications AB, Sockerbruket 17, Göteborg info@kommunicera.se facköversättaren 3/11 15

16 SFÖ-NYTT SFÖ-debatt Varför har priserna gått ner? Diskussionens vågor har som vanligt gått höga på SFÖ-debatt den senaste tiden. Referat av årsmötet I vanlig ordning stod obligatoriska punkter, såsom mötets behöriga utlysande, val av justerare samt föredragning av ekonomisk redovisning och verksamhetsberättelse, på dagordningen. Årsmötesdiskussionen om byråernas vara eller icke vara i SFÖ fortsatte trots att motionen om deras uteslutande avslogs på årsmötet. Det diskuterades bland annat vilken nytta frilansmedlemmarna har av byråerna (och är den nyttan större om byrån är SFÖ-medlem?), om etikreglerna kan behöva utvidgas med text som mer specifikt handlar om byråernas ansvar, vilka marginaler i förhållande till frilansarvodet som är rimliga för byråerna, gränsdragningen mellan en byrå och en medlem som förmedlar uppdrag. En sak som de flesta i alla fall höll med om är att SFÖ borde kunna utnyttjas bättre som samtalsplattform för byråer och frilansar. Ovanligt intressanta har den här gången de likaså ständigt återkommande diskussionerna om prissättning varit. Flera medlemmar berättade öppet om vilka priser de tar (och får), och det är tydligt att detta kan variera väldigt mycket även med samma uppdragsgivare (byrå). En av veteranerna rådde sina kolleger att vara stöddiga och medvetna om sitt värde. Diskussionen handlar ju för det mesta om vad byråerna betalar direktkunderna är svåra att jämföra och vi har väldigt lite statistik utöver den senaste prisenkäten (läs den på se/upl/files/14247.pdf) och jag har börjat undra om det faktiskt är så att slutkunderna har blivit allt snålare, eller om byråerna har blivit allt girigare, eller om det är lite av båda. Om nu slutkunderna är mer ovilliga att betala för översättning, vad beror det på? Okunnighet? Överetablering på översättarmarknaden? Men hur stämmer det med allt tjat om det kraftigt växande behovet av just facköversättningar? Mycket mer har förstås också diskuteras, inte minst SFÖ själv, och otaliga termfrågor besvarats. Diskussionerna sammanställs löpande i läsvänlig form under Files på debatt-hemsidan. Där hittar man också Hans Leanders förtjänstfulla sammanfattning av de senaste intensiva debatterna om SFÖ i olika aspekter ta hem och läs! MDL Minnet av Gordon Carmichael, som gick bort förra året, hedrades med en tyst minut. Efter att lekmannarevisionen föredragit revisionsberättelsen och inte funnit något att anmärka på beviljades styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Styrelsens förslag om höjda medlemsavgifter samt styrelsens förslag till ändringar i valberedningens arbetsordning antogs. Styrelsens rekommendation angående SFÖ:s medlemskap i FIT diskuterades. Sven Borei lämnade in ett skriftligt yrkande om att SFÖ inte bör lämna FIT utan förvarning, utan att styrelsen bör inleda djupgående diskussioner med FIT under det kommande året angående uppfattade problem kring FIT:s struktur och relevans samt SFÖ:s möjliga utträde, för att därefter återkomma med en full rapport till årsmötet Frågan återremitterades därför till styrelsen. Finansgruppens rekommendation angående motionen om arvode till sty- relsen från 2010 antogs, det vill säga att inga arvoden ska betalas ut. Motionen om avskaffande av företagsmedlemskap presenterades av Bo Widegren som inkommit med motionen och därefter redogjorde Ann Johansson för styrelsens ståndpunkt. Sedan tog diskussionen vid med inlägg från båda sidor. Resultatet blev att motionen avslogs. Valberedningens förslag antogs utan ändringar och bland annat omvaldes Nadja Chekhov till föreningsordförande för ytterligare två år. Under Övriga frågor avtackades Margaret Collier, som lämnar sin post i etiknämnden, och Magnus Lundquist, som lämnar sin post i styrelsen, då ingen av dem hade möjlighet att närvara vid banketten. Årsmötesprotokollet kommer att finnas tillgängligt under Interna dokument på SFÖ:s webbplats. ANN JOHANSSON Mötesordförande var Ian Hinchliffe och mötessekreterare Ingrid Simko. 16 facköversättaren 3/11

17 Kära läsare: ni läser Facköversättaren! SFÖ-NYTT Jag tycker att läsningen (jag läser 100 procent) är mycket givande, men har ingen direkt nytta i mitt yrke. Mest matnyttigt ur redaktionens synvinkel är nog vad läsarna vill se mer respektive mindre av. Det är ganska tydligt att personporträtt/ hemma-hos -material och liknande är mindre uppskattat av relativt många. Mindre populära är också mötes- och konferensreportage av mingeltyp samt resereportage (har de verkligen varit så många de senaste åren?). Bakom svaret Trados!!!!!!! kan man ana mycken frustration. Under april genomfördes en enkät om Facköversättaren via nätet. Vi fick 335 svar, alltså från cirka 30 procent av medlemmarna, vilket får anses vara bra om än kanske inte garanterat representativt. Här ett försök till sammanfattning av resultatet. Nu när snart tre år har gått sedan Facköversättaren började ges ut med ny redaktion, ville vi göra en sondering av läsekretsens syn på den nya versionen. Dessutom ville vi uppfylla löftet om att fråga medlemmarna om publiceringsformen: tryckt eller elektronisk eller båda. För att ta den sista frågan först: en tydlig majoritet ville att den tryckta versionen ska finnas kvar; bara 12 procent ville ta bort den. Många vill kunna välja, och så kommer det också att bli dock utan prisreduktion för enbart PDF-utgåvan, eftersom kostnaden för ett extra tryckt ex är mycket liten. En vanlig motivering för att behålla den tryckta versionen är förstås att den är mycket läsvänligare och behändigare, och att man har nog av att titta på datorskärmen i jobbet. Det resultatet hänger nog ihop med att ni faktiskt är många som läser tidskriften noga: hela 58 procent läser minst tre fjärdedelar, och 85 procent läser minst hälften. Imponerande, även om man får räkna med att alla de som inte svarade nog läser mindre. SVAREN OM HUR intressanta olika texter är var mindre förvånande: material om översättning och översättningsyrket tyckte de allra flesta var mycket intressant, och SFÖ-relaterat material fick också höga siffror. Entusiasmen för trivsamt/lättsamt material var klart lägre. I kontrast till intresset är det inte så imponerande många som har stor nytta av FÖ i sin yrkesroll: cirka 12 procent. Medelstor eller ganska stor nytta har 36 procent. Kanske kan vi ändå vara rätt nöjda med att hälften av läsarna finner FÖ någorlunda nyttig. Intressant svar: LISTAN ÖVER VAD läsarna vill ha är lång och tas tacksamt emot av redaktionen. Ett vanligt svar är ungefär detta: material om översättning och översättningsyrket, och det är väl det vi strävar efter hela tiden Ett annat vanligt svar är prissättning ; problemet är dock att lista ut hur ämnet ska behandlas utöver rent statistiskt och en allmän önskan om bättre betalt. Ett tredje huvudönskemål är mer information om CAT-verktyg och annan datorteknik. Ett fjärde är praktiska tips, råd och tricks och ett femte vanligt önskemål är faktiskt artiklar om översättares arbete/personporträtt och då har vi ju en konflikt med de nästan lika många svar som ogillar just sådant material! Artiklar önskas vidare om översättningsbyråer och relationerna mellan byråer och frilansar, om marknaden och dess utveckling och om marknadsföring, om hur det ser ut för vår bransch i andra länder; samt material som riktar sig till nyblivna översättare. Den som klagade på att man inte kan skicka in artiklar på danska (eller andra språk) vill vi svara: skicka in dem! Vi ser till att översätta (som vi redan har gjort många gånger). Bland önskemålen finns också många mer specifika och intressanta förslag: en djupare inblick i olika typer av uppdrag, samarbete med utlandet, andra branschers syn på översättaren Redaktionen tackar för alla idéer, och vi lovar att vi kommer att begrunda dem noga. En sammanställning av enkätresultatet finns på hemsidan, något redigerad för att bli mer lättläst. MATS DANNEWITZ LINDER facköversättaren 3/11 17

18 SFÖ-NYTT Inte så elegant Redaktionen har fått en insändare efter förra numret av Facköversättaren. Jörn Lindskog påpekar där att redaktionen publicerat ett citat ur Igelkottens elegans utan att översättarens namn nämndes:...roligt att du/ni uppmärksammade Igelkottens elegans, men lite tillspetsat kanske man kunde fråga om Muriel Barbery har skrivit den på svenska. Om inte vi som översättare uppmärksammar översättarens roll för den översatta litteraturen, vem ska då göra det. Och kanske säger det lite om hur samhället och vi själva ser på översättarens roll. Redaktionen håller med om att översättarens namn borde ha nämnts och ber så mycket om ursäkt för denna blunder. Översättaren heter Helén Enqvist. Skärpning utlovas! RED. Med bild I Karl-Johan Noréns informativa genomgång i förra numret av sådant man bör tänka på när man skaffar sig en ny bildskärm fanns den något kryptiska meningen Anslutningar är nästa viktiga faktor se bilden. Kryptisk därför att det inte fanns någon bild! Den kommer i stället här. Och artikeln är förstås fortfarande lika aktuell. DP, DVI och VGA. F OTO : I S TO C K P H OTO FOTO : KARL-JOHAN NORÉN Boktipset Brett Jocelyn Epstein, bj@awaywithwords.se Lost in Translation. Kunde ha varit en gigantisk volym Språkmissar från hela världen När man är en word nerd eller linguaphile, vet alla ens vänner vilken sorts böcker de ska ge en. Till min födelsedag i oktober fick jag Lost in Translation av Charlie Croker. Crokers bok är en samling av konstiga uttryck och dåliga översättningar från hela världen. Man kan bli deprimerad på grund av språkets dåliga kvalité eller också kan man skratta åt det. Eller, om man är översättare, kan man göra både och, och sedan tänka på hur världen verkligen behöver bra översättare. Ett hotell i Kina säger till gästerna: We serve you with hostility. Vill man bo hos dem? En påse i Japan har följande slogan: Now baby. Tonight I am feeling cool and hard boiled. Är påsen en detektiv i en roman av Raymond Chandler kanske? I Tjeckien får man veta: No smoothen the lion. Mat är ett stort problem också. I Australien erbjuds man dumping soup och en indisk restaurang lagar brinjal bhaji med Aborigines istället för aubergines. (Detta för mina tankar till en kokbok där det stod att man skulle mala black people när de menade black pepper! En stor och viktig skillnad!) I Grekland finns en smaklig rätt som är chopped cow with a wire through it and bowels in sauce. Vad gott! Crokers bok är lätt och rolig att läsa. Det är inte en bok som man sitter och läser från pärm till pärm; istället läser man lite här och lite där när man känner för det. Ja, det vore bra om folk förstod hur viktigt det är att anställa bra och kvalificerade översättare. Men om de förstod det alltid skulle vi inte ha sådana roliga misstag att skratta åt. B.J. EPSTEIN A D V O K A T F I R M A M E D A F F Ä R S J U R I D I S K I N R I K T N I N G ADN LAW ADVOKATFIRMA AB BIRGER JARLSGATAN 58, BOX 7641, STOCKHOLM TEL DIREKT FAX ERIK.RYNHAG@ADNLAW.SE FR ÅN OCH MED HÖSTEN 2010 ÄR»ADN L AW ADVOK ATFIR M A«SFÖ:S REKOMMENDER ADE AFFÄRSJURIDISK A PARTNER. ADN Law erbjuder, enligt avtal med SFÖ, medlemmar och medlemsföretag, ett genomsnittligt pris på kr/tim exklusive moms. Endast faktiskt nerlagd tid debiteras. Priset utgår från att huvudparten av ärendena är av enklare karaktär (uppdrag som typiskt sett uppkommer hos småföretagare). ADN Law är en affärsjuridisk byrå med svensk och internationell inriktning som erbjuder affärsjuridisk service. Vårt mål är att alltid hålla högsta kvalitet samtidigt som vi skapar nytta för våra klienter. Kontaktperson på advokatfirman är jur. kand. Erik Rynhag med erfarenhet av arbete på Skatteverket och vid domstol. Välkommen att kontakta oss. 18 facköversättaren 3/11

19 SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Elisabeth Schriefer, Elin Svahn, Studentspalten sätter ner foten Jag blir så trött. Att översättare ska bli bättre på att marknadsföra yrket och lyfta fram sina kunskaper och färdigheter är ju ett kärt samtalsämne nu för tiden. Tyvärr verkar det vara mycket snack och lite hockey, vilket ger fritt spelrum för andra att istället göra reklam för yrket. Jag hittade av en slump en artikel om EU-översättning i DIK:s medlemstidning. DIK är ett fackförbund för akademiker som arbetar med kommunikation och kultur. Som en översättare alltså, kan man drista sig till att tänka. Reportaget handlar om en kvinna med humanistisk utbildning som råkar se en annons om ett EPSO-prov och därefter halkar in i översättarbranschen på ett bananskal. Det här är absolut inget personligt mot personen i reportaget, jag vet också vad EU har för krav på både praktikplatser och EPSO-provet. Jag tycker däremot att DIK har ett ansvar för hur de presenterar en bransch och sedan kablar ut till medlemmar. I det här fallet framställer de översättarbranschen som en slasktratt där i princip vem som helst som kan några språk och har en examen kan få jobb. Jag är helt på det klara med att det är så det har sett ut tidigare i Sverige, men nu är det 2011 och det finns utbildningar. Översättarutbildningarnas existens nämns kort i inforutan Bra saker att veta om översättare sist i artikeln: Det finns flera översättarutbildningar. För att få göra EPSO:s uttagningsprov och hamna på Listan krävs dock ingen formell översättarutbildning. Det räcker med mycket goda språkkunskaper och avslutad treårig universitets- eller högskoleutbildning. Vad är detta? Var finns informationen om var översättarutbildningarna finns, vilka förkunskaper som krävs, vilka språk som är aktuella vilka år? Det finns flera översättarutbildningar och det kan vara bra att veta om översättare. Vilken tur. Synd bara att de inte verkar vara nödvändiga för att jobba som översättare. (Samma fackförbund spår för övrigt en mycket god arbetsmarknad för översättare både nu och Tack DIK, det ser vi fram emot!) Det är såklart lätt att skylla på en tredje part som man får utgå ifrån helt Översättaryrket. En slasktratt? enkelt inte vet bättre, men hur är det med översättarna själva? Jag fick i ett SFÖsammanhang en gång höra att sunt förnuft, det kan man inte lära sig på TÖI. Hur ska man kunna lyfta fram ett yrke när till och med folk som arbetar inom det inte tycker att det krävs en utbildning? Vari ligger vårt värde om det vi gör bara är sunt förnuft? Om tanken med DIK:s reportage var att informera sina medlemmar om ett yrke som inte syns så mycket, finns det gott om personer att intervjua. Till exempel sådana som startar förlag, som får jobb på översättningsbyråer antingen som projektledare eller översättare direkt efter examen, som gör EU-praktik och därefter får jobb som sekreterare eller som börjar frilansa på heltid. Det är inte direkt svårt att hitta solskenshistorier om nyutexaminerade översättare om man letar lite. Om syftet däremot var att inge framtidstro till alla DIK:s språkintresserade humanistmedlemmar så kanske det var mer lyckat, men få det för guds skull inte att låta som den normala vägen till översättaryrket. Det är att förringa en akademisk disciplin, långa studier och väldigt många översättares kunskaper. Det bidrar till att upprätthålla översättarens låga status. Jag skrev ett mejl till DIK och förklarade varför jag tycker att deras bild av översättaryrket inte är så verklighetsförankrad. Det var några månader sedan. Om jag har fått svar? Nej, och mitt sunda förnuft säger mig att det lär dröja. ELIN SVAHN F OTO : I S TO C K P H OTO Medlemsnytt Vi är nu 1088 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Anna Artfors, Göteborg Petra Berglind, Borensberg Maria Broman, Sandviken Cecilia Burstedt, Umeå Anna Carlehed, Göteborg Christine Carter, Bankeryd Lisa Christensen, Lund Maria Claesson, Falkenberg Anne-Marie Colliander Lind, Växjö Malin Davidsson, Örkelljunga Johan Desser, Lund Ragnhild Engetrøen, Bergen Linn Ericsson, Göteborg Carina Fredriksson, Malmö Emma Elisabet Gustafsson, Malmö Ulrika Hugemark, Kristinehamn George Issa, Malmö Sofia Johansson, Göteborg Åsa Kjellgren, Uppsala Günter Kranz, Schopfheim Maria Källquist, Nättraby Carina Köhler, Linköping Nathan Large, Nacka Charlotte Lindström, Göteborg Irina Lundberg, Trollhättan Jenny Lundin, Kristianstad Martin Mirko, Stockholm Patricia Nilsson, Västra Frölunda Kajsa Nilsson, Göteborg Maria Aránzazu Norén, Långviksmon Lena Olsson, Lund Svanja Schallehn, Västerås Elisabeth Sommar, Sollebrunn Camilla Thor, Hudiksvall Erika Turner, Portland Evahanna Walum, Malmö Bettina Wirbladh, Bagarmossen Ingrid von Brandt, Nybro Nästa nummer kommer ut omkring den 22 augusti (manusstopp den 14 juli) facköversättaren 3/11 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box Båstad Sommarkrysset: SARA MED SANDOR MOT- MOT- GIFT? GRÄS FÖR PASTA DE VILL BARA VARA BRIDGE- KONST PAPA MEN EJ PAPPA OLJADES LIVS- TID ÅTER GYLLENE PREMIÄR- MINISTER GLÖD- HET THOMAS SÄKERT MED 5 TRÖGARE ERHÖLL UTAN VÄRN KANTER SOM SÄNKER SPÄNNING HAR TOLK PÅ LÖNEN? VAK GÖRS VISST ÄMNE I VISS RUSCH DONO- STIA GREN FÖR STIG PLATTA PÅ KLO- KALAS CECILIA- SORT? MILNE PARTY- DRYCK? ÄR DELAD MAN- MADAM FRÄTT ÄRLIG VÄRLDS- VANT SÄTT SKÄNKA RYMMAR- KNAPP SKAL- RESTER PERFO- RERAD TRÄFF- ANDE ALL- DEN- STUND TJUR- RUSAR- REGION ÄR FETT FLOTT? TIGGA SYLTA PÅ SYLTA? VÅRDAR DE SMÅ GRÄVDE MODERN BOK & HANDEL GENLJÖD RENLEV- NADS- MANNEN BOCK- LED MÅTT GICK BLÅST PÅ SIEVERT INGICK VISS LIGA INNAN KONST- KUPP? SYFTE RÅTTOR PÅ RÅ- SUNDA KOST- HÅLL FICK FNATT PÅ BROR? SIN? Konstruktör: Lena Holmlund BAK- STRÖM LEMUR- KRYSS 2011 Vi lottar ut boken Ja! 2011, en inspirationsbok om hur du får kul på jobbet. De 12 författarna har fantastiskt roligt på jobbet och berättar i boken om hur de gör. Mejla in ordet som bildas av de gula rutorna till: redaktor@sfoe.se senast den 14 juli så är du med i utlottningen. Den rätta lösningen kommer att publiceras i nästa nummer. Kryzza lugnt i sommar! FÖ:s kryssredaktion 20 facköversättaren 3/11