Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder

Transkript

1 Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder

2 Titel: Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan Utgiven av. Klimatsamverkan Skåne, 2010 Klimatsamverkan Skåne är ett samverkansorgan mellan: Kommunförbundet i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Region Skåne Författare: Beställningsadress. Layout: Foto framsida: Tryck: Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Skånes universitetssjukhus, Lund Therése Ehrnstén, Länsstyrelsen i Skåne län Peter Groth, Region Skåne Åke Svensson, Skånes universitetssjukhus, Malmö Mattias Waldeck, bitr. smittskyddsläkare, Region Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen Malmö 044/ Therése Ehrnstén, Länsstyrelsen i Skåne Therése Ehrnstén DanagårdLITHO AB, Ödeshög

3 FÖRORD Klimatförändringarna är en av vår tids största frågor och kommer att påverka samhället inom en rad olika områden, bl.a. människors hälsa arbetade en politiskt tillsatt klimatberedning med hur vi i Skåne kan minska vår klimatpåverkan och anpassa oss till kommande klimatförändringar. Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skåne hade samtliga representanter i de expertgrupper som bildades. En av expertgrupperna i beredningen fokuserade på klimatförändringarnas påverkan på folkhälsan. Gruppen tog fram ett gediget material som sedan sammanfattades och publicerades i en av de slutliga rapporterna. För att ytterligare synliggöra frågan om hälsa i ett förändrat klimat har vi valt att lyfta ut hälsoavsnittet från klimatberedningens rapport och komplettera detta med nytt material. Vi kan nu presentera en skrift där konsekvenserna av klimatförändringarna för folkhälsan i Skåne beskrivs översiktligt och likaså förslag på ett antal åtgärder för samtliga berörda områden. Vår förhoppning är att skriften ska ge en fingervisning om var kommuner och andra berörda aktörer, som arbetar med hälsofrågor, ska rikta sina insatser när det gäller anpassning till ett förändrat klimat. Forskning pågår kontinuerligt inom området där resultaten kan vara användbara i det fortsatta arbetet med att klimatanpassa vårt samhälle. Längst bak i denna skrift finns några exempel på redan publicerade rapporter och på pågående och kommande forskning. Anders Åkesson Ordförande Region Skåne Elisabeth Hellmo 1:e vice ordförande Länsstyrelsen i Skåne län Ulf Molin 2:e vice ordförande Kommunförbundet Skåne

4

5 INNEHÅLL MÄNNISKOR OCH HÄLSA I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Klimatförändringar i Skåne s. 6 EXTREMTEMPERATURER Direkta effekter av ett varmare klimat s. 7 Sårbara grupper s. 8 Förhållanden i Skåne s. 9 Samband med inomhusmiljö s. 9 Socialmedicinska aspekter s. 9 Förslag på åtgärder och metoder s. 10 DRICKSVATTEN Vattenburen smitta s. 11 Smittkällor och organismer s. 12 Förslag på åtgärder och metoder s. 14 FÖRÄNDRAD LUFTKVALITET Klimatförändringarnas inverkan på luftföroreningar s. 15 Samband med sjukdomar s. 16 Förslag på åtgärder och metoder s. 17 SPRIDNING AV SJUKDOMAR Fästingöverförda sjukdomar s. 19 Myggöverförda sjukdomar s. 19 Smittspridning via badvatten s. 19 Smittspridning via livsmedel s. 20 Förslag på åtgärder och metoder s. 20 VAD VI BEHÖVER GÖRA s. 21 GODA EXEMPEL OCH VIDARE LÄSNING s. 23 GENERELLA RÅD VID VÄRMEBÖLJOR s. 25

6 MÄNNISKOR OCH HÄLSA I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 5 Klimatförändringar med stigande temperaturer och extrema väderhändelser påverkar människors hälsa. Jämfört med andra delar av världen kommer hälsokonsekvenserna i Sverige att bli lindriga. Det mesta av det som kan hända är inga nyheter medicinskt sett, förutom att vi kan komma att få in nya sjukdomar. Det nya är frekvensen och intensiteten i flera hälsopåverkande situationer, som värmeböljor och pollensäsong. Nya sjukdomar kan spridas när smittoämnenas värddjur, s.k. vektorer, förflyttar sig norrut med ett varmare klimat. Redan befintliga vektorburna sjukdomar kan dessutom bli vanligare. Risken för att dricksvatten förorenas ökar med fler perioder av extrem nederbörd. Det finns också hälsovinster kopplade till klimatförändringarna, då vissa sjukdomar blir lindrigare i ett varmare klimat. En annan aspekt är att åtgärder mot klimatpåverkan som minskad bilkörning eller bilkörning med bilar som drivs av miljövänligt bränsle, ger minskade utsläpp av många andra ämnen än bara koldioxid. Detta i sin tur kan bidra till en bättre folkhälsa. En viktig del i att identifiera och skapa förutsättningar för en god folkhälsa blir att möta klimatförändringarna genom god samhällsplanering. Samhällsplanering blir därmed ett allt viktigare instrument för att möta och mota nya klimathot.

7 KLIMATFÖRÄNDRINGAR I SKÅNE Klimatet förändras och mycket tyder på att det beror på mänskliga aktiviteter. Medeltemperaturen i Sverige har redan stigit med ungefär en grad jämfört med perioden och världshavens nivå har under perioden stigit med knappt 8 cm. 2 Kommande klimatförändringar beskrivs av IPCC:s olika scenarier för utvecklingen på jorden där mycket tyder på att temperaturen i Skåne förväntas stiga med 4-5 C fram till år Förutom att medeltemperaturen förväntas stiga ökar även de maximala temperaturerna och likaså antalet värmeböljor. Längsta sammanhängande period under året med dygnsmaxtemperatur över 20 C väntas bli tre gånger så många. Detta kommer att ha stor betydelse för människors hälsa. De olika scenarierna tyder också på en ökad nederbörd där årsnederbörden i Skåne kan förväntas öka med 15% till år Den ökade nederbörden kommer att inträffa främst under vinterhalvåret medan det kan bli något torrare somrar. Det kommer dessutom att bli fler och kraftigare regn, vilket det redan idag går att se tendenser till Figur 1: Beräknad förändring (%) av den totala årsnederbörden för åren jämfört med den normala (medelvärdet för ). Figur 2: Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen för åren jämfört med medelvärdet för ) Staplarna visar data från observationer, gröna och röda staplar visar nederbörd/temperaturer högre än medelvärdet och gula och blå staplar nederbörd/temperaturer lägre än medelvärdet. 2) Kurvorna visar löpande tioårsmedelvärden från scenarier. Den rosa kurvan motsvarar förändringen för utsläppsscenario B2 (långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning). och den turkosa kurvan motsvarande för utsläppsscenario A2 (en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning). 3) Det grå fältet beskriver variationen i temperatur mellan enskilda år (beräknat från scenarierna). Källa: 2 Climate change 2007: synthesis report. Summary for policymakers. IPCC

8 EXTREMTEMPERATURER Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än idag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder - Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007 DIREKTA EFFEKTER AV ETT VARMARE KLIMAT Både extremt låga och extremt höga dygnsmedeltemperaturer medför att dödligheten i befolkningen ökar. I en svensk studie utförd i tre olika regioner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ser man att vid en dygnsmedeltemperatur över grader stiger antalet dödsfall bland personer från 65 år och däröver totalt med cirka 5 procent per grad. Sambanden ser tämligen lika ut för de tre olika regionerna. 4 Den optimala temperaturen, då dödligheten är som lägst, är inte absolut utan varierar för olika geografiska regioner. I Sverige ligger den optimala temperaturen mellan 12 och 14 C (se figur3). I Sydeuropa är den optimala temperaturen betydligt högre: 25 C i exempelvis Aten. 5 Figur 3: Visar effekten på dödligheten i gruppen 65 år och äldre av temperaturen som medelvärde för samma dygn och dygnet innan, beräknat separat för tre olika regioner Rocklöv J och Forsberg B, 2010 The Effect of High Ambient Temperature on the Elderly Population in Three Regions of Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health, 2010, 7, , ISSN Rocklöv J, Hurtig A-K, Forsberg B, Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools. ISSN

9 Skillnader i livsstil är troligen en anledning till att befolkningen i varma länder klarar varmare väder. Befolkningen i Grekland och Spanien tillbringar t.ex. dygnets varmaste timmar inomhus, medan nordiska invånare inte ändrar sin livsföring då temperaturen stiger. En annan orsak tros vara att byggnader och lokaler i sydligare länder är bättre anpassade än hos oss med luftkonditionering, fläktar och solskyddsanordningar. 6 Längre perioder med värme innebär påtagligare negativ effekt på hälsan. Den svåra värmeböljan i Europa 2003 medförde upp till extra dödsfall som en direkt följd av värmen. 9 Värmeböljor beräknas i ett framtida klimat att bli längre och från och med år beräknas en värmebölja inträffa varje år. 7 Studier från Stockholm talar för att dödligheten ökar kraftigt redan efter två dagars värmebölja och vid en temperaturökning med två grader förväntas dödligheten i Storstockholms befolkning öka med 2,4% och en ökning på fyra grader med 5,3%. 8 Sannolikt har också en hög luftfuktighet betydelse för dödligheten och den kombination av faktorer som bäst förutsäger effekter i olika regioner skulle kunna användas i utvecklandet av värmevarningssystem. Förebyggande åtgärder är särskilt viktiga för att förhindra hälsoeffekter av värmeböljor. I det förebyggande arbetet ingår till exempel att i förväg identifiera riskgrupper och åtgärder som dämpar effekten av extrema temperaturer. SÅRBARA GRUPPER Äldre människor och människor med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom löper störst risk att avlida under en värmebölja. Att bo ensam, att vara sängliggande eller inte kunna ta sig ut på egen hand är andra faktorer som visat samband med ökad dödlighet. Dessutom påverkar viss medicinering anpassning av cirkulation och vätske- balans till höga temperaturer. Personer med psykiska funktionshinder och lugnande behandling kan ha svårare att uppfatta riskerna med värmen. Under värmeböljor drabbas främst de som bor i städer. Stadsstorlek och bildandet av så kallade värme öar i städerna är faktorer som påverkar dödligheten. I urbana värmeöar (storstadsområden som är varmare än sin omgivning) är temperaturen 1-6 grader högre än i omgivningen. 10 Luftkonditionering är den faktor som i internationella studier visats ha bäst skyddande effekt under värmeböljor. Att besöka svala miljöer har också visat sig vara skyddande. Parker i städer kan vara 5 grader svalare än omgivande områden. I en studie beräknades 10% ökning av grönytor i en stad sänka den genomsnittliga yttemperaturen i staden med upp till 4 grader Tidningen Apoteket, Vårt klimat förändras vad betyder det för vår hälsa? Nr 2/ Rocklöv J, Hurtig A-K, Forsberg B, Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools. ISSN Klimat och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 10 Vandentorren S, BretinP, Zeghoun A et al. August 2003 heatwave in France: risk factors for death om elderly people living at home. Eur J Publ Health 2006;16: Frumkin H, McMichael AJ. Climate change and public health. Thinking, communicating, acting. Am J Prev Med 2008;35:403-10

10 FÖRHÅLLANDEN I SKÅNE En studie över sjukhusinläggningar i Skåne visar att belastningen på den skånska sjukvården ökade markant efter långvarig värme sommaren Antalet inlagda personer ökade med 9 procent över hela sommaren, men den största ökningen noterades under en treveckorsperiod då det var som allra varmast. I Lund samma år var medeltemperaturen i juli 21,7 C. Antalet personer med andningssvårigheter som behövde tas in på sjukhus ökade med mer än en tredjedel jämfört med en normal julimånad. Kombinationen av hög värme och höga nivåer av ozon i luften misstänks vara orsaken. Klimatscenarierna talar för att vården i Sverige sannolikt kommer att behöva hantera lika extrema variationer som dem i södra Europa 2003 i ett framtida klimat. 12 SAMBAND MED INOMHUS- MILJÖ En ökad inomhustemperatur medför att emissioner från vissa byggnads- och inredningsmaterial och från en del rengöringsmedel ökar. Högre inomhustemperatur kombinerad med ökad nederbörd innebär större risk för fuktskador i byggnader och bostäder. Man har konstaterat ett samband mellan fuktskador inomhus och astma hos barn. Mer kvalster och mögel är en trolig orsak men även utsläpp från fuktiga material kan bidra. 13 SOCIALMEDICINSKA ASPEKTER Förebyggande åtgärder är särskilt viktiga för att förhindra att människor blir sjuka eller dör vid värmeböljor. Förutom att informera allmänheten är det viktigt att i förväg identifiera särskilt utsatta grupper och individer med hög risk att drabbas under värmeböljor. Nästa steg blir att arbeta med åtgärder som minimerar risken för eventuell ohälsa eller skador. En stor andel av dödsoffren hittas hemma och den övervägande delen av dem som når sjukhus avlider till följd av värmeslag eller riskerar att få bestående neurologiska skador. Äldre människor löper störst risk att avlida under en värmebölja. Erfarenheterna från värmeböljorna i södra Europa 2003 och 2006 tyder på att värmen är farligast för dem över 75 år. Epidemiologiska studier från Frankrike visar på ökad dödlighet för män redan vid 35 års ålder och tio år senare för kvinnor. Barn och spädbarn löper större risk än vuxna att drabbas av uttorkning. Dödsfall bland barn förekom i Frankrike 2003 och 2006, men generellt finns inget stöd i epidemiologiska studier för ökad dödlighet inom denna grupp. Ensamboende och människor med få sociala kontakter har generellt en potentiellt större risk att avlida under en värmebölja. Det är osäkert om socioekonomiska faktorer som inkomst och utbildning inverkar på risken att dö av hög värme. Låg socioekonomisk status är emellertid förknippad med medicinska faktorer som kroniska sjukdomar, fetma eller psykisk sjukdom, vilka i sig utgör riskfaktorer. Låga materiella resurser som till exempel avsaknad av luftkonditionering påverkar också. Under värmeböljan i Phoenix i USA 2006 var 11 av 13 offer för värmeslag hemlösa Rocklöv J, Forsberg B. Stort tryck på sjukvården i Skåne under värmeböljan Forsberg B, Hansson HC, Johansson C, Areskoug H, Persson K, Järvholm B. Comparative health impact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia. Ambio 2005;34: Kovats S R Hajat S. Heat stress and public health: a critical review. Annu Rev Public Health 2008;29:41-55

11 FÖRSLAG PÅ METODER OCH ÅTGÄRDER BELYS ÅTGÄRDER Behovet av förebyggande åtgärder, liksom beredskap för extrema temperaturer bör belysas i varje kommun. BEREDSKAPSPLAN FÖR VÄRMEBÖLJOR En beredskapsplan för värmeböljor behöver upprättas som utlöses på bestämda kriterier och inkluderar, förutom information till allmänheten, skyddande åtgärder och program för att nå särskilt sårbara grupper, bl.a. riktade insatser till äldre i hemmet och ökad beredskap på sjukhusen. SÅRBARA GRUPPER Situationen för sårbara grupper vad gäller familj, hälsa och bostadens beskaffenhet bör analyseras kommunvis i ljuset av klimatförändringarna. GIS-verktyget ger unika möjligheter att på ett tydligt sätt koppla ihop kartor över miljöfaktorer med befolkningen. VARNINGSSYSTEM Den kombination av förhållanden som ger en särskilt hög risk för sårbara grupper studeras specifikt för bland annat Skåne av forskare vid Umeå universitet. Ett varningssystem som larmar när denna kombination av faktorer inträffar bör sedan utvecklas och kopplas till instruktioner om vad man ska göra när en varning utfärdas, t.ex. inom sjukvården och äldreomsorgen, detta för att i tid kunna sätta in insatser. AVKYLANDE ÅTGÄRDER Solavskärmning och/eller avkylning bör införas på sjukhus, särskilt akut-, intensivvårds- och hjärtavdelningar och även på äldreboende och sjukhem. URBANA VÄRMEÖAR Med satellitdata kan man på bostadsområdesnivå kartera vegetation, markanvändning och temperaturprofil. Dessa kan samköras med kartor över bostadstyp och befolkningskarakteristika (ålder, civilstånd m m) för att identifiera kritiska områden vid episoder med extremt höga temperaturer. Detta kan tjäna som utgångspunkt både för riktade åtgärder vad gäller att motverka bildningen av värmeöar (exempelvis genom ökad vegetation och annat val av material vid reparationer) och planering av akuta insatser (allokering av hemtjänstresurser, informationsnätverk m m). GRÖNSSTRUKTUR I STADEN Belysa möjligheterna att med fysisk planering dämpa effekten av extrema värmeperioder. Av särskilt intresse är möjligheten att med vegetation påverka både mikroklimat, luftföroreningar och mängden dagvatten. Likaså är det viktigt att undersöka möjligheten att säkra skugga i utemiljöer genom vegetation eller på annat sätt vid skolor, särskilda boenden, busshållplatser etc. UTFORMNING AV BYGGNADER Man bör överväga om det finns behov av att ge särskilda rekommendationer vad gäller byggnaders utformning i form av materialval eller andra aspekter (takhöjd, isolering m.m.) med avseende på risken för höga eller extremt höga temperaturer. 10

12 DRICKSVATTEN 11 Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen kan bli avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred - Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007 Det finns i dagsläget inte några stora problem med vattenförsörjningen, men ledningsnät och många vattenverk har ett eftersatt investeringsbehov. Detta i kombination med att klimatförändringarna med stor sannolikhet kommer att förändra förutsättningarna för vattenförsörjningen och smittspridning gör dricksvattenfrågan viktig. VATTENBUREN SMITTA Ett varmare klimat med ökad nederbörd, skyfall, översvämningar eller jordskred innebär att förhållandena och belastningen förändras i vattenförsörjningens olika delar tillrinningsområde, vattentäkt, vattenverk och distributionssystem. Det ökar risken för att smitta ska spridas via vattenförsörjningssystemet vilket kan få allvarliga konsekvenser för folk-hälsan. Vattenburna sjukdomsutbrott på grund av mikrobiologisk smitta i dricksvattnet karaktäriseras av att många människor insjuknar under kort tid. Beroende på smittämne kan det vara mer eller mindre allvarligt i akutskedet. Följderna kan dock bli dramatiska. Äldre och svaga individer liksom personer med nedsatt immunförsvar riskerar att avlida. Samhällets kostnader för vattenburna sjukdomsutbrott blir ofta mycket stora. I Sverige räknar man med två vattenburna sjukdomsutbrott per år.

13 Historiskt har bakterier setts som förklaring till vattenburna sjukdomsutbrott men numera upptäcker man allt fler virus- och parasitorsakade utbrott. Ofta är det dock svårt att fastställa vilken mikroorganism som ligger bakom ett sjukdomsutbrott. 15 SMITTKÄLLOR OCH ORGANISMER Avföring från människor och djur, giftbildande cyanobakterier och legionellabakterier är de huvudsakliga förorenarna av vattentäkter. Det gäller särskilt avföring, som kan förorena vattentäkter vid skyfall, när avloppsvatten bräddas eller betesmarker sköljs av samt vid översvämningar. Avloppsvatten från avloppsledningar kan tränga in i dricksvattennätet vid skador eller tryckfall. I ett förändrat klimat med ökad nederbörd kan detta bli ett mer omfattande problem. Foto: Nina Lindberg 15 Svenskt Vatten. Okt 2007, Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. Underlagsraport till Klimat och sårbarhetsutredningen. En stor mängd sjukdomsframkallande mikroorganismer kan spridas via dricksvatten. Det förekommer framför allt vid översvämning av strandnära betesmarker, där bakterier eller mikroorganismer som EHEC (enterohemorragisk E. coli), campylobacter, salmonella, cryptosporider och calicivirus riskerar att spridas till näraliggande vattendrag. Detta kan medföra stora problem för vattenverk med ytvattentäkter, där bakterierna riskerar att distri 12

14 bueras ut till ett stort antal människor på kort tid via det kommunala dricksvattennätet. Klimatförändringarna kan även öka risken för att legionellabakterier växer till, bland annat i dricksvattenledningar. Legionellabakterier finns i de flesta vatten och till skillnad från många andra smittämnen växer de till som mest i ljummet vatten över 18 grader. Ökade halter av legionellabakterier i vatten som inte värms upp över 60 grader kan ge upphov till allvarlig lunginflammation, framförallt hos äldre och personer med nedsatt immunförsvar, i samband med duschande eller andra sammanhang när vattnet finfördelas. Problem med dricksvatten upptäcks ofta inte förrän en förorening kommit ut på ledningen. Här finns ett behov av bättre verktyg för att upptäcka smitta. Det har redan idag påvisats förekomst av bekämpningsmedel vid stora allmänna vattentäkter. 16 Detta bedöms öka i samband med ökad frekvens av översvämningar på marker som i vissa fall tidigare inte avvattnat ytor till vattentäkter. Klimatförändringarna kan också leda till ändrade betingelser för jordbruket vilket föranleder en ökad användning av bekämpningsmedel genom till exempel fler insektsangrepp, svampsjukdomar och ändrade temperaturer. Kraftiga skyfall kan medverka till att bekämpningsmedelsrester hamnar på oönskade platser som betesmarker, vattendrag och dricksvattentäkter. Humus har inte några direkta hälsoeffekter, däremot sekundära genom att det behövs en högre dosering av klor för samma reningseffekt. Provtagning av vatten Foto: Hillevi Hägnesten Enligt uppgifter från Stockholmsområdet börjar problemen med humus på vissa håll bli så stora att den befintliga utrustningen inte kommer att klara fortsatt ökade mängder utan att bygga ut vattenverket med flera steg. En liknande utveckling kan befaras i Skåne, främst i norra Skåne vid ytvattenverk

15 FÖRSLAG PÅ METODER OCH ÅTGÄRDER VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN Ett delmål i miljömålsarbetet är att kommuner ska upprätta vattenförsörjningsplaner till år Det är dock endast ett fåtal kommuner i Skåne som upprättat en sådan plan. 17 Vattenförsörjningsplaner skulle kunna bli ett bra verktyg för att planera för och säkerställa den framtida drickvattenförsörjningen i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne påbörjar under 2010 en regional vattenförsörjningsplan vilken kan fungera som en bra start i kommunernas arbete med att upprätta lokala vattenförsörjningsplaner. ENSKILDA VATTENTÄKTER Enskilda vattentäkters hälsoeffekter åtgärdas i första hand genom informationsinsatser till berörda konsumenter. Förslag på krav på tillstånd för nya enskilda vattentäkter kan behöva övervägas. SAMVERKAN Utveckling av samverkan mellan kommuner kompetensutbyte är en åtgärd för att bättre ta till vara den kompetens som finns lokalt. INVENTERING AV MARGINALER Inventering av de marginaler som finns när det gäller tillgången till råvatten av acceptabel kvalitet bör göras. Man bör även utreda vilka marginaler som finns/bör finnas för ytvattenavrinning. Det finns också behov av att bedöma marginalerna när det gäller tillgången på dricksvatten hur stort ökat uttag tål resp vattentäkt och vilka alternativa täkter finns det vid en eventuell utslagning av de som används idag. BARRIÄRER Ett sätt att hjälpa upp situationen med dagens regelverk är att vid tillsynen begära underlag för bedömningen av behovet av barriärer och att det där ska ingå effekter av klimatförändringarna med ökade risker för översvämningar och höga grundvattennivåer mm. UPPEHÅLLSTIDER Vattnets uppehållstider vid infiltrationen bestämmer reningsförmåga och virusreduktion, men är ofta inte känd. En kartläggning av uppehållstider vid infiltrationsanläggningar ger därför ett bra underlag för att säkra kvaliteten. UPPDATERADE SKYDDSOMRÅDEN Skyddsområden vid vattentäkter är ofta bestämda sedan lång tid tillbaka. Det finns ett behov av att uppdatera skyddsområden för vattentäkter efter den nya kunskap som finns angående ändrade grundvattennivåer och spridningsmönster för olika föroreningar. I vissa fall kan betesdrift inom skyddsområdena ifrågasättas med anledning av ytvattenavrinningen. Här är samråd med lantbruket viktigt. 17 Lörmyr L, Länsstyrelsen i Skåne län, 2010 Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv. 14

16 ÄNDRAD LUFTKVALITET Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringarna men andra faktorer ger större förändringar - Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007 Halten av luftföroreningar är högre i Skåne än i flertalet andra regioner i Sverige. Miljöfaktorer i samverkan kommer att få allt större betydelse för hälsoproblem i andningsvägarna. Närheten till kontinenten och den långa kuststräckan gör att Skåne påverkas särskilt mycket av långväga lufttransporter. I Trelleborg, Landskrona och Malmö tenderar halten av små partiklar 18 att överskrida den nationella miljökvalitetsnormen räknat som årsmedelvärde. Vid mätstationen Vavihill på Söderåsen är halterna av marknära ozon (som åttatimmarsmedelvärde) högre än miljökvalitetsnormen vid ett antal tillfällen under året. Marknära ozon är kraftigt oxiderande och kan ge andningssvårigheter samt lungskador vid inandning. Luftföroreningarna har beräknats medföra en i genomsnitt 7 månader kortare livslängd på landsbygden i Skåne (99 förtida dödsfall) och en 10 månader kortare livslängd i de skånska städerna (830 förtida dödsfall). KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS INVERKAN PÅ LUFTFÖRO- RENINGAR Södra Europa får betydligt högre partikelhalter i luften enbart på grund av klimatförändringarna. I södra Skandinavien beräknas halterna av partiklar PM10 18 öka med 2 procent per årtionde, framför allt under vår och sommar. Även ozonhalten kan öka i södra Sverige under vår, sommar och 18 Partiklar med en diameter mindre än 10μm. 15

17 höst, medan den i övriga Skandinavien väntas minska enligt Klimatoch sårbarhetsutredningen. Sannolikt kommer vi också att se mer av fotokemisk smog på samma sätt som i södra Europa sommaren Det innebär att det bildas en typ av partiklar som är svåra att mäta och vilkas effekt på hälsan är dåligt känd. Det är tänkbart att de innebär en påfrestning som förknippas med accelererat åldrande i hjärt-kärlsystem och luftvägar. Här finns behov av ytterligare kunskap. De mätningar som pågått på Söderåsen av denna typ av partiklar kommer att fortsätta. Transportsektorn, inte minst vägtrafiken, är en stor källa till den här typen av luftföroreningar. I Skåne är det också viktigt att beakta sjöfartens bidrag. SAMBAND MED SJUKDOMAR När spridningen, mängden och typerna av luftburna, allergena ämnen förändras, påverkar det allergisjukdomar och astma. Samma sak inträffar när halterna av marknära ozon ökar och luftkvaliteten försämras. Astmasjuka och allergiker löper risk att få mer besvär och sämre livskvalitet. Om vi fortsätter att förorena luften i samma omfattning som nu, får vi se mer av allergier, sjukdom och dödlighet med anledning av luftföroreningar. Det finns bevis för att astma påverkas av både gas och partikelföroreningar i luften. Flertalet marknära luftförorenande ämnen har visat sig ha en negativ inverkan på allergisjukdomar och astma. De viktigaste ämnena är kvävedioxid (NO²), ozon, partiklar (PM) och flyktiga organiska föreningar (VOCs). När förändringen av distribution, kvantitet och kvaliteten av dessa ämnen förändras blir resultatet att individer med astma och allergier löper risk att förvärra sina Foto: Mikael Ström 16

18 tillstånd med fler symptomatiska dagar och försämrad livskvalitet. Den globalt ökade prevalensen av astma tyder på att luftföroreningar och klimatförändringar är en bidragande orsak. 19 För pollenallergiker ser utvecklingen mörk ut. Global uppvärmning leder till längre och intensivare pollen- säsong och perioderna med stark pollenutfällning blir fler. Om man antar att temperaturen stigit i samband med att koldioxidhalten fördubblats vid slutet av århundradet, kommer pollensäsongen för ekarna att starta en månad tidigare och koncentrationen av pollen vara 50 procent högre än idag. 20 FÖRSLAG PÅ METODER OCH ÅTGÄRDER POLLENMÄTNINGAR Region Skåne undersöker möjligheten att ha mätningar av pollenförekomst på fler ställen och året runt för att ge bättre information till allergiker. Likaså för att hålla uppsikt över nya allergena pollensorter. KOMBINERADE MÄTNINGAR Vissa luftföroreningar (partiklar, ozon) förstärker pollens allergiska effekt (ökar retbarheten). Fördel om mätningar kan kombineras. VARNINGSSYSTEM Mätning av luftföroreningar och utveckla möjligheter till varningssystem vid höga halter. Foto: Therése Ehrnstén Kombinera kunskapen om polleneffekter och grönstruktur i städerna Amato G.D D och Cecchi L, Effects of climate change om environmental factors in respiratory allergic diseases, Clinical and Experimental Allergy, 38, Journal compilation, (2008) Blackwell publishing Ltd 20 Amato G.D D och Cecchi L, Climate change and allergic disease, Clinical reviews in allergy and immunology 2008

19 SPRIDNING AV SJUKDOMAR Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora. - Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007 Sjukdomar för vilka riskökning bedöms ha starkt samband med klimatförändring i Sverige och som kan ge allvarliga konsekvenser för hälsoläget är Borrelia, TBE (fästingburen encefalit), badsårsfeber, visceral leishmaniasis, EHEC- och campylobacterinfektion. Klimatkoppling i Sverige Mycket starkt samband Starkt samband Medel starkt samband Svagt samband Mycket svagt samband badklåda Algtoxin Badsårsfeber (vibibrio) Malaria Cryptosporidium infektion Legionellainfektion Matförgiftning Leptospirainfektion Calicivirusinfektion Harpest Aeromonasinfektion Giardiainfektion Listeriainfektion Rotavirusinfektion Stelkramp TBE Campylobacterinfektion VTEC Salmonellainfektion Denguefeber Hepatit A Tyfoid/paratyfoid Shigellainfektion Borreliainfektion Visceral leishmaniasis West Nilefeber Tabell 2: Sammanfattande klimatrisk-konsekvensbedömning för infektionssjukdomar i Sverige hos människa. Riskbedömningen bygger dels på hur starkt sambandet är mellan sjukdomsriskökning och en klimatförändring i Sverige och dels på sjukdomarnas konsekvenser för hälsoläget i Sverige Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga katastrofala Konsekvenser för hälsoläget i Sverige Mycket låg risk Låg risk Medelhög risk Hög risk Mycket hög risk 18

20 FÄSTINGÖVERFÖRDA SJUKDOMAR Risken för en ökning av TBE och Borrelia bedöms ha ett starkt samband med klimatförändringar och kunna ge allvarliga konsekvenser för hälsoläget., se tabell 2. De kan orsaka infektion i det centrala nervsystemet med risk för kvarstående skador på nerver. Borrelia kan även ge ledinflammation och hjärtmuskelinflammation. I kända TBE-områden i Sverige är sannolikt endast 1 på fästingar infekterade med TBE medan andelen Borreliabärande fästingar i vissa områden kan uppgå till 20%. Områden med risk för TBE-smitta i Skåne är landsbygden söder om Broby-Sibbhult, norr om Torsebro, öster om Knislinge och väster om Arkelstorp. De senaste åren har fall också rapporterats från sydöstra kusten vid Hagestads naturreservat och Sandhammaren varför detta lagts till som område med risk för TBE-smitta. 21 Fästingen blir aktiv vid 5 grader och mildare höstar och vintrar kan därmed förlänga perioderna för fästingöverförda sjukdomar. Utbredningen av TBE förutspås minska i Centraleuropa men sprida sig norrut. 22 MYGGÖVERFÖRDA SJUKDOMAR Ett varmare klimat skapar förutsättningar för att insektsarter som inte funnits här tidigare och som bär på nya smittämnen sprider sig norrut samt att livscykeln för de parasiter de bär på skall kunna fullföljas på våra breddgrader. Exempel på sjukdomar som kan komma att etablera sig vid en klimatförändring är visceral leishmaniasis, malaria, West Nile-feber, denguefeber och chicungungyafeber. Se vidare tabell 2 för mer information om deras klimatkoplling och konsekvenser för hälsoläget i Sverige. SMITTSPRIDNING VIA BADVATTEN Med ett varmare klimat följer varmare badvatten. Man kan räkna med att badsäsongen förlängs och att fler människor badar längre och oftare. Med det följer flera möjlig hälsorisker. Varmare vattentemperaturer ökar risken för algblomning av giftiga blågröna alger (cyanobakterier) vilka kan göra människor och djur sjuka. Symtom hos människan kan vara feber, kräkningar, diarré, magsmärtor, allmän svaghet och leverinflammation. Foto: Smittskydd Skånes hemsida 22 Randolph S. The shifting landscape of tick-borne zoonoses: tick-borne encephalitis and Lyme borreliosis in Europe. Phil.Trans. R. Soc. Lond. B (2001) 356,

21 Vibrio bakterier finns konstant i Östersjön och växer till vid temperaturer över 20 ºC. De kan ge upphov till så kallad badsårsfeber, som i svåra fall kan ge blodförgiftning och leda till dödsfall. Under sommaren 2006 insjuknade åtta personer i badsårsfeber i Sverige, varav tre dog. Badsårsfeber bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring och kan allvarligt påverka hälsoläget i Sverige. 23 Foto: Therése Ehrnstén Kraftiga regn över strandnära betesmarker kan medföra att badvatten kontamineras med till exempel EHEC, Campylobacter och Cryptosporider. De nämnda smittämnena kan ge diarré sjukdom med varierande allvarlighetsgrad och för EHEC risk för bland annat allvarliga njurskador. SMITTSPRIDNING VIA LIVSMEDEL Ett stort antal mikroorganismer kan överföras via mat och göra människor sjuka. Matförgiftningar är relativt vanliga. Livsmedelsverket uppskattar att mellan och människor årligen drabbas i Sverige och redan idag ser vi att tarminfektioner är vanligare under den varma delen av året. Matförgiftningen slår till snabbt, inom ett dygn, och går oftast snabbt över. Vid smitta av tarminfektionsbakterier som salmonella, shigella, EHEC, yersinia och campylobacter via mat är inkubationstiden vanligen någon till några dagar och sjukdomssymptomen kan sitta i upp till en vecka. Även virus som calici och parasiter kan överföras via mat. När temperaturen stiger blir det allt viktigare med god livsmedelshygien och att varm mat hålls varm och kall mat väl kyld. 23 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. SOU 2007:60 20 FÖRSLAG PÅ METODER OCH ÅTGÄRDER NY INFORMATION Vid etablering av nya sjukdomar i landet är det viktigt att snabbt kunna tillhandahålla information till läkare och övrig vårdpersonal. RISKOMRÅDEN Information till allmänheten om riskområden för TBE och Borrelia och råd om åtgärder för riskreduktion. VACCINATION Om TBE ökar dramatiskt till följd av ökad utbredning kan allmän vaccination vara motiverad. MYGGÖVERVAKNING Det bör finnas planering för hur myggor ska bekämpas, till exempel vid vilka förekomster en insats bör göras och hur kläckningsplatser kan reduceras. Kunskaper om och övervakning av vilka myggarter som finns i landet och vilka virus och parasiter dessa kan vara vektorer för kan förbättra beredskapen och tidigare uppmärksamma nyintroducerade vektorburna sjukdomar. Undvika badplatser nära strandnära betesmarker. LIVSMEDELSKONTROLLER Se över behovet av tätare livsmedelkontroller och information till allmänheten om vikten av god livsmedelshygien.

22 21 VAD VI BEHÖVER GÖRA Människors hälsa kommer att påverkas både positivt och negativt av klimatförändringarna. En del av de ökade hälsoriskerna kan lösas genom framsynt planering. Beredskapen för värmeböljor behöver bli bättre, speciellt eftersom värmeböljorna kommer när vårdsektorn är som lägst bemannad. Vi bör också bygga upp en kunskap om och beredskap för ökade smittorisker. ANPASSNING AV BYGGANDET OCH DEN FYSISKA PLANERINGEN Den fysiska planeringen kan i högre utsträckning kompletteras med analyser av nuvarande och förväntad befolkningssammansättning avseende till exempel utbildningsnivå, ålder, etnisk bakgrund och sysselsättningsgrad. Genom att bättre väga in den sociala dimensionen i samhällsplaneringen kan generella strategier gällande klimatanpassning utvecklas både vad gäller insatser och former för samverkan. Om vi redan nu tar hänsyn till att det exempelvis kommer bli mer extrema värmeböljor, kan vi bygga och/ eller anpassa äldreboende, vårdinrättningar, dagis och andra byggnader utifrån den kunskapen. Solavskärmning så som markiser med mera kan installeras både på befintliga och nya byggnader. Vi kan också planera in mer grönska i tätorterna för att sänka temperaturen varma sommardagar. Vegetation i städerna har också flera andra hälsovinster, som minskad stress och förbättrad luftkvalitet. SAMVERKAN FÖR BÄTTRE BEREDSKAP För att öka beredskapen för värmeböljor behövs samverkan mellan Region Skåne, kommunerna, privata vårdgivare och frivilligorganisationer. Kommunerna och Region Skåne behöver bli bättre på att ställa krav på de privata vårdgivarna så att de har beredskap för till exem

23 pel strömavbrott, dålig vattenkvalitet och värmeböljor. För att kunna utarbeta förebyggande strategier inför värmeböljor behövs också mer kunskap om utsatta grupper med utgångspunkt från olika gruppers förutsättningar. Idag finns en medvetenhet om att t.ex. utbildningsnivå påverkar hur individer söker och tar till sig samt hanterar information. Det innebär utmaningar när det gäller hur information ska formuleras och vilka kanaler som ska nyttjas för att nå ut med informationen. Det finns idag en kunskap om att vid extrema vädersituationer är en utsatt grupp, generellt sett, äldre människor. Men det saknas kunskap om hur olika grupper av äldre, med till exempel utgångspunkt från en socioekonomisk kontext, påverkas av och förhåller sig till extrema vädersituationer. Det innebär att insatser som görs riktat mot en målgrupp i samhället också måste ta ställning till målgruppens inbördes variationer. VATTEN Klimatförändringarna handlar mycket om vatten. Ur hälsosynpunkt är det en del system som behöver ses över såsom distributionssystem, renings tekniker, analysmetoder och rutiner för provtagning av dricksvatten, särskilt vid skyfall, översvämningar och höga grundvattennivåer. Risken för översvämning av infiltrations- och avrinningsytor bör bedömas, elförsörjningen bör ses över och vattenverk kompletteras med desinfektionsanläggningar där det är befogat. Det är också värdefullt med information till fastighetsägare med enskilda brunnar om hur brunnarna bör se ut och skötas för att minska risken för dåligt vatten vid skyfall och andra extrema väderhändelser. Investeringar kan behöva göras vid kommunala vattenverk för att bland annat klara ett brunare vatten i ytvattentäkter. Vi borde även dra lärdom av hur människor klarar värmeböljor i Sydeuropa för att vi här i Sverige och Skåne ska kunna anpassa vårt beteende på rätt sätt när det är riktigt varmt. Kunskapen om vilka läkemedel och sjukdomstillstånd som påverkar kroppens värmereglering behöver också bli bättre, så att behandling kan anpassas efter det i samband med värmeböljor. Foto: Therése Ehrnstén

24 GODA EXEMPEL OCH VIDARE LÄSNING Det finns en rad publikationer och studier framtagna som kan utgöra ett stöd i kommuners och andra aktörers arbete med hälsa i ett förändrat klimat. Forskare, myndigheter, kommuner och andra aktörer arbetar i olika utsträckning med hälsofrågor kopplat till klimatförändringarna och nya resultat publiceras ständigt Nedan ges exempel på en del av det material som finns idag men det är viktigt att även i fortsättningen vara uppmärksam på nya råd och underlag som tas fram. CLIMATOOLS Climatools är ett forskningsprogram vid FOI (Totalförsvarets forksningsinstitut) som hjälper beslutsfattare att klimatanpassa samhället. Programmets inriktining inkluderar bland annat hälsofrågor. Publikationer: Hälsopåverkan av ett förändrat klimat - en kunskapsöversikt Hälsokonsekvenser av extrem värme i Umeåregionen Klimatanpassning i Sverige - samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Att använda geografisk information för att bistå sårbara grupper i ett förändrat klimat Aktörer och funktioner i hälsooch sjukvårdssektorn vid olika klimathändelser Studier: Hälsoeffekter av extrema klimatförändringar Short-term Effect of Ambient Temperature on Daily Deaths and Hospital Admissions 23

25 Verktyg med bäring på hälsofrågan: Guide för ökad beredskap inför värmeböljor Vägledning för bedömning av dricksvattenrisker Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg Beräkningsmodeller för kvantifiering av värmeböljors effekter Samtlig information går att hämta på MYNDIGHETERNA Boverket har genomfört projektet Mångfunktionella ytor - klimatanpassning av befintlig byggd miljö och tätorter genom grönstruktur. (ISBN-nummer: ) I skriften ges en orientering i hur vatten och grönska kan kopplas samman utifrån behovet av klimatanpassning vid förändrade förutsättningar. För att öka kunskapen om effekterna av värmeböljor bland sårbara grupper har Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, gjort en studie över hur dödligheten påverkas: Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper. ISBN: KOMMUNERNA I Helsingborgs stads rapport - Hälsa som håller tar man även upp frågan om åldrandet i ett varmare och reg-nigare klimat. Finns att ladda ner på: Kristianstads kommun har tagit fram en anpassningsplan där de område för område, inklusive människorshälsa, listar positiva och negativa konsekvenser av klimatförändringarna och ger förslag på åtgärder. Klimatanpassning/ Eskilstuna kommuns grönstrukturplan har en uttalad strategi för behagligare lokalklimat. sök: Grönstrukturplan på DANMARK Sundhetsstyrelsen har gjort en sammanställning över goda råd att använda när det är varmt under en längre period. Gode råd i varmen hittar man på: Danskarnas klimatanpassningsportal är bra och uppdaterad och berör många viktiga områden inom klimatanpassning, bland annat intressant information om hälsofrågorna. Sundhed/Sider/forside.aspx ÖVRIG FORSKNING Umeå universitet forskar bland annat inom området Klimat och hälsa och arbetar med intressanta studier inom området. envmed/ Göteborgs universitet driver en rad forskningsprojekt med bäring på klimatförändringarnas effekt på värme och urbana miljöer DET REGIONALA ARBETET I Region Skånes klimatrapporter kan man läsa mer om Skånes arbete med klimatfrågorna, vad som har gjorts och vad som behöver göras inom olika omården. VÄRLDEN WHO har tagit fram en guide för att utveckla och implementera heat - health action plans sök: heat-health action plans 24

26 GENERELLA RÅD VID VÄRMEBÖLJOR Nedanstående lista är hämtad från Statens Folkhälsoinstituts rapport värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper - en svensk studie och samlar de vanligaste generella råden om värme från folhälsomyndigheter i England och USA. För personer som använder speciella läkemedel kan det behövas individuella instruktioner från ansvarig läkare. Undvik onödig ansträngning, skjut upp sådant som inte måste göras. Sök hjälp med inköp med mera. Avbryt genast det du arbetar med om du blir yr eller känner dig trött. Sök hjälp om du känner dig dålig. Planera förflyttningar och resor så att de inte blir påfrestande. Tänk på att det oftast är svalast tidigt på morgonen och varmast tidigt på eftermiddagen. Vistas inte i solen. Välj skuggiga, svala platser när du är utomhus. Vistas så mycket som möjligt i luftkonditionerade eller svala rum. Välj bostadens eller husets svalaste rum och vädra ut värme under natten. Gillestugor och hobbyrum i källaren kan vara svalast. En fläkt kan ge viss svalka om det inte är extremt varmt i rummet, då kan den orsaka uttorkning. Om bostaden blir varm, besök om möjligt luftkonditionerade lokaler, men undvik påfrestande förflyttningar. Bibliotek, restauranger och gallerior kan vara luftkonditionerade. Duscha dagligen för att bli sval. Välj svala, lätta kläder som andas. Drick tillräckligt med sval dryck, gärna redan innan du blir törstig. Vatten, mineralvatten och lättöl går bra, men undvik alkohol och väldigt söta drycker. Alltför kalla drycker kan ge kramp. Har du fått läkarråd om vätskeintag eller om du använder vätskedrivande läkemedel bör du fråga läkaren om lämpliga åtgärder. Undvik att dricka varmt eller att äta alltför varm mat, det höjer kroppstemperaturen. Ersätt salt och mineraler i kroppen om du svettas kraftigt. Mineralvatten och sportdrycker fungerar bra. Håll regelbunden kontakt med anhöriga, vänner eller grannar. Om du är gammal eller sjuklig så be någon hålla kontakt med dig morgon och kväll. 25

27

28