Kvalitetsberättelse. Oskarsro

Transkript

1 Kvalitetsberättelse 2015 Oskarsro

2 Kvalitetsberättelse Oskarsro Innehållsförteckning Inledning... 3 Om verksamheten och vår målgrupp... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vår organisation... 6 Verksamhetsmål... 8 Uppföljning verksamhetsplan...9 Uppföljning och utvärdering Riskanalys Egenkontroll Avvikelsehantering Sammanfattning... 17

3 Kvalitetsberättelse Oskarsro Inledning Inledning 2015 är ett år där vi på Oskarsro där vi har lagt fokus på att (riskanalysera), våra vanligaste arbetsprocesser och därefter vidtagit adekvata förbättringsplaner till vad och vilka förändringar som vi behöver vidta. Vi har sett ser att Oskarsro har problem med själva implementeringen av arbetsrutiner. Därför kommer vi att under våren 2016 att delta i en utbildning som ombesörjs av Solna Stad i just hur man implementerar i en verksamhet. Vi kommer att lägga fokus på våra vanliga arbetsprocesser men vi kommer givetvis även att fokusera på vårt resultat från den senaste brukarundersökningen Under ledning av en ny verksamhetschef, har vi bla omorganiserat vår lokal ledningsgrupp till att bli mer delaktiga i vårt kvalitetsarbete och därmed öka känslan av ett gemensamt ansvar. Vi ska jobba enligt de lagar och riktlinjer som finns och därför är det viktigt att alla är införstådda och delaktiga i Oskarsros kvalitetsarbete. Följande resultat inkom från 2015 års brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" Positiva resultat för Oskarsro som vi vill bibehålla och ytterligare förbättra: 1. Oskarsros boendes uppfattning om trivsamhet utanför boendet. Oskarsro 69 %, Solna 66%, riket 67%. 2. Att maten smakar bra. Oskarsro 87 %, Solna 78 %, riket 76 %. 3. Trevlig måltidssituation. Oskarsro 73 %, Solna 68 %, riket 69 %. 4. Att personalen tar sig tillräckligt med tid hos våra boenden. Oskarsro 75 %, Solna 76, riket 72 %. 5. Brukar personalen informera innan om tillfälliga förändringar. Oskarsro 58 %, Solna 41 %, riket 49 %. 6. Brukar personalen ta hänsyn till de boendes åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utformas. Oskarsro 80 %, Solna 78 %, riket 79 %. 7. Nöjdhet kring aktiviteter. Oskarsro 79 %, Solna 71 %, riket 82 %. 8. Sammantagen nöjdhet med boendet. Oskarsro 81 %, Solna 81 %, riket 82 %. Negativa resultat som vi behöver analysera och därefter skapa förbättringsplaner/ handlingsplaner utifrån: 1. Veta var man ska vända sig med synpunkter och klagomål. Oskarsro 31 %, Solna 41%, riket 45 %. 2. Möjlighet att få kontakt med personalen. Oskarsro 69 %, Solna 81 %, riket 84 %. 3. Möjlighet att få kontakt med läkare. Oskarsro 42%, Solna 44 %, riket 57 %. 4. Möjlighet att få kontakt med ssk. Oskarsro 57%, Solna 74 %, riket 77%. 5. Känslor av ensamhet. Oskarsro 79 %, Solna 65 %, riket 69 % 6. Möjlighet att komma utomhus. Oskarsro 53 %, Solna 56 %, riket 58 %. 7. Personalens sätt att bemöta. Oskarsro 88 %, Solna 91 %, riket 94 %. 8. Kunna påverka när man vill ha sin hjälp. Oskarsro 47 %, Solna 55 %, riket 60 %.

4 Kvalitetsberättelse Oskarsro Oskarsros vård- och omsorgsboende Oskarsro riktar sig till äldre människor som har en demenssjukdom eller som av fysiska skäl är i behov av vård och omsorg dygnet runt. Boendet ligger i Huvudsta och har 34 lägenheter fördelade på fem våningar. Omvårdnadsboendet har tre våningar med åtta lägenheter vardera, totalt 24 stycken. Boendet för personer med demenssjukdom har två våningar med fem lägenheter vardera, totalt 10 stycken. Oskarsro har profilen sång, dans och musik. Varje våning har ett gemensamt kök, vardagsrum med en musikhörna och en stor balkong eller uteplats. Huset har en egen trädgård med ett lusthus och närområdet inbjuder till promenader och utevistelse. I husets hjärta ligger en stor samlingssal där många av de gemensamma aktiviteterna genomförs. I anslutning till samlingssalen finns ett musikrum med instrument och en ljudanläggning där individuella profilaktiviteter genomförs. Oskarsro är beläget med gångavstånd till Huvudsta och Solna Centrum som erbjuder shopping, bibliotek, restauranger och caféer. Boendet drivs på entreprenad av Temabo AB sedan första mars LEVA hela livet Vår vision handlar om att alla människor ska ha möjlighet att leva hela livet. Visionen anger riktningen för våra mål och beskriver vad vi vill uppnå inom äldreomsorgen. Vår värdegrund En värdegrund är de gemensamma värderingar och etiska normer som beskriver hur vi ska bemöta varandra. I vår verksamhet utgår vi ifrån en salutogen värdegrund som innebär att vi fokuserar på det som främjar meningsfullhet och välbefinnande. Utgångspunkten är att skapa en förtroendefull relation och tillvarata de värden som beaktar den äldres resurser och förmågor. Utgångspunkten är den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som finns beskriven i socialtjänstlagen (5 kap 4 ). Den nationella värdegrunden betonar vikten av att äldre människor ska leva ett värdigt liv och uppleva välbefinnande. För att uppnå det ska vi som arbetar inom äldreomsorgen värna och respektera den enskildes rätt till privatliv och stödja honom eller henne att leva det liv som han/hon vill och kan. Vår värdegrund beskriver de förhållningssätt som våra medarbetare behöver ha för att tillvarata dessa värden i det dagliga arbetet. Värdegrundsarbetet har en central plats i vårt dagliga arbete och har varit ett prioriterat område även under Vi kommer även att fortsätta detta arbete under åren som kommer.

5 Kvalitetsberättelse Oskarsro Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete LEVA I vårt ledningssystem LEVA arbetar vi med det systematiska förbättringsarbetet utifrån de lagar, förordningar och avtal som styr vårt uppdrag. Namnet syftar till att ledningssystemet är levande och visualiserar sambandet mellan vår värdegrund, vision, mål och utvecklande aktiviteter. Ledningssystemet består av processer som leder till att utveckla vården och omsorgen för den enskilde boende. Alla medarbetare har via intranätet tillgång till vår huvudprocess, delprocesser, rutiner, policydokument och mallar. En central del handlar om förebyggande insatser genom riskanalys, uppföljning, egenkontroll och avvikelsehantering, synpunkter och klagomål. I början av 2015 upprättades en utvecklingsplan som beskrev prioriterade mål för Utvecklingsplanen baserades på förbättringsområden som framkommit vid tidigare genomförd avtalsuppföljning i november 2014 av vår uppdragsgivare Solna stad. Vi analyserade även resultatet från Socialstyrelsens brukarenkät " Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" från 2014 och tog med de förbättringsområden som framkom i den undersökningen till utvecklingsplanen. Målen för 2015 var: Förbättringar kring maten och måltidssituationen Ökad utevistelse Ökad egentid Ökad användning av kvalitetsregistren Under året som gått har vi genomfört kvalitetsforum inom verksamheten. Vid dessa forum inhämtas resultat från avvikelsehantering, synpunkter och klagomål samt behov av nya/uppdaterade instruktioner och rutiner. Varje månad följer vi upp vårt resultat för kvalitet, utveckling, personal och ekonomi centralt via månadsrapporter. Här följer Temabos centrala ledningsgrupp upp våra rapporter och granskar nyckeltal utifrån olika perspektiv Under året som gått har vi genomfört kvalitetsforum inom verksamheten. Vid dessa forum inhämtas resultat från avvikelsehantering, synpunkter och klagomål samt behov av nya/uppdaterade instruktioner och rutiner. Varje månad följer vi upp vårt resultat för kvalitet, utveckling, personal och ekonomi centralt via månadsrapporter. Här följs verksamheten kvalitet upp utifrån olika perspektiv tillsammans med verksamhetsledning och Temabos ledning

6 Kvalitetsberättelse Oskarsro Vår organisation Huvudansvarig för kvalitetsarbete Vårdgivaren Temabo ansvarar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och tillämpa ett förebyggande förhållningssätt som förebygger risk för missförhållande. Temabo har skyldighet att utreda händelser som lett eller har kunnat leda till ett missförhållande. Det är tydligt beskrivet i våra funktionsbeskrivningar och verksamhetens rutiner. Det systematiska kvalitetsarbetet finns med som en fast punkt på KUPÉ möten som är ett månatligt avstämningsmöte mellan verksamhetsledning och Temabos ledning. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten och att vårt ledningssystem är ändamålsenligt och anpassat till Oskarsro i syfte att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och förbättra kvaliteten samt att våra verksamhetsmål uppnås. Till verksamhetschefens uppgifter hör att tillse att vården- och omsorgen uppnår en god kvalitet, utveckla samverkansformer för den enskilde, att det finns de rutiner och instruktioner som verksamheten behöver samt att personalens kompetens upprätthålls genom kompetensutveckling. Hsl-ansvarig och utbildningsansvarig sjuksköterska En hsl-ansvarig sjuksköterska med utbildningsansvar arbetar på Oskarsro, hennes uppdrag är att fungera som verksamhetschefens stöd i utvecklingen av Hsl- och utbildningsfrågor. Vid verksamhetschefen semester eller annan längre frånvaro går Hsl-ansvariga sjuksköterskan in som tillförordnad verksamhetschef. I rollen som sjuksköterska på Oskarsro ingår att planera, utföra, följa upp och förbättra hälso- och sjukvårdsinsatserna utifrån varje enskild boendes behov. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och handleder omvårdnadspersonalen. Hon medverkar även i det tvärprofessionella teamarbetet och säkerställer en trygg och säker vård för den enskilde. Sjuksköterskan instruerar omvårdnadspersonal både muntligt och skriftligt beträffande hälso- och sjukvårdsuppgifter och ansvarar för delegeringar. Teamledare På Oskarsro arbetar tre teamledare som har till uppdrag att fungera som nära arbetsledning i det dagliga omvårdnadsarbetet. Teamledarna är utbildade undersköterskor och kvaliteteshandledare med lång erfarenhet och god kompetens och är direkt underställda verksamhetschefen. Merparten av arbetet utförs i omvårdnaden där teamledarna har ett ansvar för att leda, fördela arbetet och säkerställa en god kvalitet inom verksamheten. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen är utbildade undersköterskor/vårdbiträden som ansvarar för att planera, genomföra, dokumentera, följa upp och förbättra omvårdnaden utifrån varje enskild boendes behov i enlighet med vår salutogena värdegrund. De ansvarar för att den boende ska känna sig trygg och att han/hon kan påverka sin vardag, uppleva inflytande och delaktighet samt bemötas respektfullt. De är ansvariga för att följa vårt ledningssystem och har ett ansvar att samverka med boende, närstående och andra samverkanspartners. Ett betydelsefullt uppdrag för omvårdnadspersonalen är kontaktmannaskapet. Som kontaktman har man huvudansvar för en boende och är den person som i första hand hjälper den boende när hon/han är i tjänst. För att säkerställa kontinuitet vid ordinarie kontaktmans frånvaro arbetar vi med vice kontaktmannaskap. Kontaktmannen har ansvar för att i samråd med den enskilde upprätta och revidera genomförandeplanen som följs upp kontinuerligt minst var tredje månad.

7 Kvalitetsberättelse Oskarsro Temacoach På Oskarsro arbetar våra två temacoacher med uppdraget att bedriva och utveckla vår profil inom sång, dans och musik samt stödja kontaktmännen i det dagliga arbetet med att hitta det som är meningsfullt för de boende och ge tid för det. Båda är högskoleutbildade inom varsitt specialområde, Viveka som sång- och musikpedagog och Gerda som uttryckande konstterapeut och danspedagog. Ombud På Oskarsro har vi utsett ombud inom fokusområden som är av stor vikt för vår kärnverksamhet: -Dokumentationsombud (socialtjänstlagen) - Kost- och livsmedelsombud (säkerställa en god kost- och måltidsmiljö) - Palliativa ombud (Vård i livets slutskede) - Brand och miljöombud (Brandprevention, miljöarbete) - Hygienombud (basala hygienrutiner) Leg. Sjuksköterska I rollen som sjuksköterska på Oskarsro ingår att planera, utföra, följa upp och förbättra hälso- och sjukvårdsinsatserna utifrån varje enskild boendes behov. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och handleder omvårdnadspersonalen. Hon medverkar även i det tvärprofessionella teamarbetet och säkerställer en trygg och säker vård för den enskilde. Sjuksköterskan instruerar omvårdnadspersonal både muntligt och skriftligt beträffande hälso- och sjukvårdsuppgifter och ansvarar för delegeringar. Leg. Arbetsterapeut Arbetsterapeuten ser till hela människan och de aktiviteter den boende vill och behöver klara av att utföra för att stärka/bibehålla sina funktioner. I rollen ingår även att göra ADL bedömningar och tillhandahålla hjälpmedel för att underlätta vardagen för den enskilde. Leg. Sjukgymnast/fysioterapeut Sjukgymnasten har till uppdrag att arbeta rehabiliterande och funktionsbevarande genom fysisk träning och stimulans. Både arbetsterapeuten och sjukgymnasten har ett handledande uppdrag gentemot våra medarbetare. Tvärprofessionellt teamarbete I vår verksamhet har vi kontinuerliga teamforum där kontaktman, boendeansvarig sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut där teamet träffas för information, planering samt uppföljning av vårdoch omsorgsinsatser. Sjuksköterskans, arbetsterapeutens och sjukgymnastens roller beskrivs mer utförligt i patientsäkerhetsberättelsen. Deras roll och uppdrag är betydelsefullt för att se helheten kring den boende både utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och socialt perspektiv. Samverkan En hörnsten i vårt systematiska kvalitetsarbete handlar om att tillvarata medarbetarnas kompetenser och lära av varandra. Det gör att medarbetarna växer i sina respektive yrkesroller och får en större förståelse för helhetsperspektivet kring den enskilde. Genom att vi i ledningsgruppen uppmärksammar och värnar ständiga förbättringar och förnyelse vill vi skapa en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer som kommer våra medarbetare och kunder till gagn.

8 Kvalitetsberättelse Oskarsro Verksamhetsmål Kundfokus: Kundfokus handlar om att vi i verksamheten gemensamt skapar värde för de vi är till för. De boendes uttalade och underförstådda behov och önskemål ska vara riktmärke för våra insatser. Det är betydelsefullt för oss att såväl boende som närstående upplever att vi erbjuder vård och omsorg av god kvalitet och att de är nöjda med verksamheten. Oskarsro har jobbat fram mål för förbättring kopplat till 2014 års brukarundersökning. Andelen svarande för 2014 är %, vilket var högre än året innan och kan förklara utfallet års brukarundersökning är antalet svarande lägre än %. Målen för förbättring enligt 2014 års brukarundersökning var: 1. Öka trivseln kring mat och måltider. (Genom att bla följa Solna Stads kvalitetsdeklaration, samt ändrat så att personal alltid sitter ned och deltar i måltiderna tillsammans med de boende. Vi har även regelbundna möten med vår matleverantör via våra mat och måltidsråd). 2. Öka antalet utevistelser (Genom stimulansmedel ökat bemanning så att fler promenader och andra utevistelser har möjliggjorts). 3. Öka trivseln i vår trädgård. (Solna stad har via fastighetskontoret utfört reparationer och ommålning av snickerier i trädgården samt snyggat till på gräsmatta och i rabatten). Oskarsro har uppnått förbättringar på följande tre områden enligt de förbättrade svaren på brukarundersökningen Vi har jobbat aktivt i vårt ledningssystem med att ta fram handlingsplaner på hur och vad vi ska göra för att förbättra kvalitén på ovan nämnda mål. Medarbetare och ledarskap: Det är betydelsefullt att varje medarbetare känner sig ha kompetens och förutsättningar att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste därför ha klara mål, se sin roll i helheten, ha de medel som krävs och kunskap om de resultat som uppnås eller som vi säger att skapa en känsla av sammanhang (KASAM). Detta beskrivs i varje rolls funktionsbeskrivning. Den samlade kompetensen hos våra medarbetare är av stor betydelse för att den boende ska uppleva god kvalitet i vården- och omsorgen. Därför är det viktigt för oss att våra medarbetare ges möjlighet till kompetensutveckling på ett sätt som stärker såväl individen som verksamheten i stort. Oskarsros medarbetare genomgår regelbundet obligatoriska utbildningar dels via webbformat dels via traditionell undervisning. Oskarsro lokala ledningsgrupp har tagit fram en utbildningsmatris som tydliggör vilka utbildningar som varje medarbetare ska gå och vilka som är genomförda. Oskarsro har regelbundna kvaltietsforum där vår lokala ledningsgrupp deltar. Via analys av arbetsprocesser och inkomna avvikelser, arbetsmiljötillbud samt synpunkter och klagomål får vi arbetar vi fram olika handlingsplaner som vi för in i vårt ledningssystem. Via våningsmöten och APT möten får all personal delaktighet i ledningsgruppens analyser och arbetsprocesser samt har möjlighet att komma med egna synpunkter och förslag till förbättring. Medarbetarnas synpunkter protokollförs och tas tillbaka till kvalitetsforumet där de beaktas och utgör som del i analys och förändringsarbetet. Arbetsmiljön: Verksamhetschefen har tillsammans med skyddsombudet genomfört en arbetsmiljöutbildning BAM under HT Där har vi fått skolning och träning i hur vi systematiskt ska genomföra riskanalyser på våra arbetsprocesser kopplat till arbetsmiljö. Via riskanalyserna ska vi gemensamt ta fram handlingsplaner där vi vidtar identifierade risker. Vi har även infört en riskbedömning i varje boendes hem kopplat till arbetsmiljön.

9 Kvalitetsberättelse Oskarsro Verksamhetsutveckling: Oskarsro har under 2015 bytt verksamhetschef. Efter en verksamhetsanalys av ovan områden har den nya verksamhetschefen identifierat följande övergripande förbättringsområden: Arbetsmiljö kopplat till två avdelningar Behov av budgetstyrning via undervisning och coachande ledarskap som tillåter delegering och deltagande från och mellan VC till temaledare och från teamledare till medarbetare. Generellt behov av implementering av våra skrivna styrdokument. Via tillåtande delegering och undervisning från VC till teamledare och från teamledare till medarbetare hoppas vi uppnå bättre resultat av de riktlinjer över våra vanligaste arbetsprocesser. Solna Stad hjälper till genom att erbjuda chefer och medarbetare på Oskarsro att delta i en utbildning i implementering på en arbetsplats. Utbildningen kommer att ske under VT Fyra personer från Oskarsro kommer att delta, TF verksamhetschef, en temaledare och två undersköterskor. Uppföljning verksamhetsplan Övergripande mål: Vi utvecklar kompetensen hos ledare och medarbetare Verksamhetsmål: Vi ska arbeta konstruktivt med att höja kompetensen hos Oskarsros medarbetare Mätetal Utfall Målvärde Aktivitet Status Utbildade undersköterskor Kontaktmannaskapsutbil dning Utbildning i BPSD Brandutbildning Munvårdsutbildning Påbörja utbildning av specialistutbildad undersköterska i demens Rekrytering av undersköterska med specialutbildning inom demensvård Omvårdnadslyftet Två undersköterskor läser till specialist usk i Äldres hälsa på Consensum Två underköterskor ska gå Solna Stads Ej påbörjad, beräknas bli klar enligt plan Ej påbörjad, beräknas bli klar enligt plan Pågår, beräknas bli klar enligt plan Ej påbörjad, beräknas bli klar enligt plan

10 Kvalitetsberättelse Oskarsro Mätetal Utfall Målvärde Aktivitet Status utbildning för palliativa ombud Utbildning och seminarier för 3 stycken undersköteskor som ska bli värdegrundsledare Kvalitetshandledarutbildni ng Verksamhetsmål: Vi utvecklar kompetensen hos våra ledare Mätetal Utfall Målvärde Aktivitet Status Nationell ledarskapsutbildning Utbildning i LEVA för teamledare och sjuksköterskor BPSD Teamledarutbildning Arbetsrätts utbildningar Kvalitetshandledarutbildni ng som Temabo håller i Ej påbörjad, beräknas bli klar enligt plan Verksamhetsmål: Vi utvecklar kompetensen hos sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster Mätetal Utfall Målvärde Aktivitet Status Utbildning i Liverpool Care Pathway (LCP) Utbildning i läkemedelsgenomgång för äldre BPSD Utbildar en sjuksköterska till Silviasjuksköterska på Sophiahemmets högskola Avslutad med avvikelse Kommentar Utbildningen avslutades av personliga skäl. Två sjuksköterskor ska gå Solna Stads utbildning för Palliativa ombud

11 Kvalitetsberättelse Oskarsro Mätetal Utfall Målvärde Aktivitet Status Nätverksträffar för teamet och resp. yrkesgrupp. En sjuksköterska går utbildningen till värdegrundsledare, som Solna Stad arrangerar

12 Kvalitetsberättelse Oskarsro Uppföljning och utvärdering Brukarundersökning: Socialstyrelsens brukarundersökning 2015 vad tycker de äldre om äldreomsorgen". Svarsfrekvensen är låg generellt i riket 55,4 %, Temabo låg på % och Oskarsro låg också på %. På frågan hur nöjd är brukarna sammantaget med sitt boende visar Oskarsros resultat: 81 % Där Omvårdnadsnämnden i Solna Stads mål är 80 % Temabos resultat: 82 % Solnas resultat: 81 % Rikets resultat: 82 % Analys: Sammantaget ligger vi i snitt med riket och marginellt bättre än Solna vad gäller våra boendens generella nöjdhet med Oskarsro, vilket är glädjande eftersom vi också har en del utvecklings/förbättringsområden att jobba vidare med på Oskarsro. Analys av Oskarsros 5 mest positiva samt 5 mest negativa resultat: Positiva: Bra bemötande 88 %, tycker maten smakar bra 87 %, känner förtroende för personalen 81 %, sammantagen nöjdhet 81 %, personalen tar hänsyn till boendes åsikter och önskemål 80 %. Analys: Enligt målen för 2015 behövde Oskarsro förbättra kvaliteten på maten och måltiderna. Enligt brukarundersökningen har vi lyckats bra. Nämndes mål 75 % vilket vi har lyckats att överträffa. De boende tycks vara nöjda med bemötandet från personalen samt känner förtroende för de. Det menar socialstyrelsen vara en viktig faktor för att kunna motverka bla känslor av ensamhet som ju många äldre känner generellt i riket och än mer på Oskarsro. Ett av målen för 2016 är att kunna reducera känslor av ensamhet hos våra boenden. Negativa: Besväras inte av ensamhet 21 %, Veta vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 31 %, lätt att träffa läkare v.b 42 %, Kunna påverka vilka tider man får hjälp 47 %, tycker att det är trivsamt i gemensamma utrymmen 50 %. Analys: Ensamhetskänslor kan bero på många olika faktorer som inte nödvändigtvis behöver på bero på boendet i sig. Trots det så behöver vi på Oskarsro försöka att reducera den höga siffran så att den åtminstone hamnar närmare rikets tal på 34 %. Det kommer att utgöra en av våra verksamhetsmål för vi har bla sökt stimulansmedel för att kunna använda de till ett projekt att reducera känslor av ensamhet. När det gäller möjligheten att träffa läkare så är sifforna tämligen låga i Solna och riket i övrigt men lägst på Oskarsro. Målet är att i samverkan med Legevisitten kunna se över hur läkarnärvaron kan uppfattas som mer närvarande av de boenden än den gör idag. Även siffran för sjuksköterskanärvaro ligger lågt på Oskarsro. Målet för 2016 är att ändra rutinerna för sjuksköterskorna så att de blir mer kontinuerligt närvarande hos våra boenden. Siffran beträffande att de boende inte kan påverka när de får hjälp blir en utmaning. Enligt genomförandeplanen och detaljplanen ska ju de frågorna ställas till de boende och planeras in. Målet för 2016 blir att vi måste läsa alla våra boendes genomförandeplaner för att se hur de är skrivna. Sedan får vi analysera utdata för att kunna vidta rätt åtgärder och handlingsplaner. Oskarsro har fortfarande lågt angående trivsel i våra gemensamma utrymmen. Det är svårt att göra något åt det kopplat till att Oskarso inte är byggt för ändamålet SÄBO. Trots det måste vi försöka. Här kan vi återigen fråga de boende om vad de skulle uppfatta som en förbättring.

13 Kvalitetsberättelse Oskarsro Riskanalys Riskanalys Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är riskanalys en beprövad metod för att tillämpa ett förebyggande förhållningssätt. Vid riskanalys görs en kartläggning av hur verksamheten fungerar i praktiken. Vi identifierar risker och brister, analyserar bakomliggande orsaker och tillämpar ett förebyggande förhållningssätt för att minimera risken att de inträffar. Riskanalysen ger oss kunskap om vilka åtgärder som behövs för att öka säkerheten och kvalitetssäkra vårt uppdrag före en avvikelse inträffar. Analysen bidrar också till en ökad riskmedvetenhet hos våra medarbetare att "tänka efter före". Vår utgångspunkt är att se skeenden utifrån ett systemperspektiv. Det betyder att vi utgår från att det är brister i våra rutiner och arbetssätt som i de allra flesta fall är den grundläggande orsaken till felhändelser i verksamheten. Med ett systemperspektiv lägger man inte skulden för en händelse på den enskilda individen utan på hur våra processer kan förbättras. Ett systemperspektiv på säkerhet inom äldreomsorgen innebär att rutiner, arbetsmiljö, bemanning, ledarskap och organisation utformas så att eventuella riskmoment kan fångas upp i tid. Vårt arbetssätt Vid kvalitetsforum identifieras tänkbara risker som skulle kunna inträffa i vår verksamhet. Riskerna bedöms utifrån deras sannolikhet och allvarlighetsgrad, och de bakomliggande orsakerna till riskerna identifieras. Därefter utarbetar teamet förslag till åtgärder som ska förhindra riskerna att inträffa, och beslutar om hur man ska följa upp åtgärderna. En handlingsplan upprättas, ansvariga utses för respektive aktivitet och uppföljningsdatum bokas in. Varje medarbetare inom vår verksamhet har ansvar att uppmärksamma risker, göra riskanalyser ensam eller i arbetsgrupp och kommunicera dem vidare till verksamhetsledning som ansvarar för vidare hantering. Medarbetaren kan identifiera både risker som är på individnivå och på gruppnivå och alla andra risker som kan förorsaka vårdskada och obehag för den boende. När riskanalys görs på individnivå bör i det fall det är lämpligt den boende och/eller dennes närstående/ företrädare bjudas in och vara delaktig i riskanalysarbetet. Verksamhetsledningen planerar för riskanalysarbetet systematiskt samt då behov framkommit. Verksamhetsledningen utser ansvarig för riskanalysen och handleder medarbetarna. Exempel på områden för riskanalys Årliga riskronder beträffande arbetsprocesser och arbetsmiljö, boendemiljö. frekventa iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en specifik arbetsprocess frekventa riskanalyser inom en specifik arbetsmiljö medarbetarnas upplevelse av att ett arbetsmoment eller en viss situation är riskfylld, exempelvis informationsöverföring mellan olika huvudmän ny teknik ska implementeras i verksamheten eller organisationen, exempelvis införande av nytt dokumentationssystem en ny metod eller annan typ av ny process ska introduceras organisationsförändringar ska genomföras tillbud eller negativa händelser som inträffat i annan verksamhet eller hos annan vårdgivare som även skulle kunna inträffa inom den egna verksamheten vid genomförande av nya rutiner och projekt

14 Kvalitetsberättelse Oskarsro Under 2015 har vi genomfört riskanalyser gällande bland annat: Generell riskanalys på processen SoL (hela den boendes flöde från biståndsbeslut till inflytt av boende fram till att den boende avlider på Oskarsro. Generell riskanalys av processen HSL, (hela den boendes flöde från biståndsbeslut till inflytt, boende och död). Generell riskanalys av personalens arbetsdag från mån- sön under tre skift kopplat till SoL rutiner för de boende. Brandriskanalys utfört av TBT och Solna Stad och Oskarsros brandombud Mål för 2016 gällandes riskanalyser: Generell riskanalys och uppföljning av den boendes flöde genom Oskarso kopplat till SoL och HSL. Generell risk och uppföljning av våra rutiner kopplat till våra processer: arbetsmiljö, brand, Sol och HSL rutiner, möten och egenkontroller Generell riskanalys av hela Oskarsro kopplat till arbetsmiljö Generell riskanalys kopplat till brand

15 Kvalitetsberättelse Oskarsro Egenkontroll En del i vårt systematiska förbättringsarbete är att genomföra egenkontroll för att följa upp och utvärdera kvaliteten i verksamheten. Egenkontrollen innefattar bland annat: * Egen uppföljning av vidtagna åtgärder leder till förbättringar * Uppföljning av förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet * Analys av avvikelser, klagomål och rapporter om missförhållanden * Social dokumentation * Uppföljning av rutiner och riktlinjer och hur väl dessa är implementerade i verksamheten * Uppföljning av verksamhetens resultat (brukarundersökning, öppna jämförelser, uppdragsgivarens uppföljningar eller andra jämförbara kvalitetsmätningar) * Goda exempel eller resultat från andra verksamheter i förbättringsarbetet * Jämförelse av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare års resultat Inom Temabo och Oskarsro har vi via vårt ledningssystem LEVA egenkontroller kopplat till följande arbetsprocesser: via checklistor som våra medarbetare fyller i kontollerars de listorna av teamledare och TF VC tillika HSL ansvarig vidare till verksamhetschef som för in kontrollerna i LEVA. Avvikelsehantering (gällandes den boende, synpunkter och klagomål, tillbud Social dokumentation Hälso-och sjukvårdsdokumentation Socialstyrelsens öppna jämförelser Solna stads kvalitetsuppföljning Livsmedelskontroll Brand Egna medel Nyckelhantering Loggkontroll Aktiviteter och utevistelser Mat och menykontroll Måltidsmiljö Hygien Larmkontroll BPSD Läkemedelshantering Läkemedelsgenomgångar Apotekets kontroll av kyltemperatur i LM-rum Palliativa registret Senior Alert

16 Kvalitetsberättelse Oskarsro Avvikelsehantering Synpunkter och klagomål Vårt största målområde är att skapa värde för de vi är till för. De boendes behov, önskemål och förväntningar är vägledande för vår verksamhet och ligger till grund för vårt utvecklingsarbete. Målsättningen är att ständigt förbättra kvaliteten och vi är därför mycket tacksamma för de synpunkter och klagomål som boende, närstående eller andra personer lämnar in till oss. Nedan följer resultat och analys av inkomna synpunkter och klagomål under året som gått. Antal utredningar enligt Lex Sarah: 1 st. Sammanställning av Oskarsros avvikelser: Fall: 77 st under Generell analys: personalen jobbar mycket bra med riskbedömningar enligt Senior Alert samt vidtar adekvata åtgärder efter de. Vi kan även se att merparten av fallen kommer från boende med demenssjukdom. Mål för 2016 blir att analysera hur personalen kan utveckla sin omvårdnad med hjälp av Senior Alert och BPSD till att motverka fallen på demensavdelningarna. Synpunkter och klagomål inkomna på formell blankett gällandes områden: Brister inom omsorg samt klagomål på att maten inte smakar gott. Brister i omsorg, efter kvalitetsrådets analys har vi identifierat att det handlar om enklare brister i att efterfölja arbetsrutiner för vårdpersonalen. Vårt mål för 2016 blir bla att jobba med fokus på arbetsprocesser inom SoL tillsammans med medarbetarna. Forum för diskussion och återkoppling kan ske på våningsmöten och APT möten och givetvis kvalitetsråden. Brister i informationsöverföring: Analys. Olika orsaker. Mål att göra riskanalyser på våra informationsöverförings tillfällen i våra vanligaste arbetsprocesser. Leveransavvikelser: Analys samtliga handlar om fel och brister i matleveranser från Berga kök och käk. Mål: Byta matleverantör under 2016 Brister i egenkontroller. Analys samtliga handlar om vår nyckelhantering. Mål att förbättra rutinen kring nyckelhantering och följa de styrdokument som finns in om Temabo.

17 Kvalitetsberättelse Oskarsro Sammanfattning Vi på Oskarsro kommer att fokusera på att implementera de rutiner som redan finns samt börja tillämpa det systematiska kvalitetssäkringssystem som Temabo redan har via (LEVA) gällandes "att faktiskt göra de som det är skrivet". Det gäller allt från rutinerna i våra vanligaste arbetsprocesser såväl som att följa upp egenkontrollerna. På de. Att alla ska vara delaktiga i risk och kvalitetssäkringsarbetet är A & O för att det ska fungera. Målen för 2016 kommer i stora drag handla om Implementering av riskanalys, handlingsplan och utvärdering i våra vanligaste arbetsprocesser Implementering av hela kedjan i egenkontrollerna av de obligatoriska arbetsprocesserna Fortsätta att dokumenta vårt kvalitetssäkringsarbete i LEVA bla i kvaltietsforum (ledningsgruppen)och vid APT (samtliga medarbetare). Fortsätta att tala om för personalen varför det är så viktigt med att rapportera avvikelser och tillbud samt visa vart anhöriga och våra boenden kan skriva ned sina synpunkter och klagomål. Att via APT förklara systemperspektivet kontra individ perspektivet. Att förbättra möjligheten att träffa läkare och ssk vid behov genom samverkan med Legevisitten. Att förbättra möjligheten att kunna styra sin hjälp när de boende själv önskar i högre utsträckning Att arbeta fram en metod att reducera känslor av ensamhet hos våra boenden. I samverkan med steg 1 terapeut och temacoach. Att fortsätta arbetet med att öka antalet utevistelser. Att fortsätta arbetet med att förbättra trivseln i våra utrymmen så gott det går