ELBRANSCHEN. Vattenkraften effektiviseras. Besök Elbranschens nätplats: OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 83 NR.

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 83 NR Vattenkraften effektiviseras Besök Elbranschens nätplats:

2

3 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårs - prenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist Ur innehållet i nr. 3/2012 ELBRUK Vi har fått ett av statsmakterna påbjudet och av elanvändarna tvångssubventionerat elöverskott. Kapacitetsutnyttjandet har därigenom blivit allt sämre. Detta i en tid när politikerna ständigt talar om effektiviseringar och förbättrat resursutnyttjande LANDSTRÖM I YSTADS HAMN Ystads hamn får nu fyra kajplatser där färjorna kan koppla upp sig på elnätet. Därmed minskas bullret och avgaserna från de dieseldrivna kraftverk som annars försörjer fartygen med el vid uppehåll i hamnen UPPGRADERING AV BERGEFORSENS KRAFTVERK Med det nya utskovet kommer ytterligare 1500 kubikmeter per sekund att kunna ledas förbi. Den nya dammluckan, 12 meter hög och 25 meter bred, blir en av Europas största. SUCCÉ FÖR FIE-STUDENTERNA Samtliga 17 från den 6:e kullen FIE-studenter i Luleå har fått anställning ute i industrin. Snacka om framgångsrik satsning! FÖRÄNDRINGAR I STAMNÄTSTARIFFEN Svenska Kraftnät har beslutat att höja effektavgiften och sänka energiavgiften från och med årsskiftet. DEBATT I ELBRANSCHEN Ebberöds bank i repris Allt beror på koldioxiden Vindkraft och säkerhet I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Årgång 83 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Kjell Duberg Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats

4 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. LARS BLOMQVIST ELBRUK VID ELMARKNADENS OMREGLE - RING 1996 fanns det i landet en installerad generatoreffekt på ca MW och det talades mycket om en överkapacitet på MW och att något måste göras åt överskottet. Det åtgärdades också av kraftföre - tagen genom att några tusen megawatt lades i malpåse. Men det som egentligen hände måste ha varit att leveranssäkerheten sänktes, för ungefär samtidigt blev producenterna oroliga och började kräva av Svenska Kraftnät att de skulle säkra leveranserna av el vintertid genom att upprätta en s.k. effektreserv. Så skedde och kraftresurserna ploc - kades ur malpåsarna och den totala resursnivån blev snart återställd och har sedan fortsatt att växa för att nu vara uppe i nästan MW! Något tal om överskott hörs inte och kapacitetsökningen fortsätter med bl.a. vindkraftsparker i norra Sverige. Subventionerad överkapacitet 2 Vindsnurrorna kräver anslutningsnät Inom landet har vi därför nu gott om resurser för att producera den el vi behöver. Det har vi konstaterat i tidigare krönikor och baserar påståendet på officiell statistik. Det som inte syns där är att man också för varje vindkraftverk/-park har byggt en mängd mindre anslutningsnät som ska föra elen från snurrorna till de större näten. (För ögonblicket bortser vi från den där stamledningen som ska ta bort el-områdena och göra Sverige helt igen). Alla dessa vindkraftnät utnyttjas lika dåligt som vindkraft - verken själva. Och samma sak kommer att gälla näten för soloch vågkraft, bara med den skillnaden att de troligtvis kommer att utnyttjas ännu sämre. Beroende på storlek och läge ansluts vindkraftsanläggningarna/-parkerna till ett närlig - gande nät som i sin tur kan behöva förstärkas eller byggas ut och det gäller alla tre nätnivå - erna. Följden blir att kostnadsunderlagen för nätföretagens tariffer ökar och därmed tarifferna och när dessa konstrueras använder man sig av en kalkylränta som har varit, och är vill vi påstå, mycket diskutabel för en monopolverksamhet. Tariffen som anger vad nätkunder ska betala för att mata in eller ta ut kraft från nätet innehåller alla kostnader för att bygga, underhålla och driva elnätet fram till kundens inmatnings-/uttagspunkt, från stamnät till minsta lokalnät. Lokalnätet betalar till regionnätet för att få utnyttja det, och regionnätet i sin tur betalar till stamnätet för att få använda det. Inmatarna betalar mindre än slutanvändarna Kunder, eller abonnenter, på stamnätet är kraftproducenter som matar in kraft och regionnät som tar ut en tariff för inmatning av kraft och en för uttag. Stamnätstariffen är utformad så att den ger vissa incitament till var i landet produktion respektive användning av el bör placeras. Det är således dyrare att mata in kraft i norr än i söder, och omvänt för uttag och användning, allt i syfte att ge landet en god elbalans. Problemet är emellertid att incitamenten för denna balans mellan inmatning och uttag, i sig, är i obalans. Inmatarna, kraftproducenterna, betalar bara en dryg tredjedel av den totala stamnätskostnaden medan slut - användarna (via region- och lokal näten) betalar resten eller merparten. Den skeva fördelningen är svårförståelig eftersom det inte går att säga att producentens inmatning är viktigare än köparens uttag och bör gynnas. Kombinationen produktionskonkurrens och nätmonopol är elmarknadens janushuvud. Mer konkurrens och mindre monopol kan åstadkommas bl.a. genom att så mycket som möjligt av nätkostnaderna förs till den konkurrensutsatta delen av marknaden. Så sker om stamnätskostnaderna fördelas lika mellan producenter och nätföretag/användare. Det skulle öka producenternas kostnader men stärka deras incitament för ny produktion i söder medan det för kunderna skulle bli sänkningar över lag. Politiskt skapat överskott Vi har, och får, alltmer resurser på både produktions- och nät - sidan och det skapar ett av stats - makterna påbjudet och av el - användarna tvångssubventionerat överskott. Det vill säga ett av regeringen beordrat och allt sämre kapacitetsutnyttjande i en tid när man samtidigt från politiker och ansvariga myndigheter ständigt talar om effektivise - ringar och förbättrat resurs - utnyttjande. Från att vid ingången till en ny elmarknad ha varit ett land med kritiserad överkapacitet men bra kraftöverföring har vi utvecklats till ett land med ett ännu större överskott och ännu mera elledningar och kan ändå inte ge den sydligaste landsänden den el den vill ha. Det är dags för politiker och myndigheter att förklara det miljövänliga med resursslöseriet på elmarknaden eller göra något åt det.

5 Landström i Ystads hamn I HÖST INVIGER YSTADS HAMN världens största anläggning för landström. Satsningen är ett led i ambitionen att skapa en grönare hamn och innebär en investering på cirka 35 miljoner kronor för hamnens del. För fartygens del innebär anpassningen till landström en ytterligare investering i transformatorer och annat, en inves - tering på omkring fem miljoner kronor per fartyg. Satsningen betyder att Ystads hamn från och med i höst får fyra kajplatser där färjorna som trafikerar Ystad kan koppla upp sig på elnätet via en så kallad High Voltage Shore Connection HVSC. På så vis minskas såväl buller som avgaser från de dieseldrivna kraftverk som annars försörjer fartygen med elkraft vid uppehåll i hamnen. Både 50 och 60 Hz spänning Anläggningen är dimensionerad att leverera cirka 5 mega - watt i en spänning på volt. Det motsvarar elbehovet för ett litet villasamhälle på ca 500 hus. Unikt för anläggningen är att den klarar av såväl 50 som 60 Hz spänning, vilket innebär att rederierna slipper investera i frekvensomriktare när de anpassar sina fartyg. Med sitt strategiska läge på den svenska sydkusten spelar Ystads Hamn en viktig roll för transportsektorn och som leverantör åt det svenska närings - livet. Som en av de största färjehamnarna i Sverige är Ystad porten till såväl Bornholm som Polen och vidare ut i Central - europa. Färjorna har varit kännetecknande för staden sedan 1940-talet, då regelbunden trafik till Bornholm startade. På sträckorna Ystad-Bornholm och Ystad-Swinoujscie i Polen har passagerartrafiken haft en stadig uppgång sedan starten. Sveriges tredje största hamn Trots den internationella lågkonjunkturen blev 2011 ytterligare ett starkt år för hamnen med ökningar av antalet last - bilar, bussar, personbilar och passagerare. Totalt hanterades över 3 miljoner ton gods, fler än 1,7 miljoner passagerare och nästan fordon. Beräknat på antalet passagerare är Ystads hamn Sveriges tredje största efter Helsingborg och Stockholm. Kontakten som ansluts till fartyget är rejäl och väger cirka 23 kilo. Ett spel inne i kranen höjer och sänker kabeln till rätt höjd så att den ska kunna tas in genom fartygssidan. 3

6 BKAB Effektivisering i Bergeforsen Med järnväg och länsväg rakt igenom arbetsplatsen ska Norrbottens Bergteknik spränga loss kubikmeter berg i en trång miljö. Gångar av vulkaniskt material från Alnövulkanen och tidspress gör inte saken lättare. Ofta gäller försiktig och avancerad sprängning vid arbetet med det nya utskovet vid Bergeforsens vattenkraftverk. Ett utmanande prestigejobb, men det trivs vi med, säger Andreas Christofferson, ombud för Bergtekniks kontrakt. Bergeforsen Kraft AB vid Indalsälven ägs till 60 procent REPORTAGE: KJELL DUBERG av Vattenfall och till 40 procent av Eon. För ett par år sedan budgeterades 640 miljoner kr Nedströms. Grafiken visar det färdiga resultatet med en ny länsväg 331 över utloppen. Järnvägen går på toppen ovanför tunneln. För att få stabilitet i dammen och bra flöde från både gamla och nya utskoven separeras de av en pir. Den fylls upp av berg- och jordmassor från bygget. Man fyller upp till 115 meter och minimerar borttransporterna av material. Utloppskanalen efter tunneln består av jordschakt klätt med erosionsskydd. för en effektivisering och framtidssäkring av Bergeforsens vattenkraftverk nära Timrå. Kontraktet gick till Lemminkäinen som valde att anlita Norrbottens Bergteknik för merparten av sprängentreprenaden. Total byggtid för alla entreprenader blir Effektivare och säkrare kraftverk Några gånger sedan kraftverket byggdes 1955 har vattennivån höjts oroande mycket. År 2001 ökade den rekordartat och en översvämning som kunde ha tagit med sig hela kraftverket hotade. Med det nya utskovet kan ytter ligare kubik - meter/sekund ledas förbi och Nya utskovet sett från sydväst. Järnvägen närmast och väg 331 bakom. BKAB 4

7 High Bay LED High Bay LED är särskilt utformad för att ersätta konventionell belysning både inom- och utomhus. För zon 1, 2, 21 och 22. Kort ROI, payback tid Te ermostat för Ex-zon inställning. För zon 1 och 2. II 2 G Värmare för Ex-zon Kamflännselement med keramisk värmekropp inbyggd i ett kamrör. För zon 1 och 2. II 2 G Värme & belysning för Ex-zon Malux Sweden AB Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax chs@chscontrols.se, Alltid tillgänglig Always available - Alltid öppen! - Always open!

8 BKAB Kraftverket får nu en av Europas största dammluckor. Vid full öppning släpps kubikmeter vatten per sekund igenom. därför klarar man även det värsta tänkbara framtida scenario. Kraftverket blir också effektivare eftersom rätt vattennivå gör att man kan köra turbinerna med full kapacitet hela tiden. Den årliga produktionen av 735 Gigawattimmar el kommer att vara säkerställd. Projektet omfattar ett nytt utskov med en 400 meter lång kanal och en 60 meter lång tunnel. Den provisoriska väg 331 som anlades för att möjliggöra bygget ska när allt är klart ersättas med en ny 180 meter lång bro. Under utskovets byggtid håller kvadratmeter stål - spont undan vattnet. Det kommer att gå åt kubik - meter betong och kg massa till jetinjektering (800 kg/m). Den nya dammluckan blir 12 meter hög och 25 meter bred. Med vikten 140 ton blir det en av Europas största och avgjort Nordens största. Vid full öppning kan kubikmeter vatten per sekund släppas igenom. Dammluckan tillverkas av Gull - ängets Mekaniska i Örnsköldsvik och fraktas till Bergeforsen i delar. De tre befintliga dammluckorna ska renoveras när den nya är klar. Det finns i nuläget inga planer på att ersätta kraftverkets fyra Kaplanturbiner. Besvärlig logistik Det nya utskovet anläggs i bebyggt område med omfattande infrastruktur. Länsväg 331 och Ådalsbanan, en hårt trafikerad järnvägslinje, går rakt igenom arbetsplatsen och påverkar arbetet. Varje gång en salva ska gå måste vi kontakta SJ för att få skjuttider och Trafikverket för att stänga av länsvägen, berättar Birger Larsson, arbetsledare för Norrbottens Bergtekniks del av projektet. Hittills har vi skjutit vid 320 tillfällen. Vi ska ta loss totalt kvadratmeter fast berg. Dessförinnan har kubikmeter jord schaktats bort. Jobben måste av olika skäl många gånger ske med försiktig och avancerad sprängning. Gångar av vulkaniskt material från förhistorisk tid har resulterat i ett poröst berg som ställer till problem. Livsviktig spont Under byggnationen hålls älven borta av en stålspont förankrad med hammarband och dragstag som borras 25 meter ner i ber- Stålsponten förankras med hammarband och dragstag som borras 25 meter ner i berget. Stagen injekteras fast och dragtestas noggrant. Håller inte sponten blir det katastrof. 6

9 BKAB T.v. Energiomvandlaren har minskat vattnets framfart till 5 m/s när det går in i tunneln. Bilden t.h: Väg 331 till vänster korsar byggarbetsplatsen och måste därför ledas om. Infrastrukturen i området ställer höga krav på logistiken. get. Stagen injekteras fast och dragtestas därefter så att de verkligen sitter fast i berget och säkerställer spontväggen. Spontväggen sätts i fyra etapper, vi är nu inne på den tredje, förklarar Andreas. Vi ska ner ytterligare 2,5 meter för sista etappen. När vi är klara med vårt jobb ska vingar och spelhus gjutas vid fångdammen och en rekordstor dammlucka sättas på plats. Sponten rivs när allt är förankrat, gjutet, bultat och klart. Hösten 2014 ska projektet vara fullbordat. Från 22 till 5 m/s Intaget lutar mot dammluckan. När luckan öppnas glider vattnet ner på ett 30 meter långt skibord och tumlar därefter runt på en plan yta innan det faller vidare till nästa nivå. I slutet av skibordet byggs en luftningsanordning i form av två höga skorstenar som lugnar ner vattnet. Mitt i lutningen till nedströms vattennivå sprängs det för en 90 meter lång energiomvandlare som minskar vattnets rörelseenergi, Vattnets hastighet sänks från 22 m/s vid intaget till 5 m/s när det går in i tunneln. För att betonggjutningen på Birger Larsson, arbetsledare för Norrbottens Bergteknik, och Andreas Christofferson, ombud för Bergtekniks kontrakt vid Bergeforsen. I bakgrunden det blivande utloppet. Nedan: Nära kraftverkets utlopp ligger en av Sveriges största laxodlingar. För 200 kronor kan man köpa sig rätten att dra upp fem såna här fina fiskar. Vi har nu flyttat verksamheten till kursgården Hörsta skola Elsäkerhetsutbildning AMS-utbildning Nya ESA industri och ESA installation (ISA) Elbehörigheter Allmän behörighet Nya starkströmsföreskrifterna nu även på engelska Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar Hörsta skola, Kumla Tel , Fax E-post: info@mesu.se 7

10 Husen i grannskapet har köpts loss. Men det allra närmast husets ägare föredrog att bo kvar. Till höger: Sprängarbasen Sven-Olov Pettersson, Norrbottens Bergteknik, dirigerar täckning med sprängmattor. Han ansvarar för riskbedömning och dimensionering av salvorna enlig den riskinventering och de mätvärden Nitro Consult har tagit fram. Efter varje salva kommer SMS från mätare som satts upp på intilliggande hus. Birger Larsson, Sven-Olov Pettersson och Andreas Christofferson. På bilden t.h. Kai Saarikivi, serviceingenjör, Lemminkäinen Sverige. Han berättade om vad som ska hända i projektet efter avklarat sprängningsarbete. De gamla utskoven ska renoveras så snart det nya är klart. Nuvarande fyra Kaplan - turbiner behålls och vattnet från dem kommer att fortsätta att bubbla upp här. anläggningens bottnar och sidor ska klara de stora krafterna från vattenmassorna krävs en omfattande borrning och dubbning. Betongarbetet utförs av Ellextre Entreprenad, Sunds - vall. BESAB svarar för bultsättning, ridåinjektering och sprutbetong. Inspekterbar tunnel En öppen kanal i stället för en tunnel hade varit betydligt enklare att bygga. Men tunneln är nödvändig för att skydda järnvägen ovanför både under byggtiden och när utskovet är i drift. I den 60 meter långa tunneln gäller försiktig sprängning och etappvis uttag så att inte järn - vägen skadas. Dessutom är berget väldigt sprött på sina ställen. Lemminkäinen skjuter de två första pallarna och vi den tredje. Eftersom tunneln blir 20 meter hög, nästan som ett berg rum, är det för sista pallen enklare och snabbare att gå in vertikalt med våra pallriggar, förklarar Birger och Andreas. Vid tunnelutloppet är det ungefär kubikmeter förskärning, från 112-metersnivån ner till 88. I somras stod man på 100 meter. Från övre spetsen ner till det djupaste blir det 56 meter. Tunneln kommer att få en anordning för avstängning så att underhåll och besiktning av energiomvandlare och tunnel ska vara möjlig. 8

11 EURO SAFETYLINE Ljusbågsskyddade arbetskläder enligt klass 2 (IEC ) Skyddsjacka stl Skyddshjälm med visir och hakskydd Skyddshandskar stl Skyddsbyxa stl Isolationsstövlar 18 kv stl Kontakta oss för mer information

12 Rapport: Rune Björnström FIEs ordförande Lars Skoglund, Sandviken, och förre ordföranden Sven-Åke Polfjärd, Norrköping, kommer att medverka vid Yrkes - högskolans examenshögtid den 14 december Succé för FIE-studenterna Att den 2,5 åriga El & Automationsutbildningen vid Yrkes - högskolan i Luleå blivit en formidabel succé bevisades än en gång. Vid uppföljning sex månader efter examen för den 6:e omgången visar det sig att samtliga 17 som tog examen hade anställningar hos konsultföretag och el-entreprenörer. Yrkeshögskolan (tidigare KY) i Luleå startade hösten 2001 och har hittills examinerat ca 100 elingenjörer. Ytterligare två omgångar är nu igång varav den ena (7:e) omgången (19 studenter) tar examen den 14 december Vid examen kommer FIE att representeras av ordförande Lars Skoglund och styrelseledamoten och förre ordföranden Sven-Åke Polfjärd som också har deltagit i samt liga sex tidigare examens - hög tider vid Yrkeshögskolan i Luleå. Förändringar i stamnätstariffen Svenska Kraftnäts styrelse har beslutat att höja effektavgiften och sänka energiavgiften från och med den 1 januari STAMNÄTSTARIFFEN består av två avgifter en effektavgift och en energiavgift. Energiavgiften som ska täcka kostnaderna för överföringsförlusterna på stamnätet sänks med 9,0 procent i elområde 1 och 2, med 9,8 procent i el - område 3 och med 7,8 procent i elområde 4. Anledningen är att upphandlingen av förlustel gjorts till ett lägre pris. Effektavgiften som ska täcka Svenska Kraftnäts kostnader för att förvalta och bygga ut stamnätet höjs i genomsnitt med 6,3 procent. Stamnätstariffens övergripande utveckling överensstämmer i princip med vad Svenska Kraftnät aviserade i investe - rings- och finansieringsplanen för år och ryms inom den intäktsram som Energimarknadsinspektionen har föreslagit. Stamnätstariffen utgör en mycket liten del av den totala nätavgiften. De beslutade förändringarna motsvarar i genomsnitt en höjning i storleksordningen 0,1 öre per kwh för en vanlig elkund, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. 10

13 DEBATT I ELBRANSCHEN Ebberöds bank i repris JUST NU går det en konkursvåg över världen bland s.k. gröna energibolag. Man har satsat stort och alldeles för tidigt på teknik som inte är färdigutvecklad. Enorma subventioner har delats ut av myndigheter som bländats av glädjekalkyler. Nu har många länder inte längre råd att subventionera och bubblan spricker. Uppgifter i tidningar världen runt är föga uppmuntrande. Men det är viktig information. Enligt The Washington Times sattes president Obamas skötebarn, solcellsföretaget Solyndra, i konkurs i slutet av Obama beviljade 2009 bolaget ett skattefinansierat stimulans - lån på 535 miljoner dollar. I samma veva 2009 avsatte Obama-administrationen ungefär 90 miljarder dollar i stimulansbidrag till gröna initiativ som skulle skapa gröna jobb. Resultatet blev i en del fall katastrofalt: SunPower fick 1,5 miljarder dollar och permitterar nu för fullt. First Solar gör detsamma. Al Gore har med stor förlust nu sålt alla sina 1,1 miljoner aktier i företaget. Solyndra fick 535 miljoner dollar, nu konkurs. Ener 1 fick 118,5 miljoner, nu konkurs. Evergreen Solar i konkurs med miljonskulder. SpectraWatt i konkurs. Beacon Power fick 43 miljoner dollar, nu konkurs. Abound Solar, 400 miljoner, konkurs. Amonix, i konkurs med låne - skulder på bara 5,9 miljoner. Babcock & Brown (ett australiskt företag) fick 178 miljoner, nu satt i konkurs. A123 Systems fick 279 miljoner för att tillverka batterier till elbilar och har i princip lagt ner verksamheten. Solar Trust for America fick en lånegaranti på 2,1 miljarder dollar och är nu konkursmässigt. Nevada Geothermal, som fick 98,5 miljarder i lånegaranti varnar för ekonomiska problem. Man kan ju bara tänka sig vad dessa pengar skulle ha räckt till. Energibesparade infrastruktur, moderniserande nät, forskning m.m. De kunde bland annat ha finansierat utvecklingen av en bekymmersfri LFTR-reaktor som destruerar använt kärnbränsle och drivs med torium. Tekniken finns sedan 1954 men behöver utvecklas med nutidens betydligt bättre material och teknik. Men vem tjänar på att ge mänskligheten bekymmersfri och billig energi, tycks man resonera. I Värmlands Folkblad ( ) kan man läsa om stora bekymmer för Vindpark Vänern Kraft AB som invigdes Ett verk står stilla, två går knackigt. Hittills i år har VVK gått sex miljoner kronor back. Ägandet är till stor del kommunalt och skattebetalarna kommer till sist att få stå för fiolerna. Parken står nu inför omfattande reparationer. WinWind som installerade verken och skulle ha svarat för reparerationerna har gått i konkurs och lämnat ägarna i sticket. Eventuellt måste fyra av fem växellådor bytas ut. Och än värre blev det för några veckor sedan när fem av de sju verken som då inspekterades visade sig ha skador och vara i behov av reparation. Vid invigningen 2010 kunde man läsa följande euforiska uttalande: Vindpark Vänern är den enda i världen i en stor insjö (innanhav). Projektet kan få stor betydelse för efterföljare. Mot den bakgrunden, och för att särskild teknisk utveckling krävdes, bidrar Energimyndigheten med 40 miljoner kronor. Där rök alltså ytterligare 40 miljoner av skattebetalarnas pengar. Dessutom har Karlstads kommun, som har skurit ner på skolor, äldrevård och sjukvård, satsat över 100 miljoner kr på att miljö- och klimatutbilda sina anställda under de senaste fyra åren! Hm O2 står bakom ungefär en femtedel av den vindkraft som uppförts i Sverige fram till i dag. Man marknadsför för - 11

14 DEBATT I ELBRANSCHEN föriskt sina vindkraftsandelar på följande sätt: Vid utträde återbetalas dina vindandelar. Men O2 riskerar med rådande priser att gå i konkurs och inga andelar kommer att betalas tillbaka. Man borde snarare skriva Om O2 inte går i konkurs så kommer dina vindkraftsandelar att betalas tillbaka. Det skulle nog mana till en viss försiktighet hos den potentielle köparen. Storbritannien ligger illa till med skenande energipriser. Landsbygden är nedlusad av vindkraftverk och man har en mängd fossileldade kraftverk som måste stängas snart på grund av ålder. Den nye miljöministern Owen Paterson går ut hårt mot vindindustrin. Gröna subventioner i sovjetstil bör skrotas, säger han. Vind - industrin borde stå på egna ben i stället för att jämt och ständigt tigga pengar från staten. Och han verkar få ett visst stöd från energiminister John Hayes. Englands storartade planer på ytterligt kostsam havs - baserad vindkraft i stor skala tycks rinna ut i sanden. Aktiekursen i danska Vestas, världens största vindkraftstillverkare låg på 700 danska kronor Den ligger nu på 34 kronor. Bolaget har fått mer än 50 miljoner dollar i bidrag men måste i år dra ner med mer än 800 jobb i USA och Kanada, och kanske 800 till längre fram. Fredspristagaren Al Gores bolag, Generation Investment, har sålt ut det mesta av sina gröna aktier enligt officiella siffror från amerikanska finansinspektionen SEC. Bolaget investerar inte längre i Climate Solutions Fund och har släppt medlem - skapet i Sierra Club. Vidare har samtliga 1,1 miljoner aktier i solenergibolaget First Solar sålts. De första aktierna köptes på kursen 130 dollar, försäljningen gav nu dollar. I Gores portfölj ser man också minskat innehav i: SMA Solar, Tyskland: - 57 procent senaste året. Sun Tech Solar, Kina: - 82 procent senaste året. Meyer Burger, Tyskland: -49,6 procent senaste året. EcoSynthetix: - 60 procent sedan förra sommaren. I stället satsar Gore på aktier i bland annat Amazon, ebay, Colgate och aktier i Kina. Knepigt nog också i Qanta som sysslar med gasledningar för hydraulic fracturing (fracking), något som han troligen bekämpar. Den massiva försäljningen av gröna aktier talas det tyst om i bolagets 20-sidiga färgglada prospekt. Där skrivs det mest om vikten av att bekämpa den hemska koldioxiden. På Teneriffa ser man många vindkraftverk och man kan läsa broschyrer om hur grön ön är. Tittar man närmare på elproduktionen finner man att elen nästan uteslutande kommer från öns värmekraftverk som drivs av importerad olja. Förnybar teknik för att ställa om finns redan, får man ofta höra från entusiaster för grön energi. Frågar man vad det är får man oftast svaret sol och vind. Tyvärr får nog världen dras med olja, kol och kärn kraft ytterligare en tid. Om en ekonomiskt rimlig förnybar teknik existerade varför skulle då inte Tyskland, ett land med stora energiproblem, använda sig av den. I stället bygger man fler kol- och gaskraftverk efter beslutet att kärnkraften ska reduceras. Allt fler fossila verk krävs också för att balansera soloch vindkraften. Tyskarna dignar under bördan av sina soloch vindsubventioner, och tvingas nu sänka dem. Då blir det plötsligt ingen lönsam historia. Elproduktionen måste alltid och i varje ögonblick vara minst lika stor som elanvändningen. Annars slutar elsystemet att fungera och det blir elavbrott. Ilsken gubbe i gnällbältet Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information: 12

15 DEBATT I ELBRANSCHEN Lars Alström och Doris Norrgård som kallar sig miljöaktivister visar den snabba avsmältningen av havsisarna på Nordpolen. Allt beror på koldioxiden DET HAR BLIVIT 0,8 GRADER varmare på jorden under de senaste 100 åren. Naturskyddsföreningens två inbjudna miljöaktivister Doris Norrgård och Lars Alström visste också varför det har blivit varmare efter att ha läst och översatt Lester R. Browns bok Plan B. Paret föreläste på Stadsbiblioteket i Västerås för ett 30-tal intresserade åhörare och de redogjorde för jordens fortsatta uppvärmning och civilisationens undergång om vi fortsätter business-asusual. Allt beror på koldioxiden, industrialismen och finansen som strävar efter ständig tillväxt. Som bevis anfördes den extrema värmeböljan 2010 i Ryssland och den rekordstora översvämningen samma år i Pakistan och norra ishavets sommaris som blir allt mindre för varje år. De ställde frågan: Hinner vi stänga alla kolkraftverk innan Grönlands istäcke kollapsar? Nu ska vi försöka reda ut begreppen i argumentationen. De refererar till extremväder GUNNAR BJÖRKLUND VÄSTERÅS under ett år. När vetenskapen talar om klimat rör det sig om perioder på minst 30 år. Is - havets isar har inget direkt samband med Grönlands glaciärer som smälter något snabbare än tidigare. Grönland har två miljoner kubikkilometer is och bortsmältningen är 180 kubikkilometer per år och om avsmältningen skulle vara lika stor varje år tar det år innan Grönland blir isfritt och då har vi troligen en ny istid om klimatet följer tidigare cykler med en istidsperiod på dryga år med mellanliggande korta värmeperioder. Norra ishavets havsisar påverkas i första hand av havsströmmarna och inte direkt av jordens temperaturhöjning. På stenåldern hade vi här uppe i Norden medelhavs - klimat och för år sedan blommade Sahara. Från år 1100 och fram till 1900-talet 13 hade vi Den Lilla Istiden som kulminerade under 1690-talet då Golfströmmen vände vid Norges sydkust och packisen låg hela året om runt Island. Var det bristen på koldioxid i luften som var orsaken till den tidens bistra klimat? Någon frågade Doris och Lars om det finns någon mer faktor som kunde tänkas på - verka klimatet än koldioxiden. Jovisst, jordaxelns varierande lutningsvinkel mot solen kunde ha viss inverkan. Inget nämndes om vattenångans betydelse som grovt räknat står för 20 graders växthusvärme och de närmare 100 andra växthusgaser som står för de resterande 10 graderna medan koldioxiden svarar för 3-4 grader. I november 2011 kom en ny rapport från FN och dess IPCCorganisation. Där går det att läsa om klimatets variationer på sidan 9. Människans inflytande på klimatet är liten jämfört med klimatets naturliga variationer. Denna lilla passus i rapporten bör ge alla en tankeställare om den kovändning som FN:s klimatexperter har gjort. En annan fråga till Lars var vilka synpunkter han har om kärn kraftsrektorer generation 4. Där medgav Lars att generation 4 är en intressant lösning på energi problemen men kontrade med att Margaret Thatcher bjöd ut Storbritanniens samt - liga kärn kraftsverk till försäljning för en krona men inga spekulanter hörde av sig. Det senare var ytterligare ett exempel på argumentationstekniken som föreläsarna använde. Lars och Doris är övertygade om att räddningen för civilisationen är vindkraft och solenergi. Där kan vi konstatera att många vindkraftverk i Sverige i dag hotas av konkurs eftersom det krävs ett pris på öre/kwh för landbaserade verk och upp till 1 kr för havsbyggda för att de ska överleva men det rörliga elpriset har legat på 11 till 12 öre/kwh. Den svenska kärnkraften behöver mellan 17 och 25 öre/kwh för att täcka alla kostnader inklusive avgifter och slutförvaring av avfallet. Politiker och folk tycks tro på vad som helst om klimatet bara det verkar tillräckligt otroligt.

16 DEBATT I ELBRANSCHEN Vindkraft och säkerhet NÄRA DÄR JAG BOR har ett vindkraftsbolag sökt tillstånd för etablering av tre verk och jag kommer att bo 700 meter från det närmaste av dem. Även om jag inte gillar subventionerade verksamheter har jag i grunden inga synpunkter på etableringen. Jag har mer ljud från en passerande väg än vad som kan komma från verken. Det som skrämmer mig och har föranlett ett överklagande är bolagets syn på säkerhet och underhåll. Överklagande möjliggjordes av att jag ligger så nära att jag betraktas som sakägare. Efter de första kontakterna ställde jag frågan till bolaget om hur man hanterar underhåll och återställning av platsen efter att verket tjänat ut eller om det av annan orsak tagits ut drift. Något svar kring underhåll kom inte då. Men vad gäller nedmontering och skrotning så gav man det lugnande beskedet att skrotvärdet i verket är större än kostnaderna för nedmontering och återställning av platsen. Ett ÅKE FRIDÉN ANDERSTORP påstående som jag lämnat därhän om än jag finner det på inget sätt trovärdigt. På ett senare stadium inför bygglovet begärde jag att bolaget skulle redovisa hur deras underhållsprogram ser ut. Redovisa hur man säkerställer att t.ex. vingar inte lossnar eller bryts på grund av utmattnings - skador. Bolagets svar blev att man endast anlitar seriösa entreprenörer för underhåll och drift. Inget om hur de går till väga. Däremot så hävdade man att det inte har inträffat några olyckor som orsakat personskador. Att en vinge lossnade på ett verk på Gotland påstods ha berott på att man inte hade monterat den så som föreskrivits och att bultarna gick av på grund av utmattning. Ett fel som borde ha upptäckts om man haft ett normalt program för förebyggande underhåll. Vidare ställde jag frågan om hur man försäkrar sig om att inte verket skenar (ökar okontrollerat i hastighet vid stark vind). Svaret blev att ett modernt verk inte kan skena. Man menade att vid driftstörningar av något slag, t.ex. ström avbrott, görs hydrauliken som sköter skevningen av rotorbladen trycklös och då skulle vingarna automatiskt skeva (vrida sig) sig så att inte vinden kan driva dem runt. En möjlig funktion som jag dock skulle vilja få redovisad i fullskaleförsök för att jag skulle finna det hela trovärdigt. Till sist ställde jag frågan hur isbildning hanteras. Svaret blev att det finns utrustning i verket som indikerar obalans. När så sker stoppas verket. Jag kan konstatera att när isbildning sker väntar man med åtgärd tills tillräckligt mycket is har lossnat för att indikatorerna ska ge utslag. Då kan redan skadan vara skedd. Allt som allt så kan jag konstatera att frågor om säkerhet och underhåll i stort viftas bort med att inget händer. Vilken annan verksamhet kan få etablera sig med en sådan attityd? Kan något annat vindkraftsbolag ge svar på mina frågor om säkerhet och underhåll? Eller har det i den klondykestämmning som nu råder blivit kutym att strunta i säkerhets- och underhållsfrågor? En skotsk organisation vid namn Cwif, Caithness Windfarm Information Forum, har sammanställt rapporter om olyckor. Man har samlat över fall varav 102 dödsolyckor. Av dödsolyckorna är det 70 som gäller personal, ägare eller likställda och 32 som gäller personer utan anknytning till vindkraftverken. Cwifs uppgifter kan lätt kontrolleras. Alla observationer redovisas på organisationens hemsida. Så påståendet att inga olyckor med personskador har inträffat är en ren lögn. Varför vill inte det aktuella bolaget svara på dessa frågor? Är det brist på kunskap eller struntar man i det? Allvarligt oavsett vilket. Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats! 14

17 ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR Apparatskåp Hinderljus Kabelskydd och kabelskyddsrör Ensto Control Oy, Sverige Västberga Allé 5, Hägersten Apparatlådor i plast och plåt Batteriladdare Halogen alternativt LED för 24/48 VDC, 230 VAC TYKOFLEX AB Box 614, Tyresö Tel , fax Kjulamon 6, Eskilstuna Eslöv, LINDMARK ELECTRIC AB Fukt- och vibrationståliga BATTERILADDARE Tel Instrument Märksystem Betonghus KOMPLETTA BETONGHUS till Transformatorstationer Ställverksbyggnader Nätstationer Transformatorfundament Övriga Betongfundament Tel Ett brett sortiment av analoga och digitala instrument, m.m. Last- och säkringslastbrytare Box 347, KARLSTAD Telefon vxl Telefax Isolatorer Tel Technoelectric och KATKO upp till A. Mättransformatorer Effektbrytare Tel Mitsubishi och Bticino upp till A. Tel Isolatorer för låg- och mellanspänning. Strinne 213, Bjärtrå 1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning. Explosionssäker elmateriel, Ex Kabel och ledning Likriktare Säkerhetsbrytare Operatörsterminaler Tel Box Helsingborg Tel Fax E-post: info@lidalco.se Avancerad kabelteknik Strömförsörjning för ENERGI BELYSNING SJUKVÅRD TEST Tufvassons Transformator AB Tel Nollpunktsmotstånd CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax chs@chscontrols.se

18 Nollpunktsutrustning Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i frilednings- och kabelnät. Swedish Neutral AB Västra Rydsvägen Kungsängen Tel Telefax Skymningsrelä ALMNÄS BRUK, HJO Säkringar CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax chs@chscontrols.se Strömförsörjning för ENERGI BELYSNING SJUKVÅRD TEST Tufvassons Transformator AB Tel Stolpar Transformatorer Försäljningskontor: Ludvika, tel Telefax ELNORD TRANSFORMATORER Krafttransformatorer MVA Gjuthartsisolerade kva Oljeisolerade kva Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter ELNORD KRAFT Odlingsvägen 32, Täby Tel Strinne 213, Bjärtrå 1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning. Sektioneringsbrytare Sektioneringsbrytare för kv, komplett med automatik eller fjärrstyrning. Swedish Neutral AB Västra Rydsvägen Kungsängen Tel Telefax Säkerhetsbrytare Tel Komplett sortiment från KATKO. Järntrådsvägen 5, Partille Tel , fax Oljeisolerade 50 kva-200 MVA Epoxyisolerade kva Mättransformatorer kv Nätstationer kva Eslöv,

19 22 nd International Conference & Exhibition on ELECTRICITY DISTRIBUTION June 2013 Kistamässan, Kista, Stockh ockholm, Sweden Electricity Distribution Systems for a Sustainable Future DATE FOR YOUR DIARY The conference will address the most topical subjects for the electricity distribution business, including: Renewable Energy Sources Integration * Sustainability * E-Mobility and Storage Communication and Metering * Asset Management * Active Customer CIRED 2013 SESSIONS Network Components Power Quality and Electromagnetic Compatibility Operation, Control and Protection Distributed Energy Resources and Efficient Utilisation of Electricity Planning of Power Distribution Systems Electricity Market Place and Impact of Regulation SPONSORSHIP AND EXHIBITION OPPORTUNITIES To raise your profile at CIRED 2013 with a sponsorship or exhibition package, please contact: Louise Hall, Display Advertising and Sponsorship Sales Manager T: +44 (0) E : lhall@theiet.org For more information on CIRED 2013, visit cired@theiet.org Web: EUROPE S LEADING INTERNATIONAL CONFERENCE & EXHIBITION ON POWER DISTRIBUTION ENGINEERING Sponsored by: IET Services Limited is registered in England. Registered Office: Savoy Place, London, WC2R 0BL. Registration Number IET Services Limited is trading as a subsidiary of the Institution of Engineering and Technology, which is registered as a Charity in England & Wales (no ) and Scotland (no SCO38698).

20 Maxikod Kalkylprogram för alla typer av elinstallationer! Räknar du på jobb? Maxikod är ett kalkylprogram som är enkelt att lära sig och som innehåller mängder av bra och effektiva funktioner. Du spar pengar med Maxikod kontakta oss för mer information EL-Info i Växjö AB Tel info@el-info.se Lineborgsplan 3, Växjö Fax made in växjö