ROADS ASFALTENS GRÖNA FRAMTID ÄR HÄR/10-14

Transkript

1 ROADS TIDNINGEN OM BALLAST, BELÄGGNING OCH VÄGSERVICE ASFALTENS GRÖNA FRAMTID ÄR HÄR/10-14 MÖT TRAFIKVERKETS GD GUNNAR MALM/6 MER GATUUNDERHÅLL FÖR PENGARNA/8 ANSVAR HELA VÄGEN NÄR VÄGSERVICE TAR ÖVER DRIFTEN I SÖDERSLÄTT/14

2 ROADS The proof of the pudding is in the eating Valrörelsen är över, valet är gjort och färgkartan ritas om i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Nu går Sverige och väntar på en förbättring och det återstår att se hur regering och riksdag utformar politik, lagar, skatter och stöd som leder framåt. Det har pratats mycket om att skapa nya företag, satsa på ny teknik och att skapa nya jobb. För att lyckas med detta krävs en hel del nya idéer. Sverige brukar rankas högt i internationella mätningar vad gäller innovationsklimat. Detta för att vi satsar mer än många andra länder på forskning och utveckling. Men det betyder inte att vi för den skull får ut mer i andra änden i form av innovationer på marknaden. Detta brukar kallas för den svenska paradoxen. Här går många nya företag och jobb om intet. Kreativitetskonsulten Fredrik Härén har spenderat de senaste fem året med att åka runt i 18 så kallade utvecklingsländer (och 8 utvecklade länder). Där har han intervjuat fler än 200 personer som på något sätt håller på med företagande och kreativitet. I sin nya bok The developing world spår han att hela den så kallade utvecklade världen riskerar att bli omsprungen av utvecklingsländerna inom10-15 år. Det är tankeväckande läsning ( Det finns skäl att tro att det är de kreativa organisationerna som attraherar de driftigaste individerna. Alla människor vill komma till sin rätt, få utväxling på sin fulla potential. Alla vill också vara del i en framgångsrik organisation och en del av lösningarna för framtiden. Företag som Google, IKEA och Ericsson rankas högst bland studenter när de ska välja drömarbetsplats. NCC:s vision är att vara det ledande företaget i utvecklingen av framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Det är en ambition som kräver en hel del kreativitet för att komma till stånd. Goda idéer är en sak. Men det är vad vi faktiskt gör som räknas. På NCC Roads har vi sett över hur vi är organiserade för att ta vara på och stimulera den kreativitet som finns, lyfta fram goda exempel och se till att den sprids i organisationen. Genom skapa ett affärsutvecklingsråd som har representanter från alla delar av organisationen kan vi fånga upp goda idéer och se till att de blir verklighet och kommer ut på marknaden. En annan del är att utveckla kontakter med högskolor och universitet och NCC tar liksom många andra företag in exjobbare och praktikanter för ett gemensamt utbyte. I kontakten med dem märker vi också att NCC:s satsningar på hållbara alternativ väcker intresse och engagemang. Det inspirerar oss ännu mer. Kreativa människor är sällan rädda för förändring. En politik och ett ledarskap som satsar på utveckling av nya idéer och som andas framtidstro och visioner kan leda bort från den rädsla för det annorlunda som med alarmerande tydlighet sprider sig som en mörk skugga i vårt land. Roads-redaktionen hoppas att detta nummer ska inspirera och upplysa i höstmörkret. Trevlig Läsning! Josefin Sellén INFORMATIONSCHEF NCC ROADS Bra när entreprenörer får ökat ansvar Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm vill att fler anläggningsprojekt upphandlas som totalentreprenader. När han inte jobbar pysslar han på gården hemma eller är ute i skog och mark. 6 Kostnadseffektivt gatuunderhåll I Umeå har NCC Roads startat ett mobilt Microteam som utför små underhållsjobb åt kommunen och privata beställare. Tack vare teamet får kunderna en bättre och snabbare service till väsentligt lägre kostnad. 8 Klimatsmart asfalt på nya motorvägen I Hälsingland bygger NCC 24 kilometer ny motorväg på uppdrag av Trafikverket. Hela vägen, utom 3 kilometer referenssträcka, får högpresterande beläggning av NCC Green Asphalt, producerad enligt NCC Roads patenterade metod Ansvar hela vägen Den 1 september tog NCC Roads Vägservice över ansvaret för drift och underhåll av de statliga vägarna i driftområde Söderslätt i Skåne. Avtalet löper på tre år med möjlighet till förlängning i ytterligare 3 år. 14 Läs också: Siktat & Sållat 4 VMS-teknik ger säkrare vägarbeten 16 Spuma tar bort ogräset? Rondellbygge på rekordtid? Ett berg av bomull 20. ROADS VALLGATAN SOLNA Tel: E-post: roads@ncc.se ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Sellén, NCC Roads, josefin sellen@ncc.se PROJEKTLEDNING: Johan Lundberg, Frilansreportage johan.lundberg@ownit.nu FORMGIVNING: Folke Müller f.m@ folkem.se REPRO & TRYCK: Grafiska Punkten, Växjö OMSLAGSBILD: Bo Fernström. Tidskriften ROADS ges ut av NCC Roads med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till NCC Roads kunder och anställda i Sverige samt andra intresserade. Upplagan är ca exemplar. Tidskriften kan även läsas/hämtas på Citera oss gärna, men ange källan. NCC Roads är Sveriges ledande leverantör av vägbyggnadsmaterial, beläggningstjänster och vägservice och ingår i NCC-koncernen som är nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. ROADS

3 Siktat & Sållat Parlamentarisk enighet om planering I skuggan av den intensiva valrörelsen passade den parlamentariska Transportinfrastrukturkommittén med representanter från alla riksdagspartier i september på att i största samförstånd presentera sina förslag till hur planering och prövning av väg- och järnvägsprojekt kan göras effektivare och billigare i framtiden. Kommittén anser att den nuvarande processen tar för lång tid och kostar för mycket pengar och föreslår därför omfattande förändringar. Kommitténs förslag leder till att planeringsprocessen kan kortas med ett till två år och planeringskostnaderna minskar med upp till 200 miljoner kronor per år. Investeringarnas samhällsekonomiska nytta tillgodogörs tidigare. Vi bedömer att värdet av detta under nuvarande planeringsperiod blir 1,35 miljarder kronor med ett års kortare planeringstid, säger kommitténs ordförande Bo Bylund. Enligt kommittén bör projektens storlek och komplexitet avgöra vilka krav på planering som ska ställas. Små okomplicerade projekt som inte har någon större påverkan på omgivningen ska kunna genomföras utan formell planering. Endast om projektet bedöms ha betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning behöva tas fram. De större och mer komplexa projekten ska planeras i en mer sammanhållen process än vad som sker i dag. När både väg- och järnvägsinvesteringar ingår i ett projekt ska de kunna utredas i en gemensam plan och inte som i dag i två olika planeringsprocesser. Kommittén betonar vikten av fortsatt medborgarinflytande i planeringsprocessen och vill se en mer ambitiös samrådsprocess som startas tidigare. Samtidigt vill man inskränka möjligheten att överklaga, så att endast sakägare som tidigare under processen inkommit med skriftliga synpunkter på planen ska ha rätt att föra frågan vidare till högre instans. Transportinfrastrukturkommittén har bestått av Bo Bylund, ordförande, Annelie Enochson (kd), Mikael Gustafsson (v), Ann-Mari Nilsson (c), Pia Nilsson (s), Jan-Evert Rådhström (m), Karin Svensson Smith (mp) och Lars Tysklind (fp). Betänkandet Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) kan laddas ner från regeringens hemsida, Planeringen av nya väg- och järnvägsprojekt måste effektiviseras, anser den parlamentariska Transportinfrastrukturkommittén. Täkter kan öka mångfalden FN har utsett 2010 till Året för biologisk mångfald! Det är någonting som den europeiska bergmaterialindustrins branschorganisation UEPG tagit fasta på. I en nyproducerad broschyr som presenterar vinnarna av UEPG Sustainable Development Awards 2010, visas många goda exempel på hur bergmaterialindustrins företag genom hänsynsfull utvinning och ekologiskt inriktad efterbehandling av täktområden kan bidra till nya naturvärden och ökad biologisk mångfald. Broschyren kan laddas ned som PDF från organisationens hemsida I en efterbehandlad grustäkt i Lörby i Blekinge har NCC Roads skapat en miljö där backsvalor och den rödlistade stinkpaddan fått en fristad (läs mer på /sökrubrik: Paradiset för en padda). Prodkom vill se fler totalentreprenader Den svaga produktivitetsutvecklingen i anläggningssektorn har diskuterats flitigt under senare år. Men trots att många goda idéer och verktyg tagits fram för att främja en ökad produktivitet har de positiva resultaten i stort sett uteblivit. Det konstaterar Produktivitetskommittén (2009:10) i sin första delrapport. Kommittén har i uppdrag att följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande för att förbättra produktivitet och innovation i anläggningsbyggandet. I delrapporten presenterar kommittén bland annat tre förslag till åtgärder som Trafikverket kan vidta för att stimulera innovation och produktivitet: 1 Genomför en större andel totalentreprenader med funktionskrav 2 Utveckla och etablera egenskapskrav att användas i totalentreprenader 3 Ta till vara möjligheter till upprepning, standardisering och stordrift. Trots att en ökad funktionsupphandling diskuterats i decennier dominerar fortfarande den klassiska utförandeentreprenaden vid upphandling av bygg- och underhållstjänster. Det är en modell som innebär att beställaren håller i projekteringen och i detalj specificerar teknisk lösning och hur entreprenören ska utföra jobbet. Enligt kommittén är det uppenbart att denna kontraktsforms dominans är en starkt bidragande orsak till den dåliga produktiviteten och innovationskraften i branschen. Totalentreprenader med funktionskrav innebär att entreprenören får ansvar både för projektering och för genomförande av projektet. Ett utökat ansvar för utföraren bör ge större förutsättningar för ökad produktivitet och innovationsgrad, skriver kommitténs ordförande Malin Löfsjögård, som är teknologie doktor på betongvägar och en av moderaternas representanter i riksdagens Trafikutskott. Källa: Rapport från Produktivitetskommitténs arbete fram till 30 juni Malin Löfsjögård SOFIA ENGZELL. Antalet allvarliga anmärkningar mot säkerheten vid vägarbeten har ökat under Det visar statistik på Trafikverkets hemsida som fortlöpande uppdateras. Ungefär tjugo procent av alla vägarbetsplatser som kontrollerats i år har fått en eller flera allvarliga anmärkningar för bristande säkerhet. Flest anmärkningar riktas mot de tunga skyddsanordningarna företrädesvis barriärer av betong som ska förhindra att trafikanter kör in i vägarbetsområdet. Utvecklingen under 2010 väcker både besvikelse och förvåning bland de stora entreprenörerna, vars medarbetare jobbar ute på vägarna Vi kan aldrig acceptera att medarbetare dödas eller skadas på sin arbetsplats. Tillsammans med Skanska, Peab och Svevia jobbar NCC för att förbättra säkerheten och få ner antalet allvarliga anmärkningar. Det lyckades vi bra med under Men 2010 har utvecklingen gått i fel riktning. Vad det beror på har vi inte hunnit analysera ännu, säger Thomas Blomgren, arbetsmiljöingenjör hos NCC Roads. Jan Backman, som arbetar med inspektion av säkerheten på väg hos Trafikverket i Borlänge, tror att den I Malmö har gatukontoret och miljöförvaltningen gjort försök med luftrenande betongplattor på 300 kvm gångbana vid den hårt trafikerade Amiralsgatan (se ROADS 4/2009, s 12-13). Nu har försöket utvärderats. Enligt Malmö stads mätningar minskade kväveoxidhalten i luften med i genomsnitt 5 % på teststräckan. Det motsvarar en minskning av trafikflödet på gatan med ca 2000 bilar/dygn. Vid gynnsamma vindförhållanden har kväveoxidhalten minskat med upp till 10 %. Mätningarna pågick mellan den 26 september 2009 till 13 april Fler anmärkningar mot trafikanordningar väcker frågor negativa utvecklingen under 2010 kan ha flera orsaker. En anledning kan vara att Trafikverket i dag har en centraliserad kontrollorganisation och gör mer enhetliga bedömningar över hela landet. Inspektionsverksamheten låg tidigare på regionerna, vilket förde med sig vissa skillnader i synsätt och hur kontrollerna genomfördes, säger han. Det som bland annat talar för en sådan förklaring är det faktum de allvarliga anmärkningarna främst har ökat i Trafikverkets norra region. Fram till sista augusti hade så många Säkerhet kring vägarbetsplatser engagerar hela branschen, konstaterar Jan Backman på Trafikverket. Luftrenande betong håller vad den lovar Betongplattor som renar luften från föroreningar har testats i Malmö. som 40 procent av vägarbetsplatserna i norr fått plumpar i protokollet med vitesföreläggande som följd. Jan Backman konstaterar att situationen är ett memento även för Trafikverket. Det kan helt säkert även finnas anledning att se över regelverket. I dag ställs i grunden samma regler på trafikanordningar och skydd på en glesbygdsväg i Norrland som på Essingeleden och man kan ju ställa sig frågan om det är rimligt. Att entreprenörerna medvetet skulle kompromissa med säkerheten avfärdar han bestämt. Säkerheten kring vägarbetsplatser är en fråga som engagerar hela branschen. Endast genom nära samarbete och gemensamma ansträngningar kan vi varaktigt öka säkerhetsmedvetandet och minska anmärkningarna. Personligen hoppas jag att Trafikverkets avsätter mer resurser så att vi som jobbar i kontrollverksamheten kan vara ute mer på arbetsplatserna som ett stöd för entreprenörerna och deras personal. Endast genom mer förebyggande arbete kan vi långsiktigt komma till rätta med säkerhetsbristerna vid vägarbeten, säger Jan Backman. Text: JOHAN A. LUNDBERG De luftrenande betongplattorna innehåller nanokristallin titandioxid som i en fotokatalytisk process bryter ner kväveoxider. Plattorna uppges vara ca 50 % dyrare än konventionella betongplattor, men behåller den renande effekten under hela livslängden. Tänkbara användningsområden för plattorna är i trafikmiljöer där många människor vistas, som exempelvis busshållplatser utmed starkt trafikerade stråk, säger projektledare Tomas Ohlsson på Malmö stads gatukontor. Men plattorna löser inte grundproblemet med för mycket trafik och inte heller buller- och partikelproblematiken. Innan plattorna kan användas i större omfattning ska en genomgång av den totala miljöpåverkan göras, säger Tomas Ohlsson. Rapporten om försöken kan laddas ned från Malmö stads hemsida, 4 ROADS ROADS

4 För tre år sedan flyttade han från Stockholm till den lilla byn Gimsbärke utanför Borlänge. Tanken var att börja trappa ner och ta det lite lugnare. Men de senaste åren har han haft mer att göra än någonsin och sedan 1 april är Gunnar Malm, 60, generaldirektör för det nybildade Trafikverket. Man jobbar så mycket som krävs för att lösa uppdraget. Det blir några timmar. Men jag är ingen arbetsnarkoman. Helgerna försöker jag hålla lediga, säger han. Gunnar Malm fyllde 60 år i mars. Om fem år, när hans förordnande går ut, har han alltså fyllt 65. Då kan han om han vill titulera sig ålderspensionär och ägna sig mer åt gården i Gimsbärke, barn och barnbarn. Men fram till dess är det hektiska dagar och hårt arbete som gäller. Det är trots allt ett jätteverk han blivit chef för, en av Sveriges största myndigheter med ca medarbetare spridda över hela landet och en årlig budget på ca 45 miljarder kronor. Jag tycker vi har kommit igång bra. Vi följer våra planer och har genomfört det vi planerat att genomföra, säger han. Bättre samordning av trafikslagen Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Man ansvarar också för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Vi ska försöka lösa de 6 ROADS En man och hans verk behov som finns och se till att det blir en bättre samverkan mellan olika trafikslag än vad som är fallet i dag, säger Gunnar Malm. Regeringen har sagt att man vill se besparingar på 150 miljoner kronor under 2011 och med hundra miljoner kronor ytterligare året därpå. Men internt har vi en betydligt högre ambitionsnivå än så. För att förtydliga hur han menar tar han ett exempel. Låt säga att vi har en tekniskt välutrustad hamn men dåliga vägoch järnvägsförbindelser till den hamnen. Då har vi i praktiken ingen bra fungerande hamn. Tidigare måste man ta upp en diskussion med tre myndigheter för att försöka lösa den problematiken. I dag behöver man bara vända sig till en myndighet, som dessutom har möjlighet att göra omprioriteringar och åtgärda brister på ett snabbare sätt. Stor förändring i högt tempo Nedläggningen av Vägverket och Banverket och bildandet av Trafikverket är en genomgripande förändring av myndighetsstrukturen som genomförts i ett mycket högt tempo. Elaka tungor har därför talat om ett Hastverk. Men alliansregeringen har haft bråttom att hinna slutföra processen före mandatperiodens slut. I juni 2008 tillsatte regeringen en utredning som i april 2009 kom till slutsatsen att Banverket och Vägverket borde läggas ner och återuppstå i en ny gemensam skepnad under namn av Trafikverket. I september 2009 fick Gunnar Malm, som då var VD för Arlandabanan, infrastrukturministerns uppdrag att utarbeta en lämplig organisationsplan för den nya supermyndigheten. När jag fick själva utredningsuppdraget hade jag inga tankar på att bli chef över Trafikverket. Men när jag fick förfrågan var jag mitt uppe i uppdraget och då kände jag att det skulle vara både roligt och intressant att få vara med och sjösätta organisationen i praktiken, säger Gunnar Malm. Med tanke på att många människor är berörda och att tempot i förändringsarbetet varit högt så är intrycket åtminstone för en utomstående att omstruktureringen gått förvånansvärt smidigt. Det är min bedömning också. Till stor del beror det på att vi haft medarbetarna med oss. Man har tyckt att det här är en bra förändring. Kulturkrockar vill han inte tala om Inför sammanslagningen av två gamla och stolta verk fanns det dem som såg framför sig en frontalkrock mellan två myndighetskulturer. Men inte Gunnar Malm. Han har från allra första stund vägrat att ta ordet kulturskillnader i sin mun. Det har känts mycket viktigare att fokusera på det som förenar i de verksamheter vi har att hantera än det som eventuellt skiljer. I dag har vi väldigt lite diskussioner om skillnader. Alla jobbar för att föra verksamheten framåt och det är mycket positivt. Ett viktigt skäl till att förändringen kunnat genomföras utan nämnvärt buller är förmodligen det faktum att alla medarbetare i Banverket och Vägverket automatiskt fått jobb i det nya Trafikverket. Inga medarbetare har hittills blivit övertaliga. Eftersom vi bara hade sex månader på oss att starta var vi tvungna att koncentrera oss på att få en fungerande verksamhet. Men i maj drog vi igång ett effektiviseringsarbete internt och det arbetet pågår för fullt just nu. Vad kommer det att utmynna i, tror du? Vi tror att det finns en betydande potential. Vi går igenom alla verksamheter och funderar på vad vi eventuellt kan ta bort och vad vi kan lägga till. Det är en ordentlig genomlysning som pågår och ett första utkast till plan ska vara klart i dagarna. Senast den sista december ska vi Jag tycker det är bra om vi överlåter på entreprenörerna att ta ett större ansvar för lösningar och teknik. Det gynnar kreativitet och innovation. presentera en handlingsplan för regeringen. Vad har ni för krav på er från regeringen? Regeringen har sagt att man vill se besparingar på 150 miljoner kronor under 2011 och med ytterligare 100 miljoner kronor året därpå. Men internt har vi en betydligt högre ambitionsnivå än så. Kan man utesluta personalneddragningar? Nej, man kan inte utesluta någonting, svarar Gunnar Malm. Med en inköpsbudget på svindlande 35 miljarder får Trafikverket en mäktig och dominerande ställning på den svenska anläggningsmarknaden. Hur ser du på det? Jag ser att vi måste jobba tillsammans med leverantörer och entreprenörer för att höja effektiviteten och produktiviteten i bygg- och driftverksamheterna. Det är vår gemensamma skyldighet att samhället och skattebetalarna får så stort utbyte av de 35 miljarderna som möjligt. Vi är inte ute efter att kapa marginaler hos företag. Däremot är vi intresserade av att göra saker och ting annorlunda och smartare än tidigare. I de stora infrastrukturprojekt som genomförs i Stockholm ser vi exempelvis att det kommer in en del ny teknik och nya idéer med utländska aktörer. Det är positivt för hela branschen. När man talar produktivitet tycker jag också det är intressant hur anläggningsprojekt många gånger drivs i det här landet. Varför står maskiner och byggarbetsplatser stilla från torsdag kväll till måndag morgon, när man exempelvis inom skogsindustrin jobbar dygnet runt alla dagar i veckan. Det är ett förhållande jag tycker vi borde diskutera och försöka hitta lösningar på. Du efterlyser mer kreativitet och innovation och har sagt att Sverige ska vara världsklass på att ta hand om infrastrukturen. Vad kan Trafikverket göra i egenskap av stor byggherre för att öka innovation och kreativitet i byggande och drift? Vi måste självklart se över våra egna normer och regelverk och se i vilken utsträckning de hämmar en sådan utveckling. Här måste vi vara ödmjuka. Vad betyder det mer konkret? Vi måste exempelvis titta på hur vi specificerar och handlar upp våra uppdrag. Vill du se fler totalentreprenader baserade på funktionella krav? Ja, jag tycker det är bra om vi överlåter på entreprenörerna att ta ett större ansvar för lösningar och teknik. Det gynnar kreativitet och innovation för det vet man av tradition att ju friare möjligheter man ger någon att komma med förslag och idéer, desto fler alternativ får man. Men det är inte okomplicerat. Vilken upphandlingsform man väljer handlar också om hur man ska fördela riskerna i projekten. Har ni formulerat någon bestämd målsättning? På investeringssidan i vägsektorn köpte vi totalentreprenader för ca 1 miljard år I år tror vi den summan kommer att öka till 2 miljarder. Tittar vi på järnvägen är nästan alla underhållsentreprenader funktionsentreprenader i dag, så det sker en utveckling. Ser du några hinder i dag för en ökad användning av totalentreprenader? Nej, det gör jag inte, utan det är väl mer att vi måste jobba med frågan internt. Vi är ju av hävd vana vid att detaljspecificera våra uppdrag. Nu måste vi delvis lära om på den punkten och det är en resa vi ska igenom också. Flertalet projekt genomförs som så kallade utförandeentreprenader, där Trafikverket i detalj föreskriver lösningar och arbetsmetoder. Vilken attityd kommer Trafikverket att ha till sidoanbud i sådana projekt? Det är också en fråga vi tittar på och som jag inte har något svar på idag. Kort om: GUNNAR MALM Befattning: generaldirektör, trafikverket född: i norberg, Västmanland, 7 mars UtBildning: Civilekonom, Stockholms universitet familj: hustrun Barbro, två vuxna barn med familjer samt en hund. Bor: byn gimsbärke utanför Borlänge. Kör: Volvo XC70 ( nej, det är per definition ingen miljöbil, men jag behöver en bil som passar de levnadsförhållanden jag har ). Gunnar Malm bor i byn Gimsbärke utanför Borlänge och är sedan 1 april i år generaldirektör för Trafikverket. Sidoanbud kan ju i allra högsta grad bidra till att nya idéer och tekniska lösningar kommer fram? Visst är det så, men jag har ingen färdig uppfattning här, det måste jag få återkomma till längre fram, svarar den försiktige generalen för det nya Trafikverket. Gunnar Malm har ett långt förflutet i transportbranschen. Senast var han, som sagt, chef för Arlandabanan i Stockholm och före dess VD i anrika logistikföretaget ASG som numera heter DHL. Faktum är att inte ens generaldirektörssysslan är ny för honom. När han jobbade som ekonomidirektör på SJ på 1990-talet hade han även titeln stf GD på visitkortet. I augusti gick Trafikverket ut och berättade att 400 miljoner kronor ska satsas på ökat banunderhåll för att undvika ett nytt vinterkaos. Betyder det 400 miljoner mindre till underhåll av vägar? Nej, det gör det inte. Om man har en årlig budget på 45 miljarder så är allting inte detaljplanerat. Nu lyfter vi fram behovet av vinteråtgärder på järnvägssidan för att öka tillförlitligheten i tågsystemet. Det sker omprioriteringar hela tiden. Vad gör du när du inte jobbar? Då sysselsätter jag mig med allt sådant som behöver göras hemma och så är jag ute i skog och mark. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG ROADS TRAFIKVERKET

5 Microteam effektiviserar gatuunderhållet i Umeå Stora underhållsuppdrag i all ära! Entreprenörerna behöver även särskilda enheter som kan ta hand om den stora volymen små underhållsjobb på ett kostnadseffektivt sätt. I Umeå har NCC Roads startat ett mobilt Microteam för alla mikrojobb och i många fall lyckats halvera åtgärdskostnaderna. Lennart Lindgren rattar asfaltambulansen i Umeå. Det är han som utgör hela personalstyrkan i NCC Roads kostnadseffektiva Microteam som tar hand om alla små mark- och asfalteringsjobb i björkarnas stad med omnejd. En trygg 58-åring som har trettiofem år i anläggningsbranschen bakom sig och följaktligen den rutin och de kunskaper som behövs för att lösa de flesta arbetsuppgifter. Jag började klockan sex i morse. Då var jag och fyllde på asfalt och sedan åkte jag och fyllde i en liten svacka på godsbangården. Sedan var jag och reparerade en liten beläggningsskada åt ett privat fastighetsbolag uppe i Grubbe, berättar han. Kommunen stor kund Nu är vi på väg till villaområdet Sofiehem, en bit utanför tätorten. Där ska Lennart laga lite kantsten på kommunens gator. Det handlar om gamla plogskador från i vintras. Det blir en hel del plogskador efter varje vintersäsong och i år har jag både inventerat och reparerat de flesta på uppdrag av kommunen, säger han. I Umeå är det NCC Roads som har kontraktet och sköter hela underhållet av kommunens gator. Det medför väldigt mycket arbete även för Microteamet, det vill säga Lennart. Sjuttio procent av jobben kommer från kommunen. Det handlar både om planerade jobb och akutinsatser, säger han. Fasta priser uppskattas Men han utför även jobb åt privata företag och organisationer bland annat fastighetsbolag, handelshus och bostadsrättsföreningar. De är i själva verket en kundkategori som stadigt växer. Ett av företagen som upptäckt Microteamet är Motorcentralen, ett bilvaruhus som säljer både personbilar och lastbilar och vars anläggning upptar ett helt kvarter i stadsdelen Haga. Vi utnyttjar Microteamet för akuta lagningar och åtgärder. Vi har stora asfalterade uppställningsytor och det händer saker med marken hela tiden. Eftersom Microteamet har fasta priser för olika åtgärder är det lätt att se vad saker och ting kostar. Dessutom kan man lita på att teamet kommer när man sagt att man ska komma och det sätter vi stort värde på, säger Motorcentralens VD Mikael Ericsson. Kunderna kommer tillbaka Att allt fler verksamhetsutövare i Umeå har fått upp ögonen för NCC Roads Microteam. Det beror i stor utsträckning på Lennart Lindgren själv. Enligt hans chefer är han nämligen inte bara en skicklig yrkesarbetare utan även en förträfflig marknadsförare av sina egna tjänster. Många drar sig nog för att anlita stora NCC för småjobb eftersom de tror att det blir alldeles för dyrt. Men när de väl förstår att Microteamet har en egen taxa som Vi har en budget för det lilla underhållet på 1,5 MSEK. Eftersom vi vill ha ett så stort utbyte som möjligt för den summan tycker vi att idén med Microteam är jättebra. Alla insatser för att sänka kostnaderna i underhållsverksamheten är vi positiva till, säger Anna Lundström, entreprenadingenjör hos Umeå Kommun. i allra högsta grad är konkurrenskraftig så blir de positivt överraskade. Alla kunder som hittills anlitat mig har återkommit med nya uppdrag. Ibland händer det förvisso att uppdragen han springer på är lite för stora och kräver mer resurser än han kan uppbringa. Men då brukar jag se till att någon av NCC:s lite större enheter kan rycka in och hjälpa till, säger han samtidigt som vi börjar närma oss villaområdet Sofiehem. Verkstad i bilen Väl framme parkerar Lennart sitt ekipage invid en trottoar som plogbilen körde sönder i vintras. Den stora skåpbilen innehåller en hel verkstad, visar det sig, utrustad för bortåt en miljon kronor. Här finns alla verktyg och hjälpmedel som jag kan behöva, konstaterar han. Bredvid förarplatsen har han en dator och en skrivare. På släpvagnen han kör runt med ligger bland annat nya kantstenar av betong samt utrustning och redskap för handläggning av asfalt. Det mest iögonfallande är asfalttermosen, en behållare mitt på flaket, som rymmer cirka ett ton asfaltmassa och är isolerad för att asfalten ska hålla värmen under längre tid. Nu ska jag först spätta bort lite gammal asfalt i kanten så att vi får plats med de nya kantstenarna. Sen ska jag spika fast stenarna, spraya klister och lägga lite asfalt runt om, förklarar Lennart. Snabbt och effektivt Lappat, klappat och klart lyder Microteamets storstilade devis på skåpbilens sidor. Och visst, lagningen av trottoaren går, om inte på nolltid, så i alla fall väldigt fort. Arbetet avslutas med att Lennart packar den utlagda asfaltsträngen med en vibratorpadda. Den lyfter han av och på med en liten minikran som står monterad på släpkärran. Ett utmärkt hjälpmedel för att slippa tunga lyft, säger han innan det är dags att stiga in bakom ratten och förflytta asfaltambulansen några hundra meter där en annan trottoar behöver plåstras om enligt samma procedur. Halverade åtgärdskostnader Jaha, vad skulle den här insatsen ha kostat om jag varit din kund och ville betala den kontant, undrar jag? Lennart har inte taxan i huvudet, men säger att inrättandet av ett Microteam bidragit till att effektivisera och sänka åtgärdskostnaderna rejält när det gäller småjobben, ofta med så mycket som hälften. Det vidimeras av Henrik Salenrud, platschef hos NCC Roads och ansvarig för underhållskontraktet med Umeå kommun. Traditionellt sett har vi skjutit mygg med kanon när det gäller alla småjobb som ett underhållskontrakt för med sig. Många av de arbetsuppgifter som Lennart i dag gör ensam utfördes tidigare av arbetslag som även hanterar de lite större jobben. Men som alla förstår behövs det inte tre personer för att laga ett potthål eller en spricka i asfalten. Framför allt blir det väldigt dyrt att bedriva underhållsverksamhet på det viset och man kan inte med gott samvete ta ut den merkostnaden av kunderna. Fler Microteam behövs Henrik Salenrud får medhåll av arbetsledaren Håkan Mandusson som varit pådrivande i införandet av ett Microteam i Umeå. Han är övertygad om att idén med Microteam går att vidareutveckla och har en framtid på fler orter i landet. Med en specialenhet som tar hand om de små jobben vässar vi servicen och sänker kostnaderna på samma gång. Vem kan stå emot en sådan morot? TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Kort om: Lennart Lindgren ARBETE: NCC Roads Microteam, Umeå ÅLDER: 58 år BOR: i lägenhet i Västerslätt, Umeå FAMILJ: änkling och särbo med Ann-Gerd som jobbar inom vården UTANFÖR JOBBET: Fritidshus i Tärnaby där han kör skoter och pimpelfiskar på vintern och skördar gula kantareller på sommaren, nu senast 35 liter ( de ska ju rensas också ). Ann-Gerds sommarhus i Storsävarträsk, 8 mil norr om Umeå, där han jagar småvilt och fiskar ( på två timmar drog vi upp 60 abborrar som jag la i röken ) 8 ROADS ROADS

6 KLIMATVÄNLIGT PÅ HELA MOTORVÄGEN I Hälsingland pågår just nu Sveriges mest övervakade asfalteringsjobb! När den nybyggda E4:an mellan Enånger och Hudiksvall beläggs är det första gången NCC Roads lågtempererade varmasfalt Green Asphalt används i full skala på motorväg. Det här är inget experiment, vi tror på Green Asphalt, säger Mats Sandgren, beläggningsexpert hos Trafikverket region Mitt. Först hösten 2011 ska den nya, 24 kilometer långa motorvägssträckan mellan Enånger och Hudiksvall öppnas för trafik. Men redan nu i september inleddes arbetena med att lägga asfalt på hela sträckan. Vägbygget, som påbörjades i december 2007, utförs på totalentreprenad av NCC Construction som anlitat NCC Roads för att konstruera och dimensionera en riktigt stark och hållbar asfaltbeläggning som uppfyller Trafikverkets alla funktionskrav. Den asfalt vi nu rullar ut på vägen är vår nyutvecklade Green Asphalt, en lågtempererad varmasfalt som vi testat ingående både i laboratorium och i praktiska försök och som ger minst lika bra beläggningar som högtempererad varmasfalt, säger Roger Lundberg, teknikchef hos NCC Roads i Umeå. Viktigt genombrott Han ser både stolt och glad ut där han står vid vägkanten och betraktar utläggningsarbetet. För det här är någonting han kämpat för i flera år. Asfaltbranschen är ganska konservativ. Producenterna vill helst tillverka asfalt som man alltid har gjort, det vill säga under mycket hög värme. Och beställar- Asfalteringsarbetena på nya E4:an i Hälsingland lockar studiebesök från hela Norden. Här syns teknikchef Roger Lundberg, NCC Roads i Umeå, (t h) i samspråk med Kåre Abrahamsen från det danska Vägverket. na har hittills föredragit högtempererad varmasfalt eftersom det är en beprövad produkt sen hundra år tillbaka. Men jag är ganska övertygad om att vi ser vändningen nu, säger han. Betydande miljövinster Den traditionella tillverkningen av varmasfalt är en mycket energikrävande process. Bara i Sverige räknar man med att det går åt 50 miljoner liter eldningsolja för att producera den varma asfalt som läggs ut på vägarna. Det betyder i sin tur att asfalttillverkningen varje år släpper ut ton koldioxid i en redan alltför växthusgasbemängd atmosfär. NCC Roads är Sveriges största tillverkare av asfalt och vägbeläggningar. Vi har därför ett ansvar att agera progressivt och försöka driva utvecklingen i en mer klimatsmart riktning. Nu har vi utvecklat och patenterat en tillverkningsmetod för att kunna tillverka asfaltmassor vid 120 i stället för normala grader utan att kvaliteten försämras. Det ger betydande miljövinster. Exempelvis minskar energiåtgången med ca 20 och koldioxidutsläppen med ca 30 procent, berättar Roger Lundberg, som den här dagen guidar runt besökare från Danmark och Finland. Framtidens teknik Kåre Abrahamsen, projektledare vid danska Vejdirektoratet, är en av dem. Han betraktar asfalttillverkningen i det mobila Six Packverket och det pågående utläggningsarbetet med stort intresse. Det här är en mycket intressant teknik för framtiden, inte minst när miljökraven ökar, säger han. Han får medhåll av Mats Sandgren, beläggningsexpert hos Trafikverket region Mitt, som konstaterar att myndigheten har krav på sig att klimatanpassa väghållningen och bidra till minskade koldioxidutsläpp. Det är väl inte uteslutet att miljökraven blir en ännu viktigare parameter i framtida upphandlingar av vägbeläggningar och då kan en produkt som Green Asphalt ha en konkurrensfördel. Intresse i grannländer Roger Lundberg berättar att NCC Roads i Danmark redan byggt om ett asfaltverk för grön produktion av asfalt och att Vejdirektoratet gjort en provsträcka med Green Asphalt utanför Köpenhamn, som nu följs med stort intresse. Även i Finland är NCC Roads i färd med att bygga om ett asfaltverk för produktion av Green Asphalt. Där räknar man med att göra ett projekt ihop med finska Vägverket under Vi har tidigare varit lite oroade över kvaliteten med den här metoden, men av det vi sett här i dag verkar det inte finnas någon anledning till det. Det jag lärt mig är dock att man måste vara extra noggrann och lägga extra fokus på kvalitetssäkring när man lägger Green Asphalt eftersom massan inte är lika förlåtande, säger Petteri Pienimaa från NCC Roads i Finland. Bättre livslängd I Sverige har NCC Roads i dag sju asfaltverk som kan tillverka Green Asphalt. Mats Sandgren på Trafikverket region Mitt, ser flera fördelar med den nya metoden. Förutom att produktionen av lågtempererad varmasfalt drar mindre energi och belastar klimatet mindre så bidrar metoden även till en förbättrad arbetsmiljö för de som jobbar på asfaltverk och ute på vägen. Eftersom den tillverkas och läggs ut vid lägre temperatur så avger massan ingen stickande bitumenrök. En annan fördel är att den nya produktionstekniken bör skapa förutsättningar för bättre och mer långlivade beläggningar eftersom en lägre tillverkningstemperatur är mer skonsamt mot bindemedlet som inte åldras lika fort, säger han. Har patent Tidigare i år fick NCC Roads patent på den speciella blandningsteknik som gör det möjligt att framställa Green Asphalt. Nyckeln i processen är att tillföra vatten i processen och mjuka upp bindemedlet med så kallad skumningsteknik. Till detta ska läggas en annorlunda blandningsordning än vid konventionell tillverkning, säger Roger Lundberg. TEXT: THOMAS EKENBERG/ JOHAN A. LUNDBERG FOTO: BO FERNSTRÖM Kort om: Nya E4 Enånger Hudiksvall Dagens E4 mellan Enånger och Hudiksvall är en av landets farligaste vägsträckor och går rakt igenom flera tätorter. Den nuvarande vägen ersätts med en fyrfältsväg med separerande mitträcke. Längden är 24 km. Dessutom tillkommer 11 km ersättningsoch anslutningsvägar. Vägsträckan ska stå klar för trafik hösten 2011 och kostar cirka 650 miljoner kronor. Totalentreprenör för bygget är NCC Construction, medan NCC Roads ansvarar för att projektera och utföra asfaltbeläggning. Den beläggningskonstruktion som tagits fram för den nya motorvägen består av två eller tre lager asfalt beroende på körfält. I omkörningsfälten i båda riktningarna läggs ett 45 mm tjockt bundet bärlager (AG 22) och ett 35 mm tjockt slitlager (ABS 10). I de mer trafikerade innerfälten består konstruktionen av ett 86 mm tjockt bundet bärlager (AG 32), ett 50 mm tjockt bindlager (ABb 16) och ett 35 mm tjockt slitlager (ABS 11). Totalt handlar det om ton asfalt och cirka kvm beläggning. 10 ROADS ROADS

7 Rökfritt på jobbet och stenhård koll på kvaliteten Vid utläggningen är det viktigt att asfaltmassan har rätt temperatur. Innan asfaltmassan förs över till läggaren blandas den därför om i en s k Shuttle Buggy. Screedoperatören Lars-Erik Hedqvist har full koll på utläggningen av den gröna asfalten, som ger honom en rökfri arbetsplats. Transportbilarna lastas på ett speciellt sätt för att undvika materialseparationer i asfaltmassan. nuerligt både på massan i asfaltverket och på den färdiga beläggningen ute på vägen. Det är ett krav från beställaren, Trafikverket, men NCC Roads har därutöver ett eget kontrollprogram. Ett mobilt labb finns på plats med två man som enbart arbetar med provtagningar, säger Roger Lundberg. Alla har ansvar Han konstaterar att alla som deltar i projektet är väl medvetna om de höga krav som ställs. De har fått extra utbildning och tillsammans utarbetat och undertecknat ett kvalitetsdokument som styr nivån. Arbetet följs upp på arbetsplatsträffar varje vecka. Det fungerar klockrent på arbetsplatsen. Eftersom alla varit med och diskuterat känner man delaktighet och ansvar, säger Mikael Eliasson, som är arbetschef hos NCC Roads i det distrikt som omfattar Hälsingland. Han får medhåll av platschefen Jan-Erik Elfving. Nu ser vi fram mot en lång och varm höst för vi hoppas kunna köra beläggningsarbeten en bit in i november. TEXT: THOMAS EKENBERG/ JOHAN A. LUNDBERG FOTO: BO FERNSTRÖM Det ser nästan ut som ett helt vanligt beläggningsarbete om det inte vore för en sak det ryker inte om den nylagda asfalten. Otroligt skönt att slippa bitumenröken, säger screedoperatören Lars-Erik Hedqvist. Han är en av kuggarna i det erfarna arbetslag som fått förtroendet att lägga NCC Green Asphalt på den nya motorvägen mellan Enånger och Hudiksvall. Ett projekt som kännetecknas av stenhårt fokus på kvalitetsfrågorna. Eftersom det är första gången vi lägger NCC Green Asphalt i ett så här stort sammanhang är vi naturligtvis extra noggranna och har extra fokus på kvaliteten, säger Lars-Erik Hedqvist där han går vid sidan av den stora utläggaren, en Dynapac F161, som har en värmekamera monterad på ett stag i bakvagnen. Kameran avläser kontinuerligt temperaturen på den utlagda asfaltmassan och lagrar alla mätvärden så att de kan analyseras i efterhand. När asfalten läggs ut ska den hålla jämn temperatur. Det är väldigt viktigt för kvaliteten på den färdiga beläggningen, berättar teknikchef Roger Lundberg, NCC Roads i Umeå Bonus eller böter Temperaturvariationer kan leda till materialseparation i asfaltmassan vilket gör den färdiga beläggningen mindre homogen. Av det skälet är ett system med piska och morot kopplat till temperaturmätningarna. Klarar vi Trafikverkets tuffa krav så utgår en bonus, misslyckas vi får vi böta, förklarar Roger Lundberg. Han berättar att kvalitetssäkringen är minutiös i varje led av processen, från tillverkning till utläggning. Innan vi drog i gång produktionen på allvar har vi utfört ett antal provytor på en sidoväg som ansluter till den nya motorvägen. Det har varit viktigt för att hitta rätt inställning på både det mobila asfaltverket och maskinerna. Efter den första provytan var det vissa parametrar vi ville förbättra och nu känner vi att vi hittat rätt. Genomtänkt i minsta detalj Framför oss åker lastbilar med rundade flak i skytteltrafik mellan det mobila asfaltverket, som står uppställt i ena änden av vägbygget, och utläggningsplatsen. Roger Lundberg berättar att bilarna lastas i tre steg: först längst fram på flaket, sedan längst bak och sist i mitten allt för att undvika materialseparationer och att det grövre stenmaterialet åker åt sidorna. Väl framme på utläggningsplatsen blandas asfalten om i en specialmaskin, Shuttle Buggy, som ser till att massan har rätt temperatur innan den hamnar i tråget på asfaltläggaren. Packningen av den utlagda asfalten är också väldigt viktig för att uppnå rätt homogenitet på den färdiga konstruktionen. Vältförarna gör sex överfarter i tre stråk. En annan viktig punkt är att hålla rent framför asfaltläggaren. Det får inte finnas något spill, för då uppstår ojämnheter i beläggningen och sådana får inte förekomma. Ett omfattande kontrollsystem används också för att följa upp kvaliteten. Prover tas konti- Temperaturen på asfalten övervakas kontinuerligt med hjälp av en värmekamera. Ett bra hjälpmedel för maskinföraren Kjell-Arne Östlund. 12 ROADS ROADS

8 Vägservice tar ansvar hela vägen Sedan den 1 september i år har NCC Roads Vägservice ett helhetsansvar för drift och underhåll av de statliga vägarna i driftområde Söderslätt i Skåne. Att samla alla uppgifter på ett och samma företag underlättar både för oss och för trafikanterna, säger Lennart Björck, projektledare hos Trafikverket i Malmö. Bilmotorn brummar diskret och däcken viner mot den släta asfalten när vägtekniker Göran Arnesson från NCC Roads Vägservice lämnar Skurupspåfarten för att svänga upp på E65:an. Morgonrusningen är över för dagen, men ändå råder tät trafik på denna pulsåder genom Skåne. Att döma av alla tunga fordon har ännu en färja just anlänt från kontinenten till Ystad. Karavanen rullar mot Malmö eller, kanske ännu troligare, till nordligare destinationer. Från passagerarsätet är det omöjligt att inte kapitulera för det skånska landskapets skönhet den disiga septemberförmiddagen till trots. Göran Arnesson spejar också intensivt ut genom bilens vindruta. Fast inte för att beundra naturen. Den har han sett förr: Jag kikar efter skador i vägbeläggningen, skräp på eller vid sidan av vägen och skyltar som inte sitter som de ska. Patrullerar och inspekterar Vid avfarten som leder upp till Sturup och Malmö flygplats saktar han in, kör in till vägkanten och slår på varningsljusen. Fram ur bilens inre trollas en rejäl sopborste: Jag kör själv motorcykel och vet hur förrädiskt löst grus på asfalten kan vara, säger han och börjar sopa. På ett annat ställe stannar han för att plocka upp ett punkterat och sönderslitet däck från vägrenen. Innan han återvänder till driftcentralen, strategiskt belägen intill Bilprovningen i Skurup, gör han även ett planerat stopp vid ett vägarbete för att byta batterier i Söderslätt är ett av Trafikverkets åtta driftområden i Skåne. Det omfattar totalt 1077 km väg av varierande karaktär och storlek. Från och med den 1 september har NCC Roads Vägservice ansvar för både drift och underhåll av de statliga vägarna i Söderslätt i Skåne. I verksamheten jobbar fr v: vägtekniker Göran Arnesson, platschef Anders Dahl, vägtekniker Joakim Johnsson och arbetsledare Mikael Knutsson. TRAFIKVERKET en blinkfyr. Där passar han även på att justera in några av de sidomarkeringsskärmar ( slickepinnar ) som används vid avspärrningen. De får sig ofta en törn av förbipasserande fordon, förklarar han. Under den obligatoriska patrulleringsturen har Göran Arnesson också gjort noteringar om några potthål i vägen som ska fixas till så snart som möjligt. Vi inspekterar vår del av E65 mellan Svedala och Ystad tre gånger i veckan, berättar han. Vår beredskap är god Totalt består hela driftområdet Söderslätt av kilometer väg, varav 140 kilometer grusväg, som regelbundet ska inspekteras och hållas framkomliga och trafiksäkra 24 timmar om dygnet, året runt. Det kan vara en tuff uppgift. särskilt i den här delen av Skåne, som är flackt och känt för ett lynnigt och svårprognosticerat väder, i synnerhet vintertid. Snö och vind. Behöver jag säga mer? undrar platschefen Anders Dahl och pekar på ett jättelikt tält utanför kontorsfönstret. Det skyddar en av väghållarnas viktigaste insatsvaror: saltet. Ett synnerligen viktigt medel för att bekämpa den förrädiska halkan, Vägtekniker Göran Arnesson kallar sig själv felfinnare och fixare. Här är det en trafikanordning vid ett vägarbete som ska få nya batterier. Vägservice framgångsrika på tuff marknad Sedan början av 2000-talet upphandlar Trafikverket driften av de statliga vägarna i konkurrens års upphandling blev en stor framgång för NCC Roads Vägservice som tilldelades kontrakt i sju nya driftområden, nämligen Kalix i Norrbotten, Åsele i Västerbotten, Bräcke i Jämtland, Hudiksvall i Gävleborgs län, Arboga i Västmanland, Nora i Örebro län samt Söderslätt i Skåne. Av Trafikverkets karta framgår vilka entreprenörer som sköter driften i landets samtliga driftområden. som dock blev en bristvara i hela Europa i vintras. Vi har beställt mer salt och är redo, säger Anders Dahl. Han hoppas dock på en mildare vinter än i fjol. Men om det inte skulle bli så finns resurser att sätta in: ett trettiotal fordon hos kontrakterade underentreprenörer och åkare. Ansvar hela vägen NCC Roads Vägservice tog över ansvaret för drift och underhåll av de statliga vägarna i Söderslätt den 1 september och innebär en stor förändring jämfört med tidigare. Det speciella är att Vägservice får totalansvar för drift och underhåll av vägnätet. Tidigare var driften och underhållet av vägarna i Söderslätt uppdelad på fyra entreprenader som innehades av tre olika entreprenörer. NCC Roads ansvarade för underhållet av belagda vägar, inklusive avvattning, Peab skötte vinterväghållning och övrig drift medan Svevia hade två delentreprenader: grusvägar och vägmarkeringar. Att samla alla uppgifter på ett och samma företag underlättar både för oss och trafikanterna, säger Lennart Björk, projektledare drift hos Trafikverket i Malmö. Även beläggningsunderhållet, något som tidigare låg utanför driftspaketen, ingår i NCC Roads åtagande. Det är mer kostnadseffektivt att göra en upphandling istället för flera samtidigt som vi får en kontaktyta. Jag är övertygad om att även entreprenörerna uppskattar större ansvarsområden, säger Lennart Björk. Målet är att utveckla verksamheten Anders Dahl är också mycket positiv till nyordningen. Även om vi hade ett väl fungerande samarbete med de andra entreprenörerna tidigare så förbättrar den här modellen självklart våra förutsättningar att planera driften effektivare och ta helhetsansvar för vägen. Att även underhållsbeläggning ingår i paketet är bra. Det ger större långsiktighet, säger han. NCC Roads Vägservice i Söderslätt sysselsätter för närvarande fyra yrkesarbetare och 2,5 tjänster på arbetsledarsidan. Kontraktet med Trafikverket löper på tre år. Om parterna är nöjda med varandra kan det därefter förlängas i ytterligare tre år. Platschef Anders Dahl, som väntar på att de sista kontorsmöblerna ska levereras, har på kort tid lyckats skapa rutiner för arbetet. Han funderar redan på hur verksamheten ska kunna utvecklas. Vi ska definitivt erbjuda våra tjänster till kommuner och vägföreningar i området, säger han. TEXT O FOTO: PER ERIKSSON 14 ROADS ROADS

9 VMS-skyltar kan höja säkerheten vid vägarbeten ROADS AKTUELLT N y H e t e r / i N f o r m a t i o N f r å N N C C r o a D s Redaktör: Josefin Sellen Tel E-post: josefin.sellen@ncc.se Varje år inträffar ett antal allvarliga olyckor och incidenter i samband med vägarbeten. Ett sätt att minska olycksrisken kan vara att ta i bruk ny teknik och nya hjälpmedel som får trafikanterna att sänka hastigheterna när de närmar sig en vägarbetsplats. Olika typer av variabla meddelandeskyltar, VMS, har i sommar testats i både Skåne och Stockholm. Vi har kommit överens med Trafikverket om att fortsätta försöken. På sikt hoppas att tekniken kommer att vara obligatorisk vid känsliga vägarbeten där man riskerar att få köbildning, säger Thomas Wuopio på trafikanordningsföretaget ATA, som testade VMS-teknik vid beläggningsarbeten på E4:an i Stockholm under sensommaren En mörk kväll i slutet av augusti rullar NCC Roads asfaltarmé ut på en av Sveriges mest trafikerade vägar, E4:an norr om Stockholm. Under närmast militärisk disciplin och i en mycket bestämd tågordning ockuperar fräsmaskin, dammsugare, klistermoped, asfaltläggare, vältar och transportfordon det inre av de båda körfälten som ska få ny slitlagerbeläggning. 400 meter före det just påbörjade vägarbetet får trafikanterna ett första meddelande om vad som väntar längre fram. Sänk hastigheten till 70 kilometer i timmen och gör dig redo att byta fil, uppmanar lysande digitala skyltar på en så kallad VMS-trailer placerad i vägrenen. Den har ställts ut av trafikanordningsföretaget ATA som i samarbete med Trafikverket vill undersöka om digitala hastighets- och meddelandeskyltar kan vara ett säkerhetshöjande alternativ till traditionell skyltning och utmärkning. Vi hoppas och tror att man med variabla meddelandeskyltar kan minska risken för köbildning och olyckor vid vägarbeten, säger ATA:s försäljningschef Thomas Wuopio. Ser lovande ut Arbete på väg är alltid riskfyllt, både för trafikanter och för vägarbetare. Mellan 2003 och 2009 rapporterades över 800 olyckor i samband med vägarbeten. De flesta av dessa olyckor är så kallade upphinnandeolyckor. De inträffar därför att föraren inte uppmärksammar vägarbetet i tid utan kör in i fordon framför eller i utrustning som tillhör vägarbetet. Om man med VMS-teknik kan ändra trafikanternas beteende och få dem att sänka hastigheten tidigare skulle också risken för olyckor minska rejält, förklarar Jan Backman, som ingår i Trafikverkets kontrollorganisation av vägarbetsplatser. I augustimörkret syns de digitala hastighetsskyltarna och meddelandetavlorna på VMS-trailern mycket bra, tycker han. Med blotta ögat tror han sig också se att många bilister sänker hastigheten och lyder uppmaningen att byta fil när de passerar. Jag tycker det ser lovande ut. Hastighetsmätning med radar För att göra undersökningen mera vederhäftig har dock en hastighetsradar placerats ut bakom trailern. Vi kommer att genomföra mätningar under de kvällar och nätter som asfalteringsjobbet pågår. För att få en jämförelse kommer vägarbetet vissa kvällar att vara skyltat på konventionellt sätt och vissa kvällar med VMSskyltar. Det är ingen strikt vetenskaplig undersökning, men metoden kan ändå ge en hint om eventuella skillnader, säger Thomas Wuopio. Goda erfarenheter av VMS i Skåne Även på E6:an utanför Helsingborg har Trafikverket i sommar genomfört VMS-skyltning i samband med omfattande renoveringsarbeten. NCC Roads speciella skyltgrupp i Skåne, som haft ansvar för avstängningen, har hyrt in två VMS-trailers samt ett antal digitala skyltar för att kommunicera med trafikanterna. Vid tidigare renoveringsetapper på E6:an har vi haft flera svåra olyckor och incidenter, till och med dödsolyckor. Men i sommar hade vi inga allvarliga olyckor alls, säger Stefan Svensson, chef för Skyltgruppen. Att de digitala meddelandeskyltarna påverkar trafikanternas beteende mer än vanlig skyltning och därför ökar säkerheten är han övertygad om. Alla är överens om att skyltarna bidrog till att få ner hastigheterna. Trafikverket gjorde också en enkät med passerande trafikanter vid detta och ett annat vägarbete, där konventionell skyltning användes. Den visade att sjuttio procent observerat de digitala skyltarna, men bara femtio procent de vanliga skyltarna, säger Stefan Svensson. TEXT O FOTO: JOHAN A. LUNDBERG Ny järnväg sätter fart på försäljningen av krossat miljöberg från aitikgruvan Aitik Ecoballast (AEB) har fått i uppdrag att leverera ton makadam till Infranord för underhåll av tågspår mellan Gällivare och Kiruna. Istället för att spränga orört berg återvinner AEB det gråberg som lossas vid malmbrytningen i Aitikgruvan. Med gruvans nya järnväg kan det nu även levereras miljöanpassat, i större volymer och till fler kunder. NCC Roads och Boliden samarbetar sedan tre år i det gemensamma bolaget AEB med att ta tillvara och förädla gråberg restprodukten när malmen bryts i Aitikgruvan i Gällivare. En miljon ton gråberg per år har återanvänts till vägbyggen vid gruvan och i trakten samt ett nytt järnvägspår mellan gruvan och stambanan. Nu gör ett nybyggt järnvägsspår att krossprodukterna kan levereras till kunder på ett miljöanpassat sätt. Vi hoppas att den första leveransen till Infranord är starten på en långsiktig och lönsam verksamhet. Den nya tågterminalen och spåret blir en förutsättning för att nå fler kunder i närheten men också i hela Norrbotten och för export, säger Stig Fredriksson, platschef, Aitik Ecoballast. Nu finns infrastrukturen för leveranser i stor skala I decennier har det talats och skrivits om behovet att utnyttja gråberg från gruvbrytning i norra Sverige i större skala i samhällsbyggandet. Men de försök som gjorts har ofta stupat på de långa transportavstånden till marknader där efterfrågan finns. Tack vare det nya spåret kan vi nu köpa makadam från Aitik. Det var inte miljömässigt möjligt innan, säger Roger Fjellberg, platschef hos järnvägsentreprenören Infranord. SJÖSAND BLIR VOLLEYBOLLPLANER NCC Roads importerar varje år omkring ton dansk sjösand via den egna kajen på Risholmen i Göteborgs hamn. Sanden sugs upp från botten av södra Östersjön av specialutrustade fartyg som sedan transporterar den direkt till Göteborg. Huvuddelen av sanden används för att ersätta svenskt naturgrus i betongtillverkningen. Men det finns andra lämpliga användningsområden också. Närmare ton har exempelvis levererats till stadsdelen Västra Eriksberg i Göteborg där den blivit till två beachvolley-planer. FOTO: PER ANDERSSON Ett tåg rymmer lika mycket makadam som 30 lastbilar. I detta projekt blir transportsträckan dessutom kortare än från Kiruna eller Boden. Det innebär stora vinster för oss, både ekonomiskt och för miljön. Klassat som miljöberg Aitikgruvan är ett av Europas största dagbrott. Gråberget är klassat som miljöberg tack vare låga halter av tungmetaller och svavel. Varje år, i tjugo års tid ska 36 miljoner ton malm brytas. Med nuvarande upplag innebär det att närmare 270 miljoner ton gråberg kan tas tillvara. 16 ROADS ROADS

10 NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS i hetaste laget för ogräset, alltså Nya ansvarsområden Ny rondell på tio dagar Hans Säll har tillträtt en nyinrättad befattning som marknads- och affärsutvecklingschef i affärsområdet NCC Roads. Han kommer även ha utvecklingsansvar för affärsområdets asfalt- och beläggningsverksamhet i Ryssland (S:t Petersburgs-området). Hans har tidigare haft ett övergripande ansvar för Personal (HR), Kommunikation och Marknad. Ekhagsrondellen är en klassisk pulsåder i Jönköping. När rondellen i somras skulle renoveras med ny överbyggnad fick NCC uppdraget. Tidplanen för projektet var en riktig utmaning. Vi fick tio dagar på oss. Med hot om kronor i vite för varje påbörjat dygn som rondellen försenades, berättar platschefen Göran Skagerlind. Det var i början av juli som den högtrafikerade och hårt slitna Ekhagsrondellen stängdes av under tio dygn för renovering och upprustning. Projektet sysselsatte ca 25 personer och inledningsvis bedrevs arbetet dygnet runt Man började med att riva 500 meter kantsten, 270 meter räcke och rev upp kvadratmeter asfalt. Geotextil och geonät lades ut innan gammalt bergmaterial återanvändes som förstärkningslager. Hur det gick? Jo, rondellen blev klar i tid. Vi slapp störningar och hade en bra planering. Alla jobbade hårt och resultatet blev bra. Och vi blev till och med klara med slutbesiktningen en dag för tidigt, säger Göran Skagerlind SVEN MAGNUSSON Upphettat skum har potential att bli ett framgångsrikt vapen I Malmö stads bekämpning av ogräs på hårdgjorda ytor. I sommar har stadens gatukontor testat Spuma, ett miljövänligt alternativ till kemiska bekämpningsmedel och bränning med gasol. Ogräs på hårdgjorda ytor, exempelvis mellan trottoarplattor, är inte bara ett estetiskt problem. Med tiden förorsakar ogräset även skador som bryter ner konstruktionerna. I Malmö har kemisk ogräsbekämpning, dit även ättika räknas, numera ersatts av gasolbrännare, ångaggregat och maskinell sopning. Men snart kan även upphettat skum komma till användning i den eviga kampen mot kvickrot, kirskål, åkervinda och maskros Vi vill kunna rensa bort ogräset på ett så miljövänligt sätt som möjligt utan att kostnaderna skenar iväg, förklarar Tomas Ohlsson, ingenjör på drift- och underhållsavdelningen vid Malmö stads gatukontor. Under årets växtsäsong har Malmö stad bland annat testat en termisk metod som NCC Roads A/S Spuma-metoden är ett miljövänligt sätt att bekämpa ogräs på. Skummet består av en blandning av majs och kokossocker och är följaktligen biologiskt nedbrytbart. med framgång erbjuder i Danmark. Tekniken kallas Spuma (latin för skum) och har vidareutvecklats under de senaste fem sex åren. Vanligt vatten Till skillnad från exempelvis gasol, som är en fossil petroleumprodukt, är Spuma ett miljövänligt alternativ som bygger på vanligt vatten. Ogräset sprutas med gradigt vatten som hettas upp i ett fordonsmonterat aggregat. Tryck och hög temperatur gör att cellstrukturen i ogräset dör eller försvagas. Redan några timmar efter besprutning börjar ogräset vissna, förklarar Gregers Münter, försäljnings- och entreprenadchef för Spuma på NCC Roads i Odense. Tricket för att få vattnet att tillräckligt länge hålla hög temperatur över och runt plantan är att täcka över vattenlagret med isolerande skum. Det organiska skummet, som försvinner efter ungefär fem minuter, är ett växtsocker från majs och kokos. Skummet är helt och hållet biologiskt nedbrytbart, säger Gregers Münter som poängterar att extraktet är godkänt av danska Miljøstyrelsen som pesticidfritt bekämpningsmedel. Miljövänlig metod Malmö stads grundliga genomgång av olika metoder för att ta bort ogräs sker tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp. Tomas Ohlsson poängterar att man inte bara tar hänsyn till om en metod är giftfri eller inte utan ser på var metods totala miljöbelastning: Vi kartlägger hur mycket energi som krävs, hur luft och mark påverkas samt hur arbetsmiljön ser ut. Priset för att vara miljövänlig då? Spuma är inte dyrare än ättika, säger Gregers Münter och tillägger att Herning, Vejle och Silkeborg är några danska kommuner som redan utvärderat metoden och nu använder den i stor skala. TEXT: PER ERIKSSON mer om: en danskspråkig folder om spuma-metoden kan laddas ned från (sökord: spuma). Pierre Abrahamsson har tillträtt befattningen som HRchef för affärsområdet NCC Roads. Han kommer närmast från en befattning som personalansvarig hos NCC Roads Öst. Josefin Sellén, har fått ansvar för varumärkesfrågor inom affärsområdet NCC Roads, vid sidan av sin ordinarie tjänst som informationschef hos NCC Roads i Sverige. Bjørnar Broderstad, tidigare affärsenhetschef för NCC Roads Norge, övergår till en tjänst som Executive Senior Advisor inom affärsområdesstaben där han bl a ska samordna och utveckla kunskapsöverföringen mellan länder och affärsenheter i anslutning till internrevisioner och ledningens genomgång. Det påstås ofta att anläggningsbranschen jobbar ineffektivt och långsamt, men NCCs renovering av Ekhagsrondellen i Jönköping är ett bevis på motsatsen. NCC Roads har fått tillstånd enligt miljöbalken att utöka verksamheten på Risholmen i Göteborgs hamn, där företaget har en mottagningsterminal för sjösand. Tillståndet ger möjlighet att större fartyg till risholmen trafikera terminalen med större fartyg än det som används för sandtransporterna. Vi kommer att kunna importera och exportera stenmaterial den här vägen, och även om det blir aktuellt att till exempel skicka förorenade massor för deponering på Langøya i Oslofjorden, kommenterar Freddie Stjernström, på NCC Roads Sverige Sydväst. TEXT: PER ANDERSSON ANDERS WEJROT 18 ROADS ROADS

11 AVSÄNDARE: NCC ROADS, Vallgatan 3, Solna Om något är fel på adressuppgifterna, ändra här tack! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: MARKNADSTIDNING B Villl Du göra adressändring går det bra att använda talongen ovan. Du kan även skicka e-post: roads@ncc.se. Vill du ha en kostnadsfri prenumeration gör Du beställningen på tidskriftens hemsida TA AV DIG SKORNA Bomullsberget är unikt i världen Den kritvita färgen har gett berget dess namn: Bomullsfästningen. Eller som turkarna själva säger: Pamukkale. Varje år besöks denna geologiska naturattraktion i sydvästra Turkiet av miljontals turister. Nej, det är inte is, snö eller ens bomull som får Pamukkales bergsidor att gnistra bländvitt i den starka solen. Det är travertin, en kalksten som bildas av det kalciumkarbonatrika vatten som oupphörligt strömmar upp ur områdets varma källor. I tusentals år har det 35-gradiga vattnet strömmat ut över bergssluttningarna och avsatt mineral som med tiden blivit till hällar, terrasser, bassänger och kaskader. Visst finns det liknande travertinbildningar på andra håll i världen, bland annat i Yellowstones nationalpark i USA. Men ingenstans är kalkstenen så ren och fri från inblandning av andra mineral som i Pamukkale. Därav dess iögonfallande vithet. Eftertraktad byggnadssten Trots att travertin är en porig och förhållandevis mjuk bergart har den alltid varit en eftertraktad sten för arkitekter och byggmästare. Utanför Rom finns omfattande gamla travertinfyndigheter där det utvunnits byggnadssten ända sedan antikens dagar. Faktum är att många av den italienska huvudstadens monumentalbyggnader, som Colosseum och Peterskyrkan, till stor del består av travertin. Ta av dig skorna Men den vita travertinen i Pamukkale har aldrig och kommer aldrig att bli föremål för exploatering eller förädling till byggnadssten. Området är sedan tjugo år tillbaka naturreservat och upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Det största hotet mot de vita kalkstensformationerna utgör turisterna som väller in i tusentals varje dag. Därför har vissa restriktioner i besökarnas rörelsefrihet på området införts. Dessutom måste alla som vill beträda berget vara barfota. Ta av dig skorna, alltså TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Läs mer på 20 ROADS