Minnesanteckningar från seminarium om svensk Colombiaforskning

Transkript

1 Minnesanteckningar från seminarium om svensk Colombiaforskning Akademihotellet, Uppsala den 16 september, 2005, För forskare, doktorander, studenter och svenska organisationer verksamma i Colombia eller med inriktning på problematik och teman av vikt för colombiansk samhällsutveckling Syfte med seminariet var att stimulera kontakter och samarbete inom ramen för det informella nätverk av forskare och studenter med intresse för Colombia och colombiansk problematik som finns i Sverige, bidra till framväxten av en "kritisk massa" då det gäller forskning om Colombia, identifiera potentiella samarbetsprojekt (inom Sverige och mellan Sverige och Colombia). Ytterligare en ambition var att förstärka kopplingen mellan akademisk forskning och policy- eller tillämpad forskning inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete. Seminariet samlade c:a 25 deltagare från olika svenska universitet och organisationer, inkluderande Sida. Som en gemensam och samlande utgångspunkt för deltagarna användes en presentation av UNDP:s senaste Informe Nacional de Desarrollo Humano för Colombia, en rapport som ingående behandlar de senare årens colombianska samhällsutveckling och ger rekommendationer och förslag till lösningar av landets mest akuta problem. Mot denna bakgrund presenterade sedan deltagarna planerad och pågående forskning om Colombia samt tillbakablickar på den viktigaste tidigare svenska samhällsvetenskapliga och humanistiska forskning som i olika avseenden varit inriktad på Colombia. Samtliga deltagare presenterade i kortare eller längre form sina projekt, organisationer eller erfarenheter med anknytning till Colombia. Nedan presenteras ett urval av de längre presentationerna (vilka kompletteras med en detaljerad deltagarlista). Seminariet började med att deltagarna presenterade sig för varandra och Anders Rudqvist, Colombia Forum, gjorde sedan en presentation av UNDP:s Informe Nacional de Desarrollo Humano för Colombia med särskild inriktning på rapportens problemanalys och rekommendationer. Bo Ernstson, doktorand vid Socialantropologiska institutionen, Göteborgs universitet gjorde en presentation av sitt avhandlingsprojekt rörande antropologen Erland Nordenskiölds sjätte och sista expedition, den s.k. Svenska Panama- och Colombiaexpeditionen vilken genomfördes Ernstson presenterade också kortfattat de tidiga svenska etnografiska forskarna i Colombia med fokus på Nordenskiöld och hans elever Gustaf Bolinder, Sigvald Linné, Henry Wassén samt lingvisten Nils Holmer. Utöver dessa renodlade antropologer nämndes även zoologen Georg Dahl som bodde två år hos Emberá i västra Colombia och som utöver flera andra litterära/dokumentära verk skrev boken Två år som indian.

2 Det bör nämnas att Nordenskiölds vetenskapliga perspektiv och kulturhistoriskt orienterade forskning hade stort genomslag på den colombianska antropologin och arkeologin under 1940-talet. Framförallt eftersom Nordenskiöld kring 1930 tecknade en mycket mer komplex bild av Syd- och Centralamerikas kulturhistoria än vad tidigare forskare gjort. Han gick emot den under de aktuella åren viktiga socialdarwinismen och visade i boken Indianer och Vita, som handlar om gummiexploateringen i Bolivia på 1930-talet, prov på en social medvetenhet om indianbefolkningens levnadsförhållanden och mänskliga rättigheter. Inom ramen för den komplexare bild av Syd- och Centralamerikas kulturhistoria som Nordenskiöld tecknade kom Colombia att spela en nyckelroll och han ansåg att detta område i ett tidigt skede utvecklat en högkultur före de peruanska kustsamhällena och de stora civilisationerna i norr. Detta perspektiv genomsyrade även i hög grad eleven Henry Wasséns forskning och kom att få stor betydelse för senare generationers kulturhistoriskt orienterade antropologer och arkeologer. Under 40- och 50-talen föll Nordenskiölds teoribygge om Colombia som nav i kulturutvecklingen i Syd- och Centralamerika i relativ glömska, men fick förnyad aktualitet under 1970-talet. Det kan nämnas att hans efterlämnade manus från fältarbeten med Kuna och Emberá på Panamanäset under senare år uppvärderats av Michael Taussig vid Columbia University. Nordenskiöld och hans elever kom att få beteckningen Gothenburg School of Latin Americanists. Bland eleverna märktes Gustaf Bolinder som studerade indianbefolkningen i Sierra Nevada de Santa Marta. Bolinder gjorde en expedition som var kopplad till Nordenskiöld och återvände till Colombia 1920 då han bl.a. gjorde en film som senare presenterades på en internationell antropologikonferens i Göteborg. Henry Wassén som arbetade med Emberá i västra Colombia samt språkgeniet och lingvisten Nils Holmer som på 40-talet samarbetade med Instituto Colombiano de Antropología, Reichel Dolmatoff och Paul Rivé. Även Sven-Eric Isacsson kan ses som en sen arvtagare till Gothenburg School of Latin Americanists. Kaj Århem, professor vid Socialantropologiska institutionen, Göteborgs universitet kommer bidrog med reflektioner kring sin egen forskning i Vaupés i det colombianska Amazonasområdet under perioden , samt Sven-Eric Isacssons antropologiska och historiska forskning i Chocó under ungefärligen samma period. Isacssons avhandling (publicerad 1993) behandlar Emberá i Colombias västra tropiska låglandsområde vid stillahavskusten och presenterar en kosmologisk modell härledd från en jämförande analys av myter, riter, språk samt hur dessa påverkar det dagliga, praktiska livet. Avhandlingen vill visa på existensen av en kosmologisk struktur som är arrangerad genom och beror på en ideologisk diskurs som individerna använder sig av som ledning för sitt vardagsliv. Huvudargumentet i avhandlingen är att Emberás tänkande är ett koherent begreppsligt system som vidmakthålls genom en mångfald kulturella uttryck av vilka ett antal studeras ingående i avhandlingen. Isacssons arbeten om Emberá har fått stort erkännande både i Colombia och internationellt.

3 Århem redogjorde även för sitt eget fältarbete och sin avhandling om makuna i Vaupés, en del av det colombianska Amazonasområdet, samt de omfattande förändringar som skett i makunas levnadsvillkor som resultat av expansionen av marknadsekonomi och modernisering under de senaste två decennierna i detta område som under 1970-talet var relativt perifert och isolerat. Det råder, enligt Århem, ett stort intresse bland colombianska antropologer och arkeologer för de svenska antropologerna Nordenskiöld, Wassén och Bolinder. Bl.a. arrangerades för några år sedan en temavecka i Bogotá om de tidiga svenska antropologerna och Kaj Århem förde under 90-talet ett flertal diskussioner om deras arbeten med antropologer från Universidad Nacional och Universidad de los Andes i Bogotá. Ett exempel på samarbete mellan svenska och colombianska antropologer under senare år är det stora verket Etnografía Makuna av Kaj Århem, Luis Cayón, Gladys Angúlo och Maximiliano García, publicerat i juli 2004 av Instituto Colombiano de Antropología e Historia samt Acta Universitatis Gothoburgensis. Oscar Jansson, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet Om sitt avhandlingsarbete och forskningsprojekt, Obstacles to Alternative Development: Cultural and Political Incentives to the Cultivation of Coca in Putumayo, Colombia. Jansson, gjorde även en presentation av sitt arbete angående la economía política de la coca och identifierade orsaker till misslyckandena för program för alternativ utveckling i Putumayo, i södra Colombia. I samband med Janssons föreläsning diskuterades även förutsättningar och metoder för samhällsvetenskapligt fältarbete i högriskområden. Jonas Sjölander, Blekinge Tekniska Högskola. Historikern Sjölander presenterade uppläggning och innehåll i sitt arbete angående internationella fackliga relationer mellan Sverige och Colombia. Han befinner sig i avslutningsskedet av sitt avhandlingsarbete med titeln Solidaritetens omvägar, Facklig internationalism i den tredje industriella revolutionen (LM) Ericsson, svenska Metall och Ericssonarbetarna i Colombia , där han undersöker svensk facklig internationell strategi och praktik. Under och 1980-talen förekom ett fackligt utbyte mellan Svenska Metallindustriarbetareförbundet, den fackliga samorganisationen vid LM Ericsson i Sverige och den lokala fackföreningen, Sintraericsson, vid LM Ericssons anläggningar i Colombia. Relationerna ägde rum under en period som ur facklig synvinkel präglades av stor osäkerhet och oro inför framtiden. Syftet är att studera följderna av de förändrade fackliga villkoren, transnationalisering, snabb teknisk utveckling och ekonomisk liberalisering, i inledningen av vad som har kallats den tredje industriella revolutionen. Bokens perspektiv anknyter till såväl historiematerialistisk världssystemteori som postkolonial teoribildning. Den centrala frågan är: Varför utvecklades aldrig förbindelserna mellan Samorganisationen i Sverige och Sintraericsson i Colombia till ett koncernfackligt samarbete? Frågeställningen ger upphov till samhällshistoriska analyser av olika asymmetriska relationer mellan den industrialiserade världens centrum och periferi.

4 Sandra Pineda de Forsberg, internationella relationer, mediakonsult, presenterade sitt projektförslag Children s Educational Peace Project som är ett utbildningsprogram för barn i fattiga och våldsdrabbade områden. Projektet är inriktat på att uppnå fred och reducera våld genom att introducera och främja nya värderingar hos barn i åldern 4-12 år. Fredrik Jansson, Statsvetenskap, Stockholms universitet, redogjorde för sin C-uppsats om Peace Communities, Urabá, Forcibly Displaced Communites and Non-Violent Resistance, the development of grassroots models of peacebuilding and democratization, samt PeaceQuest den organisation han tillhör och vilken alltsedan starten 1983 arbetat med freds- och demokratifrågor genom internationellt samarbete. Organisationen har sökt upp lokala samarbetsorganisationer som delar PeaceQuests värderingar. En målsättning för PeaceQuest är att man inte bara ska lära sig något av den organisation som är motpart utan också bidra med kunskap, arbetssätt och kommunikation. Grunden för samarbetet är långsiktighet och utbyte. Ju fler medlemmar från respektive organisation som lär känna varandra, desto bättre samarbete. Ju mer ingående man ömsesidigt lär känna varandras organisationer, desto större möjlighet till utveckling. Volontärutbyten där par av volontärer arbetar en tid i varje land har givit den enskilda volontären och organisationen mycket kunskap och energi. Colombia är ett nytt område som många vill arbeta med framöver. PeaceQuest söker just nu samarbetsorganisationer i Colombia. Sofia Emanuelsson, CIVIS, presenterade sin organisation som är en politiskt och religiöst obunden stiftelse med huvudkontor i Göteborg och fältkontor i Bogotá som stödjer civila initiativ till fredsbyggande i Colombia. Arbetet består av fältsamarbete i Colombia, politiskt påverkansarbete och opinionsbildning i Sverige, Colombia och på europeisk nivå samt kunskapsutbyte mellan Sverige och Colombia. Verksamhetsområdet Kunskapsutbyte förgrenar sig i två riktningar; Utbildning för fred och Utbyte för fred där Utbyte för fred fångar upp en av CIVIS visionära grundstenar som är att sammanföra forskning och praktiskt arbete. Genom att verka för att akademiker (forskare och studenter) kommer samman vill CIVIS bidra till utvecklandet av kunskaper om fredsbyggande och konflikthantering i allmänhet och Colombia i synnerhet, utvecklandet av teorier och metoder för att studera frågor kopplade till konflikthantering, aktivt medborgardeltagande, ickevåld och jämställdhet, och utvecklandet av gemensamma forskningsprogram om CIVIS kärnfrågor. En annan viktig uppgift för CIVIS är att verka för att föra ut akademiska kunskaper till fältet och att föra tillbaka erfarenheter från fältet till akademin. Utbytet mellan akademiker och praktiker syftar till just detta. Avsikten är att akademiker (forskare och studenter) ska kunna ta del av de kunskaper som finns och de erfarenheter som gjorts i den colombianska kontexten vad gäller konflikthanteringsarbete, fredsbyggnad, aktivt deltagande, ickevåld och jämställdhet, samtidigt som colombianska praktiker kan ta del av de kunskaper och erfarenheter som finns inom akademin. Inom ramen för aktiviteten Kunskapsutbyte erbjuder CIVIS möjlighet akademiker att åka till Colombia, besöka projekten, pröva sina teorier mot den colombianska verkligheten och förmedla sina teoretiska rön till praktikerna i fält rörande det arbete de utför. Det resultat som eftersträvas är att praktikerna får en ökad kunskap och nya idéer till

5 utförande och akademikerna tar med sig den praktiska erfarenheten in i forskning och undervisning Sofia Emanuelsson uppmuntrade intresserade akademiker att ta kontakt med CIVIS för vidare information. Tigran Feiler är en av ledarna för Colombianätverket som arbetar med information och opinionsbildning angående Colombia. Nätverket har organiserat seminarier om våldsproblematiken, den interna konflikten och startade i juli ett utbytesprojekt med Colombia inriktat på tvångsförflyttade människor (desplazados). Nätverket får under november ett utbytesbesök av fyra colombianer. Feiler planerar inom ramen för sin utbildning att skriva en uppsats om paramilitärer i samarbete med Latinamerikainstitutet i Stockholm. Johana Jansson och Daniel Axelsson, Statsvetenskap, Umeå universitet, presenterade sin uppsats-pm för CD-uppsats om fredsprocessen och förhandlingarna med paramilitären i Colombia. Med anledning av diskussionen om etiska principer för samhällsvetenskaplig forskning i riskfyllda områden och/eller situationer bifogas separat en uppsättning sådana principer eller råd vilka formulerats av den välkände utvärderingsexperten Michael Quinn Patton. Slutligen bör nämnas att deltagarna under och efter seminariet uttryckte sin uppskattning av initiativet och förhoppningen att seminariet skulle följas upp i liknande form i framtiden. Anders Rudqvist Colombia Forum