MEDLEMSTIDNING 1 / Krönika Måns Lööf... 5 Profilerna Niclas och Hussein... 6 Projekt om rätten att älska... 8

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING 1 / 2016 Krönika Måns Lööf... 5 Profilerna Niclas och Hussein... 6 Projekt om rätten att älska... 8

2 REDAKTÖREN Vi fyller medelålder Fyrisgården fyller jämnt i år. Hela trekvarts sekel faktiskt. I 75 år har Uppsalabor i olika åldrar och med olika bakgrunder kommit till stadens hemgård för att mötas, lära sig saker, byta tankar och bara trivas. 75 år låter mycket. Nu är det ju inte så förfärligt gammalt för en hemgård. Den första hemgården, Toynbee hall i London, kan räkna hela 132 år i år. Birkagården i Stockholm är 104 år. Så även om 75 är en ansenlig ålder kan det väl för en hemgård närmast räknas som medelålders. Medelåldern är skön tycker jag, som själv är där. Man har hunnit lära tillräckligt av livet för att kunna skilja på stort och smått, man känner sina egna styrkor och kan åtminstone emellanåt fördra sina svagheter. Medelåldern är för mig en tid när man kan vara stolt över det som varit och fortfarande se framåt med nyfikenhet. Precis så tycker jag att Fyrisgården också ska se på sin födelsedag. Visst är det lockande att blicka bakåt, hålla på traditioner och slå vakt om det gamla. Men hemgårdens signum genom historien är snarare att se ständigt studera nutiden och framtiden, vilka behov som finns i samhället och att försöka svara mot dem. Så låt oss fira födelsedagen stolta över vad vi gjort men med blicken riktad framåt. Innehåll sida Nystart för showdansen... 3 Krönika Måns Lööf... 5 Vännerna fann varann på Fyrisgården... 6 Rätten att älska ingen självklarhet... 8 Projekt vill bryta tystnaden kring sex På gång Kalendarium Ulrika Öster Informatör på Fyrisgården och redaktör för Mötesplatsen ulrika.oster@fyrisgarden.se Mötesplatsen Mötesplatsen är föreningen Fyrisgårdens medlemstidning. Mötesplatsen utkommer med fyra nummer per år. Uppfattningar och förslag som framförs i tidningen är författarens eller intervjupersonens egna, och delas inte nödvändigtvis av föreningen Fyrisgården. Vi tar gärna emot manus, men förbehåller oss rätten att stryka och justera i dessa om vi inte kommit överens om annat. Citera oss gärna, men ange källan. Redaktör: Ulrika Öster Ansvarig utgivare: Maria Matilainen Grafisk form: Kristina Lemos, Brizzo Tryck: Åtta.45 Tryckeri, Järfälla Kontakt: Hör gärna av dig till oss per telefon, e-post eller brev. Mötesplatsen Ulrika Öster Fyrisgården Svartbäcksgatan Uppsala E-post: ulrika.oster@fyrisgarden.se Telefon: Nästa nummer utkommer vecka Manusstopp den 2 maj omslagsfoto: andreas aldin. På bilden: Kwöstan Hamasaleh. 2

3 nyheter Nystart för showdansen Efter en termins uppehåll har nu Fyrisgårdens uppskattade showdagsgrupper dragit igång igen. Ny ledare är dansaren och musikalartisten Hasse Braskered. Karin Halfvarsson har i flera års tid varit omtyckt kursledare för showdansen. Men Karin tvingades sluta av privata skäl inför höstterminen 2015, och sedan dess har Fyrisgården letat med ljus och lykta efter en ersättare. Lagom till vårterminen fick man napp. Den nye dansledaren heter Hasse Braskered. Han tar sina första danssteg i Fyrisgårdens samlingssal torsdag den 11 februari, när dansgrupperna startar igen. Hasse Braskered är utbildad på Balettakademiens Musikallinje i Göteborg och Kungliga Balettskolan i Stock- holm. Han har jobbat som dansare och musikalartist både utomlands och i Sverige, och även koreograferat musikaler och shower för TV och scen. Hasse är anställd på deltid vid Östhammars kulturskola, och han jobbar även med Skapande Skola-projekt. Det blir inte första gången som Hasse ska leda personer med funktionsnedsättningar i dans. Under sin tid på Cirkus i Stockholm hjälpte han gänget i Glada Hudik-teatern med koreografi. Hasse Braskered Det var full fart i samlingssalen när showdansen drog igång igen efter en termins uppehåll. 3

4 notiser Campen håller fredagsöppet Från och med årsskiftet 2016 håller Fyrisgårdens öppna verksamhet Camp Fyrisgården öppet även fredagseftermiddagar. Det innebär att huset är öppet för ungdomar som vill hitta på något roligt tillsammans alla eftermiddagar i veckan, plus måndagonsdag kväll. Öppettider fredagar: Fyrisgården showade för Musikhjälpen Drygt 2000 kronor till Musikhjälpen. Det blev resultatet av Fyrisgårdens Vintershow på Grand i december. I showen medverkade Fyrisgårdens daglig verksamhet samt ungdomar från Camp Fyrisgården och Fantasia. Musikhjälpen fokuserar i år på att förebygga klimatförändringar och hjälpa klimatflyktingar. Föreläsare efterlyses Har du något spännande att berätta för andra? En spännande resa, ett specialintresse som också kan fånga andra eller ett ovanligt levnadsöde. Kanske kan du komma och berätta på en av Fyrisgårdens kulturluncher. Hör av dig om du vill dela med dig och berätta mer vad du vill tala om. Det du vill berätta ska vara intressant för andra. Vi förbehåller oss rätten att säga nej. Kontakta redaktör Ulrika Öster (kontaktuppgifter på sidan 2) så förmedlar jag kontakt med volontärerna i Torsdagstrevligt som håller i kulturluncherna. Slut för ungdomshelg Under ett antal år år har Fyrisgården en gång i månaden öppnat huset för ungdomar med funktionsnedsättningar som bott och levt tillsammans och hittat på en massa roliga saker. Men nu är det slut. I februari hölls den sista ungdomshelgen. Ungdomshelg har bedrivits på Hemlösa fick Värmande julklappar Basargruppens överlämnade precis före jul en värmande julklapp till Stadsmissionen. Stadsmissionens två verksamheter Mikaelsgården och Crossroads fick ta emot sockor, vantar, halsdukar och mössor stickade av Fyrisgårdens basargrupp. Björn Fredlund på Mikaelsgården tog emot mössor, vantar och halsdukar från Basargruppen. kommunens uppdrag. När verksamheten under slutet av 2015 skulle handlas upp fattade styrelsen beslutet att Fyrisgården inte skulle delta. Alla deltagare på ungdomshelg har erbjudits andra motsvarande helgaktiviteter av kommunen. Daglig verksamhet i renoveringstagen Arbetsledaren Gustaf, Noël, Madeleine, Anna, Natalie, Hussein och My arbetar hårt i snickeriet för att göra Fyrisgårdens nygamla stolar fina. Stolarna köpte Daglig verksamhet på Myrorna. 4

5 krönika Kunskap i föreningar öppnar idrotten för alla Under mina år som sjuksköterska och terapeut inom barn- och ungdomspsykiatrin har jag träffat massor med härliga ungar som varit engagerade inom Idrotten. Idrotten har varit den oas där de fått känna sig duktiga. Kamratskapen och känslan av samhörighet har varit en viktig del för dem att orka med skolan. Tyvärr har det vid flera tillfällen slutat på ett tråkigt sätt. De har antingen slutat för att de inte har känt sig välkomna eller till och med fått sluta på grund av ledare som inte vill att de ska fortsätta för att de är för jobbiga. Detta gjorde mig rasande och jag hade svårt att förstå att dessa ledare kunde bete sig på detta sätt mot barnen och ungdomarna. Men så började jag fundera - vilka är ledare idag, kan vi lägga skulden på dem? Ofta är ledaren en förälder som jobbar på ett vanligt jobb och som vanligtvis inte har kunskap om barn med särskilda behov och definitivt inte om diagnoser som ADHD, Tourettes syndrom eller Aspergers syndrom. Svensk idrotts värdegrund är enkel och tydlig i Allas rätt att vara med: Alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Så problemet ligger egentligen inte hos ledarna eller i riktlinjerna. Problemet är att man inte har någon utbildning inom idrotten, om barn och ungdomar med svårigheter startade jag klättringsgrupper för barn och ungdomar med ADHD. Jag gjorde även en del studier runt dessa grupper via mitt jobb och fick fram fantastiskt resultat vad träning och framför allt vad delaktighet i idrott gav dessa barn och ungdomar. Jag kontaktade då SISU Gästrikland och vi startade ett samarbete Hur har det gått? Sedan 2011 har vi nått ut med föreläsningen till mellan 50 och 70 föreningar varje år. Det är både enskilda lag och hela föreningar som beställer utbildningen. På föreläsningarna kommer både ledare och föräldrar. Vi har sett att en ökad förståelse bland ledare för att barn är olika och man är nu mer engagerad för att få barnen att stanna kvar i föreningen. Projektet och utbildningen har spridit sig i Sverige. Att satsningen blivit så lyckad tror jag beror på den blandade erfarenheten jag har av att jobba med barn och ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter men framför allt att jag även har varit ledare inom idrotten i flera år. Klättringsprojektet/studien som jag hade 2003 har också bidragit till föreläsningen utformning. Jag vet vad ledarna upplever och vet hur det ser ut på träningar. Det andra är det fantastiska samarbetet jag har med SISU Gästrikland där man möter upp de frågor och funderingar som ledare har ute i distriktet. Under projektets gång har jag mötts av fantastiska ledare i Gästrikland men även i andra distrikt. Jag har märkt en stor förståelse bland ledare men framför allt en hunger att lära sig och förstå mer. Med rätt typ av utbildning och rätt sätt att bemöta ledare ökar vi möjligheten för våra barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser att stanna kvar inom Idrotten. Viktigast av allt är dock att jag inte längre möter barn och ungdomar som säger att de inte får vara kvar i den klubb de är aktiva i. Måns Lööf Fotnot: SISU är är idrottens eget studieförbund. Måns Lööf är idrottsintresserad sjuksköterska och terapeut inom barn- och ungdomspsykiatrin i Gävle. Sedan 2011 utbildar han också idrottsledare i hela landet omkring barn och unga med särskilda behov. 5

6 PROFILERNA vännerna fann varann En är lång och stor, den andre är kort. En är pratsam, den andre är tystlåten. Möt Niclas och Hussein, goda vänner som funnit varandra på Fyrisgårdens dagliga verksamhet. Niclas Hokke och Hussein El Khosht är goda vänner både på jobbet och på fritiden. De vill helst bli intervjuade tillsammans, och därför blir det två profiler i detta nummer av Mötesplatsen. Niclas har arbetat på Fyrisgårdens dagliga verksamhet i fyra år nu, och det han inte vet om människor och aktiviteter i huset är knappast värt att veta. Niclas är en nyfiken person, och nya besökare får ofta finna sig i att bli utfrågade. Informationen samlar han i ett suveränt minne, och han plockar upp den när man minst anar det. Hussein kan verka mer tillbakadragen. Men skenet bedrar. När det vankas bus i gänget på daglig verksamhet är Husse, som han kallas av arbetskamraterna, ofta inblandad. Niclas och Hussein är goda vänner. De delar både arbetstid och en del fritid. Niclas är en bra kompis för att han ringer till mig, förklarar Hussein, som också berättar att de båda bland annat varit iväg och tittat på innebandy tillsammans. Förra sommaren firade de också midsommardagen tillsammans, i Marielund. Husse är bra, för han är lite busig, säger Niclas och fnissar. Hussein har arbetat i Fyrisgårdens 6

7 på fyrisgården dagliga verksamhet sedan hösten Det var kärleken som drog - flickvännen Madeleine arbetade redan här. Hussein och Madeleine har känt varann sedan gymnasietiden på Fyrisskolan. Även Niclas kom till Fyrisgården tack vare kontakter. Det var kompisen Sebastian som arbetade här, och berättade om arbetet. Idag är Niclas och Hussein två av sju unga personer som bidrar med vaktmästarsysslor, inköp, städning och annat som skapar trivsel på Fyrisgården, under ledning av Gustaf Bäckström och Åsa Morén. Det är mycket kul att arbeta här. Fast jag vill byta till teater, meddelar Niclas, och syftar på föreningen Kulturparken som planerar att skapa en daglig verksamhet med teaterinriktning. Också Hussein trivs bra. Att torka bord i köket, vattna blommorna under sommarhalvåret och dammsuga hör till favoritsysslorna, men egentligen är inget direkt tråkigt. Niclas gillar det mesta i arbetet, men en favorit är att åka ut med minibussen för att uträtta olika ärenden. På sistone har gänget på daglig verksamhet bland annat lyckats fynda alldeles utmärkta stolar på Myrorna, stolar som de nu arbetar med att sandpappra och måla. Niclas har också ett speciellt viktigt uppdrag: att kontrollera brandsäkerheten på Fyrisgården. Det gör han genom återkommande brandskyddsrundor, och genom att utbilda nyanställda i brandskydd. Daglig verksamhet innebär inte bara arbete. Varje dag har gruppen ett friskvårdspass. För det mesta består passet av en promenad, men på måndagarna är det bad och simning på Fyrishov som gäller. Även om både Husse och Niclas trivs bra med arbetet är ändå fredagen veckans höjdpunkt. Då får de sin dagersättning, 60 kronor per arbetad dag. Men Niclas skulle egentligen vilja att ersättningen var högre, åtminstone 70 kronor om dagen. Allt blir ju dyrare, bussen och taxiresorna. Det är svårt att få pengarna att räcka, säger Niclas. Husse är bra, för han är lite busig Niclas och Hussein arbetar måndag till fredag varje vecka. Ändå händer det att de är på Fyrisgården även på lediga dagar, inte minst lördagar då det ordnas disco. Fantasia på tisdagskvällarna är en annan öppen verksamhet som de båda uppskattar. Niclas arbetar på Fantasia, medan Hussein ibland är där som vanlig besökare. Hussein spelar dessutom innebandy med Fyrisgården och Storvreta. En gång i veckan tränar han på Innebandycampen, och två gånger med Storvretas lag Örnarna. Vad är då det bästa med att arbeta på Fyrisgården? Personalrummet, menar Hussein, som trivs bra i det mysiga pausrummet på övre plan. Personalen, säger Niclas. De sju arbetstagarna på daglig verksamhet är alla delaktiga i att planera verksamheten. Och Niclas har konkreta idéer på hur arbetet skulle kunna bli ännu roligare. Vi borde göra mer utflykter. Inte bara vi i daglig, utan med volontärerna i Torsdagstrevligt och Basargruppen, säger han. Särskilt en utflykt drömmer han om. Niclas stora intresse är nämligen gamla tåg och bussar. Han får leva ut intresset tillsammans med andra entusiaster i museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJmf), som sköter och driver Lennakatten, museijärnvägen mellan Uppsala och Länna. Jag skulle vilja ta med alla och visa Faringe och Marielund och lokstallarna, utbrister Niclas. Ulrika Öster daglig verksamhet Daglig verksamhet är en insats enligt LSS som ger personer med funktionsnedsättningar rätt till meningsfull sysselsättning. Fyrisgården är sedan november 2011 godkänd utförare av daglig verksamhet. Verksamheten bedrivs på uppdrag av Uppsala kommun. 7

8 Charlie Moberg som den nya chefen Mårten och Veronica Wallin som den välvilliga hjälparen Gunhild i pjäsen Se oss. Rätten att älska ingen självklarhet 8

9 foto: Kulturparken Att få bli kär och ha en sexualitet är mänskliga rättigheter. Men för den som har en funktionsnedsättning kan det vara svårt att få svar på alla frågor om kärlek, relationer och sex. Pjäsen Se oss lyfter upp svåra och viktiga frågor om rätten till kärlek, vem som egentligen får älska och hur. Rebecka är kär i Sole, men vet inte om hon verkligen får älska en annan tjej. Professorn är också kär, i en av de andra på hans boende. Nu måste han flytta han är för ung för att vara kär säger mamma och pappa. Att Professorn faktiskt är 45 spelar ingen roll. Varken Rebecka eller Professorn vet när man får knulla (ja, det är ordet som används i pjäsen) eller hur man egentligen vet om man vill det. Gunhild, personal på boendet, har ingen lust att tala om sådana saker hon bjuder hellre på tårta och tar hand om de sina som om de vore små barn. Men en dag kommer en ny chef till boendet. Tillsammans med sin assistent Experten och en ny vikarie, vänder han det mesta på boendet upp och ner, och Professorn, Rebecka och Sole kan äntligen få svar på sina frågor. Det är upptakten till pjäsen Se oss, som spelades under november och december i Uppsala, Göteborg och Malmö. Skådespelarna har själva olika funktionsnedsättningar och har arbetat fram pjäsen tillsammans med den konstnärliga ledaren Nanna Castillo. Se oss ingår i projektet Rätten att leva mitt liv. Utgångspunkten för Se oss är en lång rad workshops och kurser som föreningen Kulturparken hållit med personer som arbetar i daglig verksamhet i Uppsala. Det är dessa personers erfarenheter som kommer fram i pjäsen, uttalade och förkroppsligade av de oerhört skickliga skådespelarna. Förutom osäkerhet kring lust och kärlek tar Se oss också upp sexuella övergrepp. Alla huvudpersonerna har egna erfarenheter av sådana. Överhuvudtaget pekar pjäsen på hur svårt det är att upprätthålla den fysiska integriteten för den som är beroende av hjälp från andra. När och var ska man till exempel onanera när personalen på boendet när som helst kan komma in i rummet, utan att knacka först? Efter pjäsen fortsatte skådespelarna att bjuda på sig själva. Tillsammans med konstnärliga ledaren Nanna Castillo och projektledaren Magnus Lindén gav de publiken möjlighet att prata om de frågor som pjäsen väckt, i en informell workshop. Publiken och skådespelarna var överens om att allmän välvilja och önskan att ta hand om människor många gånger krockar med de hjälpbehövandes egna rättigheter och vilja. Det tycks finnas allt för många Gunhild ute på boendena, som istället för att stötta och hjälpa människor att utöva sina rättigheter anser sig veta bäst själva vad brukarna vill och behöver. Dessutom sätter verkligheten ofta upp hinder för personer med funktionsnedsättningar som har fått lyckan att älska. Det är till exempel inte alltid självklart att kunna ta hem sin pojk- eller flickvän till boendet över natten. Om pojk- eller flickvännen har egna funktionsnedsättningar blir personalen lätt osäker. Hur ska det bli med medicin? Finns det bemanning att hjälpa en extra person på morgonen? Kanske bäst att förbjuda övernattning helt och hållet! En av skådespelarna i pjäsen, Eleonor Belin, vittnade om hur hon har fått strida för att kunna leva som hon vill och behöver. Samtidigt är det inte alltid lätt att strida, påpekade hon. Hur ska man våga tro på sina rättigheter och kämpa när man hela tiden får veta att man inte klarar sig och inte kan vara självständig, frågade hon. Totalt såg ungefär 800 personer Se oss under senhösten och vintern. Bland teaterbesökarna fanns både personer med egna funktionsnedsättningar, bland andra en grupp från Fyrisgårdens daglig verksamhet, anhöriga och personal. Ulrika Öster Läs mer om projektet på nästa uppslag! 9

10 Projekt vill bryta tystnaden kring sex Precis som rollgestalterna i pjäsen Se oss känner sig många personer med intellektuella funktionsnedsättningar osäkra när det handlar om sex och relationer. Projektet Rätten att leva mitt liv vill bryta den förlamade tystnaden kring sex och kanske få bort några av de hinder som finns för kärleken. Man lägger jättemycket krut på att personer med funktionsnedsättningar ska klara praktiska saker, som att diska. Men när det gäller att skapa och upprätthålla en kärleksrelation, då finns det väldigt lite stöd och samtal. Ändå är just relationer det viktigaste vi har för vår livskvalitet. Det säger Magnus Lindén projektledare för projektet Rätten att leva mitt liv, som ligger bakom pjäsen Se oss. Rätten att leva mitt liv är ett treårigt projekt som bedrivs med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet vill i första hand nå personer med intellektuella funktionsnedsättningar, för att väcka samtal om sex och relationer, ge dem ökad medvetenhet om sina rättigheter och kunskap omkring kropp och sexualitet. Arbetet bygger på samtal, workshopar och drama med människor som har daglig verksamhet eller andra LSS-insatser på grund av intellektuella funktionsnedsättningar. Och Magnus Lindén förvånas fortfarande, efter ett drygt år med projektet, av att många av de personer de möter har så liten kunskap om den egna kroppen och sexualiteten. Många känner sig väldigt ensamma med sina frågor, berättar Magnus. Sverige har haft obligatorisk sexualundervisning sedan 1930-talet. Men just för denna grupp verkar det som att en del tror att det är bättre att inte tala om det, säger Magnus Lindén, och fortsätter: Vissa tycks tro att man skyddar genom att undanhålla information. Man vill liksom inte väcka den björn som sover. Men björnen är redan vaken! Alla har en sexualitet, oavsett hur den ser ut. En annan lärdom från projektet hittills är att många personer med intellektuella funktionsnedsättningar har utsatts för olika former av sexuella övergrepp, något som också tas upp i pjäsen Se oss. Magnus Lindén är övertygad att det bästa redskapet för att motverka övergrepp är att ge människor mer kunskap och en känsla av egenmakt och kontroll över den egna kroppen. Rätten att leva mitt liv vill också synliggöra och diskutera de praktiska hinder som kan finnas för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ut sin sexualitet och bygga nära relationer. Så tyckte vi om pjäsen Madeleine Boman, Fyrisgårdens dagliga verksamhet Pjäsen var rolig! Den handlade om kärlek. Jag kände igen en del sånt som jag också funderar på. Tove (Tove Krisandersson som spelade vikarien Sara) var min favorit. 10

11 Vissa tycks tro att man skyddar genom att undanhålla information. Generellt i samhället är inte sex längre så tabubelagt. Men tyvärr är det fortfarande ofta det inom daglig verksamhet och andra LSS-insatser. Istället för att underlätta och tillgängliggöra sex och relationer skapar man hinder på det området, säger Magnus Lindén. Ett exempel på sådana hinder är, enligt Magnus, utformningen av boenden för personer med LSS-insatser. Enkelrum är det normala, och det är inte självklart att man kan ta hem en partner för att sova över. Ett annat hinder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar är att det saknas trygga mötesplatser. Det finns undantag, påpekar Magnus Lindén, som nämner Fyrisgården och FUB:s danser. Men annars är det ofta svårt att hitta någon att älska och att älska med. Det blir lätt så att man söker sig till internet för att hitta någon, men där finns det tyvärr många som fiskar efter sårbara personer, konstaterar Magnus Lindén. Projektet Rätten att leva mitt liv går nu in i sitt andra år. På programmet står fortsatt arbete med workshopar och utbildningar, och en konferens riktad främst till personer med daglig verksamhet och särskilt boende. En ny pjäs är också planerad till nästa vår, och i förlängningen en egen daglig verksamhet med inriktning på teater. Ytterst handlar Rätten att leva mitt liv om att bryta tystnaden kring sex och relationer. Tystnaden orsakar problem. Vi ser att det är viktigt att våga prata, att skratta tillsammans och skämta om sex. Sex får bli något roligt, summerar Magnus Lindén. Ulrika Öster Natalie Safa, Fyrisgårdens dagliga verksamhet Den var väldigt bra. Allt var bra med den. Fast jag kände inte riktigt igen mig. Professorn var bra, och Tove som spelade Sara var jätteduktig. Fakta Rätten att leva mitt liv Rätten att leva mitt liv är ett treårigt projekt som drivs av föreningen Kulturparken, i samarbete med FUB i Uppsala, Hälsa och Habilitering, och Uppsala Kommun. Finansieringen kommer från Allmänna arvsfonden. Ansvariga för projektet är dramapedagogerna Magnus Lindén och Nanna Castillo. De flesta medarbetarna har egna intellektuella funktionsnedsättningar, och gör praktik eller daglig verksamhet i projektet. Under projektets första nu avslutade år arbetade man med workshopar och samtal, bland annat på Camp Fantasia på Fyrisgården. Utifrån de synpunkter och erfarenheter som kom in skapades pjäsen Se oss, med manus av Nanna Castillo och stora bidrag från de medverkande skådespelarna. Konferens om sex, kärlek och rättigheter Projektet Rätten att leva mitt liv inbjuder till en tvådagars konferens på Hotell Scandic Uplandia Tid: måndag 11 april och tisdag 12 april 2016, klockan för dig med LSS-beslut. Personal och tjänstemän är välkomna från kl Konferensen riktar sig till dig som har daglig verksamhet, bor i gruppbostad eller har servicebas. Personal och stödpersoner är också välkomna. Kostnadsfritt för personer med LSSbeslut. Personal och tjänstemän betalar 400 kr/dag. Lunch och fika ingår. Program och mer information finns på Anmäl dig senast 10 mars på 11

12 Fyrisgårdens första lokaler låg i ett dragigt rivningshus i Dragarbrunnskvarteren. Fyrisgården fyller 75 Den 13 november 1941 invigdes Fyrisgården i Uppsala. Fyrisgården var en av alla hemgårdar som startade i Sverige, från 1912 och framåt, för att bland annat ge föreningslös ungdom ett ställe att mötas på. Det betyder att Fyrisgården i år firar 75-årsjubileum. Självklart ska det firas! Tanken är att jubileet ska märkas under hela året och plockas upp i alla verksamheter. Själva höjdpunkten blir en jubileumsvecka, vecka 45 (7-13 november 2016). Veckan avslutas med middag och öppet hus för medlemmar och inbjudna gäster den 12 november. I samband med jubileumsveckan kommer också ett jubileumsnummer av Mötesplatsen ut. Nu vill vi gärna ha kontakt mer dig gamla Fyrisgårdare för att få veta mer om dina minnen av gården. Kanske vill du skriva själv, eller berätta i tidningen. Hör av dig till informatör Ulrika Öster om du vill medverka. Kontaktuppgifter hittar du i redaktionsrutan på sidan 2. Kulturlunch om Östersjön fyllde samlingssalen Med avstamp i Big bang gav fil. dr. Sven Ankar en utförlig bild av vårt eget innanhav, dess historia och framtid, där havet kan komma att bli uppdelat i en insjö och ett hav med förbindelse med Västerhavet. Östersjön är ett av jordens yngsta hav, och har genom årtusendena växlat mellan salt och sött vatten. Det berättade biologen Sven Ankar vid januari månads fullsatta kulturlunch på Fyrisgården. Besökarna fick under en och en halv timme lära sig mycket om vårt bräckta innanhav och det liv som finns i havet. Sven Ankar förklarade bland annat problemet med döda, syrefria bottnar, som till stor del beror på att det syrerika ytvattnet inte blandas med det syrefattiga vattnen på större djup. Sven Ankar berättade om några Sven Ankar berättade bland annat om djurlivet i Östersjön. typiska arter för Östersjön. Han förklarade näringskedjorna och hur olika arter påverkar varandra och fenomenet med algblomning. Glädjande nog kunde han visa att utsläppen av fosfor och kväve, som orsakar övergödning och som en följd döda bottnar, har minskat något på senare år. Samtidigt finns det andra hot mot havet, bland annat nya främmande arter som förs in i havet via fartygstrafiken. Sven Ankar har en bakgrund som forskare med inriktning på Östersjöns makrofauna. Över 30 personer kom för att lyssna på hans föredrag och äta soppa. Var med också 2016! Nu är det dags att betala medlemsavgiften till Fyrisgården för Avgiften är 100 kronor per person (150 kr för en familj). Betala medlemsavgiften till bankgiro (betalningsmottagare Fyrisgården). Glöm inte att skriva namn på inbetalningen! Vid familjemedlemskap tar vi gärna emot allas namn och födelseår. Som medlem i föreningen Fyrisgården stödjer du vår verksamhet och får tillgång till allt vi har att erbjuda av kurser, aktiviteter och mötesplatser. Du kan följa med i det som händer i vår medlemstidning Mötesplatsen, som kommer med fyra nummer om året. 12

13 NOTISER Innebandycup femårsjubilerade 14 lag spelade med i årets Mika Kohonen Cup, som var den femte. Nästa år hoppas arrangörerna också på en barnklass. Under mellandagarna spelades den femte upplagan av Mika Kohonen Trophy. Totalt deltog 14 lag, bestående av spelare med funktionsnedsättningar. Åtta av lagen spelade i den öppna klassen, och sex i Öppen svår klass. Vinnare i den öppna klassen blev Kometerna i A-finalen, och Väsby IBK/ Wild cats i B-finalen. Den svåra klassen vanns av Sumpan United. Mika Kohonen Trophy arrangeras av Storvreta Innebandyklubb i samarbete med Fyrisgården, och ingår som en del av Storvretacupen. Förhoppningen är att man vid kommande turnering också ska ha en special Olympics-klass, samt en klass för barn i åldrarna 8-12 år. Fyrisgårdens traditionsenliga grötlunch serverades den 10 december på Fyrisgården. Vid grötlunchen uppmärksammades som vanligt Fyrisgårdens volontärer för årets goda arbete. Här tackar verksamhetschefen Maria Matilainen (i mitten) för det gångna året. Bredvid henne Natalie Safa och Ingeborg Ahlstedt. Fyrisgårdens årsmöte 13 april kl Medlemmarna i Fyrisgården kallas till ordinarie årsmöte onsdagen den 13 april 2016 i Samlingssalen på Fyrisgården. Motioner ska vara lämnade eller sända till Fyrisgården senast 14 dagar före årsmötet. Årsmöteshandlingar kommer att läggas ut på Fyrisgårdens webbplats. De kan också beställas från eller hämtas på Fyrisgården. Fyrisgården bjuder på dryck med tilltugg från kl , mötet startar kl Vänligen anmäl deltagande senast fredag den 8 april till exp@ fyrisgarden.se eller tel

14 NOTISER Gamla Uppsalas historia fascinerade Fyrisgårdens samlingssal blev full när John Ljungqvist, docent i arkeologi vid Uppsala universitet, berättade om utgrävningarna i Gamla Uppsala vid februari månads kulturlunch. John Ljungqvist konstaterade att Gamla Uppsala är en speciell plats, eftersom den aldrig blivit bortglömd som så många andra historiska platser. Minnet av Gamla Uppsala levde kvar, och när Sverige under stormaktstiden ville skriva sin ärorika historia blev platsen en lämplig utgångspunkt, trots att de stora monumenten där byggts ett tusen år tidigare, på 600-talet. Under 2015 gjorde John Ljungqvist och hans forskare omfattande utgrävningar på några platser runt Gamla Uppsala kyrka, som gav mycket ny kunskap om platsen under den så kallade Vendeltiden (från ca år 550 till år 800). Bland annat hittades ytterligare en kungshög av samma storlek som Tingshögen. Precis som Tingshögen har denna jämnats ut senare, förmodligen för att ge den domkyrka som kom att byggas en mer framträdande plats. John Ljungkvist. Skapande kvinnokraft. Basargruppen möts varje måndag för att handarbeta, prata och umgås. Frukterna av deras arbete säljs bland annat på Fyrisgårdens julbasar. Från vänster: Marika Aldman, Lillemor Karlsson och Iris Johansson. 14

15 PÅ GÅNG Det här är Fyrisgården Fyrisgården är en ideell förening som erbjuder meningsfull fritid för alla människor, oavsett ålder och funktionsförmåga. Vi tror att goda möten och stimulerande fritid berikar människor. På Fyrisgården ses var och en som en resurs med något att ge andra. Här kan man träffas över en fika eller genom en aktivitet. Vi har kurser, studiecirklar och evenemang. Vi har flera uppdrag från Uppsala kommun att utföra lagstadgad verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Kom med! Genom att bli medlem i den ideella föreningen Fyrisgården stödjer du vår verksamhet och får tillgång till allt vi har att erbjuda. Alla är välkomna! Medlemskapet kostar 100 kronor/kalenderår för en person, och 150 kronor/kalenderår för en familj. Enklast blir du medlem genom att gå in på och fylla i formuläret. Betala sedan medlemsavgiften på bankgiro (betalningsmottagare Fyrisgården). Glöm inte att skriva namn på inbetalningen! Du får tillgång till kurser, intressegrupper och aktiviteter på gården. medlemstidningen Mötesplatsen fyra gånger om året. hyra lokal till förmånligt pris. rabatterade priser i vävstugan. lägre inträde på evenemang. olycksfallsförsäkring när du vistas på Fyrisgården eller deltar i våra aktiviteter. mötesplatsen för alla Svartbäcksgatan exp@fyrisgarden.se färg Torsdagen den 3 mars kl på träffpunkt Karl-Johan Välkommen att måla med akryl tillsammans med konstnären Kajsa Sjölén från Fyrisgården. Kajsa berättar lite om färg och om olika färgteorier, sedan testar vi att blanda färg och måla med akrylfärger. Du behöver inte ha någon förkunskap, bara vara nyfiken. Kanske kan vi starta en kurs i måleri? Ingen kostnad och ingen anmälan. kulturlunch Onsdag den 16 mars kl De blev våra mödrar handlar om att ärva minnen av förintelsen och våga leva vidare trots allt. Se filmen (52 minuter) och möt författaren Susanne Levin som är initiativtagare och en av döttrarna. broloppis Lördag den 14 maj kl Samla ihop och sälj det du inte behöver på Fyrisgårdens årliga broloppis. Som medlem i Fyrisgården får du utan kostnad ha ett bord på loppisen. Mer information finns på Fyrisgårdens webbplats, 15

16 posttidning b Svartbäcksgatan Uppsala MARS - MAJ 2016 VARJE VECKA Kalendarium Torsdagen 3 mars kl Färg Fredag 4 mars kl Afternoon tea Onsdag 16 mars kl Kulturlunch Lördag 19 mars kl D i s c o Måndag 28 mars-fredag 1 april Påsklov. Uppehåll för alla cirklar. Fredag 8 april kl Afternoon tea Lördag 9 april kl Disco Onsdag 13 april kl Årsmöte Onsdag 20 april kl Kulturlunch Lördag 7 maj kl Disco Lördag 14 maj kl Broloppis Med reservation för ändringar. Se hemsidan för aktuell information och program för kulturluncherna. MÅNDAGAR Basargruppen Innebandycamp, Fyrishov Teaterlek Teater för alla åldrar Tisdagar Trägnagarna Slöjdklubb Camp Fantasia Onsdagar Legogruppen Innebandykul, Fyrishov Torsdagar Torsdagstrevligt Trägnagarna Showdans Shake it Showdans Freestyle Camp Fyrisgården Måndag Tisdag (med Camp Fantasia) Onsdag Torsdag Fredag Barn Unga Vuxna Personer med funktionsnedsättningar