Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering 2014"

Transkript

1 1 (16) Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering 2014 Utlysningen fick in 16 ansökningar på totalt 135,5 Mkr 15 ansökningar beviljades för del 1, Utveckling av samverkan för om totalt 57 Mkr 12 ansökningar beviljades för del 2, Utveckling av verifiering för om totalt 30 Mkr Flera projekt koordineras från lärosätenas innovationskontor Flera ansökningar behandlade: att skapa positioner som samverkanskoordinatorer på institutioner att ta fram strategier för samverkan på lärosätesnivå att kartlägga pågående samverkansaktiviteter att ta fram nyckeltal och modeller för impact

2 2 (16) Strategisk utveckling av samverkan och verifiering på Karolinska Institutet Karolinska Institutet Projektförslagets övergripande mål är ett vidareutvecklat innovationssystem på Karolinska Institutet (KI). Ambitionen är att främja innovationstriangeln genom att föra samman forskning, utbildning och marknad med entreprenören i centrum. Syftet är att åstadkomma en innovationsdriven kultur med stark integration i kärnverksamheterna. Projektet kommer att rapportera till KIs nytillsatte vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet. Ansökan föreslår ett antal aktiviteter för att implementera den nya innovationsstrategin på KI samt för att knyta samman och dra lärdom av flera pågående eller nyligen avslutade samverkansprojekt. Projektet består av tre delar: 1. Implementering av KIs innovationsstrategi. Fokuserar på förbättring och effektivisering av innovationssystemet och dess processer. 2. Ta fram verktyg för att fortbilda forskare och studenter i innovation, entreprenörskap och samverkan. 3. Förbättrad strategi samt metoder för samarbete med små och medelstora företag.

3 3 (16) Utveckling av samverkan Samverkanskoordinatorer Linköpings Universitet Föreliggande projekt knyter tydligt an det strategiska samverkansarbete som bedrivs vid Linköpings universitet, i den samverkanspolicy som universitetsstyrelsen nyligen antagit, samt i beslutet att utse och finansiera samverkans-koordinatorer vid samtliga institutioner och fakulteter. Koordinatorerna, totalt 18 stycken, blir en del av LiUs gemensamma samverkansorganisation och utgör en viktig resurs för såväl universitetets som enheternas strategiska samverkansutveckling. Projektet innehåller en plan för stöd till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, framställning av ett ramverk för dokumentation och utvärdering samt stöd för en vidareutvecklad och stärkt samverkansagenda via verksamhetsnära verifieringsmedel ämnade att stödja och utvärdera nya samverkansinitiativ.

4 4 (16) Mobilitet och nytta för tillväxt Linnéuniversitetet Inom Innovationskontoret Fyrklövern (Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet) finns en tradition av att samverka i många frågor vilket även inkluderar samarbete inom ramen för denna Vinnovautlysning. Det betyder att denna ansökan bygger på gemensamma utvecklingsområden som till stor del är identifierade inom det av Vinnova tidigare beviljade projektet Samverkan för utveckling och tillväxt genom studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser (även benämnt som K3 ) samt genom en dialog med respektive universitets ledning. De olika delprojekten har aktivitetsplaner klara och personella resurser är identifierade för att med kraft kunna sätta igång arbetet. A) Alumn - Arbetslivsanknytning Detta delprojekt syftar till att utveckla alumn till ett strategiskt samverkansverktyg som stärker arbetslivsanknytningen av utbildning och utvecklingen av samverkansforskning. B) Studenter som resurs i innovationsarbetet I det befintliga K3-projektet finns det en uttalad önskan att kunna utveckla metoder för att systematiskt involvera studenter som utvecklingsresurser i innovationsprocesser sprungna ur forskningsmiljöer och omgivande samhälle. Detta vill vi nu testa i olika koncept. C) Kompetensförmedling och mobilitet Ofta kan korta och begränsade uppdrag vara det första steget till utbildnings- och forskningssamverkan. Genom att arbeta fram policys, strategier, arbetssätt som främjar kunskapsöverföring och mobilitet mellan akademi och omgivande samhälle kan vi öka denna rörlighet och därmed nyttan i samhället.

5 5 (16) Increasing Collaborative Capacities (ICECAP) Högskolan i Jönköping ICECAP fokuserar på utveckling av strategiska samverkansaspekter på kärnprocesserna för forskning och utbildning. Det behandlar tre huvudteman; utveckling av samverkansaspekter på strategier för forskning och utbildning, generering av kunskap om bästa praxis för användning av samverkansarenor som verktyg för samverkan inom utbildning, samt faktisk etablering av samverkansarenor med fokus på utbildning. ICECAP bygger på och utvidgar det arbete om arenor för samverkan och samproduktion med fokus på forskning, som genomförs inom två tidigare VINNOVA-finansierade projekt om strategiska samarbeten. Effektmålen för projektet är att utveckla de deltagande universitetens samarbetsförmåga och förmåga att bilda långsiktiga relationer med sina strategiska samarbetspartners, att naturligt integrera samhälleliga och externa partners perspektiv i utbildning och forskning, att göra samarbete till ett mera använt verktyg för utveckling, på alla nivåer inom de deltagande lärosätena, och att möjliggöra utvärdering av framgången av samarbeten med avseende på de strategier och mål som fastställts för de enskilda lärosätena.

6 6 (16) Samverkan för forskning och innovation Högskolan i Kristianstad I det föreslagna projektet vill Högskolan Kristianstad arbeta med sina svagheter och styrkor för att förstärka samverkan med det omgivande samhället. Till att börja med svagheterna, vill Högskolan Kristianstad bli bättre på att attrahera externa medel för att möjliggöra mer forskning i samarbete med partner utanför akademin. Samarbete och mer externa medel skulle stärka forskningskvalitén. Högskolan Kristianstad behöver en strategi för att uppmuntra och belöna forskare som samarbetar med externa parter, samt en strategi för hur universitetet kan hjälpa forskare att initiera och ingå i externfinansierade projekt. Projektet kommer bland annat titta på hur Lunds universitet kan stödja Högskolan Kristianstad och hur en modell av immateriella tillgångar från Chalmers kan bidra till samarbete med externa partners. Högskolan Kristianstad har också som mål att upprätta ett resursfördelningssystem för att belöna forskare med externa partner. Beträffande styrkor; Högskolan Kristianstad har en strategi för öppen innovation. Implementeringen av strategin har redan visat att öppen innovation stärker både forskning och utbildning. I det föreslagna projektet vill vi förbättra implementeringen ytterligare och i större grad förankra strategin bland forskare. I projektet ska även TOY-studio konceptet som är en del av den öppna innovationsstrategin utvecklas genom att möjliggöra fler praktikplatser för studenter inom öppen innovation. Detta kommer i slutändan att stödja Kristianstad universitets policy, att ha Sveriges mest anställningsbara studenter. Slutligen ska projektet även paketera sin kunskap och erfarenhet om öppen innovation och arrangera kurser för affärsutvecklare.

7 7 (16) Impact 3C Kungliga Tekniska Högskolan Impact 2.0 fokuserade på att skapa en övergripande strategi och mål för samhällspåverkan vid KTH. I Impact 3C, implementeras strategin genom att nödvändiga färdigheter och yrkesmässig kapacitet byggs upp. Impact 3C fortsätter att arbeta direkt med universitetets ledare för att förstärka och sprida visionen kring samhällspåverkan. Projektet kommer att ge fakultet, studenter och administration de färdigheter, resurser och miljöer som är kritiska för att kunna skapa samhällspåverkan på en internationellt konkurrenskraftig nivå. Projektet behåller sin distinkta profil att ta ett helhets- och samskapande förhållningssätt i relation till samhällspåverkan genom fokus på samverkan inom utbildning, forskning och innovation. Det använder sig direkt av det internationella nätverk som etablerades under projektets första del och projektet kommer även fortsättningsvis att ta en ledande roll inom området. Som ett resultat kommer strategi, färdigheter och åtgärder för att möjliggöra samhällspåverkan att förankras i kritiska strukturer vid KTH och lärandet från processen kommer att spridas nationellt och internationellt.

8 8 (16) Strategisk samverkan vid Uppsala universitet Uppsala Universitet Projektet innehåller följande delar från VINNOVAs modellprojekt: Samverkansstrategi En övergripande samverkansstrategi, integrerad i forskning och utveckling, kommer att tas fram. Långsiktigheten säkras med det breda (flera discipliner och flera organisatoriska nivåer) projektdeltagandet. Samverkansaktiviteter Modeller och verktyg för att initiera, underlätta och stimulera samverkan kommer att anpassas och utvecklas. Under 2-årsperioden blir det i vissa fall i pilotform för att sedan kunna bli dagliga operativa verktyg. Implementering De ovan angivna samverkansaktiviteterna kommer att användas för implementering, initiering och kommunikation, av den strategiska delen av samverkan. En extern konsultbyrå kommer att anlitas för en omfattande kartläggning och beskrivning av UUs samverkan, som bas för strategiarbetet. En internationell referensgrupp kommer att bjudas in och samarbete med andra svenska lärosäten (Lund och Göteborg) kommer att etableras.

9 9 (16) Innovative Collaborations for sustainable growth, ICSG Lunds Universitet ICSG är Lunds universitet, LU s, fokuserade och mest prioriterade aktiviteter för samarbete med externa partners från näringsliv och offentliga organisationer som tar upp teman: Samverkans-strategier, samverkansresultat. Med tanke på storleken och bredden av aktiviteter för samarbete och kontroll vid Lunds universitet och även återkoppling externt såväl som internt på det pågående projektet IICUREG inklusive undersökningsresultat rörande nationella projekt (Kloss och KPI) kommer vi att strukturera denna ansökan i tre teman. Varje tema kommer att delas upp i arbetspaket, WP, samt anpassas till pågående projekt för att främja logik och genomförbarhet. De tre teman i ansökan är: Förbättrad intern och extern samordning, förankring och lärande Förbättrad samverkan pull perspektiv dvs. efterfrågedriven innovation Förbättrade värdeskapande strukturer på fakultetsnivå push perspektiv Vi kommer att arbeta med sex arbetspaket som kompletterar och stärker strukturer för utförande och som tar utgångspunkt i målen för denna ansökan: 1) Fokus på utifrån och in perspektiv (pull) 2) Konsolidera, involvera och förankra inom fakulteterna och centrala styrstrukturer för hållbar kulturell påverkan 3) Konsolidera och utveckla innovation student och entreprenöriella aktiviteter 4) Arbeta för hävstångseffekt på excellenta resultat och fokusera på genomförande, snarare än kartläggning och analys, som inte utgår från fakulteterna

10 10 (16) Samverkan och verifiering vid LTU Luleå Tekniska Universitet Luleå tekniska universitet arbetar kontinuerligt med att stimulera och utveckla samverkan och nyttiggörande, bl.a. genom våra välrenommerade centrumbildningar. De senaste åren har även en rad utvecklingsprojekt initierats inom detta område. Exempelvis har LTU under 2 års tid utvecklat en mötesplats för samverkan, kallad CSI - collaboration scenes for innovation. Detta projekt är nu i slutfasen och en fysisk mötesplats förväntas vara på plats under Parallellt med detta pågår andra projekt som syftar till att successivt fylla mötesplatsen med innehåll. Som en del av slutfasen i projektet CSI har en SWOT tagits fram. Syftet med denna var att se över hur vi på LTU samverkar samt få fram information om förbättringar kan göras och vad som krävs för att mötesplatsen ska kunna bli en integrerad del i vår verksamhet. Här framkom att LTU är fortsatt starka på företagssamverkan inom forskning, särskilt med stora företag, men att det inom LTUs forskning och utbildning fortfarande finns goda förutsättningar för en vidareutvecklad samverkan. LTU har en engagerad ledning och engagerade medarbetare samt vilja att förändra. SWOT:en visade också att LTU är duktig på att hantera samverkansaktiviteter, ett av de samverkansperspektiv som framhålls av Vinnova, men kanske sämre på att samordna och strategiska styra dessa aktiviteter. I detta projekt fortsätter därför utvecklingen av den strategiska samverkan med att lägga större fokus på att ta fram en samverkanstrategi och på att utveckla processer för samverkan, att integrera samverkan i verksamheten och att skapa en förståelse om vad samverkan är. Projektet hanterar också försök att mäta och följa upp samverkansresultat.

11 11 (16) Forskning & Samverkan - En strategi för ett starkare lärosäte Malmö Högskola Samverkan mellan lärosäten och företag, offentlig verksamhet samt ideella organisationer, är avgörande för universitets och högskolors effekter på det omgivande samhället. Likaså är samverkan av största vikt för att uppnå hög kvalitet och relevans i lärosätenas kärnverksamhet, forskning och utbildning. Detta stämmer väl överens med Malmö högskolas strategiska plattform: Strategi 2020, där samverkan uttrycks med tydlighet. Malmö högskola driver idag, tillsammans med Umeå universitet och Linköpings universitet, ett projekt som syftar till ökad kvalitet i utbildning, och där man kopplar det till kvalitetssäkring av samverkan inom utbildningsprogram. För att stärka det totala erbjudandet inom såväl forskning som utbildning, har vi nu för avsikt att komplettera vårt strategiska utvecklingsarbete inom samverkansfrågor med detta projekt, vars syfte är att utveckla en modell för att bättre understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. Projektet tar sin utgångspunkt i en analys av tre befintliga forskningsmiljöer/inriktningar. Målet är att utveckla och implementera en modell, som med utgångspunkt i Strategi 2020, kontinuerligt understödjer, och bidrar till utveckling och uppföljning av samverkansaktiviteter inom forskningen. Resultatet är relevant för VINNOVAs utveckling av en modell för värdering av samverkan, i synnerhet då de tre miljöerna/inriktningarna möter olika utmaningar m.a.p. ämnesområden och typer av externa aktörer.

12 12 (16) Partnerskap för företag och internationella studenter Blekinge Tekniska Högskola Utgångspunkten och fokus för det här föreslagna projektet tas i det akuta behovet av att minska hindren för internationella studenter att anknyta till den lokala industrins krav på utbildad arbetskraft. Baserat på erfarenheter och vittnesmål från lokala företag tycks internationella studenter ha svårare än svenska att leva upp till de förväntningar som förknippas med en specifik utbildningsbakgrund. Dessa observationer återspeglas också i undersökningen Högt kvalificerade utrikes födda (2009) från SCB som visar att utrikesfödda personer med en högre utbildning svårare har att hitta en relevant anställning än svenska studenter med en med liknande utbildning. Projektets ambition är att skapa en validerad modell för integration av internationella talanger i den regionala arbetsmarknaden och att överbrygga klyftan mellan den praktiska kunskapen hos internationella studenter och förväntningarna bland företagen i regionen vilket planeras ske genom att erbjuda praktisk träning inom IKT, svenska språkkunskaper samt ifråga om sociala och kulturella färdigheter. Detta fokus bygger på premissen att gruppen av internationella studenter är en outnyttjad resurs och att företag och andra organisationer i regionen har mycket att vinna på att arbeta med denna grupp.

13 13 (16) Modell för uppföljning och utveckling av samverkan vid Chalmers Chalmers Tekniska Högskola Chalmers har lång tradition och stor erfarenhet av samverkan med det omgivande samhället. Samverkan sker på många olika sätt via flera olika vägar, från studentprojekt och industridoktorander till strategiska och långsiktiga avtal med väsentliga näringslivs- och samhällsaktörer. För att ytterligare stärka Chalmers samverkan ser vi ett behov av att såväl internt som externt följa upp och redovisa samverkansresultat i kvalitativa termer och med utvecklande syfte. Effekter vi vill uppnå med detta projekt är att skapa underlag för styrning och utveckling av samverkan på lärosätesnivå, uppföljning av samverkansstrategier samt öka Chalmers förmåga att identifiera behov av, och utveckla nya samverkansformer. Vi vill också öka och bredda Chalmers samverkan, t ex inom utbildning med hjälp av studenter samt tydliggöra hållbarhet som en central drivkraft för samverkan. Projektet löper under två år och drivs av Innovationskontor Väst, Chalmers innovationskontor. Projektet är förankrat i Chalmers huvudprocess för nyttiggörande och projektdeltagare skall vara förankrade i institutioner, styrkeområden och utbildningsområden. Ett grundkrav på den modell för uppföljning och utveckling av samverkan som tas fram är att denna upplevs som värdeskapande internt. Förankringsarbetet är därför av stor vikt. Till projektet är därför kopplat en referensgrupp, tillika processteamet inom nyttiggörandeprocessen, samt en styrgrupp med vicerektorerna för nyttiggörande, utbildning, forskning och styrkeområden. Vidare vill vi öppna upp för externa idéer och inspel i utvecklingen och planerar att genomföra två seminarier under projekttiden där vi bjuder in andra lärosäten och externa aktörer med syfte att åstadkomma en peer-review av modellen.

14 14 (16) Samverkan mellan forskning och rådgivning för effektivare kunskapsutveckling i den gröna sektorn Sveriges Lantbruksuniversitet Projektet förstärker samverkan och förbättrar förutsättningarna för en effektiv och vetenskapsbaserad kunskapsutveckling i den gröna sektorn. I en biobaserad samhällsekonomi har landsbygdens företag och inte minst lantbruket en central roll. Dagens stora globala utmaningar, klimatförändringar såväl som livsmedelsförsörjning, finns högt på agendan och är områden där SLU:s kunskapsutveckling kan göra skillnad. Den forskning som bedrivs till nytta för den gröna sektorn sprids via flera kanaler men lantbruksrådgivarna och deras organisationer har en särställning i den gröna sektorn. Senare års analyser visar dock att det finns glapp i kunskapskedjan mellan forskning och rådgivning och mellan rådgivning och praktiskt lantbruk. Allt talar för att dagens rådgivning behöver moderniseras och effektiviseras. I framtidens kunskaps- och innovationssystem är samverkan och samproduktion avgörande för framgång. Denna ansökan bygger på samverkan mellan ny forskning och ett nyligen startat kompetenscentrum där rådgivare/rådgivningsorganisationer och akademi tillsammans kan utveckla landsbygden och dess företag. Syftet är att med ny forskning stödja ett nationellt kompetenscentrum för rådgivning (KCR) som samverkansarena för nya initiativ och för att bättre matcha kunskapsbehov. För att arbeta framgångsrikt krävs att samverkan bygger på en vetenskaplig grund, i detta fall med koppling till forskning om specifikt rådgivning. Projektet syftar därför till att knyta ett forskningsprojekt vid SLU i Uppsala till uppbyggnaden av KCR i Skara. Projektet bidrar till att knyta samman den regionala noden till en nationell helhet. Projektet är nydanande och erfarenheterna kommer att kunna spridas till andra lärosäten.

15 15 (16) Achieving Collaborative Excellence (ACE) Göteborgs Universitet Göteborgs universitet har antagit en långsiktig strategi för utbildning, forskning och samverkan/nyttiggörande, kallad Vision2020. Ett viktigt fokus för universitetet, som en del i denna strategi, är att stärka utbildning och forskning genom bredare och effektivare former för samverkan med samhället, och stärka nyttiggörande av forskningsresultat för att skapa samhällsnytta. Kärnan i Vision2020 är en strävan efter att bygga kompletta akademiska miljöer som kan integrera utbildning, forskning och samverkan/nyttiggörande för att åstadkomma detta. Utifrån denna strategi, har GU arbetat aktivt för att stärka sin organisation för att mer effektivt samverka med samhället, och för att förbättra sin förmåga att skapa och leverera värdefull kunskap. Den samlade effekten av delarna i GU:s ansökan är en positiv inverkan på universitetets kapacitet att samverka genom att: förädla och paketera forskning med kommersiell potential för externa aktörer (Del II: Verifiering för samverkan); paketera forskning för användning genom samverkan med viktiga aktörer inom den offentliga sektorn (Work Package 1); hantera värdefull kunskap och utrustning som en samverkansplattform, vilken kan attrahera och involvera externa intressenter i forskningsmiljöerna (Work Package 2); föra samman akademi och offentlig sektor i varaktiga partnerskap för långsiktigt samarbete (Work Package 3); och att åstadkomma ett nära utbyte mellan den akademiska världen och det omgivande samhället genom att underlätta och skapa incitament för forskares och annan personals rörlighet mellan universitetet och andra organisationer (AkUt)

16 16 (16) Strategisk utveckling av samverkan och verifiering vid Stockholms universitet Stockholms Universitet Projektet avser att förstärka samverkan vid Stockholms universitet, utöka den befintliga centrala samverkansfunktionen med lokala samverkansansvariga vid institutionerna. Stockholms universitet har en tydligt decentraliserad organisation, där mycket av planering och utveckling av verksamheten sker på lokal nivå, direkt mellan enskilda forskare/institutioner och extern part. Med en tydlig koppling mellan de olika samverkansfunktionerna kan nya strukturer, processer och strategier förankras och genomföras effektivt. Inom två år har Stockholms universitet byggt upp en effektiv samverkansorganisation som täcker alla nivåer vilket leder till ökad kvalitet i forskning och utbildning samt att synen på samverkan förändras positivt. Externt betyder satsning att Stockholms universitet förstärker sin roll som en viktig kunskapsaktör i Stockholmsregionen.

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2

Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2 1 (19) Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2 Utlysningen fick in 19 ansökningar på totalt 147,5 Mkr 18 ansökningar involverandes 28 lärosäten

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Rapport - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 REKTORS UTREDNINGSDIREKTIV... 3 1.2 REFERENSGRUPPER... 3 1.3 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET TILL ORGANISATORISKA

Läs mer

Nyckelaktörsprogrammet

Nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer 2013 VerksAmhetsplAn Enheten för externa relationer Inledning Mälardalens högskola (MDH) har som utgångspunkt att genom akademisk excellens, internationalisering och samproduktion bedriva verksamhet som

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Ett samarbete för framtidens strålbehandling

Ett samarbete för framtidens strålbehandling Ett samarbete för framtidens strålbehandling Linköping Sahlgrenska Norrlands Örebro Akademiska Karolinska Skånes Alla universitetssjukhusen tillsammans med företagen Vi vill ha en kreativ mötesplats mellan

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

VINN Verifiering höst 2015

VINN Verifiering höst 2015 UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2015-06-16 2013-05653 Reviderad VINN Verifiering höst 2015 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Teknikföretagens policy för högre utbildning

Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer