Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2

Transkript

1 1 (19) Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2 Utlysningen fick in 19 ansökningar på totalt 147,5 Mkr 18 ansökningar involverandes 28 lärosäten beviljades medel om totalt 82,5 Mkr 8 av 18 involverade 2 eller flera lärosäten och några hade internationella referenssammarbeten Flera koordineras från lärosätenas innovationskontor Flera ansökningar behandlade: att involvera studenterna som en resurs för samverkan att definiera olika typer av samverkansmodeller genom att jämföra pågående initiativ, även internationella jämförelser presenterades att skala upp befintliga aktiviteter med målet att utveckla bättre samverkanverktyg att genomföra kartläggningar och analyser med syftet att karaktärisera lärosätets olika typer av samverkan VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS POST: VINNOVA, SE Stockholm BESÖK/OFFICE: Mäster Samuelsgatan 56 FAKTUROR/INVOICES: VINNOVA, FE 34, SE Strömsund LEVERANSER/DELIVERIES: Klara Norra Kyrkogata 14, SE Stockholm TEL: +46 (0) FAX: +46 (0) VINNOVA@VINNOVA.SE VINNOVA.SE ORG/VAT: /SE

2 2 (19) Strategisk utveckling av samverkan genom partnerskap Uppsala universitet "För att integrera samverkan och kunskapsutbyte i kärnverkasamheten, och för att få största möjliga effekt, är UUs strategi att höja sin ambition och förmåga att interagera med det omgivande samhället. Strategin består huvudsakligen av två block: 1. I fokus under det här 2-årsprojektet: Att utveckla nya processer för att skapa innehållsrika samarbeten genom att sammanföra UUs vetenskapsområden och externa partners i skräddarsydda partnerskap på lika villkor, baserat på respektive parts behov. 2. Drivet av universitetets ledning parallellt med detta projekt utanför ansökan: Att etablera en organisatorisk struktur som inkluderar alla funktioner vid UU och som har den nödvändiga genomslagskraften. Kärnan i samverkan är att initiera, upprätthålla och utveckla relationer. För att upprätthålla och utveckla relationer ska UU introducera några nya processer som konkretiserar, fördjupar och breddar relationer. Dessa nya processer kommer att vara Verifiering av Samverkan (att jämföra med VINNOVAs Verifiering för Tillväxt ), Collaboration-X och Strategiska allianser. Tre andra universitet, Lunds universitet, Karolinska Institutet och Linköpings universitet kommer att vara våra projektpartners, speciellt för Verifiering för Samverkan. För att koordinera och leda partnerskapsportföljen kommer vi att införa en ny profession, Partnership Managers. De kommer att ha huvudsakligen tre roller: Initiera möte, koordinera och leda Verifiering för Samverkan och Collaboration-X och agera Key Partner Managers i startegiska allianser."

3 3 (19) Samverkanslektor - karriärväg och innovationsinstrument för samverkan med de gröna sektorerna och samhället i stort Sveriges lantbruksuniversitet Johan.Schnurer@slu.se SLU har ett nationellt ansvar som kunskapsgenerator för de areella näringarna och en innovativ och hållbar bioekonomi. Universitetet bidrar med forskning och fortlöpande miljöanalys och yrkesutbildningar (agronom, jägmästare, landskapsarkitekt, veterinär, m fl.) och mer allmänna utbildningsprogram (naturresurs, landsbygdsutveckling). Samverkanslektorerna är en unik akademisk anställning som kombinerar 50 % egeninitierad forskning med 50 % universitetsfinansierad samverkansaktivitet. SLU har anställt 18 samverkanslektorer som en långsiktig strategisk satsning och planerar nu för att ytterligare öka antalet sådana anställningar. Genom SLUs närvaro på ett stort antal platser i landet har vi unika möjligheter att samverka med omgivande samhälle i hela Sverige. Vi utvecklar nu SLU Partnerskap, en samverkansplattform med nodbaserad ingång till SLUs samlade kompetens, där Samverkanslektorerna får en nyckelroll. Följande aktiviteter planeras under Samverkansprojektet: Samarbete mellan landets Naturbruksgymnasier och samverkanslektorerna för den gröna sektorns utbildningsvägar Vidareutveckling av konceptet student desktop researchers för samverkanslektorernas projekt med näring, organisationer och myndigheter Dialog med yngre forskare om universitetssamverkans betydelse för hållbar utveckling, nya forskningsfrågor och betydelse för universitets-karriären Utveckling av samverkanslektorernas verksamhet inom den nya plattformen SLU Partnerskap. Studier av samverkansarbete vid Cornell University (Cooperative extension), University of British Colombia (Community engagement) och Wageningen University (Valorisation of knowledge) Erfarenhetsutbyte med andra svenska lärosäten.

4 4 (19) CSI- Center för samverkan och innovation utveckla en starkare samverkanskultur Luleå tekniska universitet CSI syftar till att vidareutveckla samverkanskulturen på Luleå tekniska universitet (LTU) för att ytterligare stödja innovativitet och förstärka strategiska samarbeten. Att bygga en stark samverkanskultur utgör en grund för kunskapsöverföring och ingår i LTUs innovationsstrategi för att uppnå LTUs vision Samverkan är en social aktivitet, vilket innebär att den kultur som vi interagerar i är avgörande då den i hög grad sätter ramarna för vårt samarbete. Projektet består av tre byggstenar. Den första byggstenen, CSI Campus, syftar till att skapa en konkret plats/miljö belägen vid LTU i Luleå. Den andra byggstenen, CSI Anywhere, skapar och testar en delvis virtuell miljö, där geografin är oviktig Den tredje byggstenen, CSI Weeks, syftar till att knyta ihop CSI Campus och CSI Anywhere genom lärandeseminarier och workshops som kommer att hållas regelbundet.

5 5 (19) Excellenta och attraktiva miljöer som attraherar Umeå universitet Marlene Johansson Föreliggande ansökan syftar till att öka kunskapen om hur vi bygger och utformar dynamiska och interaktiva miljöer där kunskap utbyts, kompetenser möts och där nya idéer tillkommer och utvecklas. Målet är att miljöerna ska attraherar studenter, forskare från olika discipliner, näringsliv och offentlig sektor. Projektet baseras på visionen av kreativa miljöer; visuella, interaktiva och gränsöverskridande innovationsarenor inbjuder till samverkan och idéutveckling och därigenom stärker förmågan att hantera framtidens utmaningar. Det övergripande syftet med projektet är att erhålla en djupare förståelse för hur dynamiska och interaktiva miljöer kan utformas och vidareutvecklas för att stärka samverkan och innovationsförmågan. Centrala frågeställningar är hur vi skapar miljöer som: Är brett inkluderande och samverkansorienterade Ökar förståelsen för olika parters utmaningar och behov Skapar insikter och gemensamma målbilder Stödjer kreativ idéutveckling Utvecklar idéer till verklighet Projektet avser att utforska hur dynamiska och interaktiva miljöer kan stärka samverkan mellan forskare/lärare, studenter, näringsliv och samhälle. Vidare avses projektet att identifiera och utveckla aktiviteter, processer, och skapa insikt i hur fysisk och teknisk infrastruktur möjliggör nya möten och förstärker vår förmåga att översätta och utbyta kunskaper och färdigheter till innovation. Vi vill utveckla excellenta miljöer som attraherar människor, kunskap och idéer där idéer blir till verklighet.

6 6 (19) Inkubation för offentlig innovation HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD torben.olsson@hkr.se Offentlig innovation är en betydelsefull framgångsfaktor för hållbar, smart och inkluderande tillväxt och ett utvecklande samhälle. Ett strategiskt behov av projektet är de ökande krav på universitet och högskolor med låg forskningsnivå (80 % utbildning/20 % forskning) att utveckla god kunskap och processer för att systematiskt och framgångsrikt samarbeta i kunskapstriangeln genom att nyttiggöra ny kunskap i innovationsprojekt. Eftersom de samarbetande högskolorna i det här projektet har en stor del av sin forskning och utbildning mot offentlig sektor, och en viktig källa till framtida innovationsprojekt är samhällsutmaningar, ingår det också i det strategiska behovet att utveckla nya färdigheter och processer för att framgångsrikt initiera och stödja offentliga innovationsprojekt. Det här vill vi lösa genom att utveckla och bygga en ny inkubatorkomponent. Ett annat strategiskt behov för de samverkande högskolorna är att engagera studenter, också inom professionsutbildningarna, till att delta i innovationsprocesser. Den nya modulen VFU innovation (VerksamhetsFörlagdUtbildning) adresserar detta behov och hjälper oss att finna lösningar. Högskolan i Kristianstad samarbetar med Krinova Inkubator & Science Park, Kristianstad kommun, Malmö Högskola och Copenhagen Business School. Externa samarbetspartners är Blekinge Tekniska Högskola och Vårdförbundet. Högskolan i Kristianstad samarbetar i projektet med Krinova Inkubator & Science Park, Kristianstad kommun, Malmö Högskola och Copenhagen Business School. Externa samarbetspartners är Blekinge Tekniska Högskola och Vårdförbundet.

7 7 (19) SAMVERKAN FÖR UTVECKLING OCH TILLVÄXT GENOM STUDENTERS ENTREPRENÖRSKAP OCH INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSER Linnéuniversitetet emma.hermansson@lnu.se Innovationskontoret Fyrklövern, det vill säga Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Örebro universitet, är parter i denna ansökan. Konstellationen har samlats kring två prioriterade gemensamma utvecklingsområden. I)Samverkan för utveckling och tillväxt Utveckling av en modell som skapar en robust sammanhållen och genomgripande inriktning och plan för samverkan för utbildnings- och forskningsverksamheten vid de fyra lärosätena, i syfte att i hög grad bidra till samhällets utveckling och tillväxt. II)Studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser Utveckling av en plan och metoder för att göra lärosätena bättre på att systematiskt ge studenterna de entreprenöriella verktyg och det innovativa synsätt de behöver för att utvecklas till förändringsagenter som bygger ett framtida samhälle. Delprojekt 1 utvecklar en stabil grund för hela samverkansuppgiften. Delprojektets unicitet består främst av helhetsperspektivet på kunskapstriangeln samt de fyra lärosätenas gemensamma ansats som skapar en hållbar, systematisk lösning med applicerbarhet på andra lärosäten. De fyra universiteten har en stor betydelse för regionernas utveckling. Projektets möjlighet att öka lärosätenas påverkan på tillväxten och utveckla det regionala ledarskapet vad gäller innovationsfrågor ses som unikt goda. Delprojekt 2 ses som särskilt angelägen ur ett nationellt tillväxtperspektiv och är en unik satsning på studententreprenörskap i bred mening. Här tas ett samlat grepp om frågan som innehåller många aspekter.

8 8 (19) Strategisk utveckling av lärosätets samhällsutmaningsdrivna samverkansarbete Göteborgs Universitet Göteborgs, Linköpings och Umeå universitet arbetar med att utveckla sitt samverkansarbete och sitt samhällsansvar som en viktig del i akademiska forsknings- och utbildningsmiljöer. De tre universiteten arbetar alla i olika former med sina lärosätens utveckling av idé- och kunskapsdriven samverkan, men förståelsen och kunskapen om samhällsutmaningsdriven samverkan är betydligt lägre. Genom kartläggning, djupanalyser och utvecklingsarbete kommer en plattform för strategisk utveckling av lärosätets samhällsutmaningsdrivna samverkan tas fram. Plattformen kommer att inkluderas i en modell för hur bredduniversitet kan/ska hantera såväl idé- och kunskapsdriven som samhällsutmaningsdriven samverkan i relation till universitets utvecklingsarbete med styrning och ledning, stödstrukturer och utbildning. Arbetet kommer att bidra till ökat nyttiggörande och att forskning och utbildning stärks.

9 9 (19) Katalyserande möten - att använda samarbeten för att utveckla samverkan Stockholms universitet eva.klasson.wehler@su.se Huvudsyftet med projektet är att skapa verktyg för att utveckla Stockholms universitets samverkans- och innovationsstrategi. En strategi är enbart funktionell om den är till fullo förstådd och om den ger användbara verktyg och riktlinjer. Därför använder detta projekt själva arbetsprocessen för att engagera och involvera de framtida användarna. Detta innovativa angreppssätt skapar inte bara engagemang och ger bättre resultat. Det underlättar också implementeringen av resultatet och ökar medvetenheten om den betydelse samverkan med det omgivande samhället har för universitetet. Projektet resulterar i: 1. Samverkansmodeller som kan användas av hela universitetet och i förlängningen övriga lärosäten i Sverige; 2. Digitala verktyg som underlättar implementering, användning, dokumentation och utvärdering av samverkansaktiviteter; 3. Processer som stöder utveckling och tillämpning av samverkansmodellerna. Utvecklingen av dessa samverkansmodeller och digitala verktyg kommer dels att genomföras i två delprojekt vid Stockholms universitet kallade ColLab (Collaboration Laboratory = samverkanslaboratoriet) och CMS (Collaboration Management System = samverkansadministrativt system). Dels genom deltagande i ett pågående projekt som administreras av Stockholms universitet, Humsamverkan. Genom att arbeta med dessa tre delprojekt parallellt skapar vi synergier och utnyttjar processer och externa parter från respektive projekt till fullo.

10 10 (19) Samverkan forskning-praktik för innovation och kunskapsimplementering inom vård och omsorg Högskolan Dalarna Några av de största utmaningarna inom vård och omsorg, idag och i framtiden, är att tillgodose behoven hos den ökande äldre befolkningen och att använda tillgänglig kunskap för att ge en säker och högkvalitativ vård och omsorg som ger mesta möjliga nytta för avsatta resurser. Målet med projektet är att stödja forskning och utveckling avseende kunskapsimplementering och innovation inom vård och omsorg samt forskning med särskild inriktning mot vård och omsorg av äldre. Detta kommer att ske genom stärkt samverkan mellan forskare vid Högskolan Dalarna och verksamma inom Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Dalarnas kommuner, privata aktörer inom vård och omsorg och andra akademiska kunskapscentra för att gemensamt öka nyttiggörandet forskningsbaserad kunskap och stödja en evidensbaserad praktik. Med inrättande av två forskningscentra som grund avser vi att utveckla mötesplatser och plattformar för samverkan i syfte att stärka partnerskap mellan akademi och vård och omsorg. Förväntade resultat är att forskningsresultat i högre grad ska nyttiggöras inom vård och omsorg samt att forskningen ska få ökad relevans genom dialog mellan akademi och berörda verksamheter. Projektet förväntas även generera kriterier för att kunna mäta universitet och högskolors samverkan mellan utbildning, forskning och det omgivande samhället.

11 11 (19) Utvecklingsmodell för entreprenörskap, utbildnings-, innovations-, och forskningssynergier inom idrott & hälsa Gymnastik- och idrottshögskolan Målsättningen är att genomföra tre delprojekt vilka samtliga syftar till att i samverkan mellan lärosäten, företag och andra organisationer skapa nya förutsättningar och möjligheter för studenters och elitidrottares kompetensutveckling avseende innovation och entreprenörskap inom fysisk aktivitet och hälsa samt tävlingsidrott i ett brett och uthålligt helhetsperspektiv. Samtidigt ska projekten ge företag och andra organisationer tillgång till kunskaper och metoder som befrämjar kompetensutveckling och innovationsarbete i den egna organisationen. I delprojekt ett kommer studenterna erbjudas nya möjligheter till deltagande i fristående kurser i innovations- och entreprenörskap. I ett andra delprojekt avser vi att utveckla en nationell och internationell samverkansmiljö där samverkansaktörerna kan mötas under strukturerade förhållanden och där studenter och lärare kan pröva och utveckla sina idéer i realistiska miljöer internt och i samarbete med externa aktörer med fokus på reducering av tiden mellan idé och kommersialisering. I det tredje delprojektet utvecklas en modell för hur elitidrottare som ett led i karriärväxling kan integreras i innovation och entreprenörskap under och efter genomförd elitidrottskarriär. Projekten förväntas ge effekt på antalet studenter med idrottsvetenskaplig utbildning och elitidrottare som via utbildning, nätverksbyggande och träning i s.k. skarpa lägen blir betydligt mer kompetenta att verka inom fältet innovation och entreprenörskap jämfört med konventionell utbildning. Samverkansmiljön kommer att bidra till idéutveckling, innovation, kompetensutveckling och generera innovationer och många nya samarbeten vilka är mätbara.

12 12 (19) Att skapa akademisk excellens och samhällsnytta genom extern samverkan Vision för KTH Kungliga tekniska högskolan Syftet med projektet är att vidareutveckla en uppsättning systematiska processer och verifierade verktyg för förverkligandet av samverkanseffekter inom ramen för kunskapstriangeln. Utgångspunkterna är KTHs RAE2012 och uppbyggnaden av strategiska allianser. RAE2012 är en viktig källa till kunskap genom fallbeskrivningar, kvantitativa data, strategier och SWOT-analyser kring samverkanseffekter. Strategiska allianser omfattar instrument som personrörlighet, rekrytering, forskningssamarbete och finansiering. De strategiska allianserna är knutna till KTHs utvecklingsplan med såväl kvantitativa som kvalitativa mål under Projektet sammanlänkar den fortsatta utvecklingen av de allianser och utnyttjande av erfarenheter av RAE2012 till en långsiktig strategi för samverkan. Projektet har tre perspektiv och faser. 1) Dokumentation, genomgång och analys av vad som har gjorts och planeras avseende KTH instrument/verktyg för samverkan och impact i enlighet med RAE2012 och strategiska allianser. Arbetet kommer att avslutas med ett endagsseminarium i början av juni ) Internationellt kunskapsutbyte med basen i resultaten från första fasen kommer att ske under andra halvåret Sex resor till internationella universitet kommer att genomföras. 3) Sista fasen summerar roller, ansvar, ekonomiska incitament och direktiv hur KTH skall arbeta i framtiden för att effektivt realisera samverkanseffekter. Nexus kommer att vara på triangulering på de tre hörnen i kunskapstriangeln.

13 13 (19) Collaboration around societal challenges knowledge triangles within Chalmers Areas of Advance CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA AKTIEBOLAG I diskussionen om de samhälleliga utmaningar vårt samhälle står inför, är en del hur att få till stånd och organisera den samverkan som behövs för att nå transformativa lösningar. Universiteten har med sina tre uppdrag en möjlighet och funktion här i att leda den utveckling av samverkansarenor som behövs. Samverkan inom kunskapstriangeln är dock i sig en utmaning, då universitetens tre uppdrag än idag ofta är separerade inom lärosätena. Genom Challenge Lab vill Chalmers utveckla en mekanism för samverkan inom kunskapstriangeln, men då inte endast på egen mark, utan i gemensamma miljöer, i samverkan med regionala kunskapskluster. Challenge Lab kommer att vara ett Lab där samverkande partners, studenter och fakultet möts i arbetet kring komplexa frågor om hållbar utveckling, som var aktör för sig inte är förmögen att lösa. Challenge Lab utmanar också Chalmers att ta samverkan internt till en ny nivå, genom att man ser på sina egna processer i utbildning, forskning och styrkeområden kopplat till kunskapstriangeln med ett utifrån perspektiv och skapa förbättrade former för samverkan samt om hur att sprida dessa. Samtidigt som fundament och byggstenar för stark samverkan redan finns, saknas idag det smörjmedel, kitt som binder samman olika delar och som utvecklar samverkan till djupare sådan och till och med ger ett sam-skapande. Med denna ansökan vill Chalmers skapa ett Challenge Lab; i miljön på våra Science Parks, stärka utbildningsdelen i befintliga samverkansformer, samt få fram djupare samverkan som mer kan ses som samskapande. Denna djupare samverkan utvecklas och skapas genom studentinvolvering, tillsammans med partners och aktörer i regionalt kluster, där vi samlas kring våra samhälleliga utmaningars komplexa frågor

14 14 (19) PHASE II IICUREG - INCREASED INNOVATION CAPACITY and UTILIZATION of RESEARCH and EDUCATION FOR GROWTH Lunds universitet ulrika.cattermole@innovation.lu.se Det är en stark ambition från Lunds universitet att möta samhällets ökande behov av påverkan av forskningsresultat och visa bidraget från excellent forskning till samhället och den övergripande ekonomin. Detta exemplifieras genom nya produkter och tjänster baserade på akademisk kunskap, i samverkan med existerande industri och organisationer eller genom nya initiativ. Aktuell ansökan adresserar detta ämne utifrån tre perspektiv: 1. Inifrån Ut perspektiv påverkan baserat på områden av forskning där Lunds universitet har stark närvaro, t ex i Strategiska Forsknings Områden 2. Utifrån In perspektiv påverkan baserat på behov och utmaningar för specifika företag och/eller offentliga organisationer 3. Studentperspektiv förbättra verkningsgraden av studenters entreprenöriella förmåga Inom våra arbetspaket (WP) kommer vi att samarbeta med olika universitet i Sverige, för att stärka strukturer och dela metodik och kunskap. Mer specifikt: -WP 1- Uppsala universitet om dedikerade affärsutvecklingsresurser i en specifik forskningsmiljö -WP 2 - Chalmers och KTH beträffande partnerskapsstrukturer/samverkansformer med industri och organisationer -WP 3 - Studentinriktning tillsammans med BTH, HKR, MAH och SLU Alnarp För att säkra stöd och för att skapa synergier mellan universitetets fakulteter, kommer de att representeras på dekan eller vice dekan nivå i en referensgupp inom projektet, samt genom att rektor för Lunds universitet är beställare av projektet. Utbyte och lärande mellan våra tre WPs och externa aktörer kommer att faciliteras genom en serie av workshops där vi adresserar relevanta områden. Internationell återkoppling söker vi genom universitet länkade till LERU, där Lunds universitet är en aktiv medlem.

15 15 (19) Collaboration Arenas - CARENA Stiftelsen Högskolan i Jönköping lars.niklasson@hj.se Svenska högskolor har gradvis ökat sina samarbetsinsatser med såväl offentliga som privata organisationer. Samverkansinsatser initieras ofta på en operativ nivå på projektbasis, snarare än på en strategisk högskoleövergripande nivå eller inom en ämnesinriktad mötesplats. För att ta nästa steg och ytterligare utveckla samverkan för att öka antalet innovationer, möta samhälleliga utmaningar och skapa profilerade utbildningar, behövs nya samverkansformer. I framtiden måste lärosäten arbeta strategiskt och strukturerat med sin samverkan med andra aktörer för att stimulera innovationer, attrahera forskningsmedel, skapa värde, möta samhällets behov och för att profilera sig. Detta projekt har som målsättning att möta framtidens behov och utmaningar genom att utveckla en modell för strategisk ledning av samverkan, på olika organisatoriska nivåer.

16 16 (19) Resurs- och komptensnätverk inom läkemedelsutveckling Karolinska institutet Vi beskriver ett projekt som består av tre moduler som tillsammans fyller behoven av näringslivsanpassad utbildning inom läkemedelsutveckling samt verktyg för samverkan på KI och andra svenska universitet. En modul utgörs av en ny nationell forskarskola inom läkemedelsutveckling (Drug Discovery & Development, DDD). Den kommer att koordineras från KI och Uppsala universitet med bidrag från andra svenska universitet, strategiska satsningar och organisationer inom DDD. En annan modul kommer att utvärdera och etablera webportaler för DDD. Portalerna kan användas som verktyg för att paketera och erbjuda ingångar till resurser, satsningar, utbildningsaktiviteter samt för att underlätta kontakter och nätverkande mellan akademi och industri. Forskarskolan och webportalerna kommer att kompletteras av den tredje modulen, en internationell inventering och analys av upprättade DDD-avtal mellan akademin och industrin. Analysen kommer att ge stöd och underlag till att utveckla universitetens övergripande strategier men även till strategiska initiativ som möjliggör framtida samarbeten med de stora läkemedelsbolagen, bioteknikföretag och andra möjliga partners. Aktiviteterna i denna ansökan passar väl in i universitetens arbete med kunskapstriangeln, t.ex. vad det avser: utveckling av samverkan och nyttiggörande i forskning och utbildning, mötesplastser och plattformar för samverkan samt modeller för samverkan. En viktig målsättning med projektet är att behålla och utveckla viktig kompetens inom läkemedelsutveckling i Sverige. Lärdomar, modeller och verktyg från projektet kan även tillämpas inom andra life science-områden, t ex medicinsk teknologi, sjukvård och andra relevanta områden inom industri och akademi.

17 17 (19) Samverkanssäkrade utbildningsprogram Malmö högskola Kunskapsutbyte och samverkan med samhället identifieras ofta som ett strategiskt viktigt steg i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte. Men att förverkliga idén om det samverkande universitetet är inte en trivial uppgift, även om ansträngningar på området nog får betraktas som oräkneliga. I denna projektansökan, står utbildningsprogram vid tre svenska lärosäten i fokus. Ambitionen är att utforma en komplett strategi för hur kunskapsutväxlings- och samverkansaktiviteter kan integreras i utbildningsprogram på ett systematiskt och hållbart vis. Utifrån detta har projektet potential att utgöra en betydande påverkanskraft på ett universitets förmåga att samverka, utbyta kunskap med omvärlden, samt att integrera detta som en viktig faktor för kvalitetsutveckling i utbildningen. Målet är att ta fram riktlinjer för en systematisk utveckling av samverkansinslag i utbildningsprogram för att stärka kvalitet och relevans.

18 18 (19) VINNSAM - en ny samverkansorganisation baserad på kunskapstriangeln och innovationssystem Högskolan i Gävle elisabeth.daunelius@hig.se Projektet syftar till att utveckla en ny organisation som inkluderar samverkansstrukturer och processer och medel för externa engagemang vid Högskolan i Gävle (HiG). Fokus är att integrera Innovationssystem i befintliga forsknings- och utbildningsstrukturer och -processer. En modell som utgår från Kunskapstriangeln och forskning om Innovationssystem (IS) har utvecklats under förstudien och denna modell ska användas med en intern modell för marknadsorienterad organisationsutveckling för att vägleda arbetet. Projektet ska: A) Utveckla en samverkansstrategi som är kopplad till HiGs vision och forsknings- och utbildningsstrategier. Samverkansstrategin ska vägleda samverkansaktiviteterna vid HiG och projektet ska betona implementering av innovationselement i strategin. B) Utveckla åtgärder och arbetssätt som stödjer samverkansstrategin. Detta inkluderar utveckling av effektivt koordinerad samverkan som består av aktiviteter knutna till utbildning, forskning och innovation vid HiG. C) Utveckla en ny samverkansorganisation. En utredning ska besvara hur de strategiskt baserade samverkansaktiviteterna kan och bör organiseras. Utvecklingen av den nya organisationen innefattar omprövning av samtliga nuvarande samverkansfunktioner. Organisatoriska strukturer och processer ska utvecklas. Långsiktiga effekter av projektet förväntas bli tydligare och mer hållbara strukturer och processer som underlättar samverkansaktiviteter vid HiG. Dessutom förväntas den IS-baserade modellen attrahera intresse bland andra lärosäten och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom samverkansområdet inom högre utbildning och forskning och utveckling för framtiden.

19 19 (19) Integrerad samverkan in real life Blekinge Tekniska Högskola Projektet fokuserar på studenterna som resurser för problemlösning och utveckling i regionens MM-företag. Denna inriktning bygger på antagandet att studenterna utgör högskolans främsta tillgång och att en viktig anledning för företag att samarbeta med lärosätena är att hitta duktiga studenter. Projektets ambition är att undersöka, utveckla och testa en rad nya former av utbildningsmoduler där studenterna, som en del av sin utbildning, arbetar med problem och utmaningar som formulerats av företag och andra organisationer. Vi vill med andra ord skapa ett differentierat innovations- och utvecklingsorienterat erbjudande som på olika sätt mobiliserar studenter (och, indirekt och i en förlängning även lärare och forskare) som utvecklingsresurser för regionens MM-företag. Projektet kommer att öka relevansen till högskolans utbildningsprogram samt länka studenter till den regionala ekonomin. Den typ av projekt som studenterna kommer att arbeta med ger dessutom träning i entreprenöriellt inriktat utvecklingsarbete, vilket bidrar till deras intresse för att i framtiden starta egna verksamheter. Vidare avser projektet att undersöka på vilket sätt studenter kan användas som resurser för att föra forskningsbaserade idéer till kommersiell användning, samt om, och på vilket sätt, akademisk personal kan kopplas till problemlösningsinsatser av den typ studenterna kommer att arbeta med. Vi vill med andra ord använda det student-baserade samarbetet som utgångspunkt, och hävstång för större och mer avancerade samarbeten mellan akademisk personal och regionens MM-företag. Inom projektet kommer slutligen utvecklas ett strategiskt ramverk för samverkan genom vilket dagens fragmenterade initiativ och projekt kan föras samman och integreras.