Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2"

Transkript

1 1 (19) Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2 Utlysningen fick in 19 ansökningar på totalt 147,5 Mkr 18 ansökningar involverandes 28 lärosäten beviljades medel om totalt 82,5 Mkr 8 av 18 involverade 2 eller flera lärosäten och några hade internationella referenssammarbeten Flera koordineras från lärosätenas innovationskontor Flera ansökningar behandlade: att involvera studenterna som en resurs för samverkan att definiera olika typer av samverkansmodeller genom att jämföra pågående initiativ, även internationella jämförelser presenterades att skala upp befintliga aktiviteter med målet att utveckla bättre samverkanverktyg att genomföra kartläggningar och analyser med syftet att karaktärisera lärosätets olika typer av samverkan VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS POST: VINNOVA, SE Stockholm BESÖK/OFFICE: Mäster Samuelsgatan 56 FAKTUROR/INVOICES: VINNOVA, FE 34, SE Strömsund LEVERANSER/DELIVERIES: Klara Norra Kyrkogata 14, SE Stockholm TEL: +46 (0) FAX: +46 (0) VINNOVA.SE ORG/VAT: /SE

2 2 (19) Strategisk utveckling av samverkan genom partnerskap Uppsala universitet "För att integrera samverkan och kunskapsutbyte i kärnverkasamheten, och för att få största möjliga effekt, är UUs strategi att höja sin ambition och förmåga att interagera med det omgivande samhället. Strategin består huvudsakligen av två block: 1. I fokus under det här 2-årsprojektet: Att utveckla nya processer för att skapa innehållsrika samarbeten genom att sammanföra UUs vetenskapsområden och externa partners i skräddarsydda partnerskap på lika villkor, baserat på respektive parts behov. 2. Drivet av universitetets ledning parallellt med detta projekt utanför ansökan: Att etablera en organisatorisk struktur som inkluderar alla funktioner vid UU och som har den nödvändiga genomslagskraften. Kärnan i samverkan är att initiera, upprätthålla och utveckla relationer. För att upprätthålla och utveckla relationer ska UU introducera några nya processer som konkretiserar, fördjupar och breddar relationer. Dessa nya processer kommer att vara Verifiering av Samverkan (att jämföra med VINNOVAs Verifiering för Tillväxt ), Collaboration-X och Strategiska allianser. Tre andra universitet, Lunds universitet, Karolinska Institutet och Linköpings universitet kommer att vara våra projektpartners, speciellt för Verifiering för Samverkan. För att koordinera och leda partnerskapsportföljen kommer vi att införa en ny profession, Partnership Managers. De kommer att ha huvudsakligen tre roller: Initiera möte, koordinera och leda Verifiering för Samverkan och Collaboration-X och agera Key Partner Managers i startegiska allianser."

3 3 (19) Samverkanslektor - karriärväg och innovationsinstrument för samverkan med de gröna sektorerna och samhället i stort Sveriges lantbruksuniversitet SLU har ett nationellt ansvar som kunskapsgenerator för de areella näringarna och en innovativ och hållbar bioekonomi. Universitetet bidrar med forskning och fortlöpande miljöanalys och yrkesutbildningar (agronom, jägmästare, landskapsarkitekt, veterinär, m fl.) och mer allmänna utbildningsprogram (naturresurs, landsbygdsutveckling). Samverkanslektorerna är en unik akademisk anställning som kombinerar 50 % egeninitierad forskning med 50 % universitetsfinansierad samverkansaktivitet. SLU har anställt 18 samverkanslektorer som en långsiktig strategisk satsning och planerar nu för att ytterligare öka antalet sådana anställningar. Genom SLUs närvaro på ett stort antal platser i landet har vi unika möjligheter att samverka med omgivande samhälle i hela Sverige. Vi utvecklar nu SLU Partnerskap, en samverkansplattform med nodbaserad ingång till SLUs samlade kompetens, där Samverkanslektorerna får en nyckelroll. Följande aktiviteter planeras under Samverkansprojektet: Samarbete mellan landets Naturbruksgymnasier och samverkanslektorerna för den gröna sektorns utbildningsvägar Vidareutveckling av konceptet student desktop researchers för samverkanslektorernas projekt med näring, organisationer och myndigheter Dialog med yngre forskare om universitetssamverkans betydelse för hållbar utveckling, nya forskningsfrågor och betydelse för universitets-karriären Utveckling av samverkanslektorernas verksamhet inom den nya plattformen SLU Partnerskap. Studier av samverkansarbete vid Cornell University (Cooperative extension), University of British Colombia (Community engagement) och Wageningen University (Valorisation of knowledge) Erfarenhetsutbyte med andra svenska lärosäten.

4 4 (19) CSI- Center för samverkan och innovation utveckla en starkare samverkanskultur Luleå tekniska universitet CSI syftar till att vidareutveckla samverkanskulturen på Luleå tekniska universitet (LTU) för att ytterligare stödja innovativitet och förstärka strategiska samarbeten. Att bygga en stark samverkanskultur utgör en grund för kunskapsöverföring och ingår i LTUs innovationsstrategi för att uppnå LTUs vision Samverkan är en social aktivitet, vilket innebär att den kultur som vi interagerar i är avgörande då den i hög grad sätter ramarna för vårt samarbete. Projektet består av tre byggstenar. Den första byggstenen, CSI Campus, syftar till att skapa en konkret plats/miljö belägen vid LTU i Luleå. Den andra byggstenen, CSI Anywhere, skapar och testar en delvis virtuell miljö, där geografin är oviktig Den tredje byggstenen, CSI Weeks, syftar till att knyta ihop CSI Campus och CSI Anywhere genom lärandeseminarier och workshops som kommer att hållas regelbundet.

5 5 (19) Excellenta och attraktiva miljöer som attraherar Umeå universitet Marlene Johansson Föreliggande ansökan syftar till att öka kunskapen om hur vi bygger och utformar dynamiska och interaktiva miljöer där kunskap utbyts, kompetenser möts och där nya idéer tillkommer och utvecklas. Målet är att miljöerna ska attraherar studenter, forskare från olika discipliner, näringsliv och offentlig sektor. Projektet baseras på visionen av kreativa miljöer; visuella, interaktiva och gränsöverskridande innovationsarenor inbjuder till samverkan och idéutveckling och därigenom stärker förmågan att hantera framtidens utmaningar. Det övergripande syftet med projektet är att erhålla en djupare förståelse för hur dynamiska och interaktiva miljöer kan utformas och vidareutvecklas för att stärka samverkan och innovationsförmågan. Centrala frågeställningar är hur vi skapar miljöer som: Är brett inkluderande och samverkansorienterade Ökar förståelsen för olika parters utmaningar och behov Skapar insikter och gemensamma målbilder Stödjer kreativ idéutveckling Utvecklar idéer till verklighet Projektet avser att utforska hur dynamiska och interaktiva miljöer kan stärka samverkan mellan forskare/lärare, studenter, näringsliv och samhälle. Vidare avses projektet att identifiera och utveckla aktiviteter, processer, och skapa insikt i hur fysisk och teknisk infrastruktur möjliggör nya möten och förstärker vår förmåga att översätta och utbyta kunskaper och färdigheter till innovation. Vi vill utveckla excellenta miljöer som attraherar människor, kunskap och idéer där idéer blir till verklighet.

6 6 (19) Inkubation för offentlig innovation HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD Offentlig innovation är en betydelsefull framgångsfaktor för hållbar, smart och inkluderande tillväxt och ett utvecklande samhälle. Ett strategiskt behov av projektet är de ökande krav på universitet och högskolor med låg forskningsnivå (80 % utbildning/20 % forskning) att utveckla god kunskap och processer för att systematiskt och framgångsrikt samarbeta i kunskapstriangeln genom att nyttiggöra ny kunskap i innovationsprojekt. Eftersom de samarbetande högskolorna i det här projektet har en stor del av sin forskning och utbildning mot offentlig sektor, och en viktig källa till framtida innovationsprojekt är samhällsutmaningar, ingår det också i det strategiska behovet att utveckla nya färdigheter och processer för att framgångsrikt initiera och stödja offentliga innovationsprojekt. Det här vill vi lösa genom att utveckla och bygga en ny inkubatorkomponent. Ett annat strategiskt behov för de samverkande högskolorna är att engagera studenter, också inom professionsutbildningarna, till att delta i innovationsprocesser. Den nya modulen VFU innovation (VerksamhetsFörlagdUtbildning) adresserar detta behov och hjälper oss att finna lösningar. Högskolan i Kristianstad samarbetar med Krinova Inkubator & Science Park, Kristianstad kommun, Malmö Högskola och Copenhagen Business School. Externa samarbetspartners är Blekinge Tekniska Högskola och Vårdförbundet. Högskolan i Kristianstad samarbetar i projektet med Krinova Inkubator & Science Park, Kristianstad kommun, Malmö Högskola och Copenhagen Business School. Externa samarbetspartners är Blekinge Tekniska Högskola och Vårdförbundet.

7 7 (19) SAMVERKAN FÖR UTVECKLING OCH TILLVÄXT GENOM STUDENTERS ENTREPRENÖRSKAP OCH INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSER Linnéuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern, det vill säga Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Örebro universitet, är parter i denna ansökan. Konstellationen har samlats kring två prioriterade gemensamma utvecklingsområden. I)Samverkan för utveckling och tillväxt Utveckling av en modell som skapar en robust sammanhållen och genomgripande inriktning och plan för samverkan för utbildnings- och forskningsverksamheten vid de fyra lärosätena, i syfte att i hög grad bidra till samhällets utveckling och tillväxt. II)Studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser Utveckling av en plan och metoder för att göra lärosätena bättre på att systematiskt ge studenterna de entreprenöriella verktyg och det innovativa synsätt de behöver för att utvecklas till förändringsagenter som bygger ett framtida samhälle. Delprojekt 1 utvecklar en stabil grund för hela samverkansuppgiften. Delprojektets unicitet består främst av helhetsperspektivet på kunskapstriangeln samt de fyra lärosätenas gemensamma ansats som skapar en hållbar, systematisk lösning med applicerbarhet på andra lärosäten. De fyra universiteten har en stor betydelse för regionernas utveckling. Projektets möjlighet att öka lärosätenas påverkan på tillväxten och utveckla det regionala ledarskapet vad gäller innovationsfrågor ses som unikt goda. Delprojekt 2 ses som särskilt angelägen ur ett nationellt tillväxtperspektiv och är en unik satsning på studententreprenörskap i bred mening. Här tas ett samlat grepp om frågan som innehåller många aspekter.

8 8 (19) Strategisk utveckling av lärosätets samhällsutmaningsdrivna samverkansarbete Göteborgs Universitet Göteborgs, Linköpings och Umeå universitet arbetar med att utveckla sitt samverkansarbete och sitt samhällsansvar som en viktig del i akademiska forsknings- och utbildningsmiljöer. De tre universiteten arbetar alla i olika former med sina lärosätens utveckling av idé- och kunskapsdriven samverkan, men förståelsen och kunskapen om samhällsutmaningsdriven samverkan är betydligt lägre. Genom kartläggning, djupanalyser och utvecklingsarbete kommer en plattform för strategisk utveckling av lärosätets samhällsutmaningsdrivna samverkan tas fram. Plattformen kommer att inkluderas i en modell för hur bredduniversitet kan/ska hantera såväl idé- och kunskapsdriven som samhällsutmaningsdriven samverkan i relation till universitets utvecklingsarbete med styrning och ledning, stödstrukturer och utbildning. Arbetet kommer att bidra till ökat nyttiggörande och att forskning och utbildning stärks.

9 9 (19) Katalyserande möten - att använda samarbeten för att utveckla samverkan Stockholms universitet Huvudsyftet med projektet är att skapa verktyg för att utveckla Stockholms universitets samverkans- och innovationsstrategi. En strategi är enbart funktionell om den är till fullo förstådd och om den ger användbara verktyg och riktlinjer. Därför använder detta projekt själva arbetsprocessen för att engagera och involvera de framtida användarna. Detta innovativa angreppssätt skapar inte bara engagemang och ger bättre resultat. Det underlättar också implementeringen av resultatet och ökar medvetenheten om den betydelse samverkan med det omgivande samhället har för universitetet. Projektet resulterar i: 1. Samverkansmodeller som kan användas av hela universitetet och i förlängningen övriga lärosäten i Sverige; 2. Digitala verktyg som underlättar implementering, användning, dokumentation och utvärdering av samverkansaktiviteter; 3. Processer som stöder utveckling och tillämpning av samverkansmodellerna. Utvecklingen av dessa samverkansmodeller och digitala verktyg kommer dels att genomföras i två delprojekt vid Stockholms universitet kallade ColLab (Collaboration Laboratory = samverkanslaboratoriet) och CMS (Collaboration Management System = samverkansadministrativt system). Dels genom deltagande i ett pågående projekt som administreras av Stockholms universitet, Humsamverkan. Genom att arbeta med dessa tre delprojekt parallellt skapar vi synergier och utnyttjar processer och externa parter från respektive projekt till fullo.

10 10 (19) Samverkan forskning-praktik för innovation och kunskapsimplementering inom vård och omsorg Högskolan Dalarna Några av de största utmaningarna inom vård och omsorg, idag och i framtiden, är att tillgodose behoven hos den ökande äldre befolkningen och att använda tillgänglig kunskap för att ge en säker och högkvalitativ vård och omsorg som ger mesta möjliga nytta för avsatta resurser. Målet med projektet är att stödja forskning och utveckling avseende kunskapsimplementering och innovation inom vård och omsorg samt forskning med särskild inriktning mot vård och omsorg av äldre. Detta kommer att ske genom stärkt samverkan mellan forskare vid Högskolan Dalarna och verksamma inom Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Dalarnas kommuner, privata aktörer inom vård och omsorg och andra akademiska kunskapscentra för att gemensamt öka nyttiggörandet forskningsbaserad kunskap och stödja en evidensbaserad praktik. Med inrättande av två forskningscentra som grund avser vi att utveckla mötesplatser och plattformar för samverkan i syfte att stärka partnerskap mellan akademi och vård och omsorg. Förväntade resultat är att forskningsresultat i högre grad ska nyttiggöras inom vård och omsorg samt att forskningen ska få ökad relevans genom dialog mellan akademi och berörda verksamheter. Projektet förväntas även generera kriterier för att kunna mäta universitet och högskolors samverkan mellan utbildning, forskning och det omgivande samhället.

11 11 (19) Utvecklingsmodell för entreprenörskap, utbildnings-, innovations-, och forskningssynergier inom idrott & hälsa Gymnastik- och idrottshögskolan Målsättningen är att genomföra tre delprojekt vilka samtliga syftar till att i samverkan mellan lärosäten, företag och andra organisationer skapa nya förutsättningar och möjligheter för studenters och elitidrottares kompetensutveckling avseende innovation och entreprenörskap inom fysisk aktivitet och hälsa samt tävlingsidrott i ett brett och uthålligt helhetsperspektiv. Samtidigt ska projekten ge företag och andra organisationer tillgång till kunskaper och metoder som befrämjar kompetensutveckling och innovationsarbete i den egna organisationen. I delprojekt ett kommer studenterna erbjudas nya möjligheter till deltagande i fristående kurser i innovations- och entreprenörskap. I ett andra delprojekt avser vi att utveckla en nationell och internationell samverkansmiljö där samverkansaktörerna kan mötas under strukturerade förhållanden och där studenter och lärare kan pröva och utveckla sina idéer i realistiska miljöer internt och i samarbete med externa aktörer med fokus på reducering av tiden mellan idé och kommersialisering. I det tredje delprojektet utvecklas en modell för hur elitidrottare som ett led i karriärväxling kan integreras i innovation och entreprenörskap under och efter genomförd elitidrottskarriär. Projekten förväntas ge effekt på antalet studenter med idrottsvetenskaplig utbildning och elitidrottare som via utbildning, nätverksbyggande och träning i s.k. skarpa lägen blir betydligt mer kompetenta att verka inom fältet innovation och entreprenörskap jämfört med konventionell utbildning. Samverkansmiljön kommer att bidra till idéutveckling, innovation, kompetensutveckling och generera innovationer och många nya samarbeten vilka är mätbara.

12 12 (19) Att skapa akademisk excellens och samhällsnytta genom extern samverkan Vision för KTH Kungliga tekniska högskolan Syftet med projektet är att vidareutveckla en uppsättning systematiska processer och verifierade verktyg för förverkligandet av samverkanseffekter inom ramen för kunskapstriangeln. Utgångspunkterna är KTHs RAE2012 och uppbyggnaden av strategiska allianser. RAE2012 är en viktig källa till kunskap genom fallbeskrivningar, kvantitativa data, strategier och SWOT-analyser kring samverkanseffekter. Strategiska allianser omfattar instrument som personrörlighet, rekrytering, forskningssamarbete och finansiering. De strategiska allianserna är knutna till KTHs utvecklingsplan med såväl kvantitativa som kvalitativa mål under Projektet sammanlänkar den fortsatta utvecklingen av de allianser och utnyttjande av erfarenheter av RAE2012 till en långsiktig strategi för samverkan. Projektet har tre perspektiv och faser. 1) Dokumentation, genomgång och analys av vad som har gjorts och planeras avseende KTH instrument/verktyg för samverkan och impact i enlighet med RAE2012 och strategiska allianser. Arbetet kommer att avslutas med ett endagsseminarium i början av juni ) Internationellt kunskapsutbyte med basen i resultaten från första fasen kommer att ske under andra halvåret Sex resor till internationella universitet kommer att genomföras. 3) Sista fasen summerar roller, ansvar, ekonomiska incitament och direktiv hur KTH skall arbeta i framtiden för att effektivt realisera samverkanseffekter. Nexus kommer att vara på triangulering på de tre hörnen i kunskapstriangeln.

13 13 (19) Collaboration around societal challenges knowledge triangles within Chalmers Areas of Advance CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA AKTIEBOLAG I diskussionen om de samhälleliga utmaningar vårt samhälle står inför, är en del hur att få till stånd och organisera den samverkan som behövs för att nå transformativa lösningar. Universiteten har med sina tre uppdrag en möjlighet och funktion här i att leda den utveckling av samverkansarenor som behövs. Samverkan inom kunskapstriangeln är dock i sig en utmaning, då universitetens tre uppdrag än idag ofta är separerade inom lärosätena. Genom Challenge Lab vill Chalmers utveckla en mekanism för samverkan inom kunskapstriangeln, men då inte endast på egen mark, utan i gemensamma miljöer, i samverkan med regionala kunskapskluster. Challenge Lab kommer att vara ett Lab där samverkande partners, studenter och fakultet möts i arbetet kring komplexa frågor om hållbar utveckling, som var aktör för sig inte är förmögen att lösa. Challenge Lab utmanar också Chalmers att ta samverkan internt till en ny nivå, genom att man ser på sina egna processer i utbildning, forskning och styrkeområden kopplat till kunskapstriangeln med ett utifrån perspektiv och skapa förbättrade former för samverkan samt om hur att sprida dessa. Samtidigt som fundament och byggstenar för stark samverkan redan finns, saknas idag det smörjmedel, kitt som binder samman olika delar och som utvecklar samverkan till djupare sådan och till och med ger ett sam-skapande. Med denna ansökan vill Chalmers skapa ett Challenge Lab; i miljön på våra Science Parks, stärka utbildningsdelen i befintliga samverkansformer, samt få fram djupare samverkan som mer kan ses som samskapande. Denna djupare samverkan utvecklas och skapas genom studentinvolvering, tillsammans med partners och aktörer i regionalt kluster, där vi samlas kring våra samhälleliga utmaningars komplexa frågor

14 14 (19) PHASE II IICUREG - INCREASED INNOVATION CAPACITY and UTILIZATION of RESEARCH and EDUCATION FOR GROWTH Lunds universitet Det är en stark ambition från Lunds universitet att möta samhällets ökande behov av påverkan av forskningsresultat och visa bidraget från excellent forskning till samhället och den övergripande ekonomin. Detta exemplifieras genom nya produkter och tjänster baserade på akademisk kunskap, i samverkan med existerande industri och organisationer eller genom nya initiativ. Aktuell ansökan adresserar detta ämne utifrån tre perspektiv: 1. Inifrån Ut perspektiv påverkan baserat på områden av forskning där Lunds universitet har stark närvaro, t ex i Strategiska Forsknings Områden 2. Utifrån In perspektiv påverkan baserat på behov och utmaningar för specifika företag och/eller offentliga organisationer 3. Studentperspektiv förbättra verkningsgraden av studenters entreprenöriella förmåga Inom våra arbetspaket (WP) kommer vi att samarbeta med olika universitet i Sverige, för att stärka strukturer och dela metodik och kunskap. Mer specifikt: -WP 1- Uppsala universitet om dedikerade affärsutvecklingsresurser i en specifik forskningsmiljö -WP 2 - Chalmers och KTH beträffande partnerskapsstrukturer/samverkansformer med industri och organisationer -WP 3 - Studentinriktning tillsammans med BTH, HKR, MAH och SLU Alnarp För att säkra stöd och för att skapa synergier mellan universitetets fakulteter, kommer de att representeras på dekan eller vice dekan nivå i en referensgupp inom projektet, samt genom att rektor för Lunds universitet är beställare av projektet. Utbyte och lärande mellan våra tre WPs och externa aktörer kommer att faciliteras genom en serie av workshops där vi adresserar relevanta områden. Internationell återkoppling söker vi genom universitet länkade till LERU, där Lunds universitet är en aktiv medlem.

15 15 (19) Collaboration Arenas - CARENA Stiftelsen Högskolan i Jönköping Svenska högskolor har gradvis ökat sina samarbetsinsatser med såväl offentliga som privata organisationer. Samverkansinsatser initieras ofta på en operativ nivå på projektbasis, snarare än på en strategisk högskoleövergripande nivå eller inom en ämnesinriktad mötesplats. För att ta nästa steg och ytterligare utveckla samverkan för att öka antalet innovationer, möta samhälleliga utmaningar och skapa profilerade utbildningar, behövs nya samverkansformer. I framtiden måste lärosäten arbeta strategiskt och strukturerat med sin samverkan med andra aktörer för att stimulera innovationer, attrahera forskningsmedel, skapa värde, möta samhällets behov och för att profilera sig. Detta projekt har som målsättning att möta framtidens behov och utmaningar genom att utveckla en modell för strategisk ledning av samverkan, på olika organisatoriska nivåer.

16 16 (19) Resurs- och komptensnätverk inom läkemedelsutveckling Karolinska institutet Vi beskriver ett projekt som består av tre moduler som tillsammans fyller behoven av näringslivsanpassad utbildning inom läkemedelsutveckling samt verktyg för samverkan på KI och andra svenska universitet. En modul utgörs av en ny nationell forskarskola inom läkemedelsutveckling (Drug Discovery & Development, DDD). Den kommer att koordineras från KI och Uppsala universitet med bidrag från andra svenska universitet, strategiska satsningar och organisationer inom DDD. En annan modul kommer att utvärdera och etablera webportaler för DDD. Portalerna kan användas som verktyg för att paketera och erbjuda ingångar till resurser, satsningar, utbildningsaktiviteter samt för att underlätta kontakter och nätverkande mellan akademi och industri. Forskarskolan och webportalerna kommer att kompletteras av den tredje modulen, en internationell inventering och analys av upprättade DDD-avtal mellan akademin och industrin. Analysen kommer att ge stöd och underlag till att utveckla universitetens övergripande strategier men även till strategiska initiativ som möjliggör framtida samarbeten med de stora läkemedelsbolagen, bioteknikföretag och andra möjliga partners. Aktiviteterna i denna ansökan passar väl in i universitetens arbete med kunskapstriangeln, t.ex. vad det avser: utveckling av samverkan och nyttiggörande i forskning och utbildning, mötesplastser och plattformar för samverkan samt modeller för samverkan. En viktig målsättning med projektet är att behålla och utveckla viktig kompetens inom läkemedelsutveckling i Sverige. Lärdomar, modeller och verktyg från projektet kan även tillämpas inom andra life science-områden, t ex medicinsk teknologi, sjukvård och andra relevanta områden inom industri och akademi.

17 17 (19) Samverkanssäkrade utbildningsprogram Malmö högskola Kunskapsutbyte och samverkan med samhället identifieras ofta som ett strategiskt viktigt steg i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte. Men att förverkliga idén om det samverkande universitetet är inte en trivial uppgift, även om ansträngningar på området nog får betraktas som oräkneliga. I denna projektansökan, står utbildningsprogram vid tre svenska lärosäten i fokus. Ambitionen är att utforma en komplett strategi för hur kunskapsutväxlings- och samverkansaktiviteter kan integreras i utbildningsprogram på ett systematiskt och hållbart vis. Utifrån detta har projektet potential att utgöra en betydande påverkanskraft på ett universitets förmåga att samverka, utbyta kunskap med omvärlden, samt att integrera detta som en viktig faktor för kvalitetsutveckling i utbildningen. Målet är att ta fram riktlinjer för en systematisk utveckling av samverkansinslag i utbildningsprogram för att stärka kvalitet och relevans.

18 18 (19) VINNSAM - en ny samverkansorganisation baserad på kunskapstriangeln och innovationssystem Högskolan i Gävle Projektet syftar till att utveckla en ny organisation som inkluderar samverkansstrukturer och processer och medel för externa engagemang vid Högskolan i Gävle (HiG). Fokus är att integrera Innovationssystem i befintliga forsknings- och utbildningsstrukturer och -processer. En modell som utgår från Kunskapstriangeln och forskning om Innovationssystem (IS) har utvecklats under förstudien och denna modell ska användas med en intern modell för marknadsorienterad organisationsutveckling för att vägleda arbetet. Projektet ska: A) Utveckla en samverkansstrategi som är kopplad till HiGs vision och forsknings- och utbildningsstrategier. Samverkansstrategin ska vägleda samverkansaktiviteterna vid HiG och projektet ska betona implementering av innovationselement i strategin. B) Utveckla åtgärder och arbetssätt som stödjer samverkansstrategin. Detta inkluderar utveckling av effektivt koordinerad samverkan som består av aktiviteter knutna till utbildning, forskning och innovation vid HiG. C) Utveckla en ny samverkansorganisation. En utredning ska besvara hur de strategiskt baserade samverkansaktiviteterna kan och bör organiseras. Utvecklingen av den nya organisationen innefattar omprövning av samtliga nuvarande samverkansfunktioner. Organisatoriska strukturer och processer ska utvecklas. Långsiktiga effekter av projektet förväntas bli tydligare och mer hållbara strukturer och processer som underlättar samverkansaktiviteter vid HiG. Dessutom förväntas den IS-baserade modellen attrahera intresse bland andra lärosäten och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom samverkansområdet inom högre utbildning och forskning och utveckling för framtiden.

19 19 (19) Integrerad samverkan in real life Blekinge Tekniska Högskola Projektet fokuserar på studenterna som resurser för problemlösning och utveckling i regionens MM-företag. Denna inriktning bygger på antagandet att studenterna utgör högskolans främsta tillgång och att en viktig anledning för företag att samarbeta med lärosätena är att hitta duktiga studenter. Projektets ambition är att undersöka, utveckla och testa en rad nya former av utbildningsmoduler där studenterna, som en del av sin utbildning, arbetar med problem och utmaningar som formulerats av företag och andra organisationer. Vi vill med andra ord skapa ett differentierat innovations- och utvecklingsorienterat erbjudande som på olika sätt mobiliserar studenter (och, indirekt och i en förlängning även lärare och forskare) som utvecklingsresurser för regionens MM-företag. Projektet kommer att öka relevansen till högskolans utbildningsprogram samt länka studenter till den regionala ekonomin. Den typ av projekt som studenterna kommer att arbeta med ger dessutom träning i entreprenöriellt inriktat utvecklingsarbete, vilket bidrar till deras intresse för att i framtiden starta egna verksamheter. Vidare avser projektet att undersöka på vilket sätt studenter kan användas som resurser för att föra forskningsbaserade idéer till kommersiell användning, samt om, och på vilket sätt, akademisk personal kan kopplas till problemlösningsinsatser av den typ studenterna kommer att arbeta med. Vi vill med andra ord använda det student-baserade samarbetet som utgångspunkt, och hävstång för större och mer avancerade samarbeten mellan akademisk personal och regionens MM-företag. Inom projektet kommer slutligen utvecklas ett strategiskt ramverk för samverkan genom vilket dagens fragmenterade initiativ och projekt kan föras samman och integreras.

Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering 2014

Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering 2014 1 (16) Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering 2014 Utlysningen fick in 16 ansökningar på totalt 135,5 Mkr 15 ansökningar beviljades för del

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

VINN Verifiering höst 2015

VINN Verifiering höst 2015 UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2015-06-16 2013-05653 Reviderad VINN Verifiering höst 2015 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Nyckelaktörsprogrammet

Nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer 2013 VerksAmhetsplAn Enheten för externa relationer Inledning Mälardalens högskola (MDH) har som utgångspunkt att genom akademisk excellens, internationalisering och samproduktion bedriva verksamhet som

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Universitetet som företagets samarbetspartner

Universitetet som företagets samarbetspartner Universitetet som företagets samarbetspartner - röster från seminarium på Münchenbryggeriet 1/12 2005 Vid KTH:s och Vinnovas seminarium Tillväxtskapande samverkan mellan näringsliv och högskola i Stockholm

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Rapport - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 REKTORS UTREDNINGSDIREKTIV... 3 1.2 REFERENSGRUPPER... 3 1.3 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET TILL ORGANISATORISKA

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Innovationskraft i offentlig verksamhet. Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april

Innovationskraft i offentlig verksamhet. Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april Innovationskraft i offentlig verksamhet Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet - Innovation för tjänster och produkter! - Innovation för processer

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Gemensamma förvaltningen DATUM: November 2014 BESLUTAD AV: Jörgen Tholin KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Gemensamma förvaltningen

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö En resa in i framtiden Strategi 2010 2015 Kalmar Växjö Rektor har ordet 5 Ett universitet i Linnés anda 6 Linnéuniversitetet en resa in i framtiden Strategi 2010 2015 En resa in i framtiden 9 Vägen mot

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2020

Forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2020 Beslutad av högskolestyrelsen 2013-09-13 Dnr: L 2013/9 Forsknings- och utbildningsstrategi 2013 2020 Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi pekar ut färdriktningen för den framtida utvecklingen.

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Sport management i Sverige - utbildning och forskning Sport management i Sverige - utbildning och forskning Idræt mellem forening og forretning Sportsmanagement i fremtidens danske idrætssektor Aalborg, 18.09.2012 PG Fahlström Linnéuniversitetet, Växjö pergoran.fahlstrom@lnu.se

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer