Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdag den 10 november 2015, kl Plats: Kungsgatan 9, förvaltningens sammanträdesrum, plan 3 - Duvemåla Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ GR C/ Ledamöter Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen 2. Uppföljning KOBRA 3. Användande av molntjänster i skolan - GAFE 4. Remiss från kultur- och fritidsnämnden gällande biblioteksplan Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år Ekonomisk uppföljning per månad Ulf Carmesund (S) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: E-post: par.hellsten@alingsas.se

2 Ärende 1 Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen

3 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Anneli Schwartz Direktnr: Beteckning: UN Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning I Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi för beslutades om att ge utbildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i respektive skolform. En utredning kring betygsresultaten rapporterades till kommunstyrelsens arbetsutskott som återremitterades till nämnderna varpå en komplettering genomfördes. Kommunfullmäktige godkände rapporten i september 2015 men med att fortsatt uppföljning på nämndnivå ska genomföras. Förvaltningens yttrande Utbildningsförvaltningen har tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen genomfört en uppföljning av tidigare lämnad rapport där förvaltningarna beskriver iscensatta åtgärder för att öka antalet elever med avgångsbetyg och examensbevis. Åtgärderna har bland annat innefattat matematiklyft i både grundskola och gymnasieskola, kollegialt lärande genom ALP och att det arbetas med att ta fram rutiner för mottagande, kartläggning av tidigare kunskaper och nivåer. Även arbetssätt för en social inkludering gällande de nyanlända eleverna sker. Förvaltningarnas skrivning avslutas med en analys kring de båda förvaltningarnas betygsresultat. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner uppföljningen, lägger den till handlingarna och inväntar en fördjupad analys utifrån rapporterna från det systematiska kvalitetsarbetet i februari Exp: BUN Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Åsa Holmstrand Utvecklingsstrateg Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

4 Uppföljning av utredningsuppdrag Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott En kompletterande utredning genomfördes och godkändes av Kommunfullmäktige genom beslut ( 104). Men en uppföljning på nämndnivå förväntades göras enligt beslut nedan. Barn- och ungdomsnämnden (BUN) och utbildningsnämnden (UN) har godkänt den fördjupade utredningen och givit förvaltningarna i uppdrag att återkomma med en ny utredning i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och iscensatta åtgärder har givit effekt (BUN , 153, UN , 44). Båda nämnderna har vidtagit åtgärder, i dagsläget går det dock inte att göra någon analys av vilken effekt som åtgärderna har lett till. I det systematsiska kvalitetsarbetet följs kunskapsresultaten upp i respektive nämnd och analyser av nationella prov och betygsresultat genomförs. Nedan följer kortare resonemang kring hur iscensatta åtgärder i den avlämnade rapporten har genomförts och utvecklats. Inom de båda nämnderna sker kontinuerlig kompetetensutveckling. Ett exempel är ALP (Alingsås, Lerum, Partille), som innebär att man genom kollegialt lärande tillsammans utvecklar sin verksamhet med hjälp av klassrumsobservationer och kollegiala samtal. Detta arbetssätt medför att lärare kan få en ökad medvetenhet om sitt pedagogiska ledarskap och den påverkan som det har på elevernas lärande. Läraren är enligt de flesta forskningsrapporter den viktigaste faktorn för att elever skall utvecklas och utmanas i sin lärmiljö. (Håkansson & Sundberg, 2012). Ett exempel är Byggprogrammet vid Alströmer som utvecklat sitt koncept med en helhetssyn på elevernas skoldag. Allt från schemaläggning till didaktiska spörsmål efter att man arbetat med ALP som metod. Under 2015 har kunskaper och erfarenheter utifrån matematiklyftet systematiserats och analyserats. Även en förstärkning av förstelärare inom ämnet matematik har skett. Arbetet och förstärkningen av matematikämnet kommer under våren 2016 att utvärderas i relation till de betygsresultat som redovisades vid delåret (UN Delårsbokslut ). I grund- 1

5 skolan fortsätter matematiklyftet i Bjärke. I övriga grundskolor har kunskaper och erfarenheter från matematiklyftets metoder fortsatt samt att en ämnesutveckling även i andra ämnen sker. Arbetet med bedömning för lärande har skett över en längre tid och medfört ett förändrat förhållningssätt både för lärare och för elever gällande lärprocesser. Ett resultat av detta är att eleverna har ett ökat inflytande över sin egen lärandeprocess och lärare blivit än mer tydliga i att uttrycka mål och förväntningar för att eleven skall kunna nå uppsatta mål och betyg. Det som krävs för att ta nästa steg i denna process är att än mer tydliggöra för eleven att de är och kan vara delaktig samt har inflytande över sitt lärande. Enligt studier är detta förhållningssätt en framgångsfaktor för att eleven skall nå uppsatta mål och goda resultat (Williams, 2013). Elevernas digitala kompetens är god och 1:1(alla elever har en dator) i skolår 7-9 och gymnasieskolan är i många fall ett stort stöd för den enskilda eleven och elever i behov av särskilda anpassningar (Tallvid, 2015). Det är en utmaning att möta förvaltningarnas nyanlända elever på bästa sätt då de utgör en mycket heterogen grupp och kräver precis som övriga elever individuella lösningar. Metoder och utvecklingsprojekt inom de båda förvaltningarna är av högsta prioritet för att möta detta. Inom utbildningsförvaltningen arbetas det med att ta fram rutiner för mottagande, kartläggning av tidigare kunskaper och nivåer samt arbetssätt för en social inkludering för hållbarhet. En kontinuerlig kompetensutveckling kring frågan om nyanländas skolgång är även det prioriterat för att kunna möta de nya krav som ställs. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att starta upp två nya förberedelseklasser vid årsskiftet. Det pågår en översyn av organisation för att underlätta utbildningsvägar mellan olika skolformer utifrån elevernas behov. Upptäckten av tidig frånvaro från lektioner och skoldagar säkerställs av en numera implementerad rutin. Detta medför att eleven har större möjligheter att uppmärksammas och därmed få stöd i tid. Inom barn- och ungdomsförvaltningen har en ny rutin tagits fram för att stödja arbetet med att öka närvaro. Ett nytt frånvarorapporeringssystem håller på att implementeras under hösten 2015 som innehåller nya metoder för att anmäla frånvaro och med möjlighet till sms-avisering till vårdnadshavare. 2

6 En utökning av studievägledare inom utbildningsförvaltningen kan på sikt bidra till en lotsning genom utbildningssystemet och medföra att eleverna i högre utsträckning väljer rätt utbildning utifrån en ökad insikt om möjlig etablering på arbetsmarknaden. En trygg studiemiljö bidrar till högre måluppfyllelse och bättre presentationer. Därför är det något som båda förvaltningarna ständigt arbetar med. För att mäta detta används GRenkäten och som visar att eleverna trivs och känner sig trygga i Alingsås kommuns skolor. Båda förvaltningarna arbetar systematiskt och behovsrelaterat med sina förstelärare vilket på sikt kan bidra till att elevernas betygsresultat ökar. Det är också av största vikt att Alingsås kommun arbetar för att rekryterar legitimerade lärare för att kvalitetssäkra elevernas skolgång. Ett område som behöver utvecklas vidare är den överlämning som sker mellan grundskola och gymnasieskola för att underlätta och säkerställa elevens fortsatta utbildning. Analys betygsresultat inom barn- och ungdomsförvaltningen Trots ovanstående åtgärder och pågående processer uppvisar fortfarande statistiken bristande resultat. Betygsresultaten visar att andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen inte är tillfredsställande. Statistiken läsåret 2014/2015 visar att 76 % av alla elever uppnår kunskapskraven i alla ämnen. Detta är ett lägre resultat än läsåret 2013/2014 där 81 % av alla elever i de kommunala grundskolorna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Grundskolornas kunskapsresultat kommer att genomlysas i det systematiska kvalitetsarbetet, som kommer att rapporteras till barn- och ungdomsnämnden i februari Analys betygsresultat inom Utbildningsförvaltningen Trots ovanstående åtgärder och pågående processer inom Utbildningsförvaltningen uppvisar fortfarande statistiken bristande resultat. Samtliga program kommer att genomlysas utifrån rektorernas systematiska kvalitetsrapporter som redovisats till förvaltningsledningen under hösten. Betygsresultaten visar att andelen elever med gymnasieexamen inte är tillfredsställande. Statistiken läsåret 2014/2015 visar att 78 % av eleverna har fullföljt påbörjad utbildning och därmed erhållit fullständiga slutbetyg. Detta innebär att en djupgående analys skall genomföras för att få kunskap om varför de resterande eleverna vid Al- 3

7 strömergymnasiet inte fick det stöd som krävdes eller varför de tappat motivationen för att fullfölja sina studier. Denna analys sker inom varje program och ansvarig är respektive rektor. Fortfarande kvarstår det faktum att det finns mycket att utveckla vid Yrkesprogrammen för att öka andelen elever som erhåller gymnasieexamen. ESOS rapporter om ungas etablering på arbetsmarknaden hänvisar till studier som har gjort gällande betygsreformen. Där visar forskare att reformen hade betydande negativa effekter både på skolutfall och senare arbetsmarknadsutfall främst för elever med låga genomsnittsbetyg i grundskolan. Även en lägre andel elever tog examen på normaltid i de teoretiska program och samma gällde här, att elever med låga grundskolebetyg drabbades. De förlängda yrkesutbildningarna nämns också som en bidragande orsak till att elever hoppar av gymnasiet om de haft låga slutbetyg och är ifrån icke-akademiska hem (Finansdepartementet, 2015:3). Slutsats: Det är mycket viktigt att barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden fortsätter att gemensamt följa upp och dra lärdomar av båda nämndernas kunskapsresultat för att få en gemensambild av elevernas kunskapsutveckling under 1-20 år. Att förvaltningarna tillsammans arbetar med att utveckla överlämningsprocesser, där lärdomar kring vilka funktionsanpassningar som varit framgångsrika för eleven i grundskolan, följer med till gymnasieskolan. Referenslista Finansdepartementet (2015), En rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2015:3, Finansdepartementet, Tallvid, Martin (2015), 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring, Department of Applied Information Technology, Göteborg. William, Dylan (2013), Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012), Utmärkt undervisning; framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. 4

8 Grundskolan - Slutbetyg årskurs 9 Samtliga elever Läsåret 2014/15 Alingsås Samtliga elever Antal Andel (%) Genomelever som uppnått behörig snittligt kunskapskraven i yrkes- meritv. (17) alla ämnen prog. Alingsås, Totalt Alingsås, Kommunal ,5 Alingsås, Fristående Gustav Adolfsskolan ,5 Nolhagaskolan ~ ,4 Sollebrunns skola ~ ,1 Östlyckeskolan ,7 Östlyckeskolan ,7 Gymnasieskolan Läsåret 2014/15 Program Alingsås Examen (antal) Studiebevis (antal) Förlängd (antal) Totalt (antal) Andel examen Bygg- och anläggningsprogrammet (inkl lärling) % Barn- och fritidsprogrammet % Elprogrammet % Ekonomiprogrammet % Estetprogrammet % Handelsprogrammet % Humanistprogrammet % Naturprogrammet % Restaurang- och livsmedelsprogrammet % Samhällsprogrammet % Teknikprogrammet % Vård- och omsorgsprogrammet % Summa: % Varav: Studieförberedande program 86% Yrkesprogram 63% 5

9 Ärende 2 Uppföljning KOBRA

10 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Åsa Holmstrand Direktnr: Beteckning: UN Ansökan EU-projekt KOBRA Ärendebeskrivning Nämnden tog den 17 mars 2015 (UN 29) beslut om att förvaltningen skulle ansöka om att vara en lokal partner i Interregprojektet KOBRA (Kompetensbaserad regional analys) med totalt 26 partners i Danmark, Norge och Sverige. Projektet beviljades i juni 2016 och den gemensamma projektstarten för samtliga partners i Sverige, Danmark och Norge var den 1 september Projektet kommer att pågå under tre år samt är en fortsättning och fördjupning av det tidigare EU-projekt, Skankomp där Campus Alingsås var en part. Projektets totala budget är ca 65 mkr varav Utbildningsförvaltningens budget omfattar ca 2,7 mnkr. Medfinansieringen är 50 % och arbetstid motsvarande denna del kommer att utgöra det finansiella åtagandet för Utbildningsförvaltningen. Projektets inriktning består av tre delar: kompetensmäklare, analys och behovsbaserad utbildning. KOBRA kommer att stärka nämndens tillika kommunens mål om att det i Alingsås skall finnas goda möjligheter till arbete och företagande. För Utbildningsnämndens del innebär det att projektet utgör en del i det fortsätta arbetet med att utarbeta metoder, nya arbetssätt och en tydligare struktur. Detta i syfte att öka utbildningarnas kvalité samt att kunna möta framtidens kompetensbehov. Förvaltningens yttrande Sedan beviljandet i juni och uppstart i september innevarande år, har ett flertal aktiviteter ägt rum på projektnivå. Nationella och transnationella uppstartsmöten har ägt rum i syfte att bland annat ta fram arbetsgrupper angående arbetssätt och konkret innehåll i de tre delområdena kompetensmäklare, analys och behovsbaserad utbildning. Vidare har strukturer för redovisning och en projektplattform iscensatts. Lokala aktiviteter som genomförts för att kunna fortsätta förvaltningens förankringsarbete och koppling till övergripande näringslivsstrategier och den nya näringslivskonstellationen, Alingsås Business Center (ABC). Vidare har åtgärder vidtagits för att förankra och koppla KOBRA till GR och det nätverk som finns inom ramen för GR och kompetensförsörjningsfrågor.

11 Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden noterar uppföljningen. Exp: Vuxnas lärande, Alströmergymnasiet Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Anna Gullberg Vuxenutbildningschef Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

12 Ärende 3 Användande av molntjänster i skolan - GAFE

13 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Susanne Bergqvist Direktnr: Beteckning: UN Användande av molntjänster i skolan Ärendebeskrivning Detta ärende handlar om att utbildningsnämnden i enlighet med SKL:s E-samhälle i praktiken samt Vägledning om molntjänster i skolan ska fatta beslut om igångsättande och användande av molntjänsten Google Apps for Education (GAFE) i verksamheten från och med Uppföljning av ärende UN 46 (2014) där godkännande togs att molntjänster används i verksamheten och att förvaltningen arbetar vidare med införande av molntjänster enligt Datainspektionens riktlinjer. Detta ärende hanteras både i Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden Förvaltningens yttrande Användningen av molntjänster i skolan så som Google Apps for Education och Office 365 har ökat i svenska kommuner. En molntjänst är ett system eller funktion som tillhandahålls och driftas helt via Internet. Det kan vara exempelvis lagring eller en uppsättning av programvarutjänster. Molntjänster erbjuder elever och pedagoger hög grad av flexibilitet, mobilitet och tillgänglighet och möjliggör ett effektivare lärande. Material nås oavsett digitalt verktyg och var helst det finns internetuppkoppling. Datainspektionen och SKL har utformat ett ramverk för kommuner som ska införa molntjänster i verksamheten. I enlighet med dessa har nu Barn- och ungdomsförvaltningen tillsammans med Utbildningsförvaltningen och kommunens IT-enhet i projektform genomfört den PuL-bedömning och riskanalys av molntjänst som rekommenderas. Inom denna har frågor som behandling av personuppgifter, informationssäkerhetsbedömning samt ett juridiskt utlåtande från kommunjurist genomförts (utlåtande från kommunjurist bifogas). Projektgruppen har gjort konsekvensanalyser kring hantering av e-post samt dokumenthantering för personal, vilka har lett till beslut om begränsningar. Till införandet kommer förvaltningens dokumenthanteringsplan behöva uppdateras utifrån den hantering som beslutats utifrån konsekvensanalyserna. En lagringsyta för känsliga och integritetskänsliga personuppgifter tillhandahålls. Innan verksamheterna startar kommer en utbildning genomföras för skolans GAFEansvarig. Personalgrupper på skolorna utbildas sedan tillsammans med skolans ansvarige och förvaltningen. Förvaltningen informerar elever, vårdnadshavare och personal om GAFE, hur den fungerar och hur personuppgifter kommer att behandlas.

14 Förvaltningen tar fram riktlinjer för användandet av molntjänsten GAFE för personal. Riktlinjerna innehåller de kontrollfunktioner förvaltningen använder för att säkerställa att GAFE används korrekt och att information lagras i enlighet med dokumenthanteringsplanen. Bifogas: Utlåtande från kommunjurist Dokumentklassning Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att molntjänsten Google Apps for Education (GAFE) ska startas igång för användning i verksamheten från och med Exp: Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Susanne Bergqvist IKT-samordnare BOU/UN Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

15 Datum: IKT-samordnare Handläggare: Magnus Nilsson Direktnr: Beteckning: PM Övervägande kring införande av Google Apps For Education (GAFE) som lärverktyg i Alingsås Ärendebeskrivning Funktionellt sett framstår GAFE som tilltalande digitalt pedagogiskt verktyg. Konstruktionen av verktyget, en sk molntjänst, innebär att användarnas information lagras på servrar som kan befinna sig både inom och utom EU. Det europeiska dataskyddsdirektivet, och den svenska personuppgiftslagen (PUL), som bygger på direktivet, ställer krav på hur personuppgifter hanteras. Genom att Google uppdaterat sitt personuppgiftsbiträdesavtal för GAFE finns nu möjlighet för personuppgiftsansvariga nämnder att teckna sådant avtal och använda tjänsten på ett sätt som överensstämmer med PUL. Vid ett sådant införande behöver vissa överväganden göras. SKL har tagit fram ett material till stöd för nödvändiga bedömningar vid införande av sk molntjänster: molntjanster.1996.html Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet för PUL, har även tagit fram underlag: Datainspektionen har även tagit fram en checklista för hantering av personuppgifter i skolor: All slags information som kan kopplas till en enskild individ omfattas av begreppet personuppgifter till exempel namn, adress och personnummer. Även information som beskriver någon eller på annat sätt kan härledas till en enskild individ såsom filmer, bilder, pseudonymer och krypterade uppgifter kan vara personuppgifter. I skolverksamheten är det som regel skolans huvudman som är personuppgiftsansvarig för all hantering av personuppgifter som utförs på skolan. För kommunala skolor innebär det att den ansvariga nämnden är personuppgiftsansvarig. I friskolor ansvarar styrelsen eller motsvarande funktion. Den personuppgiftsansvarige har ett skadeståndssanktionerat ansvar för att all hantering av personuppgifter som utförs på skolan är tillåten enligt personuppgiftslagen. Personuppgiftsansvaret kan aldrig överlåtas eller delegeras. Även när en enskild lärare på eget initiativ väljer att använda en molntjänst, exempelvis som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen, är det huvudmannen som ansvarar för att all hantering av personuppgifter i tjänsten är laglig. Av denna Alingsås kommun Postadress: Alingsås, Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: , Fax: kommunstyrelsen@alingsas.se

16 anledning är det viktigt att det finns tydliga instruktioner om vem som är behörig att teckna bindande avtal med en molntjänstleverantör. Skolans huvudman är enligt lag skyldig att teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal som reglerar behandlingen av personuppgifter med leverantören av molntjänster. Det avtalet måste även säkerställa att molntjänstleverantörens underleverantörer blir bundna av samma villkor som gäller för molntjänstleverantören. Om personuppgifter kommer att överföras till länder utanför EU/EES-området måste huvudmannen också kontrollera att det sker på ett lagligt sätt. Till exempel genom att parterna tecknar EU-kommissionens standardavtalsklausuler för överföring av personuppgifter till tredje land. När en molntjänstleverantör som är lokaliserad i USA är ansluten till Safe Harbor-principerna utgör detta en laglig grund för överföring av uppgifter till USA. Den ansvarige huvudmannen måste alltid teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal med molntjänstleverantören. Avtalet ska bland annat reglera att molntjänstleverantören inte får hantera personuppgifterna som registreras i molntjänsten för egna syften. Om känsliga eller integritetskänsliga personuppgifter kommer att hanteras i molntjänsten ställs särskilt höga krav på säkerheten för att skydda uppgifterna ifråga. Normalt sett är det inte lämpligt att hantera sådana uppgifter i den typen av molntjänster det är fråga om här. Utöver att teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal har skolans huvudman ansvar för att genomföra en grundlig riskanalys för att bedöma om det är möjligt att anlita en molntjänstleverantör för behandling av personuppgifter. Sveriges Kommuner och Landsting har gett ut en Vägledning om molntjänster i skolan med tillhörande riskanalys. Det är viktigt att huvudmannen tar fram instruktioner till lärare och elever om vem som är behörig att teckna bindande avtal för huvudmannens räkning vilka personuppgifter som får hanteras i en molntjänst hur personuppgifter får hanteras i en molntjänst vad som gäller vid publicering av film och bilder på enskilda om, och i så fall hur, en molntjänst som tillhandahålls via huvudmannen får användas av lärare och elever för privat bruk vilka konsekvenser användning i strid med instruktionerna kan medföra. Det är inte tillräckligt att inhämta samtycke från elever och målsmän för att behandla personuppgifter i en molntjänst om behandlingen i sig inte uppfyller kraven i personuppgiftslagen. Skolans huvudman måste kunna informera elever och lärare om hur deras personuppgifter behandlas i en molntjänst. Yttrande Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

17 Förutsatt att en grundlig riskanalys genomförts enligt SKL:s rekommendation och denna landat i bedömningen att det är möjligt att anlita en molntjänstleveratör för behandling av personuppgifter lämnas följande rekommendationer och synpunkter: Respektive personuppgiftsansvarig nämnd bör ta beslutet om att teckna personuppgiftsbiträdesavtalet med ett uppdrag att verkställa beslutet. Angående vilka uppgifter som får hanteras i tjänsten påverkar detta vilken grad av säkerhet som krävs. Det är därför av största vikt att tydligt beskriva vilka uppgifter som får hanteras i tjänsten. Instruktion om hur tjänsterna får användas. Kontrollrutiner, dels att känslig information finns där den ska finnas, dels att känslig information inte finns på fel plats. En beskrivning av vad som händer vid felaktig användning. Dokumenthanteringsplan kan behöva uppdateras så både gallring och arkivläggning kan fungera. En planerad ingång så väl som utgång från den tänkta tjänsten med hänsyn till informationshanteringen. En utbildningsplanering som omfattar både lärare och elever ger förutsättningar för korrekt användning. Magnus Nilsson Kommunjurist Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

18

19

20 Ärende 4 Remiss från kultur- och fritidsnämnden gällande biblioteksplan

21 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Anneli Schwartz Direktnr: Beteckning: UN Remiss från kultur- och fritidsnämnden gällande biblioteksplan Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott ( ) har remitterat ärendet om biblioteksplan för till utbildningsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden för inhämtande av synpunkter. Förvaltningens yttrande Utbildningsförvaltningen instämmer med kultur- och fritidsnämnden om att en biblioteksplan som är framåtsyftande för Alingsås kommun är viktig att ta fram. Dock vänder sig förvaltningen mot hur processen varit vid framtagandet av detta förslag till biblioteksplan. Förvaltningen anser att detta övergripande måldokument som ska gälla för hela kommunen borde ha samverkats med berörda förvaltningar innan förslag till plan och prioriteringar lagts fram. Därför har förvaltningen svårt att förstå innehållet till fullo och de prioriterade mål som rör nämndens verksamheter. Att planen syftar till att främja barns läsutveckling och läsförståelse är viktigt och bra, men de insatser som beskrivs är något som man bör diskutera med och lämna till skolbibliotekarier och pedagogisk personal att utforma. Alströmergymnasiet har under våren 2015 varit föremål för tillsyn av Skolinspektionen där en av granskningspunkterna varit det skolbibliotek som finns. Alströmergymnasiet har i tillsynen inte haft någon konstaterad brist. Skolinspektionen konstaterar i sitt beslut från 18 maj 2015 följande: Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen.. Förvaltningen är därmed förvissad om att skolbiblioteket upprätthåller en god kvalité och tillgänglighet. I den föreslagna planen framgår även att ett skolbiblioteksråd bildas och där rådet ska arbeta med frågor om samordning av mediaplanering, utbildningsplanering och andra samordningsfrågor av intresse för den kommunövergripande skolbiblioteksverksamheten (sida 2 prioriterade målgrupp 1). I ovanstående citerade text framgår inte vad mediaplanering, utbildningsplanering och andra samordningsfrågor kan vara för något, förvaltingen saknar en tydlig beskrivning av rådets uppgift och syfte. Under rubriken prioriterad målgrupp 2: personer med annat modersmål än svenska skrivs i punkt två följande stöd och vägledning ges till vuxenstuderande för att de snabbt och effektivt ska kunna slutföra sina studier. Detta görs genom ett aktivt

22 uppsökande arbetssätt och samverkan mellan berörda förvaltningar. Även om stödet i första hand gäller personer med annat språk än svenska som modersmål gäller servicen självklart alla vuxenstuderande. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen har under en längre tid ansvarat för svenska för invandrare (SFI) vid Utbildningens hus och därmed blir innebörden i den citerade texten oklar. Vad innebär texten för något utöver det ansvar som idag föreligger? Den utbildning och undervisning som idag sker är framgångsrik och sker i en flexibel lärmiljö där den studerande har tillgång till adekvata hjälpmedel. Lärsträckan för denna målgrupp har också minskat i Alingsås efter medvetna satsningar och utvecklingsprojekt. Överlag anser förvaltningen att planen har brister som innebär att förvaltningen föreslår att den arbetas om från grunden då det bl.a. är svårigheter att identifiera mål och process. Planen bör även omarbetas i samverkan med de professioner som berörs av planens innehåll, dvs. bibliotekarier, pedagogisk personal och verksamhetschefer i de punkter som berör UN. Detta för att förankra planens innehåll utifrån ett kompetensbaserat tillvägagångssätt. Ytterligare anser förvaltningen att planen bör ha en tydligare koppling till relevant forskning, utredningar och rapporter så att de målbeskrivningar och processer som beskrivas kan relateras. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden tar förvaltningens yttrande som sitt eget och översänder till kultur- och fritidsnämnden för ytterligare beredning. Exp: Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

23 Biblioteksplan för Alingsås kommun Styrande dokument De allmänna biblioteken styrs sedan 1997 av en lag, SFS (1996:1596), som genom sin utformning är en ramlag med stor möjlighet för huvudmännen, i de flesta fall kommunerna, att sätta en lokal prägel på verksamheten. Efter ett tillägg i lagen från 2005 ska varje kommun och landsting/region upprätta en biblioteksplan som ska omfatta både folk- och skolbibliotek. Detta slogs också fast i den nya bibliotekslagen som började gälla I Alingsås sorterar folkbiblioteken under Kultur- och fritidsnämnden (KFN). Skolbiblioteken regleras av Skollagen (2010:800) som föreskriver att elever i samtliga skolformer med undantag av förskola och förskoleklass ska ha tillgång till skolbibliotek. I Alingsås sorterar skolbiblioteken under Barn- och ungdomsnämnden (BUN) och Utbildningsnämnden (UN). Vision Alingsåsarna är en läsande befolkning med goda förutsättningar att bilda sig och delta i det demokratiska samtalet. Bibliotekens mål Alla invånare ska uppleva biblioteken som tillgängliga, aktuella och angelägna när det gäller att söka information och få läslust. Alla barn och elever ska få en så god biblioteksservice att den utgör ett tydligt stöd i språkutveckling och studier. Åtgärdsplan Allmänheten Biblioteken bidrar till det demokratiska samtalet och speglar samhällsdebatten genom tidningar, tidskrifter och litteratur, genom att vara en arena för föreläsningar och kulturprogram, genom att via sina medier och programpunkter bidra till att alingsåsarna ökar sin förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Bibliotekets datorkurser samt läxhjälpsservice verkar i samma syfte.

24 Under perioden ska: Alingsås läser inledas som ett 4-årigt projekt där alingsåsarna läser en gemensam bok efter modellen Stockholm läser där man varje år sedan 2002 läser en bok med anknytning till staden för stärka sammanhållning och ge en grund för gemensamma aktiviteter. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Ett litterärt residens upprättas där Alingsås tillsammans med Partille och Åmål är en satellit till Strömstad, som är projektägare. I Alingsås ska inriktningen vara mot barn och ungdom. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Prioriterad målgrupp 1: barn och unga Ett flertal utredningar har på senaste tiden pekat på en oroande utveckling bland unga när det gäller läsförståelse och förmåga att ta till sig mer komplexa texter, vilket kan medföra försämrade studieresultat i skolämnen 1. Detta har en sammansatt orsaksbild men forskning visar på ett tydligt samband mellan läsvanor och läsförmåga 2. Skolbiblioteken har här en viktig funktion. Närhet till och dagligt umgänge med litteratur ökar möjligheten att grundlägga goda läsvanor. Skolbibliotek ska också fylla en viktig funktion som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Kartläggningen av kommunens skolbibliotek som genomfördes under våren 2013, visade en stor diskrepans mellan standarden på skolornas biblioteksverksamhet, där ingen var av tillräckligt god kvalitet för att uppfylla skollagens intentioner och Skollagens krav (bilaga 1). Under perioden ska: Tre centralt finansierade och placerade skolbibliotekarier anställas med ansvar för att bygga en effektiv och kvalitetssäkrad skolbiblioteksverksamhet i hela kommunen. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ett skolbiblioteksråd bildas med personal från berörda förvaltningar och elevrepresentanter. Detta råd ska arbeta med frågor om samordning av mediaplanering, utbildningsplanering och andra samordningsfrågor av intresse för den kommunövergripande skolbiblioteksverksamheten. Ansvariga: alla nämnder med biblioteksansvar. En gemensam databas för alla biblioteksmedier i kommunen byggas för ett effektivt resursutnyttjande. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Samband mellan lässtrategi och läsförståelse 2 SOU 2012:10 - Läsarnas marknad, marknadens läsare

25 Prioriterad målgrupp 2: personer med annat modersmål än svenska Invånare med annan kulturell eller språklig bakgrund än den svenska har ofta speciella behov och ställer krav på biblioteksverksamheten angående utbud, arbetssätt och bemötande som är viktigt att planera för. Under perioden ska: ett moderniserat och anpassat bestånd av litteratur och andra media på våra nationella minoritetsspråk samt andra språk som vanligt förekommer i kommunen och regionen och som efterfrågas av våra besökare byggas och underhållas. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden stöd och vägledning ges till vuxenstuderande för att de snabbt och effektivt ska kunna slutföra sina studier. Detta görs genom ett aktivt uppsökande arbetssätt och samverkan mellan berörda förvaltningar. Även om stödet i första hand gäller personer med annat språk än svenska som modersmål gäller servicen självklart alla vuxenstuderande. Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden läxhjälp erbjudas till studerande på alla nivåer (exkl. universitet och högskola), gärna i samarbete med volontärer. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Prioriterad målgrupp 3: personer med funktionsnedsättning Alla som med anledning av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning har svårt att ta del av bibliotekens traditionella utbud ska ha och få tillgång till både digitala, inlästa titlar och fysiska böcker. Under perioden ska: Rörelsehindrade, som inte på annat sätt kan få hjälp, få hemleverans av böcker samt litteraturvägledning. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Personer med läsfunktionsnedsättning via MTM, Myndigheten för Tillgängliga Medier, eller på plats i biblioteken få tillgång till över inlästa titlar. Olika mediebärare (bok, CD, datorfil) ska erbjudas efter behov. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Bibliotekens publika datorer ha stöd för syntetiskt tal, textförstoring och andra hjälpmedel som underlättar tillgången till elektroniskt baserad information. Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden

26 Sammanfattning Denna plan syftar till att ge alla som bor eller vistas i kommunen tillgång till fri information och ett kvalitativt utbud av litteratur och andra medier, en inspirerande och kreativ ickekommersiell mötesplats, stöd för studerande i form av läsplatser, fritt wifi, utskrifts- och kopieringsmöjligheter samt läxhjälp. På så sätt blir biblioteken en plattform för det demokratiska samtalet och det fria ordet med rätt och förmåga att uttrycka sig. Genom en förbättrad kommunikation strävar vi efter att nå ännu fler, främst bland de prioriterade målgrupperna. Det viktigaste uppdraget i planen är de läsfrämjande insatserna som vänder sig till barn och unga genom bokprat, läsecirklar, skrivarkurser, författarbesök och samverkande insatser med andra aktörer som syftar till att ge de unga ett språk med ett rikt ordförråd och en god läsförståelseförmåga. Skolbibliotekarier som anställs får i uppdrag att skapa en effektiv skolbiblioteksverksamhet som stöd för eleverna i den pedagogiska miljön och lärprocesserna. Biblioteken ska verka integrerande genom att erbjuda språkcaféer och andra riktade aktiviteter till nyanlända och personer med uppehållstillstånd. Genom databasen Press Display får målgruppen tillgång till dagspress från hemländerna och på vissa språk finns även tryckt dags- och veckopress. Utbudet av litteratur på andra språk än svenska och skolspråk ska också öka. Planen följs upp årligen i årsredovisning och i rapporter från förvaltningarna till de ansvariga nämnderna. Finansiering av insatserna läggs i ordinarie budgetar och Flerårsstrategier.

27

28 Skolbiblioteken på grundskolorna i Alingsås kommun 2013 Utgångspunkt för dokumentationen: Kommunallagen (1991:900) 2 kap. 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Skollagen (2010:800) 2 kap. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bibliotekslagen (1996:1596) 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolverkets definition av ett skolbibliotek en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Enligt skollagens förarbeten skall skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. (Prop. 2009/10:165 s. 284) 1

29 Tillsyn av tillgång till skolbibliotek Skolinspektionens krav: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Frågor att besvara vid genomgång av skolbiblioteken i Alingsås: 1. Personal - Hur många bemannar skolbiblioteket, i vilken utsträckning och med vilka uppgifter? 2. Lokal - Hur tillgänglig är den? Är den anpassad efter bestånd och användning? 3. Bestånd - Vilka medier finns? (skönlitteratur, facklitteratur, lättläst, l ljudböcker, talböcker, litteratur på andra språk, databaser m.m) 4. System för utlån Är böckerna registrerade och organiserade? Hur söker/hittar man böcker och hur lånas de ut? 5. Användning hur använder man skolbiblioteken och i vilken utsträckning? Förekommer någon verksamhet på biblioteken utöver lån av böcker? Används biblioteken som en del av utbildningen? Först och främst är det biblioteksansvarig personal som kontaktats för samtal och visning av biblioteken, men i ett par fall har det istället varit rektor eller administratör. Presentation av skolorna sker i den ordning samtalen utförts. 2

30 Ängaboskolan Personal: På Ängaboskolan är det två av lärarna som har ansvar för bokinköp och för att hålla ordning i biblioteket. Vanligtvis finns det ingen personal på plats. För att komma in måste man ha tillgång till en nyckel. Lokal: Ett rum i en av korridorerna bestående av tre hyllsektioner med skön- och facklitteratur, en nästan tom väggfast hylla med uppslagsverk, fem bilderbokstråg och två små soffor. På skylten till lokalen står det fläktrum/bibliotek. Bestånd: Hyllorna och trågen är fulla med böcker. Många är gamla och slitna. Det finns hcf, hcg och uhc. Mest ungdomsböcker. Man köper in en del ny litteratur men de böckerna försvinner snabbt ut i klassrummen. Lärarna på skolan lånar mest de nya böckerna och behåller dem länge vilket, enligt en av de biblioteksansvariga lärarna, leder till en del frustration hos de lärare som inte får tillgång till böckerna. Lättlästa böcker finns det gott om men de är placerade på olika ställen, både i biblioteket och i klassrummen, därför är det svårt att få en översikt. I en sal finns det ett fåtal klassuppsättningar men det är äldre titlar. Talböcker finns i ett klassrum där specialpedagogerna arbetar med de elever som har behov av dem. I vilken utsträckning de används framkommer inte. Inte heller om eleverna har tillgång till egen nedladdning. Böcker på andra språk finns inte. Språkläraren menar att det alltid går att låna på folkbiblioteket. En bit utanför biblioteket finns det en datorsal. Lån: Böckerna registreras i den mån det går/man hinner med. Flera av de gamla böckerna är oregistrerade och därför inte sökbara. Användning: Vissa av eleverna kommer tillsammans med sina lärare och lånar, andra kommer själva, varför många av böckerna är feluppsatta. Läraren jag träffar säger att ett gäng tjejer var där en förmiddag för att göra fint och satte upp alla ungdomsböcker i färgordning. Gustav Adolfsskolan Personal: Ingen. Skolvärdinnan ansvarar för nyckel och för att flytta hyllor och böcker. Lokal: Den större boksamling som finns står i aulan. Vid besöket är hyllorna inträngda mot väggen med stolar framför, vilket gör att man inte kan nå böckerna. Detta på grund av någon aktivitet som tagit plats i aulan. Bestånd: Det är svårt att få översikt över det som finns. Skönlitteratur och facklitteratur står emellanåt blandade, några böcker är staplade på varandra i hyllorna. Många av titlarna ser gamla ut. Rektorn pratar om några fina uppslagsverk som funnits där men som nu verkar ha försvunnit. Lärarna på Gustav Adolfsskolan köper in klassuppsättningar och arbetar med mindre läsecirklar i grupp. Både i svenskan och engelskan. En lärare i årskurs 6 och 8 berättar att lärarna i engelska och svenska tillsammans bestämmer var fokus skall läggas och vilka inköp som därefter skall göras. I engelska fokuseras 3

31 just nu på åk.9 varför man köpt in ganska många lättlästa böcker med tillhörande mp3. I klassrummet för engelska, där lektioner för alla årskurser hålls, finns det ett skåp med engelska titlar. De flesta är pocketböcker och väldigt slitna. Det finns både lättlästa böcker och sådana med svårare innehåll. De skönlitterära böckerna finns i ett låst skåp i anknytning till svenskasalarna. Lättlästa böcker och andra medier som behövs för lästräning, som köps in varje år, finns i de lokaler där sådant arbete pågår för att de skall finnas nära till hands. Böckerna är alltså spridda över skolan. Alla elever har varsin Mac, lärarnas digitala arbete verkar ske i olika utsträckning. Rektorn berättar om en satsning som kallas På riktigt, via LinEducation men hur eller hur mycket man arbetar med denna framkommer inte. Lån: - Användning: Eleverna på Gustav Adolfsskolan hänvisas vanligtvis till folkbiblioteket. Östlyckeskolan Personal: Det är en lärare som har ansvar för biblioteket, som köper in böcker och tar hand om utlån och krav. Lokal: På Östlyckeskolan består biblioteket av två större rum och ett mindre. I ett av dem finns skönlitteratur, i ett facklitteratur och mellan dem ett litet rum med tre stationära datorer. Det finns flera bord och stolar samt en soffa att sitta i. Det finns även en snurra med boktips. Bibliotekslokalen är alltid öppen men oftast obemannad. Bestånd: Det läggs en del pengar på nya ungdomsböcker, ofta finns det flera exemplar av varje titel. Faktaböckerna verkar ha hamnat lite i skymundan, mycket är gammalt och uppslagsverken används inte. Det finns en hylla för lättläst, med både svenska och engelska titlar och några ljudböcker. Många språkgrupper är representerade på skolan, men några böcker på andra språk syns inte till i biblioteket. Inte heller talböcker. Lån: Det finns inget bibliotekssystem, böckerna registreras inte utan lånas ut genom att eleverna skriver sina namn på kort som samlas i en låda. Eleverna behåller böckerna länge och det är enligt biblioteksansvarig lärare en tidskrävande uppgift att ge sig ut på jakt efter böcker som skall vara tillbaka eftersom andra elever vill låna dem. Användning: Eleverna lånar mycket skönlitteratur. Facklitteraturen lånas enligt biblioteksansvarig mest av lärare. Mest efterfrågat bland lärarna är högläsningsböcker. På Östlyckeskolan har man en aktivitet som kallas för FRIS (Frivilligt studiestöd). Det är en form av läxläsning som tar plats i biblioteket en gång i 4

32 veckan. Då kan man få hjälp med vad man vill, främst svenska, engelska och matte, efter skoltid. I övrigt står biblioteket inte för någon pedagogisk verksamhet. Eleverna sitter ibland i biblioteket, de kommer dit och söker på internet via sina egna datorer. Läraren som ansvarar för biblioteket är väldigt engagerad i, och intresserad av litteratur för barn och ungdom och när hon är på plats tipsar hon gärna om bra böcker. Noltorpsskolan Personal: Två lärare har ett par timmar avsatta för att tjänstgöra i biblioteket. Oftast är det bara en av dem som har tid. Hon arbetar 25% som specialpedagog och ska hinna ta hand om biblioteket inom den tiden. De köper in böcker, registrerar och utrustar dem samt återlämnar och sätter upp de böcker som kommit in under dagen. Lokal: En lokal full av bokhyllor och böcker med glasväggar utåt som alltid är öppen för eleverna. Det finns en utlåningsdisk, en soffa för eleverna att sitta i och en snurra med boktips. Bestånd: Man köper ganska många böcker och på skolan är man stolt över sitt bibliotek. Mycket av anslaget används till att köpa skönlitteratur. Det finns gott om bilderböcker, kapitelböcker och ungdomsböcker men faktaböckerna är eftersatta. De flesta är gamla. I Noltorp finns flera elever från andra länder men lärarbibliotekarien tycker det är svårt att få tag på böcker på andra språk. Lättlästa böcker finns det gott om och man har tillstånd för att ladda ner talböcker från MTM, antingen till skiva eller till MP3, vilket man också gör till cirka 15 elever. På skolan finns 8 ipads, 1-2 datorer i klassrummen och en klassuppsättning datorer som alla kan använda. I vilken utsträckning man arbetar digitalt och med hjälp av vilka källor framkommer inte. Det görs i alla fall inte i biblioteket/med hjälp av en bibliotekarie. Böckerna är organiserade, och i viss mån genreindelade. Ibland kommer elever in och får hjälpa till att sätta upp, vilket kan vara en förklaring till att många böcker står fel. Lån: Det finns ett bibliotekssystem, Dantek, som används för sökning, utlån och återlämning. Alla böcker är registrerade och går att söka från datorn/opac:en i biblioteket, från klassrummen eller hemifrån via Noltorpsskolans sida under Alingsås kommun. psskolan Systemet fungerar men är gammalt och inte särskilt användarvänligt. Biblioteket är oftast obemannat och det är lärarna som får se till att lånen går rätt till. Användning: Enligt lärarbibliotekarien används biblioteket ofta, eleverna lånar mycket skönlitteratur och populära faktaböcker. Alla omslag på nyinköpta böcker kopieras och sätts upp på väggen så att barnen kan se vilka böcker som är nya och även sätta lapp på dem om de läst dem och tycker de är bra, på så sätt kan eleverna tipsa varandra om böcker när personalens tid inte räcker till. 5

33 Nolhagaskolan Personal: En anställd bibliotekarie (lönebidrag) ansvarar för inköp och verksamhet på Nolhagaskolans bibliotek. Lokal: Biblioteket ligger i en relativt stor lokal i anslutning till skolans entré. Det är öppet och bemannat varje dag mellan 8 och 15. Det finns flera bord där eleverna kan sitta och läsa eller studera och en snurra med nya böcker. Bestånd: Det finns många bokhyllor, utöver de för facklitteratur och ungdomsböcker finns det en hylla för vuxenböcker, en för lättläst, en för tidskrifter och en hel sektion för uppslagsverk. Det finns böcker på engelska och på övriga skolspråk men inte några andra språk. Elever med lässvårigheter lyssnar på ljudböcker men har inte tillgång till några talböcker. I alla fall inte via biblioteket. Lån: Böckerna registreras i bibliotekssystemet Dantek. gaskolan En sökdator finns i lokalen, men ingen utlåningsdisk, bibliotekarien har istället en kombinerad arbetsplats med diskdator på sitt kontor, ett rum i anslutning till biblioteket. Eleverna har heller inga lånekort men de finns registrerade i en pärm som bibliotekarien använder sig av vid utlån. Användning: Eleverna kommer till biblioteket både med lärare och utanför lektionstid. Faktaböckerna och uppslagsverken används i skolarbetet och ibland söker eleverna i sina egna datorer i biblioteket. Kullingsbergsskolan Personal: Två personer har fått i uppgift att sköta biblioteket. En av dem är specialpedagog och har inte så mycket tid över, den andra kommer att gå i pension om två år och oroar sig för vem som skall ta över efter henne. Hon säger att hon lägger ner ganska mycket ledig tid till att hålla ordning. Hon köper in böcker, utrustar dem, städar i hyllorna och läser mycket av den nya litteraturen. I början på terminen brukar hon, om tid finns, bokprata för de andra lärarna. Lokal: Kullingsbergsskolans bibliotekslokal är rymlig och har flera sittplatser. Det är en källarlokal och elever och lärare måste ta sig nerför en trappa, förbi ett trångt utrymme med pingisbord och in genom en låst dörr. Bestånd: De skönlitterära böckerna är indelade i lågstadie, mellanstadie och förskola (bilderböcker). Lättlästa böcker finns det gott om. Läraren menar att det är det som lånas mest. Faktaböckerna är färglappade, det vill säga istället för att använda SAB får alla naturböcker en grön lapp på ryggen, alla djurböcker en röd, alla böcker om kroppen en brun osv. På så sätt blir det lättare för barnen att hitta och sätta tillbaka böckerna på rätt plats. Den alfabetiska ordningen struntar man i 6