M I L J Ö R E S U R S E R F Ö R E T A G E T S S O C I A L A A N S V A R

Transkript

1 Hållbarhet M I L J Ö R E S U R S E R F Ö R E T A G E T S S O C I A L A A N S V A R

2 S T R A T E G I P R O D U K T O M R Å D E N B O K S L U T I S A M M A N D R A G U T D E L N I N G ÅRSREDOVISNING CORPORATE GOVERNANCE AKTIER OCH AKTIEÄGARE M I L J Ö R E S U R S E R F Ö R E T A G E T S S O C I A L A A N S V A R Stora Ensos årsredovisning 2004 består av tre separata delar Koncernen Bokslut Hållbarhet Brev till aktieägarna Bokslut med notkommentarer Strategi och verksamhet 2004 Verksamhets- och ekonomisk Presentation av produktområdena översikt Styrelse och ledning Corporate governance Aktier och aktieägare Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via eller från våra kontor (se omslagets baksida). Styrning av hållbarhet Miljö: mål och verksamhet Resurser: vatten, energi, fiber och andra råvaror Koncernens sociala ansvar: implementering på enheterna, medarbetare och god affärssed KONTAKTER Kari Vainio Executive Vice President, Corporate Communications Tel Fax Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien kari.vainio@storaenso.com Christer Ågren Executive Vice President, Corporate Human Resources and TQM Tel Fax Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien christer.agren@storaenso.com Eija Pitkänen Vice President, Corporate Social Responsibility Tel Fax Stora Enso Oyj, Box 309, FI Helsingfors, Finland eija.pitkanen@storaenso.com Päivi Sihvola Vice President, Corporate Communications, Sustainability Tel Fax Stora Enso Oyj, Box 309, FI Helsingfors, Finland paivi.sihvola@storaenso.com James D. Weinbauer Senior Vice President, Stora Enso Environment Tel Fax P.O. Box 8050, Wisconsin Rapids, WI , USA eller Tel. +46 (0) P.O. Box SE Stockholm, Sverige jim.weinbauer@storaenso.com Mer kontaktinformation finns på

3 INNEHÅLL & HÖJDPUNKTER 2004 INTRODUKTION PROFIL & OMFATTNING INLEDNING CORPORATE GOVERNANCE & PROFIL Stora Ensos nya etiska kod (Code of Ethics), som gäller för samtliga anställda i Stora Enso, är i linje med den amerikanska Sarbanes-Oxley-lagen. STORA ENSOS VÄRDEKEDJA INTRESSENTENGAGEMANG HÅLLBARHETSINDEX Stora Enso ingick 2004 för sjätte året i rad i Dow Jones Sustainability Index och placerade sig bäst bland skogsproduktsoch pappersföretagen i fråga om rapportering av socialt och miljörelaterat arbete. AKTUELL MILJÖSITUATION Stora Enso minskade sina specifika utsläpp (utsläpp per ton producerad produkt) till luft och vatten kraftigt under Till exempel minskade de specifika utsläppen av CO 2 från icke-förnyelsebara bränslen med 6 %. KEMIKALIER INVESTERINGAR OCH ANSVAR ENERGI & KLIMAT VATTEN RESTPRODUKTER MILJÖ MILJÖMÅL Stora Enso har under lång tid arbetat med lokala mål i miljöarbetet. Hösten 2004 tog Stora Enso detta arbete till en ny nivå när konkreta miljömål infördes för hela koncernen. Ett av Stora Ensos övergripande mål är att minska den totala vattenanvändningen. Därutöver är ett av de nya miljömålen att minska utsläppen av kemiskt syreförbrukande ämnen (COD) till vatten. MILJÖLEDNINGSSYSTEM VILLKORSUPPFYLLANDE OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER VIRKESANSKAFFNING Stora Enso fortsatte att arbeta för att främja skogscertifiering och för att främja ett ömsesidigt erkännande av olika skogscertifieringssystem. Under 2004 ökade andelen certifierat virke i Stora Ensos produkter till 48 %. RETURFIBER MASSA Stora Enso har beslutat att fiberursprunget i all köpt massa måste vara känt och vederbörligt dokumenterat. Under 2004 införde koncernen nya principer för fiberursprunget i all köpt massa, linerboard och fluting. STORA ENSO HÅLLBARHET

4 INNEHÅLL & HÖJDPUNKTER 2004 FÖRETAGETS SOCIALA ANSVAR FOKUS PÅ HÅLLBARHET MÅL FÖR ARBETET MED FÖRETAGETS SOCIALA ANSVAR TRANSPORTER PRODUKTER ÅTGÄRDER PÅ ENHETSNIVÅ Införandet av koncernens principer för företagets socialt ansvar inleddes framgångsrikt under Wood Supply Russia genomförde i november 2004 ett seminarium kring företagets sociala ansvar där deltagarna rangordnade viktiga områden för fortsatta förbättringar. MEDARBETARE Nya mål för hela koncernens säkerhetsarbete och andra viktiga aspekter av medarbetarnas välbefinnande har ställs upp. Alla produktionsenheter ska senast 2007 ha infört certifierade ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet, t.ex. OHSAS SAMHÄLLSENGAGEMANG Stora Enso har tecknat ett långsiktigt partnerskapsavtal med UNICEF till stöd för grundläggande utbildning. AFFÄRSPRINCIPER EKONOMISKT ANSVAR NYCKELTAL Stora Enso har utarbetat en modell för att analysera de ekonomiska effekterna på både enhets- och koncernnivå. NYA MARKNADER Kina, Brasilien och Ryssland är Stora Ensos viktigaste nya marknaderna. Utmaningen ligger i att omsätta koncernens principer för hållbarhet i praktiken. BILAGOR PRODUKTION, AVFALLSDEPONERING OCH UTSLÄPP GLOBALA REDOVISNINGSINITIATIVET (GRI) OCH FN-PROGRAMMET GLOBAL COMPACT ORDLISTA GRANSKNINGSUTLÅTANDE 60 Läs mer på: 2 STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

5 INTRODUKTION PROFIL & OMFATTNING Redovisning med bredd Stora Enso har gett ut årliga miljöredovisningar ända sedan sammanslagningen mellan Stora och Enso 1998 och fortsätter därmed traditionen från både Stora och Enso i fråga om redovisning av miljöarbetet. Den första redovisningen av koncernens sociala ansvar publicerades Detta är koncernens andra hållbarhetsredovisning sedan 2003, då de miljörelaterade och sociala frågorna för första gången samlades i en integrerad hållbarhetsredovisning. Redovisningen följer det globala redovisningsinitiativet (GRI) i den mån detta passar och är tillämpligt för Stora Enso. Beskrivningen av GRI på sidorna innehåller information om hur Stora Enso har redovisat de olika uppgifter och nyckeltal som anges i GRI:s riktlinjer och visar även var denna information kan hittas i årets redovisning. Stora Enso stödjer FN-programmet Global Compacts tio principer. För information om Stora Ensos arbete med dessa principer under 2004 hänvisas till sidorna Redovisningens omfattning Redovisningen omfattar de främsta hållbarhetsfrågorna som väckts av Stora Ensos intressenter. Omfattningen av koncernens hållbarhetsredovisning följer i stort sett principerna för den ekonomiska redovisningen. Det innebär att den konsoliderade koncernredovisningen omfattar moderbolaget, Stora Enso Oyj, och alla företag där detta innehar, direkt eller indirekt, mer än 50 % av rösterna. Intressebolag ingår inte i den konsoliderade koncernredovisningen. Dessa företag representerar verksamheter där koncernen har ett betydande inflytande, men utan att kontrollera dem (se noterna 1 och 13 till Bokslut 2004). Följande begränsningar gäller för principerna ovan: Koncernens redovisning av miljöarbetet omfattar samtliga produktionsenheter, med undantag för Pasir Gudangs bruk i Malaysia och Intercell A.S:s tre wellpappförpackningsfabriker i Polen, en säckfabrik i Polen och en i Serbien. Intercell A.S. förvärvades i december Försäljningskontor, grossistverksamhet och stabsfunktioner omfattas inte. Koncernredovisningen av arbetsmiljö och säkerhet omfattar medarbetare. Vissa mindre stabsfunktioner och försäljningskontor omfattas ännu inte av koncernens statistik för arbetsmiljö och säkerhet. Intercell S.A. och några andra mindre produktionsenheter som förvärvades under 2004 ingår inte heller i statistiken. Målsättningen är att uppnå fullständig täckning av samliga enheter och all personal. Personaldata från den ekonomiska redovisningen (genomsnittligt och totalt antal anställda samt fördelning per land) omfattar samtliga anställda under året eller det sist rapporterade kvartalet. Personaldata från separat insamlad personalstatistik omfattar fast anställda per den 31 december Vissa midre enheter samt Intercell S.A. ingår inte i statistiken för 2004 eller i genomsnittligt antal anställda under Samriskprojektet Veracel i Brasilien, där Stora Enso har ett ägarintresse på 50 %, har väckt stort intresse bland våra intressenter. Denna redovisning innehåller därför en fallstudie om Veracels verksamhet. Fallstudien utgör en uppföljning av förra årets redovisning. Redovisningens profil Information om miljörelaterat och socialt arbete redovisas enligt koncernens interna riktlinjer. Riktlinjerna för redovisning av miljöåtaganden, kapitalkostnader och rörelsekostnader bygger på IFRS internationella redovisningsrekommendationer samt EU:s rekommendationer kring uppmärksammande, mätning och redovisning av miljörelaterade frågor i företagens årsbokslut och årsredovisningar. Emissionsfaktorerna för beräkning och redovisning av utsläppta växthusgaser följer WRI:s och WBCSD:s växthusgasprotokoll. Den redovisade informationen om miljöarbetet kontrolleras internt innan den sammanställs på koncernnivå. En procedur för intern kontroll av information relaterat till det sociala arbetet håller på att utarbetas. Informationen och texterna har kontrollerats av en oberoende extern part (se sidan 60). Denna hållbarhetsredovisning fokuserar huvudsakligen på verksamhetsåret Läsare som vill ha mer bakgrundsmaterial om koncernens hållbarhetsarbete samt tillgång till tidigare rapporter hänvisas till Stora Enso ger även ut EMAS-miljöredovisningar för 48 av koncernens produktionsenheter. Denna redovisning är även tillgänglig på Stora Ensos webbplats. Webbrapporten innehåller mer information än den tryckta versionen. Delar där webbrapporten innehåller mer information är markerade i den tryckta redovisningen. Läs mer på: STORA ENSO HÅLLBARHET

6 INTRODUKTION INLEDNING Säg vad du gör, och gör som du säger Vi behöver utmaningar för att åstadkomma verkliga förbättringar. Det innebär att det kan vara betydande skillnad mellan vår prestation och vår ambition. En öppen redovisning hjälper till att tydliggöra våra mål och visar hur långt vi har kommit på vägen. Vi måste tala om vad vi tänker göra, och sedan göra så som vi har sagt. Vi genomförde stora förändringar i vår ledningsstruktur i fråga om hållbarhet under 2003 och har redan under 2004 sett positiva resultat av dessa förändringar. Vår nya hållbarhetskommitté består av cheferna för samtliga produktområden och övriga relevanta enheter. Den nya strukturen öppnar möjligheter till förbättringar, även om det kan vara en stor utmaning att balansera de ekonomiska, sociala och miljörelaterade följderna av beslutsfattandet. Det är särskilt viktigt att ha ett bredare perspektiv i fråga om tidsskalan, men även i fråga om att se till koncernen som en helhet. Ett viktigt framsteg under 2004 var framtagandet av Stora Ensos etiska kod. Den nya koden uppfyller den amerikanska Sarbanes-Oxley-lagen från 2002 och inkluderar även våra befintliga ekonomiska, sociala och miljörelaterade policyer och riktlinjer. Miljömål formulerade på koncernnivå Stora Enso tog ett stort steg i fråga om att föra ut hållbarhetsprinciperna i den dagliga verksamheten när vi formulerade våra miljömål på koncernnivå Det främsta syftet har varit att formulera mål som kan mätas tillförlitligt och som är relevanta för de frågor vi möter i våra regelbundna kontakter med intressenter. En viktig fråga när vi ställde upp våra miljömål var hur krävande vi skulle göra dem. Ett bra mål ska vara tillräckligt utmanande för att leda till verkliga förändringar av verksamheten, men måste även vara möjligt att nå. Det är viktigt att understryka att hållbarhetsprinciper och mål inte utgör beskrivningar av dagens situation, utan snarare pekar ut den riktning som vi bör välja för vårt fortsatta arbete. Inom Stora Enso har viljan att arbeta systematiskt mot uppställda miljömål på sätt och vis byggts upp från enhetsnivå. Under 2003 nådde vi 100 % täckning av externt verifierade miljöledningssystem på våra massa-, pappers- och kartongbruk, med sågverken och virkesanskaffningen tätt efter. Det innebär att våra miljömål redan är väl etablerade på enhetsnivå och detta arbete ska nu samordnas med insatser på koncernnivå. Principerna för företagets sociala ansvar införda på enhetsnivå Under 2004 gjorde vi också framsteg i fråga om målen för företagets sociala ansvar som vi ställde upp Ett viktigt mål på koncernnivå är att alla enheter, inklusive stabsenheter, ska ha infört egna handlingsplaner före utgången av Det är med glädje som jag kan konstatera att samtliga tre produktområden har bidragit aktivt med att införa våra principer för företagets sociala ansvar på enhetsnivå. Ett annat viktigt steg har varit integrationen av företagets sociala ansvar i koncernens riktlinjer för due diligence, vilka redan har börjat testas i praktiken. Framgångsfaktorer När det gäller vår påverkan inom hållbarhetsområdet och våra intressenters förväntningar vill jag lyfta fram fyra områden: 1. Garantier för fiberkällornas uthållighet 2. Åtgärder för att motverka klimatförändringar 3. Förbättrad arbetsmiljö och säkerhet 4. Åtgärdande av hållbarhetsområde på nya marknader. Garantier för fiberkällornas uthållighet Råvarornas godtagbarhet är en helt avgörande förutsättning för vår möjlighet att bedriva vår verksamhet. När det gäller virke har vi en rad effektiva verktyg till vårt förfogande. Dessa har två grundläggande egenskaper gemensamt: de dokumenterar alla varifrån virket kommer och de verifierar efterlevnaden av våra policyer och principer. Under 2004 har vi fortsatt att verka aktivt för skogscertifiering i syfte att öka andelen virke från certifierade skogar. Den främsta vägen att främja certifiering går via våra leverantörer. Efter de senaste årens avyttringar har vi nämligen själva bara ett marginellt skogsinnehav eller indirekta innehav genom minoritetsaktieposter. Det är opraktiskt för oss och förvirrande för våra kunder att arbeta med flera olika skogscertifieringssystem. Vi verkar därför för ett ömsesidigt erkännande mellan de olika systemen. Jag hoppas att de olika systemens förespråkare ska kunna inse behovet av mer samordnade insatser i riktning mot ett ömsesidigt erkännande. Det skulle vara till godo både för miljön och för våra kunder. I Norden finns till exempel två system. FSC 1) stöds av miljöorganisationerna, men inte av den breda majoriteten bland de mindre skogsägarna. För PEFC 2) råder däremot den exakt motsatta situationen. Att göra dessa två system kompatibla med varandra skulle öka deras värde och användbarhet. Åtgärder för att motverka klimatförändringar Utsläpp till luften är huvudsakligen kopplade till energiförbrukningen och beror på vilka bränslen vi använder. Det bästa sättet att minska utsläpp till luften är att öka energieffektiviteten. 1) FSC = Forest Stewardship Council Oberoende skogscertifieringssystem som bl.a. tillämpas i Sverige. 2) PEFC = Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes Det europeiska systemet för godkännande av skogscertifieringar. 4 STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

7 Den betydelse som tillskrivs CO 2 - utsläppen understryks av att handeln med utsläppsrätter inom EU inleds under I fråga om klimatförändringar är vår bransch väl positionerad tack vare virkets förnybarhet och vår höga an - vändning av biobränslen. Inte desto mindre arbetar vi kontinuerligt med att förbättra energieffektiviteten i våra verksamheter. Det vore rättvisare om även dessa aspekter kunde beaktas när fortsatta åtgärder för klimatförändringarnas bekämpande diskuteras. Alla branscher borde åtminstone ges samma förutsättningar i detta avseende. Jag vill även poängtera att EU inte är det enda forumet där vi bedriver handel med utsläppsrätter. Vår nordamerikanska division är aktiv på klimatbörsen i Chicago, där vi har uppnått goda resultat i fråga om frivilliga minskningar av CO 2 -utsläpp. Hälsa och säkerhet De anställdas välbefinnande, arbetsmiljö och säkerhet är prioriterade områden för Stora Enso. Vi har ställt upp konkreta mål på dessa områden med sikte på att uppnå resultat i världsklass. När det gäller olycksfrekvenser finns det fortfarande stort utrymme för förbättringar, särskilt inom de enheter som visar sämst resultat. Det finns till exempel fortfarande markanta skillnader mellan länderna i fråga om säkerhetsarbetet. Vi är helt enkelt inte tillräckligt bra på detta viktiga område. Vi fortsätter därför att prioritera säkerhetsfrågorna högt med konkreta åtgärder som ska förbättra situationen. I fråga om dödsolyckor var 2004 ett mycket dåligt år. Totalt drabbades Stora Ensos verksamheter av sju dödsolyckor varav fyra inträffade i Ryssland. Dessutom inträffade en dödsolycka i samriskföretaget Veracel. Säkerhetsarbetet i den ryska avverkningsverksamheten var synnerligen otillfredsställande under Samtliga dödsolyckor har utretts grundligt och åtgärder har vidtagits, inklusive ökade utbildningsinsatser och internrevisioner. En stor intern säkerhetsrevision ska genomföras vid Wood Supply Russia under våren Hållbarhetsfrågor på nya marknader Kina, Ryssland och Brasilien är de viktigaste nya marknaderna för Stora Enso. Utmaningen ligger i att översätta koncernens principer i handling lokalt. För att kunna göra detta måste vi utgå från situationen lokalt som den ser ut i dag. Nyckeln till lyckade lokala insatser på hållbarhets området är att ta reda på vilka frågor som är mest kritiska i varje region. I Ryssland, till exempel, är våra främsta prioriteringar att förbättra arbetsmiljö och säkerhetsarbete samt att säkerställa fiberkällornas laglighet. Sökande efter globala partners I den komplexa globala ekonomin är det mycket svårt att åstadkomma stor skillnad på egen hand. Vi söker därför aktivt efter organisationer som delar våra ambitioner och bekymmer i fråga om hållbarhet. FN-programmet Global Compact, som vi undertecknade 2001, är ett sådant initiativ. Vi inledde ett globalt samarbete med UNICEF 2004 i syfte att stödja organisationens utbildningsinsatser. Den gemensamma ståndpunkten är att utbildning på ett avgörande sätt kan bidra till att minska fattigdom samt stimulera ekonomisk tillväxt, fred och kulturell utveckling. Ett separat projekt har startats i samarbete med FN:s samordnande organ för tekniskt bistånd, UNDP, i Brasilien i syfte att studera hur vår verksamhet påverkar de socioekonomiska förhållandena lokalt. Öppen redovisning även av problem Det är avgörande att vi öppet redovisar våra framsteg på samtliga områden ovan, eftersom vi vill visa våra intressenter hur långt vi har kommit på vägen mot våra mål. För att underlätta en öppen redovisning använder vi oss av en rad effektiva verktyg för att identifiera risker i våra verksamheter och brister i våra arbetsmetoder. Hållbarhetsfrågorna blir allt mer komplexa i den globala ekonomin och det är därför helt avgörande att vi regelbundet stämmer av läget för att se om våra goda avsikter har burit frukt eller inte. Svepande formuleringar kring hållbarhet kan lätt föra ut oss på hal is. Vi måste noga basera vår redovisning på fakta vi måste tala om vad vi gör och göra så som vi har sagt. Björn Hägglund Vice Koncernchef Ordförande i hållbarhetskommittén STORA ENSO HÅLLBARHET

8 INTRODUKTION CORPORATE GOVERNANCE & PROFIL Effektiv styrning ökar ansvarstagandet Corporate Governance har stor betydelse för hållbarhetsarbetet och den samlade efterlevnaden av Stora Ensos policyer och principer i hela koncernen. Den hjälper Stora Enso att driva målsättningar och frågor som även är viktiga för intressenterna och som därmed ökar deras tilltro till koncernen. Stora Enso i korthet Stora Enso är en integrerad skogsindustri koncern med till verkning av tryck- och finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Bland kunderna återfinns stora och små förlag, tryckerier och grossister, samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag i hela världen. Huvudmarknaderna är Europa, Nordamerika och Asien. Stora Ensos omsättning uppgick till 12,4 miljarder EUR under Koncernen har omkring anställda i över 40 länder fördelade på fem kontinenter och en årlig produktionskapacitet på 16,4 miljoner ton papper och kartong, samt 7,7 miljoner m 3 sågade träprodukter, inklusive 3,2 miljoner m 3 förädlade träprodukter. Koncernen har produktion i Europa, Nordamerika och Asien. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, Stockholm och New York. Stora Ensos hållbarhetskommitté leds av vice koncernchefen. Kommitténs medlemmar utses av koncernchefen och omfattar för närvarande cheferna för samtliga produktområden och relevanta stabsenheter på koncernnivå. Hållbarhetskommittén har ansvar för att: formulera företagets policy och strategi i miljöfrågor och frågor relaterade till koncernens sociala ansvar säkerställa att policyn och strategin är väl etablerade och respekterade i hela koncernen samordna och följa upp relationer och kommunikation med intressenter såsom myndigheter och ideella organisationer ta initiativ till utveckling av relevanta ledningsrutiner producera den årliga hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetskommittén har fyra stödgrupper med uppgift att arbeta med frågor kring hållbarhet i hela Stora Ensos värdekedja samt att övervaka, bedöma och informera om nya frågor för att driva på genomförandet av koncernens policyer och strategier för hållbarhet. De fyra grupperna arbetar med: Miljösamordning Kundservice Socialt ansvar Skogsmiljöfrågor Som ordförande i hållbarhetskommittén har vice koncernchefen det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågorna inom Stora Enso och fattar tillsammans med koncernchefen besluten i strategiska och policyrelaterade frågor. Vice koncernchefen är även ledamot av Stora Ensos styrelse. På varje nivå inom organisationen är det den operativa ledningens uppgift att säkerställa att koncernens åtaganden uppfylls i fråga om hållbarhet. Koncernens enheter för miljöfrågor och socialt ansvar bistår vid behov affärsverksamheterna och stabsfunktionerna. Stora Ensos policy i praktiken Stora Enso använder hållbarhet som samlingsterm för att beskriva ansvarsfullt företagande, inklusive ekonomiskt, miljörelaterat och socialt ansvar. Utmaningen i hållbarhetsarbetet ligger i att effektivt balansera de olika hållbarhetsaspekterna i beslutsprocesserna på såväl lång som kort sikt på samtliga nivåer i koncernen. Koncernens policyer och strategier för hållbarhet vägleds av Stora Ensos policy för miljöarbete och omvärldshänsyn, och verkställs genom systematiska miljörelaterade och sociala ledningsrutiner. En uppsättning hållbarhetsrelaterade policyer och principer har införts till stöd för koncernens policy för miljöarbe- 6 STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

9 Ekonomi Hållbarhet Socialt (CSR) Miljö Ansvar: öppenhet, dialog med intressenter Stora Enso ser hållbarhet som ett viktigt åtagande och strävar efter att bli erkänt som ledande inom området. te och omvärldshänsyn. De mest relevanta policyerna och principerna är: Principer för miljöarbete och socialt ansvar vid virkesanskaffning och uthålligt skogsbruk Principer för skogscertifiering Principer för införande av miljöledningssystem Miljöprinciper för transporter Principer för företagets sociala ansvar Policy för hälsa och arbetarskydd Principer kring genetiskt modifierade organismer (GMO) I tillägg till ovanstående policyer och principer införde Stora Enso våren 2004 en etisk kod för att uppfylla kraven i den amerikanska Sarbanes-Oxley-lagen från Denna lag kräver att alla företag som är noterade på amerikanska börser ska ha en specifik uppsättning regler i miljörelaterade, sociala och ekonomiska frågor. Stora Ensos etiska kod definierar och sammanfattar koncernens aktuella ledningsprinciper och arbetssätt relaterade till hållbarhet. Den operativa ledningen ansvarar för att följa reglerna, som gäller för samtliga anställda i Stora Enso. Business Excellence Guide 2005 Stora Ensos Business Excellence Guide (SEBEG) är ett av de viktigaste verktygen för införande av koncernens hållbarhetsrelaterade principer och mål. Denna handbok för Total Quality Management (TQM) innehåller skräddarsydda kriterier och introducerades 2003 som en grund för utveckling och självutvärdering. Handboken uppdaterades 2004 i syfte att förbättra informationen för enheter som vill prioritera de viktigaste utvecklingsområdena. Syftet med Stora Ensos Business Excellence Guide är att: säkerställa att Stora Ensos strategi förstås till fullo på varje nivå i organisationen säkerställa ett enhetligt genomförande inom nyckelområden säkerställa integrering av alla tillämpliga faktorer som fokuserar på samtliga intressenter bidra till att ge en sann bild av Stora Ensos aktuella resultat underlätta interna jämförelser säkerställa att grundläggande begrepp förstås på samma sätt inom hela koncernen. Den nya uppdaterade handboken representerar ett stort steg framåt i och med att den underlättar samordningen med Stora Ensos strategi och prioriteringar samt integrationen av TQM i planeringsoch implementeringsarbetet. Hållbarhetsfrågorna har inkluderats på ett mer systematiskt sätt i den nya handboken och beskrivs mer handgripligt för att ge enheterna tydliga riktlinjer och exempel på hur hållbarhetsarbetet kan ledas och prioriteras. För miljöfrågorna ligger fokus på de nyligen införda miljömålen, medan det för företagets sociala ansvar ligger på att identifiera och åtgärda prioriteringar på enhetsnivå. Handboken behandlar de miljörelaterade, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhet i ett helhetsperspektiv i syfte att uppmuntra och stödja en heltäckande hantering och rapportering av hållbarhetsfrågorna. Läs mer om Stora Ensos företagsstyrning på /financials. STORA ENSO HÅLLBARHET

10 INTRODUKTION VÄRDEKEDJA Hållbarhet i värdekedjan Alla större företags verksamhet påverkar miljön och samhället på en rad olika sätt. Utmaningen för Stora Enso är att maximera fördelarna och samtidigt minimera alla negativa effekter. Denna översikt av Stora Ensos verksamhet sammanfattar olika hållbarhetsaspekter i Stora Ensos värdekedja och redovisar även de främsta verktygen och metoderna som används för att hantera dessa aspekter. Marknader Nyckelfrågor Produktrelaterade hållbarhetsaspekter, såsom råvarans förnyelsebarhet, produkternas återvinningsbarhet samt produktsäkerhet. Hantering av kundernas krav på hållbarhet. Verktyg Koncernens policy för miljöarbete och omvärldshänsyn Forskning och utveckling Ledningssystem för förpackningsrelaterad produktsäkerhet Gemensamma livscykelprojekt Hållbarhetsrapportering på koncern- och enhetsnivå Stora Ensos rutiner för hantering av kundrelationer Stora Enso Account Management (SEAM) och kundservicekoncept Undersökningar av kundtillfredsställelse Affärsprinciper Principer för företagets sociala ansvar Stora Ensos förhållningsregler för försäljning och marknadsföring Program för efterlevnad av konkurrenslagstiftningen Mer information finns på sidorna 10 11, 25 30, 43, 47, och i Koncernen Samhälle Nyckelfrågor Hantering av verksamhetens miljörelaterade och sociala påverkan på omgivande samhällen, inklusive effekter på: välfärdsskapande och regional ekonomisk utveckling livsmiljö och livsstil hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter för lokalbefolkning frivilliga donationer till samhället efterlevnad av lagar, förordningar och tillstånd. Verktyg Principer för företagets sociala ansvar Mätning av ekonomiska effekter Miljöledningssystem Miljöinvesteringar Analyser av miljörelaterade och sociala konsekvenser Införande av principerna för företagets sociala ansvar på enheterna Donationer i form av pengar eller produkter Partnerskap och samarbetsprojekt Linjechefernas ansvar för att säkerställa efterlevnad av lagstiftningen Mer information finns på sidorna 14 15, 19, 34 35, och Investerare Nyckelfrågor Verktyg Ekonomiskt resultat Kontinuerliga förbättringar i affärsverksamheten Ekonomisk redovisning och revision Öppen, proaktiv och opartisk ekonomisk redovisning Ekonomiska förhållningsregler som ger rättvisande, konsekvent, punktlig och relevant Koncernens policy och principer för kommunikation information till alla investerare. Hållbarhetsredovisning och pressmeddelanden Överensstämmelse med kriterier avgivna i hållbarhetsindex Uppföljning och kunskapsinhämtning från investerares hållbarhetskriterier Mer information finns på sidorna 10 11, och i Koncernen STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

11 Nyckelfrågor Säkerställa att leverantörernas miljörelaterade och sociala arbete ligger i linje med Stora Ensos hållbarhetsprinciper. I fråga om virkesförsörjning inkluderar huvudaspekterna: biologisk mångfald hållbar användning av förnyelsebara råvaror virkets laglighet medarbetarnas rättigheter påverkan på lokala näringar. Verktyg Koncernens policyer, principer och riktlinjer Miljöledningssystem Spårbarhetssystem Skogscertifiering och relaterad Chain of custody-certifiering Ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet Kvalitetsledningssystem Enheternas införande av principerna för företagets sociala ansvar Miljörelaterade och sociala kriterier vid inköp Kontraktskrav COMPASS databas Skapande av affärsmöjligheter för leverantörer. Principer för företagets sociala ansvar Affärsprinciper Främjande av god affärssed. Råvaror och tjänster Leverantörsattitydundersökningar Gemensamma utvecklingsprojekt Mer information finns på sidorna 10 11, 18, 20 22, 25 35, 38 40, och Produktionsenheterna Nyckelfrågor Minimera utsläpp till luft (inklusive växthusgaser), utsläpp till vatten, avfallsdeponering, buller och dålig lukt. Effektiv användning av naturresurser, inklusive råvaror, vatten och energi. Mer information finns på sidorna 12 24, och Verktyg Koncernens policy för miljöarbete och omvärldshänsyn Koncernens miljöprinciper Koncernens miljömål Miljöledningssystem Miljöinvesteringar Bästa tillgängliga teknik Åtgärder som motverkar klimatförändringar Nyckelfrågor Verktyg Säkerställande av medarbetarnas välbefinnande Principer för koncernens sociala ansvar och rättigheter. Dessa frågor inkluderar: Införande av principerna för koncernens sociala ansvar på enheterna arbetsförhållanden Ledningssystem och policyer för arbetsmiljö och säkerhet mångfald på arbetsplatsen Praktiskt arbete relaterad till arbetsmiljö och säkerhet på enheterna, ansvarsfullt genomförda personalneddragningar t.ex. riskvärderingar och revisioner föreningsfrihet Undersökningar av medarbetarnas tillfredsställelse och relaterade åtgärder fri rätt att välja arbetsgivare WISE-projektets handlingsplan (Women in Stora Enso) förbud mot barnarbete Linjechefernas ansvar för att säkerställa efterlevnad av lagstiftningen lönenivåer Koncernens riktlinjer för löner och förmåner arbetstider. Landsspecifika riskanalyser Skapande av möjligheter för medarbetarna. Olika kompetensutvecklingsprogram från introduktionsutbildning och arbetsutbildning till ledarskapskurser Kapacitetsuppbyggnad Anställda Intern arbetsmarknad Policy för utlandstjänstgöring Program för rörlighet mellan arbetsplatser Mer information finns på sidorna 10 11, 32 40, och i Koncernen Mer detaljerad information om Stora Ensos arbete med olika hållbarhetsaspekter och om koncernens nuvarande resultat på området finns på andra ställen i denna redovisning samt på: STORA ENSO HÅLLBARHET

12 INTRODUKTION INTRESSENTENGAGEMANG Ökad proaktivitet Samarbete till stöd för hållbart skogsbruk i Lettland. Wood Supply Baltic anordnade ett sommarevenemang i juli Stora Ensos verksamhet påverkar lokala samhällen och till och med hela länder, inklusive anställda, investerare, kunder och leverantörer. Koncernen måste regelbundet kommunicera med alla dessa intressentgrupper för att identifiera deras behov, förhoppningar och ange lägenheter. Stora Enso har beslutat stärka dialogen med intressenterna ytterligare för att få en bättre förståelse av deras olika synsätt i viktiga hållbarhetsfrågor. Stora Enso har målsättningen att hantera hållbarhetsfrågorna på ett proaktivt och enhetligt sätt i koncernens verksamhet och beslutsfattande. Engagerade intressenten är avgörande för en ansvarsfull verksamhet, nödvändiga för riskhanteringen och bidrar även genom att identifiera möjligheter till värdeskapande. Under 2004 uppmärksammade Stora Ensos hållbarhetskommitté behovet av att arbeta systematiskt och att identifiera bästa tillvägagångssätt i koncernen för att tillvarata intressenternas engagemang. Stora Ensos befintliga kanaler för intressenternas engagemang utgör grunden för den fortsatta utvecklingen. Handlingsplan för viktiga frågor Under 2005 ska en handlingsplan tas fram för att göra Stora Ensos arbete kring intressenternas engagemang mer systematiskt och proaktivt för följande huvudfrågor: Företagsstyrning och kunskapsutbyte Hur kan nuvarande information och metoder utnyttjas effektivare i beslutsfattandet och för att stärka den lärande organisationen? Verktyg för intressentengagemang Hur kan de i dag tillgängliga verktygen kompletteras för att samla in information systematiskt, öka förståelsen av intressenternas synpunkter, identifiera viktiga frågor samt förutse möjliga risker innan problem uppstår? Hur samverkar verktyg som används på olika nivåer inom företaget med varandra? Rapportering Hur kan Stora Enso bättre följa upp och rapportera intressenternas tillfredsställelse kring hållbarhetsfrågor och ge dem information som de anser vara relevant, i rätt tid och korrekt? INTRODUKTION HÅLLBARHETSINDEX Index ger värdefull information Hållbarhetsindex hjälper investerarna identifiera företag som skapar långsiktiga värden för aktieägarna och samhället i stort. Stora Enso är det enda skogsprodukts- och pappersföretaget som har inkluderats i Dow Jones Sustainability Index (DJSI World) varje år sedan indexet lanserades Enligt den analys som genomfördes inom ramen för DJSI 2004 är koncernens starka sidor: omfattande miljörapportering, social rapportering och granskningsprocesser integration av miljöpolicy och ledningsarbete stark klimatstrategi serviceinriktning i hanteringen av kundrelationerna systematisk strategisk planering strategisk hållning till genetiskt modifierade organismer förstklassig kunskapshantering och lärande organisation stark personalutveckling (utbildning och kompetenser). Områden för förbättring: Förhållningsreglerna bör efterlevas och följas upp bättre. Det behövs en strategi för samhällsnyttigt arbete på koncernnivå. I fråga om det branschspecifika miljöarbetet bör koncernen kunna visa upp en minskande trend över fyra år i fråga om utsläpp av växthusgaser, energiförbrukning och avfallsproduktion. Alternativt kan miljömålen publiceras på koncernnivå tillsam- 10 STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

13 Intressentgrupp Kunder Anställda medarbetare Kanal för engagemang Stora Ensos rutiner för hantering av kundrelationer (CRM): Stora Enso Account Management (SEAM) Nöjd kundundersökning Kundservice: Hållbarhetssamordnare på säljkontoren och i koncernens kundservicegrupp Regelbundna möten och direkta kundkontakter Partnerskapsprojekt, t.ex. Tikhvin (se sidorna 50 51) Hållbarhetsredovisningar, EMAS-redovisningar och andra publikationer. Arbetsmiljöundersökning Värderings- och attitydundersökning Intern nöjd kundundersökning Samarbete med de anställda och deras representanter på enhets-, divisionsoch koncernnivå Utbildningar och kurser Regelbundna utvecklingssamtal Intranät och tryckta publikationer såsom personaltidningar, hållbarhetsredovisningar och EMAS-redovisningar. Investerare Stora Ensos detaljerade svar på frågor från socialt ansvarstagande investerare (SRI) Presentationer Individuella möten SRI-sidor på hållbarhetsredovisningar och EMASredovisningar. Intressentgrupp Kanal för engagemang Det civila samhället Offentliga organ och myndigheter Partners Nöjd leverantörsundersökning Leverantörsutvärderingar Verktyg för hantering av försörjningskedjan: Company Management Performance Assessment (COMPASS) Verktyget Bargain för information om ledningssystem Interna och externa revisioner av virkesförsörjningen Partnerskapsprojekt, t.ex. Tikhvin (se sidorna 50 51) Deltagande i branschorganisationer. Attitydundersökningar Öppna hus-dagar på produktionsenheterna Lokala informationstelefoner Offentliga utfrågningar (relaterade till utvärderingar av effekter på miljön och samhället) Projektspecifika dialoger och samarbeten med ideella organisationer Hållbarhetsredovisningar och EMAS-redovisningar. Samarbete med mellanstatliga organisationer (t.ex. UNDP och UNICEF) Projektspecifik dialog med myndigheter Hållbarhetsredovisningar och EMAS-redovisningar. mans med närmare information om hur de har uppfyllts. När det gäller de punkter där förbättringar rekommenderades 2003 har Stora Enso klart förbättrat sitt arbete i fråga om klimatstrategi och har även publicerat en omfattande etisk kod. När det gäller en strategi för samhällsnyttigt arbete finner dock DJSI-analysen att det inte har skett några större framsteg. Stora Enso ingår även i FTSE4Good, den andra ledande indexserien för socialt ansvarstagande investerare. FTSE4Good Index fokuserar särskilt på frågor om mänskliga rättigheter. Stora Enso ingår även i följande index: Nordic Sustainability Index Ethical Index Euro and Global Climate Leadership Index Utöver att ingå i den här typen av index har Stora Enso även bedömts av flera andra socialt ansvarstagande investerare, främst från bank- och fondsektorerna. Stora Enso rankades på första plats i materialsektorn i en nyligen genomförd hållbarhetsstudie från GES Investment Services (hette tidigare Caring Company). Materialsektorn omfattar företag inom pappers-, skogsprodukt-, kemi-, metall-, gruv-, byggmaterial- och byggproduktbranscherna. Europas 300 största företag bedömdes i fråga om sitt arbete med miljöfrågor, mänskliga rättigheter, intressentengagemang och företagsledning. Under 2004 har Stora Enso publicerat internetsidor för socialt ansvarstagande investerare (SRI). Läs mer på: STORA ENSO HÅLLBARHET

14 MILJÖ MILJÖMÅL Gemensamma mål ger fokuserade insatser Stora Enso har för första gången definierat gemensamma miljömål på koncernnivå. Stora Enso har under lång tid arbetat med mål för miljöarbetet på verksamhetsnivå. Hösten 2004 tog Stora Enso arbetet med miljömål till en ny nivå och godkände konkreta miljömål för hela koncernen. Det ska stärka koncernens hållbarhetsarbete och inrikta det framtida miljöarbetet. De nya målen för koncernens miljöarbete godkändes i november 2004 av Stora Ensos hållbarhetskommitté. Målen formulerades av flera skäl, men framför allt för att fokusera insatserna för att behålla och uppnå bransch ledande prestanda på hållbarhets- och miljöområdet. Stora Enso hoppas kunna öka trovärdigheten hos kunder och andra intressenter genom att förbättra miljöprestandan och fortlöpande kommunicera framstegen mot att uppfylla målen. Formulering av tydliga mål Innan Stora Enso formulerade de specifika målen identifierade koncernen de mest kritiska miljöfrågorna globalt, utvärderade olika metoder för att mäta miljöprestanda samt inkluderade intressenternas prioriteringar. Nästa steg var att välja ut de viktiga miljöprestandaindikatorerna och därefter slutligen att definiera koncernens miljömål. Utgångspunkten var att formulera mål som är: mätbara relevanta för det globala miljöarbetet tydliga viktiga för intressenterna möjliga att nå. Målen har normaliserats relativt produktionen, vilket innebär att de är satta i förhållande till produktionsnivåerna för att medge tillväxt för verksamheten. Framstegen i relation till målen följs upp på koncernnivå som viktade medelvärden. Baslinjekorrigeringar kommer att tillämpas vid förändringar av produktionsstruktur och produktportfölj. Hur målen kan nås Stora Ensos har målsättningen att nå dessa mål genom en kombination av investeringar, effektiviseringar i brukens processer och reningsverk, effektiv råvaruanvändning, hållbar fiberanskaffning, optimalt val av energikällor samt revisioner av energieffektivitet. Miljöprestanda följs upp och redovisas av varje produktionsenhet. Framsteg i förhållande till de koncerngemensamma miljömålen följs upp och redovisas årligen i hållbarhetsredovisningen. 12 STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

15 Koncernövergripande mål och nyckeltal för miljöarbetet Målen för utsläpp, energianvändning och godtagbar fiberråvara gäller för Stora Ensos samtliga massa-, pappers- och kartongbruk. Målet för godtagbar fiberråvara gäller även för koncernens sågverk. Mål för utsläpp Nyckeltal Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) till luft Utsläpp av kemiskt syreförbrukande ämnen till vatten (mätt som COD) Koncernmål 15 % minskning från 2004 till slutet av ) Läs mer på sidan % minskning från 2004 till slutet av ) Läs mer på sidan 23. Avfall till deponi 10 % minskning från 2004 till slutet av ) Läs mer på sidan 24. 1) Målen har normaliserats relativt produktionen (uttryckta som utsläpp per ton produkt). Baslinjekorrigeringar kommer att tillämpas när produktionsstruktur och produktportfölj förändras. Mål för energi Nyckeltal Produktion av el i förhållande till värme Revisioner av energieffektivitet Koncernmål Öka produktionen av el i förhållande till värme i intern energiproduktion. Läs mer på sidorna Genomföra revision av energieffektivitet vid varje massa-, pappers- och kartongbruk minst en gång vartannat år. Läs mer på sidorna Mål för godtagbar fiberråvara Nyckeltal Fiberråvarans spårbarhet vid anskaffning av rundvirke, flis, sågspån och massa Koncernmål Öka den totala andelen rundvirke, flis, sågspån och massa som omfattas av spårbarhetssystem: 98 % år % från 2006 och framåt. Läs mer på sidorna STORA ENSO HÅLLBARHET

16 MILJÖ MILJÖLEDNINGSSYSTEM Effektiva ledningssystem tydliggör ansvaret Stora Enso har lång erfarenhet av att använda miljöledningssystem som stöd i enheternas hantering av verksamhetens betydande miljöaspekter. Under 2003 och 2004 omfattades Stora Ensos samtliga produktionsenheter för massa, papper och kartong av ISO certifiering och/eller EMAS-registrering 1). I december 2004 förvärvade Stora Enso den polska förpackningstillverkaren Intercell S.A., som vid förvärvstillfället inte hade något certifierat miljöledningssystem. Stora Ensos mål är att säkerställa att alla förvärvade produktionsenheter inför miljöledningssystem enligt ISO och/eller EMAS. Det har även beslutats att alla sågverk och virkesförsörjningsenheter ska införa externt verifierade miljöledningssystem. De flesta icke-certifierade sågverken har redan ställt upp som mål att certifieras under Imavere sågverk i Estland har till exempel redan certifierat sin verksamhet enligt ISO Bad St. Leonhard sågverk har utgjort pilotanläggning på certifierings- 1) Endast Stora Ensos europeiska produktionsenheter har hittills registrerats enligt EMAS. området för sågverken i Centraleuropa och blev Stora Ensos första centraleuropeiska sågverk att certifieras enligt ISO och registreras enligt EMAS. Kartan på det bakre omslagets insida visar alla enheter som var certifierade i slutet av Ledningssystem ger konkreta resultat Införandet av miljöledningssystem har medfört flera positiva förändringar på bruksnivå. Enheterna har rapporterat att det förebyggande arbetet och integreringen av miljöaspekter i produktionsprocesserna ger tydlig och systematisk vägledning åt brukens personal. Det har även skett en allmän förbättring av medarbetarnas miljömedvetenhet vilket i sin tur har lett till miljöförbättringar. Med hjälp av ledningssystemen har enheterna skaffat sig praktiska verktyg för att fokusera på de viktigaste lokala miljöfrågorna. EMAS-redovisningar ökar intressenternas medvetenhet Externt verifierade och offentliga EMASredovisningar tydliggör företagens ansvar och Stora Enso lägger stor vikt vid att publicera sådana redovisningar. Redovisningarna distribueras på bred front i syfte att framhålla viktiga frågor och åtgärder på miljöområdet. Till exempel distribuerar Varkaus bruk sin EMAS-redovisning till samtliga hushåll i kommunen. Enligt bruket har detta kraftigt ökat lokalbefolkningens förståelse av hur miljöfrågorna hanteras vid bruket. NL STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

17 MILJÖ VILLKORSUPPFYLLANDE OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER Snabba åtgärder mot inträffade avvikelser Villkoren i de miljötillstånd som reglerar produktionen vid Stora Ensos enheter har med få undantag uppfyllts. Förutom att åtgärda formella av - vikelser registrerade Stora Ensos enheter även alla klagomål och vidtog lämpliga åtgärder för att lösa uppkomna problem. Klagomålen som togs emot under 2004 gällde främst problem med buller och dålig lukt. Utsläpp till luft Gränsvärdet för partikelutsläpp från sodapannan vid Oulu bruk överskreds under juni och augusti Miljömyndigheterna informerades i vederbörlig ordning. Pannans elektrostatiska stoftavskiljare reparerades och rengjordes så att effektiviteten förbättrades. Gränsvärdena för utsläpp av klor väte och stoft i rökgaserna från Ecogas-anläggningen vid Varkaus bruk överskreds mellan januari och maj Problemen orsakades av PVC-baserade plastföroreningar i bränslet, vilket utgörs av återvunnen polyeten och aluminium från förbrukade vätskekartonger. I slutet av maj höjde myndigheterna gränsvärdena efter en miljöriskbedömning. Gränsvärdena har inte överskridits sedan dess. Tidsgränsvärdena för halter av illaluktande svavelföreningar vid Varkaus bruk överskreds under tre månader 2004 till följd av driftstopp vid massabruket. Myndigheterna informerades omgående och de har godkänt att korrigerande åtgärder inte är nödvändiga eftersom problemen orsakas av utspädda illaluktande gaser som släpps ut i samband med driftstopp. Utsläpp till vatten Till följd av ökad belastning av suspenderade ämnen och organiska föreningar i reningsverket vid Anjalankoski bruk överskreds de månatliga villkorsvärdena för kemiskt syreförbrukande ämnen (COD), biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD), kväve och fosfor mellan februari och maj Även årsgränsvärdena överskreds. De lokala myndigheterna har fortlöpande hållits informerade. Korrigerande åtgärder har vidtagits, bl.a. reparation av filtreringsutrustningen, införande av ett förbättrat system för utsläppsövervakning och optimering av aktivslamanläggningen. Under 2005 kommer investeringar att göras för att öka anläggningens reningskapacitet. Processvatten från Arzamas och Balabanovos konverteringsbruk för förpack- ningsmaterial har överskridit gränsvärdena för metaller (Mn, Al, Zn, Cr, Fe) som avtalats med det externa reningsverkets ägare. Nya interna vattenreningssystem håller på att installeras vid bruken och bör kunna tas i drift i början av Myndigheterna hålls informerade om händelseutvecklingen. Till följd av pumphaverier vid Corbehem bruk rann omkring 200 m 3 orenat avloppsvatten ut i den intilliggande Scarpe-floden i mars Myndigheterna informerades och alla pumpar uppgraderades med den senaste tekniken. En straffavgift på euro betalades till en lokal fiskevårdsförening. Kemijärvi massabruk överskred gränsvärdet för biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD) mellan januari och maj 2004 till följd av stor belastning av organiska ämnen i avloppsvattnet till reningsverket. Flera åtgärder genomfördes under perioden hösten 2003 till våren Alla avvikelser har rapporterats till myndigheterna som har godkänt att de korrigerande åtgärderna är tillräckliga. Till följd av ett tekniskt fel i en ventil rann omkring 1,5 m 3 kaolinsuspension ut vid Maxau bruk. En del av suspensionen hamnade i dagvattenavloppet som svämmade över till floden Rhen. Kaolin anses inte vara farligt. Myndigheterna informerades omgående om utsläppet men vidtog dock inte några straffåtgärder. Den 9 januari 2004 överskred Port Hawkesbury bruk sitt dagliga gränsvärde för suspenderade ämnen efter en plötslig ökning av avloppsvattenflödet från bruket. Den kanadensiska miljömyndigheten meddelades omgående om problemet och driften vid bruket stoppades för att möjliggöra stabilisering av sedimenteringsbassängerna. Gränsvärdena för fosfor, kväve och kemiskt syreförbrukande ämnen (COD) överskreds vid Oulu bruk i februari 2004 till följd av en onormal belastning från fiberlinjen. Miljömyndigheterna informerades i vederbörlig ordning och tvättprocessen har förbättrats. Till följd av ett tekniskt fel i reningsverket vid Skutskär massabruk överskreds riktvärdena för suspenderade ämnen och kemiskt syreförbrukande ämnen (COD) under februari och november Myndigheterna informerades, men miljöpåverkan ansågs vara obetydlig. Vidtagna åtgärder inkluderar ökade tillsatser av näringsämnen och förbättrad hantering av överskottsslam i brukets indunstningsanläggning. Gränsvärdet för kemiskt syreförbrukande ämnen (COD) i utsläppen från Varkaus bruk överskreds något i januari 2004 när den extremt kalla väderleken medförde igångsättningsproblem vid massabruket och hindrade användning av utrustning för tillsats av kemikalier i reningsverket. Diskussioner inleddes omgående med myndigheterna. Utrustningen för tillsats av kemikalier har förbättrats för att säkerställa att den ska fungera under nästa vinter. Water Quality Center i Wisconsin Rapids överskred det maximala dagliga gränsvärdet för biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD) i sitt avloppsvatten den 22 september Upptäckten rapporterades omgående till Wisconsin Department of Natural Resources (WDNR) som utfärdade ett meddelande om överskridande. Flera åtgärder har vidtagits för att förhindra en upprepning. Skogsbruk och virkesanskaffning Wood Supply Baltic under 2004 var inblandat i två fall som relaterade till gallringsverksamhetens omfattning. Myndigheterna noterade en ökad gallringsintensitet i skogarna kring Rägavere och Pärnu i Estland. De aktuella intressenterna har informerats om de korrigerande åtgärder som bör vidtas i form av förändrade rutiner och utbildning av berörd personal. Avverkningsaktiviteterna kommer att ingå i det miljöledningssystem som införs av Wood Supply Baltic under I samband med manuell avverkning i statliga skogar arrenderade av Port Hawkesbury bruk avverkades i april 2004 av misstag en mindre areal skog (0,04 hektar) i ett intilliggande regionalt naturskyddsområde. Gränsen till naturskyddsområdet var inte utmärkt i terrängen och föreföll ha en annan sträckning på Port Hawkesburys kartor än på de regionala lantmäterikartorna. Arbetet avbröts så snart misstaget upptäcktes och gränserna återetablerades utgående från en ny uppmätning. Myndigheterna uppskattade Port Hawkesbury bruks snabba åtgärder och utfärdade inget vitesförläggande. Port Hawkesbury bruk har därefter kontrollerat naturskyddsområdets gränser på sina kartor med de regionala myndigheterna. STORA ENSO HÅLLBARHET

18 MILJÖ AKTUELL MILJÖSITUATION Gynnsam utveckling under 2004 De flesta miljörelaterade resultatindikatorer utvecklades gynnsamt under Efter normalisering till produktionsvolymer uppnåddes betydande minskningar för samtliga utsläpp till vatten, från nästan 7 % för kväve, 7 8 % för AOX och COD, och över 16 % för fosfor. Utsläppen till luft minskade med över 6 % både för CO 2 från ickeförnyelsebara källor och med 4 % för NO x och SO 2. Avfallsdeponeringen ökade dock med 9 %, normaliserat till produktionen. En viktig förklaring till de minskade utsläppen till vatten är att produktionsanläggningarna utnyttjades mer effektivt 2004 än under åren dessförinnan. Det har förekommit färre produktionsavbrott och driftförhållandena har därmed varit stabilare. Dessutom har specifika åtgärder som genomfördes framgångsrikt under året bidragit till att hålla nere utsläppen. Exempel på detta inkluderar stängningen av anläggningarna för högutbytesmassa och slipmassa i Port Hawkesbury samt åtgärdandet av driftproblem vid Imatra och Kemijärvi bruk. Utsläppen av CO 2 till luft från ickeförnyelsebara källor och SO 2 påverkas båda kraftigt av bränslevalet. Andelen biobränslen i Stora Ensos energiförsörjning ökade under 2004, vilket har bidragit till att minska utsläppen av CO 2 och SO 2 per ton produkt. Den ökade avfallsdeponeringen under 2004 beror främst på speciella omständigheter vid tre anläggningar. Mängden avfall från Duluth bruk som kan användas som täckmassa på avfallsdeponier har minskat till följd av att delstaten Minnesota har infört nya begränsningar. Vid Maxau bruk har avfall från ombyggnaden av pappersmaskin nr 6 medfört en tillfällig ökning av avfallsdeponeringen. Minskat behov av anläggningsmaterial till avfallsdeponin vid Water Quality Center i Wisconsin Rapids medför att mindre avfallsmängder från Biron bruk kan användas för detta ändamål. Till följd av förbättrad databehandling har några ändringar införts jämfört med de siffror som redovisades på sidorna 17 och i rapporten Företagsansvar Materialflöden Ved, under bark 46 miljoner m 3 Köpt massa 1,0 miljoner ton Returpapper och -kartong 2,4 miljoner ton Pigment och fyllnadsmedel 3,0 miljoner ton Stärkelse 0,2 miljoner ton Köpt elkraft 17,4 TWh Fossilbränsle och torv TJ Köpt biobränsle TJ Köpt ånga TJ Vattenanvändning 907 miljoner m 3 0,9 miljoner ton avsalumassa 10,6 miljoner ton massa för eget bruk 14,6 miljoner ton papper och kartong 0,8 miljoner ton konverterade produkter 7 miljoner m 3 trävaror Externa leveranser av ånga och sekundärvärme TJ Externa leveranser av elkraft 1,0 TWh Intern värmeförbrukning TJ Intern elkraftsproduktion 8,3 TWh Externa leveranser av rest- och biprodukter 5,1 miljoner ton Restprodukter 1,5 miljoner ton för eget bruk Utsläpp till luft och vatten samt avfallsdeponering se sidan STORA ENSO HÅLLBARHET 2004

19 Utsläpp till luft och vatten samt avfallsdeponering UTSLÄPP TILL VATTEN (ton) COD AOX Fosfor Kväve UTSLÄPP TILL LUFT (ton) CO 2, från icke-förnyelsebara CO 2, från förnyelsebara CO 2, totalt SO NO x (NO 2 ) DEPONI (ton) Deponering Farlig avfall CO 2 -emissionsfaktorer Omvandlingsfaktorer vid beräkning av CO 2 -utsläpp under 2004: Emissionsfaktorer (WRI/WBCSD 1) ) kg CO 2 /GJ Returlutar 126 Bark 50 % (torrhalt) 125 Restprodukter, biobränslen 125 Vedavfall 125 Slam 110 Torv 106 Såpa, tallolja 100 Kol 95 Tjockolja 77 Eldningsolja 74 Restprodukter, fossila bränslen 74 Beckolja 70 Metan, metanol, terpentin 63 Naturgas 56 Vätgas 0 1) Baserat på beräkningsmodeller för massa och papper utarbetade enligt WRI:s och Utsläpp, avfallsdeponering och produktion 1) Index 2000 = 1,0 WBCSD:s växthusgasprotokoll. SO2 NOX Fast avfall 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 2) SO ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 2) NOX ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 2) Fast avfall AOX COD Fosfor 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Massa produktion 3) AOX ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 2) COD ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 2) Fosfor CO2 1) Utsläpp från sågverk ingår inte 2) Avsalumassa, papper och kartong 3) Blekt kemisk massa 4) Koldioxid är den klart viktigaste växthusgasen vad gäller Stora Ensos verksamhet, och är därför den enda växthusgas som övervakas på koncernnivå. 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 2) Fossil CO2 4) CHP STORA ENSO HÅLLBARHET

20 MILJÖ KEMIKALIER Förbättrat samarbete med leverantörerna Stora Enso genomför egna undersökningar och samarbetar med sina leverantörer för att utveckla ett ömsesidigt partnerskap och möjligheter att effektivisera användningen av råvaror. Pigment, fyllnadsmedel och en rad andra kemikalier är nödvändiga inslag i massa- och papperstillverkningen. Dessa tillsatsämnen kan utgöra så mycket som % av den slutliga pappersproduktens vikt. I oktober 2004 infördes ett nytt internetbaserat verktyg för Chemsoft-systemet. Syftet med verktyget är att effektivisera de rutiner som leverantörerna använder för att lämna uppdaterad information till berörda enheter. Leverantörerna kan nu i elektronisk form distribuera viktig information om hälsa, säkerhet och miljö genom sina säkerhetsdatablad. Stora Enso har flera databaserade system, bl.a. Chemsoft och Dolphin, som ger information till medarbetare som hanterar kemiska produkter och andra råvaror. Det unika med Chemsoft är kopplingen till den branschgemensamma databasen ChemSource med detaljerad information om närmare kemiska produkter som används inom den europeiska massa- och pappersindustrin, samt hälso-, säkerhets- och miljöinformation om närmare kemiska ämnen som kan förekomma i produkterna. Strikta regler för kemiska produkter Stora Enso North America kräver ytterligare information om kemiska produkter från sina leverantörer. I USA måste alla inköp av råvaror och kemiska produkter följa en omfattande inköpspolicy. Leverantörerna måste fylla i särskilda inköpsformulär med extra information som normalt inte återfinns i säkerhetsdatabladen. Substitution av kemiska produkter För att säkerställa att alla kemiska produkter används på ett säkert sätt arbetar Stora Ensos bruk kontinuerligt med att förbättra sina system för kemikaliehantering. Kontaktpersoner och arbetsgrupper med kemikalieansvar vid bruken går igenom och godkänner nya kemikalier för att säkerställa att alla produkter som används vid bruken är miljömässigt godtagbara och hanteras på ett säkert sätt. Stora Ensos svenska bruk utvärderar varje år alla befintliga kemiska produkter för att undersöka om de kan ersättas med säkrare alternativ. Vid Norrsundet massabruk används till exempel numera natriumvätesulfit i stället för svaveldioxid i blekningsprocessen. Andra bruk har ersatt isoleringsmaterial, tätningar och oljeprodukter med säkrare alternativ. Kemikalieanvändningen riskanalyseras vid behov och resultaten används för att höja säkerheten. 18 STORA ENSO HÅLLBARHET 2004