Företagsansvar. Dubbel certifiering av plantager NY KOMMITTÉ ENERGI: AVFALLET BRANSCHLEDARE. i Dow Jones index för hållbar utveckling

Transkript

1 Företagsansvar M I L J Ö R E S U R S E R S O C I A L T A N S V A R BRANSCHLEDARE i Dow Jones index för hållbar utveckling NY KOMMITTÉ för företagsansvar Bruk tar det SOCIALA ANSVARET från ord till handling ENERGI: minskad användning AVFALLET en resurs Dubbel certifiering av plantager

2 Policy för miljöarbete och omvärldshänsyn AFFÄRSASPEKTER Stora Enso ska utveckla sin affärsverksamhet med inriktning på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En gemensam uppgift i företaget är att bidra till ständiga förbättringar av verksamheten. HELHETSPERSPEKTIV Stora Enso strävar efter att möta kundernas behov av produkter och tjänster i fråga om tryckt information, förpackningar och byggnadsändamål. Dessa produkter tillverkas huvudsakligen av råvaror som är förnyelsebara, kan återvinnas och är säkra att använda. Vårt agerande i miljöfrågor vägleds av en helhetssyn, där produkterna betraktas i ett kretsloppsperspektiv. Vi förväntar oss att våra leverantörer och partners tillämpar samma principer så att miljöpåverkan kan minimeras på alla stadier, från råvara till slutprodukt. OMVÄRLDSASPEKTER Stora Enso ser som internationellt företag sin roll att vara ett föredöme i samhället på global, nationell och lokal nivå. Vår inställning ska kännetecknas av respekt för de kulturer, levnadsvanor och värderingar som vi möter hos enskilda och grupper i de länder där vi är verksamma. För att vinna trovärdighet i utvecklingen av vår affärsverksamhet ska vi följa, och där så är nödvändigt, överträffa kraven som ställs i nationella regler och praxis samt lokal lagstiftning. ÖPPENHET Stora Enso betraktar en öppen dialog och samverkan med alla intressenter som grundläggande för att fortlöpande kunna stärka vår verksamhet och på ett hållbart sätt delta i miljö- och samhällsutvecklingen.

3 INNEHÅLL INTRODUKTION PROFIL OCH OMFATTNING Sett i ett vidare perspektiv Redovisningen av verksamhetsåret 2003 kombinerar för första gången miljöfrågor och sociala frågor i en samlad rapport över företagets ansvar. Rapporten visar hur Stora Ensos verksamhet påverkar miljön och samhället samt hur Stora Enso skapar värden åt sina intressenter. 5 AKTUELL MILJÖSITUATION 16 Aktuella trender Utvecklingen av de viktigare miljöparametrarna har i allmänhet följt produktionsnivåerna, som ökade 2003 jämfört med Enstaka produktionsavbrott höjde dock utsläppsnivåerna något. VILLKORSUPPFYLLANDE OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER 18 INLEDNING Att se längre fram Ansvarsfullt företagande kräver ett långsiktigt tänkande samt att ansvarsfrågorna integreras i samtliga aspekter av företagets verksamhet. Vice koncernchef Björn Hägglund framhåller vikten av att Stora Enso organiserade om koncernens styrning kring dessa frågor under 2003: Avsikten är att säkerställa att vi verkligen ser till helheten när vi diskuterar frågor kring ansvarsfullt företagande. 6 MILJÖINVESTERINGAR OCH MILJÖKOSTNADER VIRKESANSKAFFNING STORA ENSOS VÄRDEKEDJA KONCERNENS STYRNING 8 10 Styrningen visar på engagemang Stora Enso eftersträvar att bli ledande i fråga om ansvarsfullt företagande och vinna erkännande för sitt arbete. Detta avspeglas också i den nya strukturen för koncernens styrning. INDEX FÖR FÖRETAGSANSVARET OCH SOCIALT ANSVARSTAGANDE INVESTERARE 10 MILJÖ PRODUKTDESIGN MED TANKE PÅ MILJÖN MILJÖEFFEKTIVITET Nästan hela restproduktmängden kommer till nytta Stora Enso utnyttjar råvarorna så effektivt som möjligt i produktionen och hittar användningsområden för restprodukterna. Till och med farligt avfall kan ofta återvinnas eller användas för att producera energi. Allt farligt avfall som genereras av Stora Enso hanteras av godkända företag. MILJÖLEDNINGSSYSTEM Alla massa-, pappers- och kartongbruk är nu certifierade I mars 2003 nådde Stora Enso målet att all produktionskapacitet inom massa, papper och kartong omfattas av externt verifierade miljöledningssystem enligt ISO och/eller EMAS. Papperet som denna rapport är tryckt på kommer från Berghuizer bruk, en av Stora Ensos 53 EMASregistrerade enheter. 14 Stora Ensos svenska skogar, vars ägande håller på att omstruktureras, har FSC-certifierats och håller för närvarande på att PEFCcertifieras. Maximerade virkesflöden från certifierade skogar Stora Enso stöder skogscertifiering överallt där koncernen är verksam och förespråkar ett ömsesidigt erkännande av olika skogscertifieringssystem för att öka andelen certifierat virke. Dubbel certifiering är ett bra sätt att arbeta för ett ömsesidigt erkännande, såsom exemplifieras av Celbis plantager i Portugal. RETURFIBER OCH MASSA 24 FÖRETAGSANSVAR

4 INNEHÅLL TRANSPORTER ENERGI 26 Klimatförändringar en utmaning Skogsindustrin kan hjälpa till att finna praktiska sätt att mildra klimatförändringarna, till exempel genom att öka energieffektiviteten. Under 2003 utfäste sig Stora Enso till att långsiktigt minska den specifika energiförbrukningen för alla processer och produktlinjer. VATTEN KONCERNENS SOCIALA ANSVAR VERKTYG FÖR ARBETET MED KONCERNENS SOCIALA ANSVAR Målet är en förstklassig verksamhet Hösten 2003 godkände Stora Ensos nya kommitté för företagsansvar koncernens långsiktiga mål för företagets sociala ansvar. ARBETSHÄLSA OCH SÄKERHET SOCIOEKONOMISKA EFFEKTER FALLSTUDIE VERACEL När driften vid Veracel massabruk startas 2005 kommer omkring människor att vara anställda av Veracel eller Veracels underleverantörer. GENOMFÖRANDE INOM ENHETERNA GENOMGÅNG AV PRINCIPERNA FÖR KONCERNENS SOCIALA ANSVAR 32 Uleåborgs och Varkaus bruk visar vägen Våren 2003 blev Uleåborg det första bruket som började implementera Stora Ensos principer för företagets sociala ansvar på bruksnivå. Varkaus bruk följde tätt därpå i augusti Inom ramen för dessa projekt testade båda bruken ett ramverk för identifiering av viktiga sociala aspekter av sina verksamheter, framtagning av tillhörande handlingsplaner och fastställande av nyckeltal. 34 Veracel en förebild för ansvarsfullt företagande Under 2003 inleddes bygg- och anläggningsarbetet för ett nytt massabruk i Brasilien. Veracel-projektet är tänkt att bli ett föredöme för konkurrenskraftig och ansvarsfull produktion av massa. Stora Enso har hjälpt Veracel med att ta fram ett ambitiöst program för företagets ansvar kring projektet. BILAGOR PRODUKTION, AVFALLS- DEPONERING OCH UTSLÄPP GRANSKNINGSUTLÅTANDE ADRESSER ORDLISTA STORA ENSOS PRINCIPER FÖR KONCERNENS SOCIALA ANSVAR Från ord till handling Arbetsförhållanden, affärspraxis, mångfald och ansvarsfullt genomförda personalminskningar har varit prioriterade områden vid införandet av Stora Ensos principer för koncernens sociala ansvar under Läs mer i webbrapporten 4 FÖRETAGSANSVAR 2003

5 INTRODUKTION PROFIL & OMFATTNING Sett i ett vidare perspektiv Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tryck- och finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Kunderna är större och mindre förlag, tryckerier och grossister, samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag i hela världen. Huvudmarknaderna är Europa, Nordamerika och Asien. Stora Ensos omsättning uppgick till 12,2 MEUR under Koncernen har omkring anställda i mer än 40 länder fördelade på fem kontinenter och en årlig produktionskapacitet på 15,7 miljoner ton papper och kartong, samt 7,4 miljoner m 3 sågade träprodukter, inklusive 2,8 miljoner m 3 förädlade träprodukter. Koncernen har produktion i Europa, Nordamerika och Asien. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, Stockholm och New York. Stora Ensos rapportering kring ansvarsfullt företagande Stora Enso har gett ut årliga miljöredovisningar ända sedan sammanslagningen mellan Stora och Enso 1998 och fortsätter därmed traditionen från både Stora och Enso i fråga om redovisning av miljöarbetet. Den första redovisningen av koncernens sociala ansvar publicerades Denna rapport för året 2003 kombinerar för första gången miljöfrågor och sociala frågor i en samlad redovisning av företagets ansvar. Den första integrerade redovisningen av företagets ansvar Rapportstrukturen följer uppläggningen av Global Reporting Initiative (GRI) i delar tillämpliga för Stora Enso. Beskrivningen av GRI på Stora Ensos webbsidor (www. storaenso.com/2003) innehåller information om hur Stora Enso har redovisat de olika uppgifter och nyckeltal som anges i GRI:s riktlinjer och visar även var denna information kan hittas i rapporterna. Stora Enso stöder FN-initiativets Global Compacts nio principer. För information om Stora Ensos arbete med dessa principer under 2003 hänvisar vi till avsnittet om FN:s Global Compact på Stora Ensos webbsidor com/2003 Redovisningens omfattning Omfattningen av koncernens redovisning kring ansvarsfullt företagande följer generellt sett principerna för den ekonomiska rapporteringen. Det innebär att den konsoliderade koncernredovisningen omfattar moderbolaget, Stora Enso Oyj, och alla företag där detta innehar, direkt eller indirekt, mer än 50 % av rösterna. Dessutom redovisas vissa företag som kontrolleras av Stora Enso genom förvaltningsavtal med majoritetsägarna, men där Stora Enso innehar mindre än 50 % av rösterna. Intressebolag ingår inte i den konsoliderade koncernredovisningen. Dessa företag representerar verksamheter där koncernen har ett betydande inflytande, men utan att kontrollera dem (se noter 1 och 13 i Bokslut 2003). Följande begränsningar gäller för principerna ovan: Koncernredovisningen av miljöarbetet omfattar alla produktionsenheter som hör till koncernens kärnproduktområden. Försäljningskontor, grossistverksamhet och stabsfunktioner omfattas inte. För virkesanskaffningsverksamheten ingår endast information om avvikelser. Koncernredovisning av arbetshälsa och säkerhet omfattar cirka 92 % av koncernens sammanlagt anställda. En del av de mindre stabsfunktionerna och försäljningskontoren omfattas ännu inte av koncernens statistik för arbetshälsa och säkerhet. Vissa mindre produktionsenheter som förvärvades under 2003 ingår inte heller i statistiken. Målsättningen är att uppnå fullständig täckning av samliga enheter och all personal. Personalrelaterad information: Personaldata från den ekonomiska redovisningen (genomsnittligt och totalt antal anställda samt fördelning per land) omfattar samtliga anställda. Personaldata från separat insamlad personalstatistik omfattar omkring 91 % av koncernens anställda och inkluderar bara fast anställda. Några av de mindre enheterna ingår inte i statistiken för år I de fall där frågor angående företagsansvaret kring vår intresseföretag har väckt vår intressanters upmärksamhet informeras om sådana frågor i form av fallstudier. Årets redovisning inkluderar en fallstudie av samriskprojektet Veracel i Brasilien, där Stora Enso har ett ägarintresse på 50 %. Förvärvet av AS Sylvester påverkar jämförbarheten av miljöarbetet mellan 2002 och 2003 för de ointegrerade sågverken eftersom antalet sågverk som koncernen äger har ökat. Förvärvet har dock ingen större inverkan på redovisningen av koncernens samlade miljöarbete. Redovisningens uppläggning Information om miljörelaterat och socialt arbete redovisas enligt koncernens interna riktlinjer. Riktlinjerna för redovisning av miljöåtaganden, kapitalkostnader och rörelsekostnader bygger på IAS internationella redovisningsrekommendationer samt EU:s rekommendation om uppmärksammande, mätning och redovisning av miljörelaterade frågor i företagens årsbokslut och årsredovisningar. Utsläppsfaktorerna för redovisning av utsläppta växthusgaser är i linje med WRI/WBCSD:s Greenhouse Gas Protocol. Den redovisade informationen om miljöarbetet kontrolleras internt innan den konsolideras på koncernnivå. Intern kontroll av information om det sociala arbetet kommer att inledas under Informationen och texterna har kontrollerats av en oberoende extern part (se sidan 50). Som ett inslag i EMAS-granskningen har även en extern part granskat den miljörelaterade informationen för de enheter som ger ut miljöredovisningar enligt EMAS. Den ekonomiska informationen baseras främst på reviderade ekonomiska redovisningar. Denna redovisning är även tillgänglig på Stora Ensos webbsidor ( 2003). Webbrapporten innehåller mer information än den tryckta versionen. Områden där webbrapporten innehåller mer information är markerade i den tryckta rapporten. Denna rapport om ansvarsfullt företagande fokuserar huvudsakligen på verksamhetsåret Läsare som vill ha mer bakgrundsmaterial om koncernens arbete kring ansvarsfullt företagande samt tillgång till tidigare rapporter hänvisas till Stora Enso ger även ut EMAS-miljöredovisningar för 53 av koncernens produktionsenheter. FÖRETAGSANSVAR

6 INTRODUKTION INLEDNING Med sikte på framtiden Det kan vara en stor utmaning att balansera de ekonomiska, miljörelaterade och sociala aspekterna av ansvarsfullt företagande, men intressekonflikterna blir lättare att lösa om fokus flyttas bort från det kortsiktiga tänkandet. Ansvarsfullt företagande kräver ett långsiktigt tänkande. Ju mer vi tänker i termer av decennier än kvartal, desto mer inser vi att ekonomiska, ekologiska och sociala frågor i ett företag inte står i konflikt mot varandra. Detta är kanske mer sant inom skogsindustrin än i någon annan bransch, eftersom vi är så beroende av både naturresurser och långsiktiga investeringar. Vi måste dessutom vara attraktiva för begåvade nya medarbetare som känner stolthet över att arbeta i företaget. Stora Enso fortsätter självfallet att leva upp till de mer omedelbara kraven från företagets kunder och investerare, men vi har även siktet inställt på framtiden så att vi kan säkerställa att vi skapar långsiktiga värden för våra intressenter. Det är helheten som räknas Under 2003 har Stora Enso organiserat om både sitt arbete kring företagets ansvar och rapporteringen av det för att säkerställa att fokus alltid ligger på helheten när vi diskuterar frågor kring företagets ansvar. Under hösten 2003 ersattes den tidigare miljökommittén av vår nya kommitté för företagsansvar i vilken cheferna för samtliga produktområden ingår. Syftet är att öka medvetenheten om frågor kring ansvarsfullt företagande i hela Stora Enso och säkerställa att de integreras i hela verksamheten. Detta är helt avgörande eftersom dagens affärsklimat fortfarande kan locka företag att bortse från de sociala och miljörelaterade aspekterna av sina verksamheter inte minst eftersom kortsiktiga ekonomiska resultat ofta är lättare att mäta än ett mer långsiktigt och ansvarsfullt agerande. Dessa förändringar avspeglas även i vår koncernrapportering för 2003, där vår rapport om vårt företagsansvar fokuserar mer på samlar miljörelaterade och sociala frågor i en omfattande redovisning. Siktet är högt ställt En förstklassigt bedriven verksamhet i fråga om ansvarsfullt företagande är en av de kritiska framgångsfaktorerna enligt Stora Ensos affärsstrategi. Full efterlevnad av lagar och förordningar är miniminivån för Stora Enso. Det är ofta nödvändigt med frivilliga åtaganden och målsättningar för de aspekter av vår verksamhet som ännu inte är reglerade i lag, eller där vi menar att den lokala lagstiftningen inte går tillräckligt långt, samt i frågor där vi har högt ställda ambitioner. När målen för ett ansvarsfullt företagande definieras är det viktigt att överväga vilka mål som ska gälla på koncernnivå respektive på ett mer lokalt plan, samt att avgöra om det är mest ändamålsenligt med kvalitativa eller kvantitativa mål. Koncernens arbete kring ansvarsfullt företagande blir ofta mest meningsfullt om det får vägledas av lokala förhållanden och de unika förutsättningar som gäller för respektive enhet. Externt verifierade miljöledningssystem utgör utmärkta verktyg för att säkerställa att alla bruk fokuserar på de aspekter i verksamheten som är av störst betydelse för miljön. Jag är därför stolt över att kunna rapportera att ett viktigt mål nåddes under 2003: Koncernens samtliga pappers-, kartong- och massabruk är nu ISO certifierade eller EMAS-registrerade i flera fall både och. Vi tog flera viktiga steg i arbetet med koncernens sociala ansvar under Vi tog bl.a. fram en uppsättning långsiktiga mål för vårt sociala ansvar på koncernnivå och började omsätta våra principer i praktiken. Pionjärarbete skedde vid Uleåborgs och Varkaus bruk under 2003 och flera bruk ligger i startgroparna för ytterligare pilotprojekt som för Stora Ensos principer för koncernens sociala ansvar från ord till handling. Nya strategiska mål för skogscertifiering och energianvändning Stora Enso satte upp ett nytt strategiskt mål under 2003: Så stor del som möjligt av det virke vi använder ska komma från certifierade skogar. Under 2003 var denna andel 45 %. Det är sannolikt inte möjligt att uppnå en hundraprocentig certifiering inom den närmaste framtiden eftersom så få skogar är certifierade i Ryssland. De externt verifierade spårbarhetssystem som 6 FÖRETAGSANSVAR 2003

7 finns i Ryssland dokumenterar dock redan i dag på ett tillförlitligt sätt varifrån virket kommer. Vi lägger nu sista handen vid liknande spårbarhetssystem överallt där vi är verksamma. Under 2003 omfattades 98 % av koncernens virkesförsörjning av sådana system, inklusive virke från certifierade skogar. Under 2003 gjorde vi utfästelsen att fortsätta att långsiktigt minska den specifika energiförbrukningen för alla våra processer och produktlinjer. Flera stora investeringar som den nya pappersmaskinen i Langerbrugge och beslutet att förstärka energistrukturen i Skoghall är viktiga steg i denna riktning. Genom att öka användningen av biobränslen minskar vi vårt beroende av fossila bränslen. Trots den politiska osäkerheten kring globalt samordnade insatser mot klimatförändringar känner vi att vi måste fortsätta att arbeta aktivt för att minska utsläppen av växthusgaser. Kyotoprotokollet räcker inte ensamt till för att erbjuda en lösning. Det är ändå meningsfullt att stödja det, något som bland annat EU och flera andra länder gör. Klimatförändringarna försvinner inte av sig själva. Företagets sociala ansvar 2003 var ett ovanligt krävande år i fråga om personalminskningar. Det gällde inte minst Stora Ensos amerikanska bruk, där flera arbetstillfällen försvann för andra året i rad. Sammanlagt 526 anställda sades upp. Åtgärderna var nödvändiga för att återställa den ekonomiska livskraften i Stora Ensos nordamerikanska verksamhet. Medarbetarnas välbefinnande är ett prioriterat område inom ramen för vårt företagsansvar. Trots att vi gör stora insatser för att förebygga olyckor och främja arbetshälsa och säkerhet, är det mycket svårt att helt eliminera alla olycksrisker. Beklagligt nog omkom en anställd till en av våra underleverantörer i samband med bygg- och anläggningsarbete under Det blir allt viktigare med en öppen och konstruktiv dialog med samtliga intressenter för företag som är verksamma internationellt. Jag känner att vi redan har en bra dialog med våra mer traditionella intressenter som kunder, investerare och fackföreningar, men det återstår fortfarande en del att göra för att skapa förtroendefulla och ömsesidigt givande relationer med en del andra intressentgrupper. Stora Ensos principer för virkesanskaffning i norra Lappland i Finland samt Veracels nya stora massabruks- och plantageprojekt i södra Bahia i Brasilien kom båda i fokus under Frågor har redan väckts kring företagets ansvar för markanvändning, ägande, urbefolkningars rättigheter, bevarande av biologisk mångfald samt sociala och ekonomiska effekter på det omgivande samhället. I alla sådana situationer är målsättningen att hitta en balans som är ekonomiskt hållbar samtidigt som den främjar social stabilitet och uppfyller miljörelaterade mål. Detta kan visa sig vara en svår uppgift. Företag har inte och ska inte ha befogenhet att besluta i frågor kring regional markanvändning och planering, eftersom detta är beslut som ska tas genom demokratiska processer. Vad vi däremot kan göra är att lyssna mer till alla våra intressenter och vara lyhörda för deras behov. Den särskilda agenda för företagsansvar som har ställts upp i Veracel-projektet är ett exempel på detta sätt att tänka. Målsättningen är att Veracel ska vara världens främsta plantage och massabruksprojekt i fråga om företagsansvar (se sidorna 42 45). Jag är övertygad om att detta ambitiösa mål kan nås eftersom projektet redan från början står på mycket stadig grund. Slutligen är det med glädje som jag kan konstatera att detta är femte året i rad som Stora Enso ingår i Dow Jones index för hållbar utveckling (DJSI) och att vi för andra gången är det ledande skogsindustriföretaget. Detta är ett välkommet erkännande av vårt hållbarhets arbete. Björn Hägglund vice koncernchef FÖRETAGSANSVAR

8 INTRODUKTION STORA ENSOS VÄRDEKEDJA Värdeskapande verksamhet Vi ska säkerställa råvarornas sociala och miljömässiga acceptans Stora Ensos viktigaste råvara är virke, som är förnyelsebart. Det ger oss en god grund för vårt arbete med hållbarhet även om acceptansen för alla fiberkällor måste garanteras. De mest avgörande sociala och miljörelaterade frågorna inkluderar naturbevarande, olaglig avverkning och påverkan på lokala samhällen. För att kunna garantera råvarornas acceptans använder och utvecklar Stora Enso ledningsverktyg såsom externt verifierade spårbarhetssystem för virkesanskaffningen samt skogscertifieringssystem. Även om virke är Stora Ensos klart viktigaste råvara, är det också viktigt att använda kriterier för ansvarsfullt företagande vid val av leverantörer av andra råvaror och tjänster. De främsta råvaror och tjänster som Stora Enso köper utöver virke inkluderar bindemedel, pigment, kemikalier, förpackningar, maskinbeklädnader, underhåll, reparationer, IT och transporter. Mer information finns på sidorna 14 16, 20 25, och Vi ska vara en god arbetsgivare Ansvaret gentemot koncernens egna anställda är en av hörnpelarna i Stora Ensos sociala ansvar. Stora Enso har omkring anställda i över 40 länder. Respekt för centrala rättigheter i arbetslivet är ett underliggande inslag i koncernens åtagande kring det sociala ansvaret, både i den interna verksamheten samt i hanteringen av entreprenörer och leverantörer. I dagsläget fokuserar koncernen särskilt på arbetshälsa och säkerhet, på att främja mångfald på arbetsplatsen samt på att uppträda ansvarsfullt vid personalminskningar. Mer information finns på sidorna 30 33, och Vi ska minimera transporternas miljöpåverkan Stora Enso är en stor köpare av transporttjänster. Koncernen strävar efter att maximera transporternas effektivitet och minimera deras utsläpp. Fartygstransporter dominerar Stora Ensos totala transportflöden, men järnvägsoch landsvägstransporter är också viktiga. Mer information finns på sidorna Vi ska minimera brukens miljöpåverkan Stora Enso strävar efter att minimera miljöpåverkan från brukens produktionsprocesser. Den främsta miljöpåverkan är relaterad till koncernens 44 massa-, pappers- och kartongbruk, som huvudsakligen ligger i Europa. Viktiga verktyg på detta område är externt verifierade miljöledningssystem, som används för att genomföra kontinuerliga förbättringar och välja bästa tillgängliga teknik. Stora Enso eftersträvar en effektiv resursanvändning och förespråkar användning av biobränslen, mottryckskraft samt återvinning av material. Koncernen eftersträvar även att minimera utsläppen till luft, vatten och mängden avfall som deponeras. Den största utmaningen i fråga om energianvändning och utsläpp till luften är att motverka klimatförändringar. Mer information finns på sidorna 14 19, och FÖRETAGSANSVAR 2003

9 Stora Ensos verksamhet påverkar miljön och samhället på en rad olika sätt. Koncernens sätt att arbeta med dessa frågor utgår från förståelsen av verksamhetens påverkan vad gäller de olika aspekter av ansvarsfullt företagande. På dessa sidor illustreras olika aspekter på hållbarhet i Stora Ensos värdekedja. Vi ska locka till oss investerare Stora Enso eftersträvar att vara en omsättningsbar och prioriterad investering för traditionella inhemska och utländska investerare samt socialt ansvarstagande investerare. Stora Ensos avdelning för investerarrelationer tillhandahåller aktivt öppen information i rätt tid som är riktig, enhetlig och relevant för finansmarknaden och andra intressenter. Information som kan ha betydande konsekvenser för aktiekurser distribueras samtidigt till alla parter. Mer information finns på sidorna Vi ska uppträda ansvarsfullt på marknaden Stora Enso tillverkar högkvalitativa produkter för kommunikation, förpackningar och konstruktion. Stora Ensos produkter är baserade på förnyelsebara och återvinningsbara råvaror. Ett aktivt val av sådana produkter kan bidra till att motverka klimatförändringarna och minska avfallsmängderna. Att se till de miljörelaterade aspekterna av företagsansvaret har under lång tid varit en viktig del av kundernas krav på Stora Enso. Flera av koncernens kunder är i dag dessutom allt mer intresserade av de sociala aspekterna av deras leverantörers verksamheter. I dagens globaliserade värld vill inga kunder köpa produkter som medför risker för deras anseende. Stora Enso har målsättningen att uppnå konkurrensfördelar genom att erbjuda produkter som även uppfyller kundernas krav på ansvarsfullt företagande. Viktiga frågor relaterade till ett ansvarsfullt agerande på marknaden inkluderar även ett ansvarsfullt uppträdande, lika och rättvis konkurrens, lika behandling av alla affärspartners samt ett totalt avståndstagande från korruption och mutor. Mer information finns på sidorna och Vi ska vara en ansvarsfull samhällsmedborgare lokalt och globalt Stora Enso eftersträvar att uppträda som en ansvarsfull samhällsmedborgare överallt där koncernen är verksam. Stora Enso skapar välstånd på dessa orter genom att betala löner och skatter, genom att köpa varor från lokala leverantörer samt genom frivilliga bidrag till samhället. Andra aspekter av Stora Ensos sociala ansvar inkluderar att minimera den miljörelaterade och sociala påverkan av koncernens verksamhet, att följa alla lagar, förordningar och tillstånd samt att samarbeta med lokala myndigheter. Åtagandet till öppen rapportering och dialog är även ett vikigt inslag i vårt ansvar gentemot samhället och alla Stora Ensos intressenter. Mer information finns på sidorna 18 19, och FÖRETAGSANSVAR

10 INTRODUKTION KONCERNENS STYRNING Styrningen visar på engagemang Företagsansvaret har identifierats som en av de främsta framgångsfaktorerna i koncernens affärsstrategi. Stora Enso eftersträvar att bli ledande i fråga om ansvarsfullt företagande och vinna erkännande för sitt arbete. Detta avspeglas också i den nya koncernstyringen. Stora Enso har stärkt sitt arbetssätt och sin ledningsstruktur i fråga om företagsansvar, vilket är ett utryck för koncernens ambitioner inom området. Koncernen stärkte och breddade sin ledningsstruktur 2003 så att den bättre passar Stora Ensos övergripande strategi för ansvarsfullt företagande. Den tidigare miljökommittén ersattes med en ny kommitté för företagsansvar under hösten Den nya kommittén för företagsansvars leds av vice koncernchefen. Kommitténs medlemmar cheferna för samtliga produktområden och relevanta stabsenheter på koncernnivå utses av koncernchefen. Kommittén har till uppgift att: formulera koncernens policy och strategi i miljöfrågor och frågor relaterade till koncernens sociala ansvar säkerställa att policyn och strategin är införda och respekteras i hela koncernen samordna och följa upp relationer och kommunikation med intressenter såsom myndigheter och fristående organisationer ta initiativ till utveckling av relevanta ledningsrutiner producera den årliga rapporten om ansvarsfullt företagande. Kommittén för företagsansvar har fyra stödgrupper som har till uppgift att arbeta med frågor kring ansvarsfullt företagande i hela Stora Ensos värdekedja samt att övervaka, bedöma och sprida information om nya frågor för att driva genomförandet av koncernens strategi för företagsansvar. De fyra grupperna arbetar med: Miljösamordning Kundservice Koncernens sociala ansvar Skogsmiljöfrågor INDEXES & SOCIALT ANSVARSTAGANDE INVESTERARE Arbetet för hållbarhet lovordas Stora Enso ingår i de marknadsledande indexen Dow Jones och FTSE4Good för mätning av ansvarsfullt företagande. Särskilt glädjande är att koncernen för andra året i rad är med i Dow Jones Sustainability Index som det ledande företaget inom skogs- och pappersindustrin. Stora Enso ingår även i det nyligen lanserade Nordic Sustainability Index. Enligt den analys som genomfördes inom ramen för Dow Jones Sustainability Index 2003 är koncernens starka sidor: Omfattande rapportering i miljörelaterade och sociala frågor. Goda strukturer för företagets styrning. Bättre skogsbruks-, fiber- och massaförsörjningsstrategier än genomsnittet i branschen med avseende på miljörelaterade och sociala frågor. Framstående resultat i fråga om personalutveckling. Angivna förbättringsområden är: Uppförandekoder: heltäckande, allmänt tillgängligt dokument saknas. Klimatstrategi: proaktivt angreppssätt önskvärt för att utnyttja potentialen med kolsänkor. Ansvarsfullt företagande/samhällsnyttigt arbete: mer strategiskt angreppssätt krävs för att vinna konkurrensfördelar. FTSE4Good Index fokuserar särskilt på frågor om mänskliga rättigheter. Det erkän- 10 FÖRETAGSANSVAR 2003

11 Organisation och ansvarsområden Verksamhetsledningen på alla nivåer inom organisationen har till uppgift att säkerställa att koncernens åtaganden uppfylls i fråga om ansvarsfullt företagande. Koncernens enheter för miljöfrågor och socialt ansvar bistår alla affärsverksamheter och stabsfunktioner vid behov. Koncernchefen och vice koncernchefen fattar beslut i strategiska och policyrelaterade frågor. Stora Enso Environment leds av Senior Vice President, Environment, som rapporterar till Senior Executive Vice President, Corporate Support. Stora Ensos arbete med företagets sociala ansvar leds av Vice President, Corporate Social Responsibility, som rapporterar till Executive Vice President, Personal & TQM. Verktyg för ansvarsfullt företagande Stora Ensos policy för ansvarsfullt företagande är fast förankrad i koncernens mission, vision och värderingar, och utgör grundvalen för koncernens arbete kring miljöfrågor och socialt ansvar. Koncernens policy för miljöarbete och omvärldshänsyn omfattar affärsaspekter, helhetsperspektiv, omvärlds aspekter och öppenhet. Policydokumentet stöds av en rad principer för miljöfrågor och socialt ansvar som omfattar Stora Ensos hela värdekedja, inklusive intressenter och produkternas livs-cykler. Stora Enso har formulerat miljöprinciper på följande områden: Införande av miljöledningssystem Virkesanskaffning Skogscertifiering Genetiskt modifierade organismer (GMO) Miljöprinciper för transporter Stora Enso har även formulerat inriktningar i arbetet med klimatfrågorna. Stora Ensos principer för företagets sociala ansvar omfattar frågor som god affärssed, samhällsengagemang, personalneddragningar, kommunikation och mänskliga rättigheter. Principerna stöder FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt de centrala konventionerna från den internationella arbetsorganisationen (ILO). TQM ett viktigt redskap Ett av verktygen i koncernens arbete kring ansvarsfullt företagande utgörs av processen Excellence Det viktigaste inslaget i detta TQM-verktyg utgörs av självutvärderingar som genomförs en gång per år av varje enhet. Det stimulerar enheterna att systematiskt analysera den egna affärssituationen, identifiera organisatoriska styrkor och definiera var förbättringar behövs på olika affärsområden såsom ledarskap, strategisk planering, kund- och marknadsfokus samt personalfrågor. Ansvarsfullt företagande utgör en gemensam nämnare för alla dessa områden. Områden för förbättring väljs ut inför den strategiska planeringen av de årliga förbättringsprogrammen. Excellence 2005 Stora Ensos egen TQM-modell Excellence 2005 har varit det primära ledningsverktyget i affärsutvecklingen sedan januari Excellence 2005 programmet uppdaterades under 2003 i syfte att bättre avspegla Stora Ensos verksamhet och strategiska prioriteringar. Huvudfokus inom Excellence 2005 är affärsutveckling och ständiga förbättringar. Modellen inkluderar en rad verktyg och program för utveckling av olika delområden t.ex. verktyg för mätning av medarbetaroch kundtillfredsställelse, produktivitetsprogram samt hantering av kundrelationer. Självutvärderingar tillämpas inom varje enhet. Varje år utvärderar hela organisationen sitt arbete sett i relation till kriterier för förstklassighet i verksamheten i fråga om ledarskap (inklusive ansvarsfullt företagande), strategisk planering, kund- och marknadsfokus, resultatmätning, analys och kunskapsförmedling, personalfrågor och processtyrning. Effektiviteten för dessa angreppssätt utvärderas vidare genom trendanalyser av viktiga affärsresultat. Det säkerställer hög prioritering av förbättringsområden som har den största inverkan på affärsresultatet och våra strategiska framgångar. nande som Stora Enso får genom detta index är ett tecken på att koncernens arbete inom området går i rätt riktning. Att nå Socially Responsible Investors (SRI) Allt fler investerare intresserar sig för frågor kring ansvarsfullt företagande. Dessa investerare kan använda sig av olika index utvecklade med deras specifika behov i åtanke. Rankningarna i indexen baseras på frågeformulär som sänds ut till potentiella investeringsobjekt av analysföretag och finansiella institut. Kandidaterna bedöms sedan efter olika ekonomiska, miljörelaterade och sociala parametrar. Kriterierna viktas på olika sätt för att ge en slutpoäng i varje index. Under 2003 svarade Stora Enso på 16 frågeformulär kring ansvarsfullt företagande. Stora Ensos enheter besvarar dessutom regelbundet många förfrågningar från olika intressenter såsom kunder, ortsbor, medierepresentanter och ideella organisationer. Under 2003 förstärkte Stora Enso sin kommunikation med Socially Responsible Investors (SRI). Ansvarsfullt företagande var ett viktigt inslag på Capital Markets Day i London, och togs även upp på ett stort antal möten med investerare under året. De frågor som väckt störst intresse var koncernens inställning till gammelskogar i norra Finland, Veracels plantage- och massabruksprojekt i Brasilien samt skogscertifiering. FÖRETAGSANSVAR

12 MILJÖ PRODUKTDESIGN MED TANKE PÅ MILJÖN Trä ett naturligt byggmaterial Trä är ett byggmaterial med stora möjligheter att motverka klimatförändringar eftersom det lagrar kol under hela sin livslängd. Stora Enso är Europas största tillverkare av sågade trävaror. Merparten av virket används inom byggindustrin. Trä är det enda viktigare byggmaterial som är förnyelsebart. Miljöpåverkan från produktionen av byggmaterial av trä är mindre än från andra konkurrerande byggmaterial. En ökad användning av trä kan bidra till att begränsa klimatförändringarna genom att materialet binder kol. Tillverkningen av träprodukter förbrukar mycket litet energi och merparten av den använda energin utgörs av bioenergi från biprodukterna bark och sågspån. Produktion av sågade trävaror förbrukar bara hälften av den energi som krävs för att producera jämförbar mängd 12 FÖRETAGSANSVAR 2003

13 Förpackningar gör mer med mindre Stora Enso strävar efter att minimera sina produkters miljöpåverkan. Ett inslag i arbetet är aktiv utveckling av nya kostnadseffektiva och resurssnåla produkter. betong eller en fjärdedel av den energi som krävs för att tillverka motsvarande mängd tegel. Byggmaterialet och byggmetoden har stor inverkan på en byggnads uppvärmnings- och kylningsbehov. Trä har utmärkta isolerande egenskaper jämfört med andra material, vilket innebär att det går åt mindre energi för att värma upp eller kyla en träbyggnad. Väggar av trä kan även tillverkas betydligt tunnare än väggar av andra material, vilket minskar behovet av mängden råmaterial. Träets resurssnålhet kan ökas ytterligare med hjälp av ny tillverkningsteknik. I dag kan alla delar av en timmerstock användas, så att inget går till spillo. Användningen av röntgenutrustning vid sorteringen gör det även möjligt att identifiera kvisthål, sprickor och kärnvirke så att varje stock kan tas till vara så effektivt som möjligt. Med rätt sorterings- och torkningsprocesser skapas fingerskarvade och laminerade träprodukter med hög stabilitet och kan med fördel användas i jordbävningsutsatta områden. Ny teknik möjliggör optimal identifiering av stockarnas samtliga delar för specialiserade användningsområden, vilket tekniken använd för Stora Ensos varumärke WoodHeart exemplifierar. Wood- Heart och värmebehandlat ThermoWood är avsedda för användningsområden som ställer krav på extrem hållbarhet. Flera studier som jämför miljöpåverkan från olika material över deras hela livslängd visar att trähus förbrukar mindre naturresurser och har lägre miljöpåverkan än hus byggda av betong, tegel eller stål. Trähus har överlägsna egenskaper sett i relation till klimatfrågan och utsläpp till luft, till vatten och vid deponering av avfall. För att ytterligare öka användningen av trä som byggmaterial krävs dock en fortsatt harmonisering av internationella standarder för träkonstruktioner och träprodukter. Stora Enso deltar aktivt i denna process och betonar vikten av öppna byggsystem som möjliggör både stordriftsfördelar vid tillverkningen av träprodukter och hög flexibilitet i byggnadernas utformning. Trots att kartong i nya förpackningskoncept kan verka tjockare än i traditionella förpackningslösningar kräver den ofta åtskilligt mindre material. Totalvikten på mobiltelefonförpackningar kan till exempel sänkas kraftigt om mikroflutingwellpapp används i stället för falskartong. Förändringen innebär också att det inte längre behövs några separata transportförpackningar. Dryckeskartonger levereras platta eller på rulle till mejerier och andra tappningsanläggningar. Sådan utrymmessparande design minskar transporternas miljöpåverkan. En miljon platta, tomma kartonger kan transporteras till ett mejeri av en enda lastbil, medan motsvarande antal plastflaskor skulle kräva lastbilar. Stora Enso tillverkar även wellpapptråg som kan användas så väl för att exponera produkter såsom konfekt- eller mejeriprodukter, som för transporter. Det innebär att lagerpersonalen slipper extra hantering av transportförpackningarna. En kartongförpackning utgör dessutom en värdefull resurs som kan komma till användning på flera sätt under sin livscykel. Returfiber från förpackningsmaterialet kan återvinnas flera gånger och användas vid tillverkning av andra produkter. Fibrerna kan dock inte återvinnas för evigt, eftersom de blir kortare och svagare för varje återvinningscykel. Stora Enso utvecklar aktivt nya produkter av förnybar fiber som ersätter produkter baserade på icke förnyelsebara råvaror. De CD/DVD-askar av kartong som introducerades av Stora Enso under 2002 har rönt stor uppskattning eftersom deras låga vikt även sänker kundernas transportkostnader. Ett liknande nytt koncept för godisförpackningar introducerades under De nya förpackningarna är huvudsakligen tillverkade av kartong med ett tunt skikt specialpolymer som gör att innehållet håller sig fräscht. Godsaker har traditionellt förpackats i engångspåsar tillverkade av plastfilm, men de nya förpackningarna kan återvinnas och lämpar sig även för energiåtervinning. System för produktsäkerhet Produktsäkerhetssystemet vid Imatra bruk certifierades i december 2003 efter motsvarande exempel i Anjalankoski bruk (2002), Baienfurt bruk (2000) och Lahti bruk (2000). Produktsäkerhetssystemet omfattar hela tillverkningsprocessen från råvaruinköp och produktion till leverans av slutprodukter i form av material till livsmedelsförpackningar. Dessa externt verifierade system har skapats för att garantera efterlevnad av EU:s direktiv 89/109/EEG, som kräver att livsmedelsförpackningar måste vara säkra för avsett ändamål. Det betyder att inga ämnen i förpackningen som kan förändra sammansättningen på det förpackade livsmedlet får överföras till livsmedlet samt att förpackningen inte får påverka konsumenternas hälsa. För att uppfylla direktivet måste bruken följa god tillverkningssed som garanterar en säker och hygienisk bearbetning av alla material till livsmedelsförpackningar. Läs mer i webbrapporten FÖRETAGSANSVAR

14 MILJÖ MILJÖEFFEKTIVITET Nästan hela restproduktmängden kommer till nytta Stora Enso utnyttjar råvarorna så effektivt som möjligt i produktionen och hittar användningsområden för restprodukterna. Restprodukterna kommer huvudsakligen från massa- och pappersbrukens processer, inkluderande rening av avloppsvatten, energiproduktion och kemikalieåtervinning. Stora Enso har fortsatt satsa på projekt som ska öka effektiviteten i resursanvändningen. Utnyttjandegraden för avfallet, uttryckt som den andel av restprodukterna som kommer till nytta, ökade under 2003 från 95 % till 96 %. Bara en mycket liten del av allt avfall utgörs av farligt avfall. Under 2003 genererade Stora Enso ton farligt avfall, jämfört med ton under Ökningen berodde främst på att vissa typer av avfall omklassificerades till farligt avfall i Finland. Allt farligt avfall som genereras av Stora Enso hanteras av godkända företag och spilloljan förbränns för energiproduktion. Stora Enso följer inte upp hur stor andel av det farliga avfallet som kommer till nytta på koncernnivå, men flera bruk, bl.a. Varkaus, har själva börjat göra sådana beräkningar. Farligt avfall från Varkaus bruk kommer till nytta Under 2003 genererade Varkaus bruk 381 ton farligt avfall, av vilket 316 ton kunde återvinnas. Ökningen på 215 ton för den totala mängden farligt avfall jämfört med föregående år beror på att impregnerat virke omklassificerades till farligt avfall i Finland i början av Omkring 80 ton spillolja återvanns och återanvändes av ett företag som är specialiserat på hantering av farligt avfall. Ytterligare 20 ton oljeabsorptionsmedel förbrändes i Varkaus bruks egen barkpanna. Sammanlagt 21 ton elektroniskt och elektriskt avfall levererades till återvinning. Sammanlagt 200 ton impregnerat virke, främst kasserade järnvägssliprar, levererades till ett kommunalt kraftverk för förbränning. Resterade 60 ton farligt avfall utgörs främst av vattenbaserade oljor, färger, lösningsmedel, laboratorieavfall och batterier. Avfallet levererades till en godkänd avfallsanläggning som hanterar farligt avfall enligt principen att allt avfall som innehåller organiska ämnen förbränns under förhållanden som medför att alla potentiellt farliga ämnen destrueras. Den genererade energin säljs och levereras till elnätet. Farligt avfall från Varkaus bruk Ton Farligt avfall Farligt avfall som återvinns Mängderna farligt avfall har beräknats utgående från definitioner i nationell lagstiftning, Stora Enso tar till vara 96 % av restprodukterna från produktionen. Soltorkat slam Enocells massabruk genomför försök med att torka slam från sitt reningsverk. Försöken bygger på erfarenhet från Skoghalls bruk och innebär att slammet placeras på marken och torkas med hjälp av sol och vind. Slammet blandas med bark och sprids ut i ett ca 70 cm tjockt lager över en yta på omkring en hektar. Ytan harvas sedan varefter den torkade slam- och barkblandningen sugs upp i en tankbil. Blandningen tillförs sedan som bränsle till barkpannan där den förbränns tillsammans med bark för att generera ånga till elproduktion. Tidigare blandades slammet från slampressen direkt med bark utan föregående torkning, varvid torrhalten i slammet endast uppgick till omkring 20 %, medan den efter torkning uppgår till cirka 50 %. Den ökade torrhalten ökar slammets brännbarhet och energiinnehåll. Imatra bruk omvandlar metan till energi Ett innovativt system har börjat användas vid Imatra bruks avfallsdeponi i Laurinniemi. Metangas från deponin leds till ett mikroturbinkraftverk där den genererar elektricitet som sedan tillförs elnätet. Det är ovanligt att gas från skogsindustrins deponier tas till vara och den här användningen av metan för elproduktion i elnätet är helt unik. Metangas till mikroturbinkraftverket samlas in från ett fyra hektar stort område. Kraftverket kan producera över 200 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Alla massa-, pappers- och kartongbruk är nu certifierade Nu väntar nästa steg miljöledningssystem för samtliga sågverk. Imars 2003 nådde Stora Enso målet att all produktionskapacitet inom massa, papper och kartong omfattas av externt verifierade miljöledningssystem enligt ISO och/eller EMAS. Dessa system är även integrerade i koncernens övergripande TQM-program, Excellence Nästa steg är att utvidga användningen av miljöledningssystem till att även omfatta servicefunktioner och produktionsan- 14 FÖRETAGSANSVAR 2003

15 Imatra bruks deponi i Laurinniemi innehåller tillräckligt med metan för att täcka 20 lokala hushålls energibehov i 15 år. MWh elektricitet per år. Deponin innehåller tillräckligt med metan för att täcka 20 lokala hushålls energibehov i 15 år. En annan energikälla från deponin är det naturligt torkade fiberhaltiga slammet som täcker en yta på åtta hektar. Det torkade fiberhaltiga slammet förbränns för att generera energi till Imatra bruk. Biobränslen svarar för 90 % av de bränslen som används vid Imatra bruk. Kemikalier Flera värdefulla kemikalier, såsom de natrium- och svavelföreningar som används vid massakokning, kan återvinnas effektivt och återanvändas. De små mängder icke återvinningsbara kemikalier som finns kvar i avloppsvattnet tas om hand i brukens reningsverk. Vid varje bruk ansvarar utbildade kemikaliekontaktpersoner för kemikaliesäkerheten. EU-kommissionen har föreslagit ett nytt system för registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier (REACH), där ansvaret för insamling och rapportering av data om kemiska ämnen åläggs tillverkarna, importörerna, leverantörerna och användarna av de kemiska ämnena. Nuvarande system för generella industrikemikalier, där myndigheterna har ansvaret för riskutvärdering av kemikalier, är alldeles för långsamt. REACH kommer att träda i kraft tidigast 2006, med en övergångsperiod på 11 år. Flera av Stora Ensos bruk använder redan datorstöd för hanteringen av kemiska produkter och dess ingående ämnen. läggningar med mer begränsad miljöpåverkan. Stora Ensos samtliga sågverk i Norden är både EMAS-registrerade och ISO certifierade. Införandet av miljöledningssystem med sikte på EMAS-registrering pågår i Centraleuropa. Imavere sågverk i Estland förväntas bli ISO certifierat inom kort och enligt planerna ska koncernens samtliga sågverk i Baltikum ISO certifieras de närmaste åren. Merparten av koncernens virkesanskaffningsorganisationer omfattas redan av formella miljöledningssystem och övriga ligger i startgroparna för certifiering (se sidan 23). Stora Enso Celbis skogsverksamhet registrerades enligt EMAS i november Koncernens samägda skogsplantager PT Finnantara Intiga i Indonesien och Veracel Celulose i Brasilien ISO certifierades under Miljöarbetets inriktning vid de olika bruken beror i stor utsträckning på lokala förhållanden och varje bruks förutsättningar. Miljöledningssystemen hjälper samtliga enheter att koncentrera sina insatser på de mest kritiska aspekterna av sin verksamhet. FÖRETAGSANSVAR

16 MILJÖ AKTUELL MILJÖSITUATION Aktuella trender Utvecklingen av de viktigare miljöparametrarna har i allmänhet följt produktionsnivåerna, som ökade 2003 jämfört med Trots att produktionen ökade totalt sett förekom enstaka produktionsavbrott som medförde något högre utsläppsnivåer än om produktionen hade löpt vidare med full kapacitet. Utsläppen av SO 2, NO X och fossil CO 2 ökade marginellt mer än produktionen. I relativa tal (ton utsläpp per ton producerad massa, papper och kartong) ökade utsläppen med mellan 1,1 % och 1,7 %. Utsläppen av COD och AOX ökade mer, med 7,8 % respektive 10,8 % i relativa tal. De främsta skälen till dessa ökningar har varit driftproblem vid externa reningsverk. Det enskilt största fallet gäller Imatra bruk (se Avvikelser och vidtagna åtgärder på sidorna 18 19). Deponeringen av fast avfall ökade med 8 % i relativa tal. De stora förbättringarna på senare tid i detta avseende, inklusive en minskning med 25 % under 2002, kan ha fört resultaten inom avfallsområdet till en nivå där årliga variationer påverkar det totala resultatet mer än enstaka dramatiska förbättringar. En av de främsta förklaringarna till ökningen under 2003 var problem med slamhantering, vilket gjorde det nödvändigt att mellanlagra slam för senare bearbetning. En annan förklaring var det minskade behovet av aska till interna byggprojekt. Materialflöden Ved, under bark 44 miljoner m 3 Köpt massa 0,9 miljoner ton Returfiber 2,1 miljoner ton Pigment och fyllmedel 2,9 miljoner ton Stärkelse 0,2 miljoner ton Köpt elkraft 16 TWh Fossilbränsle och torv TJ Köpt biobränsle TJ Köpt ånga TJ Vattenanvändning 918 miljoner m 3 0,9 miljoner ton avsalumassa 10,0 miljoner ton massa för eget bruk 13,7 miljoner ton papper och kartong 0,8 miljoner ton konverterade produkter 6,2 miljoner m 3 trävaror Externa leveranser av ånga och sekundärvärme TJ Intern värmeförbrukning TJ Intern elkraftsproduktion 8,5 TWh Elkraft 1,1 TWh Restprodukter 4,3 miljoner ton 1) Restprodukter 1,4 miljoner ton 2) för eget bruk Utsläpp till luft och vatten samt avfallsdeponering se sidan 17. 1) Detta inkluderar externa leveranser av aska, pigment, fyllmedel m.m., vilka felaktigt hade uteslutits från motsvarande uppgifter för 2001 och ) Detta inkluderar leveranser till andra av Stora Ensos bruk av fiberslam m.m., vilka felaktigt hade uteslutits från motsvarande uppgifter för 2001 och FÖRETAGSANSVAR 2003

17 Utsläpp till luft och vatten samt avfallsdeponering Utsläpp till luft (ton) CO 2 från icke-förnyelsebara från förnyelsebara totalt SO NO X (NO 2 ) Omvandlingsfaktorer för beräkning av CO 2 emission 2003: Returlutar Bark 50% (torrhalt) Vedavfall Slam Såpa, tallolja Beckolja Andra biobränslen (estimerad) Torv Naturgas Tjockolja Eldningsolja Kol 126 kg/gj 125 kg/gj 125 kg/gj 110 kg/gj 100 kg/gj 70 kg/gj 100 kg/gj 106 kg/gj 56 kg/gj 77 kg/gj 74 kg/gj 95 kg/gj Deponi (ton) Deponering Farligt avfall Utsläpp till vatten (ton) COD AOX 680 Fosfor 340 Kväve Utsläpp, avfallsdeponering och produktion* ) SO2 NOX Fast avfall 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 1) SO ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 1) NOX ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 1) Fast avfall AOX COD CO2 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Massa, produktion 2) AOX ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 1) COD * ) Siffror för tidigare Consolidated Papers, Inc. ingår i dessa diagram från 1999 och framåt, trots att förvärvet genomfördes först i augusti Utsläpp från sågverk ingår inte. 1) Avsalumassa, papper och kartong 2) Blekt kemisk massa ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktion 1) Fossil CO Koldioxid är den klart viktigaste växthusgasen vad gäller Stora Ensos verksamhet, och är därför den enda växthusgas som övervakas på koncernnivå. Index 1999 = 1.0 FÖRETAGSANSVAR

18 MILJÖ VILLKORSUPPFYLLANDE OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER Vi arbetar på att klara villkoren med marginal Villkoren i de miljötillstånd som reglerar produktionen vid Stora Ensos enheter har i det absoluta flertalet fall uppfyllts. Förutom att åtgärda formella avvikelser registrerade Stora Ensos enheter även alla klagomål och vidtog lämpliga åtgärder för att lösa uppkomna problem. Klagomålen som togs emot under 2003 gällde främst problem med buller och dålig lukt. Utsläpp till luft Wisconsin Department of Natural Resources (WDNR) delgav Birons bruk ett meddelande om överträdelse av villkor för utsläpp av stoft från det termomekaniska massabruket. Bruket har kommit till rätta med problemet och ärendet har avskrivits. Birons bruk överskred vid fyra tillfällen ett gränsvärde i sitt tillstånd för utsläpp till luft från tillverkningen av termomekanisk massa. Bruket har vidtagit åtgärder för att förhindra en upprepning. Kimberly bruk meddelades av Wisconsin Department of Natural Resources (WDNR) om överskridande av villkor för utsläpp av flyktiga organiska föreningar. I ett samarbete med myndigheterna tar bruket fram en plan för att säkerställa att bestrykningssmeterna uppfyller brukets tillstånd för utsläpp av flyktiga organiska föreningar. Bruket meddelades även om att villkoret för utsläpp till luft överskreds den 30 april och 1 maj vid drift av två pannor. Bruket har vidtagit åtgärder för att förhindra en upprepning. Niagara bruk delgavs under 2002 ett meddelande och en anmälan om överträdelse från den federala miljöskyddsmyndigheten, vilken hävdade att bruket i samband med sina pann- och pappersmaskinsprojekt inte hade säkrat alla erforderliga tillstånd för utsläpp till luft. Bruket har gett myndigheterna alla begärda uppgifter och fortsätter att bestrida anklagelserna meddelades Niagara bruk av Wisconsin Department of Natural Resources (WDNR) om överskridande av villkor för utsläpp av flyktiga organiska föreningar. Bruket har därefter övergått till att tillverka massa från endast aspved och uppfyller nu villkoren. Den federala miljöskyddsmyndigheten hävdar att Wisconsin Rapids massabruk har överträtt Clean Air Act, i samband med projekt genomförda mellan 1983 och Bruket fortsätter att bestrida anklagelserna, eftersom en granskning visar att rutinerna för ansökan om miljötillstånd har följts. Gränsvärdena för utsläpp av klorväte och stoft i rökgaserna från en av Ecogasanläggningens pannor vid Varkaus bruk överskreds under året trots förbättrad rökgasrening. Utsläppen härrör från plastföroreningar i bränslet, vilket utgörs av återvunnet polyeten och aluminium från förbrukade vätskekartonger. Problemen har diskuterats i detalj med berörda myndigheter. Bruket kommer att ansöka om ett nytt miljötillstånd i slutet av Gränsvärdena för utsläpp av illaluktande svavelföroreningar och för klorföreningar till luft från Varkaus massabruk överskreds under tre månader till följd av ett fel i reningsutrustningen. Åtgärder har vidtagits. Utsläpp till vatten Skutskärs bruk hade problem med slamutsläpp från brukets reningsverk under första halvåret Riktvärdet för suspenderade ämnen överskreds under januari och maj. Orsaken till utsläppen har undersökts tillsammans med expertis och en handlingsplan har godkänts av myndigheterna. Niagara bruk meddelade Wisconsin Department of Natural Resources (WDNR) att bruket överskred gränsvärden för utsläpp till vatten vid sju tillfällen under Bruket har vidtagit åtgärder för efterlevnad. Under ett strömavbrott vid Kabels bruk lämnades en säkerhetsport i en avloppstrumma tillfälligt delvis öppen, vilket medförde att orenat avloppsvatten rann ut i den intilliggande älven genom en trasig rörledning. Rörledningen reparerades omgående, ett varningssystem installerades och säkerhetsinspektionerna utökades. Åtgärderna har godkänts av berörda myndigheter. Gränsvärdet för årligt utsläpp av fosfor vid Imatra bruk överskreds till följd av syrgasbrist i reningsverket. Denna orsakades i sin tur av ett haveri i en av anläggningens kompressorer. Kompressorn reparerades så snart detta var möjligt. 18 FÖRETAGSANSVAR 2003

19 MILJÖINVESTERINGAR OCH MILJÖKOSTNADER Det månatliga gränsvärdet för utsläpp av biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD) överskreds vid Kotka bruk i april till följd av ett fel i reningsverkets förbehandlingssteg. Felet åtgärdades i april och myndigheterna informerades i vederbörlig ordning. Kemijärvi bruk överskred gränsvärdet för utsläpp av kemiskt syreförbrukande ämnen (COD) mellan januari och maj, och gränsvärdet för utsläpp av biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD) mellan januari och juli, till följd av stor belastning av organiska ämnen i reningsverket. För att åtgärda detta har bruket ökat reningsverkets luftningskapacitet, installerat en ny transportör med avisning i barkningsanläggningen samt ökat kylvattenavloppets kapacitet. Åtgärderna har godkänts av myndigheterna. Gränsvärdet för utsläpp av kemiskt syreförbrukande ämnen (COD) överskreds något i februari vid Varkaus Mill till följd av problem med frysning i reningsverket på grund av den ovanligt kalla väderleken. Plana sågverk överskred sitt tillstånd för utsläpp av avloppsvatten från en uppsamlingstank. Sågverket har bötfällts för det inträffade. Som omedelbar korrigerande åtgärd sänktes flödet. Sågverket bygger nu en ny uppsamlingstank som ska tas i drift i slutet av Skogsbruk och virkesanskaffning Ett område som hade skyddats frivilligt av Wood Supply Sweden avverkades av misstag nära byn Venjan i juni. Området var bevuxet med naturtallskog och var klassat som nyckelbiotop. Stora Enso informerade omgående allmänheten och FSC-certifieringsorganet om misstaget. De korrigerande åtgärder som har införts omfattar planerad återställning av det avverkade området och dess omgivningar, förbättring av rutinerna för att bedöma naturvärden samt ytterligare utbildning i identifiering av naturvärden. Wood Supply Finland är för närvarande involverat i ett ärende kring en identifierad nyckelbiotop. Området var registrerat i informationssystemet, men avverkades av misstag till följd av ett misstag i informationskedjan. Skogsvårdsoch miljömyndigheterna och andra berörda intressenter har informerats om denna beklagliga händelse. Åtgärder kommer att vidtas när Stora Enso och myndigheterna har utvärderat händelsen. Investeringar i miljöförbättringar Nya biobränsleeldade pannor ersätter oljeeldade pannor Kvarnsvedens bruk investerar 55 MEUR i en ny panna som ska tas i drift under våren Den nya pannan underlättar en ökad användning av biobränslen. Under 2003 beslutade Stora Enso att investera 211 MEUR vid Skoghalls bruk i en ny sodapanna, en ny indunstningsanläggning och ombyggnad av en befintlig panna för att kunna elda med biobränslen i stället för olja. Ombyggnaden ökar energieffektiviteten och minskar utsläppen av fossil koldioxid, svaveldioxid och NO X, såväl som utsläppen av COD. Stora Enso har också beslutat att investera 57 MEUR i en ny anläggning för termomekanisk massa (TMP) i Port Hawkesbury, där sulfitmassa- och slipmassaanläggningarna ska stängas. Den nya anläggningen, som ska tas i drift under hösten 2004, kommer att minska förbrukningen av vatten och fossila bränslen, minska utsläppen av BOD samt helt eliminera utsläppen av svaveldioxid. Veitsiluoto bruk investerar för närvarande 11 MEUR i en ombyggnad av brukets biologiska reningsverk. Den nya anläggningen tas i drift under våren Under 2003 uppgick Stora Ensos miljöinvesteringar och miljökostnader till sammanlagt cirka 254 MEUR, jämfört med 250 MEUR under Summan inkluderar såväl anläggningsinvesteringar som drift- och underhållskostnader, men inte räntor och avskrivningar. De totala miljöinvesteringarna uppgick till 80 MEUR och miljökostnaderna till 174 MEUR. Uppskattningsvis kommer det att krävas sammanlagt 47 MEUR för att genomföra koncernens framtida miljöåtaganden. Detta inkluderar även större efterbehandlingsprojekt såsom aktiviteter relaterade till nedläggningen av Falu gruva, omhändertagande av kvicksilverföroreningar vid den tidigare kloralkalifabriken i Skoghall samt slutligt omhändertagande av kvicksilver i Skutskärs hamn. Under 2003 sanerade Stora Enso förorenad mark i Rautjärvi och Kerava, Finland, samt betalade ersättningar relaterade till ett tidigare oavsiktligt utsläpp av förorenat avloppsvatten vid Tervakoski bruk. Området som ska saneras på platsen för det tidigare sågverket i Pateniemi har utökats i de nya saneringsplanerna. Saneringen inleds så snart som projektet får det nödvändiga miljötillståndet. Följande enheter inom Stora Enso ska uppdatera sina miljötillstånd mellan 2004 och 2008: Wisconsin Rapids pappers- och massabruk, Niagara, Kabel, Langerbrugge, Zdirec, Skoghall, Forshaga, Kimberly, Keräyskuitu, Whiting, Duluth, Water Renewal Center i Stevens Point, Water Quality Center i Wisconsin Rapids, Berghuizer, Ybbs, Summa, Biron, Baienfurt, Fors, Ala, Bad St Leonhard, Paty, Heinola Fluting, Imatra, Packaging Tallinn, Packaging Riga, Packaging Kaunas, Sollenau, Barcelona, Plana, Sachsen, Balabanovo, Stevens Point, Varkaus, Veitsiluoto, Grycksbo, Celbi, Uleåborg, Kvarnsveden, Björneborgs kartongbruk, Anjalankoski, Pankakoski, Maxau, Kemijärvi, Wolfsheck, Uimaharju, Veitsiluoto sågverk, Hammarby, Skutskär, Enocell, Suzhou, Launkalne, Varkaus sågverk, Imavere, Alytus, Paikuse, Sauga och Falu Rödfärg. Det finns i dagsläget inga pågående eller vilande miljörelaterade rättstvister som skulle kunna påverka Stora Ensos ekonomiska situation negativt i väsentligt hänseende. FÖRETAGSANSVAR

20 MILJÖ VIRKESANSKAFFNING Maximerade virkesflöden från certifieradeskogar Stora Enso stöder skogscertifiering överallt där koncernen är verksam och förespråkar ett ömsesidigt erkännande av olika skogscertifieringssystem för att öka andelen certifierat virke. Stora Ensos mål är att alla fiberkällor ska vara helt accepterade från hållbarhets synpunkt och nå erkännande för detta från alla intressenter. Stora Enso strävar efter att spåra allt virke som används av bruk och sågverk för att kunna garantera att all virkesråvara som används i Stora Ensos produkter kommer från uthållit brukade skogar. Tillsammans med miljö- och kvalitetsledningssystem är skogscertifieringssystem av central betydelse för detta arbete. Under 2003 beslutade Stora Enso att lägga större vikt vid skogscertifiering som komplement till spårbarhetssystemen. Målet är att maximera andelen virke från externt certifierade skogar. Stora Ensos informationssystem visar att omkring 45 % av allt virke som användes av företaget under 2003 (förutom externt köpt flis) kom från certifierade skogar och att över 98 % av virkesförsörjningen omfattades av spårbarhetssystem vid utgången av året (inklusive virke från certifierade skogar). De lokala förhållandena varierar Stora Enso stöder skogscertifiering överallt där koncernen är verksam och deltar aktivt i en rad olika skogscertifieringssystem över hela världen. Skilda förutsättningar medför att det ofta finns behov av fler än ett system i vissa regioner. I Europa stöder Stora Enso till exempel både FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Ett ömsesidigt erkännande av olika skogscertifieringssystem skulle medföra att ytterligare virkesmängder certifierades och att kommunikationen i frågor kring ansvarsfullt utnyttjande av råvaror underlättades. Fullständig ömsesidighet mellan de olika systemen skulle göra det möjligt att kombinera virkesflödena och betrakta dem som certifierade enligt ettdera system. Stora Ensos svenska skogar är FSCcertifierade. För närvarande genomförs en större förändring av ägandestrukturen för dessa skogar. Innan avyttringsbeslutet togs beslöt Stora Enso Wood Supply Sweden att verka för ett ömsesidigt erkännande genom att inleda en certifieringsprocess syftande till PEFC-certifiering. Den nya ägaren, Bergvik Skog, ämnar behålla de tidigare ägarnas syn på skogscertifiering och ett hållbart skogsbruk. Även Stora Enso Wood Supply Finland har initierat diskussioner mellan de främsta förespråkarna för FSC i Finland och det finska skogscertifieringssystemet (FFCS) för att främja ett ömsesidigt erkännande. I Ryssland befinner sig skogscertifieringen ännu i sin linda med bara omkring 1,5 miljoner hektar av skogarna FSCcertifierade och 3 miljoner hektar under utredning för jämförbara certifieringar. Ett separat nationellt skogscertifieringssystem på frivillig grund håller på att tas fram med målsättningen att inordna systemet under PEFC. Pskovs skogsprojekt, där nordiska skogsbruksmetoder provas, certifierades av FSC i september Projektet stöds av en rad företag och organisationer, inklusive Stora Enso och Världsnaturfonden. Mer information finns på sidan 38. Spårbarhet säkerställer att fiberråvaran kommer från hållbart skogsbruk Stora Ensos samtliga virkesförsörjningsenheter har infört riktlinjer för spårbarhet. Riktlinjerna definierar ett regelverk för regionala och nationella system. Spårbarhetssystemen säkerställer att virket kommer från ansvarsfullt brukade skogar och utgör ett av de mest effektiva sätten att bekämpa olaglig avverkning. Systemen omfattar data om virkets ursprung och flöde hela vägen från avverkningsplatsen tills det når Stora Enso via en omlastningsplats, en terminal eller ett bruk. Trots dessa system har det förekommit fall där lokal lagstiftning eller företagets riktlinjer inte har följts. Se sidan 19 för mer information. Ett väl fungerande spårbarhetssystem ökar alla intressenters förståelse för vikten av miljörelaterade och sociala värden genom hela virkesförsörjningskedjan. 20 FÖRETAGSANSVAR 2003