BVC-sjuksköterskans upplevelse av möten med föräldrar vars barn har spädbarnskolik

Transkript

1 BVC-sjuksköterskans upplevelse av möten med föräldrar vars barn har spädbarnskolik FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Angélique Fagerkrantz Madelene Gullvén Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska/ Examensarbete avancerad nivå OM5310 HT 2012 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15 högskolepoäng Helena Wigert Barbro Lundblad Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa

2 Titel (svensk): Titel (engelsk): Arbetets art: Program/kurs/kurskod: Kursbeteckning: Arbetets omfattning: Sidantal: Författare: Handledare: Examinator: BVC-sjuksköterskans upplevelse av möten med föräldrar vars barn har spädbarnskolik The Child Health Nurse s experience of meetings with parents whose children have infantile colic Självständigt arbete Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska/ Examensarbete avancerad nivå OM Högskolepoäng 37 sidor Angélique Fagerkrantz Madelene Gullvén Helena Wigert Barbro Lundblad SAMMANFATTNING Introduktion: Sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) möter ofta föräldrar till barn som har spädbarnskolik. Spädbarnskolik påverkar familjer olika men de flesta föräldrar uppfattar det som en stor påfrestning vilket gör dem osäkra och oroliga. Känslor som att förlora kontrollen och tankar om att vilja skaka sitt spädbarn kan uppstå i frustrationen då situationen känns outhärdlig. Då det inte finns någon effektiv behandling, kan det vara svårt för sjuksköterskan att veta hur dessa föräldrar på bästa sätt ska bemötas. Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av möten med föräldrar vars barn har spädbarnskolik. Metod: En pilotstudie som bygger på fyra intervjuer med barnsjuksköterskor och distriktssköterskor verksamma på BVC. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid textanalysen framkom två huvudpunkter: Att stödja genom samtal och Att ställas inför en svår uppgift. Genom samtal gav BVC-sjuksköterskorna föräldrarna stöd och råd för att lindra spädbarnskoliken. BVC-sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att hjälpa dessa familjer då det saknades riktlinjer och effektiva behandlingsmetoder. Diskussion: BVC-sjuksköterskan önskar att hon kunde göra mer för dessa familjer då spädbarnskoliken innebär ett lidande för både spädbarnet och föräldrarna. BVC-sjuksköterskan upplever vanmakt och frustration i att se detta lidande. I bristen på effektiva behandlingsmetoder inriktar BVC-sjuksköterskan sitt arbete på att genom samtal stödja föräldrarna. Genom att skapa en mellanmänsklig relation försöker BVC-sjuksköterskan närma sig föräldrarna för att på så sätt kunna lindra deras lidande. Det är angeläget att detta ämne utforskas vidare med tanke på vilka svårigheter BVC-sjuksköterskan ställs inför i mötet med dessa familjer. Nyckelord: BVC-sjuksköterska, Spädbarnskolik, Stöd, Svårigheter, Råd, Upplevelse.

3 ABSTRACT Introduction: The nurse at the Child Health Center often meets parents whose children have infantile colic. Infantile colic can affect families in different ways, but most parents see it as a great strain, making them uncertain and anxious. Feelings of losing control and thoughts of wanting to shake their baby can occur in frustration when the situation seems unbearable. Since there is no effective treatment, the nurse at the Child Health Center can find it difficult to know how these parents best can be met. Purpose: To describe the Child Health Nurse s meetings with parents whose children have infantile colic. Method: A pilot study based on four interviews has been conducted. The text material has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis showed two main points: To provide support through dialog and To be confronted with a difficult task. In conversations the Child Health Nurse s supported the parents and gave them guidance to alleviate the infantile colic. The Child Health Nurse s experienced difficulties in helping these families when there were no guidelines and effective treatment. Discussion: The Child Health Nurse wishes she could do more for these families because it involves suffering for both the baby and the parents. The Child Health Nurse s experience powerlessness and frustration in seeing this suffering. Because of the lack of effective treatment the Child Health Nurse focused on supporting the parents trough conversations. By creating an interpersonal relationship the Child Health Nurse tries to approach parents in order to be able to alleviate their suffering. It is important that this topic is further explored considering the difficulties the Child Health Nurse face in meeting these families. Keywords: Child Health Nurse, Difficulties, Experience, Guidance, Infantile Colic, Support.

4 BILAGOR INTRODUKTION... 1 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Vårdvetenskapligt perspektiv... 1 Spädbarnskolik... 2 Behandling och omvårdnadsåtgärder... 3 Föräldra-barnrelationen... 4 Spädbarnskolikens inverkan på familjen... 4 Barnhälsovård... 6 BVC-sjuksköterskans roll... 7 Teoretisk referensram... 7 Centralt begrepp... 8 TIDIGARE FORSKNING... 9 Artikelsökning... 9 Redovisning av aktuell forskning Problemformulering SYFTE METOD VALD METOD URVAL DATAINSAMLING DATAANALYS PILOTSTUDIEN FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT ATT STÖDJA GENOM SAMTAL Stöd Rådgivning ATT STÄLLAS INFÖR EN SVÅR UPPGIFT Svårigheter Känslor att hantera DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Slutsats REFERENSER Forskningspersonsinformation 2. Intervjuguide

5 INTRODUKTION INLEDNING Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) möter ofta föräldrar till spädbarn som har kolik då förekomsten bland barn beräknas vara cirka 10 till 20 % (1). Spädbarnskolik är ett smärtsamt och obehagligt tillstånd för barnet (2) och inverkar på familjens livssituation (3-5). Orsaken till spädbarnskolik är okänd (2, 6). Flera behandlingsmetoder av spädbarnskolik finns, men vetenskaplig dokumentationen om behandlingens effektivitet är bristfällig (6). I barnhälsovårdens huvudmål ingår att BVC-sjuksköterskan ska minska skadliga påfrestningar för föräldrar och barn, samt stödja föräldrar i deras föräldraskap (7). Då det inte finns någon effektiv behandling mot spädbarnskolik, kan det vara svårt att veta hur dessa föräldrar på bästa sätt ska bemötas. Det finns få studier som undersökt hur BVC-sjuksköterskan upplever sitt arbete med dessa familjer. Studiens syfte är att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av möten med föräldrar vars barn har spädbarnskolik. BAKGRUND Vårdvetenskapligt perspektiv Vårdvetenskapen är en autonom vetenskap och grundar sig på de fyra konsensusbegreppen patient, hälsa, miljö och vårdande (8). Vårdvetenskapen ger kunskap om vårdandet och bygger på en humanistisk människosyn där människan ses som unik och beskrivs som en enhet av kropp, själ och ande. Hon måste ses i sitt sammanhang och i samspel med sin miljö och andra människor. Inom vårdvetenskap ställs människans hälsa och lidande i fokus snarare än sjukdom. Ett vårdvetenskapligt perspektiv betonar patientens upplevelser och uttryck av lidande. Syftet med vården är att lindra lidande, samt tillgodose den hjälp och det stöd patienten behöver för att uppleva hälsa (9). Strävan att lindra lidande är inom vårdvetenskapen det som ytterst motiverar vårdandet. Medmänsklig kärlek, medlidande och barmhärtighet utgör kärnan i den vårdvetenskapliga värdegrunden. Vårdande är något mer än åtgärder och behandling och förutsätter att människor möts. Då vårdaren vill minska lidande och går in i en vårdande relation med patienten uppstår en vårdgemenskap. Forskning inom vårdvetenskap syftar bland annat till att öka förståelsen för vad vårdandet innebär, vad som händer i samspelet mellan patient och vårdare, hur patienten upplever lidande och hur en god och säker patientvård uppnås (9). I 1

6 denna studie ses lidandet främst som ett lidande för barnet och ett lidande för föräldrarna, men även BVC-sjuksköterskan kan i sin frustration i att inte kunna reducera barnets och föräldrarnas lidande känna ett medlidande. Spädbarnskolik Spädbarnskolik är ett i sig ofarligt tillstånd som debuterar från när barnet är någon vecka gammalt och brukar vanligen försvinna successivt vid tre till fyra månaders ålder (2, 6). Mellan vart tionde och vart femte barn beräknas få spädbarnskolik i de skandinaviska länderna. Tillståndet är lika vanligt hos barn som får modersmjölksersättning som hos barn som får bröstmjölk (10). Spädbarnet signalerar genom skrik att det är missnöjt eller inte mår bra. Normalt skriker ett spädbarn mellan en till två timmar per dag medan barn med spädbarnskolik skriker mer än tre timmar per dag (2, 6). Spädbarnet med kolik är ofta gnälligt mellan skrikattackerna och kan behöva bli buret för att inte skrika (11). En definition av spädbarnskolik är den av Wessel et al, som trots att den skrevs 1954 idag fortfarande är synlig i flera studier; One who, otherwise healthy and well-fed, had paroxysms of irritability, fussing or crying lasting for a total of more than three hours a day and occurring on more than three days in any one week s (12). Diagnosen spädbarnskolik fastställs utifrån anamnesen. I diagnostiken ingår uteslutande av andra orsaker som infektion, otit, inklämt bråck och testistorsion (pungvred) (2, 6). Forskare har genom åren formulerat flertalet teorier om varför spädbarn drabbas av kolik, men någon klarlagd orsak finns inte i dagsläget. Teorierna innefattar: psykosociala faktorer: hyperirritabilitet, överstimulering, beteendestörning och inadekvat interaktion mellan mor och barn somatiska faktorer: spasmer, gasansamling, ökad vagustonus, hyperperistaltik, komjölksintolerans (6) Forskning har inte kunnat påvisa några samband mellan spädbarnskolik och kön, prematuritet, föräldrars utbildning eller sociala status, om det är det första barnet, om barnet ammas eller om det får bröstmjölksersättning (6). 2

7 Förutom spädbarnets frekventa skrik har barnet symtom som utspänd buk, gaser samt kräkningar i samband med rapningar och hicka. Barnet tenderar även att dra upp benen mot buken och grimasera, vilket kan vara tecken på buksmärta. Det är också vanligt att barn med spädbarnskolik har ett stort sugbehov, äter glupskt och har sömnstörningar (2, 6, 13). Behandling och omvårdnadsåtgärder Forskning visar att tillvägagångssätten för hur spädbarnskolik behandlas varierar stort (14). I dagsläget finns inga etablerade effektiva behandlingsmetoder som är evidensbaserade (6, 15, 16). Den främsta åtgärden är att ge föräldrarna stöd och rådgivning samt informera att tillståndet är ofarligt och går över (2, 6, 11, 17). För att lindra spädbarnets kolik har matningstekniken visat sig vara av stor vikt och innebär att barnet har rätt sugteknik, att barnet hålls upprätt, att barnet matas med pauser och att barnet rapar under och efter matningen (2, 6, 11). Den ammande mamman bör undvika gasbildande mat och dryck som kaffe, ärtor, apelsinjuice, bönor och lök (11). Mamman bör även avstå från rökning eftersom studier har visat ett samband mellan rökning och spädbarnskolik (2, 6). Föräldrarna bör uppmärksammas på att kroppskontakt med barnet är viktigt och kan ha lugnande effekt (6, 11) liksom spädbarnsmassage (10, 11, 17, 18). Akupunktur är en metod som provats mot spädbarnskolik och en del föräldrar upplever att denna behandling fungerar. Behandlingen innebär att tunna nålar sticks på bestämda punkter på barnets händer under några sekunder. Forskningen om spädbarnsakupunktur är emellertid begränsad och akupunktur bör därför inte rekommenderas inom barnhälsovården (10, 11, 17, 18). Flera svenska studier har visat att akupunktur reducerar skrik- och smärtrelaterade koliksymtom (19, 20). Cirka 25 % av barn med spädbarnskolik är känsliga för komjölksprotein. Därför bör den ammande mamman prova komjölksfri kost under fem till sju dygn, och flaskmatade barn bör få en ersättning utan komjölk baserad på hydrolyserad komjölksprotein. Efter tre till fem dagar ses effekten av komjölksproteinelimination i form av minskad skriktid. Därefter kan provokationsförsök göras regelbundet, förslagsvis var fjortonde dag (2, 6, 11, 17). Medicinsk behandling i form av magdroppar (Lactobacillus reuteri) som innehåller mjölksyrebakterier anses balansera tarmfloran (10, 11, 17, 18). Studier har visat att effekten 3

8 av Lactobacillus reuteri kan bidra till att minska skriktiden hos barn med spädbarnskolik (21, 22). Minifom (dimetikon) verkar lokalt i mag-tarmkanalen genom att minska ytspänningen och leder till att gasbubblorna brister (23). Minifom har rekommenderats för behandling av spädbarnskolik men anses numera inte ha mer effekt än placebo (10, 11, 17, 18). En italiensk studie har påvisat att dimetikon inte minskar skriktiden hos barn med spädbarnskolik (21). Dicykloverinhydroklorid (antikolinergikum) är ett licenspreparat som används vid svårare fall av spädbarnskolik. Läkemedlet har vetenskapligt bevisad effekt men kan ge allvarliga biverkningar i form av andningsproblem, muskelkramper, hypotonus, kräkningar och slöhet (2, 10, 11, 17, 18). Föräldra-barnrelationen Redan under graviditeten börjar de blivande föräldrarna anpassa sig till föräldraskapet. Hur föräldrar anpassar sig varierar beroende på om barnet är välplanerat och efterlängtat eller inte, samt vilka olika förutsättningar föräldrarna har. Blivande föräldrar har många funderingar kring föräldraskapet som till exempel hur tillvaron kommer att förändras, vad det innebär att vara förälder samt om de kommer att hantera föräldraskapets utmaningar. Samspelet mellan föräldrar och barn påverkas av olika faktorer som har sitt ursprung i barnet, i föräldrarna samt i den sociala omgivningen. Eftersom spädbarn har olika personligheter och temperament ställer de olika krav på sina föräldrar. Om ett barn är friskt, sover och äter bra blir samspelet lättare mellan barn och förälder (24, 25). Enligt anknytningsteorin av John Bowlby (24, 25) är barnet en social individ redan då det föds med en medfödd instinkt att knyta an till sina föräldrar. Anknytningens kvalitet är avgörande för hur barnet utvecklas socialt och känslomässigt. Utveckling av en trygg anknytning förutsätter att föräldrarna svarar på spädbarnets signaler och tar på sig ansvaret att ge barnet kärleksfull omvårdnad. En trygg anknytning innebär att barnet känner sig tryggt med att utforska världen och återvänder till föräldrarna som sin trygga bas då det blir skrämt eller ledset. Spädbarnskolikens inverkan på familjen Beroendet på hur samspelet mellan barnet och föräldrarna utvecklas kan anknytningens kvalitet växla. Spädbarnsåret är en kritisk period då anknytningen grundläggs tidigt och störningar utgör en riskfaktor för barnets fortsatta utveckling (11). En kvalitativ deskriptiv intervjustudie (26) visar att föräldrar upplever det svårt att knyta an till sitt barn med spädbarnskolik. Till följd av att föräldrarna var utmattade och inte kunde trösta sitt barn hade de även svårt att glädja sig över sitt barn. En svensk kvalitativ studie (5) har påvisat att 4

9 anknytningen kan försenas om en positiv föräldra-barn kommunikation saknas. Detta kan i sin tur leda till att föräldrarna inte kan tillfredsställa barnets grundläggande behov. En finsk observationsstudie (27) visade i sitt resultat att en del av föräldrarna som hade barn med spädbarnskolik inte hade en lika bra anknytning till sitt barn som föräldrarna till barn utan spädbarnskolik. Enligt studien var det framförallt interaktionen mellan pappan och barnet som var sårbar. Spädbarnskolik påverkar familjer olika men de flesta föräldrar uppfattar det som en stor påfrestning vilket gör dem osäkra och oroliga (10, 11). I en studie (5) där föräldrar till barn med spädbarnskolik intervjuats framkom det att föräldrarna kände sig konstant utmattade och oroliga. Barnets skrik och smärtbeteende var för föräldrarna outhärdligt och hjärtslitande. Överväldigande känslor av hjälplöshet, förtvivlan, osäkerhet och otillräcklighet inträdde. Att inte kunna tillgodose sitt barns grundläggande behov upplevdes som extremt frustrerande. Mödrarna upplevde även att det inte fanns tid för egna behov som att äta, gå på toaletten och duscha eller att ta hand om syskon. De kände sig socialt isolerade och kunde inte bjuda hem släkt och vänner. Fäderna uttryckte att de kände sig stressade över att behöva prestera både på arbetet och i hemmet. Känslor av skam och skuld över att inte vara bra föräldrar fanns liksom rädsla över att tappa kontrollen och skada sitt barn (5). En amerikansk intervjustudie (4) har visat liknande resultat. Känslor som ilska, frustration, oro och skuldkänslor var vanligt förekommande bland föräldrarna till barn med spädbarnskolik. Föräldrarna kände sig hjälplösa, hopplösa, isolerade och oälskade. I en svensk studie (26) där föräldrar intervjuats fyra år efter kolikperioden framkom det att föräldrarna uppfattade barnets skrik som outhärdligt och det tillfogade dem fysiskt smärta. Föräldrarna uppgav att de blivit hyperkänsliga för barnskrik. Hela familjerelationen var ansträngd under kolikperioden på grund av stress, ängslan och trötthet men återställdes när spädbarnskoliken var över. Föräldrarna uttryckte att känslan av samhörighet som de hade längtat efter då äntligen kom, vilket gjorde att föräldrar och syskon kunde knyta an till barnet (26). Shaken baby Syndrome är en speciell typ av misshandel som är vanligast bland barn under sex månaders ålder. Denna typ av misshandel är ofta inte avsiktlig utan sker då föräldrarna är överlastade av frustration när barnet skriker och är otröstligt. Skadorna uppkommer genom skakvåld som orsakar en blödning i barnets mjuka och omogna hjärna (2, 17). De barn som överlever misshandeln kan drabbas av motoriska handikapp, bli förståndshandikappade, få krampsjukdomar, bli blinda eller få beteendestörningar (17). En studie från Nederländerna 5

10 (28) har visat på ett samband mellan spädbarnsskrik och spädbarnsmisshandel. För att få barnet att sluta skrika tog en del föräldrar till våld som till exempel skakningar av barnet. Det har i flera studier framkommit att känslor som att förlora kontrollen och tankar om att vilja skaka sitt spädbarn uppstår i frustrationen då situationen känns outhärdlig (4, 5). I en estnisk studie (29) undersöktes sambandet mellan Shaken baby Syndrome och spädbarnsgråt. Det framkom att den främsta bakomliggande orsaken till Shaken baby Syndrome var barnets skrik. Barnhälsovård Enligt Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet (PUNK) (7) ska barnhälsovården uppfylla följande huvudmål som utgår från Socialstyrelsens allmänna råd 1991:8; minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos nyblivna mödrar och deras barn minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap och på så sätt skapa gynnsamma förutsättningar för en allsidig utveckling för barn Barnhälsovården skall även uppfylla följande delmål: genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen ge behovsanpassad service, stöd och vård till föräldrar och barn uppmärksamma och förebygga förhållanden i närmiljö och samhälle som kan hota barns hälsa (7) Barnhälsovårdens övergripande mål inom Västra Götalandsregionen grundar sig på konventionen om barns rättigheter (30). Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer: alla barn har samma rättigheter, barns bästa ska beaktas i alla beslut, alla barn har rätt till liv och utveckling samt alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (31). Inom barnhälsovården ses familjen som en enhet där familjemedlemmarna och deras relationer påverkar varandra. Ett barns hälsosituation påverkas av familjens situation, samtidigt som de övriga familjemedlemmarna påverkas av barnets sjukdom, i denna studie spädbarnskolik. Det är därför viktigt att ta hänsyn till hela familjens situation i omvårdnaden (11). 6

11 BVC-sjuksköterskans roll Nyckelpersonen på BVC är sjuksköterskan med specialistutbildning till distriktssköterska eller med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. BVC-verksamheten som i begynnelsen haft en somatisk inriktning har förändrats till ett mer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Detta har i sin tur inneburit att BVC-sjuksköterskan har fått en mer stödjande roll och att samarbete mellan olika yrkeskategorier har fått ökad betydelse (30). Sjuksköterskan på BVC bör ha pediatrisk och socialmedicinsk kompetens. En hälsopedagogisk helhetssyn på barnfamiljen och hur hälsan påverkas av levnadsförhållanden och livsmiljö är också en viktig del i BVC-sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan ska aktivt stödja föräldrarna och stärka deras tilltro till egen kompetens och problemlösningsförmåga (32). Enligt International Council of Nurses, ICN:s etiska kod (33) har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och att lindra lidande. Denna vård riktas till den enskilda individen, familjen och allmänheten. BVC-sjuksköterskan har en ledande roll i mötet med barnfamiljen där rådgivning och stöd spelar en central roll. Sjuksköterskans rådgivning, som förankras i barnhälsovårdens riktlinjer, består av programrelaterad- och individbaserad rådgivning. Den programrelaterade rådgivningen innefattar till exempel olycksfallsinformation, kostrådgivning och hälsoundersökning vid olika nyckelåldrar. Individbaserad rådgivning behandlar olika typer av problem som föräldrar själva tar upp och önskar att få hjälp med. I mötet med föräldrar och barn är kommunikation och samspel BVC-sjuksköterskans nyckelredskap. Varje möte med barnfamiljen är unikt vilket innebär att sjuksköterskan måste ha en god kommunikationsförmåga då hon ställs inför varierande förutsättningar hos familjerna (34). Teoretisk referensram Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee (35) är det viktigaste syftet med omvårdnad att hjälpa människor att finna en mening i sina olika livserfarenheter. Travelbee har en individualistisk människosyn. Hur sjukdom, smärta och lidande hanteras är unikt för varje individ och präglas av tidigare livserfarenheter. Travelbee menar att det är viktigare för sjuksköterskan att ta hänsyn till individens upplevelse av sjukdom och lidande, än till sin egen eller andras objektiva bedömning. 7

12 Enligt Travelbee (35) behöver en mellanmänsklig relation mellan sjuksköterska och individ etableras för att syftet med omvårdnaden ska uppnås. Den mellanmänskliga relationen är en process och ett verktyg för sjuksköterskan att tillgodose individens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskan ansvarar för att relationen skapas och bevaras men den måste vara ömsesidig. För att en mellanmänsklig relation ska etableras behöver sjuksköterskan kunna känna empati. Empati innebär en förmåga att förstå och dela en annan individs psykologiska tillstånd och är ett grundläggande förhållningssätt då sjuksköterskan ska skapa en relation som inger patienten en känsla av stöd och trygghet. Empatin bidrar till att sjuksköterskan kan förstå individens tankar och känslor samt förutse dess handlingar. Det viktigaste redskapet i den mellanmänskliga relationen är kommunikation, vilket är en målinriktad process med syftet att lära känna individen och tillgodose dennes omvårdnadsbehov (35). Enligt nationell målbeskrivning (32) ska BVC-sjuksköterskan stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap. För att stödja hälsoprocesser, lindra lidande och uppnå välbefinnande måste vårdande relationer utvecklas och vårdande möten uppstå (8). Travelbee's omvårdnadsteori (35) med en syn på omvårdnad som en mellanmänsklig process och med betoning på empati och kommunikation, anser vi kan vara vägledande i BVC-sjuksköterskans stödjande roll då hon möter familjerna på BVC. Centralt begrepp Lidande Begreppet lidande kan beskrivas som en mänsklig helhetsupplevelse av att vara utsatt för något ont och kan ha många synliga eller dolda orsaker. Lidande kan innebära kroppslig smärta, sjukdom eller obehag. Lidande har flera dimensioner och kan innebära fysisk, emotionell eller existentiell upplevelse med oro, smärta eller ångest (36). Lidande kan bland annat innebära upplevelser av sjukdom som påverkar livet och relationer, ofrivillig uteslutning från aktiviteter i det dagliga livet, ansträngningar och att försöka bemästra livssituationen. Lidande kan kliniskt definieras som mångfacitterad inre oro, sorg och förlust, smärta och obehag, kontrollförlust, hopplöshet, anpassningssvårigheter, ångest, oro, rastlöshet, påfrestande miljö, isolering, ensamhet och depression (36). 8

13 Joyce Travelbee (35) ser lidandet som en grundläggande allmänmänsklig erfarenhet, ett personligt fenomen och en oundviklig del av livet. Lidandet är en erfarenhet som ger individen insikt om innebörden av fysisk, emotionell eller existentiell smärta. Travelbee menar att en individ inte behöver vara allvarligt sjuk eller befinna sig i en extrem livssituation för att uppleva lidande, utan lidande är förknippat med det som den enskilda individen upplever som betydelsefullt i sitt liv. Individer reagerar olika på lidande. Enligt Travelbee är den vanligaste reaktionen varför just jag?. Denna reaktion innebär att individen har svårt att acceptera sitt lidande eller förstå varför han har drabbats. Lidandet upplevs därför som meningslöst och orättvist och kan leda till självförebråelser, förebråelser mot andra, förvirring, vrede, depression, självmedlidande, uppgivenhet eller apatisk likgiltighet. En annan reaktion på lidande menar Travelbee är varför inte jag?. Denna reaktion innebär att individen accepterar lidandet och betraktar det som en naturlig del av livet. Lidandet upplevs inte mindre allvarligt hos dessa individer men de är bättre rustade att bemästra eller uthärda lidande. Enligt Travelbee är det viktigt att finna meningen bakom lidandet, framförallt i situationer av lidande hos individen själv eller hans närmaste. Upplevelsen av mening kan ge svar på frågor som varför hände detta mig? och hur ska jag ta mig igenom detta? (35). I denna studie ses lidande som en följd av spädbarnskolik. Lidandet drabbar både barnet och dess föräldrar. Barnets lidande kan förknippas med smärtan koliken orsakar och barnets oförmåga att förstå denna smärta. Föräldrarnas lidande föranleds av att inte kunna trösta sitt barn, sömnbrist, oro, frustration, självförebråelse, svårigheter i anknytningen till barnet och påverkan på familjerelationen. BVC-sjuksköterskan upplever också ett medlidande till följd av den frustration som uppstår i att se barnets och föräldrarnas lidande och att inte ha möjligheten till att bota spädbarnskolik. TIDIGARE FORSKNING Artikelsökning En artikelsökning på databaserna Scopus, Cinahl och Pub Med genomfördes i september 2012, där artiklars titel och abstract har granskats. Scopus var den databas som hade störst utbud av artiklar som passade problemområdet. För att hitta artiklar som svarade mot studiens syfte eller berörde närliggande område användes följande sökord: colic, infantile colic, colicky infants, nursing approach, family support, family counseling, guidance, management, strategies, help in coping, nursing care och public child health care. Sökorden användes 9

14 enskilt och i olika kombinationer Några artiklar hittades via manuell sökning ur andra studiers referenslistor. Kriterier för valda artiklar var att de skulle vara publicerade från år 2000 och framåt och vara peer-reviewed. Artikelsökningen resulterade i nio artiklar. Redovisning av aktuell forskning Två randomiserade experimentella kliniska studier (37, 38) har utvärderat interventionsprogrammet REST routine (Regulation, Entrainment, Structure, Touch), vilket bygger på hembesök av BVC-sjuksköterskor hos familjer där spädbarnet har kolik. Interventionsprogrammet bestod av omvårdnadsåtgärder riktade mot både spädbarnet och föräldrarna. Interventionerna riktade mot spädbarnet innefattade att förhindra att barnet blev överstimulerat genom att hjälpa föräldrarna att identifiera tidiga signaler på trötthet hos barnet. Föräldrarna instruerades i att anpassa ljus och ljud till om barnet skulle sova eller vara vaket och skapa mat-, bad- och sovrutiner för barnet. Föräldrarna fick lära sig olika metoder att trösta t.ex. hud mot hud kontakt samt olika tekniker och positioner att bära sitt barn. Fyra viktiga punkter i interventionsprogrammet som riktades mot föräldrarna var uppmuntran, empati, stöd och avlastning. Uppmuntran innefattade att BVC-sjuksköterskan förstärkte föräldrarnas självförtroende, att de var kompetenta och kapabla föräldrar. Föräldrarna upplystes också om att kolik är ett ofarligt och tidsbegränsat tillstånd. Empati innebar att BVC-sjuksköterskan lyssnade på föräldrarna och bekräftade att koliken var en stor utmaning. BVC-sjuksköterskan skulle undvika att ge för enkla råd och ge avfärdande kommentarer. Att upplysa föräldrarna om att de inte var ensamma och att flera familjer var i samma situation kunde hjälpa dem hantera sina känslor av frustration och isolering. Stöd innefattade att BVCsjuksköterskan fungerade som förespråkare och resurs åt föräldrarna och hjälpte dem att skapa ett socialt nätverk av anhöriga och vänner som kunde hjälpa till att ge stöd och avlasta. BVCsjuksköterskan höll nära kontakt med föräldrarna via telefon eller möten och var lättillgänglig. Avlastning innebar att föräldrarna skulle ges möjlighet till minst en timmes avlastning per dag med hjälp från det sociala nätverket. Föräldrarna fick på så sätt en paus från sitt barn för att kunna vila och samla nya krafter (37, 38). Studiernas resultat visade att samtliga föräldrar som deltog i interventionsprogrammet uppskattade innehållet och det hjälpte föräldrarna att hantera situationen kring spädbarnskoliken. Framförallt förbättrades interaktionen mellan föräldrar och barn (38). De 10

15 spädbarn som tog del av interventionsprogrammet minskade sin skriktid med 1,7 timmar per dygn, jämfört med spädbarnen i kontrollgruppen (37). Resultatet i en fenomenologisk intervjustudie (39) visade att stöd och assistans till föräldrar vars barn har spädbarnskolik var av stor vikt för att undvika negativ inverkan på familjerelationen. Författarna till studien diskuterade utifrån sitt resultat att BVCsjuksköterskan skulle ha ett holistiskt synsätt och se till hela familjens behov för att uppmärksamma den drabbade familjens situation. Vidare diskuterade författarna att föräldrarna behövde information och kunskap om kolik för att kunna hantera känslor som uppstod. Enligt författarna kunde stöd erbjudas i form av föräldragrupper eller telefonrådgivning. Ett annat sätt var att låta mödrar vars barn tidigare haft spädbarnskolik hålla i stödgrupper. Stöd i föräldragrupp kunde enligt författarna även bidra till minskad isolering hos de drabbade familjerna (39). I en fenomenologisk-hermeneutisk intervjustudie (40) var syftet att undersöka hur föräldrar till barn med spädbarnskolik får hjälp av BVC-sjuksköterskor. I resultatet framkom att relationen mellan föräldrar och BVC-sjuksköterska måste bygga på förtroende för att bemötandet ska upplevas positivt av föräldrarna. Föräldrarna upplevde att det var viktigt att BVC-sjuksköterskan gav stöd och visade förståelse för föräldrarnas upplevelser samt gjorde en noggrann bedömning av situationen. Föräldrarna önskade en lista på adekvata omvårdnadsåtgärder och en regelbunden utvärdering av dessa. Regelbunden och nära kontakt med BVC-sjuksköterskan upplevdes av föräldrarna vara av stor vikt. I en litteraturöversikt (41) framkom det att viktiga omvårdnadsåtgärder till familjer där barnet har spädbarnskolik är stöd och information. Enligt studien bidrar dessa omvårdnadsgärder till att stärka föräldrarna och få dem att bemästra situationen, vilket i sin tur kan ha positiv inverkan på föräldra-barn relationen. I studien framgår det att det är viktigt att inte bagatellisera föräldrarnas upplevelser och känslor. Rådgivning och uppmuntran till föräldrar vars barn har spädbarnskolik är betydelsefulla omvårdnadsåtgärder enligt en italiensk litteraturöversikt (42). Föräldrarna ska informeras om att spädbarnskolik inte är någon sjukdom och att föräldrarna inte orsakat tillståndet. Råden innefattar hur föräldrarna kan undvika att barnet blir överstimulerat och hur de kan trösta sitt 11

16 barn med hjälp av olika tekniker. Föräldrarna bör få rådet att försöka ordna möjlighet till vila för att undvika att bli utmattade. Resultatet i flera studier (43-45) har visat att information, stöd och uppmuntran från BVCsjuksköterskan leder till att mödrar får ökat självförtroende och på så sätt kan hantera svårigheter som kan uppstå under spädbarnstiden. I studierna framkom det att BVCsjuksköterskan hade en viktig stödjande uppgift i att skapa möjligheter för föräldrar att diskutera och reflektera över problem, svårigheter och funderingar i sitt föräldraskap. En god kommunikation mellan föräldrar och sjuksköterska var av stor vikt, där föräldrarna fick möjlighet att ventilera och reflektera över behov, problem och oro i sitt dagliga liv. Detta kunde leda till en ömsesidig förståelse och delad kunskap och kunde stärka och bekräfta föräldrarna. Problemformulering Forskning som berör ämnet spädbarnskolik har uppmärksammat föräldrarnas behov av stöd, rådgivning och bekräftelse. Studier visar att föräldrar till barn med spädbarnskolik ofta mår dåligt och spädbarnskoliken påverkar en stor del av det dagliga livet. BVC-sjuksköterskan som möter dessa föräldrar i sitt arbete på barnavårdscentralen kan uppleva svårigheter i att stödja föräldrarna då det finns få effektiva behandlingsmetoder. Tidigare forskning har inte belyst problemområdet ur BVC-sjuksköterskans perspektiv i så stor utsträckning. Denna studie vill beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med föräldrar vars barn har spädbarnskolik. Detta kan bidra till utveckling av omvårdnaden inom barnhälsovården. SYFTE Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av möten med föräldrar vars barn har spädbarnskolik. METOD VALD METOD Utifrån studiens syfte ansågs en kvalitativ metod med induktiv ansats vara lämplig. Induktiv ansats innebär att texter, ofta baserade på människors berättelser, analyseras förutsättningslöst (46). Materialet kommer att analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I kvalitativ innehållsanalys tolkas materialet och variationer beskrivs genom att likheter och skillnader identifieras (47). Kvalitativ forskningsansats har en empirisk holistisk utgångspunkt och 12

17 eftersträvar att beskriva, förstå, förklara och tolka ett fenomen. Målet med kvalitativa studier är att utveckla en rik förståelse för ett fenomen som det verkligen är, och hur detta fenomen upplevs subjektivt av olika individer i sitt specifika sammanhang (46). Kvalitativ metod grundar sig på ontologiska och epistemologiska ställningstaganden. Ontologi beskriver hur verkligheten ser ut och vad som existerar. Epistemologi är filosofin om vad kunskap är och hur denna kunskap erhålls. En vägledande uppfattning enligt kvalitativ tradition är att sanningen finns i betraktarens ögon (48). URVAL Strategiskt urval av informanter kommer att göras till den fullskaliga studien vilket innebär att informanter som kan bidra rikligast med material för att uppnå studiens syfte avsiktligt väljs ut (46). BVC-sjuksköterskor kommer att lokaliseras med hjälp av internet. Urvalet i kvalitativa studier bör ha så stor variation som möjligt inom en given ram (49). För att få ett varierande och rikt datamaterial väljs informanter från olika socioekonomiska områden inom Västra Götalandsregionen och inkluderar intervjuer med både distriktssköterskor och barnsjuksköterskor verksamma på BVC, från den kommunala så väl som den privata sektorn. Variation i ålder och yrkeslivserfarenhet hos informanterna kan också bidra till en större spridning. Sjuksköterskor som inte har specialistutbildning inom barnhälsovård exkluderas i studien. I den fullskaliga studien planeras 15 BVC-sjuksköterskor delta. Det vanligt att intervjustudier utgörs av cirka 15 intervjuer (50). Verksamhetschefen ansvarig för respektive BVC kommer via brev kontaktas för samtycke till studien och få information om dess syfte. Då samtycke från verksamhetschefen har erhållits väljs 15 informanter ut med hänsyn till inklusionskriterierna. Inklusionskriterierna är sjuksköterskor verksamma på BVC i Västra Götalandsregionen, med specialistutbildning till distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Informanterna som har valt att delta i studien kommer att få forskningspersonsinformation (bilaga 1) och samtyckesblankett via mail samt muntlig information om studien per telefon. Datainsamlingen kommer att ske med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna kommer att kontaktas för att gemensamt komma överens om datum, tid och plats för genomförandet av intervjuerna. Innan intervjuerna påbörjas ska informanterna ha fått information om studiens syfte, gett sitt samtycke och undertecknat forskningspersons- 13

18 informationen. Deltagarna kommer även informeras om att intervjuerna kommer att bandinspelas och att de när som helst har rätt att avbryta sitt deltagande utan motivering. DATAINSAMLING En intervjuguide (bilaga 2) med öppna frågor kommer att användas för att försäkra att samtliga frågeområden blir besvarade. Öppna frågor uppmuntrar intervjupersonen till att tala fritt om ämnet för intervjun och genererar fylligare svar (46). Målet med den semistrukturerade intervjun är att erhålla beskrivningar av informantens livsvärld med syftet att tolka de beskrivna fenomenens innebörd. Den semistrukturerade intervjun utförs enligt en intervjuguide som fokuserar på specifika teman och utgörs av förslag till frågor (50). Kvale & Brinkmann (50) menar att forskaren genom kvalitativ intervju försöker förstå världen utifrån intervjupersonens synvinkel och utveckla mening ur dennes erfarenheter. Den kvalitativa intervjun kan beskrivas som ett professionellt samtal med en struktur och ett syfte. Målet är att producera kunskap vilket sker i interaktion mellan intervjuaren och intervjupersonen. Genom att intervjuaren omsorgsfullt ställer frågor och lyssnar lyhört erhålls denna kunskap. Det är viktigt som intervjuare att lyssna till både de beskrivningar och de åsikter som informanten förmedlar, men också till vad som uttrycks mellan raderna. För att kunna ställa andrafrågor och följa upp de svar intervjupersonen ger, krävs kunskap om ämnet för intervjun (50). Kunskap och förståelse för ämnet har vi genom våra egna erfarenheter av att ha haft ett barn med spädbarnskolik samt att vi under våra verksamhetsförlagda studier på BVC träffat föräldrar vars barn har spädbarnskolik. En av oss har även viss erfarenhet av BVC yrket och har då mött dessa familjer. Trost (49) beskriver att den kvalitativa intervjun karakteriseras av att forskaren ställer enkla och raka frågor som ger komplexa och innehållsrika svar. Intervjuaren ska sträva efter att få svar på frågan hur och försöka förstå intervjupersonens motiv, känslor och sätt att tänka, handla eller bete sig. Frågorna behöver nödvändigtvis inte ställas i samma ordning, utan kan ställas i den ordning som förefaller sig naturligt i den specifika intervjusituationen (49). DATAANALYS Innehållsanalys har framförallt använts inom massmedieforskning för objektiv systematisk och kvantitativ beskrivning av det manifesta innehållet i kommunikation. Det manifesta innehållet utgör det uppenbara och synliga i texten. Metoden har över tid utvecklats och 14

19 innehåller även tolkning av det latenta innehållet. Latent innehåll utgörs av den underliggande meningen i en text. Kvalitativ innehållsanalys används ofta inom omvårdnadsforskning och utbildning. Verkligheten kan tolkas på olika sätt och förståelsen för denna verklighet är beroende av en subjektiv tolkning. Fokusering på det manifesta innehållet i materialet är att föredra då forskaren har begränsad erfarenhet av analysarbete (47). Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på granskning och tolkning av olika typer av texter. Det centrala i kvalitativ innehållsanalys är att beskriva variationer genom att identifiera skillnader och likheter i texten och utrycka dessa i kategorier och teman på olika nivåer. Inom kvalitativ tradition ses omvärlden som komplex, kontextberoende, konstruerad och subjektiv. Texten som analyseras bör ses i sitt sammanhang och tolkningen av informantens berättelse bör ta hänsyn till dess personliga historia, livsvillkor och kultur (48). I direkt anslutning till intervjuerna kommer materialet att transkriberas och namnet ersätts med en kod. Intervjuerna läses igenom flera gånger av författarna för att få en helhetsbild av texten som analysenhet. Texten delas sedan in i meningsenheter. Meningsenheter, som är grunden för analysen, består av en meningsbärande del av texten och utgörs av ord, meningar och stycken av text som hör ihop genom sitt innehåll och sammanhang. Meningsenheterna kondenseras för att göra texten kortare och mer lätthanterlig utan att förlora det centrala innehållet. Den kondenserade texten abstraheras sedan vilket innebär att innehållet lyfts till en högre logisk nivå. I nästa steg förses de kondenserade meningsenheterna med koder som kortfattat beskriver dess innehåll. Med hjälp av koder kan forskaren reflektera över sitt material på nya sätt. Koderna jämförs och diskuteras för att identifiera likheter och skillnader. Därefter sammanförs koder till subkategorier och kategorier. Innehållet i en kategori är besläktat och skiljer sig från innehållet i andra kategorier (47, 48). PILOTSTUDIEN En pilotstudie genomfördes för att undersöka om en fullskalig studie kan genomföras enligt vald metod. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av möten med föräldrar vars barn har spädbarnskolik. Fyra BVC-sjuksköterskor verksamma på olika barnavårdscentraler i en storstad kontaktades via telefon. BVC-sjuksköterskorna fick information om studien och dess syfte och blev därefter tillfrågade om deltagande. BVCsjuksköterskorna informerades om att intervjuerna skulle spelas in och att båda författarna till studien skulle närvara vid intervjutillfällena. Samtliga tillfrågade accepterade att delta i 15

20 studien och datum, tid och plats för intervju bestämdes gemensamt. Respektive vårdenhetschef kontaktades för samtycke till intervjuerna som genomfördes under arbetstid på BVC-sjuksköterskornas arbetsplats. Forskningspersonsinformation (bilaga 1) skickades via post till samtliga BVC-sjuksköterskor. Tre av barnavårdscentralerna drevs i kommunal regi och en barnavårdscentral tillhörde privat sektor. BVC-sjuksköterskorna bestod av tre distriktssköterskor och en barnsjuksköterska, var år (m=51,5) och hade varit verksamma inom BVC mellan 5,5-25 år (m=12,1). Två av BVC-sjuksköterskorna hade utbildning i spädbarnsmassage och en BVC-sjuksköterska hade även utbildats i motiverande samtalsteknik. Tre av barnavårdscentralerna var lokaliserade i områden med högutbildade föräldrar och medel till höginkomsttagare. Invandrare utgjorde en minoritet i dessa områden och arbetslösheten var låg. En barnavårdscentral var belägen i ett område där arbetarfamiljer utgjorde majoriteten av befolkningen, och där delen som utgjordes av invandrarfamiljer var väl etablerad i arbetslivet. Intervjuerna ägde rum på respektive BVC-sjuksköterskas arbetsrum och bandinspelades. Intervjuerna tog mellan minuter. Transkribering och kodning av intervjuerna (A D) utfördes samma dag som de ägt rum. Intervjuerna lästes igenom upprepade gånger av båda författarna, enskilt och gemensamt. Kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet enligt Graneheim och Lundman (47), användes för att bearbeta de transkriberade intervjuerna. Analysen utfördes gemensamt av författarna. Meningsenheter valdes ut från textmaterialet, kondenserades och abstraherades. Därefter förseddes de kondenserade meningsenheterna med koder. Koderna jämfördes och diskuterades för att identifiera likheter och skillnader. Koderna sammanfördes sedan till subkategorier och kategorier som svarade mot studiens syfte. Nedan visas ett exempel från analysprocessen (se tabell 1). Tabell 1: Analysprocessen Meningsenhet och så pratar vi om hur familjerna upplever den här situationen och har fått ett så här skrikigt barn. Kondenserad meningsenhet Pratar om hur familjerna upplever situationen att ha fått ett skrikigt barn. Kod Subkategori Kategori Pratar om hur familjen upplever situationen Stödjande Samtal Stöd 16