Förvaltningsplan för världsarvet. Birka och Hovgården

Transkript

1 Förvaltningsplan för världsarvet Birka och Hovgården

2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, Stockholm Tel Fax Omslagsbild Skolklass på Borgvallen på Björkö. Foto: Bengt A. Lundberg. Layout Alice Sunnebäck 2007 Riksantikvarieämbetet 1:1 ISBN Tryck Arkitektkopia 2007 förvaltningsplan för birka och hovgården

3 Förord Världsarvet Birka och Hovgården är internationellt erkänt som ett av de bäst bevarade exemplen på vikingatidens handelsplatser. Det unika arkeologiska landskapet som karakteriserar Birka och Hovgården idag utgör ett välbesökt turistmål, som fordrar särskild förvaltning och tillsyn för att bevaras åt kommande generationer. Sedan 2005 har Riksantikvarieämbetet i samarbete med Ekerö kommun och Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat med att utveckla en förvaltningsplan för världsarvet Birka och Hovgården i enlighet med Unescos riktlinjer. Arbetet påbörjades som ett led för att åtgärda de brister som hade framkommit i Unescos tillståndsrapportering Periodic Reporting. Det blev sedan naturligt att tydliggöra världsarvets behov av skydd och vård i en förvaltningsplan. Tanken idag är att förvaltningsplanen skall fungera som ett instrument vid uppföljning av hot och brister och underlätta både det fortsatta långsiktiga bevarandet och skötseln av världsarvet samt vara vägledande för hur platsen förmedlas till allmänheten. Ett antal personer med olika kompetenser har medverkat till i arbetet. Länsstyrelsen i Stockholms län har företrätts av f.d. länsantikvarie Ann-Charlotte Backlund och nuvarande länsantikvarie Mats Jonsäter. Från Ekerö kommun har stadsarkitekt Leif Kåsthag, kulturchef Elisabet Lunde och planeringshandläggare Eva Mill deltagit. Medverkande från Riksantikvarieämbetet har varit enhetschef Ewa Bergdahl, förvaltare Lars Brandt och Robert Danielsson, byggnadsantikvarie Gunhild Eriksdotter och Klara Johansson, vikarierande platsledare Lena Johansson och ansvarig enhetschef Sune Lindkvist. En granskning av Birka och Hovgårdens historia och arkeologi har gjorts av Phyllis Anderson Ambrosiani och Solveig Brunstedt. Nina Pettersson har ansvarat för fortlöpande redigering och språklig granskning. Riksantikvarieämbetet 2007 Marianne Lundberg avdelningschef

4 förvaltningsplan för birka och hovgården

5 Innehåll Förord 3 Inledning 6 Vad är ett världsarv? 6 UNESCOs världsarvskonvention 6 Vad krävs för att räknas som ett världsarv? 6 Behovet av en förvaltningsplan 6 Världsarvet Birka och Hovgården 7 Förvaltningsplan för Birka och Hovgården 7 Världsarvsområdet 7 Birka och Hovgårdens universella värden 9 Vikingatida handelsknutpunkt 9 Synliga spår och rika kulturlager 11 Autentiskt arkeologiskt komplex 11 Birka och Hovgården ur ett nationellt perspektiv 11 Landskapet och bebyggelsen 11 Birka en stark symbol 12 Ett besöksmål med historia 12 Arkeologin i går och i dag 13 En förebild för fornminnesvården 13 En resurs för regional utveckling 14 Förvaltningsansvar 14 Birka och Hovgårdens förvaltningsråd 14 Förvaltningsrådets representation 16 Målsättningarna hit ska vi nå 17 Mål för bevarande 17 Mål för publikt arbete 17 Mål för tillgänglighet 17 Mål för kunskapsutveckling 17 Mål för delaktighet och samverkan 17 Strategier 18 Vad är zonering? 18 Vad är kanalisering? 18 Strategi för bevarande 18 Förhållningssätt till bevarande av landskapet 18 Bevarande i Birkas zoner 18 Förhållningssätt till bevarande av bebyggelsen 19 Strategi för publikt arbete 20 Förhållningssätt till publikt arbete 20 Publikt arbete i Birkas zoner 21 Förhållningssätt till besöksnäringen 21 Strategi för tillgänglighet 22 Förhållningssätt till tillgänglighet 22 Tillgänglighet i Birkas zoner 22 Strategi för kunskapsutveckling 22 Förhållningssätt till kunskapsutveckling 22 Strategi för delaktighet och samverkan 24 Förhållningssätt till delaktighet och samverkan 24 Prioriterade insatser Bevarande 25 Publikt arbete 25 Tillgänglighet 25 Kunskapsutveckling 25 Delaktighet och samverkan 25 Uppföljning och utvärdering 26 Dokument för uppföljning 26 Revidering av förvaltningsplan 26

6 Inledning Vad är ett världsarv? Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som anses så värdefullt att det är av betydelse för hela mänskligheten. Det är platser som på ett unikt och oersättligt sätt vittnar om jordens och människans historia och därför skall bevaras för kommande generationer som en del av vårt gemensamma arv. Unescos världsarvskonvention Eftersom många platser hotas av förstörelse och förfall har FN-organet Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation) upprättat en världsarvslista. Denna grundar sig på en konvention till skydd för världens natur- och kulturarv som antogs 1972 Världsarvskonventionen som är ett viktigt hjälpmedel i arbetet att bevara värdefulla platser och miljöer. Sverige ratificerade konventionen 1985 och har därmed bland mer än 175 andra nationer frivilligt åtagit sig att skydda de egna världsarven för all framtid. År 2006 omfattade Världsarvslistan 830 objekt, varav 14 svenska kultur- och naturminnen. Vad krävs för att räknas som ett världsarv? Ett kultur- eller naturminne som nomineras till världsarvslistan ska ha ett universellt värde. Ett kulturminne kan exempelvis vara ett mästerverk skapat av människan, ett arkitektoniskt stilbildande byggnadsverk, en miljö med anknytning till idéer eller ett framstående exempel på traditionell livsföring som är representativ för en viss kultur. Unesco bedömer att ett kulturminne har ett universellt värde om det uppfyller minst ett av en rad kriterier: i. represent a masterpiece of human creative genius; ii. exhibit an important interchange of human values, over a span of time or within a cultural area of the world, on developments in architecture or technology, monumental arts, town-planning or landscape design; iii. bear a unique or at least exceptional testimony to a cultural tradition or to be a civilization which is living or which has disappeared; iv. be an outstanding example of a type of building, architectural or technological ensemble or landscape which illustrates (a) significant stage(s) in human history; v. be an outstanding example of a traditional human settlement, land-use, sea-use which is representative of a culture (or cultures), or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change. Behovet av en förvaltningsplan Vård och skydd av ett världsarv ställer stora krav på förvaltning och tillsyn där frågor som turism, slitage och förändringstryck av olika slag måste ges särskild uppmärksamhet. Unesco uppmanar världsarvsnationerna att upprätta förvaltningsplaner, med strategier för att skydda och vårda världsarvets värden. Målet är att förvaltningsplanerna ska säkra ett verksamt skydd av världsarven för kommande generationer. Förvaltningsplanerna ska också fungera som verktyg för att balansera behov av vård och tillgänglighet samt hållbar ekonomisk utveckling med det lokala näringslivets intressen. förvaltningsplan för birka och hovgården

7 Världsarvet Birka och Hovgården Birka och Hovgårdens betydelse uppmärksammades av Unesco och togs 1993 med på världsarvslistan. Platsen uppfyller två av Unescos kriterier för att betecknas som världsarv. Världsarvskommitténs motivering: Criterion iii: The Birka-Hovgården complex bears exceptionally well preserved testimony to the wide-ranging trade network established by the Vikings during the two centuries of their phenomenal economic and political expansion. Kriterium iii: Birka- och Hovgården-komplexet är en exceptionellt välbevarad vittnesbörd om de omfattande handelsförbindelser som vikingarna etablerade under två århundraden och som vittnar om en anmärkningsvärd ekonomisk och politisk expansion. Criterion iv: Birka is one of the most complete and undisturbed examples of a Viking trading settlement of the 8 th 10 th centuries AD. Kriterium iv: Birka är ett av de mest unika, kompletta och oförstörda exempler på en vikingatida handelsstad från tiden e.kr. Sverige är i och med undertecknandet av världsarvskonventionen skyldigt att göra allt det förmår för att säkerställa identifiering, skydd, bevarande, levandegörande samt överlämnande av världsarvet till kommande generationer. Förvaltningsplan för Birka och Hovgården Riksantikvarieämbetet förvaltar för Statens räkning ett antal fastigheter med kulturhistoriska värden. Världsarvet Birka och Hovgården utgörs av några av dessa. Riksantikvarieämbetet har i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län samt Ekerö kommun utvecklat en förvaltningsplan för Birka och Hovgården i enlighet med Unescos riktlinjer. Planen ska ge övergripande kunskap om världsarvet och dess värden, och fungera som ett verktyg för att skydda och utveckla platsens värden för dagens och framtidens generationer. Förvaltningsplanen syftar till att: bevara världsarvet främja världsarvet som kulturell tillgång främja delaktighet och hållbar utveckling Huvuddokumentet förvaltningsplanen redovisar de tolv mål som sätter ramarna för förvaltningen av världsarvet Birka och Hovgården, följt av en redogörelse för de strategier som styr förvaltningen av världsarvsområdet. Bilagorna ger en mer detaljerad redogörelse för hur Birka och Hovgårdens värden kan skyddas, tas tillvara och förmedlas på bästa sätt: Bilaga 1 presenterar Birka och Hovgårdens historia och arkeologi. Bilaga 2 behandlar landskap och markvård. Bilaga 3 behandlar vård av byggnader. Bilaga 4 presenterar de lagar och styrdokument som reglerar förvaltningen av världsarvets olika delar. Bilaga 5 redogör för hur den publika verksamheten bör bedrivas. Bilaga 6 är en bibliografi. Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Stockholms län samt Ekerö kommun ingår i det förvaltningsråd som har som uppgift att följa förvaltningsplanen och realisera de mål som presenteras i planen. De tre myndigheterna är ytterst ansvariga för förvaltningen av världsarvet och förpliktade att ta tillvara på världsarvet på bästa sätt. Världsarvsområdet Birka är beläget på Björkö i Mälaren, tre mil väster om Stockholm. På nordvästra sidan av ön låg den vikingatida staden Birka. Hovgården som innefattar restarna efter det medeltida Alsnö hus med ytterligare husgrunder, en hamnvik och ett gravfält med bland annat tre kungshögar, ligger på Adelsö, en grannö till Björkö. Båda öarna ligger i Ekerö kommun. Världsarvsområdet utgörs av 226 hektar mark och omfattar på Björkö fastigheterna Björkö 1:10, 1:12, 1:14, 1:15, 3:9, 5:1, 4:5 samt sex icke reglerade samfälligheter på Björkö. Fastigheterna på Björkös södra del inbegrips inte, ej heller fastigheterna Björkö 1:16 eller 1:17 i byn. På Adelsö innefattas fastigheterna Hovgården 1:2, 1:7, 1:9, 2:8, 4:1, 6:1, 6:2 och Adelsö kyrka 1:1, 2:1 samt samfälligheterna Hovgården S:1, S:2. Ägare till fastigheterna är Staten, Ekerö kommun, Adelsö-Munsö församling samt ett antal privatpersoner. Världsarvsområdet omges av en buffertzon som omfattar hela Björkö och centrala delar av Adelsö. En buffertzon är ett område som omger den nominerade platsen och

8 Till v: Birka och Hovgårdens belägenhet i Sverige. Över: Birka och Hovgården ligger i Ekerö kommun. Till h.: Birka och Hovgårdens läge på Björkö respektive Adelsö. Till v.: Världsarvets omfattning och buffertzon. De blåmarkerade områdena visar världsarvsområdet och den gråtonade ytan anger buffertzonens utbredning. Under: Flygbild över världsarvsområdet taget från norr. Björkö syns i bakgrunden. Foto: Jan Norrman. förvaltningsplan för birka och hovgården

9 kan genom sina särskilda restriktioner förstärka skyddet kring världsarvet. Buffertzonen som omger Birka och Hovgården utgör bland annat riksintresseområde för kulturmiljön. Birka och Hovgårdens universella värden Birka och Hovgården kom genom upphöjelsen till världsarv att officiellt betraktas som ett kulturarv av universell dignitet. Världsarvskommittén beskriver vad universellt värde, outstanding universal value, innebär i följande text: Outstanding universal value means cultural and/or natural significance which is so exceptional as to transcend national boundaries and to be of common importance for present and future generations of all humanity. As such, the permanent protection of this heritage is of the highest importance to the international community as a whole. The Committee defines the criteria for the inscription of properties on the World Heritage List. Identifieringen av Birka och Hovgårdens värden bygger på den kunskap som finns i form av litteratur och utredningar, samt på erfarenheter från fältstudier och utgrävningar. Fokus ligger på fysiskt påtagliga historiska spår i landskapet. Tre universella värden har identifierats: Vikingatida handelsknutpunkt Birka och Hovgården är ett väl bevarat exempel på en vikingatida handelsplats från cirka och ger en bild av vikingarnas handelsnätverk under 200 år av ekonomisk och politisk expansion. Birka illustrerar handelskontakterna i vikingatidens Europa och deras inverkan på Skandinaviens efterföljande historia. Birka och Hovgårdens läge på öar i Mälaren vid skärningspunkten mellan de dåtida farlederna och i förbindelse med havet visar vattnets betydelse för kommunikation och transport under den vikingatida perioden och hur centrala sjölederna var för handelns framväxt. Birkas kontakter med omvärlden och de maktpolitiska uttrycken som med lång kontinuitet ägt rum på Hovgården gör hela området Vikingatidens handelsnätverk. Illustration: Wikipedia.

10 Synliga rester av Birkas borgvall. Foto: Bengt A Lundberg. Bevarade sten- och tegelmurar av Alsnöhus. Foto: Bengt A Lundberg. 10 förvaltningsplan för birka och hovgården

11 Adelsö, Hovgården och Birka unikt i svensk historia och av betydelse för Europas historia. Synliga spår och rika kulturlager De synliga spåren av Birka utgörs i dag av jord- och stenvallar tillhörande den fornborg (Borg) som nyttjades som tillflyktsort vid fara, de långa försvarsvallarna (stadsvallen), rester av stenpirar och båthamnar längs stranden samt av cirka gravar, varav cirka är gravar och stensättningar som omgav själva handelsplatsen. De fyndförande kulturlagren är till stor del intakta och endast till ringa del undersökta. De upp till två meter djupa lagren är ett värdefullt fysiskt arkiv och en källa för kunskap och framtida forskning. Birka är förbundet med det närbelägna Hovgården/Alsnöhus på Adelsö. De synliga resterna av Alsnö kungsgård från vikingatiden utgörs av anlagda husgrundsterrasser, en hamnvik, metertjocka kulturlager och inte minst det strategiska läget invid farleder och exponeringen mot handelsplatsen på Björkö. Därtill kommer tre kungshögar och flera mindre gravar. Lämningar från brytningstiden mellan vikingatid och medeltid representeras av den stora hamnbassängen och den unika runstenen samt båtuppdragningsplatser, så kallade naust. Från medeltiden stammar Adelsö kyrka samt ruinerna efter Alsnöhus, ett kungligt stenhus från 1200-talet. Bebyggelserester efter en av gårdarna i byn Hovgården är väl synliga mellan kyrkan och kungshögarna. De synliga spåren och de rika kulturlagren hjälper oss att få inblick i och kunskap om det vikingatida livet. Spåren ger besökaren möjlighet till förståelse av platsen och fyller en viktig funktion som pedagogisk resurs i levandegörandet av Birka och Hovgården. Autentiskt arkeologiskt komplex Birka och Hovgården har av Unesco beskrivits som ett autentiskt arkeologiskt komplex. Birka måste ses i ett sammanhang med de andra handelsknutpunkterna från tiden, från Ladoga i dagens Ryssland till Dublin på Irland. De flesta andra platser ligger dock under existerande stadsbebyggelse. Rikedomen och variationen hos det material som grävts ut vid Birka tyder på att det var en av de viktigaste platserna i den här gruppen. Hovgårdens datering överensstämmer väl med Birkas och många av de kriterier som utgör grunden för en kungsgård återfinns på Hovgården. Även litterära källor pekar mot att initiativet till och makten bakom handelsstaden Birka hade sin utgångspunkt i Alsnö kungsgård. Utgrävningar av svarta jorden på 1990-talet. Foto: Björn Ambrosiani. Birka och Hovgården ur ett nationellt perspektiv Birka och Hovgården har i egenskap av världsarv betydelse sett ur ett internationellt perspektiv. Men platsen rymmer också nationella värden. Birka och Hovgården är en stark symbol för Sveriges vikingatid och för landets kristnande samt avseende Hovgården även som politiskt maktcentrum under både vikingatiden och medeltiden. Landskapet och bebyggelsen Landskapet vid Birka och Hovgården har påverkats av och påverkat människorna under mer än tusen år. Spåren i landskapet ökar vår förståelse för platsens betydelse och ger oss en bild av samhällsutvecklingen över tid. Världsarvsområdet har en rik flora där naturtyper som vittnar om tidigare generationers liv och villkor finns representerade. Spåren av handelsplatsen ger också en bild av en tidig samhällsstruktur, en protostad i nära förbindelse med omvärlden. Även bebyggelsen berättar om platsens 11

12 förflutna. Flera bevarade byggnader i Björkö by visar hur en radby på Mälaröarna kunde se ut kring sekelskiftet Kyrkobyggnaderna inom världsarvsområdet visar på den betydelse som området har haft för Sveriges historiska utveckling. Ansgarskapellet på Björkö invigdes År 1834 restes Ansgarsmonumentet till minne av benediktinermunken Ansgars första besök i Birka. Adelsö kyrka byggdes i slutet av 1100-talet på kungsgårdens mark. Kring Adelsö kyrka låg fram till laga skiftet byn Hovgården, en klungby med tre gårdar. Husgrunderna efter Norrgården som revs på 1960-talet är väl synliga mellan kyrkan och kungshögarna. Birka en stark symbol Birka var ett vikingatida maktcentrum och associeras med Sveriges första stadsbildning. Ett rikt arkeologiskt fyndmaterial vittnar om en protostad med stadsstruktur, helårsbosättning och administration, religiös och ekonomisk funktion, handels- och transportnätverk, fjärrhandelsförbindelser och hantverk. Birka är också en symbol för kristnandet av Sverige. Ansgars besök på ön kunde äga rum i och med kungens och tingets tillåtelse, och har traditionellt tillmätts ansenlig vikt i historieskrivningen. I dag har betydelsen av visiten tonats ned, men uppförandet av Ansgarsmonumentet och Ansgarskapellet på Björkö visar vilket värde som Ansgars besök tillskrivits för Sveriges kristnande. Ett besöksmål med historia Birka och Hovgården är ett av Sveriges i dag mest kända och populära historiska besöksmål och har alltsedan de vikingatida lämningarna blivit mer kända lockat besökare från hela världen. Björkös vackra, öppna landskap i vilket besökaren kan ströva fritt, den rika floran, de vidsträckta och väl synliga gravfälten lockar. De många fynden fascinerar och vetskapen om vad som är dolt för ögat väcker intresse och kittlar fantasin. Genom arkeologiska utgrävningar och forskningsprojekt, museets utställningar, guidade visningar och andra aktiviteter förmedlas berättelserna om den vikingatida staden och dess invånare. Det så kallade Birkakrucifixet hittades i en kvinnograv under en utgrävning på Björkö. Krucifixet är från 800-talet och det äldsta kända i Sverige. Foto: Bengt A Lundberg. Ansgarskapellet på Björkö invigdes Foto: Bengt A Lundberg. Ansgarsmonumentet på Björkö restes 1834 till minne av benediktinermunken Ansgars första besök på Birka. Foto: Christian Larsen. 12 förvaltningsplan för birka och hovgården

13 Adelsö kyrka med en av de intilliggande kungshögarna i förgrunden. Foto: Bengt A Lundberg. På Hovgården möter besökaren en plats med lång kontinuitet, från 400-talet fram till idag, en levande bygd under ständig utveckling. De imponerande kungshögarna, sockenkyrkan och det betade fornlämningsområdet med utsikt över Hovgårdsfjärden och Birka tydliggör den maktpolitiska relationen mellan kungsgården och handelsplatsen. Arkeologin i går och i dag Björkö har sedan slutet av 1600-talet varit föremål för arkeologiska undersökningar. Arkeologins utveckling speglas genom de olika grävningarna, där naturvetaren Hjalmar Stolpes utgrävningar vid slutet av 1800-talet får anses vara de som lade grunden till svensk arkeologisk utgrävningsteknik. En modern utgrävning av Birkas Svarta jord genomfördes under åren under ledning av Björn Ambrosiani vid dåvarande Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Undersökningen gav ett stort dokumentationsmaterial med sammanlagt över lager, fyndposter och 6 ton benrester, framför allt från stadens näringsliv och hushållning. Härtill kommer ett stort naturvetenskapligt provmaterial för olika sorters vetenskaplig bearbetning. Grävningarna har fortsatt med bland annat amatörarkeologiska utgrävningar 2005 och 2006 och Birka lämnar utrymme för framtida forskningsinsatser. En förebild för fornminnesvården Birka och Hovgårdens nuvarande karaktär är framförallt ett resultat av de skötselåtgärder som initierades på 1930-talet. 1:e antikvarie Karl Alfred Gustawsson blev, tillsammans med riksantikvarie Sigurd Curman, vägledande i hur fornminnen skulle skötas och underhållas. Genom att återställa tidigare landskapsbild, återvinna ängens och hagens karaktär fick fornlämningarna en framträdande plats i landskapsbilden. Detta medvetet framarbetade landskap kom att verka som förebild för hur fornminnen skulle gestaltas och präglar än i dag föreställningen om hur fornlämningsområden bör skötas och underhållas. På Hovgårdens marker fanns ett levande lantbruk fram till mitten av 1950-talet och därefter har fornlämningsområdet betats. Någon egentlig igenväxning eller förbuskning har inte skett. I slutet av 1900-talet röjdes det forna ängsmarksområdet i norra delen och hasselbestånden glesades ut. 13

14 1930-talets restaurering och röjning av området kring Hemlanden på Björkö. Foto: K A Gustawsson. En resurs för regional utveckling Birka och Hovgården ligger mitt i den expanderande Mälarregionen. Världsarvet är en kommersiell tillgång för regionen och en angelägenhet för näringslivet, såväl för turism som för olika kringverksamheter. Genom att utveckla platsen som besöksmål kan världsarvet bidra med sysselsättning och utkomst för lokala entreprenörer och företagare. Lokalt skapar även tillgången till ett världsarv och de berättelser och studier som är knutna därtill förutsättningar för en starkare hemkänsla, lokal samhörighet och engagemang för hemorten. Det är också viktigt att Birka och Hovgårdens attraktivitetsskapande värden synliggörs som en resurs i stockholmsregionens regionala strategiska utvecklingsplan RUFS. Förvaltningsansvar Det ansvar som Sverige har tagit på sig genom att underteckna världsarvskonventionen styr hur världsarvet Birka och Hovgården skall förvaltas. Genom att tillämpa befintliga nationella lagar, skyddsbestämmelser och kommunala planer för världsarvet och dess buffertzon skall de värden inom världsarvsområdet som nomineringen har identifierat skyddas. De reglerar skydd och vård av såväl världsarvet som helhet som av fornlämningarna och bebyggelsen. Olika områden inom världsarvet omfattas av olika lagar och planer. Ett och samma område inom världsarvet kan också omfattas av flera lagar, bestämmelser och planer. Bilaga 4 ger en översiktlig presentation av den lagstiftning som rör världsarvets olika delar. Förvaltningen av Birka och Hovgården styrs huvudsakligen av miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL) och kulturminneslagen (KML). På lokal nivå är Ekerö kommuns översiktsplan och dess områdesbestämmelser de styrande instrumenten. Birka och Hovgården ligger inom såväl riksintresseområde för kulturmiljövården som för det rörliga friluftslivet vilka regleras i miljöbalken. Världsarvsområdet Birka och Hovgården omfattar ett stort antal fornlämningar och andra kulturhistoriskt intressanta lämningar: Dessa är skyddade genom kulturminneslagens andra kapitel, och såväl icke gränsbestämda skyddsområden som gränsbestämda fornlämningsområden finns inom världsarvet. Adelsö kyrka och dess kyrkogård är skyddad enligt kulturminneslagens fjärde kapitel. Plan- och bygglagen reglerar användning av mark och vatten samt utvecklingen av den byggda miljön. Birka och Hovgårdens förvaltningsråd Förvaltningsrådet för världsarvet Birka och Hovgården består av representanter från de tre myndigheterna Riks- 14 förvaltningsplan för birka och hovgården

15 Över: Lagskydd och områdesbestämmelser på Hovgården. Under: Lagskydd och områdesbestämmelser på Birka. 15

16 antikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Stockholms län samt Ekerö kommun. Efter godkännande av respektive myndighet har dessa ansvar för att förvaltningsplanen följs och befogenhet att vidta åtgärder om världsarvet hotas. De mål som anges i förvaltningsplanen ska ligga till grund för all verksamhet inom världsarvet. Målen konkretiseras och realiseras genom de olika strategierna. Rådet prioriterar insatsområden och projekt. Intressenter som bedriver verksamhet inom världsarvet har skyldighet att vara väl förtrogna med förvaltningsplanen och de mål som formuleras där, samt med gällande lagstiftning. Förvaltningsrådets representation Riksantikvarieämbetets uppgift är att vara samlande, förvaltande och pådrivande i kulturarvsarbetet och att verka för att världsarvet Birka och Hovgården bevaras och brukas på bästa sätt. Länsstyrelsen i Stockholms län företräder kulturmiljön i samhällsplaneringen och ser till att lagar och andra föreskrifter till skydd för Birka och Hovgården följs. Länsstyrelsen ger tillstånd till åtgärder, som exempelvis arkeologiska undersökningar, som rör lämningar eller miljöer som skyddas av lag. Ekerö kommun ansvarar för att Birka och Hovgården tillvaratas i den fysiska planeringen, det vill säga vid till exempel nyeller ombyggnad av enskilda byggnader eller hela miljöer. Kommunen och länsstyrelsen kan också besluta om bildande av kultur- och naturreservat samt ge dispenser från sådana bestämmelser och tillstånd till verksamheter som avser dessa områden. Kommunen arbetar även för att kommunmedborgarna ska bli mer delaktiga i världsarven genom att utveckla dessa som besöksmål och uppmuntra verksamheter med direkt anknytning till det historiska kulturarvet. Förvaltningsrådets sammansättning och uppgifter: Myndigheterna Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Ekerö kommun utser två representanter vardera att ingå i förvaltningsrådet. Om utsedd person inte kan delta ska suppleant utses. Inga externa intressenter ska ingå. Förvaltningsrådet ska arbeta efter de mål som definieras i förvaltningsplanen och se till att planen är aktuell. Förvaltningsrådet utgör samrådsplattform för myndighetsutövning och tillståndsprövning. Förvaltningsrådets medlemmar har befogenhet att representera respektive myndighet. Förvaltningsrådet beslutar om uppdatering av förvaltningsplanen. Förvaltningsrådet adjungerar vid behov representanter för verksamheter inom världsarvet för uppföljningar och utvärderingar. Riksantikvarieämbetet, som sammankallar till möten, skriver dagordning och dokumenterar varje förvaltningsråd. Det åligger även Riksantikvarieämbetet att genom samordnaransvaret se till att förvaltningsplanen uppdateras och att uppföljning görs regelbundet. Förvaltningsrådet ska ha en samordnare, utsedd av och anställd vid Riksantikvarieämbetet. En gång per år arrangeras ett gemensamt informations- och föredragningsmöte för respektive myndighets ledning. Föredragningen ska vara av informativt slag och handla om strategifrågor. 16 förvaltningsplan för birka och hovgården

17 Målsättningarna hit ska vi nå Förvaltningen av Birka och Hovgården ska uppfylla världsarvskonventionens mål, det vill säga säkerställa identifiering, skydd, bevarande, levandegörande och överlämnande av världsarvet till kommande generationer. Detta görs genom att arbeta mot följande målsättningar: Mål för bevarande 1 Kulturlandskapet på Birka och Hovgården är levande, bevarat och brukat. 2 Förvaltningen av miljön är förebyggande och proaktiv. 3 Birka och Hovgårdens universella och nationella värden utgör utgångspunkten för framtida förvaltning, beslut, planering och verksamhet. 4 Strategier upprätthålls och utvecklas i syfte att bevara och skydda den kulturmiljö som konstituerar världsarvet. Mål för publikt arbete 5 Världsarvet Birka och Hovgården är ett högkvalitativt besöksmål ur ett internationellt, nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. 6 Aktiviteter och program som erbjuds besökarna på Birka och Hovgården ger en helhetsbild av områdets historia och lockar till sökande efter fördjupad kunskap och sammanhang. 7 Birka och Hovgården har ett professionellt och kvalitetssäkrat samarbete med aktörer inom besöksnäringen. 8 Samverkan med utbildningsinstitutioner och skolor främjas och fördjupas och kulturmiljöpedagogiken utvecklas. Mål för tillgänglighet 9 Världsarvsområdet är tillgängligt för alla besökare, grupper såväl som enskilda, oberoende av ålder, kön, modersmål, etnisk eller kulturell tillhörighet, funktionshinder m.m. 10 Information om världsarvet sker fortlöpande via Riksantikvarieämbetets kulturmiljöportal samt andra digitala media. Mål för kunskapsutveckling 11 Fortlöpande forskning främjas kring världsarvet Birka och Hovgården. 12 Kunskapen om världsarvet fördjupas och sprids till allmänhet och skolor. Mål för delaktighet och samverkan 13 Allmänheten känner väl till och tar aktiv del i världsarvet. 14 Birka och Hovgårdens aktiviteter är en förebild för hur samverkan mellan förvaltning, företag, forskare och intresseföreningar utvecklas och fördjupas. 15 Det lokala engagemanget för platsen är starkt med aktiva föreningar och det bedrivs verksamheter av olika aktörer inom besöksnäringen, som ligger i linje med förvaltningen av världsarvet. 17

18 Strategier Förvaltningsplanen för Birka och Hovgården omfattar strategier som syftar till att uppfylla de tolv mål som formuleras i planen. Strategierna presenteras under de samlande rubrikerna bevarande, publikt arbete, tillgänglighet, kunskapsutveckling samt delaktighet och samverkan. Vad är zonering? Olika mål sätts för olika delområden inom världsarvet när det gäller aktiviteter som skötsel, information och tillgänglighet. Denna indelning, också kallad zonering, innebär en medveten uppdelning av världsarvet i områden med olika ambitionsnivåer och målsättningar. Genom zonindelning kan exempelvis känsliga områden skyddas och andra göras tillgängliga för besökare. Zonering av ett område kan se olika ut beroende på vilken aktivitet som avses. För Birka har indelningen resulterat i tre olika zoneringskartor en för markskötsel, en för tillgänglighet och en för publikt arbete. Zoner som tas upp i texten är entrézon, inre zon, mellanzon och yttre zon. Hovgården är ännu ej indelat i zoner. I förvaltningsplanen behandlas världsarvsområdet på Adelsö därför som en enda zon. Vad är kanalisering? Kanalisering innebär att medvetet styra besökare bort från områden som är känsliga för slitage. Det innebär samtidigt att uppmuntra besökare att utforska världsarvsområdet, med hjälp av exempelvis stigar, markeringar, kartor, guideböcker eller guidade visningar. Kanalisering är ett begrepp som används framför allt vid strategier för publikt arbete och förmedling. Strategi för bevarande Målet för bevarande med dess fyra delmål skall styra skötseln och underhållet av mark, byggnader och anläggningar inom världsarvet. Alla skötsel- och underhållsåtgärder som vidtas skall syfta till att bibehålla de värden som identifierats vid nomineringen. Förhållningssätt till bevarande av landskapet Det är av största vikt att det finns vetskap om de lagar och bestämmelser som skyddar olika värden i landskapet. Birka och särskilt Hovgården innehåller spår från flera tidsperioder och världsarvsområdet ska ge en upplevelse av utvecklingen över tid. Att försöka återskapa ett vikingatida kulturlandskap är inte önskvärt. Mark- och landskapsvården inom världsarvsområdet på Hovgården och Birka skall anpassas efter förutsättningarna för varje enskilt delområde, alltså berggrund, vegetation, slitage, väderlek m.m. Utifrån upprättade planer skall skötseln av markerna bedrivas genom slåtter, röjning, förnyelse av träd- och buskbestånd, reglering av betestrycket, underhåll av vägar, stigar, murar, staket och stängsel med grindar (bilaga 2). Skötseln skall vara planerad för att möjliggöra besök och visningar. Marken och landskapet får inte utsätts för långvarigt, koncentrerat slitage. Partier av stigar där gräset nötts bort skall restaureras, och skadade partier lagas. Bevarande i Birkas zoner Inom varje område fastläggs åtgärder och ambitionsnivå utifrån behov och resurser. Strategin för bevarande och förvaltning av landskapet omfattar åtgärder som rör mark, stängsel, gångstigar, vägar, djurhållning, trädvård, vatten, besökstryck, skötsel, markskador, grindar, elstängsel, gärdesgårdar, staket och stenmurar. Entrézonen Entrézonen på Birka omfattar Ångholmen och området kring Birkamuseet. Här finns servicefunktioner som toaletter, sopbehållare, hamnanläggning och sittmöjligheter. Entrézonens anläggningar är högprioriterade. Denna zon sköts som en park i innerstaden. Daglig tillsyn och skräpplockning, vissa ytor klipps, alla skador åtgärdas omgående. Inre zonen Inre zonen innefattar Borg, Svarta Jorden, Dansängen och Borgs hage. Skötseln i den inre zonen har högsta prioritet, med höga krav på tillgänglighet och förebyggande skydd mot slitage. Vid hårt slitage kan vandringsstigar behöva dras om så att besökare kanaliseras till mindre utsatta områden. 18 förvaltningsplan för birka och hovgården

19 Zonering av bevarande och markskötsel på Birka. Mellanzonen Mellanzonen innefattar områdena söder om Borgs hage, Bystan, Kärrbacka, Kvarnbacka och Hemlanden. I mellanzonen ska orördheten prioriteras. Här blir tillgängligheten i de flesta fall låg. Skötseln sker främst genom bete eller slåtter. Betning kan tillåtas även under högsäsong. Skötsel för att undvika skador på fornminnen, såsom avverkning av stora träd på gravar har dock högsta prioritet liksom föryngring av trädbestånd. Yttre zonen Skötseln anpassas så att landskapsbilden kring fornlämningsområdet ej störs. Skogsskötsel ska ske så att skogen blir en variationsrik och lättframkomlig blandskog. Delar av skogen kan, av pedagogiska skäl, betas hårt och bli gles. Skogen kan också användas för att förtydliga en äldre strandlinje. Områden som används för agrar näring ska i möjligaste mån avskärmas från besökare. Underhåll i den inre zonen på Birka. Foto: Bengt A Lundberg. Förhållningssätt till bevarande av bebyggelsen Befintliga byggnader inom världsarvet ska vårdas och underhållas genom aktiv förvaltning. Detta förutsätter god kunskap om det som förvaltas. Val av skötsel- och underhållsåtgärder ska grunda sig på långsiktiga vård- och underhållsplaner för byggnader. Byggnadens skick ska Betande kor sköter till stor del underhållet i Birkas yttre zon. Foto: Bengt A Lundberg. 19

20 vara vägledande för val av åtgärd, omfattning och tidpunkt. Tillståndsbesiktningar för att få fram underlag för åtgärdsbehov ska vara återkommande och protokollförda. Åtgärder ska vara beskrivna och hänsyn tagna till lagar och skyddsföreskrifter. Utförandet av åtgärder liksom borttagna värden ska dokumenteras. Nytillkomna byggnader och anläggningar inom världsarvet och buffertzonen regleras i Ekerö kommuns översiktsplan (2005): Nytillkommande bebyggelse inom världsarvsområdet som avviker mot det befintliga bebyggelsemönstret är olämplig. Särskild hänsyn ska tas till den kulturhistoriska miljön, landskapsbilden och bebyggelsemiljön. Åtgärder som kan skada kulturvärdena får inte vidtas. Inom världsarvsområdet får åtgärder endast vidtas som bidrar till att världsarvets status kan upprätthållas. Åtgärder inom buffertzonen får endast vidtas om dessa inte bedöms påverka världsarvet. Strategi för publikt arbete I arbetet med att till allmänhet och besökare förmedla kunskap och erbjuda upplevelser av världsarvet är följande dokument vägledande: Global code of Ethics for Tourism, Icomos International Cultural Tourism Charter, samt Riksantikvarieämbetets Kulturarvsturism-strategi för Det utvecklingsprogram (Birka 2015) som utarbetats och delfinansierats av Riksantikvarieämbetet under ska utgöra en idébank för publika satsningar inom världsarvet. Förhållningssätt till publikt arbete Den publika verksamhet som bedrivs i världsarvet syftar till att ge besökaren ökad förståelse för och upplevelse av platsens innehåll och kulturhistoriska värden. Verksamheten ska innehålla program och aktiviteter som bidrar till att ge besökarna en helhetsbild av världsarvet samt placerar in platsen i ett större sammanhang. Förmedlingen ska synliggöra relationerna mellan historia och nutid och inspirera besökarna att söka fördjupad kunskap och svar på frågor som rör mening och betydelse. Publikt arbete och kulturhistorisk förmedling ska präglas av god pedagogik. Besökare i världsarvet ska få kvalificerad, sakkunnig och underhållande vägledning i landskapstolkning. Av de pedagogiska metoder som står till buds ska tyngdpunkten ligga på interaktiv visningsverksamhet. Erfarna och skickliga pedagoger med förmåga att levandegöra de kulturhistoriska lämningarna och med god faktakunskap ska utgöra basen i världsarvets publika arbete. Tydliga pedagogiska mål ska även finnas för andra förmedlingsformer som skyltar, trycksaker, landskapsvård, utställningar samt tillfälliga arrangemang och aktiviteter. Zonering av det publika arbetet på Birka. 20 förvaltningsplan för birka och hovgården

21 En välbesökt guidning i Birkas inre zon. Foto: Bengt A Lundberg. Publikt arbete i Birkas zoner Entrézonen Här möter besökaren världsarvet. Entrézonen på Birka omfattar Ångholmen och området kring Birkamuseet. Här ska aktiviteter och program som inte direkt är kopplade till visningar förläggas. Vidare ska här finnas servicefunktioner som toaletter, sopbehållare, hamnanläggning och sittmöjligheter. Inre zonen Det primära besöksområdet innefattar Borg, Bystan, Dansängen, Borgs hage samt Stadsvallen. Den inre zonen rymmer de mest välbesökta platserna och den största koncentrationen av fornlämningar från vikingatiden. hänvisningsskyltar finns i området. Områden som används för agrar näring ska i möjligaste mån avskärmas från besökare. Förhållningssätt till besöksnäringen Verksamheten i världsarvet ska präglas av professionellt samarbete med aktörer inom besöksnäringen. Platsens kulturhistoriska värden ska framhållas så att represen- Mellanzonen Det bortre besöksområdet innefattar områdena söder om Borgs hage, Kärrbacka, Kvarnbacka och Hemlanden. Inga eller mycket få iordningställda informationspunkter förekommer, men spår och leder kan finnas i området. Besökaren får ta sig fram på egen hand, såvida inte besöksförbud råder. Tydliga stigmarkeringar och hänvisningsskyltar ska finnas i området där det är befogat. Yttre zonen Den yttre zonen ligger utanför de egentliga besöksområdena. Besökaren får ta sig fram på egen hand, såvida inte besöksförbud råder. Inga stigmarkeringar och Besökare utforskar Birkas mellanzon på egen hand. Foto: Bengt A Lundberg. 21

22 Förhållningssätt till tillgänglighet Kulturarvet är en gemensam tillgång och ska kunna förstås och upplevas av alla människor. Världsarvet Birka och Hovgårdens fysiska landskap och lämningar liksom dess historia och berättelser ska därför så långt det är möjligt göras tillgängligt för alla, även för personer med fysiska eller mentala funktionshinder. Världsarvets olika zoner ska utformas så att individer med funktionsnedsättningar kan ta del av platsens kulturhistoriska värden. Boverket utfärdade 2004 Föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. När det gäller fysisk tillgänglighet ska dessa normer vara vägledande. Tillgänglighet i Birkas zoner Entrézon Här möter besökaren världsarvet. Entrézonen på Birka omfattar Ångholmen och området kring Birkamuseet. Området ska så långt det möjligt vara tillgängligt för alla. Inre zonen Det primära besöksområdet innefattar Borg, Bystan, Dansängen, Borgs hage samt Stadsvallen. Zonen har en varierad grad av tillgänglighet, med målsättningen att alla på något sätt ska kunna ta del av områdets kvaliteter. Vissa centrala delar av kulturlandskapet samt informationspunkter ska kunna nås för alla. En knappt skönjbar stig i Hemlanden på Birka. Foto: Bengt A Lundberg. Mellanzonen Det bortre besöksområdet innefattar områdena söder om Borgs hage, Kärrbacka, Kvarnbacka och Hemlanden. I mellanzonen är tillgänglighetskravet lågt. Besökaren får ta sig fram på egen hand, såvida inte besöksförbud råder. Yttre zonen För övrig jordbruksmark och skogsområden finns inga krav på tillgänglighet. tanter för besöksnäring och turism kan utveckla produkter och verksamhet som bidrar till positiv och bärkraftig ekonomisk utveckling i världsarvets närområde. Birka och Hovgården ska utgöra ett exempel på hur samverkan mellan myndigheter och enskilda aktörer kan skapa förutsättningar för innovationer och experiment. Strategi för kunskapsutveckling Förvaltningsrådet ska främja arbetet med att fördjupa kunskaper om och analyser av kulturmiljöer från olika epoker samt stödja framtagandet av förbättrade verktyg för att utveckla arbetet med dessa miljöer. Strategi för tillgänglighet För att på sikt kunna säkerställa att miljön är tillgänglig för alla har en zonering fastlagts för Birka. Den ska fungera som ett underlag för prioritering av åtgärder som görs för att öka graden av fysisk tillgänglighet. En zonering av Hovgården saknas, men ska upprättas. Förhållningssätt till kunskapsutveckling Förvaltningsrådet ska initiera och efterfråga forskning som på olika sätt bidrar till att tillföra ökade kunskaper om världsarvets värden och betydelse samt utvecklar och fördjupar förmedling, tillgängliggörande och berättelserna om platsen. 22 förvaltningsplan för birka och hovgården

23 En flisad stig vid Borg på Birka. Foto: Egon Nygren. Zonering av tillgängligheten på Birka. 23

24 Riksantikvarieämbetet har som statlig myndighet möjlighet att stödja forskning via fördelning av FoU-medel i enlighet med Riksantikvarieämbetets FoU-program Programmet pekar ut tre tematiska områden, varav exempelvis temat Plats och tradition kan rymma forskning och utvecklingsprojekt som rör kulturhistoriska besöksmål. Förvaltningsrådet skall arbeta för att en forskningsplan tas fram i samarbete med forskande institutioner. Strategi för delaktighet och samverkan Världsarvet Birka och Hovgården är en gemensam tillgång och ansvaret för att skydda och vårda kulturmiljön delas av alla. En förutsättning för en fungerande vård av världsarvsområdet är samverkan mellan aktörer på central, regional och lokal nivå. En utgångspunkt för samarbetet är att ta hänsyn till olika gruppers intressen och samordna dessa. Samtliga aktörer inom världsarvet skall upprätta kommunikations- och marknadsplaner, planerna skall vara samordnade. Förhållningssätt till delaktighet och samverkan Myndigheter som Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket delar i många avseenden verksamhets- och intresseområden. På regional nivå finns aktörer som länsstyrelser, länsmuseer och kommuner. Över hela landet arbetar också företag, skolor, icke-kommersiella organisationer och enskilda med kulturmiljön och kulturarvet. De ideella insatserna har stor betydelse. Genom samverkan med till exempel markägare, arbetslag och hembygdsföreningar kan de ofta begränsade medlen mångdubblas även ett litet bidrag kan få stor verkan. Förvaltningsrådet arbetar för att alla ideella som kommersiella intressen vägs samman och tar initiativ till dialog och samverkan i syfte att öka och bredda delaktigheten för alla samhällsmedborgare. I världsarvskonventionen poängteras arbetet med att informera om världsarvet, inte minst genom skolorna. Riksantikvarieämbetet verkar för att sprida kunskap om världsarven för att öka allmänhetens delaktighet i dessa. Denna information kan även användas för olika utbildningsinsatser i skolorna. Ekerö kommun vill medverka till att kommunens invånare blir mer delaktiga i världsarven. Detta kan samtidigt innebära att bygdens utveckling stimuleras. Kommunen ansvarar för skolverksamheten som enligt läroplanen ska skapa förtrogenhet hos eleverna för kulturarven. I kursplanen står att eleverna ska lära känna sin hembygds historia och hur den format kulturen. Ekerö kommun verkar för att Ekerös skolbarn ska få kunskap om och känna engagemang och stolthet för kommunens världsarv. En särskild pedagogisk plan är därför utarbetad i samverkan mellan kommunen och världsarven Drottningholm och Birka och Hovgården. Munsö skola har under 2005 utsetts till världsarvsskola för Birka och Hovgården. 24 förvaltningsplan för birka och hovgården

25 Prioriterade insatser Världsarvskommittén har utarbetat ett verktyg, Periodic Reporting, för att underlätta regelbunden rapportering och utvärdering om världsarvens tillstånd. Rapporteringen är tvingande och sker vart sjätte år till Världsarvskommittén. En uppföljning till Unesco av verksamheten vid världsarvet Birka och Hovgården ägde rum Nedan ges en översikt av de huvudsakliga hot och brister som lyftes fram i den senaste rapporten. Insatserna som presenteras nedan syftar till att tillgodose behoven och minimera hoten mot världsarvet samt visa nödvändiga insatser för uppfyllande av målen. Förvaltningsrådet har ansvaret för att prioritera och upprätta handlingsplaner för de prioriterade insatserna. I planerna ska de olika aktörernas ansvarområden förtydligas. Bevarande Hot/brist: Buffertzonens omfattning är inte tillräcklig för skyddet av världsarvet. Åtgärd: Utvidgning av buffertzonens södra del på Adelsö bör övervägas. Hot/brist: Zonindelning saknas över Hovgården. Åtgärd: Zonering över området bör utarbetas, särskilt för att klarlägga vad som utgör entrézon respektive inre zon vid Hovgården. Hot/brist: Program saknas för övervakning av världsarvsstatusen. Åtgärd: En verksamhetsplan bör utarbetas som omfattar hotbild, riskanalys och konsekvensbeskrivningar. Denna skall biläggas förvaltningsplanen. Publikt arbete Hot/brist: Zonindelning för det publika arbetet saknas för Hovgården. Åtgärd: Zonering bör utarbetas där framför allt entrézon och inre zon definieras och beskrivs. Hot/brist: Skyltningen i/av världsarvsområdet är otillräcklig. Åtgärd: Information om världsarvet som är riktad till besökare bör förtydligas. Befintlig information i området och bör kompletteras. Hot/brist: Marknadsföringen av Hovgården liksom program och aktiviteter är inte utvecklat i samma utsträckning som Birka, och därför ges inte besökarna den helhetsbild av världsarvet som anges i målen. Åtgärd: Att i samarbete med lokala intressenter visa hur Hovgården kan förstärkas som besöksmål med marknadsföring, information, program och aktiviteter m.m. Tillgänglighet Hot/brist: Zonindelning för tillgänglighet saknas för Hovgården. Åtgärd: Zonering bör utarbetas. Hot/brist: Vissa servicefunktioner saknas vid Hovgården, bland annat kafé och besökscenter. Åtgärd: Faciliteter i anslutning till världsarvet bör utökas. Hot/brist: Risk för beroendeställning av tredje part vid kommunikationer till världsarvet. Åtgärd: Uppmuntra etablering av fler externa aktörer med verksamhet knuten till världsarvsområdet. Hot/brist: Flerspråklig information om världsarvet saknas samt tillgänglig information för funktionshindrade. Åtgärd: Utveckla och bredda informationen via RAÄ:s Kulturmiljöportal. Kunskapsutveckling Hot/brist: Forskningsstrategi saknas. Åtgärd: Utarbeta en långsiktig forskningsplan för vetenskapliga studier. Hot/brist: Kunskapen om övriga historiska skeden på Birka och Hovgården är bristfällig. Åtgärd: Uppmuntra en breddad historiesyn. Hot/brist: Glapp mellan aktuella forskningsresultat och skolornas undervisning. Åtgärd: Bredare samverkan mellan pedagoger och forskare i syfte att fördjupa kunskapsförmedlingen och utveckla nya berättelser om platsen. Delaktighet och samverkan Hot/brist: Medvetenheten om världsarvet och om hur världsarvet kan användas som resurs är otillräcklig och deltagandet bland näringsidkare, boende och andra aktörer i närområdet brister. Åtgärd: En strategi för samverkan med lokala näringsidkare, boende och myndigheter bör utarbetas. En strategi bör också utarbetas för hur världsarvet kan fungera som resurs för boende och för olika former av kommersiell verksamhet. Strategier skall utarbetas under 2008 i samarbete med myndigheter, lokala aktörer och fastighetsägare. Hot/brist: Ekonomiska och personella resurser brister, vilket begränsar möjligheterna att utveckla världsarvet och fullfölja målet att vårda och visa platsen. Åtgärd: Möjligheter till ökad finansiering ska undersökas. 25

26 Uppföljning och utvärdering En god förvaltning kräver periodisk uppföljning och utvärdering av tillståndet i världsarvsområdena. Genom regelbunden tillsyn och fungerande rutiner kan behov och brister synliggöras och förebyggas. Dokument för uppföljning En uppföljning kan vara en del i en kvalitetssäkring eller ett hjälpmedel då verksamheten ska beskrivas för andra parter, exempelvis Unesco. Nedan finns ett urval frågor som kan genomlysas vid en utvärdering: Förvaltningsplanen Fungerar förvaltningsplanen, finns skötselplaner för alla miljöer, är de aktuella och fungerar de? Besiktningar Genomförs återkommande besiktningar och dokumenteras besöken i fältdagböcker eller protokoll? Återkommande insatser Fungerar insatserna och ger de avsedd effekt? Behöver insatserna korrigeras? Engångsinsatser Genomfördes insatserna, fungerade de och gav de effekt? Hot och brister Hur är beredskapen mot uppmärksammade hot och hur minimerar man brister? Samarbete Fungerar samarbetet mellan aktörerna, kan det utvecklas eller behöver det förändras? Finansiering Räcker pengarna på kort och lång sikt? Behöver ambitionsnivån förändras? Mål Finns det mål för skötsel, vård, information och tillgänglighet? Behöver målen kompletteras eller korrigeras? Revidering av förvaltningsplan Förvaltningsplanen ska vara användbar för förvaltningsråd och verksamhetsansvariga, samt för aktörer som har intresse av strategier rörande Birka och Hovgården. Den ska även fungera som ett hjälpmedel för uppföljning och avstämning gentemot den operativa förvaltningen och mot Unescos Periodic Reporting. Förvaltningsplanen med bilagorna ska betraktas som ett levande dokument, som revideras och omformas kontinuerligt under förvaltningsrådets översyn genom att uppdateras vart femte år. 26 förvaltningsplan för birka och hovgården