Del 1. Omvärldsanalys Sid. 4. Del 2. Introduktion till rättvis handel Sid. 7. Del 3. Det här är Fairtrade Sid. 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Del 1. Omvärldsanalys Sid. 4. Del 2. Introduktion till rättvis handel Sid. 7. Del 3. Det här är Fairtrade Sid. 10"

Transkript

1

2 Del 1. Omvärldsanalys Sid. 4 Del 2. Introduktion till rättvis handel Sid. 7 Del 3. Det här är Fairtrade Sid. 10 Del 4. Internationella Fairtrade-kriterier Sid. 14 Del 5. Fairtrade-märkta produkter Sid. 17 Del 6. Odlare berättar Sid. 20 Del 7. Frågor och svar om Fairtrade Sid. 23 Del 8. Kritik och replik Sid. 29 Del 9. Att vara Fairtrade-ambassadör Sid. 31 Del 10. Tips på aktiviteter Sid. 34 Del 11. Lär dig mer Sid. 36

3 Den här handboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om rättvis handel generellt och Fairtrade specifikt. Innehållet är framtaget utifrån de frågor och insiktsfulla kommentarer som vi genom åren har fått från de tusentals personer som har deltagit i Fairtrades ambassadörsutbildningar. Vi tror att behovet av verktyg och hjälpmedel i informationsarbetet om Fairtrade ständigt förändras. Därför är vi tacksamma för alla synpunkter och kommentarer på innehållet och utformningen av handboken vi kan få. På hemsidan ligger alltid en uppdaterad version av denna, så ladda gärna ner en ny version med jämna mellanrum. Slutligen vill vi framföra vårt varma tack för alla de insatser som har gjorts och kommer att göras för att sprida information om Fairtrade. Alla ni som engagerar er gör verklig skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Lycka till och stort tack för ditt engagemang! / Personalen på Fairtrade Sverige

4 Fattigdomsbekämpning har under en lång tid varit en brinnande akut fråga för världens ledare och ett ständigt aktuellt diskussionsämne på globala toppmöten och konferenser. Bland allmänheten har ett allt starkare medvetande väckts kring situationen och människor över hela världen går samman för att agera mot världens ekonomiska, politiska, sociala, kulturella och miljömässiga orättvisor. Blir världen bättre? Det råder oeniga svar på den frågan. Vissa menar att världen aldrig varit så ojämlik som nu och att gapet mellan rik och fattig växer. Andra menar att världen aldrig varit bättre, allt fler människor kan läsa och skriva och att antalet fattiga minskar. Svaret på frågan är upp till var och en att forma utifrån sin egen tolkning av begreppet utveckling, men något som står klart är att mycket positivt har hänt under de senaste årtiondena. Dock återstår mycket att göra, utvecklingen inom fattigdomsbekämpningen går alldeles för långsamt och framför allt blir det inte bättre för alla. Trots all teknisk utveckling och den höga kunskapsnivån som finns kvarstår stora utmaningar. T.ex. lever fortfarande 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom, och koldioxidutsläppen i världen fortsätter att öka. De som drabbas värst av miljöförändringarna, t.ex. av översvämningar och brist på vatten, är de som lever i de allra fattigaste länderna. Sedan 1990 har FN:s utvecklingsprogram (UNDP) gett ut en årlig rapport, Human Development Report (HDR), där man med hjälp av aktuell statistik mäter mänsklig utveckling i världens alla länder. I en skrift från UNDP, Blir världen bättre, sammanställs utvecklingen i världen med utgångspunkt från UNDP:s statistik. 1 Framgångar (Källa: Blir världen bättre, Unicef och Millennium Development Goals Report 2013) Ca 90 procent av världens barn börjar i skolan, det är sju miljoner fler än 1999 och den högsta siffran sedan UNDP började mäta Genomsnittlig medellivslängd har sedan 1990 ökat och var 70 år under Människor har blivit mindre fattiga. Enligt Världsbankens senaste siffror från 2008 har den extrema fattigdomen i världen minskat från 43 procent 1990 till 22 procent Det betyder att 1,2 miljarder människor lever i extrem fattigdom. Fler barn överlever sin femårsdag tack vare vaccinering mot t.ex. mässlingen. Tillgången till vatten och sanitet har ökat, vilket i sin tur leder till hälsosammare liv för miljoner människor. Mellan 1990 och 2011 fick 1,9 miljarder människor tillgång till förbättrad sanitet. Under de senaste årtiondena har allt fler länder blivit demokratier och därmed har allt fler personer som kan påverka beslut som rör sitt eget liv ökat. Utmaningar 57 miljoner barn går inte i skolan barn dör varje dag av orsaker som kunde förhindras. Varje dag dör 1000 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. 783 miljoner människor saknar rent vatten. Hungern ökar inte längre, men 925 miljoner människor är kroniskt undernärda. 215 miljoner barn arbetar istället för att gå i skolan, 115 miljoner av dem inom den värsta formen av barnarbete. 1 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012

5 Stora klyftor i världen Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste årtiondena. De 20 procent som är fattigast har drygt 2 procent av världens inkomster. De 20 procent som är rikast har däremot 75 procent av världens samlade inkomst att leva på. 2 Vad beror ojämlikheterna på? Till viss del handlar det om naturresurser, geografiska förhållanden, befolkningsstrukturer och industrialiseringsgrad. Men huvudsakligen handlar det om politik, historiskt såväl som nutida, globalt som lokalt, och däribland villkor och förutsättningar för handel. Med dagens teknologi, finansiella resurser och samlade kunskap har vi kapacitet att utrota den extrema fattigdomen, i slutändan handlar det dock mycket om politisk vilja. 3 Världens ledare har antagit utmaningen att halvera fattigdomen och hungern samt öka levnadsstandarden i världen till 2015, ett löfte som gavs vid FN:s millennietoppmöte år På det mötet antogs millenniedeklarationen som slår fast vilka grundläggande värderingar FN ska arbeta efter under 2000-talet. Ur deklarationen har åtta millenniemål formats för att nå en positiv mänsklig utveckling i världen. År 2008 stod 192 länder bakom millenniedeklarationen. 4 Nästan alla mål går i rätt riktning, bland annat har andelen fattiga i världen minskat, fler barn går i skolan och HIV-epidemin har nått sin kulmen. Men om alla målen ska vara uppfyllda 2015 krävs det att politiker lever upp till sina löften och sätter fart på utvecklingen. Än är det inte för sent men vi måste öka takten. De två mål som går allra långsammast är mödradödligheten, som fortfarande är oacceptabelt hög, och koldioxidutsläppen där utvecklingen till och med går bakåt. 5 Genom att välja Fairtrade-märkta produkter kan konsumenter över hela världen bidra till att försvara samt påskynda utvecklingen av millenniemålen. Fairtrades kriterier har direkt inverkan på millenniemålen, t.ex. genom minimipriset och Fairtrade-premien som förbättrar odlares och anställdas ekonomiska situation och därmed bidrar till att utrota extrem fattigdom och hunger. FN:s millenniemål 1. Halvera jordens fattigdom och hunger 2. Att alla barn får gå i grundskolan 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män 4. Minska barnadödligheten 5. Förbättra mödrahälsan 6. Stoppa spridningen av hiv och aids 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Öka samarbetet kring bistånd och handel Ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor Millenniemål nummer åtta handlar om att utveckla ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Ett sådant mål är ett tydligt erkännande av den lokala och globala handelns betydelse för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Handel kan vara och är ofta ett effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom och främja välfärdsutveckling. Goda handelsrelationer förebygger även krig och konflikter. Problemet är dock att den potential för mänsklig utveckling som handeln rymmer motverkas av bland annat orättvisa handelsregler, inom och mellan länder. Särskilt drabbade är framförallt länder belägna i Afrika söder om Sahara, men även i Latinamerika och Asien. De senaste åren har stora krav ställts på att det globala handelssystemet måste bli mer rättvist. Förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) står dock nästintill stilla, detta för att rika och fattiga länder inte kommer överens om t.ex. hur snabbt marknaderna i länder med utbredd fattigdom ska öppnas för 2 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012, UNDP Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012

6 utländska företag. 6 Två tredjedelar av alla de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen bor och arbetar på landsbygden. De får sin försörjning, direkt eller indirekt, från jordbruket och påverkas därmed direkt av de regler som styr handeln med jordbruksprodukter. Vi har alla möjlighet att vara med och förändra! Varje dag handlar vi stora mängder varor som producerats i världens länder med utbredd fattigdom under bedrövliga levnads- och arbetsvillkor. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter. Sverige har undertecknat bland annat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, flertalet av ILO:s konventioner och Millenniedeklarationen precis som så många andra av världens länder. För att fattigdomsbekämpning inte enbart ska vara beroende av politikers handlingsförmåga har företag och konsumenter möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå målen snabbare. Vi har alla möjlighet att direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i länder med utbredd fattigdom. Det är först när vi agerar utifrån den teoretiska kunskap vi har om vår omvärld som förändring till det bättre kan bli verklighet. Avgörande för att världen ska bli en bättre plats att leva på är i slutändan därmed människors livsstil, här har varje individ en viktig funktion att fylla. Fairtrade är ett direkt verktyg för att förverkliga de mänskliga rättigheterna och millenniemålen. Att handla Fairtrade-märkta produkter är ett enkelt sätt att göra skillnad. 6 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012

7 De senaste åren har intresset och stödet för en rättvisare handel ökat markant. För att få till stånd en mer rättvis världshandel, där alla parter kan ges goda förutsättningar att agera på marknaden, krävs kraftfulla ansträngningar bland politiker och företag. Dessutom behövs en medveten konsumtion och ett aktivt brett stöd för en mer etisk handel hos allmänheten. Den bredden och medvetenheten ankommer på varje enskild förening, politiker, företagare och konsument att hjälpa till att åstadkomma. Rättvis handel är ingen ny företeelse. Rörelsen kan spåras tillbaka till 1940-talets USA, där idén om att stötta marginaliserade producenter i länder med utbredd fattigdom genom handel konkretiserades i vad som påminner om dagens världsbutiker. År 1964, inom ramen för en FN-konferens, uppmanade ett stort antal utvecklingsländer att arbeta systematiskt för mer rättvisa handelsförhållanden, Trade not aid (handel istället för bistånd) blev den nya parollen. Under FN:s ledning diskuterades och utarbetades under 1970-talet även förslag på hur en rättvisare världshandel och en "ny internationell ekonomisk världsordning" skulle kunna åstadkommas. Trots dessa försök utgör rättvis handel än så länge en liten, om än växande, andel av världshandeln. Rättvis handel är en internationell folkrörelse som har sina rötter i folkrörelsearbete bedrivet av framförallt solidaritets-, fackförenings-, och miljöorganisationer samt kristna samfund. Under 1990-talet började dagens rörelse ta en tydligare form. Fokus ligger på produkters tillverkningsprocess; arbetsförhållanden och demokrati- och organisationsformer i producentleden i länder med utbredd fattigdom. Rättvis handel är inte bistånd utan bygger på ett handelssamarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Ett samarbete som präglas av öppenhet, ömsesidighet och respekt för alla parter. En gradvis kommersialisering och professionalisering har utvecklats och frågor som produktutveckling och marknadsföring får allt större utrymme inom rörelsen. 7 Tio generella principer för rättvis handel 1. Skapa utvecklingsmöjligheter för ekonomiskt och socialt marginaliserade producentgrupper. 2. Öppenhet i organisationens struktur och aktiviteter samt en aktiv och utvecklande dialog. 3. Ge stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om rättvis handel. 5. Bättre betalningsvillkor till producenterna. 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering. 7. Goda arbetsförhållanden en hälsosam och säker miljö. 8. Inget utnyttjande av barn i arbete FN:s barnkonvention följs. 9. Miljö - aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. 10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på ömsesidig respekt och bidrar till stöd och tillväxt. 1 Rättvis handelsrörelsens målsättning är att marginaliserade producenter i världens länder med utbredd fattigdom ska få möjlighet att successivt förbättra sin ekonomiska och sociala situation genom handel. Målet uppnås dels genom att skapa rättvisare alternativ till den konventionella handeln och dels genom att producenten ska kunna planera långsiktigt för sin verksamhet och slippa vara 7 Hans Rignell, Rättvis handel Rörelse i rätt riktning?, Förlag Världsbutikerna för Rättvis handel 2007 (e-bok).

8 beroende av oberäkneliga världsmarknadspriser. De ska också ges möjlighet att kunna ta sig ur ett olönsamt produktionsmönster genom att exempelvis hitta andra försörjningsmöjligheter. Långsiktigt ger rättvis handel-principerna producenten förutsättningar att på gräsrotsnivå kunna stimulera en positiv samhällsutveckling genom investeringar i lokalsamhället, t.ex. utbildning och sjukvård. Detta skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en vidare samhällsutveckling i producentlandet. För att förbättra villkoren för producenter i länder med utbredd fattigdom bedriver rättvis handel-rörelsen även ett aktivt folkbildnings- och kampanjarbete för att skapa en ökad medvetenhet kring frågorna. Det finns tre större internationella organisationer som arbetar direkt med rättvis handel: WFTO, Fairtrade International och EFTA. World Fair Trade Organization (WFTO) WFTO är en global rättvis handel-organisation som samlar 350 organisationer som alla arbetar uteslutande utifrån den rättvisa handelns tio grundprinciper. Medlemmarna i WFTO är verksamma inom hela handelskedjan från produktion till butiksförsäljning. WFTO har även ett eget kontrollsystem för att garantera efterlevnaden av rättvis handel-principerna. Kontrollerna baseras på självutvärdering, utvärdering av varandra samt stickprovskontroller. WFTO har hittills endast haft en märkning för organisationer, men har nyligen lanserat en produktmärkning som garanterar att organisationen har följt WFTO s regelverk från produktion till försäljning. WFTO arbetar även med att öka försäljningen av rättvist handlade produkter genom att bedriva intressepolitiskt påverkansarbete och opinionsbildning. Majoriteten av medlemmarna i WFTO är producentorganisationer men även från Sverige finns det ett flertal medlemmar, bland annat. Organisationen Fair Trade Återförsäljarna (tidigare Världsbutikerna), IM Fair Trade, La Maison Afrique, Sackeus, The House of Fair Trade, North & South Fair Trade och Fair Monkey. Fairtrade International Fairtrade International utvecklar internationella kriterier för produktmärkningen Fairtrade och fungerar som stöd för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Fairtrade International utgör det yngsta tillskottet inom rättvis handelrörelsen och bildades Fairtrade International ägs av tre producentnätverk (Afrika, Asien och Latinamerika) och 19 nationella märkningsorganisationer som täcker 24 länder runt om i världen, däribland Fairtrade Sverige. The European Fair Trade Association (EFTA) EFTA består av de tolv största importorganisationerna i nio europeiska länder. Ingen svensk importör är ännu ansluten till EFTA. Importörerna köper produkter från producentorganisationer enligt rättvis handel-principer. I sina respektive hemländer fungerar importorganisationerna som grossister och ibland även återförsäljare. Varorna säljs framförallt via världsbutiker men även i konventionell dagligvaruhandel.

9 WFTO, Fairtrade International & EFTAs gemensamma definition på rättvis handel är: Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare, framförallt i Syd. Rättvis handel-organisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter, verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas.

10 Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. Fairtrade har funnits i Sverige sedan 1987 men initiativen för en rättvisare handel kom långt tidigare. En man som kom att betyda mycket för Fairtrade var Frans Vanderhoff. Han flydde från Chile till Mexiko på 70-talet och bosatte sig i sydöstra Mexiko. Vanderhoff märkte snart hur svårt det var för odlarna där att sälja sitt kaffe till ett bra pris. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. coyotes (mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare var de tvungna att sälja till mellanhänderna, till det pris de erbjöd. Frans Vanderhoff samlade i början av 80-talet ett hundratal odlare till ett möte för att tillsammans göra något åt sin situation. De startade tillsammans kooperativet UCIRI. UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för rättvis handel i Holland för att tillsammans råda bot på problemen. I Holland fanns konsumenter som gärna ville köpa kaffe som hade producerats under bra villkor. I samarbete med aktörer i Holland var UCIRI med och grundade den holländska motsvarigheten till Exocona Aldana, kaffeodlare Nicaragua. Fairtrade, Max Havelaar, och blev det första Fairtrade-certifierade kooperativet. Syftet var att ge marginaliserade odlare marknadstillträde och möjlighet att sälja i stora volymer, samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt kriterier för rättvis handel. Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella initiativ skapades, t.ex. Rättvisemärkt i Sverige, tyska Transfair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada skapades Trans Fair, i Finland Reilu Kauppa och Max Havelaar i Danmark och Frankrike, etc. Dessa organisationer verkade självständigt till dess att Fairtrade Labelling Organizations International, (nuvarande Fairtrade International) bildades 1997 med syfte att samordna kriterier och kontroll för Fairtradecertifierade producenter och produkter. Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter. Det som började med kaffe har utvecklats till att det finns utarbetade kriterier för ett tjugotal produkter, bland annat bananer, bomull, fotbollar, kakao, kryddor, te, och socker. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som förenar 19 nationella Fairtrade-organisationer (t.ex. Fairtrade Sverige) som innefattar 24 länder, samt producentnätverk som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. Dessutom finns det tre marknadsorganisationer som tecknar licensavtal genom Fairtrade International (till skillnad från de nationella Fairtrade-organisationerna) i dagsläget Tjeckien, Korea och Hongkong samt en associerad medlem, Mexiko. Fairtrade International utvecklar Fairtradekriterierna samt fungerar som stöd för odlare och anställda, bland annat med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras jobb består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya marknader för sina produkter. Fairtrade Internationals arbete finansieras bland annat av de nationella Fairtrade-

11 organisationerna, bland annat genom licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt genom sökta organisationsbidrag. Kontrollerna av efterlevnaden av Fairtrade-kriterierna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering 8. Fairtrade Sverige bildades 1997 under namnet Rättvisemärkt. I maj 2010 antog Rättvisemärkt det internationella namnet Fairtrade. Fairtrade Sverige består av en förening och ett bolag, Föreningen för Fairtrade Sverige och Fairtrade Sverige AB. Bolaget är icke vinstdrivande och ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen (LO) samt leds av VD Morgan Zerne. Föreningen leds av generalsekreterare Magdalena Streijffert. Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter från de företag som märker sina produkter. Föreningen för Fairtrade Sverige finansieras genom medlemsorganisationer samt genom projektmedel från t ex Sida, Konsumentverket och Postkodlotteriet. Fairtrade Sveriges uppdrag består i att öka utbudet av, och efterfrågan på, Fairtrademärkta produkter. Licensiera Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier och skapa ett mervärde för dessa företag. Påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att produktutveckla, utöka och marknadsföra sitt sortiment av Fairtrade-märkta produkter. Bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade. Föreningen för Fairtrade Sveriges arbete Föreningen för Fairtrade Sverige är en ideell förening och verkar i samarbete med sina medlemsorganisationer för att öka konsumentens kännedom och kunskap om, samt efterfrågan på, Fairtrade-märkta produkter. Föreningen för Fairtrade arbetar inom många olika områden för att höja kunskapen om Fairtrade. Läs mer nedan om de olika arbetsområdena. Som Fairtrade-ambassadör är du jätteviktig i föreningens arbete. Föreningen har ett nära samarbete med Fairtrade Sverige AB. Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp och att vara diplomerad innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Diplomeringen har funnits sedan år 2000 i Storbritannien och i dag finns det drygt 1400 Fairtrade Cities i Europa, USA, Kanada och Australien. I Sverige är intresset för att bli en Fairtrade City enormt, drygt hälften av kommunerna har på något sätt lyft frågan och drygt 60 kommuner har diplomerats. Som ambassadör är det både roligt och utmanande att engagera sig för eller i en Fairtrade City. Det finns stora möjligheter att på ett konkret sätt vara med och göra skillnad för odlare i länder med utbredd fattigdom. 8 FLO-Cert följer ISO65-standard, dvs den ledande kvalitetsnormen som gäller för certifieringsorganisationer. Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part.

12 Medlemsorganisationer I dagsläget är 46 organisationer medlemmar i föreningen för Fairtrade Sverige. Som medlem står man bakom Fairtrade Sveriges plattform och stadgar samt betalar en årlig medlemsavgift. Medlemsorganisationerna är en enorm resurs för Fairtrade och för dig som är engagerad för Fairtrade. Som Fairtrade-ambassadör kan du inte bli medlem i Fairtrade och därför inte heller representera Fairtrades organisation, istället representerar du Fairtrades budskap och konsumentmakten. Därför uppmanar vi dig som Fairtrade-ambassadör att engagera dig för Fairtrade genom en av våra medlemsorganisationer som kan erbjuda det sociala forum Fairtrade inte har möjlighet att organisera. Medlemsorganisationerna sitter på massor av kunskap om internationella frågor, rättvis handel och Fairtrade. Många gånger kan de lyfta frågor som är kopplade till Fairtrade som vi själva inte har möjlighet att driva, men där Fairtrade kan bli ett svar. De har också tillgång till en mängd resurser, såsom utbildningar, material, lokaler, kunnig personal osv. Medlemsorganisationer ABF Akademikerförbundet SSR Byggnads Coop Medlem Norrort Coop Medlem Syd Coop Medlem Väst Diakonia Ekobanken Equmenia Fackförbundet ST Farmaciförbundet Finansförbundet Folkuniversitetet Forum Syd GS-facket Handels Handelsanställdas förbund avdelning 24 Göteborg Kommunal Konsumentföreningen Stockholm Konsumentföreningen Svea Landsorganisationen (LO) Lärarförbundet Oikocredit Organisationen Fair Trade Återförsäljarna PMU Interlife PRO Påhlmans gymnasium Röda Korsets Ungdomsförbund SEKO Sigtunastiftelsen Socialdemokrater för tro och solidaritet SOS Barnbyar Studieförbundet Vuxenskolan Svenska kyrkan Svenska kyrkan Göteborgs stift Svenska kyrkans unga Svenska Missionsrådet Svenska Röda Korset Svenska Scoutrådet Sveriges Kristna Råd Unga örnars riksförbund Unionen Vision Viskadalens folkhögskola och kursgård Vårdförbundet We Effect Fairtrade för skolan Sedan hösten 2013 finns Fairtrade för skolan som är en skolsajt där skolor kan registrera sig och få stöd och inspiration för att nå målen i läroplanen som rör hållbar utveckling. Skolsajten är full av pedagogiska material, filmer och tips på hur andra skolor engagerat sig. Vid registrering väljer skolan ett antal utmaningar som berör skolans verksamhet, undervisning och roliga projekt att arbeta med under året.

13 Kyrka för Fairtrade Fairtrade Sverige har tillsammans med Svenska kyrkan och Sveriges Kristna Råd lanserat diplomeringen Kyrka för Fairtrade. Kyrka för Fairtrade är en utmärkelse till församlingar som engagerar sig för Fairtrade. Kriterierna för utmärkelsen handlar om att församlingen serverar och konsumerar Fairtrade-märkta produkter, driver kampanjer samt informerar om Fairtrade och rättvis handel. Fairtrade Fan Club Sedan 2010 har Fairtrade Sverige rekryterat offentliga personer för att bli ambassadörer i Fairtrade Fan Club. Syftet är att sprida kännedom om Fairtrade och att inspirera kända förebilder att göra insatser för förbättrade arbets- och levnadsvillkor i länder med utbredd fattigdom. Intresset har varit mycket stort, och i nuläget har Fairtrade Fan Club tretton medlemmar. Bland annat Pär Holmgren, Birgitta Ohlsson, Mattias Kristiansson, Mia Öhrn och Promoe. De är alla med och sprider information, inspiration och gör skillnad.

14 Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International, som utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. De internationella Fairtrade-kriterierna baseras på ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Kriterierna är utarbetade av Fairtrade International i samarbete med de producentnätverk och de nationella Fairtrade-organisationerna som finns i länder runt om i världen. Kriterierna har alla en gemensam utgångspunkt genom att garantera ett minimipris för råvaran och en långsiktig affärsrelation erbjuds förbättrade villkor för odlare och anställd arbetskraft i länder med utbredd fattigdom som annars kan missgynnas av villkoren för världshandeln. Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas t.ex. mestadels av odlare som livnär sig genom familjejordbruk. För dessa människor är betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större plantager med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll. Med detta som bakgrund bygger de generella internationella Fairtrade-kriterierna på en uppdelning i odlare respektive anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier: Kriteriernas indelning Kärnkriterier. Kärnkriterierna måste vara uppfyllda, de flesta initialt och vissa efter ett eller tre år, för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad. Utvecklingskriterierna. Utvecklingskriterier handlar om att kontinuerligt skapa förbättringar, t ex i fråga om arbetsvillkor och löner samt att hela tiden utveckla verksamheten socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Efterlevnaden av utvecklingskriterierna säkerställs genom en genomsnittsbedömning av olika utvecklingsområden, med syfte att producentorganisationerna ska ha eget inflytande över förbättringsprocesser inom specifika områden. Handelskriterier. Handeln med råvaran/produkten regleras också genom handelskriterierna, med krav på bl.a. spårbarhet och skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor. Produktspecifika kriterier. Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential.

15 Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på familjejordbruk och som har gått samman i en producentorganisation, ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform, för att skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den internationella handeln. I de fall då det finns en betydande andel fast eller tillfälligt anställda (t ex säsongsanställda) inom producentorganisationen gäller även kriterier för anställningsvillkor, såsom ickediskriminering, organisationsrätt, hälsa och säkerhet, m.m. Kärnkriterier Nedan följer ett utdrag ur Fairtrade-kriterierna Krav på spårbarhet, identifiering/märkning av råvaran samt dokumentation kring sålda volymer och priser (undantag för fysisk spårbarhet gäller processad kakao, socker, juice och te 9 ). Det ska finnas en utvecklingsplan för social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Planen rör både verksamhet, medlemmarna, lokalsamhället och miljön. Demokratisk organisationsstruktur, såsom krav på årsmöten och transparent administration. Odlaren erhåller en Fairtrade-premie utöver minimipriset. Premien investeras i social, ekonomisk och miljömässig utveckling i lokalsamhället. Beslut som rör Fairtrade-premien ska tas på demokratiska grunder. Diskriminering p.g.a. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning får ej förekomma. Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd person. Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över förbjudna kemikalier. Fernando Urbina Acedo, mangoodlare Peru Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig märkning av dessa. Skyddsutrustning ska finnas och användas. Krav på ansvarsfull avfallshantering. Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av buffertzoner. GMO (genmodifierade organismer) är ej tillåtet. Arbetsvillkor för eventuell anställd arbetskraft följer ILO:s konventioner. Löner ska ligga i nivå med eller överstiga den lagstadgade minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt genomsnitt. Diskriminering får inte förekomma. Tvångs- eller slavarbete får inte förekomma och barn under 15 år får inte anställas. Barnarbete motverkas genom att föräldrarna får förbättrad ekonomi. Barn kan hjälpa till i familjejordbruket, men detta får inte inverka negativt på skolgången eller barnets sociala utveckling. Organisationen verkar för, och kan i dokumentation bevisa, att anställda kan gå med i fackföreningar eller organisera sig på annat sätt. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen. 9 I februari 2010 beslutades det att undantag av fysisk spårbarhet skulle ges för produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet för dessa produktgrupper. En garanterad fysisk spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i alla led av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa produktgrupper/ingredienser. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en Fairtrademärkt produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie.

16 Utvecklingskriterier Krav på utvärdering av verksamheten, verksamhetsplanering för framtiden och förbättrad informationsspridning till medlemmarna. Genom information och utbildning får medlemmarna ökad insyn i styrning och administration. Producentorganisationen ökar successivt sin kapacitet att exportera sin råvara direkt ut på marknaden, genom t ex direktkommunikation med köpare och egna förädlingsprocesser. Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. Krav på buffertzoner och skydd för biologisk mångfald och ekosystem samt krav på produktionsteknik och vattenanvändning som inte skadar miljön. Riskbedömning samt utbildning kring frågor som rör jordens bördighet och risk för erosion. Åtgärder för minskad energikonsumtion och successiv övergång till hållbara energikällor Då det finns anställd arbetskraft ska en anställningspolicy finnas senast tre år efter initial certifiering, omfattande aspekter såsom ickediskriminering, organisationsrätt, anställningsvillkor, hälsa och säkerhet. Lönenivåer för anställd arbetskraft ökas successivt. Om det inte finns en aktiv eller erkänd fackförening i området, ska organisationen uppmuntra de anställda att utse en arbetarkommitté, som därtill ges utbildning i arbetsrättsliga frågor av producentorganisationen. Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på plantager eller i fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för anställd arbetskraft handlar framförallt om anställningsvillkor samt hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet. Under pågår en revidering av kriterierna för anställd arbetskraft. Kärnkriterier CSR (Corporate Social Responsibility, företags sociala ansvar) är en viktig del i företagets verksamhet. Arbetsgivaren är ansvarig för att ledning och anställda på alla nivåer informeras om de rättigheter och skyldigheter som Fairtradecertifieringen innebär. Grace Mwangi, anställd på Ravine Roses Kenya De extra intäkter som minimipriset ger ska främja de anställdas sociala och ekonomiska utveckling. En premie för sålda varor betalas ut till en premiekommitté, för investeringar i lokalsamhället. Beslutet för hur premien används tas av premiekommittén, under demokratiska former. Premien får inte investeras i produktionen, då sådana investeringar ligger på företagets ansvar. Arbetsplatsen ska vara säker för de anställda. Vid behov ska de få arbetskläder som skyddar vid arbete. De anställda får information om och utbildning kring hälsa och säkerhet. Det ska finnas rent dricksvatten, toaletter, god ventilation, nödutgångar, brand- och första hjälpen-utrustning. Fria hälsokontroller erbjuds de anställda. All form av diskriminering är förbjuden, t.ex. pga kön, ålder, civilstånd, funktionshinder, etnicitet, facklig anslutning, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning. Hot, bestraffningar och sexuella trakasserier får inte förekomma. Alla fast anställda arbetare har anställningsavtal, som specificerar ansvarsområden, lön och arbetstid, minst två veckors semester, sjukersättning och frånvaro. Socialförsäkring betalas av arbetsgivaren. All övertid är frivillig och ska ersättas. Mammaledighet uppgår till minst åtta veckor, för vilket lön utgår.

17 Lönerna ska ligga i nivå med, eller överstiga, den lagstadgade minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt genomsnitt. Tvångs-/slavarbete är förbjudet, liksom anställning av barn under 15 år. Arbetssysslor som innefattar risker, t.ex. hantering av kemikalier, får inte utföras av personer under 18 år, av funktionshindrade eller av gravida/ammande kvinnor. Alla anställda har rätt att organisera sig fackligt och att som grupp förhandla sina arbetsvillkor gentemot arbetsgivaren. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen. Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd person. Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över förbjudna kemikalier. Plan ska finnas för miljöhänsyn, liksom dokumentation för markanvändning, drift av jordbruk och användning av eventuella bekämpningsmedel. Mängden avfall ska minskas, återanvändas och återvinnas i så hög grad som möjligt. Avfallsvatten får inte påverka vattenkvalitet, mark eller födoämnen. Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig märkning av dessa. Det ska finnas en plan för hur bekämpningsmedel fasas ut. Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av buffertzoner. GMO (genmodifierade organismer) är inte tillåtet. Utvecklingskriterier Ett år efter initial certifiering ska det finnas en plan för fortsatt social utveckling. Ett år efter initial certifiering ska alla inom företaget ha kunskap om certifieringen och Fairtrade, om de rättigheter och skyldigheter som detta innebär för samtliga inom företaget. Kompetensutveckling och utbildning inom relevanta områden för de anställda. Extra hänsyn tas i detta avseende till kvinnors samt minoritetsgruppers behov. Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. Barn till fast anställda ska ha tillgång till utbildning och skolgång inom ett år efter initial certifiering. Mammaledigheten ska årligen ökas med en vecka för att till slut uppgå till minst 12 veckor. Lönenivåerna ökas successivt. Bostäder ska vid behov erbjudas de anställda till en rimlig kostnad. Boendet ska vara i gott skick med nödvändiga faciliteter för hygien och trygghet. Kontinuerlig utbildning för de anställda kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Fri grundläggande sjukvård erbjuds och sjukstuga ska finnas på arbetsplatsen. I länder där det finns kollektivavtal inom aktuell sektor ska arbetsgivaren följa detta inom ett år efter initial certifiering. Arbetsgivaren ska sträva mot att alla fast anställda erhåller pensionsförsäkring. De som är tillfälligt anställda under minst en tremånadersperiod ska ha anställningsavtal samt samma arbetsvillkor och förmåner som fast anställda. Krav på plan för hantering av miljörisker. Det ska finnas buffertzoner kring odlingen för att bevara biologisk mångfald och skydda djur, natur och vatten. Även diversifiering av grödor och återplantering.

18 Återvinning av avfall och annat material sker i så hög grad som möjligt. Vattenanvändning ska inte leda till föroreningar, försaltning av jord eller ökenspridning. Ev. bekämpningsmedel som används undantagsvis fasas successivt ut. Åtgärder för minskad energikonsumtion och successiv övergång till hållbara energikällor. Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och säljer) Fairtrade-certifierade produkter/råvaror, fram till och med att produkten förpackas och märks. Sedan maj 2011 är handelskriterierna indelade i fyra områden: Generellt, handel, produktion samt verksamhet och utveckling. Nedan beskrivs kriterierna övergripande. Generellt Samtliga handelsaktörer som köper/säljer (tillverkar/förpackar/märker) en Fairtrade-certifierad råvara inspekteras och certifieras samt följer riktlinjer som rör användningen av Fairtrade-märket på såväl produkter som i marknadsföring. Handel Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade producentorganisationen. Detta avtal bygger på ömsesidighet och tydlig dokumentation, gällande bl a volymer, kvalitet, pris samt betalnings- och leveransvillkor. Produkter/råvara som köps och säljs som Fairtrade-certifierad måste alltid ha producerats av Fairtrade-certifierade producentorganisationer och vara spårbara genom hela handelskedjan, genom dokumentation och tydlig märkning. Krav på fysisk spårbarhet undantas för kakao, socker, juice och te, på grund av produktionstekniska orsaker. Produktion Inga generella kriterier. Här gäller de produktspecifika kriterierna. Verksamhet och utveckling Fairtrade syftar till att ge producentorganisationer i länder med utbredd fattigdom långsiktig tillgång till en internationell marknad, genom handelsrelationer som bygger på ömsesidig respekt, transparens och engagemang. I detta är också informationsutbyte en viktig del, framförallt för producentorganisationen som då mer effektivt kan planera för sin produktion och leveranser. Producentorganisationen kan begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 procent av det avtalade priset (ordervärdet). Prissättningen för en Fairtrade-certifierad råvara påverkas bland annat av minimipriset, premien och den ekologiska prisdifferentialen, samt i övrigt av utbud och efterfrågan. Mer information om minimipris och premie finns specificerat, per produktkategori, i förteckningen över minimipris och premie. Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential.

19 I dagsläget finns drygt 1600 Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden. Se en komplett och uppdaterad lista på Fairtrade Sveriges hemsida i produktdatabasen. Det finns för närvarande produktkriterier utvecklade för ett tjugotal produktgrupper. Produktgrupper Blommor, bomull, dessert & glass, flingor & müsli, frukt & grönt, godis, guld, honung, hudvård, kaffe, kakao & choklad, kakor & kex, kalla drycker, kryddor & örter, nötter, quinoa, ris, socker, sportbollar, sylt & marmelad, te, torkad frukt, trä, vegetabilisk olja och vin. Sammansatta produkter glass, choklad, kosmetika etc. Utöver ovan nämnda produktgrupper finns även s.k. sammansatta Fairtrade-märkta produkter. Dessa är produkter som består av ett flertal ingredienser och som innehåller minst en råvara som är Fairtrade-certifierad, t.ex. chokladkakor, kakaodryck, läsk, glass, müsli, bodyscrub m.fl. Villkoren för att en sammansatt produkt ska kunna bli Fairtrade-märkt är att alla ingredienser som kan vara Fairtrade-certifierade ska vara det. Minst 50 procent av produktens råvaruinnehåll måste vara Fairtrade-certifierat. I de fall produkten till största del består av icke Fairtrade-certifierat innehåll (t.ex. mjölkprodukter i glass), men har en huvudingrediens som är Fairtrade-certifierad (t.ex. vanilj och socker i vaniljglass) ska denna utgöra minst 20 procent av produktens torrvikt. I vissa sällsynta fall kan undantag göras om detta bedöms komma odlaren till gagn. Kriterierna för sammansatta produkter inom produktgrupperna bomull, hudvård och trä ser annorlunda ut.

20 Alfred Butao välkomnar oss att slå oss ner framför hans hus. Han propsar på att inte själv sitta på den enda stolen som är framställd, i Malawi är ett sätt att visa respekt att erbjuda sina gäster de bästa platserna. Vi befinner oss i byn Chinagua i södra Malawi. Här har Alfred bott hela sitt liv och arbetat med socker den större delen av det. Sedan år 2000 är han medlem i sockerkooperativet Kasinthula Cane Growers och odlar själv sockerrör. År 2004 blev Kasinthula Fairtrade-certifierade, och det var inte förrän då Alfred förstod fördelarna med certifieringen. Fairtrade-premien har investerats i ett flertal projekt som på ett tydligt sätt har förbättrat levnadsvillkoren i de byar där Kasinthulas 282 medlemmar bor. Den största utmaningen i området är tillgång till vatten. Tidigare hämtade kvinnorna vatten i floden, och flera gånger om året inträffade dödsolyckor p.g.a. krokodilerna i floden. Tack vare Fairtrade-premien har man nu borrat 15 brunnar, som förutom säkerhet innebär renare vatten och mindre arbetsbörda. Man har också förbättrat kliniken i området och köpt in fem cykelambulanser så att de sjuka kan ta sig dit och få vård i tid. En tredjedel av premiepengarna går till liknande sociala projekt, en tredjedel går till investeringar i skörden och en tredjedel till en fond för mikrolån. Nästa stora satsning är en skola, idag tvingas barnen gå långa sträckor för att få utbildning.

21 Den främsta anledningen till att odlarna valde att organisera sig var att få en starkare förhandlingsförmåga gentemot det sockerbruk som köper upp sockerrören och förädlar det till socker. Medlemmarna träffas också för att diskutera hur man kan förbättra och effektivisera produktionen. De har planer på att plantera träd kring odlingarna. Det gör att det regnar mer och möjligheterna till självbevattning ökar. En annan plan är att köpa in hästar för att själva kunna transportera sockerrören till sockerbruket. Alfred Butao har nio barn. Omtanken om dem visar sig snabbt när han får frågan om vad han önskar för framtiden: Malawi är ett av världens minst utvecklade länder, och fattigdomen är påtaglig. Vi för en diskussion om fattigdom och utveckling. Alfreds definition av att vara fattig är att inte ha tak över huvudet, mat eller kläder, och inte kunna läsa. Själv anser han sig vara lyckligt lottad, vilket också syns i trycket på hans t-shirt: "Optimizer - thinking positive". Sharon är 23 år gammal och har två barn. Som mamma har hon flera av de förmåner som de anställda har haft rätt till sedan farmen Ravine Roses för tre år sedan Fairtrade-certifierades. Arbetstiderna är vanligtvis mellan 7:30 och 16:00, med en timmes lunchrast och 15 minuters tepaus. Men Sharon jobbar till 15:30 och får trots det full lön. Detta är en förmån som alla kvinnor har under nio månader efter att de fött barn. De har också rätt till tre månaders mammaledighet, utöver semestern. Mer försäljning ger högre intäkter och större premieinvesteringar - Vi får mer betalt för de rosor som är Fairtrade-certifierade, och vi vill förstås att försäljningen av dessa rosor ska öka. Då blir dessutom premieinvesteringarna större, säger Caleb Kiptoo, som är personalansvarig och Fairtrade Officer på Ravine Roses. Premien har bland annat investerats i att förbättra hälsovården. Man har satsat på familjeplanering, HIV-test och vaccinering av de anställdas barn. Utbildning är också ett område som har prioriterats och man har erbjudit körlektioner och kurser i datakunskap. Löner enligt avtal Minimilönen i Kenya är 102 kenyanska shilling/dag, vilket blir 3000 shilling/månad (ca 300 svenska kronor). På Ravine är ingångslönen 180 shilling/dag, d.v.s shilling/månad. Om försäljningen ökar får även de anställda avtalsenliga löneökningar med en viss procentsats. 25 procent av de

22 anställda är med i facket, men kollektivavtal gäller alltid för löneförhandlingen. Enligt de internationella Fairtrade-kriterierna ska kostnadsfri transport för de anställda finnas om de bor långt från produktionen. Alla som arbetar på Ravine Roses bor dock i näraliggande byar, så varken bostäder eller transport erbjuds. Med ett undantag. Caleb berättar att kvinnorna erbjuds kostnadsfri transport hem när de jobbar skift till lite senare på kvällen. Arbete för att förbättra miljön Våtmarker som filtrerar vattenavfall har byggts, och man har planterat en stor mängd olika växter för att främja den biologiska mångfalden i området. Dessutom har man planterat flera tusen träd i anslutning till farmerna. I så stor utsträckning som möjligt försöker man återvinna de bekämpningsmedel som används. När rosorna har besprutats får ingen gå in i växthuset under en bestämd tidsperiod. De som besprutar blommorna använder skyddskläder och ansiktsmasker. När rosorna bevattnas tas inget vatten från sjöarna, istället använder man regnvatten som samlats ihop i stora reservoarer samt en borrad brunn som pumpar upp grundvatten. Hårda kontroller Avgörande för Fairtrade är givetvis trovärdigheten. FLO-Cert genomför årliga kontroller. Caleb berättar om hur de går till:

23 Under en ambassadörsutbildning dyker det ofta upp en massa frågor och funderingar. Här nedan har vi samlat några av de vanligaste frågorna om Fairtrade. Har du ytterligare funderingar, kontakta oss på Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning. När du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Varför Fairtrade? Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i världens länder med utbredd fattigdom, under bedrövliga arbets- och levnadsvillkor och ibland även med barnarbete eller slavliknande förhållanden som följd. Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter. Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner, precis som så många andra länder. För att dessa konventioner inte bara ska vara lösa löften har företag och konsumenter möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå hela vägen snabbare, att genom Fairtrade direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i världens länder med utbredd fattigdom. Det är ett enkelt sätt att göra skillnad. Europaparlamentet har angivit rättvis handel/fairtrade som ett viktigt instrument för att uppnå millenniemålen (A6-0207/2006). Enligt en undersökning i februari 2013 av undersökningsföretaget TNS SIFO är 82 procent av konsumenterna beredda att betala mer för en produkt om den är Fairtrade-märkt. Det är den efterfrågan som Fairtrade vill möta. Vilka produkter finns att köpa? Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta varor att välja bland, t.ex. kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färsk frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, guld, sportbollar, trä och produkter som innehåller Fairtrade-certifierad bomull. Du hittar Fairtrade-märkta produkter i de flesta livsmedelsbutiker, men också på andra ställen där det säljs mat och dryck. Vad är Fairtrade International? Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som förenar ett 20-tal nationella Fairtrade-organisationer (t ex Fairtrade Sverige) samt producentnätverk som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom, bland annat med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras jobb består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya marknader för sina produkter. Fairtrade Internationals

24 arbete finansieras av de nationella Fairtrade-organisationerna, bland annat genom licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt sökta organisationsbidrag. Vem kan bli en Fairtrade-certifierad producent? Alla producentorganisationer i länder med utbredd fattigdom som anser sig vilja och kunna leva upp till internationella Fairtrade-kriterier kan göra en ansökan till FLO-Cert. Därefter följer en certifieringsprocess som bl. a. innefattar en inledande inspektion. Fairtrade International definierar producentländer som länder med låg eller medel utvecklingsstatus. Definitionen bygger på OECD- DAC (Development Assistance Committee) lista över mottagarländer för offentligt utvecklingsbistånd. Vad är FLO-Cert? FLO-Cert är ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ansvar för inspektioner och certifiering av producentorganisationer och exportörer/importörer. Inspektionerna utförs av ca 120 inspektörer från FLO-Cert, av vilka drygt 100 är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. FLO-Cert följer ISO65-standard, dvs. den ledande kvalitetsnormen som gäller för certifieringsorganisationer. Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part. Hur går kontrollen till? För att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas (vissa kärnkriterier efter 1-3 år). Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd startar en certifieringscykel som innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa förbättringar enligt utvecklingskriterierna. Det finns två typer av kontroller: 1) Kontroll av dokumentation, såsom köp- och betalningsdokument för samtliga aktörer, producenter, exportörer, importörer och licenstagare. 2) Fältkontroll, som innebär ett årligt besök hos producenten och genomgång av verksamheten. Även importörer och licenstagare måste genomgå en fysisk inspektion, 1-3 gånger under en treårsperiod. Vad händer om odlaren inte uppfyller kriterierna? En Fairtrade-certifierad producentorganisation som inte uppfyller fastställda kriterier får en anmärkning och krav på rättelse inom en specificerad tidsperiod. Vid upprepade misslyckanden med att rätta till noterade missförhållanden blir producentorganisationen av med sin certifiering. I första hand försöker man dock komma till rätta med de problem som finns. Vissa anmärkningar av allvarlig karaktär ger dock underlag för omedelbar "avstängning". Om en producentorganisation misstänks för att inte leva upp till kriterierna kan det också bli tal om en oanmäld inspektion och mer omfattande utredningar. Hur fungerar Fairtrades minimipris? Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade och konventionell odling är att Fairtrade-kriterierna garanterar odlaren ett pris som täcker produktionskostnaden, i form av ett minimipris. Minimipriset räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter för COSP (Cost of sustainable production). Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett lägsta pris som inte får underskridas. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-märkt råvara sätts ofta priset ovan eller långt ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om råvaran dessutom är ekologiskt certifierad garanteras odlaren ett ännu högre pris, genom den s.k. "ekologiska prisdifferentialen" (se info nedan). När du köper en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor. Ökade inkomster gör att odlarna kan planera långsiktigt för verksamheten, t ex att förbättra kvaliteten på produkterna och/eller att höja effektiviteten i produktionen. En direkt följd av

25 detta är att barnarbete motverkas; barnen kan gå i skolan istället för att arbeta, då föräldrarna får högre inkomster. Hur fungerar Fairtrade-premien? Fairtrade-certifierade producentorganisationer garanteras alltid en Fairtrade-premie vid försäljningen av råvaran. Denna ligger utöver minimipriset men ingår alltid i den totalsumma köparen betalar för råvaran. Ju större volymer som köps/säljs, desto högre blir med andra ord premien i absoluta tal. Fairtrade-premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t.ex. i en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jordbruket/produktionen. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, en viktig del i en demokratisk process. Premien ligger på cirka 5 % (beroende på produktgrupp) av försäljningsvärdet. Exempel: för kaffe är premien 20 cent per sålt pound och för bananer en USD per såld bananlåda. Vilka är de generella kriterierna? Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Hur motverkar Fairtrade barnarbete? Uppskattningsvis är ett av sju av världens barn involverat i arbetsformer som negativt påverkar barnets utbildning, hälsa och säkerhet. Fairtrade jobbar sedan länge med tydliga kriterier för att motverka och förhindra barnarbete hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer. Fairtrade arbetar med att motverka fattigdom grundorsaken till förekomsten av barnarbete genom kriterier för ekonomisk, social och miljömässig utveckling, samt certifiering och kunskapsöverföring. Certifierade producenter får genom Fairtrade förbättrade ekonomiska villkor, en stabilare ekonomi och ökade möjligheter för barn att gå i skolan istället för att arbeta. Fairtrade skiljer i definition av barnarbete på barn som hjälper till i arbetet på familjens egen gård och barn som anställs som arbetskraft. Enligt kriterierna får barn hjälpa till på familjens gård så länge det inte inskränker barnets skolgång, utbildning och sociala utveckling. Däremot får inte barn utföra uppgifter av sådant riskfyllt slag att det kan påverka barnets hälsa och utveckling. Tvångs- eller slavarbete, inklusive trafficking, får inte förekomma - och barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Vad kostar en Fairtrade-märkt produkt? Fairtrade menar att handel och konkurrens inte får ske till priset av att mänskliga rättigheter kränks. Därför garanterar Fairtrades kriterier odlaren ett minimipris för sin råvara, samt en premie. Detta är en av anledningarna till varför en Fairtrade-märkt produkt ibland är dyrare än en motsvarande konventionell produkt. Men det slutgiltiga priset gentemot konsument sätts alltid av marknaden, bland annat. utifrån utbud och efterfrågan. Ju större kvantiteter som säljs, desto lägre blir priset gentemot konsument, och vice versa. Detta gäller även för en Fairtrade-märkt produkt - lägre volymer ger en högre styckkostnad, och därmed en högre moms som en följd av detta. För t.ex. kaffe kan dessutom prisskillnaden ibland bli extra stor, då konventionellt kaffe ofta är en prissänkt lockvara i butiken. Per kopp handlar det dock bara om ca öres skillnad. Kan man lita på att pengarna "hamnar rätt"? När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt har odlaren redan fått betalt, direkt av företaget som importerar råvaran. Fairtrade administrerar alltså aldrig själva betalningsströmmarna

26 mellan köpare och säljare. Däremot kontrollerar FLO-Cert att betalningar, volymer och leveranser följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier. Hur finansieras Fairtrade Sverige? Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter. Föreningen för Fairtrade Sverige finansieras genom medlemsorganisationer samt genom projektmedel från t.ex. Sida, Postkodlotteriet och Konsumentverket. Hur mycket mer betalt får en kaffeodlare som säljer sitt kaffe som Fairtrade-märkt? Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Kaffepriset på världsmarknaden sätts på stora kaffebörser i London och New York, där priserna ständigt går upp och ner. Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade-certifierad och konventionell odling är att kriterierna för Fairtrade garanterar odlaren ett minimipris, en lägstanivå, som täcker produktionsomkostnaden. Om kaffebörsen faller ökar skillnaden i den betalning en Fairtrade-certifierad odlare får jämfört med en konventionell odlare. Det blir då, relativt sett, "extra lönsamt" att sälja sin råvara som Fairtrade-märkt. Men även då världsmarknadspriset stiger lönar det sig att vara certifierad, genom att Fairtrades minimipris alltid ligger ovan eller i linje med världsmarknadspriset. Utöver minimipriset ligger också premien och den ekologiska prisdifferentialen. I dagsläget kan inte alla producenter sälja 100 procent av sin produktion som Fairtrade-märkt. Totalt sett säljs ungefär 30 procent av produktionen som Fairtrade och resterande del inom den konventionella handeln. Det innebär att ju mer vi konsumerar, desto högre inkomst och premie tillkommer producenten. Vad betalar producenten för att vara Fairtrade-certifierad? Från och med 2004 tar FLO-Cert ut en avgift av producentorganisationen som täcker den administrativa kostnaden för en ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat, samt kostnad för kontroller. Det kostar cirka kronor årligen per anställd/odlare eller familj att vara Fairtradecertifierad. Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för Fairtrade-produkter. De flesta producentorganisationer finansierar sin certifiering genom egna medel. Men för dem som har en svårare ekonomisk situation finns det möjlighet att söka medel med upp till 75 procent av certifieringskostnaden från Fairtrade Internationals certifieringsfond, från extern handelspartner eller från ideella organisationer. Vad kostar en Fairtrade-licens? Licenstagare är de företag som marknadsför och säljer Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden, t.ex. Löfbergs Lila, Arvid Nordquist, Kung Markatta och Sackeus. Dessa företag uppfyller de internationella Fairtrade-kriterier som gäller för handelsaktörer och betalar för rätten att använda certifieringsmärket på sina produkter. Avgiften är rörlig och ligger på ca en procent av konsumentpriset. Hur stor marknadsandel har Fairtrade i Sverige? Under 2012 ökade försäljningen av Fairtrade i Sverige med 28 procent (försäljningsvärde) och uppgick till drygt 1,5 miljarder kronor. Fairtrade-märkta bananer och kaffe är de produktgrupper med högst marknadsandel (6,2 respektive 6,7 procent). Vad är det för skillnad mellan Fairtrade och bistånd? Till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap. Fairtrade handlar om marknadskrafter, om utbud och efterfrågan. Utan efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter skulle Fairtrade inte finnas.

27 Varför finns det inte fler Fairtrade-märkta produkter? Fairtrade International driver arbetet med att ta fram kriterier för nya Fairtrade-märkta produktgrupper. Att ta fram kriterier samt säkerställa att dessa verkligen gynnar producenten är ett mycket resurs- och tidskrävande arbete. Från början fokuserade Fairtrade International på produktgrupper inom livsmedelssektorn, som kaffe och te. De senaste åren har dock intresset ökat för produkter som inte är livsmedel, så kallade "non-food"-produkter. Exempelvis blev kriterierna för fotbollar färdigställda 2002, kriterierna för bomull 2004, och under 2010 blev kriterier för timmer och guld färdigställda. Just nu fokuserar Fairtrade International och Fairtrade Sverige särskilt på att öka efterfrågan och försäljningen för befintliga produktgrupper. Kan en produkt med många olika ingredienser vara Fairtrade-märkt? För "sammansatta" produkter, t ex glass eller chokladkakor, är regeln att allt som finns att tillgå i en produkt som är Fairtrade ska också vara det, t.ex. socker och vanilj i vaniljglass. Ytterligare en regel är att minst 20 procent av ingredienserna i en sammansatt produkt ska vara Fairtrade-märkt för att man ska kunna märka produkten. Vätska som utgör minst 50 procent av produkten kan exkluderas från uträkningen. Finns fysiskt spårbarhet för alla Fairtrade-märkta produkter? Fysisk spårbarhet innebär att en Fairtrade-certifierad råvara måste vara utmarkerad och hållas åtskild från icke Fairtrade-certifierad råvara i varje fas av produktions- och tillverkningsprocessen, detta i linje med att alltid kunna garantera konsumenten att alla produkter som bär Fairtrade-märket också innehåller just Fairtrade-certifierad råvara. Detta införlivades som ett uttryckligt krav genom hela handelskedjan i de generella kriterierna 2009 (tidigare implicit krav). Sedan dess har det genomförts omfattande konsultationer med Fairtrade-certifierade producenter och handelsaktörer, något som lett fram till en nödvändig omprövning av tidigare beslut. Fairtrade International har kunnat konstatera att kravet på fysisk spårbarhet för vissa produktgrupper skulle innebära stor skada för många odlare och anställda, ofta de som är mest socialt och ekonomiskt marginaliserade. År 2010 beslutades det därför att ett undantag skulle ges för produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet även för dessa produktgrupper. En garanterad fysisk spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i alla led av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa produktgrupper. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en Fairtrade-produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie. Vad är skillnaden mellan KRAV och Fairtrade? Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk produktion (bland annat den ekologiska prisdifferentialen). Dessa miljökrav och incitament bidrar till att en relativt stor del av de Fairtrade-märkta produkterna också är ekologiskt certifierade. Hur stor del av Fairtrade-producenterna odlar ekologiskt? Internationellt är cirka 30 procent av producenterna av Fairtrade, ekologiskt certifierade enligt KRAV:s regler. Samtliga producenter följer dock internationella Fairtradekriterier gällande miljöhänsyn. År 2012 var 59 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige även ekologiskt certifierad, räknat på försäljningsvärde i konsumentled.

28 Hur fungerar den ekologiska prisdifferentialen? Den ekologiska prisdifferentialen innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering (t.ex. KRAV) garanteras ett påslag utöver minimipriset. Detta fungerar som ett incitament för Fairtradecertifierade producenter att ställa om till ekologisk produktion. Meningen med differentialen är att den ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en Fairtrade-märkt vara som också är ekologiskt certifierad. Detta garanteras alltså utöver minimipriset och premien. Hur förhåller sig Fairtrade gentemot andra märkningar? Fairtrades vision är en världshandel som grundar sig på respekt för mänskliga rättigheter och som främjar en bättre framtid för människa och miljö. I denna vision är alla samverkande krafter angelägna och behövda. Fairtrade välkomnar därför alla initiativ som i teori och praktik jobbar för denna vision. Fairtrade är än så länge det enda märkningsinitiativet på marknaden som i sina kriterier garanterar odlaren ett minimipris och en premie. Varför är inte alla varor som säljs av rättvis handelsrörelsen certifierade av Fairtrade? Inom rättvis handel-rörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. Rättvis handel enligt WFTO:s (World Fair Trade Organization) tio principer gäller den handlande aktören/medlemmen som helhet och är inte, som Fairtrades kriterier, specifika för varje varugrupp. Istället bygger kontrollen på ett system av självutvärderingar, som alla medlemmar i WFTO åtar sig att genomföra och offentliggöra. WFTO gör också årliga stickprover för att se till att framtagna principer efterlevs. Även importörerna gör kontroller när de besöker producenterna. Varor från WFTO-medlemmar kan också vara produkter som har en mer komplicerad produktionskedja, t.ex. hantverk och de återfinns framförallt i Världsbutiker - medan Fairtrade-märkta varor har den konventionella detaljhandeln som främsta marknadsplats. Det är helt enkelt två olika system vilka båda verkar för en rättvis handel. De fungerar parallellt och ibland överlappande. Vad är etisk handel? Etisk handel är ett senare begrepp än rättvis handel och har ingen klar organisationsbas utan fungerar mer som ett internt regelverk. Etisk handel är en del av storföretagens verksamhet, en strävan efter att agera på ett etiskt och socialt hållbart sätt och kunna framhålla det gentemot kunder som en konkurrensfördel. Uppförandekoder, ofta baserade på ILO:s kärnkonventioner, är det främsta verktyget. Exempel på aktörer inom etisk handel är företag, fackföreningar, kampanjen Rena Kläder och Fair Trade Center. Får jag använda Fairtrades namn och certifieringsmärke i min marknadsföring? Avgörande för Fairtrades trovärdighet gentemot dig som konsument är att vårt namn och certifieringsmärke används på korrekt sätt. Som stöd i din egen marknadsföring av Fairtrade har vi tagit fram en kommunikationsmanual som finns tillgänglig på vår hemsida.

29 Som Fairtrade-ambassadör kan det vara bra att ha läst igenom, och funderat över, vilken kritik som har riktats mot Fairtrade. Nedan ser du några frågeställningar som rör Fairtrade och hur Fairtrade har bemött dessa frågor. 1. Länder med utbredd fattigdom kan uppnå den välståndsnivå som idag finns i västvärlden, men det måste få ta sin tid. Först efter att landets generella ekonomi och välfärd har utvecklats kan krav på respekt för mänskliga rättigheter och miljö växa fram. Så var det i t.ex. Sveriges fall. Vilka de mänskliga rättigheterna är har världens stater enats om och definierat genom FN:s konventioner och deklarationer, vilket i sig borde vara den självklara garantin för att mänskliga rättigheter räknas just som rättigheter och aldrig blir en förhandlingsfråga. En ekonomisk utveckling är i sig ingen garanti för att mänskliga rättigheter respekteras. Däremot är respekt för mänskliga rättigheter grunden för ett välfärdssamhälle. Vi befinner oss idag långt ifrån den omvärlds- och samhällskontext där Sveriges välfärd växte fram. Världens resurser, erfarenhet, kunskap och teknik, är idag tillräckliga för att förverkliga de mänskliga rättigheterna och i slutändan är det därför en global prioriteringsfråga. 2. Fairtrade är emot frihandel och marknadsekonomi. Absolut inte, Fairtrade bejakar frihandel som ett kraftfullt verktyg för att motverka fattigdom. Det är viktigt att kaffe, bananer och andra varor från länder med utbredd fattigdom ska kunna säljas till Europa och andra delar av världen utan handelshinder, såsom tullar, avgifter och subventioner. Men frihandel är inte detsamma som handel helt utan spelregler. En spelregel måste vara att mänskliga rättigheter respekteras, att handel sker inom ramen för befintliga FN-konventioner. Men verkligheten ser tyvärr inte ut så idag. Just därför finns Fairtrade, som en möjlighet för odlare och anställda att genom handel få ökat inflytande över sina liv och sin framtid. Utbudet och försäljningen av Fairtrade-märkt svarar mot en efterfrågan på marknaden och tål konkurrensen på den internationella marknaden. Fairtrade är en produktcertifiering, inte ett nytt ekonomiskt system. Grundläggande är att vi konsumenter måste få en möjlighet att betala vad det kostar för att varor och tjänster produceras utan att människor far illa och utnyttjas. Fairtrade erbjuder en sådan möjlighet, helt i enlighet med marknadsekonomiska principer. 3. Handeln med Fairtrade-märkta varor låser fast producenter i ett olönsamt produktionsmönster och leder till en överproduktion gällande t.ex. kaffe. Istället borde producenter i länder med utbredd fattigdom satsa på att odla/tillverka för den inhemska marknaden. Fairtrade-kriterierna handlar bland annat om förbättrade ekonomiska villkor och långsiktiga handelsavtal för producenten. Detta skapar en grundtrygghet som möjliggör en långsiktig planering, t.ex. beträffande produktionsinvesteringar och/eller diversifiering av grödor. På sikt ökar, snarare än minskar, därmed den enskilde odlarens möjlighet att marknadsanpassa sin produktion. Det är alltid konsumentens efterfrågan på produkter som är tillverkade med respekt för mänskliga rättigheter som möjliggör handeln med Fairtrade-märkta produkter. Konsumenternas efterfrågan på Fairtrade märkt växer starkt, och allt fler företag vill ha ett verktyg för att säkerställa att deras produkter har producerats på ett etiskt försvarbart sätt. Fairtrade innebär konkurrensfördelar för certifierade odlare på en snabbt växande marknad, genom större möjligheter till nyinvesteringar, produktutveckling och en ökad miljöhänsyn.

30 4. Fairtrade arbetar med multinationella företag trots att dessa kan ha en skamfilad meritlista av att kränka mänskliga rättigheter inom ramen för sin verksamhet. Viktigt att komma ihåg är att Fairtrade är en produktmärkning inte en märkning på företag. Fairtrades uppdrag handlar om att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter, både i Sverige och internationellt. Fairtrade varken kan (enligt ISO65-principer) eller vill på godtyckliga grunder stänga ute företag från goda initiativ då detta skulle motverka hela idén bakom vår verksamhet. Fairtrade tar alltså inte ställning för eller emot företag utan certifierar deras produkter. Fairtrades uppdrag är att hela tiden jobba för att allt fler företag ska röra sig i en riktning som gynnar förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i länder med utbredd fattigdom. 5. Vissa Fairtrade-certifierade produkter, t.ex. honung och snittblommor, produceras även i Sverige och i närliggande europeiska länder. Med tanke på klimathotet borde vi därför istället prioritera att handla lokalproducerat. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna är en viktig fråga och åtgärder måste tas både på lång och kort sikt. Att sluta handla från länder med utbredd fattigdom på grund av utsläpp från långväga frakt är inte en långsiktig lösning. Det finns oftast ingen naturlig konkurrenssituation mellan närproducerade varor och produkter som är certifierade av Fairtrade. Fairtrade fokuserar i de flesta fall på jordbruksprodukter, som t.ex. bananer och kaffe, som inte kan produceras i vårt klimat. I andra fall räcker inte utbudet av lokala produkter till för att möta efterfrågan. Import av t ex honung beror dels på att behovet är större än den honung som idag produceras i Sverige, men även på att konsumenten efterfrågar honungssorter som inte produceras i Sverige. Ofta står valet för en konsument mellan Fairtrade-märkt honung och en honung som tillverkats med konventionella metoder i länder utanför EU. Varor som fraktas lång väg har inte per automatik större klimatpåverkan än andra produkter. När man bedömer en produkts klimatpåverkan är det viktigt att man ser till hela produktionsprocessen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. Ur klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre. Ibland kan till och med flygfraktade varor vara ett bättre klimatval. Enligt en undersökning bidrar kenyanska rosor som flygs till Storbritannien med fem gånger mindre utsläpp än en ros som har odlats i Holland i växthus och sedan fraktats med lastbil, även när transporter har inkluderats. Anledningen är just att klimatet i Kenya lämpar sig bättre för kommersiell snittblomsodling. 6. Fairtrade är opålitligt, jag har hört att en plantage eller odling ibland bara säljer en liten del av sin skörd som Fairtrade-certifierat. Hur blir det då med löner och premier, och kriterier mot t.ex. barnarbete? En plantage eller ett kooperativ kan vara Fairtrade-certifierat trots att de inte säljer hela sin produktion som Fairtrade-certifierad. Fairtrade handlar om en process för utveckling och de generella kriterierna är uppdelade i kärnkriterier och utvecklingskriterier, och kärnkriterierna måste vara uppfyllda för att en producentorganisation överhuvudtaget ska kunna bli Fairtrade-certifierad. Kärnkriterierna täcker då hela produktionen, även om bara t.ex. 20 procent säljs som Fairtrade-certifierat. Ju mer odlarna säljer som Fairtrade-certifierat, desto högre blir premieintäkten.

31 Fairtrades ambassadörsutbildningar har blivit ett vinnande koncept. Sedan 1999 har tusentals personer utbildat sig till Fairtrade-ambassadörer. Uppdraget är helt frivilligt och som Fairtradeambassadör bestämmer man själv om och hur aktiv man vill vara, liksom i vilka informationsaktiviteter man engagerar sig. Många Fairtrade-ambassadörer är engagerade för Fairtrade i sin vardag genom samtal med nära och kära, genom att efterfråga Fairtrade-märkta produkter och inte minst genom att välja Fairtrade när de handlar! Ambassadörerna är en oerhört viktig resurs för Fairtrade, utan dem hade Fairtrade aldrig varit vad det är idag. Prata om Fairtrade på ett sätt du själv tycker är roligt! En av alla Fairtrades ambassadörer som har valt att göra lite extra är Anna Simmons. Varför valde du att utbilda dig till Fairtrade-ambassadör? När jag studerade i Jönköping var jag med i en Rättvis Handelsgrupp. Vi gjorde många olika aktiviteter för att uppmärksamma konsumenter om att de kan göra skillnad genom att välja Fairtrade-märkta varor i butiken. Även om jag kunde besvara många utav de frågor jag fick så kände jag att jag inte visste tillräckligt mycket om hur certifieringsprocessen fungerade och om hur Fairtrade som organisation var uppbyggt. Därför utbildade jag mig till Fairtrade-ambassadör när en utbildning anordnades i Jönköping. Vilket är det roligaste ambassadörsuppdraget du haft? Nu i sommar var jag med som Fairtrade-ambassadör på Way out West. Det var en ny fruktdryck med Fairtrade-märkta ingredienser som lanserades och företaget bakom drycken ville ha med Fairtrade-ambassadörer i sin lounge för att kunna besvara frågor från festivalbesökarna. Det var tre fantastiskt roliga kvällar eftersom att festivalen riktar sig till så många olika människor. Jag pratade med människor från många olika delar av Sverige och i alla olika åldrar. Vissa var väldigt intresserade och ställde kluriga frågor, andra hade aldrig hört talas om Fairtrade och undrade vad det fanns för andra typer av produkter som också var certifierade. Vilket är ditt favorittips på engagemang för Fairtrade? Mitt favoritsätt att möta människor på just nu är att utmana dem i frågesport om Fairtrade! Det bjuder både in till diskussion kring fakta som ingår i frågorna och svaren och det skapar också spänning eftersom det innefattar ett tävlingsmoment (helst med ett pris såklart!). Dessutom kan många personer delta samtidigt och det passar i många olika miljöer. Att träffa människor och prata om Fairtrade på ett sätt som man själv tycker är roligt tror jag är det viktigaste för att det egna engagemanget ska utvecklas och vara långvarigt. För mig handlar det mycket om att möta människor i olika åldrar och i olika miljöer och situationer. Jag tycker att det är roligt att hitta på jippon på stan, träffa elever på skolor och festivalbesökare. Det är själva variationen som gör det spännande! Det finns en mängd verktyg att använda sig av i egenskap av att vara Fairtrade-ambassadör. Här följer några exempel: Hemsidan, vår mest uppdaterade och aktuella informationskanal är Här hittar du senaste nytt, presentationer, talarmanus, användbara länkar, m.m.

32 Ambassadörshandbok, handboken du just nu håller i din hand innehåller många konkreta tips på hur du kan engagera dig. Aktivitetsguide, laddas ner från Fairtrades hemsida och innehåller spännande tips på aktiviteter och förslag på hur du kan motivera andra att engagera sig. Flash-presentation, på Fairtrades hemsida hittar du många verktyg för föreläsningar. En av de mer populära är Fairtrades flash-presentation som du kan använda som stöd när du föreläser. Fairtrade Sverige på Facebook, gilla oss på Facebook och följ rafflande diskussioner där, eller dela med dig av tips eller ställ kluriga frågor. Nyhetsbrev och ambassadörsbrev, två separata nyhetsbrev som förmedlar nyheter om Fairtrade via mail. Nyhetsbrevet kan alla anmäla sig till från hemsidan, ambassadörsbrevet får endast ambassadörer. Fairtrades informationsmaterial, på Fairtrades hemsida kan du beställa material. Ingen portokostnad för ambassadörer om du anger rabattkoden som skickas ut med välkomstmail och ambassadörsbrev.

33 Som Fairtrade-ambassadör är du inte en officiell representant för Fairtrade. Du representerar alltid i första hand dig själv och konsumentmakten. Men det kan ändå vara en trygghet att känna till Fairtrades grundläggande kommunikation, här är några tips! Huvudbudskap Fairtrade bygger på handel. Om vi konsumenter efterfrågar varor som är producerade med respekt för mänskliga rättigheter så får vi det. Genom att flytta handen några decimeter i butikshyllan och välja en Fairtrade-märkt produkt så kan du bidra till en positiv samhällsutveckling i utvecklingsländer. Ton Förmedla trovärdighet. När konsumenten köper en Fairtrade-märkt produkt garanteras att Fairtrade-kriterierna är uppfyllda. Budskapet ska vara trovärdigt, lova inte mer än kriteriernas faktiska innebörd. Förmedla positiva associationer! Världen måste givetvis få beskrivas som den ser ut, men tonläget bör aldrig vara fördömande eller enbart fokuserat på problemen. Vi vill så långt det är möjligt fokusera på de positiva värden Fairtrade bidrar till och på konsumentens möjlighet att påverka och förbättra. Vi undviker att kritisera andra märkningar. Målgrupp Vår målsättning är att så många som möjligt ska efterfråga och köpa Fairtrademärkta produkter. Därför undviker vi budskap som förstorar köpbeslutet mer än nödvändigt. Att köpa Fairtrade-märkt ska vara ett enkelt val, och behöver inte vara kopplat till hög moral eller politiskt medveten konsumtion. Tänk på att du som ambassadör framförallt bör rikta dig till ditt lokala område; butiker, caféer, media, politiker, konsumenter i allmänhet och framförallt dina nära och kära. Den lokala anknytningen ger bästa genomslagskraft. Att kommunicera Dessa frågor är bra att ha tänkt till på: Vad är Fairtrade? Varför ska jag köpa Fairtrade-märkta produkter? Hur vet jag att det funkar? När du informerar om Fairtrade, utgå gärna från dig själv och egna erfarenheter. Fairtrade-ambassadören informerar frivilligt och obetalt, men uppdragsgivaren ska alltid betala ev. reseersättning eller andra utgifter kopplade till aktiviteten. Kommunikation kring namnet Fairtrade Då vi refererar till Fairtrade som en produktmärkning använder vi i första hand uttrycket Fairtrade-märkta produkter, i andra hand Fairtrade-certifierade produkter. Uttrycket certifiering används oftast för att referera till de Fairtradecertifierade producenterna. Det går att använda Fairtrade-producenter och t.ex. Fairtrade-kaffe vid enklare kommunikation. Ibland kan man använda grundformen Fairtrade, t.ex. Fairtradeambassadör, engagemanget för Fairtrade, kännedomen om Fairtrade. Vårt namn, Fairtrade, skrivs alltid i ett ord och med versalt F. Relationen mellan Fairtrade och fair trade finns beskriven på vår hemsida. I maj 2010 valde Rättvisemärkt att gå över till sitt internationella namn Fairtrade. Övergången innebär inte att namnet Rättvisemärkt försvinner helt ur vår kommunikation. Produktförpackningar med vårt gamla certifieringsmärke (Rättvisemärkt inkluderat) kommer att leva kvar några år, liksom visst informationsmaterial.

34 Miljontals odlare får idag ta del av de fördelar som Fairtrade för med sig. Blir vi fler som väljer Fairtrade kan vi göra ännu större skillnad, för ännu fler. Här följer tips på hur du som Fairtradeambassadör kan vara med och öka efterfrågan och kännedomen om Fairtrade. Fairtrade Fokus Varje år vecka kör Fairtrade igång den årliga kampanjen Fairtrade Fokus med syfte att öka kännedomen om och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Kampanjaktiviteterna skiljer sig från år till år, beroende på huvudbudskap och val av huvudsakliga målgrupper. Fairtrades frivilliga t.ex. ambassadörer, styrgrupper och aktiva inom Fairtrades medlemsorganisationer är grundpelare i att kampanjen växer från år till år. Några som tar särskilt ansvar under dessa veckor är Fairtrades utbildade lokala teamledare. De lokala teamledarna är ambassadörer som gått en utbildning hos Fairtrade Sverige för att samordna lokala aktiviteter runt om i Sverige under Fairtrade Fokus. Det finns oändliga möjligheter att sprida kunskap om Fairtrade på nätet, t.ex. genom att twittra, blogga eller använda Facebook. Kanalerna finns där, det enda vi behöver är att få ut budskapet. Det är mycket lättare än vad man kanske tror att få uppmärksamhet i pressen. Lokaltidningar, TV och radio brukar välkomna tips om aktiviteter på orten. Satsa gärna lite extra på att skapa medialt utrymme för Fairtrade under kampanjen Fairtrade Fokus i oktober. En väldigt viktig uppgift är att informera om vad Fairtrade är och står för. Budskapet kan spridas på massor av olika roliga sätt. Prata t.ex. om Fairtrade med dina vänner och familj eller på jobbet eller i din klass. Vill du göra det lilla extra kan du bjuda hem dina vänner, visa en film om Fairtrade och smaka på produkter och diskutera. Involvera gärna din lokala butik som kanske kan stå för några produkter för din provsmakning. Att visa upp utbudet av Fairtrade-märkta produkter genom att anordna produktevents kan vara precis hur roligt som helst! Här har du verkligen möjlighet att använda din kreativitet. Ett produktevent kan ske både på allmänna platser och i butik, och innebär att man sprider information om Fairtrade genom att anordna provsmakningar och visa upp det utbud av Fairtrade-märkta produkter som finns.

35 Det är i butiken våra köpbeslut tas, och därmed en av de viktigaste och mest spännande arenorna för oss att engagera oss på! Det bästa sättet att få butiker att ta in ett större utbud av Fairtrade-märkta produkter är att fråga efter det! Arbeta för att ditt favoritställe börjar servera Fairtrade-märkta produkter. Många av de produkter som serveras på caféer, restauranger och hotell finns som Fairtrade-märkta. Man kan gå långt längre än att bara byta ut kaffet! Företag som serverar Fairtrade-märkta produkter kan även ladda ner ett diplom från Fairtrades hemsida som visar både medarbetare och gäster att de gjort ett aktivt val. På skolor och universitet runt om i Sverige hinkas det mängder av kaffe, te och cola. Dessutom har över två miljoner barn och lärare skolan/universitetet som sin arbetsplats en given plattform för informationsspridning. Tipsa pedagoger och skolledning om de pedagogiska materialen som finns för grundskolans årskurs 1-6, 7-9 och för gymnasieskolan. De kan laddas ner från Fairtrades hemsida. Tänk hur många koppar kaffe som dricks dagligen på arbetsplatser, och vilken skillnad det skulle göra om all dessa var Fairtrade-märkta! Prata med inköpsansvarig och kolla om er kaffeleverantör kan erbjuda Fairtrade-märkt kaffe. Dessutom kan ni välja att servera Fairtrade-märkt te, drickchoklad, juice, honung, socker, cola och nötter. Många arbetsplatser har fruktkorg, efterfråga Fairtrade-märkt frukt, det finns både bananer, mango, ananas, vindruvor och apelsiner som är Fairtrade-märkta. Nästan varje svensk är med i någon förening. Tillsammans har Föreningen för Fairtrades medlemsorganisationer 13 miljoner medlemmar! Tänk på alla kafferaster, seminarier och fester som anordnas av dessa landet runt där fika och dryck skulle kunna vara Fairtrade-märkt! Det totala värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till ca 600 miljarder kronor. Av det står kommunerna för 150 miljarder. Mycket av det som upphandlas produceras i länder med utbredd fattigdom, där mänskliga rättigheter ofta kränks under produktionen. Trots att det finns många anledningar att ta ett större socialt ansvar i den offentliga konsumtionen, och trots att det är lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är det fortfarande ovanligt att det sker. Var med och förändra detta! Är inte din kommun Fairtrade City jobba för att den blir det!

Internationella Fairtrade-kriterier

Internationella Fairtrade-kriterier December 2011 Internationella Fairtrade-kriterier Sammanfattning Fairtrade och internationella Fairtrade-kriterier Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Del 1. Omvärldsanalys Sid. 4. Del 2. Introduktion till rättvis handel Sid. 7. Del 3. Det här är Fairtrade Sid. 10

Del 1. Omvärldsanalys Sid. 4. Del 2. Introduktion till rättvis handel Sid. 7. Del 3. Det här är Fairtrade Sid. 10 Del 1. Omvärldsanalys Sid. 4 Del 2. Introduktion till rättvis handel Sid. 7 Del 3. Det här är Fairtrade Sid. 10 Del 4. Internationella Fairtrade-kriterier Sid. 14 Del 5. Fairtrade-märkta produkter Sid.

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

Lycka till och stort tack för ditt engagemang! / Personalen på Fairtrade Sverige

Lycka till och stort tack för ditt engagemang! / Personalen på Fairtrade Sverige Den här ambassadörshandboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om rättvis handel generellt och Fairtrade specifikt. Innehållet är framtaget utifrån de frågor och insiktsfulla

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Styrgruppen för Fairtrade City Norrköping Fastställd 2015-01-28 Diarienummer: KS 2015/0205 FAIRTRADE CITY NORRKÖPING 2 1. Sammanfattning Norrköping diplomerades av föreningen

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

FACIT En hållbar tipspromenad

FACIT En hållbar tipspromenad FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling!

Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Fairtrade City -lokalt engagemang för global utveckling! Om Fairtrade Linbanan Om Fairtrade Fairtrade - symbolen på produkten Om Fairtrade Vad innebär Fairtrademärket? Fairtrade är en oberoende produktmärkning

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Sockerproduktion, CEPICAFE, Peru. DITT FÖRETAG OCH FAIRTRADE

Sockerproduktion, CEPICAFE, Peru. DITT FÖRETAG OCH FAIRTRADE Sockerproduktion, CEPICAFE, Peru. DITT FÖRETAG OCH FAIRTRADE Fernando Calle Orozco, kakaoodlare i Peru, med söner. Innehåll Satsa på Fairtrade...3 Märkning av produkter...6 Ansökningsformulär för licensavtal...11

Läs mer

Fairtrade City. Guide

Fairtrade City. Guide Fairtrade City Guide 1 Innehållsförteckning Information 3 Om Fairtrade City 4 Ett internationellt koncept 4 Initiativ och drivkraft 5 Fairtrade 6 Varför Fairtrade City? 6 Kommunicera Fairtrade City 9 Diplomering

Läs mer

ÅRSÖVERSIKT 2014. Fairtrade Sverige AB

ÅRSÖVERSIKT 2014. Fairtrade Sverige AB ÅRSÖVERSIKT 2014 Fairtrade Sverige AB Årsöversikt 2014 Fairtrade Sverige 2015 Foto: Linus Hallgren: framsida, s. 4, 5, 7. Simon Engström: framsida, s. 6. Övriga: Fairtrade Sverige. Innehållsförteckning

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY

GUIDE TILL FAIRTRADE CITY GUIDE TILL FAIRTRADE CITY Fairtrade City är en diplomering från Rättvisemärkt. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvilkor för odlare och anställda

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007.

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. 1 Facket vs FLO Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. Frågeställning: Kan facklig organisering och FLO komplettera, ersätta eller motsätta varandra?

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

ORGANISATIONEN FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA Fair Trade Start april 2015

ORGANISATIONEN FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA Fair Trade Start april 2015 Fair Trade Start för butiksmedarbetare. Fair Trade Start. En kurs på 3 timmar för dig som är helt ny i butiken. Genomförs ensam eller några volontärer tillsammans. Materialet finns på Organisationen Fair

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10 Så kan VGR bli en Fairtrade-region Ägarutskottet 2015-03-10 Rättvis handel Minimilön Facklig organisationsrätt Icke-diskriminering och inget barnarbete Demokratiutveckling Minimipris* Fair Trade-premie*

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

För att visa PREZI nummer 1 behöver du klicka på denna länk: http://prezi.com/kh2mcnhscbc-/fairtrade-prezi-del-1-maj-2014/ START

För att visa PREZI nummer 1 behöver du klicka på denna länk: http://prezi.com/kh2mcnhscbc-/fairtrade-prezi-del-1-maj-2014/ START Fakta till del 1 & 2 PREZI talarmanus Fakta till del 1 För att visa PREZI nummer 1 behöver du klicka på denna länk: http://prezi.com/kh2mcnhscbc-/fairtrade-prezi-del-1-maj-2014/ 1 START Du kommer att få

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18

Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18 Bilaga till Dnr: KS.2014.0259 1 (8) 2014-11-18 Kommunledningskontoret Josef Chaib Utredning om Eslöv som Fairtrade City I denna utredning presenteras villkoren och förutsättningarna för Eslövs kommun att

Läs mer

1 START Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden.

1 START Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. 1 START Du kommer att få lära mer om Fairtrade utifrån sex olika områden. Det här är Fairtrade - lila 2 1: DET HÄR ÄR FAIRTRADE Detta är del 1 som berättar om vad Fairtrade är och hur Fairtrade startade.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Medlemspolicy 2014. 1. Inledning. 2. Nya medlemmar. 3. Medlemsavgift. 4. Fairtrade Sveriges åtagande gentemot medlemsorganisationen

Medlemspolicy 2014. 1. Inledning. 2. Nya medlemmar. 3. Medlemsavgift. 4. Fairtrade Sveriges åtagande gentemot medlemsorganisationen Medlemspolicy 2014 1. Inledning 2. Nya medlemmar 3. Medlemsavgift 4. Fairtrade Sveriges åtagande gentemot medlemsorganisationen 5. Förväntningar på medlemsorganisationen 6. Övrig samverkan 7. Sammanfattande

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Certifiering som Fairtrade City

Certifiering som Fairtrade City ~ SÖDERTÄLJE Tjänsteskrivelse..KOMMU NSTYRElSENS KONTOR 2002-12-03 U Roger Svanborg SÖDERT,ÄLJE!

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Fair Trade ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Denna folder är framtagen av Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, som är medlemsorganisationen för återförsäljare av rättvist handlade

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande KS 6 8 AUG 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2012-06-12 Diarienummer KSN-2011-0400 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande Förslag

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Ecom. Riktigt gott kaffe med gott samvete. www.jobmeal.se

Ecom. Riktigt gott kaffe med gott samvete. www.jobmeal.se Ecom Riktigt gott kaffe med gott samvete www.jobmeal.se Nu är det bråttom Den snabba avverkningen av regnskogen är en av vår tids största globala miljökatastrofer. Motsvarande halva Sveriges skogsbestånd

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Resan från Bolivias högplatå till våra lokala butiker - Produktgrupperna: quinoa och alpackavaror

Resan från Bolivias högplatå till våra lokala butiker - Produktgrupperna: quinoa och alpackavaror Röda Korsets folkhögskola Rättvis Handel fortsättningskurs 2010 Resan från Bolivias högplatå till våra lokala butiker - Produktgrupperna: quinoa och alpackavaror Av Kerstin Högsborn & Susanna Zeller Slutrapport

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

SPELA ROLL? Ett metodmaterial förankrat övningsmaterial i lgr 11 för årskurs 7 9 7 9

SPELA ROLL? Ett metodmaterial förankrat övningsmaterial i lgr 11 för årskurs 7 9 7 9 SPELA ROLL? 99999999 HÅLLBAR ETT PEDAGOGISKT UTVECKLING MATERIAL GENOM OM MEDVETEN RÄTTVIS KONSUMTION HANDEL OCH OCH MEDVETEN RÄTTVIS KONSUMTION HANDEL Ett metodmaterial förankrat övningsmaterial i lgr

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Omtanke på köpet KF Konsument och Coop

Omtanke på köpet KF Konsument och Coop Omtanke på köpet KF Konsument och Coop Konsumentkooperationen har som huvuduppgift att främja medlemmarnas hushållsekonomi och bidra till ett hållbart samhälle. En av nyckelvärderingarna är: Vi visar

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Södertälje kommuns och dess bolags uppförandekod 1 Har ert företag en egen uppförandekod? Om ja, vänligen ladda upp er egen uppförandekod. 2 Har ert företag

Läs mer

Målgrupp: intresserade av IM och rättvis handel, de som funderar på om de vill bli IM Fair Trade-ambassadörer eller butiksvolontärer

Målgrupp: intresserade av IM och rättvis handel, de som funderar på om de vill bli IM Fair Trade-ambassadörer eller butiksvolontärer 1 Innehåll Om studiecirkeln... 3 Träff 1: Inledning, introduktion till IM och omvärldsanalys... 5 Manus: Introduktion till IM... 7 Manus: Omvärldsanalys ur ett handelsperspektiv... 10 Träff 2: Rättvis

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

2014-09-23. CSR-Policy. Corporate Social Responsibility. Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF. (Utfärdare: Eric Widegren)

2014-09-23. CSR-Policy. Corporate Social Responsibility. Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF. (Utfärdare: Eric Widegren) 2014-09-23 CSR-Policy Corporate Social Responsibility Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF (Utfärdare: Eric Widegren) Innehåll 1 CSR-Policy... 3 2 A-lotterierna-koncernens CSR-arbete...

Läs mer

Studiecirkelmaterial

Studiecirkelmaterial Studiecirkelmaterial Materialet är framtaget av IM IM Fair Trade 2008 blev IM medlem i World Fair Trade Organization (WFTO, tidigare IFAT). IM har dock sysslat med rättvis handel ända sedan 1940-talet.

Läs mer