Lycka till och stort tack för ditt engagemang! / Personalen på Fairtrade Sverige

Transkript

1

2 Den här ambassadörshandboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om rättvis handel generellt och Fairtrade specifikt. Innehållet är framtaget utifrån de frågor och insiktsfulla kommentarer som vi genom åren har fått från de tusentals personer som har deltagit i Fairtrades ambassadörsutbildningar. Vi tror att behovet av verktyg och hjälpmedel i informationsarbetet om Fairtrade ständigt förändras. Därför är vi tacksamma för alla synpunkter och kommentarer på innehållet och utformningen av handboken vi kan få. På hemsidan ligger alltid en uppdaterad version av ambassadörshandboken, så ladda gärna ner en ny version med jämna mellanrum. Slutligen vill vi framföra vårt varma tack för alla de insatser som har gjorts och kommer att göras för att sprida information om Fairtrade. Alla ni som engagerar er gör verklig skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Lycka till och stort tack för ditt engagemang! / Personalen på Fairtrade Sverige 2

3 Föreningen för Fairtrade & Fairtrade i Sverige AB Historien bakom Fairtrade Fair Trade en rättvis handelsrörelse Omvärldsanalys och världshandelns förutsättningar Handel och mänskliga rättigheter Fairtrades kriterier Flocert kontroller Certifieringsprocessen Producentberättelser Fairtrades minimipris Fairtrades premie Fairtrade-märkta produkter Några odlare berättar Fairtrade City Fairtrade för skolan Kyrka för Fairtrade Fairtrades medlemsorganisationer Fairtrade Fan Club Tips och verktyg för engagemang Vanliga frågor och funderingar om Fairtrade Kritik mot Fairtrade och Fairtrades svar Film, filmlänkar, hemsidor, kurser och litteraturtips 3

4 Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Varje gång du väljer Fairtrade-märkt bidrar du till att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. Fairtrade Sveriges uppdrag består i att öka utbudet av och efterfrågan på Fairtrademärkta produkter. Bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade. Påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att produktutveckla, utöka och marknadsföra sitt sortiment av Fairtrade-märkta produkter. Licensiera Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier och skapa ett mervärde för dessa företag. Fairtrade Sverige bildades 1997 under namnet Rättvisemärkt. I maj 2010 antog Rättvisemärkt det internationella namnet Fairtrade. Fairtrade i Sverige består av en förening och ett bolag, Föreningen för Fairtrade Sverige och Fairtrade Sverige AB. Föreningen för Fairtrade Sverige är en ideell förening som i samarbete med sina medlemsorganisationer verkar för att öka konsumentens kännedom och kunskap om samt efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter. Föreningen leds av generalsekreterare Magdalena Streijffert och finansieras genom medlemsorganisationer samt genom projektmedel från t ex Sida, Konsumentverket och Postkodlotteriet. Föreningen för Fairtrade arbetar inom många olika områden för att höja kunskapen om Fairtrade. Fairtrade-ambassadörerna är jätteviktiga i föreningens arbete! Föreningen har ett nära samarbete med Fairtrade Sverige AB. Bolaget Fairtrade Sverige AB är ett icke vinstdrivande bolag som ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen (LO) och leds av VD Morgan Zerne. Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter från företag, s.k. licenstagare, som väljer att Fairtrade-märka sina produkter. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som förenar 19 nationella Fairtrade-organisationer (t.ex. Fairtrade Sverige) samt producentnätverk. 4

5 Fairtrade har funnits i Sverige sedan 1987 men initiativen för en rättvisare handel kom långt tidigare. En man som kom att betyda mycket för Fairtrade var Frans van der Hoff. Han flydde från Chile till Mexiko på 70-talet och bosatte sig i sydöstra Mexiko. Frans van der Hoff märkte snart hur svårt det var för odlarna där att sälja sitt kaffe till ett bra pris. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. coyotes (mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare var de tvungna att sälja till mellanhänderna, till det låga pris som erbjöds. Frans van der Hoff samlade i början av 80-talet ett hundratal odlare till ett möte för att tillsammans göra något åt deras situation. De startade tillsammans kooperativet UCIRI, det första Fairtradecertifierade kooperativet. UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för rättvis handel i Holland för att tillsammans råda bot på problemen. I Holland fanns konsumenter som gärna ville köpa kaffe som hade producerats under schysstare villkor. I samarbete med aktörer i Holland grundade UCIRI Max Havelaar, den holländska motsvarigheten till Fairtrade. Syftet var att ge marginaliserade odlare marknadstillträde och möjlighet att sälja kaffe i större volymer samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt principerna för rättvis handel. Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella Fairtrade-organisationer skapades, t.ex. Rättvisemärkt i Sverige, tyska Trans Fair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada skapades Trans Fair, i Finland Reilu Kauppa och i Danmark och Frankrike Max Havelaar. Dessa nationella Fairtrade-organisationer verkade självständigt till dess att Fairtrade International 1 bildades 1997 med syfte att samordna kriterier och kontroller för Fairtrade-certifierade producenter och produkter. Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter. Det som började med Fairtrade-märkt kaffe har nu utvecklats till att omfatta kriterier för mer än tjugotal produktgrupper som bananer, bomull, fotbollar, kakao, kryddor, te, och socker och många fler. 1 Fairtrade International hette tidigare Fairtrade Labelling Organizations International, förkortat till FLO 5

6 I december 2001 antog organisationerna för rättvis handel, World Fair Trade Organization (WFTO) och Fairtrade International, en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2009) samt Europeiska kommissionen (2009). Den gemensamma definitionen på rättvis handel är: Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare, framförallt i Syd. Rättvis handel-organisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter, verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas. De senaste åren har intresset och stödet för en rättvisare handel ökat markant. För att få till stånd en mer rättvis världshandel, där alla parter kan ges goda förutsättningar att agera på marknaden, krävs kraftfulla ansträngningar bland politiker och företag. Dessutom behövs en medveten konsumtion och ett aktivt brett stöd för en mer etisk handel hos allmänheten. Den bredden och medvetenheten ankommer på varje enskild förening, politiker, företagare och konsument att hjälpa till att åstadkomma. Fair Trade - en folkrörelse Fair Trade, eller rättvis handel, är ingen ny företeelse. Rörelsen kan spåras tillbaka till 1940-talets USA, där idén om att stötta marginaliserade producenter i länder med utbredd fattigdom genom handel konkretiserades i vad som påminner om dagens världsbutiker. År 1964, inom ramen för en FN-konferens, uppmanade ett stort antal länder med utbredd fattigdom att arbeta systematiskt för mer rättvisa handelsförhållanden, Trade not aid (handel istället för bistånd) blev den nya parollen. Under FN:s ledning diskuterades och utarbetades under 1970-talet även förslag på hur en rättvisare världshandel och en "ny internationell ekonomisk världsordning" skulle kunna åstadkommas. Trots dessa försök utgör rättvis handel än så länge en liten, om än växande, andel av världshandeln. Den internationella folkrörelsen Fair Trade har sina rötter i framförallt solidaritets-, fackförenings-, och miljöorganisationer samt kristna samfund. Under 1990-talet började dagens rörelse ta en tydligare form. Fokus ligger på produkters tillverkningsprocess; arbetsförhållanden och demokrati- och organisationsformer i producentleden i länder med utbredd fattigdom. Rättvis handel är inte bistånd utan bygger på ett handelssamarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Ett samarbete som präglas av öppenhet, ömsesidighet och respekt för alla parter. En gradvis kommersialisering och professionalisering har utvecklats och frågor som produktutveckling och marknadsföring får allt större utrymme inom rörelsen. 2 Rörelsens målsättning är att marginaliserade producenter i världens länder med utbredd fattigdom ska få möjlighet att successivt förbättra sin ekonomiska och sociala situation genom handel av förädlade produkter. Målet uppnås dels genom att skapa rättvisare alternativ till den konventionella handeln och dels genom att producenten ska kunna planera långsiktigt för sin verksamhet och slippa vara beroende av oberäkneliga världsmarknadspriser. De ska också ges möjlighet att kunna ta sig ur ett olönsamt produktionsmönster genom att exempelvis hitta andra försörjningsmöjligheter. 2 Hans Rignell, Rättvis handel Rörelse i rätt riktning?, Förlag: Organisationen Fair Trade Återförsäljarna 2007 (e-bok). 6

7 WFTO är en global rättvis handel-organisation som samlar 350 medlemmar i 70 länder som alla arbetar utifrån rättvis handels tio principer. I Europa finns underavdelningen WFTO-Europe. Medlemmarna i WFTO är själva producenter, importörer eller återförsäljare från produktion till butiksförsäljning. WFTO har ett eget kontrollsystem för att garantera efterlevnaden av rättvis handel-principerna. Tio generella principer för rättvis handel 1. Skapa utvecklingsmöjligheter för ekonomiskt och socialt marginaliserade producentgrupper. 2. Öppenhet i organisationens struktur och aktiviteter samt en aktiv och utvecklande dialog. 3. Ge stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om rättvis handel. 5. Bättre betalningsvillkor till producenterna. 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering. 7. Goda arbetsförhållanden en hälsosam och säker miljö. 8. Inget utnyttjande av barn i arbete FN:s barnkonvention följs. 9. Aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. 10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på ömsesidig respekt och bidrar till stöd och tillväxt.. Långsiktigt ger rättvis handel-principerna producenten förutsättningar att på gräsrotsnivå kunna stimulera en positiv samhällsutveckling genom investeringar i lokalsamhället, t.ex. utbildning och sjukvård. Detta skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en vidare samhällsutveckling i producentlandet. För att förbättra villkoren för producenter i länder med utbredd fattigdom bedriver rättvis handel-rörelsen även ett aktivt folkbildnings- och kampanjarbete för att skapa en ökad medvetenhet kring frågorna. Kontrollerna baseras både på självutvärdering, utvärdering av annan medlem, stickprovskontroller samt sedan 2013 genom regelbunden externkontroll. WFTO:s garantisystem synliggör bland annat dokumentation av insatsvarornas ursprung och i maj 2014 har 13 medlemmar prövats och klarat de nya kontrollerna och får använda märkningen på sina varor, som People Tree här till höger. WFTO arbetar även med att öka försäljningen av rättvist handlade produkter genom att bedriva intressepolitiskt påverkansarbete och opinionsbildning. Svenska medlemmar I WFTO är Organisationen Fair Trade Återförsäljarna 4, IM Fair Trade, La Maison Afrique, Sackeus, The House of Fair Trade, North & South Fair Trade, Fair Monkey och Denise Cruz. 3 WFTO (f.d. IFAT) grundades Från maj 2009 används namnet WFTO för hela organisationen blev U-landsbodarna samarbetsförening Världsbutikerna för Rättvis Handel och butikerna/medlemmarna övergick till att heta Världsbutiker antog Världsbutikerna i Sverige det nya namnet Organisationen Fair Trade Återförsäljarna finns fler typer av återförsäljare, bland annat Fair Trade Shop och Fair Trade Café. 7

8 Fattigdomsbekämpning har under en lång tid varit en brinnande akut fråga för världens ledare och ett ständigt aktuellt diskussionsämne på globala toppmöten och konferenser. Bland allmänheten har ett allt starkare medvetande väckts kring situationen och människor över hela världen går samman för att agera mot världens ekonomiska, politiska, sociala, kulturella och miljömässiga orättvisor. Blir världen bättre? Det råder oeniga svar på den frågan. Vissa menar att världen aldrig varit så ojämlik som nu och att gapet mellan rik och fattig växer. Andra menar att världen aldrig varit bättre, allt fler människor kan läsa och skriva och att antalet fattiga minskar. Svaret på frågan är upp till var och en att forma utifrån sin egen tolkning av begreppet utveckling, men något som står klart är att mycket positivt har hänt under de senaste årtiondena. Dock återstår mycket att göra, utvecklingen inom fattigdomsbekämpningen går alldeles för långsamt och framför allt blir det inte bättre för alla. Trots all teknisk utveckling och den höga kunskapsnivån som finns kvarstår stora utmaningar. T.ex. lever fortfarande 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom, och koldioxidutsläppen i världen fortsätter att öka. De som drabbas värst av miljöförändringarna, t.ex. av översvämningar och brist på vatten, är de som lever i de allra fattigaste länderna. Sedan 1990 har FN:s utvecklingsprogram (UNDP) gett ut en årlig rapport, Human Development Report (HDR), där man med hjälp av aktuell statistik mäter mänsklig utveckling i världens alla länder. I en skrift från UNDP, Blir världen bättre, sammanställs utvecklingen i världen med utgångspunkt från UNDP:s statistik. 5 Framgångar (Källa: Blir världen bättre, Unicef och Millennium Development Goals Report 2013) Utmaningar Ca 90 procent av världens barn börjar i skolan, det är sju miljoner fler än 1999 och den högsta siffran sedan UNDP började mäta Medellivslängden i världen har ökat från 52 år i början av 1960-talet till över 70 år i dag. Människor har blivit mindre fattiga. Den extrema fattigdomen i världen har minskat från 43 procent 1990 till 20,5 procent Tillgången till vatten och sanitet har ökat, vilket i sin tur leder till hälsosammare liv för miljoner människor. Mellan 1990 och 2011 fick 1,9 miljarder människor tillgång till förbättrad sanitet. 1,2 miljarder människor lever i extrem fattigdom. 57 miljoner barn saknar tillgång till skolgång. Varje dag dör 800 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. 768 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten. 840 miljoner människor är kroniskt undernärda. 168 miljoner barn arbetar istället för att gå i skolan, 85 miljoner av dem inom den värsta formen av barnarbete. 60 procent utförs inom jordbrukssektorn konstaterades att hälften av världens undernäring och barnadödlighet har miljörelaterade orsaker som till exempel matbrist, torka, översvämningar och vattenbrist. 5 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP,

9 Stora klyftor i världen Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste årtiondena. De 20 procent som är fattigast har drygt 2 procent av världens inkomster. De 20 procent som är rikast har däremot 75 procent av världens samlade inkomst att leva på. 6 Vad beror ojämlikheterna på? Till viss del handlar det om naturresurser, geografiska förhållanden, befolkningsstrukturer och industrialiseringsgrad. Men huvudsakligen handlar det om politik, historiskt såväl som nutida, globalt som lokalt, och däribland villkor och förutsättningar för handel. Med dagens teknologi, finansiella resurser och samlade kunskap har vi kapacitet att utrota den extrema fattigdomen, i slutändan handlar det dock mycket om politisk vilja. 7 Världens ledare har antagit utmaningen att halvera fattigdomen och hungern samt öka levnadsstandarden i världen till 2015, ett löfte som gavs vid FN:s millennietoppmöte år På det mötet antogs millenniedeklarationen som slår fast vilka grundläggande värderingar FN ska arbeta efter under 2000-talet. Ur deklarationen har åtta milleniemål formats för att nå en positiv mänsklig utveckling i världen. År 2008 stod 192 länder bakom millenniedeklarationen. 8 Nästan alla mål går i rätt riktning, bland annat har andelen fattiga i världen minskat, fler barn går i skolan och HIV-epidemin har nått sin kulmen. Men om alla målen ska vara uppfyllda 2015 krävs det att politiker lever upp till sina löften och sätter fart på utvecklingen. Än är det inte för sent men vi måste öka takten. Genom att välja Fairtrade-märkta produkter kan konsumenter över hela världen bidra till att försvara samt påskynda utvecklingen av milleniemålen. Fairtrades kriterier har direkt inverkan på millennimålen, t.ex. genom minimipriset och Fairtrade-premien som förbättrar odlares och anställdas ekonomiska situation och därmed bidrar till att utrota extrem fattigdom och hunger. FN:s millenniemål 1. Halvera jordens fattigdom och hunger 2. Att alla barn får gå i grundskolan 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män 4. Minska barnadödligheten 5. Förbättra mödrahälsan 6. Stoppa spridningen av hiv och aids 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Öka samarbetet kring bistånd och handel Ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor Millenniemål nummer åtta handlar om att utveckla ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Ett sådant mål är ett tydligt erkännande av den lokala och globala handelns betydelse för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Handel kan vara och är ofta ett effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom och främja välfärdsutveckling. Goda handelsrelationer förebygger även krig och konflikter. Problemet är dock att den potential för mänsklig utveckling som handeln rymmer motverkas av bland annat orättvisa handelsregler, inom och mellan länder. Särskilt drabbade är framförallt länder belägna i Afrika söder om Sahara, men även i Latinamerika och Asien. De senaste åren har stora krav ställts på att det globala handelssystemet måste bli mer rättvist. Förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO) står dock nästintill stilla, detta för att rika och fattiga länder inte kommer överens om t.ex. hur snabbt marknaderna i länder med utbredd fattigdom ska 6 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2013, UNDP

10 öppnas för utländska företag. Två tredjedelar av alla de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen bor och arbetar på landsbygden. De får sin försörjning, direkt eller indirekt, från jordbruket och påverkas därmed direkt av de regler som styr handeln med jordbruksprodukter. De som drabbas värst är de som bor i de allra fattigaste länderna. Afrika söder om Sahara är den region där störst andel av befolkningen lever i extrem fattigdom. Här har varannan människa mindre än 1,25 dollar om dagen att leva på och antalet extremt fattiga har till och med ökat med 125 miljoner sedan Vi har alla möjlighet att vara med och förändra! Varje dag handlar vi stora mängder varor som producerats i världens länder med utbredd fattigdom under bedrövliga levnads- och arbetsvillkor. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter. Sverige har undertecknat bland annat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, flertalet av ILO:s konventioner och Millenniedeklarationen precis som så många andra av världens länder. För att fattigdomsbekämpning inte enbart ska vara beroende av politikers handlingsförmåga har företag och konsumenter möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå målen snabbare. Vi har alla möjlighet att direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i länder med utbredd fattigdom. Det är först när vi agerar utifrån den teoretiska kunskap vi har om vår omvärld som förändring till det bättre kan bli verklighet. Avgörande för att världen ska bli en bättre plats att leva på är i slutändan därmed människors livsstil, här har varje individ en viktig funktion att fylla. Fairtrade är ett direkt verktyg för att förverkliga de mänskliga rättigheterna och millennimålen. Att handla Fairtrade-märkta produkter är ett enkelt sätt att göra skillnad. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International som bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Paraplyorganisationen Fairtrade International förenar 19 nationella Fairtrade-organisationer (t.ex. Fairtrade Sverige) och tre producentnätverk. 1.4 miljoner odlare i 74 länder organiserar sig i tre producentnätverk i Sydamerika, Afrika och Asien. Tillsammans med de nationella Fairtrade organisationerna som erbjuder Fairtrade-märkta produkter i 24 länder utgör de Fairtrade International. Producentnätverken har hälften av makten och inflytandet över organisationen genom att inneha hälften av rösterna i Fairtrade Internationals årliga generalförsamling. Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterier samt fungerar som stöd för odlare och anställda, bland annat med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras arbete består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd och utbildning, att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier samt hitta nya marknader för deras produkter. Fairtrade Internationals arbete finansieras bland annat av nationella Fairtrade-organisationer genom t ex licensintäkter från produkter som säljs på respektive marknad, samt genom sökta organisationsbidrag. Kriterierna baseras på ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Kriterierna är utarbetade av Fairtrade International i samarbete med producentnätverken och de nationella Fairtrade-organisationerna. Kriterierna har alla en gemensam utgångspunkt genom att garantera ett minimipris för råvaran och en långsiktig affärsrelation erbjuds förbättrade villkor för odlare och anställd arbetskraft i länder med utbredd fattigdom som annars kan missgynnas av villkoren för världshandeln. 10

11 Ansvaret för kontroll och certifiering av producentorganisationer och exportörer/importörer ligger hos Flocert. Flocert ägs av Fairtrade International men drivs som ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO656- ackreditering. Inspektionerna utförs av cirka 120 inspektörer från Flocert, av vilka cirka ett 100-tal är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. Flocert följer ISO65-standard, dvs. den ledande kvalitetsnorm som gäller för certifieringsorganisationer. Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas De generella internationella Fairtrade-kriterierna bygger på en uppdelning i odlare respektive anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier: Kriteriernas indelning Kärnkriterier. Kärnkriterierna måste vara uppfyllda, de flesta initialt och vissa efter ett eller tre år, för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad. Utvecklingskriterier. Utvecklingskriterier handlar om att kontinuerligt skapa förbättringar, t ex i fråga om arbetsvillkor och löner samt att hela tiden utveckla verksamheten socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Efterlevnaden av utvecklingskriterierna säkerställs genom en genomsnittsbedömning av olika utvecklingsområden, med syfte att producentorganisationerna ska ha eget inflytande över förbättringsprocesser inom specifika områden. Handelskriterier. Handeln med råvaran/produkten regleras också genom handelskriterierna, med krav på bl.a. spårbarhet och skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor. Produktspecifika kriterier. Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential. 11

12 Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på familjejordbruk och som har gått samman i en producentorganisation, ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform, för att tillsammans utgöra en starkare kraft i den internationella handeln. I de fall då det finns en betydande andel fast eller tillfälligt anställda (t ex säsongsanställda) inom producentorganisationen gäller även kriterier för anställningsvillkor, såsom ickediskriminering, organisationsrätt, hälsa och säkerhet, m.m. Kärnkriterier Nedan följer ett utdrag ur Fairtrade-kriterierna Krav på spårbarhet, identifiering/märkning av råvaran samt dokumentation kring sålda volymer och priser (undantag för fysisk spårbarhet gäller processad kakao, socker, juice och te 9 ). Det ska finnas en utvecklingsplan för social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Planen rör både verksamhet, medlemmarna, lokalsamhället och miljön. Demokratisk organisationsstruktur, såsom krav på årsmöten och transparent administration. Odlaren erhåller en Fairtrade-premie utöver minimipriset. Premien investeras i social, ekonomisk och miljömässig utveckling i lokalsamhället. Beslut som rör Fairtrade-premien ska tas på demokratiska grunder. Diskriminering p.g.a. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning får ej förekomma. Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd person. Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över förbjudna kemikalier. Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig märkning av dessa. Skyddsutrustning ska finnas och användas. Krav på ansvarsfull avfallshantering. Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av buffertzoner. GMO (genmodifierade organismer) är ej tillåtet. Arbetsvillkor för eventuell anställd arbetskraft följer ILO:s konventioner. Löner ska ligga i nivå med eller överstiga den lagstadgade minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt genomsnitt. Diskriminering får inte förekomma. Tvångs- eller slavarbete får inte förekomma och barn under 15 år får inte anställas. Barnarbete motverkas genom att föräldrarna får förbättrad ekonomi. Barn kan hjälpa till i familjejordbruket, men detta får inte inverka negativt på skolgången eller barnets sociala utveckling. Organisationen verkar för, och kan i dokumentation bevisa, att anställda kan gå med i fackföreningar eller organisera sig på annat sätt. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen. Utvecklingskriterier Krav på utvärdering av verksamheten, verksamhetsplanering för framtiden och förbättrad informationsspridning till medlemmarna. Genom information och utbildning får medlemmarna ökad insyn i styrning och administration. 9 I februari 2010 beslutades det att undantag av fysisk spårbarhet skulle ges för produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet för dessa produktgrupper. En garanterad fysisk spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i alla led av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa produktgrupper/ingredienser. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en Fairtrademärkt produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie. 12

13 Producentorganisationen ökar successivt sin kapacitet att exportera sin råvara direkt ut på marknaden, genom t ex direktkommunikation med köpare och egna förädlingsprocesser. Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. Krav på buffertzoner och skydd för biologisk mångfald och ekosystem samt krav på produktionsteknik och vattenanvändning som inte skadar miljön. Riskbedömning samt utbildning kring frågor som rör jordens bördighet och risk för erosion. Åtgärder för minskad energikonsumtion och successiv övergång till hållbara energikällor Då det finns anställd arbetskraft ska en anställningspolicy finnas senast tre år efter initial certifiering, omfattande aspekter såsom ickediskriminering, organisationsrätt, anställningsvillkor, hälsa och säkerhet. Lönenivåer för anställd arbetskraft ökas successivt. Om det inte finns en aktiv eller erkänd fackförening i området, ska organisationen uppmuntra de anställda att utse en arbetarkommitté, som därtill ges utbildning i arbetsrättsliga frågor av producentorganisationen. Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på plantage eller i fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för anställd arbetskraft handlar t ex om att arbetsgivaren ska betala löner som minst ligger i nivå med landets lagstadgade minimilön, bistå med boende då detta är relevant samt ge de anställda rätt och möjlighet att gå med i fackföreningar. Kriterierna rör också hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet samt miljöhänsyn. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Kriterier för anställd arbetskraft har nyligen reviderats, bland annat har kriterier för social utveckling förstärkts och villkor för anställning och förhandlingsordning förbättrats. Även arbetet med ekonomisk utveckling för att nå levnadslön och arbetet med premien har förbättrats. De nya reviderade kriterierna började användas 1 juli 2014 för helt nya producenter. För befintliga producentorganisationer pågår en övergångsperiod fram till 1 juli Grace Mwangi, anställd på Ravine Roses Kenya Kärnkriterier CSR (Corporate Social Responsibility, företags sociala ansvar) är en viktig del i företagets verksamhet. Arbetsgivaren är ansvarig för att ledning och anställda på alla nivåer informeras om de rättigheter och skyldigheter som Fairtrade-certifieringen innebär. De extra intäkter som minimipriset ger ska främja de anställdas sociala och ekonomiska utveckling. En premie för sålda varor betalas ut till en premiekommitté, för investeringar i lokalsamhället. Beslutet för hur premien används tas av premiekommittén, under demokratiska former. Arbetsplatsen ska vara säker för de anställda. Vid behov ska de få arbetskläder som skyddar vid arbete. De anställda får information om och utbildning kring hälsa och säkerhet. Det ska finnas rent dricksvatten, toaletter, god ventilation, nödutgångar, brand- och första hjälpen-utrustning. Fria hälsokontroller erbjuds de anställda. All form av diskriminering är förbjuden, t.ex. pg av kön, ålder, civilstånd, funktionshinder, etnicitet, facklig anslutning, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning. Hot, bestraffningar och sexuella trakasserier får inte förekomma. Alla som är tillsvidareanställda har anställningsavtal som specificerar ansvarsområden, lön och arbetstid, minst två veckors semester, sjukersättning och frånvaro. Socialförsäkring betalas av arbetsgivaren. All övertid är frivillig och ska ersättas. Mammaledighet uppgår till minst åtta veckor, för vilket lön utgår. 13

14 Lönerna ska ligga i nivå med, eller överstiga, den lagstadgade minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt genomsnitt. Tvångs-/slavarbete är förbjudet, liksom anställning av barn under 15 år. Arbetssysslor som innefattar risker, t.ex. hantering av kemikalier, får inte utföras av personer under 18 år, av funktionshindrade eller av gravida/ammande kvinnor. Alla anställda har rätt att organisera sig fackligt och att som grupp förhandla sina arbetsvillkor gentemot arbetsgivaren. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen. Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd person. Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över förbjudna kemikalier. Plan ska finnas för miljöhänsyn, liksom dokumentation för markanvändning, drift av jordbruk och användning av eventuella bekämpningsmedel. Mängden avfall ska minskas, återanvändas och återvinnas i så hög grad som möjligt. Avfallsvatten får inte påverka vattenkvalitet, mark eller födoämnen. Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig märkning av dessa. Det ska finnas en plan för hur bekämpningsmedel fasas ut. Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av buffertzoner. GMO (genmodifierade organismer) är inte tillåtet. Utvecklingskriterier Ett år efter initial certifiering ska det finnas en plan för fortsatt social utveckling. Ett år efter initial certifiering ska alla inom företaget ha kunskap om certifieringen och Fairtrade, om de rättigheter och skyldigheter som detta innebär för samtliga inom företaget. Kompetensutveckling och utbildning inom relevanta områden för de anställda. Extra hänsyn tas i detta avseende till kvinnors samt minoritetsgruppers behov. Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla poster inom organisationen. Barn till fast anställda ska ha tillgång till utbildning och skolgång inom ett år efter initial certifiering. Mammaledigheten ska årligen ökas med en vecka för att till slut uppgå till minst 12 veckor. Lönenivåerna ökas successivt. Bostäder ska vid behov erbjudas de anställda till en rimlig kostnad. Boendet ska vara i gott skick med nödvändiga faciliteter för hygien och trygghet. Kontinuerlig utbildning för de anställda kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Fri grundläggande sjukvård erbjuds och sjukstuga ska finnas på arbetsplatsen. I länder där det finns kollektivavtal inom aktuell sektor ska arbetsgivaren följa detta inom ett år efter initial certifiering. Arbetsgivaren ska sträva mot att alla fast anställda erhåller pensionsförsäkring. De som är tillfälligt anställda under minst en tremånadersperiod ska ha anställningsavtal samt samma arbetsvillkor och förmåner som fast anställda. Krav på plan för hantering av miljörisker. Det ska finnas buffertzoner kring odlingen för att bevara biologisk mångfald och skydda djur, natur och vatten. Även diversifiering av grödor och återplantering. Återvinning av avfall och annat material sker i så hög grad som möjligt. 14

15 Vattenanvändning ska inte leda till föroreningar, försaltning av jord eller ökenspridning. Åtgärder för minskad energikonsumtion och successiv övergång till hållbara energikällor. Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och säljer) Fairtrade-certifierade produkter/råvara, fram till och med att produkten förpackas och märks. Kriterierna omfattar bland annat krav på fysisk spårbarhet, skriftliga avtal, långsiktiga handelsrelationer och möjlighet till förfinansiering. Handeln med råvaran/produkten regleras också genom handelskriterierna och de produktspecifika kriterierna, med krav på bl. a spårbarhet och skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor. Sedan maj 2011 är handelskriterierna indelade i fyra områden: Generellt, handel, produktion samt verksamhet och utveckling. Handel Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade producentorganisationen. Detta avtal bygger på ömsesidighet och tydlig dokumentation, gällande bl. a volymer, kvalitet, pris samt betalnings- och leveransvillkor. Produkter/råvara som köps och säljs som Fairtrade-certifierad måste alltid ha producerats av Fairtrade-certifierade producentorganisationer och vara spårbara genom hela handelskedjan, genom dokumentation och tydlig märkning. Krav på fysisk spårbarhet undantas för kakao, socker, juice och te, på grund av produktionstekniska orsaker. Produktion Inga generella kriterier. Här gäller de produktspecifika kriterierna. Verksamhet och utveckling Fairtrade syftar till att ge producentorganisationer i länder med utbredd fattigdom långsiktig tillgång till en internationell marknad, genom handelsrelationer som bygger på ömsesidig respekt, transparens och engagemang. I detta är också informationsutbyte en viktig del, framförallt för producentorganisationen som då mer effektivt kan planera för sin produktion och leveranser. Producentorganisationen kan begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 procent av det avtalade priset (ordervärdet). Prissättningen för en Fairtrade-certifierad råvara påverkas bland annat av minimipriset, premien och den ekologiska prisdifferentialen, samt i övrigt av utbud och efterfrågan. Mer information om minimipris och premie finns specificerat, per produktkategori, i förteckningen över minimipris och premie. Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential. Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas till exempel mestadels av odlare som livnär sig på småskaligt jordbruk. För dessa människor är betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större plantage med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll. 15

16 Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade och konventionell odling är att Fairtrade-kriterierna garanterar odlaren (för flertalet produktgrupper) ett pris som täcker produktionskostnaden, i form av ett minimipris. Minimipriset räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter för COSP (Cost of sustainable production). Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett lägsta pris som inte får underskridas. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-certifierad råvara sätts ofta priset ovan eller långt ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om råvaran dessutom är ekologiskt certifierad garanteras odlaren ett ännu högre pris, genom den s.k. "ekologiska prisdifferentialen" (se info nedan). När du köper en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor. Ökade inkomster gör att odlarna kan planera långsiktigt för verksamheten, t ex att förbättra kvaliteten på produkterna och/eller att höja effektiviteten i produktionen. En direkt följd av detta är att barnarbete motverkas; barnen kan gå i skolan istället för att arbeta, då föräldrarna får högre inkomster. Fairtrade-certifierade producentorganisationer garanteras alltid en Fairtrade-premie vid försäljningen av råvaran. Denna ligger utöver minimipriset men ingår alltid i den totalsumma köparen betalar för råvaran. Ju större volymer som köps/säljs, desto högre blir med andra ord premien i absoluta tal. Fairtrade-premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t.ex. skola, bostäder, hälsovård eller till miljöinvesteringar i jordbruket/produktionen. Premien ligger på cirka 5 % (beroende på produktgrupp) av försäljningsvärdet. Exempel: för kaffe är premien 20 cent per sålt pound och för bananer en US-dollar per såld bananlåda uppgick premien från svensk konsumtion av Fairtrade-märkta produkter till 34,3 miljoner kronor. Premiearbetet pågår året runt. Odlare/anställda inventerar behov och föreslår, utifrån gällande regler, i vilka projekt som premien kan investeras. Odlare/anställda tar fram olika förslag på projekt och prioriteringar. En del projekt är kortsiktiga, andra mer långsiktiga. Inom producentorganisationen sätter odlarna/anställda samman en premiekommitté som utbildas i att förvalta och planera satsningen av gemensamma projekt som gynnar odlarna och lokalsamhället. De får utbildning i hur Fairtrade premie-pengarna får använda, hur projekten ska prioriteras, hur man utvecklar ett projektförslag samt hur man arbetar med projektgenomförande, uppföljning och utvärdering. På årsmötet röstar odlare och anställda på föreslagna projekt och väljer demokratiskt hur premien ska användas. Genoförande av projekt. Några nya startas upp och andra pågår sedan tidigare i form av fleråriga projekt. Små och stora projekt bokförs och tas med i de löpande revisionerna. Man ska hela tiden kunna kontrollera att premiepengarna har använts så som det är tänkt utifrån kriterierna. 16

17 I dagsläget finns drygt 1800 Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden. Se en komplett och uppdaterad lista på Fairtrade Sveriges hemsida i produktdatabasen. Det finns för närvarande produktkriterier utvecklade för ett tjugotal produktgrupper. Produktgrupper Blommor, bomull, dessert & glass, flingor & müsli, frukt & grönt, godis, guld, honung, hudvård, kaffe, kakao & choklad, kakor & kex, kalla drycker, kryddor & örter, nötter, quinoa, ris, socker, sportbollar, sylt & marmelad, te, torkad frukt, trä, vegetabilisk olja och vin. Sammansatta produkter glass, choklad, kosmetika etc. Utöver ovan nämnda produktgrupper finns även s.k. sammansatta Fairtrade-märkta produkter. Dessa är produkter som består av ett flertal ingredienser och som innehåller minst en råvara som är Fairtrade-certifierad, t.ex. chokladkakor, kakaodryck, läsk, glass, müsli, bodyscrub m.fl. Villkoren för att en sammansatt produkt ska kunna bli Fairtrade-märkt är att alla ingredienser som kan vara Fairtrade-certifierade ska vara det. Minst 50 procent av produktens råvaruinnehåll måste vara Fairtrade-certifierat. I de fall produkten till största del består av icke Fairtrade-certifierat innehåll (t.ex. mjölkprodukter i glass), men har en huvudingrediens som är Fairtrade-certifierad (t.ex. vanilj och socker i vaniljglass) ska denna utgöra minst 20 procent av produktens torrvikt. I vissa sällsynta fall kan undantag göras om detta bedöms komma odlaren till gagn. Kriterierna för sammansatta produkter inom produktgrupperna bomull, hudvård och trä ser annorlunda ut. 17

18 Patience Adzimah är lite över 40 år gammal och är mamma till fyra barn. Hon är idag anställd på det Fairtrade-certifierade bananplantagen Golden Exotic i Ghana För henne har Fairtrade betytt väldigt mycket. När hon var ett halvår gammal dog hennes pappa och hennes farfar hjälpte till att försörja henne. Tyvärr fanns det inte pengar i familjen för att läsa vidare eftersom Ghana har ett system med skolavgifter. För att klara sig blev hon tvungen att gifta sig och ta hand om barn och familj. Hon berättar att hon var väldigt ledsen över detta eftersom hon visste att det är med kunskap och utbildning hon kan förbättra livet för sig själv och för sin familj. Därför betydde det väldigt mycket att hon fick möjlighet att arbeta på ett Fairtrade-certifierat plantage där de anställda, framför allt kvinnor, fick möjlighet att utbilda sig. Hon berättar stolt hur hon var den första kvinnan att väljas in i styrelsen för premiekommittén på sin förra arbetsplats, VREL, också det ett Fairtrade-certifierat plantage. Stolt över att ha fått igenom hos ledningen att också kvinnor kan jobba ute i fält, och inte bara där det tvättas, packas och sorteras bananer för transport. På Golden Exotic håller de dessutom nu på att för premiepengar bygga förskolor vid varje station så att kvinnorna efter sin tre månaders långa föräldraledighet kan ha nära till sina barn och möjlighet att kunna amma på lunchen. Fairtrade har också bidragit till att hennes barn, till skillnad från henne själv, har fått möjlighet att utbilda sig till vad de själva vill. Genom att premiepengar har bekostat skolavgifterna berättar Patience att hennes äldsta son idag läser till läkare och hennes yngsta dotter Grace vill bli sjuksköterska. (Läs gärna mer om Patience och Grace i Fairtrades skolmaterial) Premiepengarna har också bekostat sjukförsäkring för alla på plantagen, både för henne själv och hennes familj. Hon berättar att hennes man för tre år sedan blev allvarligt sjuk. Han var tvungen att 18

19 opereras för att överleva. Tack vare hennes sjukförsäkring hade de råd med ingreppet. Utan Fairtrade, berättar Patience, hade hon varit änka idag. Utmaningen enligt Patience är att få lönen att räcka till. Boendet kostar mycket och just nu är det hög inflation i Ghana. Hennes inkomst räcker inte till för att betala mat, hyra och andra utgifter utan hon behöver vid sidan av sitt vanliga jobb också tillverka tvål som hon säljer på den lokala marknaden. Hon gläds över att det om några veckor kommer vara kraftigt reducerad kostnad för lunchen på plantagen. Ytterligare ett premieprojekt som ska göra det möjligt för alla anställda att ha råd att äta ett riktigt mål mat på dagen. Hon avslutar med att säga att hon är väldigt tacksam för att hon genom Fairtrade fått möjlighet att förbättra sina egna arbets- och levnadsvillkor men framför allt att hon har gett sina barn en bättre framtid och avslutar med att säga Alfred Butao välkomnar oss att slå oss ner framför hans hus. Han propsar på att inte själv sitta på den enda stolen som är framställd, i Malawi är ett sätt att visa respekt att erbjuda sina gäster de bästa platserna. Vi befinner oss i byn Chinagua i södra Malawi. Här har Alfred bott hela sitt liv och arbetat med socker den större delen av det. Sedan år 2000 är han medlem i sockerkooperativet Kasinthula Cane Growers och odlar själv sockerrör. År 2004 blev Kasinthula Fairtrade-certifierade, och det var inte förrän då Alfred förstod fördelarna med certifieringen. Fairtrade-premien har investerats i ett flertal projekt som på ett tydligt sätt har förbättrat levnadsvillkoren i de byar där Kasinthulas 282 medlemmar bor. Den största utmaningen i området är tillgång till vatten. Tidigare hämtade kvinnorna vatten i floden, och flera gånger om året inträffade dödsolyckor p.g.a. krokodilerna i floden. Tack vare Fairtrade-premien har man nu borrat 15 brunnar, som förutom säkerhet innebär renare vatten och mindre arbetsbörda. Man har också förbättrat kliniken i området och köpt in fem cykelambulanser så att de sjuka kan ta sig dit och få vård i tid. En tredjedel av premiepengarna går till liknande sociala projekt, en tredjedel går till investeringar i skörden och en tredjedel till en fond för mikrolån. Nästa stora satsning är en skola, idag tvingas barnen gå långa sträckor för att få utbildning. Den främsta anledningen till att odlarna valde att organisera sig var att få en starkare förhandlingsförmåga gentemot det sockerbruk som köper upp sockerrören och förädlar det till socker. Medlemmarna träffas också för att diskutera hur man kan förbättra och effektivisera produktionen. De har planer på att plantera träd kring odlingarna. Det gör att det regnar mer och möjligheterna till självbevattning ökar. En annan plan är att köpa in hästar för att själva kunna transportera sockerrören till sockerbruket. Alfred Butao har nio barn. Omtanken om dem visar sig snabbt när han får frågan om vad han önskar för framtiden: 19

20 Sharon är 23 år gammal och har två barn. Som mamma har hon flera av de förmåner som de anställda har haft rätt till sedan farmen Ravine Roses för tre år sedan Fairtrade-certifierades. Arbetstiderna är vanligtvis mellan 7:30 och 16:00, med en timmes lunchrast och 15 minuters tepaus. Men Sharon jobbar till 15:30 och får trots det full lön. Detta är en förmån som alla kvinnor har under nio månader efter att de fött barn. De har också rätt till tre månaders mammaledighet, utöver semestern. Mer försäljning ger högre intäkter och större premieinvesteringar - Vi får mer betalt för de rosor som är Fairtrade-certifierade, och vi vill förstås att försäljningen av dessa rosor ska öka. Då blir dessutom premieinvesteringarna större, säger Caleb Kiptoo, som är personalansvarig och Fairtrade Officer på Ravine Roses. Premien har bland annat investerats i att förbättra hälsovården. Man har satsat på familjeplanering, HIV-test och vaccinering av de anställdas barn. Utbildning är också ett område som har prioriterats och man har erbjudit körlektioner och kurser i datakunskap. Löner enligt avtal Minimilönen i Kenya är 102 kenyanska shilling/dag, vilket blir 3000 shilling/månad (ca 300 svenska kronor). På Ravine är ingångslönen 180 shilling/dag, d.v.s shilling/månad. Om försäljningen ökar får även de anställda avtalsenliga löneökningar med en viss procentsats. 25 procent av de anställda är med i facket, men kollektivavtal gäller alltid för löneförhandlingen. Enligt de internationella Fairtrade-kriterierna ska kostnadsfri transport för de anställda finnas om de bor långt från produktionen. Alla som arbetar på Ravine Roses bor dock i näraliggande byar, så varken bostäder eller transport erbjuds. Med ett undantag. Caleb berättar att kvinnorna erbjuds kostnadsfri transport hem när de jobbar skift till lite senare på kvällen. Arbete för att förbättra miljön Våtmarker som filtrerar vattenavfall har byggts, och man har planterat en stor mängd olika växter för att främja den biologiska mångfalden i området. Dessutom har man planterat flera tusen träd i anslutning till farmerna. I så stor utsträckning som möjligt försöker man återvinna de bekämpningsmedel som används. När rosorna har besprutats får ingen gå in i växthuset under en bestämd tidsperiod. De som besprutar blommorna använder skyddskläder och ansiktsmasker. När rosorna bevattnas tas inget vatten från sjöarna, istället använder man regnvatten som samlats ihop i stora reservoarer samt en borrad brunn som pumpar upp grundvatten. Hårda kontroller Avgörande för Fairtrade är givetvis trovärdigheten. Flocert genomför årliga kontroller. Caleb berättar om hur de går till: 20

21 Det finns olika mötesplatser eller plattformar för ditt engagemang för Fairtrade. Här beskriver vi några av dem som du kan använda för ditt engagemang som konsument och ambassadör. Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp och att vara diplomerad innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Diplomeringen har funnits sedan år 2000 i Storbritannien och i dag finns det drygt 1400 Fairtrade Cities i Europa, USA, Kanada och Australien. I Sverige är intresset för att bli en Fairtrade City enormt, drygt hälften av kommunerna har på något sätt lyft frågan och drygt 60 kommuner har diplomerats. Som ambassadör är det både roligt och utmanande att engagera sig för eller i en Fairtrade City. Det finns stora möjligheter att på ett konkret sätt vara med och göra skillnad för odlare i länder med utbredd fattigdom. Sedan hösten 2013 finns Fairtrade för skolan som är en skolsajt där skolor kan registrera sig och få stöd och inspiration för att nå målen i läroplanen om hållbar utveckling. Skolsajten är full av pedagogiska material, filmer och tips på hur andra skolor engagerat sig för hållbar utveckling. Vid registrering väljer skolan ett antal utmaningar som berör skolans verksamhet, undervisning och roliga projekt att arbeta med under året. Fairtrade Sverige driver projektet Kyrka för Fairtrade tillsammans med Sveriges Kristna Råd. Kyrka för Fairtrade är en diplomering till församlingar som engagerar sig för Fairtrade och rättvis handel. Kriterierna för utmärkelsen handlar om att församlingen serverar och konsumerar Fairtrade-märkta 21

22 produkter, driver kampanjer, samarbetar med andra som engagerar sig i frågorna samt informerar om Fairtrade och rättvis handel. Omkring 100 församlingar har diplomerats sedan start. I dagsläget är 46 organisationer medlemmar i föreningen för Fairtrade Sverige. Som medlem står man bakom Fairtrade Sveriges plattform och stadgar samt betalar en årlig medlemsavgift. Medlemsorganisationerna är en enorm resurs för Fairtrade och för dig som är engagerad för Fairtrade. Som Fairtrade-ambassadör kan du inte bli medlem i Fairtrade och därför inte heller representera Fairtrades organisation, istället representerar du Fairtrades budskap och konsumentmakten. Därför uppmanar vi dig som Fairtrade-ambassadör att engagera dig för Fairtrade genom en av våra medlemsorganisationer som kan erbjuda det sociala forum Fairtrade inte har möjlighet att organisera. Medlemsorganisationer ABF Akademikerförbundet SSR Byggnads Coop Medlem Syd Coop Medlem Väst Diakonia Ekobanken Equmenia Fackförbundet ST Finansförbundet Folkuniversitetet Forum Syd GS-facket Handels Handelsanställdas förbund avdelning 24 HSB Norra Storstockholm HSB Stockholm Kommunal Konsumentföreningen Stockholm Konsumentföreningen Svea Landsorganisationen (LO) Lärarförbundet Oikocredit Organisationen Fair Trade Återförsäljarna PMU Interlife PRO Påhlmans gymnasium Röda Korsets Ungdomsförbund SEKO Sigtunastiftelsen Socialdemokrater för tro och solidaritet SOS Barnbyar Studieförbundet Vuxenskolan Svenska kyrkan Svenska kyrkan Göteborgs stift Svenska kyrkans unga Svenska Missionsrådet Svenska Röda Korset Svenska Scoutrådet Sveriges Kristna Råd Unga örnars riksförbund Unionen Vision Viskadalens folkhögskola och kursgård Vårdförbundet We Effect Medlemsorganisationerna sitter på massor av kunskap om internationella frågor, rättvis handel och Fairtrade. Många gånger kan de lyfta frågor som är kopplade till Fairtrade som vi själva inte har möjlighet att driva, men där Fairtrade kan bli ett svar. De har också tillgång till en mängd resurser, såsom utbildningar, material, lokaler, kunnig personal osv. Medlemsorganisationerna själva deltar ofta i kampanjer, anordnar ibland ambassadörsutbildningar för sina egna medlemmar, genomför event eller ställer krav vid inköp, konferenser och träffar att det som konsumeras ska vara Fairtrade-märkt. 22

23 Sedan 2010 har Fairtrade Sverige rekryterat offentliga personer för att bli ambassadörer i Fairtrade Fan Club. Syftet är att sprida kännedom om Fairtrade och att inspirera kända förebilder att göra insatser för förbättrade arbets- och levnadsvillkor i länder med utbredd fattigdom. Intresset har varit mycket stort, och i nuläget har Fairtrade Fan Club sex medlemmar. Bland annat Pär Holmgren, Birgitta Ohlsson, Mattias Kristiansson, Mia Öhrn och Behrang Miri. De är alla med på och sprider information, inspiration och gör skillnad på olika sätt. 23

24 Fairtrades ambassadörsutbildningar har blivit ett vinnande koncept. Sedan 1999 har över 5000 personer utbildat sig till Fairtrade-ambassadörer. Uppdraget är helt frivilligt och som Fairtradeambassadör bestämmer man själv om och hur aktiv man vill vara och i vilka informationsaktiviteter man engagerar sig. Många Fairtrade-ambassadörer är engagerade för Fairtrade i sin vardag genom samtal med nära och kära, genom att efterfråga Fairtrade-märkta produkter och inte minst genom att välja Fairtrade när de handlar! Ambassadörerna är en oerhört viktig resurs för Fairtrade, utan dem hade Fairtrade aldrig varit vad det är idag. Prata om Fairtrade på ett sätt du själv tycker är roligt! Det finns en mängd verktyg att använda sig av i egenskap av att vara Fairtrade-ambassadör. Här följer några exempel där du kan få stöd i ditt arbete: Hemsidan, vår mest uppdaterade och aktuella informationskanal är Här hittar du senaste nytt, presentationer, talarmanus, användbara länkar, m.m. Ambassadörshandboken som du läser just nu innehåller många konkreta tips på hur du kan engagera dig. Aktivitetsguiden, laddas ner från Fairtrades hemsida och innehåller spännande tips på aktiviteter och förslag på hur du kan motivera andra att engagera sig. Ett nytt digitalt verktyg som finns på vår hemsida är Prezi ett presentationsverktyg med filmer och bilder som du kan använda som stöd när du föreläser. Instruktion och talarmanus till Prezin finns också att ladda ner. En kortare Power Point om Fairtrade finns att ladda ner med ett 20-tal bilder och tillhörande talarmanus som är ett bra stöd när du berättar för andra om Fairtrade. Fairtrade Sverige på Facebook kan du följa och gilla. Här pågår också diskussioner och många delar av dig av tips eller ställer frågor. Nyhetsbrev och ambassadörsbrev är två separata nyhetsbrev som förmedlar nyheter om Fairtrade via mail. Nyhetsbrevet kan alla anmäla sig till från hemsidan, ambassadörsbrevet får endast ambassadörer. Fairtrades informationsmaterial beställer du via Fairtrades hemsida. Det mesta av materialet är gratis. Ingen portokostnad tillkommer för ambassadörer om du anger rabattkoden som skickas ut med välkomstmail och ambassadörsbrev. Rabattkoden byts ut regelbundet och info kommer i ambassadörsbreven via mail. Miljontals odlare får idag ta del av de fördelar som Fairtrade för med sig. Blir vi fler som väljer Fairtrade kan vi göra ännu större skillnad, för ännu fler. Här följer tips på hur du som Fairtradeambassadör kan vara med och öka efterfrågan och kännedomen om Fairtrade. 24

25 Varje år vecka kör Fairtrade igång den årliga kampanjen Fairtrade Fokus med syfte att öka kännedomen om och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Kampanjaktiviteterna skiljer sig från år till år, beroende på huvudbudskap och val av huvudsakliga målgrupper. Fairtrades frivilliga t.ex. ambassadörer, styrgrupper och aktiva inom Fairtrades medlemsorganisationer är grundpelare i att kampanjen växer från år till år. Några som tar särskilt ansvar under dessa veckor är Fairtrades utbildade lokala teamledare. De lokala teamledarna har gått en utbildning hos Fairtrade Sverige för att samordna lokala aktiviteter runt om i Sverige under Fairtrade Fokus. Det finns oändliga möjligheter att sprida kunskap om Fairtrade på nätet, t.ex. genom att twittra, blogga eller använda Facebook eller Instagram. Kanalerna finns där, det enda vi behöver är att få ut budskapet. Förutom Facebook-gruppen Fairtrade Sverige har Fairtrade sedan hösten 2014 en egen Facebook-grupp för dig som gillar sociala medier och Fairtrade heter gruppen. Det är mycket lättare än vad man kanske tror att få uppmärksamhet i pressen. Lokaltidningar, TV och radio brukar välkomna tips om aktiviteter på orten. Satsa gärna lite extra på att skapa medialt utrymme för Fairtrade under kampanjen Fairtrade Fokus i oktober. Små korta insändare brukar vara lättare att få publicerade i sin lokaltidning. En väldigt viktig uppgift är att informera om vad Fairtrade är och står för. Budskapet kan spridas på massor av olika roliga sätt. Prata t.ex. om Fairtrade med dina vänner och familj eller på jobbet eller i din klass. Vill du göra det lilla extra kan du bjuda hem dina vänner, visa en film om Fairtrade och smaka på produkter och diskutera. Involvera gärna din lokala butik som kanske kan stå för några produkter för din provsmakning. Att visa upp utbudet av Fairtrade-märkta produkter genom att anordna produktevents kan vara precis hur roligt som helst! Här har du verkligen möjlighet att använda din kreativitet. Ett produktevent kan ske både på allmänna platser och i butik, och innebär att man sprider information om Fairtrade genom att anordna provsmakningar och visa upp det utbud av Fairtrade-märkta produkter som finns. Det är i butiken våra köpbeslut tas, och därmed en av de viktigaste och mest spännande arenorna för oss att engagera oss på! Det bästa sättet att få butiker att ta in ett större utbud av Fairtrade-märkta produkter är att fråga efter det! 25

26 På skolor och universitet runt om i Sverige fikas det mängder av kaffe, te och cola. Dessutom har över två miljoner barn och lärare skolan/universitetet som sin arbetsplats en given plattform för informationsspridning. Tipsa pedagoger och skolledning om de pedagogiska materialen som finns för grundskolans årskurs 1-6, 7-9, gymnasieskolan och för SFI och kursen Svenska som andraspråk. De kan alla laddas ner från Fairtrades hemsida. Arbeta för att ditt favoritställe ska börja servera eller öka antalet Fairtrade-märkta produkter. Många av de produkter som serveras på caféer, restauranger och hotell finns som Fairtrademärkta. Man kan gå längre än att bara byta ut kaffet! Företag som serverar Fairtrade-märkta produkter kan även ladda ner ett diplom från Fairtrades hemsida som visar både medarbetare och gäster att de gjort ett aktivt val. Tänk hur många koppar kaffe som dricks dagligen på arbetsplatser och vilken skillnad det skulle göra om alla dessa var Fairtrade-märkta! Prata med inköpsansvarig och kolla om er kaffeleverantör kan erbjuda Fairtrade-märkt kaffe. Dessutom kan ni välja att servera Fairtrademärkt te, drickchoklad, juice, honung, socker, cola och nötter. Många arbetsplatser har fruktkorg, efterfråga Fairtrade-märkt frukt, det finns både bananer, mango, ananas, vindruvor och apelsiner som är Fairtrade-märkta. Nästan varje svensk är med i någon förening. Tillsammans har Föreningen för Fairtrades medlemsorganisationer 13 miljoner medlemmar! Tänk på alla kafferaster, seminarier och fester som anordnas av dessa landet runt där fika och dryck skulle kunna vara Fairtrademärkt! Det totala värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till ca 600 miljarder kronor. Av det står kommunerna för 150 miljarder. Mycket av det som upphandlas produceras i länder med utbredd fattigdom, där mänskliga rättigheter ofta kränks under produktionen. Trots att det finns många anledningar att ta ett större socialt ansvar i den offentliga konsumtionen, och trots att det är lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är det fortfarande ovanligt att det sker. Var med och förändra detta! Är inte din kommun Fairtrade City jobba för att den blir det! 26