Minnesanteckningar från Boverkets samrådsmöte med funktionshinderförbunden den 24 september 2014

Transkript

1 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 1(10) Minnesanteckningar från Boverkets samrådsmöte med funktionshinderförbunden den 24 september 2014 Plats Vattenborgen/Castello, Stortorget, Karlskrona. Närvarande HSO: Ingrid Dalén (FUB), Gert Månsson (RTP) HRF: Mattias Lundgren SRF: Jimmy Pettersson DHR: Lars-Göran Wadén SKL: Emilie Gullberg Länsstyrelsen: Maria Heymowska Boverket: Roland Thörnquist, Ewa Krynicka Storskog, Cathrine Engström, Per Stenholm, Anette Johansson, Lars Estlander, samordnare/sekreterare Andreas Johansen samt ordförande Maria Petersson. Inbjuden gäst: Henrik Johansson, Växjö kommun Inledning och presentation Ordförande Maria Petersson välkomnar alla och inleder samrådsmötet med dagens program och en presentationsrunda. Maria Petersson är genom sitt ordförandeskap en representant i samrådet för Boverkets ledning. Detta samrådsmöte var det första för Maria Heymowska som representerar länsstyrelserna. Hon är arkitekt och har en lång erfarenhet av funktionshinderfrågor, idag är hon samhällsbyggnadschef på länsstyrelsen i Stockholm och arbetar med översiktsplanering och andra samhällsplaneringsfrågor av mer regional karaktär. Samrådsmötet var även det sista för Ingrid Dalén som avtackades för sitt varma engagemang under åren som gått. Ingrid har en mycket lång erfarenhet av funktionshinderfrågor och har arbetat med bostadspolitik, huvudsakligen de ekonomiska aspekterna, i regeringskansliet och i statliga kommittéer. Hon har också länge varit aktiv i funktionshinderrörelsen. Ingrid deltog även i arbetet med bostadsanpassningsbidragen (BAB) under 1980-talet. Roland Thörnquist berättar om möteslokalen i Vattenborgen som har en intressant historia kopplad till världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. År 1863 uppfördes byggnadens fasad runt en vattencistern som fylldes med vatten från Lyckebyån som pumpats dit med ångkraft.

2 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 2(10) Färskvattnet var i första hand till för marinen och örlogsvarvet, och sändes i andra hand till pumpar som civilbefolkningen använde. Efter det har Vattenborgens funktion diskuterats och förslag har funnits på att det skulle bli en tunnelbanestation, men idag är det restaurangen Castello som även har byggt ett konstmuseum i den gamla cisternen under den nuvarande byggnaden. Regeringsuppdrag: Utreda undantag för tillgänglighet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov Ewa Krynicka Storskog, arkitekt, och Cathrine Engström, jurist, berättade om ett kort regeringsuppdrag om studentbostäder (Bilaga 1: Ppt-presentation av uppdraget). Boverkets arbete hade ännu inte satt igång till samrådsmötet, men uppdraget ska redovisas till regeringen redan den 1 december Remiss på förslaget kommer därefter troligen att sändas ut från regeringen. Samrådet fick ett material tilldelat (Bilaga 2: BBR avsnitt 3:1 och 3:2 Utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav) där texten är färgmarkerad så man lätt ser skillnad på vad som är utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav eller både ock i BBR. Det tidsbegränsade bygglovet omfattar redan utformningskraven, varför uppdraget handlar om att föreslå en ny formulering till de tekniska egenskapskraven. Skillnaden mellan dessa olika typer av krav är att utformningskraven gäller de stora dragen som man kan se på planritningen, medan detaljerna omfattas av de tekniska egenskapskraven. En annan avgränsning är att uppdraget endast hanterar tidsbegränsade bygglov för uppförande av studentbostäder. Boverket ska vid behov föreslå en ny formulering av författningen, men även göra en konsekvensanalys av förändringen. HSO ställer fråga om vad det egentligen är för behov som ska utredas? HSO ser för sin del inga behov av författningsförändringar för ett generellt undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet, vilket direktiven från regeringen utgår från. HSO pekar på de resultat som Boverket har redovisat, nämligen att det går att bygga med överlappande funktioner så att det i slutändan bara handlar om ytterligare en halv kvadratmeter som tillkommer med gällande tillgänglighetskrav, en försumbar byggkostnad i förhållande till den boendes behov. Man ställer även frågan om vägledning till byggnadsnämnderna i detta och då även till funktionshinderförbunden, och påpekar att det är viktigt att veta vad som styr lämplighetsprövningen av det tillfälliga bygglovet. Vems behov av vad är det som ska mötas? Det kan ju tolkas mycket olika från kommun till kommun beroende på förkunskap. Boverket förtydligar att det inte är en vägledning som ska åstadkommas i det här uppdraget, utan det handlar om en konsekvensanalys av den förändring som ska tas fram.

3 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 3(10) HSO påminner även om att Sverige fått kritik från FNs granskningskommitté för de avsteg som görs från bygglagens tillgänglighetskrav vid nybyggnad. Kritiken har framförts vid uppföljningen av FN-konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. DHR sätter uppdraget i ett större sammanhang och framhåller Norge som exempel. Där nallas det redan på tillgänglighetskraven och just studentbostäder är ett sådant exempel. Om 15 år kommer vi behöva äldreboenden så då kommer det vara oerhört enkelt att plötsligt vilja göra äldrebostäder av dem och permanenta bygglovet som har dessa frånsteg i tillgänglighetskraven. Snart kommer 40-talisterna med sin armé av rullatorer, och om tio år kommer vi diskutera hur vi ska åstadkomma bostäder för den samhällsgruppen. En annan fråga är huruvida detta avsteg från tillgängligheten verkligen kommer leda till att fler studentbostäder byggs? SRF ställer frågan om hur det fungerar när uppdragen anländer Boverket. Myndigheten borde kunna ställa frågor om det övergripande syftet med ett inkommande uppdrag, eftersom ministerstyre är förbjudet. Boverket svarar att vår uppgift är att bistå med tydliga underlag till besluten, och att vi ska väga in konsekvenserna för människor i kontrast till kortsiktiga ekonomiska hänsyn. Länsstyrelsen refererar till läget i samhällsdebatten och påpekar att Boverket har stora möjligheter att diskutera hur vi kan göra bostäder användbara. Ska vi uppnå långsiktig hållbarhet är användbarhet en nödvändig dimension. Samrådet uppmanas att fortsätta lämna synpunkter på uppdraget som stöd i Boverkets arbete. Kommittédirektiv 2014:69 för ny arkitekturpolitik Andreas Johansen, samordnare för funktionshinderpolitik på Boverket, följer upp punkten från föregående samrådsmöte om utredningsdirektivet (Bilaga 3) om en ny politik för arkitektur, form och design. I direktivet saknas de nationella målen för funktionshinderpolitiken och de transportpolitiska målen för tillgänglighet. Det hävdas ofta att fysisk tillgänglighet är så självklart att det inte behöver nämnas, och därför sorteras funktionshinderfrågor istället in under paraply-begreppet social hållbarhet. Men det är djupt mänskligt att det som nämns också är det som anses viktigt, eller omvänt; Det som aldrig omtalas finns heller inte. Därför är det intressant att göra en klassisk ordräkning i kommittédirektivet. Ordet miljö nämns 56 gånger, och då 10 gånger i meningen miljöfrågor. Ordet design nämns 53 gånger, dock aldrig i meningen Universal Design/konceptet Design för alla, utan istället som sammansättning av typen designpolitik eller designperspektiv. Ordet funktion nämns 2 gånger (sida 2 och 5) och då i ett vidare sammanhang istället för att lyftas fram särskilt. Här används

4 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 4(10) förvisso ordet brukbarhet en gång men det är heller inget ord som generellt används när funktionshinder eller fysisk tillgänglighet diskuteras, där används istället ordet användbarhet. Men begreppen funktionshinder, fysisk tillgänglighet eller användbarhet förekommer aldrig i kommittédirektivet. Det som nämns i direktivet är grunden för det arbete som den särskilda utredaren Christer Larsson har uppdragits. Enligt Boverkets sektorsansvar för fysisk tillgänglighet och position som strategisk myndighet, är det Boverkets ambition att verka för att funktionshinderfrågorna är aktuella i den här typen av samhällsförändrande uppdrag. Den 20 november får Boverket besök av MFD, Myndigheten för delaktighet, för att diskutera arbetet inom Strategin för funktionshinderpolitiken På det mötet kommer även kommittédirektivet att diskuteras eftersom det är båda myndigheternas uppgift att värna funktionshinderfrågorna i samhället. Det är lätt att man glömmer användbarheten mitt i all design. Förslag lyfts om att bjuda in utredaren Christer Larsson till nästa samrådsmöte som hålls den 5 mars Samordnare Andreas Johansen undersöker möjligheten. DHR berättar att de haft kontakt med Christer Larsson och ambitionen är att mötas för en diskussion kring utredningen. De har även reagerat starkt över en formulering på kommittédirektivets sista sida där både äldre- och funktionshinderperspektivet helt utelämnas; Konsekvensbeskrivningen ska även göras utifrån ett mångfalds-, jämställdhets- och barnoch ungdomsperspektiv. Former för samråd En kort bakgrund gavs där Boverket berättade att man i revideringen anpassat samrådets sammansättning till hur funktionshinderförbunden valt att samarbeta sinsemellan men även i förhållande till Boverket. När DHR lämnade HSO utökades samrådet med ytterligare en plats så att HSO fick behålla sina tre platser. Under våren 2014 överlåter Lika Unika sitt deltagande i samrådet till sittande representanter från SRF och HRF. Boverket värnar en bredd i användarperspektiven och nämner då särskilt syn, hörsel, rörelseförmåga och kognitiv och psykisk funktionsnedsättning. Under året har HSO ställt en förfrågan till Boverket om ett möte där formerna för samråd kan diskuteras. HSO åberopar dels regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , där samråd både med regeringen och med myndigheterna betonas, dels överenskommelsen mellan Handisam och funktionshindersrörelsen om funktionshindersråd. I den senare anges rådens syfte och formerna för samverkan. Några i samrådet har ställt sig tveksamma till förslaget, varför slutligt ställningstagande i fråga inte tagits. HSO understryker vikten av att HSOs framställan besvaras.

5 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 5(10) DHR tycker att Boverkets reviderade dokument som beskriver samrådets form och syfte är bra. DHR ställer sig däremot mycket kritiska till HSOs brev med förslag på att samrådets sex representanter från funktionshinderorganisationerna endast ska utses av HSO och Lika Unika. Med anledning av HSOs brev kommer DHR ta kontakt med HSOs ordförande Ingrid Burman för en dialog. Frågor som lyftes var om tidsperioden för representanterna är 3 år eller som mandatperioden 4 år och när nya representanter ska utses, att det bör definieras i dokumentet vilken FNkonvention som avses, samt att utformningen av dagordningen bör anpassas ytterligare till förbundens representanter. Boverket uppmanar att komma in med förslag till dagordningen som är av intresse för samrådet. SKL bidrar med att bevaka dagordningen utifrån kommunernas roll. HSO undrar om man kan adjungera ett annat förbund tillfälligt, eftersom det på sidan 2 i det beskrivande dokumentet står att vi kan tillfälligt bjuda in andra förbund. Svaret blev ja. Boverket bör också ändra formuleringen i den del som kan tolkas som att samrådet exkluderar andra rörelseförbund än DHR. HSO har flera medlemsförbund vars medlemmar har nedsatt rörelseförmåga. UD2014 Insikter och information från den internationella universal design-konferensen i Lund den juni Ewa Krynicka Storskog, arkitekt på Boverket, berättade bland annat om Boverkets workshop på konferensen How to get there an accessible housing and living environment (Bilaga 4). Där använde Boverket olika exempel som grund för workshopens diskussion, som kontrastmarkering på glasytor, i trappor och teleslinga i en receptionsdisk. Man såg även exempel på tillgänglighetsanpassningar utomhus som ramper, stenläggning och dörrautomatik men även en bild från Neptunhallen i Marinmuseum och hur ubåten gjorts tillgänglig för rullstolsburna. Ett tema på konferensen var tillgänglighet i fyra årstider och hur en åtgärd kan tappa sin funktion beroende på årstid. Utomhus-ramper kan ibland behöva tak för att slippa snö och vindförhållanden, vilket en nu pågående studie i Råneå visade som tidigt resultat. Studien ämnar landa i konkreta råd för hur man kan bygga och men även förvalta. Konferensen visade hur olika länder valt olika fokus. I Japan arbetar man med ekonomiska incitament i tillgänglighetskraven dock ej retroaktivt och man gör satsningar på forskning. I Egypten byggde man en hel stad som skulle vara fullständigt tillgänglighetsanpassad, men det blev ändå ett fiasko på grund av att adressen upplevdes som stigmatiserande, så ingen ville bo där i slutändan. I Belgien utförde man en fullskaleforskning på ett hus; vad skulle hända om man tillgänglighetsanpassade ett helt, befintligt, hus? Vilka problem skulle man stöta på? Vi såg även en video på hur en ramp helt integrerats med fasaden i en kulturminnesmärkt byggnad.

6 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 6(10) HSO reagerar på videon och att man gömt undan hissen och undrar om det är fult med tillgänglighet, och menar att det numera borde vara självklart att vi har olika förmågor men även att alla ska kunna använda samma entré. Har man exempelvis en särskild ingång runt hörnet med ramp så är den fortfarande exkluderande utformad, för alla förtjänar ändå att anlända genom huvudentrén. Boverket tar Fredrikskyrkan på Stortorget som exempel, där en stor ramp satts på sidan av kyrkan i stället för vid huvudentrén. På så vis har byggnaden gjorts viktigare än människan, trots att det ju en gång var människan som skapade byggnaden för att fylla ett mänskligt behov. En slutsats från UD2014 som konferens var styrkan i genomslagskraft som färdiga exempel bär på. Det är viktigt att visa hur vi kan göra det möjligt att leva självständigt i sitt hem. En annan erfarenhet är att begreppet Accessibility (tillgänglighet) verkar vara på väg att bli utdaterat, eftersom man istället talar om det vi arbetar för att uppnå i slutändan social inkludering. Därmed talar man i termer av universell utformning, inkluderande utformning vilket även stärker konceptet Design for all. Ewa beskrev det som Calzone-effekten, att allt ska vara inbakat där tillgängligheten är en av flera självklara aspekter. HSO påminde om hur begreppet tillgänglighet kan betyda lite vad som helst i Sverige, som närhet till kommunikationer och service eller cykelbanor. Länsstyrelsen lyfter bristen av funktionshinderperspektiv i arkitekt-utbildningen fram till idag, men framhåller att viljan ändå finns hos arkitekter och byggherrar bara man förklarar vad tillgänglighet är bra för, att det handlar om användbarhet. Där kan det även vara en attityd-fråga i hur man diskuterar utformningen, det vill säga att man diskuterar centimeter hit och dit istället för rummets funktion för den som ska bo där och att den ska fungera i vardagen. HRF framhåller att man heller inte ska låta de goda generella lösningarna tränga undan nödvändiga särlösningar. Ibland kan det behövas något litet extra för att det ska fungera för en per person med olika funktionsnedsättningar. Generella lösningar bär även med sig diskussionen om minimi-nivåer, men en viss nivå kanske ändå inte passar alla, så det är viktigt att lyfta med det i begreppsdiskussionen. Boverket lyfter vikten av att tänket går rakt igenom de två processer vi har i Sverige, plan och bygg, så att dessa hör ihop. Det ges även exempel på hur nyttan av tillgänglighet kan bli påtaglig för näringsidkare, där man i Göteborg innerstad varje år kollar tillgängligheten i lokaler och håller det får man ett bilprovningsmärke att sätta i fönstret, ett slags diplom på att man arbetar för att ha en inkluderande verksamhet. DHR undrar om det någonsin påtalas att tillgänglighet faktiskt lönar sig. Halva befolkningen gynnas ju av rampen och ändå kräver folk bevis på detta.

7 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 7(10) Certec vid Lunds universitet arrangerade konferensen som samlade deltagare från 34 olika länder. Ewa bloggade även om konferensen, se referenslistan för länk. Länsstyrelsens arbete med funktionshinderfrågor Länsstyrelsens nya representant Maria Heymowska, samhällsbyggnadschef vid Stockholms länsstyrelse. Hon berättade att hon började arbeta för länsstyrelsen i ett skede då staten fortfarande gav omfattande subventioner till bostadsbyggandet genom räntebidragen och särskilda investeringsbidrag. Länsstyrelserna hanterade stöden och kunde därigenom direkt påverka bland annat tillgänglighetsfrågorna i bostadsbyggandet. Det arbetet fick mycket respekt från både byggsektorn och kommuner. Idag fortsätter det arbetet när det gäller stödet till äldre- och trygghetsbostäder och därmed i begränsad omfattning. Nu arbetar hon med funktionshinderfrågorna på den regionala planeringsnivån. Länsstyrelsens uppgift i förhållande till kommunernas byggnadsnämnder är att ge det som kallas tillsynsvägledning. Det är inriktat på hur kommunerna själva jobbar med exempelvis tillgänglighetsfrågorna. Kommunen hanterar de enskilda ärendena och länsstyrelsens roll är att ha uppsikt och att ge vägledning. Som exempel i naturvårdsarbete och förvaltning av naturreservaten nämns handboken Tillgänglighet i natur- och kulturområden (Bilaga 5). Handboken visar hur man åstadkommer tillgänglighet så folk kan ta sig fram i områdena, få information om platsen osv. Länsstyrelsen arbetar med tillgänglighet på flera olika sätt. Man deltar i ett projekt för nyanlända, där uppgiften är att tidigt fånga in personer med funktionsnedsättningar så de får det stöd de behöver redan från början. Man jobbar med Carpe som är ett kompetensförsörjningsarbete där man arbetar med att det ska finnas en tillräcklig kompetensbas med personer som ska arbeta med funktionshindrade. En intern uppgift är det arbete de gör för att göra den egna informationen tillgänglig. Den information som läggs ut ska ha bra läsbarhet och det ska till exempel finnas möjlighet att höra nyheter. Informationsavdelningen jobbar på för att förmå medarbetarna att leverera beslut och annat i rätt format, så det kan förstås av mottagaren. Växjö kommun Tillgänglighet i planeringen Som ett led i att ett av årets tema handlat om planeringsfrågor så bjöds Växjö kommun in till samrådet för att berätta om hur deras översiktsplan (ÖP) för Växjö stad (Bilaga 6) kopplar Vision till Genomförande. Henrik Johansson, planeringsarkitekt som arbetar på Planeringskontoret, gav en historisk bakgrund om kommunen och hur Växjö stad är planerad med gröna och blå kilar och stråk. Den byggda miljön är även grönområden och målet är att

8 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 8(10) varje Växjöbo ska ha tillgång till 1 ha grönområden inom 300 m eller 5 min från bostad, vilket är ett intressant sätt att se på grönområden i stan som mängd i minuter. Staden är i princip fylld så man arbetar istället med utvecklingsprincipen Gröna och blå kilar och stråk, för att länka samman staden. På senare tid ökade byggtakten i staden och därför togs en ny ÖP 2012 fram specifik för tätorten. Henrik beskriver ÖP är grunden för en genomförandekatalog, det vill säga över Vem som gör Vad. Ambitioner når aldrig långt om ingen vet vem som ska genomföra vad och ta ansvar för att det genomförs. Sammanhållen stad är en av tre ledstjärnor för Växjö där konsekvenser av politiska beslut ska tas hänsyn till i exempelvis skolval, vårdval och externa handelsområden. Man vill se hela kedjan i ÖP och tillgängligt för alla ska vara ledande för kommunens detaljplanering, bygglov och anmälan, trafikplanering, enkelt avhjälpta hinder, kvarboende, ny teknik, lokalisering samt delaktighet/mjuka värden. Växjö samarbetar numera med det kommunala handikapprådet (KHR) genom sina nämnder, vilket innebär att varje nämnd har en samrådsgrupp med löpande möten. Anledningen till förändringen från KHR till nämndspecifika grupper var att man ville integrera KHR på ett påtagligt sätt i kommunen. På så sätt kan funktionshinderfrågorna konkretiseras från en Vision till en strategisk operativ nivå i kommunen, det vill säga genom budget och målstyrning. Henrik gör bland annat målområdesuppföljningar för att säkerställa att utvecklingsprinciperna tas till vara i arbetet och alla förvaltningar redovisar hur de arbetat med frågorna. Växjö kartlägger och inventerar flera olika områden. Idag gör man exempelvis en kartläggning av bostadsnära spontanytor, där tillgänglighet ofta tolkas som närhet till men även kan handla om skicket på en fotbollsplan, där man ser på kombinationen gräs och grus. Man kartlägger även lekplatser efter tillgänglighet och användbarhet, för att en tillräcklig mängd platser är har bord i rätt höjd och så vidare. Det som sedan styr arbetet är prioriteringar utifrån tanken att detta är till för alla. Det innebär att man även tänker på att privatbostäder kan vara för små för barnfamiljer och då vistas man ju också mycket utomhus, då blir lekplatsen extra viktig. Kommunen har även påbörjat inventering av tillgängligheten i flerbostadshus för att se hur man kan använda befintliga bostäder som ett kompletterande alternativ till att bygga nytt för äldre. Framöver kan ett alternativ vara att bygga om befintliga byggnader som visats sig ha god potential till hög tillgänglighet. HSO kopplar planeringen till bestämmelsen i socialtjänstlagen om att en av socialnämndens uppgifter är att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. HSO undrar hur den bestämmelsen följs idag. Henrik Johansson menar att trångboddheten/lite plats för nybyggnation gör det svårt, då är det hellre fråga om hu kommunen arbetar med bostadsanpassningar och kanske även möjligheten att ha T-märkning i sökprofilen för privatbostäder. När de undersöker tillgängligheten görs det i flera steg, med om man kan

9 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 9(10) komma fram till huset, finns det hiss, och nästa steg är att se om lägenheterna har god användbarhet idag eller går att bygga om. Det handlar om att passa på och att prioritera det som går att påverka närmast i tid när det ska byggas om i den fysiska miljön. Man prioriterar de stråk där det händer mer och bor mer människor. Boverket påtalar behovet av vägledning till kommunerna och om vägledningen även borde rikta sig till KHR och användas inom medborgardialogen. Mötesformen och vad mötet ska handla om är inte alltid tydlig för mötesdeltagarna, vilket kan leda till frustration. DHR framhåller att även förbunden behöver bättre kunskap för att kunna genomföra samråd med bra kvalité. Henrik menar att det ofta fastnar på ett konkret problem som exempelvis en kantsten på en trottoar och att man gör ett referat, men det kopplas sällan till ÖP som är vägvisaren i det större sammanhanget. ÖP behöver användas till mer än att citera ur om att tillgänglighet är bra, ÖP bör även användas för att visa hur det ska gå till. SKL lyfter fram prioriteringen som ett sätt att göra ÖP genomförande-inriktad. Det är alltid avvägningar som görs och som man får leva med, men det är nödvändigt. Samrådsmöten under Torsdagen 5 mars (v.10) - Tisdagen den 26 maj (v.22) - Onsdagen den 21 oktober (v.43)

10 Minnesanteckningar för Boverkets samråd med funktionshinderförbunden 10(10) Bilagor Bildpresentationerna bifogas utskicket till samrådets representanter. Bilaga 1: Presentation av regeringsuppdraget Utreda undantag för tillgänglighet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov (ppt) Bifogas utskicket. Ladda ner uppdragsbeskrivningen här: Bilaga 2: BBR avsnitt 3:1 och 3:2 Utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav (pdf) Laddas ner här: bostadsutformning/tillganglighet-i-byggd-miljo/ Bilaga 3: Dir. 2014:69 om ny politik för arkitektur, form och design. Laddas ner här: Bilaga 4: Workshop; How to get there an accessible housing and living environment, på konferensen UD2014. Laddas ner här: Bilaga 5: Bildpresentation; UD2014 insikter och information (ppt) Bifogas utskicket. Se även Boverksbloggen om UD2014: Bilaga 6: Handboken Tillgänglighet i natur- och kulturområden, Rapport 6562, april 2013, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Handisam. Laddas ner här: Bilaga 7: Växjö kommun Tillgänglighet i planeringen (ppt). Bifogas utskicket. Bilaga 8: Översiktsplan för Växjö stad, avsnitt 3.2 Social hållbarhet. Laddas ner här, obs att den öppnas som PDF: 6P/%C3%96P%20Kommunen/3.2%20Social%20h%C3%A5llbarhet.pdf