Gunnil Korswing SÄF, Göran Strömberg BUF, Alexandra Mattsson MSB, Fikri Hawsho MSB och Zara Kvist Lindgren SÄF.

Transkript

1 KS-2013/299 1 (10) Nämnd Huddinges råd för funktionshinderfrågor Offentligt sammanträde Nej Sammanträdesdag 15 maj 2013 Tid och plats Klockan 18:00, Rådsalen Beslutande Ledamöter Christian Ottosson (C) Ordförande Kerstin L Johnson (M) Fredrik Kristoffersen (M) Kerstin Jordan (S) Magnus Björkander (S) Bengt-Gunnar Carlsson (MP) Ann-Marie Bergmark, HL Roland Jonsson, HiSL Olle Johansson DHR Ammi Sundqvist Andersson, RBU Carita Mandelin, RSMH Monica Åkerström, Reumatikerna Patrik Brunberg, NHR Kurt Lindfors, SDF Christina Jansén, FUB Rebecca Silverstein, Attention Guy Olmin, ordförande föreningen Rådsalen Frånvarande följande paragrafer Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Gunnil Korswing SÄF, Göran Strömberg BUF, Alexandra Mattsson MSB, Fikri Hawsho MSB och Zara Kvist Lindgren SÄF. Justeringens tid 22 maj 2013 er 1-6 Underskrifter Berith Ramstedt T.f sekreterare Christian Ottosson Ordförande Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

2 2 (10)

3 3 (10) Huddinges råd för funktionshindersfrågor 15 maj Godkännande av dagordning Mötet öppnades av ordförande och dagordningen godkändes.

4 4 (10) Huddinges råd för funktionshinderfrågor 15 maj Information Tillgänglighetsmanual för småhus Fikri Hawsho, bygglovshandäggare, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om plan- och bygglagens krav på tillgänglighet vid byggnation. När hus ska byggas ansvarar byggherren för att följa plan- och bygglagen. En tillgänglighetssakkunnig ska även intyga att detta är fullföljt. När småhus byggs granskar bygglovsavdelningen handlingarna, till exempel att entrén är utformad så att det är enkel att installera en ramp eller hiss och att det är tillgängligt mellan bilparkeringsplatsen och entrén. Om inte marken är tillgänglig ska byggherren se till att en trappa är tillräckligt bred och att det finns plats för att vid behov kunna installera en hiss. Det krävs också av byggherren kan visa att undervåningen eller den våning som är avsedd att vistas mest på är tillgänglig. Undantag för krav på tillgängliga byggnader är fritidshus med högst två bostäder. Annat avsteg är kuperade tomter. Det ställs krav på att småhus ska byggas tillgängligt, men en tomt kan vara kuperad och otillgänglig. Att bygga tillgängligt kan också bli en kostnadfråga. I nybyggda Vistaberg finns sovrum på övervåningen. Detta kan bero på att kunskap saknats hos handläggare om tillgänglighetskrav eller att bygglov har beviljats före den nya plan- och bygglagen. Sedan maj 2011 finns krav på att alla fastigheter ska vara tillgängliga. Entré, sovrum, kök, dusch, wc och tvättstuga ska finnas i ett plan. Om sovrum finns på övervåningen ska trappan vara tillräckligt bred för att kunna installera en plattformshiss, alternativ se till att det finns plats för en hiss som går genom bjälklaget. I Vistaberg är parkeringsplatserna för trånga för personbil med lyftanordningar. Detta förekommer även i områden med flerbostadshus. Lagen borde ändras. Enligt plan- och byggförordningen 3 kap. krav på byggnadsverk 5 : Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 1, 2, 3, 5, 8 eller 9. Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten. I komplicerade situationer krävs det en tillgänglighetssakkunnig, vilket är byggherrens ansvar. En tillgänglighetssakkunnig är ofta en arkitekt eller byggingenjör med särskild examen och certifiering. Dessa är registrerade hos Boverket. Ett certifikat förlängs vart femte år.

5 5 (10) En skillnad mellan nya och gamla plan- och bygglagen är att idag ställs tillgänglighetskrav vid bygglovsskedet. Arbetet pågår med att revidera byggsanktionsavgifter. Till flersbostadshus ska allmänheten ha tillträde. För att anpassa enbostadshus finns bostadsanpassningsbidrag som utgår till den boende, men inte till en besökare. Litteratur om att bygga tillgängligt: 1) Tillgänglighet i bygglovsärenden några typfall av Eva Björklund. 2) Tillgänglighet och användbarhet för alla i en- och tvåbostadshus av Bygglovsalliansen en samverkan mellan kommuner och utarbetad av Eva Björklund. Läs mer: ut/tillganglighet_anvandbarhet_en-tvabostadshus.pdf

6 6 (10) Huddinges råd för funktionshindersfrågor 15 maj Information Kartläggning av personer med psykisk ohälsa Zara Kvist Lindgren, projektledare, social- och äldreomsorgsförvaltningen berättar om projektet att kartlägga psykisk ohälsa. Den förra undersökningen gjordes 2003, men bör utföras vart tredje till vart fjärde år. Syftet med kartläggningen var att inventera behovet och att få en uppfattning om hur stor målgruppen är. Några av kriterierna för att fånga upp målgruppen var bland annat: år, väsentliga svårigheter inom vissa områden såsom bo, sysselsättning, studier, sociala relationer och fritid samt årslång ohälsa. Personen kunde även ha en diagnos. Kartläggningen var ett samarbete mellan socialtjänst och Stockholms läns landsting - Psykiatri sydväst. En person kan ha fått hjälp hos både kommun och landstinget. Därför avidentifierades personer och kodades för att kontrollera att inte samma person räknades två gånger. Undersökningen visade att det finns totalt 865 personer med psykisk ohälsa, vilket är cirka 0,9 procent av Huddinges befolkning. Jämfört med år 2003 var motsvarande 0,7 procent. De flesta är över 35 år. Anmärkningsvärt är att många unga har psykisk ohälsa, mellan år finns 76 personer. Även många äldre har identifierats mellan år finns 71 personer. Det var vanligt förekommande att personerna hade haft en långvarig kontakt, men inte så ofta. Nästan hälften av personerna hade haft en kontakt under tre år, oftast genom boendestöd eller ekonomiskt bistånd. En fjärdedel av personerna hade haft kontakt en gång per år. Få av personerna har varit inskrivna på någon slutenvård eller institution. Det fanns också ett samarbete mellan kommun och landsting, cirka 40 procent hade varit involverade i ett samarbete. Sedan 2010 finns det lag på att upprätta en individuell plan vid ett samarbete, men endast 77 personer hade haft en sådan plan. Syftet med planen är att säkerställa att personen får det de behöver. De kartlagda personerna bor oftast i egen bostad, 41 personer bor i särskilt boende och 125 barn bor hos föräldrarna. Majorieten är ensamstående och 56 procent har inte haft någon sysselsättning de senaste 12 månaderna. 110 personer har strukturerad sysselsättning, 81 personer har ett arbete och 59 personer går till en träfflokal. Vanliga svårigheter i vardagen är exemelvis att städa, tvätta, handla mat och att sköta medicin. Målgruppen har svårigheter med att öppna brev men 73 procent klarar sms. Det kan förklara att det förekommer att målgruppen missar besökstider och utveckling behövs av att skicka kallelse per sms. Målgruppen har fungerande familjerelationer, men svårigheter vid kontakter med myndigheter. Det är även 30 procent som har svårt att lösa vardagsproblem som exempelvis att kliva på en buss eller om pengar inte räcker vid ett inköp att kunna

7 7 (10) välja bort en vara. Det är också 15 procent som har en god man och 11 procent en förvaltare. Kartläggningen visade att 33 procent även har somatiska problem. Cirka 14 procent är rökare och 22 procent har missbruksproblem. Rapporten kommer att vara underlag dels för att förbättra för personerna dels för kommande behov av äldreboenden. Det behövs bland annat insatser till den stora gruppen unga och åtgärder till personer utan sysselsättning. Rebecca Silverstein, Attention, menar att stor del av deras medlemmar har inte fångats upp i undersökningen, men att medlemmarna har ungefär liknande problematik och kan vara i behov av exempelvis boendestöd. Rapporten kommer att vara klar i höst för att vidarebefordras till Sveriges Kommuner och Landsting.

8 8 (10) Huddinges råd för funktionshindersfrågor 15 maj Diskussion om samverkansråden Ordförande informerar om att enligt Huddinges råd för funktionshinderfrågors verksamhetsplan är ett av åtagandena att utveckla samverkansråden. Syftet med ett samverkansråd är att få ett kunskapsutbyte mellan förvaltningarna och föreningarna. Idag är åtta föreningar anmälda till de fyra samverkansråden. I ett samverkansråd kan representanter fördjupa sig i frågor och förbereda något som ska lyftas på Rådet. Minnesanteckningarna från samverkansråden skickas ut till samtliga. Enligt reglementet utgår inte något arvode till samverkansrådet, vilket beror på att samverkansråd inte benämns där. Vidare menar ordförande att ett reglemente går att ändra på. Olle Johansson DHR, berättar att arvodet var en förutsättning för att samverkansråden skulle starta. En representant som inte var vald till Rådet hade även möjlighet att ingå i ett samverkansråd utan arvode. Det var då begränsat till tre personer och visionen var att ett samverkansråd skulle öka kontakten mellan förvaltningen och Rådet. Enligt Ammi Sundqvist RBU, finns det önskemål om att föreningarna är med i ett tidigt skede innan beslut. Det för att kunna påverka istället för att få information i efterhand. Samverkansråd har möte mellan Huddinges råd för funktionshinderfrågors möten. Det finns inte angivet hur många antalet representanter som bör finnas, ju fler desto bättre. Idag har exemelvis social- och äldreomsorgsförvaltningen sex representanter från olika föreningar och kultur- och fritid har en förening som har anmält intresse. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har bokat in möten för hela året; 19 september kl.17:00-18:30 och 28 november kl.17:00-18:30. Om fler är intresserade av ett möte kan anmälan göras.

9 9 (10) Huddinges råd för funktionshindersfrågor 15 maj Rapporter från samverkansråden Gunnil Korswing, SÄF informerar om samverkansrådet den 18 april och redovisar för brukarenkäten inom funktionshinderområdet, ett nytt jämförelseverktyg på kommunens hemsida och brukarmedverkan vid kartläggningar. Alexandra Mattsson, MSB informerar om att det pågår arbeten med att tillgänglighetsanpassa busshållplatser vid Österleden, Vårby Gårds centrum och Björnkulla. Inventeringen av 106 utetrappor är slutförd och åtgärder påbörjade i Huddinge centrum med 8 trappor. Trappnosarna ska fräsas ner och fyllas med kontrastmarkeringar och handledare förlängas. Även underhåll av trappor ska utföras i samband med tillgänglighetsåtgärderna. Finns det fallrisk i utetrappor anmäl det till MSBs kundtjänst Göran Strömberg, lokalstrateg, BUF har tidigare arbetat som rektor vid Segeltorpsskolan. Han ansvarar idag för säkerhetsfrågor och är lokalstrateg för skolor och förskolebyggnader. BUF är den största förvaltningen och har verksamheter i 60 procent av fastigheterna som kommunen hyr. De senaste sex åren har verksamheten vuxit och det har funnits behov av nyproduktion av förskolor och skolor. BUF följer plan- och bygglagen och bygger tillgängligt. Många skolor är från 1950-talet och vid ombyggnation måste hänsyn tas till att bygga tillgängligt. BUF har även anpassat skolor efter behov, för både elever eller förälder med funktionsnedsättning. Just nu arbetar de med att se över möjligheter att anpassa Skogåshallen eftersom en elev planerar att börja i Vretskolan.

10 10 (10) Huddinges råd för funktionshindersfrågor 15 maj Rapporter och övriga frågor Information om Handisams nya rapport Hur är läget 2013? Kommunerna måste ta ett ökat ansvar, till exempel i skolan för tillgänglighet och inlärning. Idag måste föräldrar först finna en tillgänglig skola, innan eleven kan välja studier. Handisams rapport ska användas i kommunens arbete med funktionshinderpolitiken. DHR bjöd in till en bussresa för att titta på tillgängligheten hos tre av Huges fastigheter, Kvarnbergsskolan, Storängshallen och äldreboendet Västergården. En artikel kommer i Vårt Huddinge. Det finns önskemål om att Rådet kan göra en liknande resa. Ordförande informerar om att han kommer att vara föräldraledig vid årsskiftet. En efterträdare kommer att presenteras vid nästa möte. Nästa möte: 9 oktober kl.18:00-20:00.