Minnesanteckningar från Boverkets Samrådsmöte med funktionshindersrörelsen den 12 februari 2014

Transkript

1 Minnesanteckningar 1(11) Datum Diarienummer /2014 Minnesanteckningar från Boverkets Samrådsmöte med funktionshindersrörelsen den 12 februari 2014 Plats Lokalen Hasslö på Scandic Hotell, Karlskrona. Närvarande HSO: Ingrid Dalén (FUB), Jan-Åke Bengtsson (RMT) Lika Unika: Jan-Olof Bergold (HRF), Jimmy Pettersson (SRF) DHR: Lars-Göran Wadén Boverket: Lena Viberg Larsson, Lars Estlander, Hanna Faming, Simon Leufstedt, Anette Johansson, Roland Thörnquist, Jörgen Lundqvist samt ordförande Andreas Johansen. Aktuellt på Boverket Ordförande Andreas Johansen välkomnar alla och inleder samrådsmötet med dagens program och en presentationsrunda. Samrådet har fått flera nya medlemmar; Lars-Göran Wadén från DHR, nygamla representanten Jan-Olof Bergold från HRF som ersätter Mattias Lundgren detta möte, och under mötet meddelar även HSO att Gert Månsson ersätter deras ursprungliga representant Pelle Kölhed. Inför mötet har Lika Unika meddelat att de tyvärr avsäger sig deltagande i samrådet. Därmed behåller SRF och HRF sina representanter/platser i samrådet och representerar inte längre Lika Unika.

2 2(11) Under punkten Nyheter informerar Jörgen Lundqvist, jurist på enheten Stad och land, om Boverkets hållning kring de särkrav som syns i samhällsdebatten. Särkraven handlar om huruvida en kommun har möjlighet att ställa högre krav på byggnadsverkets tekniska egenskaper än vad byggreglerna anger. Kommunen kan idag inte ställa högre krav än vad PBL och BBR anger i sin myndighetsutövning. Boverket har påpekat och fått gehör för synpunkten att kommunerna ska få ställa högre krav när kommunen själv är byggherre, vilket även ska gälla då kommunen är fastighetsägare. En aktuell fråga i sammanhanget, som ännu inte sett sin lösning, är huruvida civilrättsliga avtal som inbegriper överlämning av kommunal mark ska jämställas med myndighetsutövning. Inte heller det lagförslag som är på väg löser detta. Under punkten Nyheter nämns även ändring av regler för komplementbyggnader (friggebod) som är skickat på lagrådsremiss för granskning, därefter ska det bli en proposition för beslut med ikraftträdande den 2 juli Det lyftes förslag på att friggebodarna ska återkomma vid nästa samrådsmöte den 28 maj. Frågor ställdes även kring regeringens proposition (2013/14:59) om slopad tillgänglighet (hiss) till vindar för studentbostäder om högst 35 kvm. Funktionshindersrörelsens förmiddag Representanterna för funktionshindersförbunden fick möjligheten att fritt lyfta sina hjärtefrågor under samrådsmötets förmiddag. Boverket svarade på frågor. Dagordningen inledde med HSO, därefter Lika Unika och DHR. Ingrid Dalén (FUB) lyfte översiktsplanering och kostnadsfrågor Det saknas ett helhetsgrepp på översiktsplaneringen vad gäller det sociala perspektivet med stöd i socialtjänstlagen, LSS och liknande. Ingrid refererar till läget i Stockholm och undrar hur man kan få in socialtjänstlagen och erfarenhet av behoven i byggsammanhang. Förhoppningsvis har länsstyrelserna en ny representant i samrådet till mötet i maj, som kan berätta om hur de arbetar med detta i sammanhangen kring kommunernas översiktsplanering. Anette Johansson berättar att Boverket tittat på ett stort antal översiktsplaner, och konstaterar att då ordet tillgänglighet nämns så ligger fokus mest på bilars tillgänglighet. Kommunerna förstår inte riktigt hur man ska hantera det. Ingrid nämner medborgardialog och Anette menar att det finns några goda exempel på hur kommuner arbetat, men att dialogen sedan inte märkts av i den nya översiktsplanen. Det är också Ingrids erfarenhet från Stockholm.

3 3(11) Det är även viktigt att hantera de ekonomiska argument som förs kring tillgänglighet och användbarhet i den byggda miljön. Ingrid refererar till Statskontorets 200 miljarder, som utredningen Kostnads- och konsekvensanalys av lagförslaget om bristande tillgänglighet (2010:26) flaggar för i samband med att bristande tillgänglighet kan införas i som grund i diskrimineringslagen. 1 Ingrid menar att den uppgiften används okritiskt i debatten och att den inte tar hänsyn till olika typer av intäkter till följd av en god tillgänglighet och inte heller till de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna inklusive inkommande skatter. Ingrid undrar hur mycket Boverket arbetar med kostnadsberäkningar. Lars Estlander påpekar att Boverket inte ger sig in i debatten utan får istället uppdrag. I studentbostäder har det ingått kostnadsutredningar, men fokus har där hamnat på hur mycket man kan minska storleken och samtidigt behålla tillgängligheten. Den andra frågan i debatten om att helt ta bort tillgänglighetskraven i små bostäder har inte kommit in till Boverket ännu. Anette menar att ansvaret för samhällsövergripande kostnadsberäkningar är större än vad som rymts i Boverkets uppdrag. För att kunna visa och jämföra de faktiska kostnaderna behövs hjälp från många håll. Roland Thörnquist påminner om tidigare diskussioner i ämnet där frågan ställts om tillgängligheten kan ingå i länsstyrelsens granskningsyttrande i samband med kommunernas arbete med översiktsplanering samt lyfta till dialogen om hälsa och säkerhet. Ingrid erbjuder möjligheten att lägga nästa samrådsmöte i HSO:s lokaler i Sundbyberg, så man kan bjuda in fler förbund att möta Boverket kring frågor om hälsa och säkerhet. Jan-Åke Bengtsson (RMT) lyfter universell design/utformning Med grund i FN-konventionens artikel 2 berättar Jan-Åke om begreppet universell utformning och visar exempel genom tre foton. Första fotot visar en bassäng där man satt in en trappa istället för sedvanlig stege i och ur vattnet. Andra fotot visade en offentlig toalett där pappershållaren placerats olyckligt nära stolen, eller på fel sida av den. Tredje fotot visade en dörrautomatik till en entrédörr där manöverknappen först placerats alldeles intill dörren som då rammar besökaren, och som efteråt flyttats till ett bättre avstånd. 1

4 4(11) Tillgänglighet är inte bara en kunskapsfråga utan även en fråga om attityd. Jan-Åke menar att Det hjälper inte att ha en god ambition om den sista gubben som slår i spiken slår den fel. Därför är det viktigt att tala i form av universell utformning, som är relevant för alla från chef till snickare. Andreas instämmer och menar att tänkandet och kunskapen måste finnas med i hela kedjan, annars märker man inte av effekten av tillgänglighetsarbetet i ens egen vardag. Ingrid lyfter upphandlingar som exempel på där begreppet har stor potential och pekar särskilt på information och kommunikation. Hon ger exempel från Hammarby sjöstad där dörrautomatik felplacerades och trösklar blir för höga, men där diskussioner med byggarna fick dem att inse varför placeringen och respektive höjd är viktig. Jan-Åke berättar om upphandlingsenheten i Skövde som bjöds in till samtal, och som då inte hade någon kunskap om begreppet. Lars menar att regelverk finns, men att problem-et är kvalitetssäkring och att få med det i processen och kommunens program. Jimmy Petterson lyfter SRF:s konkreta arbete under året SRF har ett samlat dokument, Vår policy för en tillgänglig närmiljö, med definitioner och perspektiv på hur det är att leva med nedsatt orienteringsförmåga. Det finns ett aktivt nätverk inom SRF som arbetar samman förbundets frågor. Under 2014 ligger fokus på skyltning och övergångsställen. Förbundet arbetar för en enhetlig skyltning med hänsyn till kontrast, typsnitt, storlek samt taktilt med bokstäver i upphöjd relief men även att punktskrift ska höra till alla skyltar. Punktskrift och bokstäver i relief bör komplettera varandra eftersom alla som lever med nedsatt synförmåga inte lärt sig punktskrift. Många upplever stor osäkerhet när de ska korsa en väg. Det handlar om att veta att man står på rätt plats inför övergången, att man kommer över på ett säkert sätt rakt över gatan. För att navigera sig bör det finnas en kant vid övergången. Ljud och ljus kan också hjälpa till. En ny form av övergångställen har tyvärr blivit allt vanligare, som ställer större krav på (syn)kontakt med andra trafikanter eftersom de inte är ljud- eller ljusreglerade. Lars undrar vilken typ av övergångsställen som avses. Jimmy svarar att SRF förespråkar ett klassiskt övergångställe. Jimmy lyfter även re/habiliteringen där det är särskilt viktigt med en bra inlärning om hur det är att leva med nedsatt syn. Även bristande information kan vara ett hinder, och SRF upplever att kommunal information har bantats ner på sistone.

5 5(11) Jan-Olof Bergold (HRF) lyfter ljudmiljön för hörselskadade Jan-Olof är nygammal representant i Boverkets samråd och ersätter Mattias Lundgren detta möte. Jan-Olof inleder med att hörselvård är viktig eftersom den är så grundläggande för vår självbild. Att kunna höra och följa med i ett sammanhang är en förutsättning för att kunna delta aktivt i det. Jan-Olof lyfte även ljudmiljön i publika lokaler och menar att det bör finnas hörslingor i fler samlings- och utbildningslokaler, i receptioner, skolor, biografer och på teater. Mest användbar är däremot hörslingan i konferensrum/utbildningslokaler. I receptioner kan det däremot bli lite bökigt att koppla av och på telespolen på hörapparaten i kortare samtal eller information. Jan-Olof uppmärksammar att det kan vara svårt att förstå vilken inställning man ska ha på hörapparaten för att få in hörslingan. Lars påminner om att föreskrifter och allmänna råd inte handlar om avgränsningar utan om förtydliganden om vad som gäller. PBL-kunskapsbank på Boverkets webbplats visar hur gränsdragningsfrågor ska hanteras kring publika lokaler, om vad som hanteras av PBL och andra lagstiftningar. Samtidigt är det svårt att ställa nya krav på exempelvis hörslingor i samlingslokaler. Lars menar att man får sätta sitt hopp till att EU lyfter tillgänglighetsfrågor och skärper kraven, eftersom de förmodligen kommer agera tidigare än de nationella organen. Textdisplayer är viktiga i kollektivtrafiken så man kan uppfatta förseningar och annan viktig trafikinformation. Jan-Olof framhåller principen att det som sägs i högtalare även ska synas i textform. Andreas berättar om Trafikverkets arbete med Järda-systemet, som är en digitalisering av trafikinformationen i kollektivtrafiken. 2 Till teknikutvecklingen hör tre olika informations-automater med och utan display. Lars-Göran Wadén berättar om Prator, en info-automat som saknar display och är helt inriktad på talad information. Lars-Göran Wadén (DHR) lyfter föreslagna förändringar i lagstiftningen Lars-Göran är ny i samrådet och välkomnades därför särskilt. Han bjöd på ett mantra som hjälper i många situationer: Vad är unikt i den här situationen som motiverar att man utestänger människor?. Den så kallade Torsdags- 2 Järda-systemet:

6 6(11) aktionen har under flera år en gång i veckan påmint riksdagen om att diskrimineringslagen är ofullständig. Idag betraktas inte bristande tillgänglighet som diskriminerande, trots att det påtagligt utestänger människor från att delta i samhället. Ett nytt förslag på lagstiftning väntas den 18 mars Han drar en tydlig gräns mellan äldre och nyproducerade byggnader. Det kan finnas förståelse för att äldre byggnader är otillgängliga på olika sätt, men inte när nya byggnader uppförs efter dagens lagstiftning. Detta bör även få genomslag ifråga om studentbostäder där avkall på tillgänglighet varit uppe i samhällsdebatten. Studentbostäder kan i framtiden bli äldreboende och saknas tillgängligheten så kommer det bli betydligt dyrare när lägenheterna måste anpassas i efterhand. Andreas påminner om att avkall på tillgänglighet aldrig innebär att kostnaderna försvinner, utan att de skjuts på framtiden. Lars-Göran lyfter Boverkets nya handbok och stöd för inventering av flerbostadshus som exempel på sådant arbete som borde vara en naturlig del av förvaltningen, och menar att det är synd att det ska behövas extra påtryckningar. Han frågar vidare om vad ett ungdomsboende egentligen är för något. Lars klargör att Boverket tagit bort det begreppet eftersom det var svårt att definiera och numera talar om studentbostäder. Lars-Göran ser förslag om förändringar i storleken på friggebodar som ännu en öppning för att skapa otillgänglighet istället för att arbeta för att bygga bort brister En summering av förmiddagen Efter lunch summerade ordförande förmiddagens punkter och ledde en diskussion om hur rörelsen tar hand om den kunskap som förmedlas under samrådsmötena. Lika Unika avsade sig deltagande i Boverkets samråd strax innan mötestillfället den 12 februari, varför SRF och HRF övertar/behåller platserna i samrådet. Därför svarade Jimmy och Jan-Olof inte för Lika Unika utan för sitt respektive förbund. Jimmy berättar att han håller mycket utbildningar för funktionärer runt om i södra Sverige och bredvid det sprids mycket information mailledes. Jan-Åke berättar att HSO har en central person som samlar in protokoll och minnesanteckningar. Pelle Kölhed som skulle deltagit i samrådsmötet som nygammal representant för HSO, är Jan-Åke och Ingrids direktkontakt till handikappförbundsstyrelsen och informerar den. I övrigt hålls det möten både

7 7(11) centralt och regionalt i olika former där man får tillfälle att informera. Det är en process som tar tid. Ingrid huvudsakliga kontaktyta är främst kommunalt i Stockholm, där hon använder stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens gemensamma funktionshindersråd och ibland också kommunstyrelsens råd och enskilda politiker, för att sprida informationen vidare till den centrala politiken i stadshuset. Lars-Göran menar att DHR försöker effektivisera arbetet genom slopad muntlig rapportering på förbundsstyrelsens sammanträden. Istället sammanställs minnesanteckningar från alla möten så förbundet delges skriftliga rapporter. Sedan sammanställs allt och skickas ut till de lokala förbunden som medlemsbrev, mail och post och till förbundets medlemstidning SHT, Svensk handikapptidskrift. Lena Viberg-Larsson frågar representanterna om det är möjligt för dem att fungera som ett slags lättare remissorgan i olika Boverksfrågor. HSO menar att besluten om remissvar fattas centralt. SRF och DHR menar att de har mandat att lämna vissa snabba svar direkt i samrådsmötet grundat på förbundens stadgar, men inga svar som behandlar strategiska frågor eller liknande. Boverkets nya regeringsuppdrag Anette Johansson, översiktsplanerare på Boverket, berättar om nya regeringsuppdrag som delvis kommer att ha bäring på funktionshinderspolitiken. Inom regeringsuppdraget Boendeinflytande och medborgardialog studeras hur funktionshinderpolitiska frågor har beaktats och hanterats i medborgardialogen i översiktsplaneprocessen. Uppdraget ska resultera i en vägledning för medborgardialog i översiktsplaneprocessen och i den också ge förslag på hur kommunen kan fånga olika samhällsgrupper däribland personer med funktionsnedsättningar. Ytterligare ett regeringsuppdrag är att ta fram en vägledning för plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser. Ett annat uppdrag gäller att ta fram en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I ett par av preciseringarna av målet faller de funktionshinderspolitiska frågorna in. Lars-Göran uttrycker en vilja att bli remissrådgivande under arbetets gång och att samrådet ska bli ett rådgivande organ. Han tycker att remissrundan kommer

8 8(11) alldeles för sent i Boverkets arbete och att det därmed är svårt att påverka. Ingrid instämmer i det och menar vidare att det är alldeles för korta remisstider. Andreas berättar om regeringsuppdraget Vägledning till byggnadsnämnderna i deras arbete med tillsyn. Eftersom lagändringarna ännu inte har fått det genomslag som avsågs ska Boverket ta fram en skriftlig vägledning i syfte att ge stöd till kommuner för hur bestämmelserna om tillsyn, ingripande och påföljder kan tillämpas i olika situationer. Aktiviteter inom Boverkets delmål under 2014 Boverket ska strax lämna in årsrapporten för delmålen inom strategin för funktionshinderspolitiken, den 15 mars, och redogör därför i korthet för respektive delmål. Tonvikten ligger på vad som händer framöver. Delmål 1 och 2 Lars Estlander berättar om delmål 1 och 2 som angränsar varandra på ett så tydligt sätt, att det ibland är svårt att hålla isär dem. Inom delmål 1 sorterar regeringsuppdraget Vägledning till byggnadsnämnderna i deras arbete med tillsyn enligt ovan. Inom delmål 2 ska Boverket uppdatera informationsmaterialet som delas ut till fastighetsägare och ber representanterna om tips på nya foton/bilder, och exempel på bra åtgärder inom enkelt avhjälpta hinder som de kanske känner till och vill lyfta fram. Ingrid tipsar om att Stockholms stad har tagit fram en aktualiserad information om avhjälpta hinder med bra exempel. Delmål 3 Hanna Faming, utredare på Boverket, berättar om att Boverket nyligen lanserat en handbok, ett statligt stöd, och en broschyr och en powerpoint-presentation samt en serie webbsidor som vänder sig till kommuner och fastighetsägare. Under hösten 2013 publicerade Boverket även en samling goda exempel på hur fem kommuner arbetat på olika sätt. Hanna berättar även att det handlar om hur man förbereder inventeringen så att den blir ändamålsenlig och hur dess kunskap stärker det fortsatta arbetet. Boverket kallar detta för planera, förmedla, förbättra. Vi ser att kommuner stärker sin bostadsförsörjning både i planeringen och i förmedlingen av tillgängliga bostäder, utöver möjligheten att genomföra kostnadseffektiva förbättringar. Andreas inflikar att bara en av tio

9 9(11) kommuner har inventerat idag, och hade det varit så enkelt att bara välja en metod och börja göra så hade inte handboken och statsstödet behövts. Därför fokuserar handboken på att sätt inventeringen i sitt sammanhang för att visa nyttan med den. Det finns inga lagar som ställer krav på detta inventeringsarbete, men Lars påminner om att det förstås alltid går att lagstifta. Boverket har fått i uppdrag att administrera ett statligt stöd till kommunerna i detta. Det är 5 miljoner 2014 och 10 under 2015, totalt 15 miljoner. Stödet kan sökas från den 1 februari 2014 till den 1 augusti Kommunerna ska återrapportera till Boverket senast 1 november Stödet är uppdelat och kommunen får 75 procent vid godkänd ansökan och resterande 25 procent efter slutrapportering. Första ansökansperioden går ut den 13 maj och stödet betalas ut den 3 juni. Hanna berättar att Boverket redan har fått in en ansökan från Älvsbyns kommun och att Linköpings kommun har visat intresse. Delmål 4 Anette Johansson berättade enligt punkten Boverkets nya regeringsuppdrag ovan om de nya regeringsuppdrag som är relevanta för delmålet. Boverket kommer dessutom att genomföra uppföljningsresor i två län och besöka länsstyrelser och några kommuner. Funktionshinderfrågorna kommer att finnas med som diskussionspunkt vid besöken. Delmål 5 Lena Viberg Larsson berättade att Boverket i sin granskning av bostadsanpassningsbidraget i 33 kommuner har visat på väldigt stora brister i hanteringen. Av de intervjuer som genomförts i samband med granskning av kommunernas handläggning i framgår att utbildningsbakgrund och erfarenhetsbakgrund varierar mellan små och stora kommuner. Det kan bland annat tyda på att de stora kommunerna utbildar och informerar mer än de små kommunerna. Bristerna syns i bland annat i dokumentation och diarieföring. Fortfarande finns stora brister i beslutshanteringen. Nästan alla kommuner, ca 70 procent, fattar beslut både före och efter åtgärdernas genomförande. Omkring 25 procent säger att de fattar beslut före åtgärd. Vidare har den nya webbhandboken och två nya instruktions-filmerna blivit mycket uppskattade. Med anledning av uppdraget att göra en översyn av bostadsanpassningslagen har Boverkets inhämtat information genom enkäter till handläggare i kommunerna, fastighetsägare samt de representerade

10 10(11) förbunden tyckte två tredjedelar att handläggningen av bostadsanpassningsbidraget är problemtyngd, och drygt häften vill ha regelförändringar. Ingrid beskriver hur fort det måste gå med bostadsanpassning med hjälp av en personlig erfarenhet. Ibland över bara några dagars tid. Ingrid undrar särskilt om personer med elöverkänslighet och hur deras behov har kommit med i arbetet med bostadsanpassningar. Andreas berättar lite kort om Boverkets arbetsprocess med årsrapporten. Allmänna frågor Roland Thörnquist berättar om Sveriges monter på det sjunde World Urban Forum (WUF7) som Boverket fått i uppdrag av regeringen att samordna. Huvudtema är att bygga hus i trä och hållbarhetens sociala dimension. Roland efterfrågar feedback som kan tas med i arbetet inför WUF7. Andreas tipsar om UD2014, en internationell konferens om universell utformning som detta år hålls i Lund. Se Alternativa mötesplatser diskuteras för kommande samrådsmöten i maj och september. För maj finns ett förslag på studiebesök på Marinmuseums nya ubåtshall för att undersöka tillgängligheten på ett nybyggt museum. Roland och Andreas undersöker möjligheten. Till september bjuder HSO in samrådet till deras lokaler i Sundbyberg och ett slags stormöte där Boverket kunde möta fler förbund och perspektiv. Jan-Olof påpekar risken att samrådets syfte som arena för dialog kan komma i kläm i ett större sammanhang. Lars-Göran önskar mer information på nästa samrådsmöte om tillsynssamarbetet med länsstyrelsen och kommunerna. Det är angeläget att SKL och länsstyrelserna deltar på samrådsmötet i maj. Vid anteckningarna, Andreas Johansen

11 11(11) Samrådsmöten under februari (v.7) 28 maj (v.21) 24 september (v.39) Bilagor Material på Webben: Statskontorets 200 miljarder, utredningen Kostnads- och konsekvensanalys av lagförslaget om bristande tillgänglighet (2010:26) Järda-systemet, digitalisering av trafikinformation: Länk till lagrådsremiss om friggebodar: Länk till proposition om slopat krav på hiss för studentbostäder (35kvm) på vindar: Länk till Tillgänglighetsbloggen, inlägg om handbok och statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus: UD2014, en internationell konferens om universell utformning: