Minnesanteckningar Sakråd om tillgänglighet i den byggda miljön

Transkript

1 Promemoria N2018/01113/SPN Näringsdepartementet Enheten för bostäder och byggande Enheten för samhällsplanering Minnesanteckningar Sakråd om tillgänglighet i den byggda miljön Mötet inleddes med att statssekreterare Alf Karlsson välkomnade alla och presenterade dagordningen. Efter en presentationsrunda gick statssekreteraren igenom syftet till sakrådet som är att inhämta kunskap och information om vilka frågor rörande tillgänglighet i den byggda miljön som är mest angelägna och i fokus just nu inom de inbjudna organisationerna. Frågor som regeringen kan ta med sig i det fortsatta arbetet med funktionshinderspolitiken. Aktuella frågor rörande tillgänglighet i den byggda miljön Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Sverige lyfte bl.a. följande frågor vid sakrådet: Brister och försämringar i regelverk för att säkerställa universell utformning, tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö. Brister och försämringar i uppföljning av lag och regelverk. Behov av en handlingsplan för att åtgärda hinder i befintlig miljö. Brister i dialog om nya regelverk. Behov av översyn av ventilationskontroll. Trots regeringens ambition att nå de globala målen i Agenda 2030 och bland annat minska ojämlikheten i samhället anser Funktionsrätt Sverige att utvecklingen går bakåt för genomförandet av FN:s funktionsrättskonvention. Funktionsrätt Sverige lyfte särskilt fram behovet av en översyn av lagen om ventilationskontroll. Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) ska säkerställa ett gott inomhusklimat i bostäder och lokaler, men fungerar enligt

2 Funktionsrätt Sverige inte som avsett. Trots lagens intentioner har tillsynen av lokaler och flerbostadshus under många år varit bristfällig. En ny rapport som forskningsinstitutet Research Institute of Sweden (RISE) har tagit fram på uppdrag av Energimyndigheten visar bl.a. på tydliga brister i hur lagen är utformad och en godkänd OVK är trots dess uttalade syfte inte någon garanti för att innemiljön är tillfredsställande. Funktionsrätt Sverige framförde ett antal förslag till åtgärder: Översyn av övergripande mål för politikområdet så att de omfattar universell utformning och tillgänglighet, och systematiskt tillämpa detta i utredningsdirektiv, forskning och genomförande av Agenda Översyn av processen för uppföljning av krav på tillgänglighet i nya byggnader inkl. upphandling. Uppdatera byggreglerna så tillgänglighet i byggd miljö omfattar alla funktionshindergrupper som har behov av det, exempelvis personer med kronisk sjukdom och kognitiv funktionsnedsättning. Initiativ till en tidsatt handlingsplan för borttagande av befintliga hinder. Säkerställa rättighetsperspektiv i bygglov och bostadsanpassning. Översyn av regelverk och diskrimineringslagen när det gäller byggd miljö och bostäder. Säkerställa resurser för inflytande från funktionsrättsorganisationer i beslutsprocesser och standardisering. Uppdatera lagen om ventilationskontroll i enlighet med förslag i rapporten Moderniserad ventilationskontroll från Energimyndigheten. Förstärkt sektorsuppdrag till Boverket. Utveckla digitala verktyg för uppföljning av tillgänglighet. Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) DHR lyfte bl.a. följande frågor vid sakrådet. Förslaget om serietillverkade hus DHR motsätter sig de förslag som Boverket presenterar i rapporten En mer förutsägbar byggprocess Förenklad kontroll av serietillverkade hus (rapport 2017:23). Enkelt avhjälpta hinder DHR framförde att det finns brister på kommunal nivå när det gäller handläggning av tillgänglighetsfrågor. DHR anser att Boverkets uppdrag att 2 (9)

3 analysera reglerna för enkelt avhjälpta hinder (dnr N2017/07683/SUBT) bör kompletteras med uppgiften att analysera vad enkelt avhjälpta hinder är samt identifiera vilka hinder som finns för kommunernas arbete med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Universell utformning i byggsektorn DHR anser att arkitektkåren fokuserar för mycket på standarder och inte ser möjligheterna med innovation, dvs. de projekterar endast för att uppfylla angivna mått. Det finns mycket att göra inom detta område. Boverkets förhållningssätt till funktionshinderorganisationerna DHR anser att Boverket under senare tid har brustit i sin bevakning av tillgänglighetsfrågor i bebyggd miljö. Ett exempel är att DHR inte längre ingår som ledamot i Boverkets byggråd, som fungerar som ett rådgivande stöd till Boverket i frågor inom byggområdet. Vidare är inte Boverket konsekvent i sin remittering av aktuella produkter till funktionshindersorganisationerna. Nätverket Unga för tillgänglighet (Nuft) Nuft representerades av Riksförbundet Unga Allergiker och Förbundet Unga Rörelsehindrade. Riksförbundet Unga Allergiker viktigaste frågor handlar om att dagens regelverk inte omfattar tillgänglighet utifrån alla funktionsnedsättningar, medicinska funktionsnedsättningar som t.ex. allergier inkluderas inte: Ventilationskontrollen behöver ses över, allergiker är beroende av att den fungerar samt att den är på även utanför verksamhetens tider. Heltäckningsmattor eller annat textilt material bör inte användas i byggnader då dessa samlar damm, kvalster och allergener som är problematiskt för allergiker. Användandet av kemikalier i byggprocessen är ett problem som kan leda till att personer med astma och allergi får svårt att vistas i lokalerna. Att bygga tillgängligt handlar till stor del om kunskap. Alla kommuner har idag inte den kunskap och de resurser som behövs för att bygga tillgängligt. Det krävs extra stöd och vägledning till kommunerna för att kunna upphandla rätt. Förbundet Unga Rörelsehindrade lyfte följande frågor vid sakrådet: 3 (9)

4 Bristande tillgänglighet till näringsställen I diskrimineringslagen slås det fast att otillgänglighet är diskriminering och därmed olagligt men det finns många kryphål som gör att många näringsställen ändå kommer undan kravet på att tillgänglighetsanpassa sina lokaler. Det finns s.k. skälighetsregler för när anpassning inte anses genomförbar. Förbundet Unga Rörelsehindrade upplever idag att många restauranger och butiker inte är tillgängliga och vill se att flera blir det. Skillnaderna inom och mellan städerna runt om i landet är stora. Vad kan göras för att fler restauranger och butiker tillgänglighetsanpassas så att fler kan ta del av verksamheten? Många unga drabbas och hamnar utanför stora delar av samhällsgemenskapen när dessa verksamheter inte är anpassade. Bristande tillgänglighet i skolor Förbundet Unga Rörelsehindrade är bekymrade över att flera av deras medlemmar vittnar om att deras skolor inte är helt tillgänglighetsanpassade. Det finns mycket att göra runt om i landet inom det här området och det är mycket angeläget att alla skolor blir tillgängliga, detta gäller även universitet, högskolor och folkhögskolor. Vad krävs för att alla barn ska kunna fullfölja sin skolplikt i så stor utsträckning som möjligt, på så lika villkor det går? Vad krävs för att fler personer med nedsatt rörelseförmåga av något slag ska kunna studera på Sveriges högskolor och universitet på så lika villkor som möjligt? Brister i tillgänglighet till kollektivtrafiken och skillnader i tillgång till en fungerande färdtjänst Utan en fungerande färdtjänst och/eller tillgänglig kollektivtrafik är det svårt att ta sig ut och ta del av samhället. Idag ser vi stora skillnader på hur färdtjänsten fungerar på olika orter, hur välfungerande den är, vilka kriterier som krävs för att få rätt till färdtjänst men också på hur tillgänglighetsanpassad kollektivtrafiken är. Vad krävs för att få färdtjänsten och kollektivtrafiken mer likvärdig i hela landet? Lika Unika Lika Unika lyfte bl.a. följande frågor vid sakrådet. Vilken vilja har politiken att förverkliga tillgänglighet? Att behoven är omfattande när det gäller åtgärder för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att delta i samhället är något man möter 4 (9)

5 varje dag, på alla samhällets områden och inte minst i den byggda miljön. Tillgängligheten och användbarheten i den byggda miljön brister. Detta trots att en del av problembilden, frågan om enkelt avhjälpta hinder, skulle ha klarats av under perioden 2001 till Men många av de enkla hindren finns kvar. Politiken ger dubbla signaler. I propositionen om funktionshinderpolitiken tillsätts en utredning om bland annat universell utformning, vilket Lika Unika välkomnar. I propositionen läggs också uppdrag om förtydligande av regler för enkelt avhjälpta hinder och om funktionshinderperspektiv i översiktsplaner. Det behövs sådana politiska initiativ. Samtidigt som ambitioner när det gäller tillgängligheten uttalas så kommer också dess motsats: Senast handlar det om Boverkets rapport ''En mer förutsägbar byggprocess där tillgänglighetsgranskningar föreslås komma senare i byggprocesser. Lika Unika anser att det leder i fel riktning och det leder inte bara till otillgänglighet utan också till ökade kostnader längre fram. Och det ger inte minst en fel signal till samhället som tvärt om borde handla om förbättrad tillgänglighet. Lika Unika efterfrågar en redovisning av politikens ambitioner och vilja att ge tydliga politiska signaler på området. Hur vill regeringen förstärka politiken så att brister i tillgängligheten åtgärdas, något som förutsätts i den inriktning som politiken ska arbeta efter för att nå det nationella målet för funktionshinderpolitiken? Åtgärder för en bättre tillsyn? Utöver att bristande tillgänglighet handlar om att vi inte gör rätt från början så är det också en effekt av att vi idag har regler som inte följs och där samhället är alltför dåligt när det gäller tillsyn. En illustration är Boverkets slutrapport om funktionshinderpolitiska strategin Av delmålen som regeringen hade fastställt för den förra strategiperioden är endast ett delmål uppnått. Offentlig sektor och deras bolag som förebilder i tillgänglighet och användbarhet? Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En av konventionens grundläggande principer är tillgänglighet, något som är självklart då brister i densamma inskränker och hindrar människor från deltagande i samhällslivet på lika villkor som andra. 5 (9)

6 Det är rimligt att kräva att samhället i form av stat, kommun och landsting och offentligt ägda bolag går före och är förebilder när det gäller tillgängligheten. Lika självklart borde det vara att det offentliga i sin upphandling ställer tydliga krav på tillgänglighet. Lika Unika vill se en mer ambitiös inriktning där politiken har högre ambitioner på tillgänglighetsområdet. Hur ser regeringen att det offentliga aktörernas insatser kan förstärkas? Hur ser regeringen på att tydligare definiera i strategier för att tillgänglighetskrav ska finnas med och ingå i sociala krav i upphandlingar? Reflektioner från statssekreterare Alf Karlsson Statssekretaren reflekterade kring de frågor som lyfts under sakrådet och informerade om regeringens pågående arbete. Eftersom ansvaret för vissa frågor ligger hos andra statsråd, kommer vi att vidarebefordra dessa synpunkter till rätt mottagare i Regeringskansliet. Boverkets arbete med funktionshindersfrågor Boverket är inne i en stor omställning just nu, bakgrunden är att regeringen vill att bostadsfrågorna ska få större betydelse. Regeringen har beslutat om flera nya uppdrag till Boverket, bl.a. uppdraget att förstärka arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö (N2018/02273/SPN) som aviserades i propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110). Det är viktigt att funktionshindersorganisationerna är delaktiga i det arbete som Boverket nu påbörjar inom ramen för den nya arkitekturpolitiken. Enkelt avhjälpta hinder samt bristande tillsyn och uppföljning av befintliga regelverk Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Boverket i uppdrag att analysera om reglerna för enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen behöver förtydligas eller ändras. Analysen ska innehålla en bedömning om reglerna för enkelt avhjälpta hinder är ändamålsenligt utformade. Vidare ska Boverket göra en bedömning av behovet av att införa krav på tillsynsplan för byggnadsnämnderna motsvarande vad som i dag finns för länsstyrelserna och Boverket. Uppdraget ska redovisas till regeringen i oktober Inom ramen för det här uppdraget finns det alltså relativt gott om tid och möjligheter för funktionshindersorganisationerna att ha en dialog med Boverket om dessa frågor. 6 (9)

7 Serietillverkade hus Syftet med uppdraget till Boverket om serietillverkade hus, som verket har redovisat till regeringen i rapporten En mer förutsägbar byggprocess, förenklad kontroll av serietillverkade hus var att få fram förslag på ett regelverk som underlättar för att bygga mer modulärt och standardiserat. Företag som bygger likartade byggnader i olika kommuner upplever i dag att byggnadsnämnderna ställer olika krav och att det fördyrar produktionen av seriebyggda hus. Genom en effektiv produktion av serietillverkade hus har man möjlighet att sänka kostnader och höja kvaliteten. I sin rapport presenterar Boverket två olika modeller, båda har för- och nackdelar. Byggnadsnämnden måste fortfarande besluta om bygglov. Rapporten har remitterats och just nu pågår beredning och sammanställning av de inkomna remissvaren. Ventilationskontroll Statssekretaren lyfte fram regeringens pågående satsningar för att förbättra inomhusmiljön: God inomhusmiljö. Regeringen satsar 16 miljoner kronor under 2018 och 28 miljoner kronor per år i ett uppdrag till Boverket för att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö. Boverket ska enligt uppdraget samla in, kvalitetssäkra och sprida information om byggnaders inomhusmiljö i syfte att öka medvetenheten om vilka brister i byggnader inomhusmiljö som kan uppstå, vanliga orsaker till bristerna och hur de kan undvikas eller åtgärdas. Skolrenoveringar för bättre arbetsmiljö och energieffektiviseringar. Många skollokaler uppfyller inte de regler som finns för inomhusmiljön, t.ex. när det gäller ventilation, fuktskador och städning. Regeringen satsar 1 miljard kronor på förbättrad arbetsmiljö och energieffektivisering i skolan under Folkhälsomyndigheten har även startat ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan. Stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. I oktober 2016 infördes ett stöd för renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Stödet omfattar en renoveringsdel och en energieffektiviseringsdel. Regeringen har avsatt 1 miljard kronor per år för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. 7 (9)

8 Förbättra tillämpningen av OVK. Boverket arbetar med information till OVK-kontrollanter och tillsynspersonal för att förbättra tillämpningen av regelverket. Under våren 2018 lanseras t.ex. en ny vägledning om OVK på Boverkets hemsida. Universell utformning I regeringens forskningsproposition ingår en satsning på forskning och innovation om tillgänglighetsdesign och universell utformning. Satsningen ska vara bred och uppmuntra till nya innovationssamarbeten mellan bl.a. universitet och högskolor, offentlig sektor och näringsliv. Regeringen har vidare tillsatt en särskild utredare som ska se över styrningen inom funktionshinderspolitiken. Utgångspunkten ska vara det nya nationella målet och den nya inriktningen för funktionshinderspolitiken som utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredaren ska också närmare beskriva tillämpningen av principen om universell utformning. Den 1 juli 2018 träder förordningen om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder i kraft. Stödet ska lämnas för åtgärder som syftar till att främja ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimatoch miljöpåverkan. Stödet syftar bl.a. till att stödja innovation och utveckling av materialval, metoder och utformning. Diskrimineringslagen och bristande tillgänglighet Regeringen beslutade i augusti 2017 om propositionen Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. I propositionen föreslås en ändring i diskrimineringslagen som avser bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ändringen innebär att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Lagändringen träder i kraft den 1 maj Regeringen har därmed tagit bort den tidigare undantagsmöjligheten för mindre näringsidkare och kommer att följa tillämpningen av den nya lagen. 8 (9)

9 Avslutning Statssekreteraren avslutade sakrådet med att tacka för viktiga synpunkter och medskick till bostads- och digitaliseringsministern samt till övriga berörda statsråd och kollegor inom Regeringskansliet. 9 (9)