Kvalitet OnLine Storträff 2016

Transkript

1 Kvalitet OnLine Storträff 2016 / (moderator, samtalsledare) En sammanfattning av 2 dagar med fokus på kvalitet och säkerhet i Livsmedelssverige.

2 Introduktion Som kvalitetschef kan man känna sig ensam och utsatt i sin position. Oftast finns det väldigt få att diskutera sina frågor med. Detta har Lena Persson rått bot på, genom Kvalitet OnLine, där man får svar från experter och träffa likasinnade. Lena, och Kvalitet OnLine, anordnar varje år en storträff, där man träffas, nätverkar och lär sig om nya saker som är på tapeten. Det var 2009 som Kvalitet OnLine startade, då som en nättjänst för företag som skulle certifiera sig mot IP Livsmedelsförädling. På de sju åren som har passerat har nätverket och dess betydelse för svenska företagare växt. Sedan 2010 har man även fysiska nätverksträffar, den första var på Ingman Glass i Åhus. Detta år utvidgas även tjänsten så att den gäller hela livsmedelsindustrin. I december var det även den allra första storträffen, fast den var väldigt liten; ett julbord i Helsingborg. Men 2011 var det dags för den första riktiga storträffen: Den maj träffades många glada livsmedelsföretagare och pratade och nätverkade. Och spelade golf! Nu, 2016, var det dags för den 6e storträffen, och nu har Kvalitet OnLine växt till sig ordentligt. Nu är det 6 stycken fysiska nätverk och 150 medlemsföretag. Kvalitet OnLine har under åren införskaffat experter som hjälper till, i form av Bergström & Hellqvist, SAI Global/Valiguard, ControlCert, AllergiKompetens, NordEmballage, Sandholm Associates, Sweco, SAI Global, Valiguard och MarLaw. Även samarbetspartners har införskaffat som också kan hjälpa medlemmarna där det behövs: Lagafors, Axalon, Food Diagnostics, Eurofins och Mobergs, Anticimex. Med alla dessa experter kan Kvalitet OnLine hjälpa sina medlemsföretag med alla frågor som kan komma. Och nätverken skapar en gemenskap och en fantastisk känsla av att man inte är ensam med sina problem. Det var med engagemang jag såg fram emot Storträffen Lena Persson, Kvalitet OnLine, anordnade Storträffen. Vad såg du mest fram emot med storträffen? Att träffa många nya ansikten, med många har jag bara haft dialog via telefon. Vi hade 50 nya deltagare. Jag såg också fram emot att få det proffsigare. I år har jag tagit hjälp av en moderator som kan branschen och även tagit hjälp för att få bättre foton och bättre reportage. Motsvarade träffen dina förväntningar? Det kände jag efteråt, att JA, jag gjorde det igen! Utvärderingen visar att deltagarna var nöjda.

3 Den mörka baksidan- de kriminellas intåg i livsmedelsbranschen Organiserad brottslighet. Sådant finns ju inte i Sverige. Det är ju maffian i Italien, och de håller ju på med knark och korruption. Men sådant finns ju inte lilla Sverige! Vi har länge levt i förtroendefällan; vi utgår ifrån att man kan lita på andra företagare, och det är ju så man vill att det ska vara. Detta vände dock Gela Öman och Anders Burén från GSECSolution upp och ner på. Gela och Anders är inte ursprungliga i livsmedelsindustrin, utan deras bakgrund är inom polisen. Gela är jurist och fd poliskommissare, och Anders är säkerhetskonsult och fd kriminalkommissarie. Gela och Anders pratade främst om piratkopiering, en typ av fusk som det inte pratas så mycket om. De berättade att det är ett mycket större problem än man tror. Till exempel är 2 procent av alla flygplansdelar är förfalskade. Där är en reell risk! De berättade om OPSON V, en operation som Interpol och Europol gjorde. Operationen ledde att ton mat och en miljon liter av falsk mat och dryck beslogtogs, t.ex. 85 ton oliver som färgats med kopparsulfat för att få fin färg. Förfuskningen sker t.ex. genom att man behandlar ruttnad mat med kemikalier så den verkar fräsch, man kallar maten för något den inte är eller att man använder sig av ett känt varumärke, The Triangle of Death fick vi lära oss mer om, ett område där maffian hanterar sophanteringen och matproduktion, och då dumpar giftiga sopor på fälten, något som resulterat i farlig parmaskinka och mozzarella, och lett till att personer i området Triangle of Death i Italien lider av cancer och andra sjukdomar. Gela och Anders berättade att de de grova brottslingarna inte längre utför värdetransportrån, utan istället har tagit på sig kostymen och infiltrerar och utpressar företag, samt sysslar med bedrägerier i form av t.ex. livsmedel och läkemedel. De har dock fortfarande med sig sitt våldskapital. Det är en skrämmande tanke att mannen som för fem år sedan rånade en värdetransport, nu producerar livsmedel som jag ska äta! Några saker att ta med sig hem var att man behöver göra bakgrundskontroller; inte bara av leverantörer, utan även av anställda. Gela Öman och Anders Burén, GSECSolution Tro inte att du kan bygga en bra relation via mail och telefon. Våga ställ frågor och kontrollera bevis. Brottslingar har svårt att se helheten, därför brister det ofta någonstans. Det är viktigt med bakgrundskontroller. Inte bara av leverantörer, utan även av anställda.

4 Hur kan tredjepartsrevisioner avslöja fuskare och bedragare? Vad kan vi lära av Gotlandsfallet? Efter en ordentlig ögonöppnare om riskerna med fusk, och främst hur utbrett det är, så är det viktigt att fundera över hur man själv kan använda denna kunskap. Hur ska jag säkerställa att vi inte råkar ut för något fusk som kan ta död på både varumärket och företaget (och i värsta fall kunden)? Torbjörn Holmberg och Josefine Liew från SAI Global gick igenom hur man kan tänka. Torbjörn och Josefine besitter mycket kunskap om vad man ska tänka på när man ska utreda fusk, då SAI Global gör hundratals tredjepartsrevisioner varje år. De berättade att förutom de typerna av fusk som vi har hört mycket om, hästkött i lasagne, spädning av olivolja, mandel i kryddor och nu senast fusket på Gothemsgården på Gotland, så finns det andra typer av fusk att också betänka, såsom att produkter väger för lite, ompackning av produkter med för kort datum, felaktiga ingrediensförteckningar, felaktig näringsinformation, att konventionellt säljs som eko, och att produkter säljs som högre kvalitet än den egentligen är. Så vilka varningssignaler finns för att hitta en fuskare? Josefine berättade om att man ska dra öronen till sig om det t.ex. är företag som utvecklas snabbt, om saker är för billiga, om det är fel i märkningen (t.ex. att det står att företaget är KRAV-certifierade, men inte är det), om mervärdesprodukter kan produceras i stor mängd på kort tid, om företaget inte är med i någon branschorganisation, eller har fått avvikelser i någon extern revision, som kan tyda på att konstigheter pågår. Hur kan man då kontrollera detta? Några exempel är att se till att ha relevanta specifikationer- vilka krav har man på sin råvara? Annat är att provta varor, kontrollera plombering på ankommande gods, kontrollera avvikelser i externa revisioner (och inte bara se på resultatet), göra massbalansberäkningar hos leverantörer och att göra en mer utbredd leverantörsbedömning. Vertikala revisioner, att följa en faktura eller produkt hela vägen genom företaget är en bra metod. Andra metoder som man kan använda för att upptäcka fusk är t.ex. att intervjua anställda, se på reklamationer och klagomål, och inspektera lager. Torbjörn Holmberg och Josefine Liew, SAI Global Vissa certifikat, t.ex. BRC och FSSC kan man kontrollera i databaser för att se att dokument man får in inte är förfalskade.

5 Få kontroll på livsmedelsfusketriskbedömningar i praktiken Livsmedelsbedrägerier är ett stort problem, och det finns många varningssignaler att hålla kontroll på. Men hur ska man göra för att få kontroll på detta, egentligen? Torbjörn Synnerdal från Eurofins hade många intressanta exempel och tips. Torbjörn berättade om olika livsmedelsbedrägerier kopplat till oss i Sverige, och den problematik som vi står inför. I Sverige är vi för naiva. Vi tror t.ex. att man kan lita på stora företag, men hur var det med Volkswagen? Och nu senast Nokian däck som skickat superdäck till däcktesterna, däck som inte gick att köpa i handeln? Detta var en ögonöppnare för många. Torbjörn berättade många exempel, t.ex. nämnde han den australiensiska honungen där det säljs 10 gånger mer än vad som produceras. Köper ni den, så köper ni fejk, poängterade han. Något annat som diskuterades var att fusk slår undan fötterna för hederliga företagare, se bara till det företag som vunnit den statliga upphandlingen på fruktkorgar: De skulle vara ekologiska och väga 10kg. Istället var det ickeekologisk frukt, och korgarna vägde 4-5 kg. Hur ska man kunna lämna ett bud som kan tävla mot det? Attraktiva mervärden diskuterades, såsom svenskt och KRAV: När svensk eko-fläskfilé kostar tre gånger så mycket som dansk vanlig fläskfilé så kan man ju misstänka att det är ett attraktivt område för fusk. Vi har en stark tilltro till livsmedelskontrollen och de prover som de utför. Släpp det var Torbjörns rekommendation, då det inte alls utförs många prover. Den mentala inställningen är det stora problemet: Vi litar på folk, och det gör även tidningar och myndigheter: Om något går fel så nämns det oftare som ett fel än ett fusk. Torbjörn Synnerdahl, Eurofins Lita inte på någon: Trust must be verified. Citat: Rätt mental inställning är helt avgörande.

6 Almondys arbete med hantering av allergener från råvara till förpackning. Det är inte många företag som är så inblandade i allergenproblematik som Almondy; de har en produkt som är fri från laktos, trots att laktos finns i andra produkter, vissa produkter innehåller hasselnötter, andra inte. Och hela produktionen är fri från gluten. Så hur säkerställer de att de inte får allergener på fel ställe? Detta berättade Margareta Johannesson är kvalitetschef på Almondy om. Almondy är ett glutenfritt bageri, vilket de varit sen starten 1982, och är certifierade som glutenfria enligt Kanadas standard för glutenfritt, en standard som det inte finns någon motsvarighet till i EU. Bageriet har precis börjat med en laktosfri chokladtårta där man uppmärksammat att det inte finns gemensamma gränsvärlden för laktosfritt i världen, något som är problematiskt för ett företag som säljer i 53 länder. Margareta pratade om 5 viktiga delar för att ha kontroll på sina allergener:: utbildning, leverantörsbedömningar, riskbedömningar i bageriet, märkning och kontroll. Gällande utbildning så sker en årlig sådan, och även nyanställda får en introduktion. HACCP-teamet utbildas naturligtvis likaså. Något som de tagit upp som viktigt är line-clearance, att säkerställa att linjen verkligen är fri från allergener innan man kör igång efter ett byte. Även om rutiner för line-clearance finns och följs, så är det viktigt att ta stickprover för att verifiera att man har kontroll. Almondy provtar färdiga produkter och råvaror och tar även ATPprover på rengjorda ytor längs linjen. Trots noggrannare rutiner och provtagning, så är det ibland nödvändigt att märka med kan innehålla spår av. Det har gjorts en noggrann riskbedömning gällande vilka produkter som ska märkas, i vilken man tagit hänsyn till om allergenet är flyktigt och lätt dammar, om det är lätt att städa bort, hur allvarlig allergenen är, och om samma utrustning används för produkter med och utan allergenen. Slutligen har man även utvärderat råvarorna som används i produktionen. Samtliga leverantörer fyller i ett formulär där de informerar om vilka allergener de har i sin produkt och produktion, och var i sådana fall. Margareta Johannesson, Almondy När man utbildar personal är det bra att överdriva, så de förstår allvaret. Det kan man t.ex. göra genom att visa en löpsedel där man har skrivit att Företag Xs produkter gjorde 5-årig pojke svårt sjuk. Fundera på vilka saker anställda måste kunna från dag 1, och se till att de får den informationen. Allergener är en sådan viktig sak.

7 Har du koll på allergener i bulkvaror? De flesta livsmedelsföretagen är medvetna om riskerna med allergener, och tar dessa risker seriöst. Riskerna hanteras noggrant med utbildning, städning, provtagning och märkning när det behövs. Dock berättade Anne-Li Karlsson från AllergiKompetens om ett område där det fortfarande finns stora risker. Anne-Li har arbetat med allergifrågor sedan 1999 och kan därför sägas vara en riktig expert på ämnet. Hon berättade om de vanligaste orsakerna till att allergener hamnar på fel plats är oavsiktlig förekomst av allergen i en produkt, sammanblandning (att man har produkt i fel förpackning) och felmärkning (att produkten är i rätt förpackning men är felmärkt). Hon gick djupare in i vad det är som är orsaken till oavsiktlig förekomst av allergen i en produkt, och där finns tre orsaker: att råvaran är kontaminerad, att produkten kontamineras under förädlingssteget, eller en oavsiktlig tillsats av ämnet som resulterar i fel märkning. De flesta av dessa risker finns hos företaget som förädlar produkten, och hanteras i företagets HACCP. Dock är risken för kontaminerad råvara det som är svårast för livsmedelsföretagaren att ha kontroll på. Det har förekommit många återkallningar på detta tema: Lantmännen återkallade mjöl med soja, och the Hut Group återkallade sojasnacks för att de innehöll gluten. Anne-Li berättade att det finns gränser och standarder för tillåten inblandning av andra ämnen i spannmål. Det är lätt att tro att vetemjöl inte innehåller soja. Men vetemjöl odlas ute på åkrar, och så hanteras ju också soja. I USA är det i stort sett omöjligt att få tag på vetemjöl som inte innehåller soja. Därför finns det standarder som beskriver hur mycket främmande material (t.ex. soja) som får finnas i vetemjölet. Detta medför flera problem: För det första kan man undra om alla känner till att det är på det här sättet. För det andra, om man ska utvinna något (exempelvis rent protein) ur en sådan råvara, så finns risken att allergenen anrikas till höga halter, och slutligen detta med fusk. Jag kanske betalar för att få rent vetemjöl, men om leverantören kan tjäna en hacka på att skicka mig en billigare, mindre kontrollerad variant, så kanske hen gör det. Detta är något för alla att fundera på. Vilka riskråvaror har jag? Anne-Li Karlsson, AllergiKompetens En bedömning av risken med detta kan vara värd att göra. Vilka riskråvaror finns i produktionen? Är det definierat vilken standard det ska vara på dessa? Analysera för att se att det inte är kontaminerat.

8 Värdeskapande interna revisionererfarenheter och framgångsfaktorer Interna revisioner har en risk att bli något nödvändigt ont. Man gör det för att standarden säger det, det är ett måste, och löser avvikelserna med fokus på vad standarden säger, snarare än vad som är bra för företaget. Så är det naturligtvis inte överallt, men utan en kontinuerlig utveckling av internrevisionerna riskerar man att hamna där. Magnus Bergström och Rikard Hellqvist är experter inom detta område. Rikard och Magnus kom in i salen med kartonger över huvudet och ögonen, vilka det stod BRC och FSSC på. Detta för att symbolisera att man, när man tar på sig sin revisorshatt, fokuserar bara på standarden. De garanterade att det finns bättre sätt att göra det på. En viktig punkt är internrevisorn- vilka blir utvalda? En vision vore att det var blivande chefer, med tanke på den insyn i verksamheten som interna revisorer får. Revisorn måste också vilja utveckla och utvecklas själv, vara förtroendeskapande och leverera resultatet med kärlek; ett otrevligt utpekande av fel är inte så konstruktivt. Så vad är tanken med de interna revisionerna? En viktig poäng som togs upp är vilka mål och förväntningar som finns på internrevisionsarbetet. Har man fått det definierat? Arbetet kan annars fokusera på att skapa stabilitet, det är det vanligaste, gör vi det vi har bestämt att vi ska göra? Följer vi standarden? Men revisionerna kan även gå djupare, med fokus på att utveckla rutiner och system. Når vi våra mål? Är systemen effektiva? Man kan även ha olika fokusområden varje år. Om man verkligen vill få ut affärsnytta av internrevisionerna kan de ha fokuset att utveckla affärerna. Har vi rätt saker i vår produktportfölj? Har vi rätt mål och nyckeltal? Används resurser effektivt? I sådana revisioner blir det fokus på att reflektera och väcka tankar, och inte att ifrågasätta. Men om man gör revisioner på det sättet, hur får man då med alla krav i standarden? Interna revisioner görs ju ofta utifrån kapitlen i standarden, just för att se till att få med allt. Stå med en fot i lådan och en fot utanför, blev svaret. Och man kan ju också ha en slask-revision, där man går igenom allt man måste, bara för att man måste. Magnus Bergström och Rikard Hellqvist, Bergström & Hellqvist. : Citat Rikard: Vi utvärderar tillsammans våra processer. Internrevisorn leder den här dansen. Hur ser trenderna ut? Är det alltid 100% rätt, så sluta kontrollera det, fokusera på något annat istället. Intern branding av internrevisionsarbetet kan vara bra. Man kan t.ex. döpa om det till förbättringsdagar.

9 Nya krav som påverkar alla standarder Ett stående inslag på Kvalitet OnLines Storträffar är nyheter inom standarder. Det är ju något som de flesta påverkas av, och det händer ju nya saker hela tiden. Detta är något som Patrick Gustavsson från ControlCert Scandinavia har mycket kunskap om, då han är aktiv i revideringen av FSSC som ska vara klar 2017/2018. GFSI, modern till alla standarder inom livsmedelssäkerhet, kommer med en ny version under När den är klar kommer samtliga GFSI-godkända standarder att följa efter, FSSC version 4 kommer t.ex. efter att GFSI är klar, och kommer fokusera på GFSIs nya krav. Några nyheter i GFSIs nya version är att revisorers kompetens måste kvalitetssäkras, det räcker inte med ett CV, man måste även tenta, något som kommer att höja standarden på revisorerna. En annan nyhet är att det måste förekomma någon variant av oannonserade revisioner. Detta kan ju bli lite svårlöst, då risken blir att rätt personer inte är på plats den dagen då revisionen är. Ett sätt som standarderna kan lösa detta på, är att kontrollera dokumentation och skriftliga rutiner på ett annonserat tillfälle, men att själva produktionen kontrolleras oannonserat. Även risken för bedrägerier och hot kommer in som nya krav. Här är fokus dock på handlingsplanen, inte på riskanalys, som det varit tidigare. Uppdateringen av ISO 22000:2005 pågår, berättade Patrick som deltar i revideringen. Man har fått in många kommentarer, och många motstridiga åsikter, varför det tar lång tid att arbeta igenom den. En ny del i ISO är att alla ISOstandarder ska ha samma grundstruktur. Detta kommer att göra det enklare för de företag som arbetar enligt flera ISO-standarder. USAs FSMA (Food Safety Moderization Act) har uppdaterats, med nya krav på till exempel food defence. Benchmarking har skett mellan FSSC och FSMA och FSSC uppfyller alla krav i FSMA, vilket kan innebära att företag som är certifierade enligt FSSC inte behöver få besök av FDA framöver. Patrick Gustavsson, ControlCert Scandinavia Förtydligande i FSSC 22000: oprp= operational prerequisite program. Allt mellan CCP och PRP. Någon typ av processteg med styrning, som ej är CCP.

10 Hitta drivet i förbättringsarbetet Något som företag kan tjäna mycket på är förbättringsförslag. De kan komma från revisioner, men även från medarbetare som ser en enkel förbättring på sin arbetsplats. Men hur ska man göra för att fånga in förslagen, och att få dem verkställda? Och viktigast av allt, hur ska man få detta att bli en naturlig del av vardagen på företaget? Åsa Lindelöf är kvalitets- och miljöledare på SÖRAB och har där genomfört mycket arbete om detta, som hon delar med sig. Det var inte sagt när Åsa började att hon skulle jobba med förbättringsarbete, men så har det blivit, och med gott resultat också. SÖRAB är ett företag med 34 anställda, och ca 100 personer i entreprenad. Företaget har återvinningsstationer där avfall från privatpersoner och företag hanteras. Återvinningsstationerna är sådana miljöer där det är lätt att de kan hända olycksfall, varför det har varit viktigt att få in förbättringsförslag för att förebygga detta. Ett exempel är att man satt upp en bom och staket på ett ställe där folk tidigare genade, och riskerade att bli påkörda. Företaget har ökat sitt antal förbättringsförslag från ca tjugo 2012 till 130 år En ökning som inte varit möjlig utan ett bra verktyg för rapportering. De använder ett datoriserat system, baserat på Sharepoint, där man kan lägga in tillbud, förslag, felanmälan, reklamationer, samt resultat från arbetsmiljöronder och egenkontroll. Man kan även rapportera händelser på telefonen, något som är viktigt för de anställda som inte sitter vid en dator. Det är viktigt att alla känner till systemet, varför Åsa säkerställer att alla nyanställda får enskild utbildning i detta. Entreprenörer får också utbildning i samband med avtalsstart, och det finns även en skola på intranätet. Åsa har upplevt att flygande utbildningar har varit mycket värdefullt; att komma ut i verksamheten och hålla utbildningar i sorteringsbodar och caféer. Att fira och uppmärksamma är något som är viktigt. Det har Åsa gjort genom att fylla taket i ett rum med så många ballonger som man fått in förbättringsförslag på en månad, med symboliken att alla förbättringsförslag är inte så stora, men tillsammans får de oss att lyfta. Åsa har kommit så här långt genom att skicka ut månadssammanställningar till ledningsgruppen, som fler ville ta del av. Hon lägger inte ut namnen på de som kommit med förslagen. Det behöver inte vara så himla märkvärdigt, man ska kunna komma med små förbättringar också. Åsa har även tagit in exjobbare, informerat på personalkonferenser och lagt ut resultat av förslagen på intranätet Åsa Lindelöf, SÖRAB Att praoa i verksamheten är något som Åsa rekommenderar. Tänk på att ha säljande rubriker i rapporter.

11 Hur man skapar framgångsrika team där alla drar åt samma håll med glädje. Som kvalitetschef vet man mycket om företaget, mer än de flesta andra, och kan därför påverka. Men hur gör man för att få med sig sin ledningsgrupp? Hur gör man för att alla ska bli engagerade och jobba ihop mot ett gemensamt mål? Detta vet Susanne Pettersson som är idrottspsykologisk rådgivare för elitidrottare. Susanne berättade att bakom varje elitidrottare står det ledare, och därför är det viktigt att alla drar åt samma håll, så idrottaren inte får olika instruktioner och råd. Susanne berättade att för att skapa framgångsrika team behövs främst 5 stycken saker. För det första behövs en tydlig riktning, med syfte, vision och mål. Detta behöver man också hålla levande för gruppen och individen; det går ju inte att en individ drar åt ett helt annat håll än resten. Det andra är goda tillstånd, såsom glädje och skratt. Idrottare tränar sig i att kunna sätta sig i vinnartillstånd närsomhelst. Man måste också ha kontroll på vad som händer med tillstånden när stressen ökar, för idrottare innebär det Globen full av supportrar, för livsmedelsföretag kanske mer en extern revision. En tredje del att säkerställa är att alla i teamet vet vad som gäller; man måste ha tydliga ramar. Hjärnan blir stressad av otydlighet, och det bäddar för konflikter. Den fjärde punkten är att man ska hjälpa varandra, och den femte är på samma tema, och gäller att man ska ha god kommunikation och feedback. Susanne Pettersson Ett team= en grupp med gemensamt syfte och gemensamt mål, där alla tar ansvar för resultatet.