ultravioletta. 'Onlgenalrsla, slralar 750nm 100 nm 380 nm -4 ~ <:'~'-~ ' ;.- '...,.~.-'! ~;,.;",.i<:i"'

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ultravioletta. 'Onlgenalrsla, slralar 750nm 100 nm 380 nm -4 ~ <:'~'-~ ' ;.- '...,.~.-'! ~;,.;",.i<:i"'"

Ebba Johanna Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 LJUS - ELEKTROMAGNETISK VAGRORELSE re kvens 22 Hz 10 gammasln!i.,., I VAglangd m violett ' ultravioletta. 'Onlgenalrsla, slralar mind,. an 0,1 nm, _' _,bla tt... III 100 nm 380 nm.:.~.' ~ - ~. gront infraroda sirstar 750nm Bara en Iiten del av st?le~ l straining kan upptattas a...-1i9 al~ ; Del 'synllga Ijuset IIgger p ~,vag,':' lanqder mellan ca 400 och 160 nm (nanometer). II mlndre an 1cm 3_10-2,.df.9vsgor I,... :, ".r synllgt fjus.,o' : c.".'.,i";" -4 ~ <:'~'-~ ' ;.- '...,.~.-'! ~;,.;",.i<:i"' '. '.. ;~::: ~'"~*~~; :~<{t\f:;;~ ;~:: J:':;:, '. guit "....~, :, -:'.:.' ' '', ~range ~. " upp lill flera tusen m t',( ' rott ~!~.. ".i:<" ',' "" n.. 1. Mellan vilka vaglangder ligger det synliga ljuset? 2. Vilken hastighet har ljuset? 3. Vilket samband rader mellan vaglangd och frekvens? 4. Hur uppkommer ljus? 5. Varror ser vi ett roremal? 6. Vart tar ljuset vagen nar man slacker lamporna i ett rum? lampa lins 10 o med 7. Rita av det kontinuerliga spektrum som erhalls pa skarmen enl. fig. ovan. 8. Vilken vaglangd (farg) har avbojts mest resp. minst? g. Placera en rodfargad glasskiva mellan gittret och skarmen. Iakttagelse och forklaring. 10. Varfor ar tradens lov grona? 11. Hur for klarar lilan atte-vi ss a joremal, a r - v i t a:,: ~i<'lh a n# a, a r s v a r t a?

$II mlndre an 1cm 3_10-2,.df.9vsgor I,... :, ".r synllgt fjus.,o' : c.".'.,i";" -4 ~ <:'~'-~ ' ;.- '...,.~.-'! ~;,.;",.i<:i"' '. '.. ;~::: ~'"~*~~; :~<{t\f:;;~ ;~:: J:':;:, '. guit "....~, :, -:'.:.' ' '', ~range ~.$

2 LJUSETS BRYTNING 1. Lagg ett rutat papper pa under1agsp1attan. Drag en rat 1inje mitt over papperet Rita en normal mot 1injen och avsett vid denna en vinke1, i 1 = 25 0 A normal DragAB en1igt figur 1. Lagg glasp1ittan med ena sidan pa den vagrata 1injen. Rita sedan in glasp1attans ovriga tre sidor pa papperet. igur 2. B 1in.e lgur 1 P1acera knappna1arna 1) och 2) med nagon centimeters me11 anrum, figur 2. Dessa markerar en 1jusstra1e, som gar in i glasp1attan. 5. Syfta'in na1arna 3) och 4) sa, att de genom glasplattan",sf:!r ut att,~ta t dit 1inje med na l arna 1J~ch it.. igur 2 normal 6. Tag bort na1ar och glasp1atta. Rita ut 1jusstra1ens vjg. Rita aven ut norma1en, dar 1jusstra1en garut ur glaset. Mat vink1arna b 1, i 2 och b 2 samt avstandet d, som ar avstandat mellan den i nfa11 ande stra1ens for1 angning och den utgaende stra1en, figur Gor ett nytt forsok med vinke1n i 1 = 40 0 or in resultaten i tabellen. Vid overgang fran 1uft till glas Vid overgang fran glas ti 11 1uft Avstandet Inf'al lsvtnkel Brytningsvinke1 Infa11svinke1 Brytni ngsvinke1 i 1 b 1 i 2 b 2 cm, \ \ \ \. d '\.\ " oga, 8. Vi1ken vinke1 ar storst vid overgang fran 1uft till glas? Vi1ken vinke1 ar storst vid overgang fran glas till 1uft? Ange nedan om 1jusstra1en bryts fran e11er mot norma1en. Da 1jus gar fran ett optiskt tunnare medium (luft) till ett tatare (glas) bryts stralen norma1en, och da 1juset gar fran ett tatare till ett tunnare bryts stra1en norma1en. 11. Vi1ken slutsats kan dras vid jamfore1se mellan vink1arna iroch b Z i varje fbrsdk? 12. Hur gar den ingaende stralen (1-2) i forha11ande till den utgaende (3-4)? 13. Hur forandras avstandet d, da vinke1n i 1 okar? ~~ 14. Hur gar en stra1e, som trjffar glasp1attan vinke1ratt? ,

Rita sedan in glasp1attans ovriga tre sidor pa papperet. igur 2. B 1in.e lgur 1 P1acera knappna1arna 1) och 2) med nagon centimeters me11 anrum, figur 2.

3 15. Ange med l edni ng av figurerna vad som mena s med: a) gra nsvi nkel b) totalreflektion samt nar den i ntraffar qr ansvinkeln 16. Tot al ref l ektion i prismor. Ri t a i n stra lga ngen i de bagge f i gurerna i nti Ge nagot exempel pa hur man i prakt i ken utnyttjar total reflektion. 18. En ljusstrale passerar genom ett prisma. Rita in stralg Angen da ljuset gar ut ur prismat. och ange fargerna. 19. Lagg ett mynt pa botten av en mugg. Titta pa myn tet snett uppifran och sank sedan huvudet tills myntet skyms av muggens kant. HAl l kvar huvudet i samma l age meda n du forsiktigt hal ler vatten i muggen. Vad bl ir resultatet och hur fork larar man det? Rita i figuren in vi l ken vag ljuset gar f ran myntet genom vattnet ti ll ogat. (Ugat upp lever att ljuset gar den st reckade vagen i f iguren. ) 20. Varfor syns en i vatten nedstaende pa le avbruten vi d vattenytan och varfor fe lbedomer man ofta avstandet ti l l botten? 21. Trattar ind iane n? 'Kbm mer lridianen i bilden all tratta fisken me" sin pit? Av erfarenhel vel han all han inte trattar am han siktar direkl pi!. fiske n. Han vel all fisken ser ut all vara lan9r& bart och narma ro ytan an vad den i sjalva v'erkel ar, ' ( '" - fi sken. Rita in. 1: J,1sken 'i f'igure n dar den ver k1i gen bef i nner si 9.~~, ~ o c ii ' e n- st ral e darifran ti ll og at.

Rita in stralg Angen da ljuset gar ut ur prismat. och ange fargerna. 19. Lagg ett mynt pa botten av en mugg. Titta pa myn tet snett uppifran och sank sedan huvudet tills myntet skyms av muggens kant.

4 LJUSETS BRYTNING I UNSER L I..at ett parallel1t stralknippe traffa enkonvex Tins. Se figur 1. OBS till 6,3 V 1ins. l0r--off-_-r samt spalt skarm med konvex lins igur 1 Rita in i figur 2 stralgangen efter brytning i linsen. = fokus. 2. Byt ut den konvexa linsen mot en konkav. Rita in stratgangen i figur 3. - igur 2 igur 3 3. Utfar forsoket enligtfigur 4. Placera Mllaren med glasskiva oehspalt sa langt fran 1i nsen, att avstandet a.ri 10 em langre an clubb1a brannviclden (O), alltsa 30 em fran linsen. orflytta skarmen sa att en skarp bild av spaltenerhalls. hallare med.gl asskiva 0 oeh spalt skarm igur 4 Beskriv bildens utseende ,;... Ange all tsa om bilden ar forstorad, forminskad, rattvancl, omvancl, reen eller virtuel L En teell bildkan uppfangaspa en skatfil. Man karl otksa saga att en ree11 bi 1d. erm11 s cia detu!g~~!!q~l tr~l~niqqgt_~r_~qnygrgtlnt. $<..._-_...-:...-._:... :_--'-""'""~----_._ _._ I vilket'optiskt instrument anvands en konvex lins pa dettasatt? lytt.a spa lten sa att den kommer me11 an O och (= 15 em fran 1insen}. lytta skarmen sa att bilden blir tydlig. Beskri.v bi1densutseende~ I vilket optiskt instrument anvands,en konvex lins pa detta salt?

- igur 2 igur 3 3. Utfar forsoket enligtfigur 4. Placera Mllaren med glasskiva oehspalt sa langt fran 1i nsen, att avstandet a.ri 10 em langre an clubb1a brannviclden (O), alltsa 30 em fran linsen.

5 5. Konstrukti.on av bil der ti 11 1i nser se nedanstil.ende fi gur. a) En strale drages fran foremalets (pilens) spets genom linsens mitt, bryts ej. b) En annan strale fran foremalets spets drages parallellt med linsens huvudaxel. Den bryts genom fokus. Bildens spets hamnar dar de bagge stralarna korsar varandra. orema1 b) a) D Bild D lins 6. Konstruera bilden av ett foremal, som ligger mellan D och och innanfor, ti 11 en konvex 1ins samt bi l den ti 11 ett forema 1, som 1igger utanfcr, t il l en konkav lins. D D oversynt ("for kort") oga Ljusbrytning I ogat Vilken sorts Iins ska anvandas for att korrigera svnteen i bilderna?. t. I 1-...;1,li nstyp?.. narsynt ("tor 16ngt") oga 1--'. J I 16ngsynthet (6Idersstellins) '--I I 1 1 linstyp?,,, 1"":" _ 1 Iinstyp?.

6 LJUSETS RELE XION 1. LAt ett parallellt l j uskni ppe traffa en kon kav spegel. Se figur 1. ~< till 6,3 V lins 10 s:amt spalt skarm med konkav spegel igur 1 Rita in stralgangen i figur 2 efter reflexion. M= medelpunkt och = fokus. 2. Byt ut den konkava spegeln mot en konvex. Rita in stralgangen i fi gur 3. ~ ~ ~ ~, M M igur 2 J/ igur 3 ~ \: 3. HAll ett brinnande stearinljus i handen mellan en konkav-g konkav spegel och en skarm. _(Se figur 4.) lytta spegel. ~ ~ skarm spegeln tills ~n bild av ljuset erhalls pa skarmen. Hur ser bilden ut? ljus Ange alltsa om bilden ar forstorad, forminskad, rattvand, omvand, reell eller virtuell. En reell bild kan fangas upp pa en skarm. Man kan ocksa saga att en ree ll bild erhalls da det r~! 1~~t~~~d~=~~~~1~g1gg~~=~~=~gg~~~~~g~. igu r ~4 4. Konstruera spegelbi lderna ti l l nedanstaende figurer. Ange bi ldernas egenskaper enligt punkt 3., M M I r! M M

$Rita in stralgangen i fi gur 3. ~ ~ ~ ~, M M igur 2 J/ igur 3 ~ \: 3. HAll ett brinnande stearinljus i handen mellan en konkav-g konkav spegel och en skarm. _(Se figur 4.) lytta spegel.$

7 5. Markera samt mat 1 figuren nedan infallsvinkeln i och rita in den reflekterade stralen. ljus~ strale normal r:t't77?..-rrl7->'"7"":rttt77? p1an spege1 Vilket samband finns alltsa mellan infalls- och reflektionsvinkel? 6. Rita spegelbilden av pilen. 1 spege1 7. Bilden av det punktformiga foremalet i den plana spegeln AB kallas l' Var ligger bilden av l i spegeln AC? 8. Hur stor spegel behovs for att man ska se sig sjalv i helfigur? Visa med en konstruktion av linjer spegel (ljusstralar) hur stor del av spegeln som behovs for att personen ska se sig sjalv i helfigur. leinin~: Rita stralar fran oga och fot. Hur star? 9. orklara foljande fenomen: a) hagring ocus; Materien sid b) regnbage " c) hal ofenomen II En blllst kor pa en asfallerad molorviig e"sqligsom;.;,rn,a'tdag. Plolsligl ser han en siqr vat:!~ n poh] A kjir,tlai n u 500 nan. Men diirflnns Inget'vallen. Vad ar 'del.han 'har illill? klar hlmmal. 500~50l

Bilden av det punktformiga foremalet i den plana spegeln AB kallas l' Var ligger bilden av l i spegeln AC? 8. Hur stor spegel behovs for att man ska se sig sjalv i helfigur?

Relevanta dokument

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte