Projektredovisning till Innovativ Kultur

Transkript

1 Projektredovisning till Innovativ Kultur Senast 2 månader efter att projektet är avslutat ska redovisning lämnas till Innovativ Kultur. Redovisningen ska innehålla följande: 1) En skriftlig projektrapport (se mall nedan) 2) Ekonomisk redovisning styrkt av revisor (se separat mall) 3) Ifylld enkät, denna hittar ni här: 4) Dokumentation i form av bild, text, film m.m. som kan användas i Innovativ Kulturs kommunikation Den kompletta redovisningen skickas via mail till Innovativ Kultur, bernt.ericson@innovation- impact.se och ebba@innovation- impact.se. Den ekonomiska redovisningen ska skickas via brev till Innovativ Kultur på: Innovativ Kultur Innovation Impact C/O Nordiska museet Box Stockholm

2 Projektrapportsmall Vi rekommenderar att du följer nedanstående mall för projektrapporten. Om du väljer ett annat upplägg så se till att nedanstående punkter är besvarade. 1. Projektidé Samma som i projektansökan med ev. behov av korrigeringar som gjorts under kontraktsskrivning och under projektets gång. Jag ser dig är en dokumentärfilm om och med Rena Yass, en ung blind tjej som kämpar för att bli tagen på allvar och förverkliga sina drömmar. Projektet vi sökt stöd för från Innovativ Kultur består i att förhöja den filmiska upplevelsen för synskadade, dyslektiker och andra personer som av olika anledningar har svårt att läsa textremsan på film. Vi ville testa en ny arbetsprocess och genom fördjupat samarbete mellan regissör, huvudperson, ljudtekniker, ljuddesigner, kompositör och klippare utforma filmens ljuduniversum. Projektet skulle även använda ny teknik för digital syntolkning och arbeta gestaltande i syntolkningen. Implementeringen av det tekniska system på biograferna har tagit längre tid än vad som meddelats vid ansökningstillfället, men tack vare att vårt projekt valts ut som ett pilotprojekt inom satsningen Tillgänglig Bio som drivs av SFI har vi kunnat färdigställa en syntolkning som med mobil teknik spelades upp redan på premiärvisningen. Syntolkningen finansierades av Svenska filminstitutet genom regeringsuppdraget Tillgänglig Bio. Vi har varit med och tagit fram en kravspecifikation för uppdraget, men SFI har skött upphandlingen. Uppdraget gick till Iris Media och vi har därför inte arbetat med Tundell & Salmson som vi angav i ansökan. Jag ser dig är färdigställd och hade premiär - med syntolkning - på Tempofestivalen 5 mars Filmen var även nominerad till Tempo Documentary Award, Sverige största dokumentärfilmstävling Bakgrund, Drivkrafter och motiv Samma som i projektansökan med ev. behov av korrigeringar som gjorts under kontraktsskrivning och under projektets gång. Regissören Sylvelin Måkestad har följt Rena under fem omtumlande år, hennes sista år på gymnasiet och de första åren efter att hon flyttat hemifrån. Filmen ger en unik inblick i hur det kan vara att leva som blind idag och väcker samtidigt väsentliga frågor kring det seende samhället. Idén till filmen kommer från regissören själv: Jag kunde romantisera det här med att vara blind. Jag undrade hur det kändes, hur det lät. När jag såg någon blind på stan tänkte jag att jag hade så många frågor jag ville ställa. Som filmare är jag van att tänka visuellt. Och vad händer då om man tar bort det? Vad finns kvar? Jag provade på att gå med bindel, med käpp. Försökte orientera mig efter hörseln, jag lärde mig att olika rum låter olika. Sedan träffade jag Rena. Jag greps omedelbart av hennes otroligt starka personlighet, känslan av att vara missförstådd och hennes enorma kampvilja. Jag ville göra en film om hennes resa och följa hennes kamp, kampen om att bli sedd som Rena och inte bara som en blind.

3 Stina Gardell, filmens producent/projektledare och grundare av Mantaray Film, engagerade sig tidigt i projektet och har varit med och utvecklat det under flera år. Idén om en nyskapande ljudbild har regissören haft med sig från början, och Stina har succesivt utformat ett starkt team för att det ska kunna realiseras. Mantaray Film är ett dokumentärfilmsbolag som producerar filmer som bryter tabun, skapar diskussion och lyfter röster som annars inte hörs i det offentliga samtalet. I dag finns ca personer i landet som har synskada av varierande grad. Cirka personer har dyslexi och Dyslexiförbundets uppskattning är att minst en halv miljon människor har svårigheter att läsa textremsan på film och tv. De senaste åren har endast ett 70-tal analogt syntolkade biovisningar arrangerats årligen i Sverige, dvs. visningar där en syntolk i en mikrofon beskriver vad som händer visuellt i filmen. Men i samband med digitaliseringen av svenska biografer har förutsättningar för digital syntolkning uppstått, och vi vill med detta projekt vara en del av den utvecklingen. Vi bestämde oss för att göra en digital syntolkning till Jag ser dig och har under projektet följt, och nu blivit en del av, regeringsuppdraget Tillgänglig Bio. Vi hoppas och tror att kombinationen av filmens tema, dess utformande och den nya syntolkningstekniken ska locka ny publik till biograferna, göra filmkonsten relevant för fler och i förlängningen uppmuntra nya röster att ta plats i det offentliga samtalet. 3. Förnyelse Beskriv på vilket sätt projektet blev kulturellt/konstnärligt förnyande: - Processen med filmens ljud, där kreatörerna har jobbat mer integrerat än vanligtvis, och tex utvecklat musik med huvudpersonen, arbetat med talsyntes istället för textskyltar och en ljudbank byggd på huvudpersonens ljuduppfattning. - Framtagandet av en digital syntolkning för bio - Insikter om vikten av realism i ljudbilden i en dokumentärfilm, och behovet att utveckla ljudkoncept redan som en del av filmens idéutveckling (se regissörens tankar under punkt 6 nedan) 4. Samverkan Beskriv alla samarbetspartners som medverkat i projektet samt vad deras medverkan bestått i enligt följande mall: Vem/vilka: I vilken form: Akademi, forskning och högre utbildning Näringsliv Skofteland Film, Mantaray Film Produktion av filmen Utveckling, finansiering, koordinering, engagemang av Övriga offentliga aktörer Svenska Filminstitutet, Norska Filminstitutet, Film Stockholm, SVT, Fritt Ord, SRF, Längmanska kulturfonden, Tempofestival Finansiering, feedback på filmens innehåll, utveckling av syntolkningsteknik genom projektet

4 I vilket syfte: medverkande, administration, klarering av rättigheter leverans etc, Det konkreta skapandet av en färdig film enligt vår vision. Tillgänglig bio, Festivalvisning Att filmen ska kunna färdigställas och bli så stark som möjligt. Att Sveriges biografer ska införa ett nytt system för digital syntolkning. Att filmen visas på Tempofestivalen, med ny syntolkningapp. 5. Genomförande Lista de särskilda kraven från avtalet och ange de förändringar som gjorts under projektets gång. Beskriv hur projektet har genomförts, uppdelat på aktiviteter så att det tydligt framgår hur projektet nått sina mål och förväntade resultat. Särskilda krav - integrerat arbete mellan filmklippare, kompositör, ljuddesigner och regissör. - uppbyggnad av ljudbank från huvudkaraktärens scener - komposition av musik baserad på ljudbanken Vi tog på ett tidigt stadium in kompositör Rebekka Karijord, som fick en ljudbank från regissören Sylvelin Måkestad med ljud från olika scener med huvudpersonen Rena. Rebekka hade också samtal med Rena om vilka ljud som betyder mycket för henne personligen, och spelade in dessa separat. Sen använde Rebekka dessa ljud i sitt komponerande och lät dem inspirera instrumentval och tonalitet. Exempel på ljud är vågor, steg i snö, Renas käpp och hennes yxa mot trä. Därefter använde Rebekka dessa ljud och komponerade i ett par månader. I nästa steg bjöds Rena in till Rebekkas studio. Hon spelade trummor, sjöng in en del av sina egna låtar samt sjöng på teman Rebekka skrivit. Intentionen med detta vara att integrera Renas musikalitet i Rebekkas musik för filmen. När klippningen började fanns det en bred skissbank med musik att utgå ifrån. Vi lade in en vecka där regissör, ljudläggare och klippare kunde bolla idéer och göra tester för hur de kunde arbeta och ge plats åt ljudet i filmen. Det visade sig när de började arbeta med ljudberättandet att det krävdes en viss typ av bilder, bilder där inget sägs. När dialogbaserade scener ljudlades upplevde vi att det pålagda ljudet störde. De delar där det fanns möjlighet att jobba mer med ljuddesign var de mer suggestiva delarna. Ibland gjordes det tex. genom att förstärka känslan av närhet till Renas fingrar som känner. Vi spelade in en del av de ljuden på nytt i studio för att få en närmare känsla och jobbade mycket med atmosfärerna. Vad hör Rena? Vad finns utanför rummet hon befinner sig i? Vi arbetade med en tanke om en inre och yttre värld, där livet ibland pågår utanför. Ljudet av mopeder, en ungdomstid som pågår där ute. Vinden, ljud av trä och täljning blev ett återkommande tema i filmen. Snickerboa är en plats för Rena att söka kraft och skydd. Vi

5 tog täljljudet med in i musiken och byggde ett av musikstyckena utifrån täljljudet. Det har under hela projektet varit viktigt för oss att inte romantisera hur det är att vara blind, utan ta de problem och den verklighet Rena levde i under tiden vi filmat henne på allvar. Därför drog ljudet mer och mer åt ett realistiskt håll i vardagsscenerna. Det som vi hade kallat för ljudvärld fick ramar efter det och vi kunde förhålla oss till det. Det skulle kännas realistiskt, men vi förstärkte vissa ljud och byggde fram en atmosfär. Genom VHS- material från Renas barndom skapade vi en återblick till det förflutna där musiken fick spela en central roll. I första utkastet av ljudläggningen bestämde sig regissören Sylvelin för att börja se filmen med slutna ögon. Hon upptäckte då att man tappade lokaliseringen i många övergångar till ny miljö. Man kunde se miljöbytet men inte höra det, och därför började teamet jobba fram övergångarna i ljudet. De diskuterade huruvida vi skulle ha textskyltar i filmen dels på grund av information vi ville åt men också på grund av att det ibland kan ge en känsla av nytt kapitel, att man laddar om med ny energi. De ville hitta ett nytt sätt att arbeta med textskyltar på och bestämde oss för att testa med talsyntes. Vi använde oss av röster i form av sms och en påminnelse-app på Renas telefon som med sin mekaniska röst läser upp olika påminnelser. Rösterna hjälpte oss att berätta vart vi var på väg i filmen och det gav en känsla av hennes värld. Sammantaget kan man säga att processen genomförts som planerat, med stor behållning. Slutresultatet blev till viss del annorlunda än vi förutsett se nästa fråga. 6. Resultat & effekter Beskriv det övergripande syftet och önskade effekter enligt avtalet samt beskrivne uppnådda resultaten och effekterna av projektet. Beskriv vilken skillnad projektet gjort för deltagarna i projektet, för ert verksamhetsområde, för näringsliv, forskning och Stockholmsregionen. Det övergripande syftet och önskade effekter av projektet har varit att skapa en filmprocess som värderar hörseln lika viktig som synen och mer långsiktigt bidra till att göra biografen mer tillgänglig för fler människor och öppna upp för samtal, både offentliga och privata, om situationen för människor med handikapp. Vi har bett två av huvudkreatörerna att ge sin syn på effekten av den integrerade ljudarbetesprocessen. Så här skriver regissören Sylvelin Måkestad: Det var otroligt värdefullt att musiken hela tiden var en del av filmen och att den inte las på mot slutet. Och jag är tacksam för att vi hade möjligheten att testa att gå åt olika håll i ljudläggningen. Det fanns en idé från början att gå åt ett mer subjektivt ljudberättande. När vi prövade det upplevde jag att vi hamnade i konflikt med det vi såg. När vi bröt för mycket med verkligheten eller hur vi är vana vid att höra så distanserade man sig. Ljudet blev ett störande moment. Det blev för mycket ett påstående av hur huvudpersonen upplevde saker om vi förvrängde ljud och gick åt ett icke realistiskt håll. När vi hittade formen med att jobba utifrån atmosfärer och förstärka vissa ljud fick man istället möjlighet att stanna kvar i universumet och förstärka känslan av närhet till karaktären. Utifrån de erfarenheter jag gjort ser jag möjligheterna till att gå andra vägar. Börja i andra ändan till exempel, bygga fram en ljudberättelse för sen att bildlägga. Det skulle ha blivit en

6 helt annan form, mer likt en essäfilm. Ett beslut som måste tas när man börjar filma. Det är en annan film och den ser jag fram emot att göra någon gång i framtiden. Erfarenheterna från den här processen kommer jag att bära med mig. Jag har aldrig jobbat så mycket med atmosfärerna i en film som denna. Jag har börjat förstå hur man dramaturgiskt kan berätta med atmosfärer. Precis som man pratar om att vara konsekvent i hur man fotar en film över längre tid så kommer jag börja tänka konsekvent i ljudet. Jag vill i framtiden jobba med samma ljudläggare under inspelning som i ljudläggningen, det kommer underlätta ett konsekvent ljudberättande och förmågan att genomföra visioner. Arbetet med Jag ser dig har satt igång tankar i mig hur man kan berätta mer med ljud, hur det kan skapa närhet till karaktärerna. Och att en viktig del av ljudläggningsprosessen är att lyssna på filmen utan att se. Kompositören Rebekka Karijord skriver så här: Jag tycker vi har hittat en komplex och original ljudvärld och ett musikaliskt universum som speglar Rena och hennes kamp. Musiken är ganska mörk i perioder, men samtidigt med en tydlig vilja och framdrift. Renas ljuduppfattning är mycket mera sammansatt än hos en seende människa. Hon navigerar efter ljud. Ljuden bildar hennes rum, hur de resonerar mot ytorna omkring henne. För att återspegla detta i musiken, har jag jobbat mycket med lager på lager av ljud, närhet och distans, samt riktning/panorering i musikmixerna. Jag ser dig har varit ett mycket intressant projekt att arbeta med ur ljud och musiksynpunkt. Fastän jag arbetar med ljud varje dag, tar jag som seende många ljud för givet. Jag upplever att Renas världsbild och förhållande till musik och ljud fick mig att lyssna på ett annat sätt. Under Tempofestivalen deltog Sylvelin Måkestad i ett seminarium för att dela med sig av processen med Jag ser dig och diskutera hur man kan använda ljudläggning för att skapa ytterligare dimensioner i det dokumentära berättandet. spekulerar/ Förutom den lärorika processen vad gäller ljudarbete i förhållande till berättande som regissören skriver om ovan kan vi konstatera att Jag ser dig har blivit en film med mycket välgjort ljud som förstärkt filmen för alla målgrupper, även om slutresultatet blev lite mindre experimentellt än vi kanske trodde på förhand. Nomineringen på Tempofestivalen är ett fint kvitto på att filmens kvalité och det ger projektet goda förutsättningar att uppnå sitt mer långsiktiga mål om samtal kring filmens tematik. Vi är också väldigt glada att vi kunde erbjuda syntolkning redan från och med premiärvisningen, även om det tekniska systemet ännu till fullo inte var färdigt. Syntolkningen som gjordes i tätt samarbete mellan IRIS Media, regissören Sylvelin Måkestad och assisterande producent Anna Weitz fick mycket positiv feedback på premiären. I arbetet eftersträvade vi en mer gestaltande inläsning än den traditionella syntolkningen och använde oss av en ung kvinnlig inläsare, vilket uppskattades mycket av användarna. Vi hoppas att genom det varma mottagandet på premiären bli ett inspirerande exempel för såväl biografer som den synskadade publiken att erbjuda och använda syntolkning.

7 7. Fortsättning Beskriv på vilket sätt projektet eller projektets resultat kommer att fortleva. Premiären på Tempofestivalen är bara början på filmens liv. Det var en mycket bra start för filmens framtida resa, som kommer att bestå av visningar på bio (biodistributör ej ännu klar, däremot visningsturné med diskussioner på Våra Gårdar), andra festivaler och så småningom SVT. Tack vare att filmen kommer vara syntolkad kommer den antagligen få ett extra långt liv och väcka många samtal. På sikt skulle vi också vilja göra en engelsk syntolkning som kan användas utomlands. Våra erfarenheter från att ha genomfört en syntolkning kommer säkerligen göra det mycket enklare att genomföra syntolkning även för våra kommande filmer, oavsett tema och våra filmer kommer därför förhoppningsvis ha hittat en breddad målgrupp. Vi hoppas att vårt projekt även bidrar på ett positivt sätt till Tillgänglig Bios genomslagskraft och att systemet med syntolknings- app på bio snart blir standard på svensk bio. Vi har ett betydande outreach- arbete framför oss som kickstartade på Tempo. I samband med festivalpremiären testade vi ett marknadsföringskoncept bla. med punktskrift på affisch och inbjudningskort som vi sedan hoppas vidareutveckla till biopremiären som blir i höst. Vi inledde även PR- arbete för att nå synskadade och lyckades få in intervjuer i flera medier riktade mot målgruppen. 8. Övrigt Länk till den färdiga filmen (utan syntolkning) OBS sprid ej utan att först ta kontakt med Mantaray Film, stina@mantarayfilm.se, anna@mantarayfilm.se lösenord: rena