DEL AV MOLNBY 1:1, MOLNBY 3:1M.FL. FASTIGHETER I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN.

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING KS D E TALJPLAN SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Molnbydepån OMFATTANDE DEL AV MOLNBY 1:1, MOLNBY 3:1M.FL. FASTIGHETER I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Granskningshandling

2 Sidan 2 av Innehåll 1. Innehåll Remissinstanser Samrådets upplägg Yttranden utan synpunkter Yttranden med synpunkter Sakägare utanför planområdet Länsstyrelsen Vallentuna hembygdsförening Lantmäteriet Trafikverket Svenska kraftnät Storstockholms brandförsvar Kulturnämnden AB Storstockholms Lokaltrafik SL Kvarvarande synpunkter Ändringar efter plansamråd Ändring av plankarta Ändring av planbeskrivning... 20

3 Sidan 3 av 21 FAKTA Handlingar I denna redogörelse har alla yttranden från privatpersoner avidentifierats. Detta i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Yttranden i sin helhet finns att tillgå på kommunen. Nedan redovisas sammanfattningar av inkomna yttranden. Detaljplanen utgörs av plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Till detaljplanen hör program och redogörelse för programsamråd, samrådsredogörelse, fastighetsförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och utredningar. 2. Remissinstanser Sakägare enligt fastighetsförteckning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Länsstyrelsen i Stockholms län Lantmäterimyndigheten AB Storstockholms lokaltrafik SL Roslagsvatten Polismyndigheten i Stockholms län Trafikverket E.on värme Sverige AB Elverket Vallentuna AB Storstockholms brandförsvar Arriva AB Vattenfall AB Svenska kraftnät Vallentuna Naturskyddsföreing Vallentuna Hembygdsförening Skanova Nätplanering

4 Sidan 4 av Samrådets upplägg Detaljplanen var utsänd för samråd mellan 4 mars och 26 mars Samtliga remissinstanser fick sig tillsänt informationsbrev om samrådet och var handlingarna fanns tillgängliga för granskning. Länsstyrelsen och Lantmäteriet fick även planhandlingarna. Samrådshandlingarna fanns tillgängliga på samhällsbyggnadsförvaltningen Tuna Torg 2, och på Kulturhuset i Vallentuna. Annons var införd i Mitti Vallentunasteget samt på kommunens hemsida 4. Yttranden utan synpunkter Vattenfall AB 5. Yttranden med synpunkter 5.1 Sakägare utanför planområdet Sakägare (KS )-48 Fastighetsägaren skriver i sitt yttrande att en depåanläggning av denna omfattning innebär en risk för bullerstörningar dels på grund av ökad trafik på järnvägsspåren och vägarna samt det arbete som kommer att pågå inne på depån. Redan idag så hörs trafiken från järnvägen tydligt för oss som bor nära Molnbystation och järnvägen. När antalet tåg ökar kraftigt samt att de bromsar in och växlar kommer bullret att öka. Vi önskar att en fullständig bullerutredning med efterföljande åtgärder görs för att eliminera bullret. En bullerutredning togs fram i januari I planbeskrivningen, avsnitt 9.2 Buller, beskrivs störningar från trafik (järnväg och väg) och depåverksamhet. I planbeskrivningen redovisas även lämpliga åtgärder för att minimera bullerstörningarna. Även MKB:n behandlar bullerstörningarna och redovisar åtgärder.

5 Sidan 5 av 21 Tillgodoses eftersom det redan har gjorts en bullerutredning. Sakägare (KS )-50 Fastighetsägaren framhåller att det är positivt att området utvecklas i stället för att avvecklas. Med hänsyn till att det i samma område planeras för en storskalig utbyggnad av bostäder förutsätter vi att kommunen har tagit och tar hänsyn till de störningar som en depåverksamhet kan medföra. Bostäder och depåverksamheten har i stora delar motstående intressen där bostäderna bör få företräde. Gestaltning - Anläggningen innebär ett stort ingrepp och fastighetsägaren anser att området inte har en infrastrukturprägel vilket anförs i planbeskrivningen sid 8. Detta är missvisande och av stor relevans för de fortsatta bedömningarna av anläggningens gestaltning. Anläggningen har inte tillräcklig anpassning till landskapet. Med stor sannolikhet kommer anläggningen att upplevas som en mycket stor byggnad för boende i området. Fastighetsägaren anser att gestaltningen behöver studeras ytterligare med avseende på möjligheterna att följa natur- och kulturlandskapet, vilket även nämns i MKB:n. Buller Fastighetsägaren anser att det är mycket viktigt att de åtgärder som föreslås för att hålla nere bullernivåerna genomförs. Åtgärderna som planeras bör också innebära att bullernivåerna kommer ned några decibel under riktvärdena i simuleringar och beräkningar för att säkerställa att en viss marginal finns när anläggningen tas i drift. Fastighetsägaren efterfrågar bullerutredningen eftersom den inte har funnits tillgänglig i sin helhet. Eftersom det endast har gjorts utsnitt i MKB:n har det varit svåra att utläsa detaljerna. Byggtid Fastighetsägaren anser att anläggningen bör byggas samordnat under en intensiv period istället för i etapper för att minimera byggtiden och störningarna under den period. Vidare framhåller fastighetsägaren att det i samrådsredogörelsen (programmet) framgår att kommunen anser att planen inte ska omfatta byggskedet. Det anser vi vara felaktigt. En detaljplan både kan och bör omfatta byggskedet dels genom bl.a. MKB och dels genom genomförandebeskrivningar och exploateringsavtal. Som boende i kommunen är det av största vikt att kommunen omhändertar samtliga

6 Sidan 6 av 21 skeden för att säkerställa att den negativ inverkan på kommunen invånare blir så liten som möjligt. Nu har MKB:n omfattat byggskedet i vissa delar. Det som oroar är bland att ; Under arbetet med att bygga den nya depån, inklusive infrastruktur till och från den, kommer trafiken på främst intilliggande vägar att öka, exempelvis transporter av betong, sprängsten och massor. Fastighetsägaren vill säkerställa att Molnbyvägen inte används för transporter till och från bygget. Längs vägen bor både barn och vuxna som är vana att vistas på en liten grusväg. Vägen är inte byggd för att hantera tung trafik. Molnbyvägen används också i stor utsträckning av motionärer på Molnbyrundan och byggtrafik på vägen skulle innebära en mycket negativ inverkan på friluftslivet och rekreationen i området. Vid arbetet med att uppföra depån kan vibrationer uppstå i samband med sprängning, krossning och pålning. och Utöver buller från motorer och vägljud från fordon samt vid lastning och lossning av exempelvis sprängsten och massor, kommer själva arbetet med att uppföra/montera depån samt spår och kontaktledningar att ge upphov till störande buller. Krossning av berg är inte bara vibrationsalstrande utan också mycket bullerstörande. Ingenstans i MKB:n omhändertas de mest påtagliga störningarna från byggtiden såsom buller. Samtliga moment som omnämns i kapitlet om byggskedet kan innebära stor bullerpåverkan för oss närboende. Den bedömning som görs av bullerpåverkan är undermålig. En byggbullerutredning behöver genomförs för att säkerställa att åtgärder kan vidtas så att störningarna blir så små som möjligt. Alternativ lokalisering Fastighetsägaren ställer sig frågande till den alternativutredning som gjorts. Det finns gott om mark längs med hela Roslagsbanan och att då begränsa alternativutredningen till endast Molnby, Mörby och Östra anser man inte vara förenligt med kraven i miljöbalken. I MKB:n hänvisas till bilaga 2, vilken omfattar en lokaliseringsutredning för två depåer. Denna fanns inte tillgänglig på kommunens hemsida i samband med plansamrådet. Grundvatten - Med hänsyn till de stora jordschakterna är det av största vikt att säkerställa att anläggningen inte innebär en grundvattensänkning, vilket är tillståndpliktigt. En grundvattenavsänkning skulle kunna påverka bostäder i områdets närhet negativt. Naturmiljö - Även om hänsyn tas till de naturmiljöer som identifierats i samband med MKB:n innebär den planerade depån ett stort ingrepp i ekologiskt värdefulla miljöer, vilket är att betrakta som mycket negativt.

7 Sidan 7 av 21 Kulturmiljö - Att anlägga tågdepån på den aktuella platsen innebär varaktiga och totala ingrepp i den samlade kulturmiljön för området. De arkeologiska utredningarna visar på att området har ett högt kulturhistoriskt värde. Framför allt bryts sammanhanget i fornlämningsmiljön upp att försöka minimera skadan på gravfält och fossila åkersystem blir snarast futilt då bebyggelserester och boplatser som hör samman med gravfält och åkersystem helt försvinner. De kompensatoriska åtgärderna som planeras för detta speglar inte det ingrepp som görs i fornlämningarna. Roslagsbanans historiska miljöer och byggnader har ett eget bevarandevärde helt oavsett depåns behov av exploateringsgrävningar. Att kompensera totalundersökta bytomter med upprustade stationshus känns irrelevant. Stationshus och banvaktarstugor bör bevaras alldeles oavsett depåer. Omdragningen av tillfarten till depåns södra ände föranleder trots allt att mark ianspråktas för tillfartstrafiken då trafiken kommer in i den norra delen av planområdet och sedan leds väst om depån till infarten i dess södra ände. Som konstaterats i MKBn ( ) bedöms området öst om torpet Bröte ändå inte kunna tillgänlighetsökas. Nyttan med omdragningen av tillfarten till depåns södra ände kan alltså ifrågasättas. De störningar som depåverksamheten kan medföra hanteras både i detaljplanen och den tillhörande MKB:n. Gestaltning Gestaltningsprogrammet har förtydligats ytterligare. Anläggningen av spår kräver ett i princip flackt område. Depån har placerats så att det större fornlämningsområdet i norr undantas samtidigt som det finns begränsningar söderut med befintlig kraftledningsgata och att utrymme lämnas för en eventuell framtida anslutning av Roslagsbanan till Arlanda. Buller De bulleråtgärder som föreslås ska genomföras. Bullerutredningen bifogas granskningshandlingarna och kommer att finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Byggtid Anläggningen kommer att byggas i etapper då SLL:s Trafiknämnd i dagsläget har beslutat att bygga en depå anpassad för 22 tåg som beräknas vara färdigställd under år En fullt utbyggd depå enligt föreslagen detaljplan är dimensionerad för uppställning av 45 tåg och underhåll av upp till 67 tåg. Området planeras byggas ut i samband med att tågen byts ut på Roslagsbanan vilket kommer ske över en längre period. Molnbyvägen kommer inte användas som byggväg utan utbyggnad sker via den nya infartsvägen i norr.

8 Sidan 8 av 21 Alternativ lokalisering Mot bakgrund av svårigheten med markanskaffning för nya depåer innan de nya tågen till Roslagsbanan levereras så har endast depåplatserna Molnby, Mörby och Östra tagits med som realistiska i denna utredning. Den bilaga (lokaliseringsutredning) som MKB:n hänvisar till bifogas granskningshandlingarna och kommer att finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Grundvatten - Anläggandet av depån liksom infrastruktur till och från depån kommer att till viss del behöva genomföras till en nivå under nuvarande grundvattennivån. Detta kan komma att leda till att grundvattennivån, åtminstone tillfälligt, kommer att påverkas. Om en sänkning av grundvattennivån kommer behöva genomföras ska SL AB ansöka om tillstånd enligt miljöbalken. Naturmiljö Konsekvenserna för naturmiljön redovisas i MKB:n. Kulturmiljö - Länsstyrelsen gör bedömningen att att alla fornlämningar som ligger inom den föreslagna kvartersmarken måste undersökas och tas bort. De anser att det inte är meningsfullt eller långsiktigt hållbart att bevara enstaka fornlämningar inom depåområdet. De kompensatoriska åtgärder som ska genomföras är i dagsläget inte bestämda vilka de blir eller hur. Dessa ska regleras i genomförandeavtal som tecknas mellan SL AB och Vallentuna kommun. Tillfartsvägen kommer att ansluta från Lindholmsvägen vid depåns norra del och vidare till depåns huvudentré, tillfartsvägen kommer ej att vara tillgänglig söderifrån. Från Molnby station söder om planområdet planeras för en gång- och cykelväg norrut till depåns huvudentré. Tillgodoses. Sakägare (KS )-50 Molnbyvägens samfällighetsförening har till syfte att underhålla Molnbyvägen i den sträcka som går från Lindholmenvägen till Molnby station. Yttrande utgår endast utifrån detta syfte och eventuella övriga synpunkter samordnas ej från föreningen. Av de planhandlingar som skickats på remiss finns inte redovisat för var och hur byggtrafik till depåområde ska gå. Föreningen anser att all byggtrafik ska gå över den planerade nya vägkorsningen på Lindholmsvägen längre norr ut. Molnbyvägen är en mindre grusväg som inte är byggd för tunga transporter, vare sig det är byggtrafik eller eventuell driftstrafik. Den senare ska enligt planhandlingarna gå via den nya vägkorsningen vilket är positivt.

9 Sidan 9 av 21 Byggtrafiken ska gå över den planerade nya vägkorsningen på Lindholmsvägen i norr. Tillgodoses. 5.2 Länsstyrelsen Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 11 plan- och bygglagen (20 1 0:900), PBL. Detta under förutsättning att nedanstående synpunkter beträffande dagvatten beaktas. Planens genomförande är också beroende av att fomlämningsaspektema beaktas. Dagvatten och grundvatten Planområdet ingår i Oxundaåns avrinningsområde. Enligt planbeskrivningen ska lokalt omhändertagande tillämpas för dagvattnet från Molnbydepån, och det ska renas och/eller fördröjas inom fastigheten innan det släpps till recipient. I bifogad miljökonsekvensbeskrivning beskrivs dagvattenförhållandena. Åtgärder som lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), infiltration, sedumtak, fördröjningsmagasin under parkering etc, föreslås. Dessa uppgifter bör lyftas in i planbeskrivningen, och lämpliga ytor för dagvattenhantering bör om möjligt redovisas i planhandlingama. Kommunen bör överväga att i planen reglera att lokalt omhändertagande och rening av dagvatten ska ske inom fastigheten, inan dagvattnet släpps till recipient. Detta bör även följas upp i den särskilda sammanställningen som tas fram till miljöbedömningen inför planens antagande, samt regleras i avtal, eftersom det idag är oklart i vilken omfattning PBL ger stöd för dagvattenbestämmelser i detaljplan. Det torde enligt Länsstyrelsens uppfattning vara möjligt att reglera att dagvatten ska fördröjas respektive renas inom fastigheten, och att med bestämmelser om utformning av mark och byggnader vid behov reglera t.ex. yta för dagvattendamm, fördröjningsmagasin, mängd grönyta, "gröna" sedumtak etc. Den mer preciserade styrningen av teknik och utformning (oljeavskiljare, sandfilter, svackdiken etc.) och kapacitet (flöden) bör i stället framgå av plan- och genomförandebeskrivningen. Inverkan av förväntade klimatförändringar bör uppmärksammas och vägas in vid dimensionering av system för dagvattenhantering. Kraftigare regn, mer nederbörd

10 Sidan 10 av 21 under vinterhalvåret etc., kan ställa till besvär om fördröjningsytor inte räcker till. Hög grundvattennivån som kan påverkas bör också belysas. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att grundvattennivån ligger nära grundläggningsnivån, och att utschaktning för depåbygget kan komma att påverka grundvattennivån temporä1i, och i vissa delar eventuellt även bli bestående. Länsstyrelsen erinar om att anläggning av dagvattendammar, åtgärder som rör diken, sänkning av grundvattennivån etc. kan vara anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet Det bör framgå av planbeskrivningen vilka prövningar enligt 11 kap. och även enligt 9 kap. miljöbalken som behöver ske. Kulturmiljö Länsstyrelsen konstaterar att det sammanhängande fornlämningsområdet i nordöst ligger utanför planområdet, och att det inte ingår i kvartersmarken för depåområdet, vilket är bra. Gränsen för planområdet och tillika användningsgräns för kvartersmarken för depån söder om fornlämning RAÄ-nr Vallentuna 340: 1 måste dock justeras. Gränsen går där dikt an fornlämningen, men viss marginal måste finnas mellan planområde och fornlämningen eftersom den ska bevaras helt intakt. Den närmare avgränsningen av kvartersmarken i planen kommer att behöva göras på plats, av Länsstyrelsen. Det är positivt att merparten av nyckelbiotopen inte berörs av planförslaget Enligt uppgift i plan- och genomförandebeskrivningen ska en skötselplan tas fram för den berörda nyckelbiotopen. Länsstyrelsen vill understryka att hänsyn måste tas till fornlämningama vid utformningen av skötselplanen. Det är önskvärt att skötselplanen även kan fungera som en vårdplan för fornlämningarna. Länsstyrelsen bedömer att alla fornlämningar som ligger inom den föreslagna kvartersmarken måste undersökas och tas bort. Det är varken meningsfullt eller långsiktigt hållbart att bevara enstaka fornlämningar inom depåområdet Även om den faktiska utbyggnaden av depån kan komma att pågå under flera år och göras i etapper så måste de arkeologiska undersökningama så långt möjligt utföras inom ramen för ett sammanhållet arkeologiskt projekt. Detta för att säkerställa att undersökningarna kan genomföras med höga vetenskapliga och pedagogiska ambitioner. På plankartan illustreras endast ett fåtal av fornlämningarna. Det görs med en tunn illustrationslinje som i teckenförklaringen benämns "Fornlämningsområde". Länsstyrelsen vill framhålla att begreppet fornlämningsområde har en specifik betydelse i kulturmiljölagen, och att det är olämpligt att använda denna benämning i

11 Sidan 11 av 21 detaljplanen. Det kan leda till missförstånd, eftersom kulturmiljölagen gäller oberoende av detaljplanen. Redovisningen av fornlämningarna behöver kompletteras så att de visar samtliga fornlämningar inom och i närheten av planområdet, även de fornlämningar som avses tas bort. De behöver redovisas tydligare, med luftigare svärta och tydliga forn-r, de större gärna även med forn-nr. Även den tunna skrafferingen av det angränsande större samlade fornlämningsområdet RAÄ-nr Vallentuna 340:1 m.fl. som ska bevaras i sin helhet, bör kunna göras tydligare. Länsstyrelsen rekommenderar att en tydlig upplysningstext förs in på väl synlig del av plankartan, helst i en inramad informationsruta. Där ska det framgå att det i området finns fornlämningar som är skyddade enligt kulturmilj ölagen, och att markingrepp, byggnader eller anläggningar inte får påbörjas inom eller i närheten av fornlämningsområde innan tillstånd lämnats av Länsstyrelsen. Föreslagen planbestämmelse under "Störningsskydd", att samråd ska ske innan byggarbeten påbörjas nära fornlämning, saknar stöd i PBL. Den bör ersättas med tydlig information i planbeskrivning/genomförandebeskrivning och på plankartan, enligt ovan. 4 kap 14 plan- och bygglagen (2010:900) anger uttömmande i vilka fall planbestämmelse om villkor för bygglov får införas. I miljökonsekvensbeskrivningen på s 25 anges att ett flertal fornlämningar inom området är "av mindre vikt". Länsstyrelsen delar inte denna bedömning. Tvärtom är det så att flertalet av de fornlämningar som ligger inom den planerade kvartersmarken har mycket höga vetenskapliga och pedagogiska värden. Det är endast exploateringar av mycket stor samhällelig betydelse, som den aktuella Molnbydepån, som kan motivera att de får tas bort. Lagen om kulturminnen har ändrats. Den benämns numera Kulturmiljölag (1988:950), och ändringarna trädde i kraft Miljöbedömning Detaljplanen har bedömts kunna medföra en betydande miljöpåverkan, och en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har medföljt planförslaget vid samrådet. Länsstyrelsen vill understryka att miljökonsekvensbeskrivningen inte kommer att ingår i den slutliga planhandlingen (plankarta med bestämmelser samt plan beskrivning). Den är ett av flera underlag för planen, och viktig under planprocessen. De slutsatser, förslag till åtgärder, uppföljningar och kontroll som tas upp i miljökonsekvensbeskrivningen bör därför i sammanfattad form lyftas in i planbeskrivningen, så att de finns tillgängliga i planhandlingarna när planen vunnit laga kraft.

12 Sidan 12 av 21 När planprocessen avslutas ska kommunen i en särskild sammanställning i miljöbedömningen redovisa hur miljöaspekter och förslag till åtgärder i miljökonsekvensbeskrivningen har integrerats och beaktats i planen under planprocessen. Genomförande av åtgärder och ansvar för uppföljning och kontroll som inte kan regleras i detaljplanen, beslutas i särskild ordning, lämpligen i samband med att detaljplanen antas. Skötselplan för naturmark (och fomlämningar) är ett sådant exempel. Övrigt Egenskapsbestämmelsen för s.k. prickmark kan hellre skrivas "Byggnad får inte uppföras". Då hindras t.ex. inte parkering eller uppförande av bullerskärm inom prickmarken. Nedan några länkar till material som kan vara intressant inför det fortsatta planarbetet, och projekteringen av depå- och dagvattenanläggningama. -Domar från mark- och miljööverdomstolen (P ) och (P och P ) som rör dagvattenfrågor i detaljplan: http ://www. markochmil j ooverdomstolen. se/avgoranden- fran-mark --och -milj ooverdomsto len/ - Information om markavvattning och vattenverksamhet finns på Länsstyrelsens webbplats www. lansstyre Isen. se/stockholm - Miljökvalitetsnormer för vatten- en vägledningförfysisk planering i Stockholms län blikationer/2011/miljokvali tetsnormer-for-vatten.pdf - Klimatanpassning ifysisk planering- Vägledningfrån länsstyrelserna http ://www. lansstyre Isen. se/stockholm/s v/publikationer/2 O 12/Pages/klimatanpassning- i-fysisk planering- vagledning- franlansstyrelserna.aspx - Mångfunktionella ytor. Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur lobal/w ebbokhandel/dokument/20 l 0/Mangfunktionella ytor.pdf

13 Sidan 13 av 21 Dagvatten: planbeskrivning har kompletterats med text om hur dagvatten och klimatförändringar hanteras. Fornlämningarnas symboler och tect har kompletterats och reviderats på plankartan. En avgräning av kvartersmarken i området genomfördes på plats med länsstyrelsen Egenskapsbestämmelserna för s.k. prickmark ändras på plankartan enligt rekommendation. Tillgodoses. 5.1 Vallentuna hembygdsförening Hembygdsföreningen vill bestämt avvisa placerigen av depån eftersom det är ett ytterst omfattande ingrepp i ett fornlämningstätt och landskapsestetiskt värdefullt kulturlandskap. Hembygdsföreningen anser att depån bör förläggas på den öppna marken öster om järnvägen. Vidare framhåller Hembygdsföreningen att det i den rapport som arkeologer från Uppsala tagit fram påpekas att det ur kulturmiljösynpunkt skulle vara bättre att bygga depån på den östra sidan om järnvägen. Denna alternativa placering har väsentliga fördelar och borde blivit utredd och prövad. Enligt Hembygdsföreningen har en placering öster om järnvägen flera fördelar. Marken är nästan fri från fornlämningar och impediment och det krävs mindre omfattande sprängningar och bortforslande av massor. Dessutom skulle väganslutningen till landsvägen förenklas. Även ur landskapsestetisk synvinkel innebär en placering öster om järnvägen ett betydligt mindre ingrepp i kulturmiljön och vidare skulle man slippa en dyr och för arbetet fördröjande arkeologisk utgrävning. Efter programsamrådet har AB SL genomfört en lokaliseringsutredning. Motiven till att den östra sidan inte är lämplig för depåanläggningen är följande: Markförhållandena är sämre på östra sidan, delar av marken är våtmark. Det hade krävts en mer omfattande spårombyggnad.

14 Sidan 14 av 21 Vallentuna kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan och ser över möjlighterna att exploatera området på östra sidan. Det är lättare att möjliggöra en eventuell framtida utbyggnad av spår till Arlanda på den västra sidan. Tillgodoses. 5.2 Lantmäteriet Lantmäteriet anser att det bör framgå vad planen får för konsekvenser för bostadsfastigheten Molnby 1:5 som består av knappt 0,9 ha mark. Till exempel om det finns planer på att överföra den mark som inte planläggs för trafikändamål till angränsande fastigheter. Molnby 1:5 ligger som ligger i västra delen av planområdet består idag av ett torp. Fastigheten kommer att delas av då den nya infartsvägen kommer att gå genom tomten. Den västra delen av fastigheten kommer ej att planläggas, AB SL har köpt hela fastigheten men vad som skall ske med torpet dvs västra delen av fastigheten är i dagsläget inte bestämt. Konsekvenserna beskrivs i planbeskrivingen. Tillgodoses. 5.3 Trafikverket Trafikverket yttrar sig i egenskap av väghållare för väg 950 (Lindholmsvägen) diten föreslagen väganslutning från depån planeras angöra. Trafikverket har tidigare yttrat sig i detaljplanens programskede. Yttrandet berörde framförallt den föreslagna anslutningen till Lindholmsvägen, GC-förbindelser till och från Molnby station samt bullersituationen till följd av den föreslagna etableringen. Trafikverket anser att frågan beträffande den föreslagna anslutningen till Lindholmsvägen är omhändertagen på önskvärt sätt, och har därför ingen erinran vad gäller vägtrafikens anslutning till planområdet. Trafikverket önskar dock poängtera att Trafikverket och Trafikförvaltningen SLL ska teckna ett genomförandeavtal innan

15 Sidan 15 av 21 detaljplanen antas. Ett utkast till sådant avtal kommer att kommuniceras med SLL under våren Vad gäller den i detaljplaneförslaget beskrivna gång- och cykelvägen till Molnby station önskar Trafikverket ånyo poängtera vikten av att denna tillkommer i samband med depåns drifttagande. Även om GC-vägen inte omfattas av planområdet, utan anläggs genom servitut mellan Trafikförvaltningen SLL och markägaren bör dess anläggande regleras i genomförandeavtalet mellan kommunen och SLL. I övrigt har Trafikverket ingen erinran mot den föreslagna detaljplanen. GC vägen ligger utanför planområdet (i direkt anslutning) och regleras i genomförandeavtalet mellan kommunen och SLL. Tillgodoses. 5.4 Svenska kraftnät Inom aktuellt planområde har Svenska kraftnät en 220 kv-ledning. Om Svenska kraftnäts ledningar berörs och ledningen kan komma att behöva flyttas eller byggas om bekostas detta av exploatören. Vid korsning av eller parallellgång med Svenska kraftnäts kraftledningar gäller följande krav: Tillämpliga krav i SS-EN utgåva 2:2007 samt Svenska kraftnäts Tekniska Riktlinje 10 ska beaktas. Avstånd till närmaste del på Svenska kraftnäts ledningar, linor, stolpe och stag får ej understiga nytillkomna ledningsstolpes totallängd tillsammans med aktuellt spänningstillägg enligt SS-EN utgåva 2:2007. Eventuella åtgärder för att bemästra induktion, influens och förhöjd potentialsättning på och invid Svenska kraftnäts ledningar eller den nya kontakt ledningen/järnvägen bekostas av innehavaren till den nytillkomna kontaktledningen/järnvägen. Vid detaljplanering av järnväg invid Svenska kraftnäts kraftledningar ska samråd ske med Svenska kraftnät innan slutgiltig detaljkonstruktion/plan fastställs. Detta måste ske senast tre år innan fårdigställandet för att kunna planera in eventuella åtgärder på kraftledningarna.

16 Sidan 16 av 21 En större flytt av Svenska kraftnäts kraftledning kan medföra att ny koncession behövs. Det kan då ta ytterligare cirka 2-3 år i anspråk. Så länge våra rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i samarbete med Svenska Kraftnät, har vi inga invändningar mot aktuell detaljplan. Vi emotser fortsatt dialog i ärendet. Synpunkterna tillgodoses. Tillgodoses. 5.5 Storstockholms brandförsvar Storstockholms brandförsvar har tidigare yttrat sig angående Molnbydepån och haft möte med Vallentuna kommun och Grontmij. Denna historik av synpunkter från SSBF är summerat i programsamrådsredogörelsen och har inget ytterligare att tillägga. Tidigare synpunkter har beaktats och Storstockholms brandförsvar har inget ytterligare att tillägga. Tillgodoses. 5.6 Kulturnämnden Kulturnämnden hänvisar till tidigare yttrande och skärper sin skrivning gällande placeringen och krav på bestlutsunderlag. Kulturnämnden anser att den föreslagna anläggningen markant skiljer sig i storlek och därigenom får en större kulturmiljöpåverkan än tidigare förslag. Kulturnämnden framhåller följande punkter: Den valda platsen är ur kulturmiljösynpunkt olämplig och möjligheten att förlägga depån till den östra sidan av järnvägen ska utredas innan ytterligare beslut tas i frågan.

17 Sidan 17 av 21 Plankartan behöver förtydligas avseende befintliga och nyfunna fornlämningar. Begreppet fornlämningsområde ska tas bort från plankartan då detta är missvisande. Skrivningarna avseende kompensatoriska åtgärder ska ses över. Tillhörande Gestaltnings PM förtydligas och förbättras. Kulturnämnden ser fram emot att handlingama som tas fram till granskningsfasen håller högre kvalitet. Efter programsamrådet har AB SL genomfört en lokaliseringsutredning. Motiven till att den östra sidan inte är lämplig för depåanläggningen är följande: Markförhållandena är sämre på östra sidan, delar av marken är våtmark. Det hade krävts en mer omfattande spårombyggnad. Vallentuna kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan och ser över möjlighterna att exploatera området på östra sidan. Det är lättare att möjliggöra en eventuell framtida utbyggnad av spår till Arlanda på den västra sidan. Plankartan har kompletterats med fornlämningar och begreppet fornlämningsområde har tagits bort. Texten för de kompensatoriska åtgärderna har reviderats. I nuläget är det inte betämt vilka de kompensatoriska åtgärderna kommer att bli, detta ska regleras i ett genomförandeavtal som tecknas mellan AB SL och Vallentuna kommun. Gestaltnings-PM har setts över och beskriver gestaltningen mer, bilder har tillkommit. Tillgodoses. 5.7 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Trafikförvaltningen föreslår följande ändringar i planhandlingarna:

18 Sidan 18 av 21 Plankartan Fornlämningsområdet bör läggas som allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap på plankartan och få beteckningen "Natur". Gräns mot kvartersmark bör ske i samråd med Länsstyrelsen. Vägområde för den allmänna vägen (Lindholmsvägen) där Trafikverket är väghållare bör läggas som allmän platsmark med lämplig beteckning för väg (huvudgata eller genomfartsled). Området bör vara så pass tilltaget att det möjliggör för breddning av Lindholmsvägen, lämpligen all mark öster om Lindholmsvägen fram till fastighetsgräns. Mark som inte ska ingå i markregleringen bör ligga utanför planområdet. Avtal om servitut har träffats med markägaren till Molnby l:l, 3:1 för gång- och cykelbana samt väg för utfart till Lindholmsvägen. Dessa områden bör ligga utanför planområdet för de delar som ligger inom fastigheten Molnby 1:1, 3:1. En större del av fastigheten Molnby 1:5 bör ingå i depåområdet för att möjliggöra för fastighetsreglering. Sydöstra delen av Molnby 1:5 som ligger närmast fornlämningsområdet bör ligga som allmän platsmark med beteckning "Natur". Gränsdragning mot kvartersmark bör ske i samråd med Länsstyrelsen. Mark inom fastigheten Sylta 1:1 i anslutning till utfart mot Lindholmsvägen bör ligga inom kvartersmark med beteckning T2. Gränsdragning mot allmän platsmark för den allmänna vägen bör ske i samråd med Trafilcverket. Prickmark inom planområdet med bestämmelse "Marken får inte bebyggas" hindrar att även spår och transportvägar anläggs inom området. Bestämmelsen bör omformuleras alternativt ersättas med mark. Planbeskrivning I kapitel i planbeskrivningen behöver områdets storlek justeras med hänsyn till ändringarna i plankartan Förtydligande till kapitel rörande markägoförhållandena: Molnby l:l, 3:1 är en och samma fastighet (en gemensam ägovidd). AB SL äger idag Molnby 1:5 Överenskommelse om fastighetsreglering har träffats med ägarna till Molnby 1:1, 3:1 och Sylta 1:1, men äganderätten övergår inte förrän lantmäteriförrättningen har vunnit laga kraft.

19 Sidan 19 av 21 I kapitel står att en gång- och cykelväg ska anläggas. För de delar där gång- och cykelvägen ligger utanför detaljplaneområdet har avtal om servitut träffats med markägaren till Molnby 1:1, 3:1. Ytterligare synpunkter kan inkomma nästkommande vecka från projektet rörande depåfunktionernas beskaffenhet. Buller I planbeskrivningen anges under kapitel gällande störningar en hänvisning till externt industribuller - allmänna råd (RR 1978:5) som upphävdes i somras. De ersätts för närvarande av en övergångsvägledning som finns på Naturvårdsverkets hemsida: http: // allmanna-rad/nfs/2013/nfs-20i36-upphavande-av-rr-785-externt- industribuller/ Genomförandebeskrivning Kapitel 2 Fastighetsrättsliga frågor: Inom detaljplaneområdet kommer det finnas både allmänna och enskilda anläggningar. AB Storstockholms Lokaltrafik äger fastigheten Molnby 1:5 och har träffat överenskommelser om fastighetsreglering med markägarna till Molnby 1:1, 3:1 och Sylta 1:1. Samtlig mark inom detaljplaneområdet ska regleras in i Molnby 1:5 och bilda en exploateringsfastighet som ett led i genomförandet av detaljplanen. Exploateringsfastigheten kan därefter styckas av för att bilda lämpliga fastigheter för depåändamål respektive allmän platsmark för natur- och vägområde. Ansökan om fastighetsbildning är inlämnad till lantmäteriet. Plankarta planområdet utökas och fornlämningsområdet planläggs som allmän plats natur och Lindholmsvägen inklusive framtida breddning som allmän plats huvudgata. Planbeskrivningen samtliga synpunkter har tillgodsetts. Buller hänvisningen har justerats. Genomförandebeskrivning - föreslagen text har förts in i kapitel 2 Fastighetsrättsliga frågor.

20 Sidan 20 av 21 Tillgodoses. 6. Kvarvarande synpunkter Tidigare inkomna synpunkter redovisas i redogörelsen för programsamråd. Synpunkter som inte är tillgodosedda redovisas nedan. 7. Ändringar efter plansamråd Ändring av plankarta Fornlämningar läggs in i grundkartan och symbolerna förtydligas. Avgräsningen av kvartersmark mot fornlämningsområdet i norr revideras efter samråd på plats med länsstyrelsen. Planområdet utökas och omfattar fornlämningsområdet i norra delen av planområdet. Fornlämningsområdet planläggs som allmän plats natur. Breddningen av Lindholmsvägen tas med i planområdet och planläggs som allmän plats huvudgata. Egenskapsbestämmelse för s.k. prickmark ändras till byggnad får inte uppföras. Ändring av planbeskrivning Konsekvenserna för fastigheten Molnby 1:5 redogörs. Dagvattenhanteringen förtydligas och information från miljökonsekvensbeskrivningen förs in i planbeskrivningen. Text angående de kompensatoriska åtgärderna förtydligas. Genomförandebeskriving kompletteras med text om fastighetsbildning från AB SL.

21 Sidan 21 av 21 Planeringschef Planarkitekt