Arbetshäfte i arbetsställningar och belastning - ergonomi

Transkript

1 Arbetshäfte i arbetsställningar och belastning - ergonomi Namn Klass

2 1. Ergonomi Ergonomi är läran om anpassning av arbetet och miljön till människans förutsättningar. Genom kunskaper i ergonomi kan du medverka till ökad säkerhet och trivsel för dig själv och för andra 1.1 Ljud och buller Förutom nedsättning av hörseln orsakar buller stress. Symptomen på detta kan vara högre blodtryck, högre hjärtfrekvens och sämre matsmältning. Det är viktigt hur lokaler med hög ljudnivå utformas. Efterklangstiden, den tid ljudet reflekteras mellan bl.a. väggarna, har nämligen stor betydelse för uppkomsten av hörselskador. Gardiner, växter och andra föremål har dämpande effekt. Om du vistas i en miljö där ljudnivån är för hög är risken för hörselskador stor. Du kan få nedsatt hörsel eller ständigt öronsus tinnitus. På många arbetsplatser skyddar man sig mot buller med hjälp av hörselskydd (ex. byggarbetare, idrottslärare, maskinförare) 1.2 Ljus Bra ljusförhållanden är viktiga för att du ska må bra och kunna arbeta effektivt. Vi mår bäst i dagsljus. Försök därför komma ut en stund mitt på dagen i samband med lunchrasten. Ögat får stimulans och du blir mindre trött. Dagsljuset gör också att du blir gladare. När du arbetar är det viktigt att ljuskällan kommer från rätt håll. Om du bländas kan du få spänningar i ögonmusklerna och huvudvärk. Ljuskällan bör också vara placerad så att du inte skuggar dig själv. 1.3 Klimat Inomhusklimatet påverkas av luftfuktighet, drag och temperatur. Det är vanligt att luften är för torr. Man kan då använda luftfuktare för att få bättre luft. Vid stillasittande arbete är 20 grader en lämplig temperatur. Vid kroppsarbete bör den vara något lägre. 1.4 Kemiska risker I vissa yrken kan det finnas risk för att få i sig skadliga ämnen. Det är främst genom luften och födan som detta kan ske. Hjärnan påverkas av tungmetaller och vissa lösningsmedel. Lösningsmedel kan också förstöra levern och hudens fettlager. Njurarna är känsliga för tungmetaller. Lungorna klarar inte alltför stora doser av damm, rök, avgaser osv. Främmande ämnen kan även utlösa allergier. 1.5 Arbetstyngd Även ett arbete som inte är fysiskt tungt kan uppfattas som ansträngande. Vid tankearbete orkar vi inte vara uppmärksamma i mer än 20 minuter. Sedan behövs någon form av uppbrott eller omväxling för att kunna koncentrera sig igen. Inte heller kroppen mår bra av att sitta för länge. Det är bättre med flera korta minipauser än färre längre. Det är också bra om du gör några enkla rörelser så att blodcirkulationen förbättras och musklerna slappnar av. Ta gärna några djupa andetag, då är det lättare att slappna av. 2

3 1.6 Arbetsställningar Bland annat din längd, din styrka och din syn påverkar din arbetsställning. Det är därför viktigt att din arbetsplats utformas så att den passar just dig. Om du lär dig rätt arbetsteknik har du större chans att undvika belastningsskador. Här följer några principer för de vanligaste arbetsställningarna: 1. Stående Håll ryggen upprätt, rak och avspänd. Sänk axlarna Avlasta. Sätt fram en fot som stöd. Växla stödben. Undvik att arbeta med armarna högt. Trampa och rör dig lite på stället. Använd sköna rymliga skor som andas. Undvik höga klackar. Ha en stol tillgänglig för omväxling och vila Om du står vid bord eller arbetsbänk stå nära. Använd högt arbetsbord vid precisionsarbete, lågt vid tungt arbete. 2. Sittande Växla ofta ställning. Ingen sittställning är bra i längden. Växla mellan att sitta och stå. Ett bra ryggstöd i svanken avlastar när du lutar dig bakåt. Om du hänger dig framåt ökar belastningen på insidan av diskarna i ryggen Undvik att sitta i vriden ställning. Stolsitsen bör vara hög och luta något framåt. Stolen bör vara svängbar för att för att undvika vridning. Anpassa bordshöjden efter ditt synavstånd. 3. Lyfta Undvik tunga lyft. Går det att skjuta eller dra istället? Var två som lyfter. Utnyttja hjälpmedel. Undvik att lyfta och vrida samtidigt. Teknik och styrka är viktigt när du lyfter. Låt benen göra jobbet och håll ryggen rak. Stå på hela foten, med god balans och så tätt intill bördan som möjligt. Lyft med raka armar nära kroppen. 4. Bära Håll bördan så nära kroppen som möjligt. Håll raka armar. Fördela tyngden jämnt (ex. bär hellre två halvfulla kassar än en full). Bär du i ena handen belastar du ryggmusklerna på andra sidan. Använd omvänd lyftteknik när du sätter ner. Använd ryggsäck. 3

4 5. Skjuta och dra Håll ryggen rak. Ha raka armar. Utnyttja benen. Luta dig framåt då du skjuter bakåt då du drar. 6. Skotta skyffla gräva Håll ryggen så rak som möjligt. Undvik vridning skotta framåt. Låt handen glida uppåt på skaftet när du kastar iväg något (i främre fotens riktning). Hävarmen kortas och ryggen skonas. 1.7 Var rädd om ryggen! I Sverige får de flesta någon gång i livet ryggproblem. Ryggont ligger bakom en tredjedel av alla sjukskrivningar. Några exempel på ryggbesvär är ryggtrötthet, ryggskott, diskbråck och ischias. Förutom att vara noga med de arbetsställningar man arbetar i så rekommenderas kontinuerlig styrketräning för att förebygga ryggbesvär. Ryggmusklerna, bukmusklerna och musklerna i lårets baksida behöver såväl statisk som dynamisk träning. Starka bukmuskler är viktiga för att de avlastar ryggmusklerna vid lyft och hjälper ryggmusklerna att hålla upp överkroppen. Svag och framförallt dålig rörlighet i baksida lår är en vanlig orsak till ryggbesvär. För att spara din rygg bör du undvika monotona, statiska och vridna arbetsställningar. Du bör också försöka bli medveten om onödiga spänningar. Ölmage och graviditet gör att trycket i ländryggen ökar, vilket kan leda till ryggbesvär om man inte är försiktig. Även rökning är en riskfaktor eftersom ämnesomsättningen i diskarna sjunker. 1.8 Psykosociala faktorer Den sociala miljön på en arbetsplats är avgörande för hur man mår. Alla människor fungerar olika och trivs under olika omständigheter. Vissa tycker om ensamarbete medan andra mår bättre av att arbeta i lag. Det gäller att komma på under vilka förhållanden man själv trivs bäst. Andra sociala faktorer som påverkar hur man mår är stress, trygghet, arbetstider, enformighet/variation, ansvar och inflytande. 4

5 2. Yrkesbeskrivningar 2.1 Målare Förutom målning ingår tapetsering i målares arbete. Ibland utför målare arbeten med gamla tekniker som ådring, marmorering eller dekorationsmålning, vilket kräver särskilda hantverkskunskaper. Innan de påbörjar arbetet täcker de golv och möbler med papp. Målarna rengör sedan de ytor som ska behandlas genom att slipa och tvätta dem. De skrapar bort gammal färg och spacklar igen skarvar och ojämnheter. Ibland river de också ner gamla tapeter och målar väggen med en speciell färg som bildar en hinna, som gör underlaget mer hållbart. Underarbetet är viktigt för ett bra slutresultat. Ju bättre underarbetet utförs desto längre håller den nya färgen eller tapeten. Ofta tar underarbetet längre tid än själva målningen och tapetseringen. Målningen består i regel av en grundning och en färdigstrykning. Uppdrag för målare kan handla om både renoveringsarbeten och nybyggnadsarbeten. Vid renoveringsarbeten använder målare pensel eller roller, medan sprutmålning är en vanlig metod på nybyggen. Vid tapetsering skär man tapeten med kniv, klistrar och sätter upp den och slätar ut den med en borste. Idag finns det också självklistrande tapeter från fabrik. Ibland använder målare äldre tekniker som ådring, marmorering eller dekorationsmålning. Dessa tekniker kräver särskilda hantverkskunskaper. Arbetet som målare upplevs av många som fritt och självständigt. Arbetet kräver att man kan planera och samordna de olika moment som ska utföras. Som målare har man nytta av att ha känsla för färg och form. I arbetet kan också ingå att ta emot beställningar och ha kontakt med kunder och leverantörer. Hälsoriskerna för målare är idag mindre än tidigare. De oljebaserade färgerna som gav ifrån sig farliga ångor har nu till stor del ersatts av vattenbaserade färger 5

6 2.2 Dataspelsutvecklare Har du ett intresse för dataspel och vill vara med och omsätta idéer till verklighet? Har du lätt för att samarbeta och en stor datorvana? Som dataspelskonstruktör är det du som skapar spelet från grunden och ser till att det håller högsta möjliga kvalitet. Arbetet som dataspelskonstruktör kan egentligen delas in i tre olika delar. Man kan antingen arbeta med design, programmering eller grafik eller alla tre delarna tillsammans. I stora spelföretag är det vanligare att rollerna är tydligare uppdelade mellan de anställda än i små företag. Att arbeta som dataspelskonstruktör med designinriktning innebär att man ska vara med och skapa en helhet utifrån en idé för ett spel. Mycket handlar om att arbeta med detaljer så att slutprodukten blir så komplett som möjligt. Det kan exempelvis gälla att designa banor på ett vis som håller tempot uppe i ett actionfyllt spel. Designerns uppgift är bland annat att kunna se vad tanken är med ett spel och att kunna se varje steg i spelet från start till mål. Ofta har en dataspelkonstruktör med designinriktning en projektledande roll, då det är denne som bör ha en helhetssyn över spelet. Arbetsuppgifterna för en dataspelskonstruktör med programmeringsinriktning är i mångt och mycket detsamma som för en vanlig programmerare. (Se Liknande yrken) Man får in uppgifter om hur ett spel ska bete sig och med hjälp av programmeringsspråk ger man instruktioner till datorn så att exempelvis en bil svänger åt höger om man som spelare säger åt den att göra det. Som dataspelsprogrammerare är det viktigt att under arbetets gång hela tiden testa spelet för att kontrollera att det fungerar som man vill. Som programmerare är det viktigt att ha sinne för logik samt en stor portion tålamod då det ofta tar lång tid innan man når sitt önskade resultat. Dataspelskonstruktören med inriktning mot grafik har till uppgift att visualisera det som designern har formulerat. Exempelvis kan designern ha ett önskemål om att en figur i ett spel ska ha ett visst utseende och då är det grafikerns uppgift att skapa figuren. Det kan även gälla att fånga en stämning som designern är ute efter, exempelvis att ett landskap i spelet ska ha en mystisk karaktär. Då är det grafikerns uppgift att med hjälp av till exempel färger och ljussättning skapa den miljön. Oavsett vilken inriktning man har som dataspelskonstruktör är det alltid viktigt att ha en bra kommunikationsförmåga. Ofta har exempelvis designern ett förslag om hur ett spel ska bete sig i olika situationer. Det blir då programmerarens uppgift att se till att spelet lyder de kommandon som spelaren ger. Det är då viktigt med en tydlig kommunikation, dels från programmeraren som måste formulera vilka begränsningar som finns ur programmeringssynpunkt, dels från designern som måste vara tydlig i sina krav på hur spelet ska bete sig. 6

7 2.3 Fiskare Yrkesfiskare har varierande arbetsuppgifter, en del är fysiskt krävande. Det är ett rörligt arbete, som innebär att man vistas utomhus i ur och skur under olika årstider. De flesta yrkesfiskare är egna företagare. Precis vilka arbetsuppgifter en fiskare har beror bland annat på vilken typ av fiske man är inriktad på samt hur stor båten och besättningen är. Havsfiske bedrivs med större båtar som ofta är utrustade med trål eller vad. Dessa båtar har avancerad teknisk utrustning för navigation och fisksökning, till exempel ekolod och radar. Besättningen är vanligen mellan tre och sex personer. Vid havsfiske är man ofta ute till havs flera dagar i sträck. Kustfiske och insjöfiske bedrivs med mindre båtar och med mindre besättning, oftast en eller två man. Resorna pågår under kortare tid, ofta över dagen. Fångstredskapen är mindre och annorlunda än vid havsfiske: olika typer av nät, bottengarn, ryssjor och krokredskap är vanliga. Fisken sorteras och packas oftast ute till sjöss eller havs. Ibland rensas den också. I hamn levereras fisken till uppköpare. Till arbetet hör att underhålla fångstredskap och båt. Inför varje fisketur måste förberedelser göras. Mat och vatten ska provianteras, bränsle fyllas på och fisklådor och redskap ska tas ombord. Fiskaryrket är geografiskt begränsat till kuster och vissa större insjöar. Om det går att försörja sig som fiskare beror bland annat på tillgång på fisk, fiskekvoter som måste följas, och vilket pris man får för fisken när man säljer den. Utrustningen - båt, nät, teknisk apparatur med mera är mycket kostsam och måste underhållas regelbundet. Arbetet som yrkesfiskare är fysiskt krävande. Arbetstiderna är ofta oregelbundna. Nattarbete och dygnet runt-tjänstgöring är vanligt. Arbetet är också ojämnt fördelat över året, bland annat beroende på marknadens efterfrågan och tillgången på fisk. Fiskare är oftast egna företagare. Därför ingår även bokföringsarbete i jobbet. För att bli yrkesfiskare, och arbeta som skeppare ombord på ett fiskefartyg, krävs yrkesfiskelicens som man ansöker om hos länsstyrelsen. För att få en sådan krävs att inkomsten från fisket utgör en betydande del av den sökandes totala inkomst. Den som enbart är medhjälpare på ett fiskefartyg behöver ingen licens. Fiskeriverket har mer information om yrkesfiskelicens, se under rubriken Mer info nedan. 7

8 2.4 Läkare En läkare måste kunna kombinera sina medicinska kunskaper med mänsklig förståelse. Läkaryrket kan innehålla en mängd olika arbetsuppgifter och befattningar beroende på hur länge man varit läkare och vilken inriktning man valt. Anställningsformerna och arbetsplatserna för läkare varierar. Man kan arbeta på sjukhus, på vårdcentraler eller på privata mottagningar. Läkare kan ägna sig åt forskning och undervisning på universitetssjukhus eller arbeta på läkemedelsföretag. Man kan arbeta tillsammans med försäkringskassor eller med personal ute på företag. Variationen är stor. Efter läkarexamen arbetar man först som underläkare. För att få sin legitimation och därmed rätten att utöva läkaryrket på egen hand måste man fullgöra sin AT, allmäntjänstgöring. Därefter blir de flesta läkare så småningom specialistläkare. Det tar minst fem år till innan man är färdig specialist. Då arbetar man inom någon av de 56 specialiteter som finns i Sverige. De största specialiteterna är allmänmedicin, internmedicin, psykiatri, kirurgi, anestesi och intensivvård, barn och ungdomsmedicin, gynekologi samt ortopedi. Som läkare träffar man patienter med olika besvär. Arbetsuppgifterna skiljer sig naturligtvis mycket beroende på vilken specialitet man valt. En allmänläkare kan till exempel arbeta på en vårdcentral och behandlar sjukdomar som inte kräver någon annan form av specialistbehandling. Om det behövs skriver man remisser och skickar patienten vidare till andra specialister. Kirurgen tillbringar en stor del av sin tid i operationssalen, medan en psykiatriker arbetar mycket med samtal med sina patienter. I läkarens jobb ingår också ofta att informera patienten och de närstående om till exempel behandlingsmöjligheter och biverkningar av mediciner. Läkare arbetar ofta i arbetslag med bland annat sjuksköterskor och undersköterskor. En kirurg till exempel arbetar på operationsavdelningen tillsammans med andra läkare, operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska och undersköterskor. Ett annat exempel är psykiatern, som arbetar tillsammans med bland annat psykologer, kuratorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Samarbetsförmåga är ett måste för en läkare. I läkararbetet ingår också administration. Exakt vilka de administrativa uppgifterna är varierar. I patientens journal för läkaren in resultatet av undersökningar och behandlingar. Man skriver remisser om patienten måste skickas vidare till andra avdelningar och kliniker. Även sjukintyg och recept på mediciner ska skrivas ut. Dessutom är läkaren ofta chef och har personalansvar. Som läkare måste man vara beredd på obekväma arbetstider och övertid. Arbetar man på sjukhus har man också jour vissa tider. 8