Handlingar till mötet i Göteborg med hälso- och sjukvårdsutskottet den 1 december 2010

Transkript

1 Handlingar till mötet i Göteborg med hälso- och sjukvårdsutskottet den 1 december 2010

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 1 december 2010 Plats: Hotell Scandic Opalen, Engelbrektsgatan 73, Göteborg Tid: Kl 9:00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Öppna jämförelser 2010 /Staffan Björck 2. HTA-analys angående antalet vårdplatser i patientrum, HSU 21/10 /Peter Lönnroth 3. Ägaruppdrag om fortsatt arbete med prehospital akutsjukvård / /Lennart Löfgren, Robert Sinclair 4. Finansiering obesitaskirurgi, karotiskirurgi, delar av rikssjukvård, ST-läkare samt rättspsykiatrisk vård /Mats Johansson, Anna Erlingsdotter-Wass 5. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Beslut 6. Hälso- och sjukvårdsutskottets månadsrapport per oktober 2010, dnr RSK /Anna Erlingsdotter Wass 7. Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, dnr RSK /Ingrid Nielsen 8. Återremiss RS 195/10. Arbetsfördelning för tumörkirurgi inom Västra Götalandsregionen, dnr RSK /Bengt-Göran Olausson 9. Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården, dnr RSK /Håkan Karlsson 10. Uppdrag till NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhus att bedriva rättspsykiatrisk vård 2011, dnr RSK /Christina Möller 11. Yttrande över remiss från Socialstyrelsen: Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar - Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd, dnr RSK /Christina Möller POSTADRESS: Regionens hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA:

3 Sammanträdesdatum Sida: (2) 12. Yttrande över motion av Ann-Christine Simonsson (C ) om att göra det möjligt att ta ansvar för sin egen hälsa genom hälsokontroll på vårdcentraler/distriktssköterskemottagningar, dnr RSK / 13. Yttrande över motion av Monica Selin (KD) om förbättrad vård för patienter med endometrios, dnr RSK / 14. Lag om patientsäkerhet från 2011, dnr RSK /Claes-Håkan Björklund 15. Riktlinjer om fri tandvård till unga vuxna (20-21 år) i Västra Götlandsregionen, Överenskommele om fri tandvård för unga vuxna år mellan hälso- och sjukvårdsutskottet och tandvårdsstyrelsen samt avtal mellan Västra Götalandsregionen och privata vårdgivare om fri tandvård för unga vuxna år, dnr RSK /Ann-Marie Olhede 16. Sammanträdestider för hälso- och sjukvårdsutskottet 2011 / 17. Eventuella anmälningsärenden Eventuellt tillkommande ärenden

4 Ärende 6

5 Ärende 6 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Anna Erlingsdotter-Wass Telefon E-post anna.erlingsdotter-wass@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsutskottet Hälso- och sjukvårdsutskottets månadsrapport per oktober 2010 Budget för 2010 I regionstyrelsens beslut om detaljbudget för 2010 fastställdes hälso- och sjukvårdsutskottets driftbidrag till 1 571,6 mnkr. Därefter har utskottet tillförts medel för bl a momseffekten av ändrade regler inom apoteksområdet, HPV-vaccin, medel för ytterligare insatser för minskade köer mm. Utskottets budget uppgår efter dessa justeringar till 1 704,9 mnkr Utskottet har också rätt att utnyttja eget kapital med 46 mnkr för insatser för barn och unga med psykisk ohälsa (37,5 mnkr) och för ortopediska insatser, ryggoperationer (8,5 mnkr). Utfall per oktober 2010 Verksamheter, Etikkommittén & rättspsykiatri (0 mnkr) De resurser som är avsatta i Hälso- och sjukvårdsutskottets budget har olika karaktär. Delar har ett jämt utnyttjande under året. Det gäller till exempel överenskomna ersättningar för våra verksamheter; smittskydds- och asylverksamheten, ambulanshelikopterverksamheten, det reformerade tandvårdsstödet, premien till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, samt etikkommittén och den rättspsykiatriska verksamheten. Budgetavvikelsen för dessa områden är i nivå med budget för perioden januarioktober. Läkemedelsområdet (+33,1 mnkr) Kostnaderna inom läkemedel visar en positiv budgetavvikelse för perioden. Överskottet förklaras bl a av effektiviseringar inom kunskapsorganisationen och att vissa av läkemedelskommitténs aktiviteter inte fått helårseffekt. Det finns några aktiviteter som hittills inte belastat resultatet. Detta är dels ersättningen till klinisk farmakologi för regionalt arbete inom läkemedelsområdet samt dels nationellt gemensamt arbete med horizonscanning m.m.

6 Sida 2(4) FOU och organisationsbidrag (+ 4,7 mnkr) Kostnaderna för regionala FOU-projekten är för perioden lägre än budgeterat. Kostnaderna kommer dock, liksom tidigare år, att vara högre under senare delen av året Utvecklingsanslaget inkl ordnat införande (+87,9 mnkr) En stor del av utskottets medel går till utvecklingsanslaget, vilket används för tillgänglighets- och utvecklingsinsatser inom hälso- och sjukvården. En positiv budgetavvikelse föreligger sammantaget inom detta anslag. Med de regler för ersättning till verksamheterna som gäller för dessa medel kommer kostnaderna dock under 2010, liksom under tidigare år, innebära högre kostnader under årets sista månader. Det gäller t ex de beslut som utskottet har tagit om tillgänglighetssatsningar under 2010 och kostnader för ordnat införande. Hälso- och sjukvårdsutskottets periodresultat uppgår sammantaget till +126 mnkr. Prognos för 2010 Etikkommittén bedömer ett överskott på 1 mnkr. För de delar av hälso- och sjukvårdsutskottets ekonomiska ansvarsområde som finansierar löpande verksamheter och där kostnaderna har en jämn nivå under hela året som, smittskyddsverksamheten, vård för asylsökande, ambulanshelikopterverksamheten, patientförsäkringen, tandvårdsområdet och rättspsykiatrin, kommer kostnaden sammantaget att ligga i nivå med budgeten. I detaljbudgeten har 81 mnkr avsatts för FoU-medel, organisationsstöd och bidrag till Onkologiskt centrum. Prognosen för helår 2010 innebär att kostnaden överensstämmer med de i budgeten avsatta medlen. Budgeten för läkemedelsområdet justerades inför 2010 då kostnaden för de s. k nya dyra läkemedel ingår i anslaget för ordnat införande. Budgeten utökades också med medel för att täcka kostnader för ändrade momsregler från halvårsskiftet Bedömningen är att årsresultatet kommer att vissa ett överskott på 25 mnkr. Drygt en tredjedel av utskottets budget avsätts till utvecklingsinsatser inom olika områden. Utskottet beslutar vid två tillfällen per år om ordnat införande av nya läkemedel, metoder samt nationella och regionala riktlinjer. Medlen utbetalas efter avrop för faktiska kostnader (nya dyra läkemedel) samt efter det att verksamheterna har presterat över vissa basvolymer inom exempelvis hjärt- och strokesjukvården. 133 mnkr av avsatta medel bedöms inte gå åt under Delar av detta överskott finansierar dock satsningar på ökad tillgänglighet. Utskottet tillfördes 50 mnkr i kompletteringsbudget för satsningar på bl a ökad tillgänglighet. Dessa medel finansierar utskottets beslut under 2010 om utökning av antalet obesitasoperationer. Därutöver har regler fastställts för en målrelaterad ersättning för ökad tillgänglighet till vård vid regionens sjukhus. Totalt bedöms

7 Sida 3(4) kostnaderna till 65 mnkr för denna ersättning. Extra ryggoperationer, för 8,5 mnkr, finansieras under 2010 på SU. Sammantaget beräknas kostnaderna inom tillgänglighetsområdet ligga 73,5 mnkr över budgeterad nivå. Under utvecklingsresurserna beräknas kostnader ingå kopplat till det statsbidrag som erhölls under 2009 för psykisk ohälsa unga. Kostnaderna kopplat till detta bedöms dock bli lägre än det statsbidrag som har erhållits och också 11 mnkr lägre än bedömningen per augusti. Under året erhåller regionen flera statsbidrag för utveckling av vissa preciserade områden. Det gäller rehabiliteringsinsatser, sjukskrivningsprocessen och flera områden inom den psykiatriska verksamheten. För flera av dessa statsbidrag kommer beskeden om de krav som ställs för att uppfylla avsikten med och kraven för statsbidragen så sent under året att de inte kan utnyttjas under det året som regionen erhåller bidraget. Statsbidrag för psykisk ohälsa unga 2010 (36,1 mnkr) beräknas komma i december och kommer att utnyttjas först under Under 2010 tillfördes HSU 15,6 mnkr i utökad budget för HPVvaccinationer. Den nationella upphandlingen av vaccinet har överklagats i olika instanser och därför har inte vaccinationerna kunnat genomföras under I och med detta kommer inga kostnader att belasta HSU under Utskottet har avsatt 21 mnkr för kompetenscentra för våldsutsatta kvinnor och jämställd vård. Då verksamheten fortfarande är under uppbyggnad bedöms ett överskott på 2 mnkr för dessa verksamheter. Kostnaderna för tandvården kopplat till de utökade åldersgrupperna år beräknas ligga 2 mnkr under budgeterad nivå. Sammantaget beräknas utvecklingsanslaget att ge överskott på totalt 74 mnkr. Detta innebär att utskottet inte behöver utnyttja möjligheten att finansiera vissa utvecklingsinsatser med regionstyrelsens egna kapital. Prognosen för Hälso- och sjukvårdsutskottet är +100 mnkr. Jämförelse med tidigare lämnad prognos I jämförelse med den prognos som utskottet lämnade baserad på utfallet per augusti 2010 bedöms det samlade resultatet under 2010 öka från 60 mnkr till 100 mnkr. Resultatförbättringen på totalt 40 mnkr beror på: < ordnat införande + 8 mnkr < målrelaterad ersättning - 5 mnkr <läkemedelsverksamheten + 10 mnkr <HPV-vaccin + 16 mnkr <eftersläpning kostnader psykisk ohälsa unga (2009) + 11 mnkr Summa +40 mnkr

8 Sida 4(4) Budgeterade medel och helårsprognos för utskottets olika delområden framgår av nedanstående tabell Område Budget Utfall Avv Budget Prognos Avv (Tkr) jan-okt jan-okt perioden helår Etikkommittén Verksamheter 1) Organisationsbidrag, FOU Läkemedel Rättspsykiatri Utvecklingsanslag: *Ordnat införande *Insatser ökad tillgänglighet *Utvecklingsresurser *Insatser för minskad sjukskrivning *Kunskapscentra *Tandvård åringar Summa nettokostnad & avvikelse ) Smittskydd- och asylverksamhet, reformerat tandvårdsstöd, ambulanshelikopter samt LÖF. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna upprättad månadsrapport per oktober 2010, att översända rapporten till regionstyrelsen samt att förklara paragrafen omedelbart justerad HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Lars-Olof Rönnqvist Anna Erlingsdotter-Wass

9 Ärende 7

10 MISSIV Ärende 7 Referens Datum Diarienummer Ingrid Nielsen RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter (SOSFS 2009:06) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Föreskriften innebär att Socialstyrelsen tydliggör vad som gäller vid dessa bedömningar och ställer krav på att hälso- och sjukvården utgår från vad som är patientsäkert i varje enskilt fall. Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinen ska ingå i det ledningssystem för kvalitet som ska finnas enligt Socialstyrelsens föreskrifter hos respektive huvudman. Vid samrådsmöte mellan Västra Götalandsregionen och VästKom i oktober 2009 uppdrogs till regionkansliet och VästKoms kansli att ta fram förslag till samverkansrutin kring egenvård med anledning av de nya föreskrifterna. Beredning En arbetsgrupp med företrädare för regionen och kommunerna har i oktober 2010 färdigställt den bifogade rutinen för fortsatt handläggning hos respektive parter. Samverkansrutinen är kommunicerad med andra aktörer som kan komma att beröras av den. Information om arbetet har skett i hälsooch sjukvårdsutskottet, regionstyrelsens fackliga grupp och samrådsorganet under september Arbetsgruppen förutsätter att rutinen fastställs för Västra Götalandsregionen i hälso-och sjukvårdsutskottet och för kommunernas del av VästKoms styrelse. Rutinen gäller därefter som ett övergripande gemensamt styrande dokument som verksamheterna i Västra Götalandsregionen och kommunerna har att följa. Implementering och uppföljning För implementering och information till olika chefsgrupperingar har Västra Götalandsregionen respektive kommunalförbund/kommuner ansvar inom den egna organisationen.

11 j 2(2) En uppföljning av samverkansrutinen bör ske under våren 2013 för att säkerställa att verksamheternas ledningssystem hos respektive huvudman innehåller lokala rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att anta samverkansrutinen för tillämpning av SOSFS 2009:6 i Västra Götaland mellan regionen och kommunerna vid bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Lars-Olof Rönnqvist Lars-Göran Moberg

12 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner i Västra Götaland. Rutinen gäller bedömning av om en åtgärd som normalt är hälso- och sjukvård och utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, kan överlåtas att utföras som egenvård av patienten själv, förälder eller annan lämplig person. Behov av åtgärden kan finnas i ordinärt och särskilt boende, vid korttidsvistelse, daglig verksamhet och förskola/ skola. Här tydliggörs ansvaret som ligger kvar på behandlingsansvarig läkare/annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och vad som måste göras i dessa fall. Bakgrund Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter (SOSFS 2009:06) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:9) Personlig assistans och sjukvårdsåtgärder. Föreskriften innebär att Socialstyrelsen tydliggör vad som gäller vid dessa bedömningar och ställer krav på att hälso- och sjukvården utgår från vad som är patientsäkert i varje enskilt fall. Bedömningarna ska utgå från patientens hela situation och förutsättningar att utföra egenvården på ett säkert sätt. Den hälso- och sjukvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, är egenvård och omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning räknas som hälso- och sjukvård och omfattas av gällande lagstiftning och författningar. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som bedömer och fattar beslut om egenvård ska, i de fall personen inte själv kan ansvara för egenvården, planera vården tillsammans med involverade aktörer. Planeringen ska, då det inte är uppenbart obehövligt, göras i samråd med den enskilde, närstående, socialtjänsten, andra vårdgivare, vårdenheter, försäkringskassan eller andra aktörer, till exempel skolan, som kan komma att beröras av egenvården. Definitioner enligt SOSFS 2009:6 Egenvård: Hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hälso- och sjukvård: Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 1

13 Socialtjänst: Verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Den individuella bedömningen av vad som kan betraktas som egenvård Med dagens bestämmelser är det inte möjligt att generellt ange vilka insatser och åtgärder som är hälso- och sjukvård och vilka som är att betrakta som egenvårdsåtgärder. Även enkla åtgärder kan vara ett ansvar för hälso- och sjukvården liksom relativt komplicerade åtgärder kan bedömas som egenvård utifrån patientens förutsättningar. Läkemedel Det är bara i de fall som patienten själv kan och får ansvara för sin läkemedelshantering som det kan bli fråga om egenvård. I andra fall ska SOSFS 2000:1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård tillämpas. Om läkemedelshanteringen är bedömd som egenvård men den enskilde är i behov av praktisk hjälp/handräckning, kan patienten ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. Vem gör bedömningen? Bedömning om en hälso- och sjukvårdsåtgärd är egenvård ska göras av behandlande läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom sitt ansvarsområde med utgångspunkt från nedanstående. När bedömningen görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård ska den behandlande läkaren utföra egenvårdsbedömningen. Riskbedömning Bedöms patienten/förälder till barn under 18 år förstå och ta ansvar för att åtgärden utförs på ett säkert sätt, fattas beslut om att åtgärden kan utföras som egenvård. Bedöms patienten/förälder till barn under 18 år förstå och ansvara för när och hur åtgärden skall utföras men inte själv kan utföra åtgärden, kan åtgärden betraktas som egenvård och det praktiska utförandet kan överlåtas till annan person till exempel närstående eller personlig assistent. Om patienten/föräldern inte kan förstå och ansvara för egenvården är resultatet av bedömningen beroende på hur åtgärden kan utföras med hjälp av annan person till exempel närstående eller personlig assistent. När hälso- och sjukvårdsåtgärd inte kan bedömas som egenvård Om patienten/förälder eller annan person varken kan förstå eller ansvara för att åtgärden utförs på ett säkert sätt eller åtgärden förutsätter omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, är detta hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsåtgärder ska utföras av hälso- och sjukvårdspersonal med den kompetens som behövs för åtgärderna. Om det anses förenligt med patientsäkerheten kan åtgärden delegeras. 2

14 Information och instruktion om egenvård efter beslut Beslut om egenvård innebär att den som gör bedömningen avgör om egenvården kan utföras på ett säkert sätt och informerar sig om vem som ska utföra åtgärden. Det innebär att: - informera patienten/föräldern om vad egenvård innebär - informera om att den åtgärd som patienten utför själv eller utförs av annan person, inte räknas som hälso- och sjukvård - säkerställa att den som ska utföra åtgärden får nödvändiga instruktioner - säkerställa att den som ska utföra åtgärden känner sig förtrogen med och vet under vilka omständigheter åtgärden utförs - säkerställa att patienten eller någon i patientens närhet ansvarar för att informera beslutsfattaren om förändringar som gör att beslut kan behöva omprövas Samverkan och planering Oavsett om egenvården utförs av patienten eller annan person så ska: - planeringen göras i samråd med samtliga parter som kan komma att beröras av egenvården - samtliga berörda vara överens om vem som ska kontaktas om något händer - det tydliggöras vem som ska ge instruktioner och när bedömningen ska följas upp och omprövas - planeringen dokumenteras och patienten ska få en kopia av dokumentationen Dokumentationen kan användas som underlag till ansökan om bistånd enligt SoL/LSS, gällande behov av praktisk hjälp med egenvården då man inte kan få denna hjälp genom anhörig eller annan. Vårdplanering Förutsättningarna för rutinen bygger på de beslutade samverkansformer som redan finns mellan huvudmännen i Västra Götaland så att det: - vid beslut om egenvård/hälso- och sjukvård i samband med utskrivning från slutenvård kallas till vårdplanering enligt gemensam rutin, Samordnad vårdplanering SVPL. Dokumentationen kompletteras med blankett Beslut om egenvård se bilaga 1. - vid beslut om egenvård/hälso- och sjukvård i samband med besök på mottagning inom specialistsjukvård inklusive habilitering eller primärvård ska berörda parter kallas till vårdplanering enligt lokal samverkansrutin. Dokumentationen kompletteras med blankett Beslut om egenvård se bilaga 1. - vid uppföljning av egenvård/hälso- och sjukvård eller vid ändrade behov kallas till vårdplanering enligt egenvårdsbeslutet. - vid beslut om egenvårdsinsats inom den egna organisationen sker vårdplanering. Dokumentationen kompletteras med blankett Beslut om egenvård se bilaga 1. Dokumentation i patientjournalen av beslut Ställningstagande angående hälso- och sjukvårdsåtgärd respektive egenvårdsåtgärd är en uppgift som skall dokumenteras i patientens journal. 3

15 I dokumentationen av planeringen, enligt bilaga 1, ska framgå: - vilken åtgärd som har bedömts som hälso- och sjukvård - vilken åtgärd som har bedömts som egenvård - om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården - hur informationen och instruktioner till dem som ska utföra den egenvården ska ges - vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården - vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patientens situation förändras - hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp - när en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Denna samverkansrutin mellan regionen och kommunerna i Västra Götaland skall ingå som en del i huvudmännens ledningssystem. Varje vårdgivare/förvaltning ska säkerställa att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Informationsskyldighet Respektive huvudman har ett ansvar att inom sin organisation informera och förvissa sig om att berörda har kännedom om rutinens innehåll Avvikelser från dessa samverkansrutiner Eventuell tolkning av rutinen sker i första hand i de delregionala samverkansforum som finns mellan huvudmännen. 4

16 Referenser SFS 1982:763 SFS 2001:453 SFS 1993:387 SFS 1998:53 SOSFS 1997:14 SOSFS 2000:1 SOSFS 2005:12 SOSFS 2005:27 SOSFS 2005:28 SOSFS 2006:11 SOSFS 2008:1 SOSFS 2009:6 Västkom/VGR Västkom/VGR VästKom/VGR Hälso- och sjukvårdslag Socialtjänstlag Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Utgår från och med 2011 ersätts av SFS 2010:659 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götaland och den politiska viljeinriktningen, Ramavtal om Västra Götalandsregionens läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, Överenskommelse om regiongemensam inriktning för nya rutiner för samordnad vårdplanering för utskrivningsklara patienter m, m, Meddelandeblad SoS, juni 2009, SoS Cirkulär 09:71, SKL Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Blankett, Beslut om egenvård Befogenheter för beslut och ansvar för olika aktiviteter i processen Flödesschema 5

17 BESLUT OM EGENVÅRD/ hälso - och sjukvårdsåtgärd enligt SOSFS 2009:6 Beslut kan endast fattas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, t ex. läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Bedömning av egenvård/ hälso - och sjukvårdsåtgärd för: Namn: Personnummer: Beslut fattat av: Enhet: År, datum: Omprövning av detta beslut skall ske senast: Befattning: Åtgärd som skall utföras: Åtgärden ges som egenvård då den utförs av: e Patienten själv e Närstående e Personlig assistent e Kommunal SoL/LSS-personal e Personal från förskola/ skola e Annan: Då åtgärden ges som egenvård ges information och instruktion i form av: Ansvarig: Vid akuta situationer kontaktas: Vid övriga problem, förändringar i hälsotillstånd eller livsituation kontaktas: Om patienten har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården kontaktas: Uppföljning av insatserna sker i form av: 1 (2)

18 Åtgärden ges som hälsooch sjukvård då den utförs av: e Kommunal hälso- och sjukvårdspersonal e Regional hälso- och sjukvårdspersonal e Personlig assistent e Personal från förskola/ skola e Annan: Då åtgärden ges som hälso- och sjukvård ges information och instruktion i form av: Ansvarig: Vid akuta situationer kontaktas: Vid övriga problem, förändringar i hälsotillstånd eller livsituation kontaktas: Uppföljning av insatserna sker i form av: Underskrift beslutsfattare :... Tagit del av beslut underskrift: patient/ företrädare :... 2 (2)

19 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6 Förslag på hur befogenheter för beslut och ansvar för olika aktiviteter i processen kan se ut. Befogenhet Verksamhetschef för hälsooch sjukvård (enl. HSL 29) Legitimerad personal Chef för handläggare Biståndshandläggare/ handläggare Enhetschef för omsorgs- /omvårdnads- /habiliteringspersonal/person liga assistenter Omsorgs-/omvårdnads-/ habiliteringspersonal/personl iga assistenter MAS/MAR Rektor på skola Handläggare Försäkringskassa Den enskilde Aktivitet Att den legitimerade personalen har tillräcklig kompetens för att bedöma, planera, följa upp och dokumentera egenvård inom det egna ansvarsområdet. Har behörighet att då det är förenligt med patientsäkerheten på det sätt som framgår enligt SOSFS 2009:6 fatta beslut om att hälso- och sjukvårdsinsats kan ges som egenvård. Planering och beslut ska dokumenteras och förmedlas via vårdplanering/ kontakt med involverade aktörer. Att handläggarna har kunskap om i vilka situationer kontakt ska tas med legitimerad personal för bedömning om en åtgärd är egenvård eller hälso- och sjukvård. Att ta emot ansökan om stöd vid egenvård från den enskilde och medverka vid vårdplanering. Att samråda med ansvarig legitimerad personal från egen eller annan huvudman gällande egenvårdbeslutet. Att bevilja tid enligt SoL eller LSS för egenvårdsinsats. Att dokumentera enligt gällande rutin. Att personalen har tid och kompetens att utföra stöd vid egenvård. Ansvar för att uppföljning av egenvårdsinsatserna utförs. Att stödja eller att utföra egenvård efter instruktion från föräldrar, brukare eller legitimerad personal. Att kontakta legitimerad personal vid förändringar som påverkar egenvårdsbeslutet enligt anvisningar på beslutsblankett och/ eller lokal rutin. Att kontakta biståndshandläggare/ enhetschef vid övriga problem med utförande av egenvårdsinsatser. Att granska att rutinen för egenvård följs i verksamheten. Att utifrån granskningsresultat ange vilka förbättringar verksamheten behöver genomföra. Att eleven får hjälp med sin egenvård. Ge personal möjlighet att delta vid vårdplanering och utbildning för att ge kompetens att utföra egenvårdsinsats Att personalen har tid och kompetens för att utföra åtgärden Att använda beslut/plan om egenvård som underlag för bedömning av rätt till assistansersättning Skall delta i bedömning, de beslut som fattas och planering av egenvården. Ansöker om bistånd med praktisk hjälp. Medger samtycke om informationsöverföring mellan vård och omsorg bilaga 2, samverkansrutin SOSFS 2009:6

20 Flödesschema för f r bedömning och utförande av egenvård Hälso- och sjukvårdsåtgärd Egenvård eller Hälso- och sjukvård? Egenvård Riskanalys Patientsäkert? Hälso- och sjukvård Klarar själv Behöver praktisk hjälp Legitimerad personal / personal med delegering Närstående Ansökan om bistånd enl. SoL/LSS bilaga 3, samverkansrutin SOSFS 2009:6

21 Ärende 8

22 Datum Ärende 8 Diarienummer RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Arbetsfördelning för tumörkirurgi inom Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte den 24 augusti 2010 att återremittera Hälsooch sjukvårdsutskottets förslag till koncentration av den urologiska tumörkirurgin. Regionsyrelsen önskar beslysa möjligheterna för NU-sjukvården, KSS och SÄS att klara en ökad volym av radikala prostatektomier. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har analyserat nuvarande volymer avseende radikala prostatektomieroch vidtalat ovannämnda sjukhus om möjligheten att klara en ökad volym inom vårdgrantins ramar. I bilaga 1 redovisas aktuella volymer för såväla radikala prostatektomier som för cystektomier samt den omfördelning som blir aktuell mellan de olika sjukhusen. Samtliga sjukhus inlusive SU, vars uppdrag är att överta ca 35 st operationer per år från Lundby sjukhus, har svarat att de klarar uppdraget. De har även accepterat den ekonomiska ersättning som tillförs respektive sjukhus. I övrigt hänvisas till tidigare utredning och den missivskrivelse som är daterad den 12 maj 2010 (bilaga 2) Förslag till beslut För att nå en långsiktigt hållbar utveckling med hög säkerhet och god kvalitet för patienterna föreslås hälso- och sjukvårdsutskottet besluta att föreslå regionstyrelsen: att i linje med den regionala utvecklingsstrategin för hälso- och sjukvården fastställa koncentration av den urologiskla tumörkirurgin i enlighet med redovisat förslag och att ge regiondirektören i uppdrag att verkställa föreslagen koncentration. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Lars-Olof Rönnqvist Bengt-Göran Olausson Bilaga 1 Aktuella volymer och ekonomisk ersättning Bilaga 2 Missivskrivelse från 12 maj 2010

23 RSK Handläggare Lillemor Bergman Beslutade åtgärder gällande tumörkirurgi inom urologin i Västra Götalandsregionen - HSU 12 maj 2010 Hälso- och sjukvårdsutskottets beslut gällande tumörkirurgin medför förändringar av patientströmmar och arbetsfördelning inom tumörkirurgin genom förändrade utbudspunkter. Det innebär också en resursomfördelning mellan nuvarande utförande förvaltningar till kommande utförande förvaltningar. Principer för beräkning av volymer och ersättning Beräkningen av volymer utgörs av en bedömd produktion utifrån tre års utfall. Slutenvård enligt ersättning sker enligt NordDRG med pris per DRG-poäng 2010 för inomregional vård i Västra Götalandsregionen. Mottagande sjukhus DRG-pris tillämpas. En procentuell fördelning av genomsnittet över tre års produktion mellan komplicerat och ej komplicerat enligt viktlista 2010 och prestationsersättning efter utförd prestation tillämpas. Konsekvenser av patientströmmar gällande radikala prostatektomier Radikala prostatektomier koncentreras till KSS, NU-sjukvården, SÄS och SU. Verksamheterna vid Kungälvs lasarett, Sjukhuset i Lidköping och Alingsås lasarett flyttas till NU-sjukvården, KSS och SÄS. Sjukhusen ska planera för att genomförandet sker så snart som möjligt dock ej senare än 1/ Radikal prostatektomier KEC och C61 Antal Bedömd minskning/ökning Genomsnitt ALS Alingsås lasarett KS Kungälvs sjukhus LUN Lundby sjukhus NU Uddevalla sjukhus Kärnsjukhuset Skövde SkaS SkaS Lidköpings sjukhus SU SU SÄS Borås lasarett DRG Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus Uddevalla sjukhus Kärnsjukhuset i Skövde

24 Lidköpings sjukhus Sahlgrenska sjukhuset Borås lasarett Summa Procentuell fördelning Procentuellt DRG Vikt genomsnitt Stor bäckenoperation på man, komplicerat 334 1, Stor bäckenoperation på man, ej komplicerat 335 1, NU-Uddevalla och SkaS-KSS får en volymökning med cirka 20 radikala prostatektomier från Kungälvs respektive Lidköpings sjukhus och SÄS-Borås får en volymökning från Alingsås med cirka 40 radikala prostatektomier. Nuvarande DRG-ersättning innebär enligt fördelningsprincip för NU-Uddevalla 1,11 mkr, SkaS-KSS 1,15 mkr samt SÄS-Borås 2,23 mkr i genomsnitt från berörda nämnder. Konsekvenser av patientströmmar gällande cystektomier Cystektomier koncentreras successivt till KSS och SU. Överföringen ska planeras för att vara genomförd senast 1/ Cystektomier Antal Bedömd KCC och C minskning/ökning ALS Alingsås lasarett 1 NU Uddevalla sjukhus Kärnsjukhuset SkaS Skövde SkaS Lidköpings sjukhus SU SU SÄS Borås lasarett DRG Procentuellt Vikt genomsnitt Större blåsoperation för maligna tumörer* 303 3, *Gruppen delas inte in i komplicerat eller ej komplicerat SkaS-KSS får en volymökning med cirka 18 cystektomier från NU-Uddevalla och Lidköpings sjukhus och SU får en volymökning med cirka 10 cystektomier från SÄS-Borås. Nuvarande DRG-ersättning innebär enligt fördelningsprincip för SkaS-KSS 2,01 mkr (varav 1,68 NU) och för SU 1,15 mkr i genomsnitt från berörda nämnder. Konsekvenser av patientströmmar gällande endoskopisk njurkirurgi Endoskopisk njurkirurgi bereds i särskild ordning. SU och HTA-enheten samt sektorsrådet urologi får uppdrag i fortsatt arbete.

25 Beslutad HSU MISSIV B-G Olausson Dnr RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Arbetsfördelning gällande tumörkirurgi inom Västra Götalandsregionen Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade år 2007, att som en del av den samlade översynen av cancersjukvården se över arbetsfördelningen mellan regionens sjukhus avseende tumörkirurgiska ingrepp. Uppdraget har avrapporterats den 24 april 2008 och hälso- och sjukvårdsutskottet antog ett första steg i den framtida strukturen vid sammanträde den 18 juni Vid detta tillfälle beslutade utskottet om en koncentration till Sahlgrenska Universitetssjukhuset av kirurgiska ingrepp för personer, som drabbats av cancer i bukspottkörteln. Utöver detta fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att i samverkan med de medicinska sektorsråden och ur ett medborgarperspektiv se över de övriga områden, som redovisades i ovannämnda rapport. Arbetsgång De medicinska sektorsråden för gynekologi, urologi och allmän kirurgi fick hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag att fördjupa sig kring de frågeställningar, som prioriterades i rapporten från den 24 april Med vägledning av utvecklingsstrategin för Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och de underlag, som presenterades av sektorsråden, gjorde hälso- och sjukvårdsavdelningen en samlad bedömning av lämpliga åtgärder, vilka redovisades i en rapport daterad den 12 november De slutsatser, som framkom i denna rapport, redovisades vid ett seminarium om cancersjukvården för hälso- och sjukvårdsutskottet den 18 november Berörda förvaltningschefer har ställt sig bakom förslagen. De medicinska sektorsråden har därefter haft i uppdrag, att från ett patientperspektiv resonera om sambanden mellan medicinsk kvalitet och omfattningen av enheternas verksamheter och om möjligt definiera lägsta kritiska massa för ett sjukhus eller en enhet, när det gäller ingrepp för personer, som drabbats av cancer. I uppdraget har också ingått att analysera frågor om rekrytering, utbildning och forskning. Under utredningstidens gång har ytterligare koncentration genomförts. Inom gynekologin har denna typ av tumörkirurgi, som tidigare genomfördes vid

26 Sjukhuset i Lidköping, för SkaS del samlats vid Kärnsjukhuset i Skövde. Detta innebär att denna behandling numera enbart ges vid KSS, NU-sjukvården, SÄS och SU. Patientsäkerhet och kvalitet i fokus Målet för den utveckling som föreslås är att skapa förutsättningar för en ökad medicinsk kvalitet och en långsiktigt hållbar utveckling. I regionens utvecklingsstrategi ingår bl.a., att det bakom utbudspunkterna ska finnas en tillräckligt omfattande organisation, för att på sikt kunna garantera god vård ur ett medicinskt perspektiv med en tillfredsställande tillgänglighet året runt. Med nedanstående åtgärder förstärks möjligheterna på de större sjukhusen att upprätthålla en hög patientsäkerhet och behandlingskvalitet gällande kvalificerad tumörkirurgi. I detta ingår också att det skapas förutsättningar för utbildning av aktuella personalgrupper. Förslag till åtgärder De medicinska sektorsrådens medlemmar förespråkar, med ett undantag, en fortsatt koncentration av tumörkirurgin. Detta ligger också helt i linje med regionens utvecklingsstrategi. Sektorsråden har till delar också angivit lämpliga volymtal för att över tid säkerställa verksamheternas medicinska kvalitet ur ett patientperspektiv. I dessa analyser ingår också frågor om rekrytering, utbildning och forskning. Med utgångspunkt från tidigare rapporter, avstämning med förvaltningsledningarna samt det kompletterande arbete som sektorsråden genomfört, föreslås som nästa steg för att säkerställa en God Vård för cancerpatienterna följande åtgärder: Urologi Radikala prostatektomier koncentreras, enligt bilaga 1, till KSS, NUsjukvården, SÄS och SU. Verksamheterna vid Kungälvs lasarett, Sjukhuset i Lidköping och Alingsås lasarett flyttas förslagsvis till NUsjukvården, KSS och SÄS. Antalet framtida patienter, som kan komma att omfattas av detta, kan bedömas till ca 20 per år och utbudspunkt. Detta innebär att de mottagande sjukhusen vardera kan förväntas uppnå en volym på 70 till 80 operationer per år. Sjukhusen ska planera för att genomförandet sker så snart som möjligt dock ej senare än 1/ Lundby sjukhus fortsätter sin verksamhet i avvaktan på den pågående upphandlingen. Cystektomier koncentreras successivt till KSS och SU. Denna omfördelning från Sjukhuset i Lidköping och NU-sjukvården till KSS samt SÄS till SU innebär att KSS kan komma att öka sin volym till ca 25 st/ år och SU till ca 60 st/år. Överföringen ska planeras för att vara genomförd senast 1/

27 Lapraskopisk njurkirurgi omfattar ca 100 ingrepp per år. Tekniken nyttjas av flera sjukhus med mycket varierande innehåll och volym (se rapport bilaga 2). En nulägesanalys bör genomföras av SU i form av en HTA-studie. Med detta som utgångspunkt ska sektorsrådet komma med förslag på lämpligt antal utbudspunkter i regionen samt en plan för systematisk kvalitetssäkring. Ovanstående förslag innebär ytterligare ett varsamt steg mot den framtida rollfördelningen mellan regionens sjukhus som finns angivet i den regionala utvecklingsstrategin. Allmänkirurgi De möjligheter till koncentration, som sektorsrådet för allmänkirurgi redovisat i bilaga 2, är av sådan omfattning att det kommer få stor påverkan på vårdvolymerna för såväl avlämnande som mottagande enheter. Sektorsrådet framhåller också att förändringar i ansvaret för cancerkirurgin kan få stor påverkan även på andra delar av allmänkirurgin. För att uppnå rätt balans vid de olika sjukhusenheterna bör denna förändring därför inte genomföras förrän en samlad översyn har gjorts för de opererande specialiteterna. Gynekologi Som ett led i den fortsatta strukturanpassningen förslås också att sektorsrådet för gynekologi får i uppdrag att utarbeta ett underlag för koncentration av behandling av patienter, som drabbats av ovarialcancer och corpuscancer i enlighet med bilaga 3. Förslag till beslut För att nå en långsiktigt hållbar utveckling med hög säkerhet och god kvalitet för patienterna föreslås hälso- och sjukvårdsutskottet besluta att föreslå regionstyrelsen att i linje med den regionala utvecklingsstrategin för hälso- och sjukvården fastställa koncentration av den urologiska tumörkirurgin i enlighet med redovisat förslag och att ge regiondirektören i uppdrag att verkställa föreslagen koncentration. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar för egen del att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att i det fortsatta arbetet definiera relevanta kvalitetsindikatorer och redovisa respektive enhets utfall i framtida beslutsunderlag till ärenden som rör översyner av arbetsfördelning mellan vårdenheter. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Lars-Olof Rönnqvist Bengt-Göran Olausson

28 Ärende 9

29 MISSIV Ärende 9 Referens Datum Diarienummer L-G Moberg RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Västra Götalandsregionen har i samråd med Landstinget Halland reviderat det tandvårdsavtal som funnits sedan Samverkansnämnden har vid sammanträde beslutat att rekommendera de båda huvudmännen att godkänna förslag till Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården i Västra sjukvårdsregionen att gälla från Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna upprättat Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården i Västra sjukvårdsregionen att gälla från HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Lars-Olof Rönnqvist Lars-Göran Moberg

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 Ärende 10

47 Datum Ärende 10 Diarienummer Mats Johansson, Christina Möller RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Uppdrag till NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset att bedriva rättspsykiatrisk vård 2011 Sedan 2010 har hälso- och sjukvårdsutskottet ett permanent ansvar för ett uppdrag till befintliga utförare om att bedriva rättspsykiatri. Inför 2011 har det avsatts 286 mnkr för rättspsykiatrisk vård till invånare i Västra Götaland. Detta motsvarar en uppräkning med 1,014 procent av föregående års budget, och bygger på att verksamheten 2011 motsvarar 2010 års nivå. Överläggningar har skett med berörda sjukhus om uppdraget för 2011, och förslagen till uppdrag är avstämda med sjukhusledningarna. De rättspsykiatriska verksamheterna kommer med början 2011 att ta nya vårdbyggnader i bruk. Avseende ökade kostnader i samband med etablering av de nya vårdbyggnader fattas särskilt beslut. Bifogat lämnas förslag till uppdrag 2011 för den rättspsykiatriska vården avseende NUsjukvården, Skaraborgs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna uppdraget enligt bilaga 1 avseende NU-sjukvården, enligt bilaga 2 avseende Skaraborgs sjukhus och enligt bilaga 3 avseende Sahlgrenska Universitetssjukhuset, att uppdra till hälso- och sjukvårdsutskottets ordförande och hälso- och sjukvårdsdirektören att underteckna uppdragen, samt att översända respektive uppdrag till styrelserna för NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Lars-Olof Rönnqvist Mats Johansson

48 Bilaga 1 Uppdrag till NU-sjukvården att bedriva rättspsykiatrisk vård Roller Hälso- och sjukvårdsutskottet är uppdragsgivare för den rättspsykiatriska vården NU-sjukvården är mottagare av detta uppdrag och vårdgivare. 2. Giltighetstid Uppdraget avser tiden från den 1 januari till och med den 31 december Uppdrag NU-sjukvården har i uppdrag att ge öppen och sluten rättspsykiatrisk vård vid rättspsykiatrisk klinik till invånarna i Västra Götaland som av domstol har överlämnats till sådan vård. Sjukhuset skall när egen kompetens saknas, tillse att vård ges vid annan lämplig sjukvårdsinrättning med inriktning mot rättspsykiatrisk vård. Sahlgrenska Universitetssjukhuset samordnar regionens avtal med Karsuddens sjukhus, Katrineholm. Sjukhuset har också i uppdrag att delta i det regionala samarbetet och bidra till att fortsatt utveckling kan ske avseende vårdinnehåll och verksamhet. Inom ramen för sjukhusets övergripande uppdrag ingår att för den rättspsykiatriska vården bedriva forskning, utveckling och undervisning. 4. Vårdens inriktning och omfattning Rättspsykiatrisk vård ska bedrivas i överensstämmelse med lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och följa relevanta internationella konventioner. Den rättspsykiatriska vården skall erbjudas samtliga invånare i regionen på lika villkor. Vården skall anpassas efter kvinnors och mäns olika förutsättningar och behov. Vården skall beakta såväl medicinska, sociala som psykologiska aspekter och syfta till en ökad funktionsförmåga i samhället. Behandling av psykiatriska tillstånd och missbruk ska ske parallellt. Det är viktigt att det är kontinuitet i insatser mellan olika vårdformer och huvudmannagränser. En aktiv psykiatrisk rehabilitering skall ske för att understödja en god prognos. Sjukhuset skall tidigt i planeringen samarbeta med kommunerna för att behoven av boende och sysselsättning skall kunna tillgodoses i samband med permission, utskrivning och rättspsykiatrisk öppenvård. 4.1 Vårdvolymer 2011 Uppdraget grundas på vårdvolymer motsvarande vårddagar.

49 Bilaga 1 5. Kvalitetsutveckling Sjukhuset bedriver ett fortlöpande arbete för att utveckla kvaliteten i vården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:12. Hur sjukhusets verksamheter bedriver kvalitetsarbetet framgår av aktuella planer för respektive verksamhet. Sjukhusets verksamheter skall delta i samtliga relevanta nationella och regionala kvalitetsregister. Registren används för jämförelser med motsvarande verksamheter och som underlag för att vidareutveckla den egna verksamhetens kvalitet. Fastställda regionala vårdprogram som är relevanta för verksamheten implementeras. Ledningssystem, uppgifter om uppnådd kvalitet och annan dokumentation som belyser verksamhetens kvalitet skall vara tillgängliga för uppdragsgivaren. Sjukhuset ska medverka i arbetet att förbättra den psykiatriska heldygnsvården i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. 6. Ersättning För att genomföra uppdraget avsätts ett ersättningsutrymme motsvarande tkr för vård till invånarna i Västra Götalandsregionen. I beloppet ingår inte ersättning för receptläkemedel samt kostnader som är av sjukhusövergripande karaktär. Ersättning utgår med ett fast belopp på tkr förutsatt att den rättspsykiatriska verksamheten genomförts i enlighet med uppdraget. En slutreglering av beloppet görs i bokslutet för 2011 efter en gemensam bedömning av uppdragets fullföljande. Månadsvis under året ersätts verksamheten enligt nuvarande modell, d v s med 90% fast ersättning och 10 % rörlig ersättning per vårddag. Sjukhuset skall månadsvis enligt gällande riktlinjer och praxis leverera uppgifter om den utförda vårdens omfattning och fakturering till regionens vårddatabas. Beredningen av de inomregionala priserna samordnas tidsmässigt med beredningen av utomlänspriserna för För ökade kostnader i samband med etablering av nya vårdbyggnader avropas medel i enlighet med särskilt beslut. 7. Uppföljning Uppföljningen av uppdragets genomförande sker regelbundet och gemensamt mellan uppdragsgivare och vårdgivare. Uppdragsgivaren ges insyn i den rättspsykiatriska vården inom sjukhuset. Uppdragsgivare och vårdgivare skall informera varandra om förutsättningarna för uppdragets genomförande förändras. Sjukhuset skall informera om verksamhetens inriktning eller omfattning avviker från uppdraget. Några viktiga aktiviteter är uppföljningen av vårdens innehåll kvalitet och kompetens rapportering till regionala och nationella kvalitetsregister vårdens volymer och ersättningar

50 Bilaga 1 Uppföljning kommer att ske under året. En uppföljningsplan kommer att tas fram i samarbete med den regionala samrådsgruppen för rättspsykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET Helén Eliasson Ordförande Lars-Olof Rönnqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör

51 Bilaga 2 Uppdrag till Skaraborgs Sjukhus att bedriva rättspsykiatrisk vård Roller Hälso- och sjukvårdsutskottet är uppdragsgivare för den rättspsykiatriska vården Skaraborgs Sjukhus är mottagare av detta uppdrag och vårdgivare. 2. Giltighetstid Uppdraget avser tiden från den 1 januari till och med den 31 december Uppdrag Skaraborgs Sjukhus har i uppdrag att ge öppen och sluten rättspsykiatrisk vård vid rättspsykiatrisk klinik till invånarna i Västra Götaland som av domstol har överlämnats till sådan vård. Sjukhuset ska när egen kompetens saknas, tillse att vård ges vid annan lämplig sjukvårdsinrättning med inriktning mot rättspsykiatrisk vård. Sahlgrenska Universitetssjukhuset samordnar regionens avtal med Karsuddens sjukhus, Katrineholm. Sjukhuset har också i uppdrag att delta i det regionala samarbetet och bidra till att fortsatt utveckling kan ske avseende vårdinnehåll och verksamhet. Inom ramen för sjukhusets övergripande uppdrag ingår att för den rättspsykiatriska vården bedriva forskning, utveckling och undervisning. 4. Vårdens inriktning och omfattning Rättspsykiatrisk vård ska bedrivas i överensstämmelse med lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och följa relevanta internationella konventioner. Den rättspsykiatriska vården ska erbjudas samtliga invånare i regionen på lika villkor. Vården ska anpassas efter kvinnors och mäns olika förutsättningar och behov. Vården ska beakta såväl medicinska, sociala som psykologiska aspekter och syfta till en ökad funktionsförmåga i samhället. Behandling av psykiatriska tillstånd och missbruk ska ske parallellt. Det är viktigt att det är kontinuitet i insatser mellan olika vårdformer och huvudmannagränser. En aktiv psykiatrisk rehabilitering ska ske för att understödja en god prognos. Sjukhuset ska tidigt i planeringen samarbeta med kommunerna för att behoven av boende och sysselsättning ska kunna tillgodoses i samband med permission, utskrivning och rättspsykiatrisk öppenvård. 4.1 Vårdvolymer 2011 Uppdraget grundas på vårdvolymer motsvarande vårddagar.

52 Bilaga 2 5. Kvalitetsutveckling Sjukhuset bedriver ett fortlöpande arbete för att utveckla kvaliteten i vården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:12. Hur sjukhusets verksamheter bedriver kvalitetsarbetet framgår av aktuella planer för respektive verksamhet. Sjukhusets verksamheter ska delta i samtliga relevanta nationella och regionala kvalitetsregister. Registren används för jämförelser med motsvarande verksamheter och som underlag för att vidareutveckla den egna verksamhetens kvalitet. Fastställda regionala vårdprogram som är relevanta för verksamheten implementeras. Ledningssystem, uppgifter om uppnådd kvalitet och annan dokumentation som belyser verksamhetens kvalitet ska vara tillgängliga för uppdragsgivaren. Sjukhuset ska medverka i arbetet att förbättra den psykiatriska heldygnsvården i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. 6. Ersättning För att genomföra uppdraget avsätts ett ersättningsutrymme motsvarande tkr för vård till invånarna i Västra Götalandsregionen. I beloppet ingår inte ersättning för receptläkemedel samt kostnader som är av sjukhusövergripande karaktär. Ersättning utgår med ett fast belopp på tkr förutsatt att den rättspsykiatriska verksamheten genomförts i enlighet med uppdraget. En slutreglering av beloppet görs i bokslutet för 2011 efter en gemensam bedömning av uppdragets fullföljande. Månadsvis under året ersätts verksamheten med 90% fast och 10% rörlig ersättning per vårddag. Sjukhuset ska månadsvis enligt gällande riktlinjer och praxis leverera uppgifter om den utförda vårdens omfattning och fakturering till regionens vårddatabas. Beredningen av de inomregionala priserna samordnas tidsmässigt med beredningen av utomlänspriserna för För ökade kostnader i samband med etablering av nya vårdbyggnader avropas medel i enlighet med särskilt beslut. 7. Uppföljning Uppföljningen av uppdragets genomförande sker regelbundet och gemensamt mellan uppdragsgivare och vårdgivare. Uppdragsgivaren ges insyn i den rättspsykiatriska vården inom sjukhuset. Uppdragsgivare och vårdgivare ska informera varandra om förutsättningarna för uppdragets genomförande förändras. Sjukhuset ska informera om verksamhetens inriktning eller omfattning avviker från uppdraget. Några viktiga aktiviteter är uppföljningen av vårdens innehåll kvalitet och kompetens rapportering till regionala och nationella kvalitetsregister vårdens volymer och ersättningar