LEDARE DET KÄNNS INTE SOM SJÖMANNENS ÅR I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LEDARE DET KÄNNS INTE SOM SJÖMANNENS ÅR I SVERIGE"

Transkript

1 7 nr 2010 årgång 103 LEDARE DET KÄNNS INTE SOM SJÖMANNENS ÅR I SVERIGE NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 1

2 LEDARE. DET KÄNNS INTE SOM SJÖMANNENS ÅR I SVERIGE Jörgen Lorén, ordförande SFBF. Den 23 september, Världssjöfartens Dag firades för svensk del i Göteborg och då på Chalmers tekniska högskola. Jag kom ganska precis till inräkningen av deltagarna till evenemanget. Jag var lite lätt jäktad och något trött efter att tjänstgjort under två dygn ombord på Stena Jutlandica. Efter inledning och tal från kända och okända sjöfartsprofiler, påbörjades en panelfrågestund. Först ut på plan var ett antal aktiva inom yrken ombord. Det som fick mig att haja till var då en nautisk kollega utmärkte sig och framförde några åsikter, bland annat om att politiker inte skall lägga sig i sjöfarten. Förmodligen har denne före detta journalist även läst lite ekonomi, och där förstått att subsidier är av ondo. Den unge matrosen som också deltog i debatten, kanske inte kände att framtiden till sjöss för hans del var den bästa på grund av utflaggning etc. Matrosens undran om sin framtid besvarades enkelt av samme kollega med ett det är bara att söka jobb utomlands, hela världen ligger mer eller mindre och väntar framför dig om bara viljan finns. Jag vet inte vilken planet han kommer ifrån, men något dummare har jag nog aldrig hört från en akademiker som fått sin utbildning subventionerad av politiker och skattebetalare. Snacka om att inte vara närvarande. Att tro att svenska matroser och motormän skall kunna konkurrera på en internationell marknad utan subsidier, är så utopiskt det någonsin kan bli. Skandinaviskt befäl har fortfarande en arbetsmarknad internationellt, och det är enbart på grund av att det fortfarande råder brist på befäl i världshandelsflottan. Vi kommer givetvis kunna vara konkurrenskraftiga i vissa nischade branscher, men till sist så är det lönekostnaderna totalt som kommer att avgöra vilka som kommer att få den stora ynnesten att arbeta ombord på fartyg ägda av europeiska redare. Att tro att politiker inte har med företagsverksamhet att göra, är så naivt så det finns inte. Det är politiker som sätter dagordningen, och om de vill så kan de förändra förutsättningarna. Att DIS, NIS och allt annat var det nu heter finns, är på grund av politikers val, och självfallet är de påverkade av lobbyister. Jag hade förmånen att sitta en liten stund före mitt eget inträde på scenen. Satt bakom några redarerepresentanter och lyssnade. Jag kunde ana en del sarkasmer då min arbetskamrat och tekniske chefen ombord berättade hur hans arbetspass gestaltade sig. Under högsäsong är han ombord ett dygn och sedan hemma ett dygn, och under lågsäsong arbetar han ett par dygn och är sedan hemma en vecka, vilket man gjorde sig lustiga över på framförvarande bänk. Eftersom det är svårt att få fram hur arbetssituationen ser ut i sin helhet, på en så kort stund som kollegan hade, så var jag tvungen att inflika detsamma då jag själv äntrade scenen. Att vi har en årsarbetstid på ca timmar är uppenbarligen svårt att förstå, eftersom man gång på gång får förklara det, även för de som borde vara insatta. Att kollegorna som arbetar i last- och tankfartyg ligger i häradet på ca 2200 timmar och mer därtill, är uppenbarligen inte heller känt. Nej, det enda som verkar intressera cheferna i land är att vi är hemma mer än halva året, och det är tydligen för mycket. I år är det sjömannens år. Om det är det i Sverige vet jag inte, det känns i alla fall inte så, och mig veterligen har media inte uppmärksammat detta. Om politikerna har någon vilja att skapa förutsättning för en svensk sjöfart kan man bara sia om, då beslut för en framtida svensk sjöfartspolitik verkar mer avlägsen än någonsin. Botniabanans väl och ve är nog det viktigaste svenska politiker har att ta itu med. Den verkar betyda allt för svensk exportnärings framgång hälsar en något sarkastisk ordförande. Med en önskan om förlig vind Jörgen Lorén ordförande SFBF 2 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

3 INNEHÅLL. sid INGEN EXTRA ERSÄTTNING TILL BESÄTTNINGEN PÅ DANICA WHITE EFTER KAPNING Det danska rederiet H. Folmer & Co behöver inte betala ersättning till besättningen som var fångar ombord på det kapade fartyget Danica White utanför Somalias kust sommaren Det har danska Östre Landsret (motsvarar Hovrätten i Sverige) nyligen beslutat. OMSLAGSBILD: Bogserbåtstrafik i Stockholm. FOTO: MARIN OCH HAVERIKONSULT sid POPULÄR SJÖFARTSKULTUR Årets bokmässa på Svenska Mässan i Göteborg den september hade nästan besökare. Sjöfartsmontern bjöd som vanligt på ett intressant och späckat program och det var stundtals fullpackat med gäster. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Litteraturpris 2010, som delas ut i samband med bokmässan, gick i år till författaren och seglaren Björn Larsson. sid VÅGA VARA LEDARE Befälens svårigheter och utmaningar var temat för Sjöfartens arbetsmiljönämnds årliga konferens i Göteborg som hölls under rubriken våga vara ledare. Kulturskillnader, svåra samtal och sexuella trakasserier var något av det som avhandlades....dessutom: YEAR OF THE SEAFARER: Bra stämning och varierande arbetsuppgifter sid 4-6, Var ligger ansvaret för Langeland? sid 7, Projekt Horizon sid 20 Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Avancerad manövrering för avgångselever sid 26-27, Inträdesanmälan sid 29 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 3

4 YEAR OF THE SEAFARER. BRA STÄMNING OCH VARIERANDE ARBETSUPPGIFTER Varierande arbetsuppgifter och nära hem. Det är de främsta fördelarna med att jobba på bogserbåt, enligt besättningen. Men man får inte vara rädd för att skita ner sig eller att hugga i där det behövs, oavsett befattning. Leif, Ted, Tom och Tug ligger till kaj i Hammarby Sjöstad. Den sista stora kryssaren har lämnat Stockholm för säsongen och nu är det underhåll och ombyggnation som sysselsätter besättningen. Planen är att vi ska bygga om byssan på Ted. Vi skulle ha gjort det i vintras men då hade vi inte en dag över till sånt, säger befälhavare Bertil Zamore. Vanligtvis är vintrarna ganska lugna, men med fjolårets kyla och snökaos duggade uppdragen tätt. Tre av fartygen håller högsta isklass och med ett av dem utlånat till ett annat rederi gick övriga två på högvarv. Framför allt höll vi på med snöstöttning, säger Fredrik Avelin som har en kombinerad däcks- och maskintjänst. Snön som tippades i sjön från plogning iland packade ihop sig och vi var där och rörde om för att få den att lossa och flyta iväg. Vi var tilldelade ett par tre tipplatser och det var mycket jobb. Det kunde stå tjugo trettio fullastade lastbilar på kaj och vänta medan vi jobbade på att få undan snön. Marin- och haverikonsult har hamnbogseringsavtal med Stockholms hamn sedan ett tiotal år. Enligt det är rederiet skyldigt att ha en båt redo för avgång med tre timmars varsel, dygnet runt, året om. Brandkårsutryckningar förekommer, men inte särskilt ofta, säger Fredrik. Det är om någon får black out eller havererar som det är bråttom, men de tillfällena går att räkna på ena handens fingrar över året. Det mesta är planerat och vi har redan nu fått listorna för nästa års kryssningstrafik. Men även med god framförhållning blir det stressigt i- bland. Det händer att de glömmer bort att tala om när de är på väg in eller så har de inte meddelat oss att de kommer tidigare än beräknat och då blir det bråttom, säger Fredrik. Internationella kryssare är dem som sysselsätter bogserarna mest och den gångna sommaren har man utfört uppemot 140 bogseringar. Ibland behöver också ett och annat tank-, bulkeller containerfartyg assistans, framför allt äldre fartyg med sämre manöverförmåga. Men bogsering är tyvärr en vikande marknad, säger Bertil. Moderna fartyg har propellrar överallt och klarar sig oftast på egen hand. Men i hårt väder eller om exempelvis en propeller havererar kan även de som brukar gå själva behöva hjälp. Bertil började sin karriär på utebåtar och har seglat i bland andra Johnson, Salén och Broströms. Men när han träffade sin blivande fru för 30 år sedan övergick han till bogserare. På den tiden fanns inga avlösningssystem och ville man vara ledig fick man i princip säga upp sig. Det var ingen mening att ha familj om man jobbade till sjöss eftersom man ändå aldrig var hemma. Men även efter att 1:1-systemet infördes har han blivit kvar inom bogsering. Här får man jobba på sjön och ändå vara hemma. Sen trivs jag jäkligt bra med arbetskamraterna också. Han och den övriga besättningen arbetar 2:1. Bertil jobbar tre veckor och är ledig en, för att sedan jobba en vecka och vara ledig en vecka. Några långa sammanhängande ledigheter blir det inte. I gengälld kan han åka hem så gott som varje kväll och slipper missa födelsedagar, jular och andra högtider. Och identifieringen med yrket finns kvar. Man är mer sjöman här än på utebåtar. Här är det mer navigering och båtkörning, på handelsfartyg idag är det mer industri. Styrman John Lundkvist, som fram till i våras jobbade inom 4 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

5 Leif, Ted, Tom och Tug ligger till kaj i Hammarby Sjöstad. FOTO: LINDA SUNDGREN Styrman John Lundkvist jobbade fram till i våras i Wallenuis. FOTO: MARIN. OCH HAVERIKONSULT Bertil Zamore började sin karriär på utebåtar och har seglat i bland andra Johnson, Salén och Broströms. FOTO: LINDA SUNDGREN Fredrik Avelin och Joel Engström. FOTO: LINDA SUNDSTRÖM > NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 5

6 YEAR OF THE SEAFARER. > Wallenius, håller med. Han säger att han uppskattar variationen i arbetsuppgifterna och längtar inte tillbaka ut. Sista törnen var jag ombord arton veckor. Det var självvalt så det var inget konstigt med det, men till slut gick man som en robot. Man går sina vakter, arbetet blir väldigt monotont och man får aldrig sova ut ordentligt. John visste vad han gav sig in på när han tog anställning på bogserarna. De senaste åren har han jobbat här på sina ledigheter. Läget för svenska handelsflottan är också något som spelade roll för rederibytet. Sista Walleniusbåten jag var på såldes. Flera rederier flaggar ju ut och säljer och svenskar ersätts med filippinare. Det känns inte så roligt att jobba under de förutsättningarna och jag hade det i bakhuvudet när jag sökte hit. Hade det bara varit för pengarna hade jag kunnat göra som många andra och tagit jobb i Norge inom offshore. Men det är inte min grej, man ska ju trivas på jobbet också, säger han. Bra stämning och varierande arbetsuppgifter är något som samtliga säger är en viktig del i trivseln ombord. Men de poängterar också att man inte får vara rädd att hugga i där det behövs och som befälhavare har Bertil både knackat rost och målat under årens lopp. Det ingår ju egentligen inte i mina arbetsuppgifter men man gör det ändå för att få tiden att gå och för att hjälpa till. Här är man inte bara skeppare, det funkar inte så, och man måste vara beredd att gå ut på däck och dra i trossar när det behövs. Man måste nog vara en speciell person för att trivas, fortsätter han. Det är lite zigenarliv, vi har ingen kock utan har med oss matlådor och tvättar gör vi också. Gillar man det inte slutar man ganska snabbt, men har man varit här ett år kommer man aldrig här ifrån. Rederiet byggdes upp av Fredriks farfars far som i början av 1900-talet hade ett 30-tal bogserbåtar i Stockholm. Verksamheten har sedan gått i arv och drivs numera av Fredriks pappa, sjökapten Kenneth Avelin. Fredrik berättar att han och hans bror båda jobbar i företaget och vill fortsätta med det. Men vi håller på att utöka verksamheten. Vi har en bilfärja som vi håller på att bygga om till arbetsfartyg. Det finns en bra marknad för det och hon ska breddas, få stödben och en större kran för att kunna användas vid byggen. Leif, rederiets äldsta fartyg från 1947, försågs med två nya miljöklassade maskiner i fjol. Tug är störst. Medan bygget ovanför är trångt finns det gott om plats under däck. Joel Engström, som även han tjänstgör i både däck och i maskin, kommer närmast från Wallenius där han jobbade som motorman. Han uppskattar de rymliga ytorna runt motorerna på bogserarna. Internationella kryssare är dem som sysselsätter bogserarna mest och den gångna sommaren har man utfört uppemot 140 bogseringar. Ibland behöver också ett och annat tank-, bulk- eller containerfartyg assistans, framför allt äldre fartyg med sämre manöverförmåga. FOTO: MARIN OCH HAVERIKONSULT Det är väldigt lätt att komma åt och mecka. Och det är alltid något på gång, säger han. Inför klassningarna läggs båtarna upp på varv, annars gör besättningarna det mesta underhållet själva. Allt vi kan göra själva gör vi också och det är det som är utmaningen. Alla kan hålla på med det de tycker är roligt och det gör att man aldrig tröttnar på det här jobbet, säger Fredrik. Men bogsering kräver också ett högt säkerhetstänkande. Vid assistans gäller fokusering och god kommunikation för alla inblandade. Har man sett en vajer gå av, vilket ju händer ibland, inser man att man inte vill vara i vägen, säger Fredrik. Man står aldrig i en vinkel så att man kan bli träffad och säkerhetstänkandet är något man får med sig från början. Med tiden lär man sig också att se när något är på väg att hända och kan gå undan. Linda Sundgren Faktaruta bogserare Stockholm har 106, Göteborg 80 och Malmö cirka 30 båtar på över 100 brutto. Enligt Transportstyrelsens bedömning är cirka 75 procent av dessa aktiva. Övriga används som bland annat bostäder. På västkusten finns också ett antal utländska bogserbåtar i aktiv verksamhet. Källa: Transportstyrelsen 6 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

7 MILJÖ. VAR LIGGER ANSVARET FÖR LANGELAND? MV Langeland förliste för drygt ett år sedan i Kosterhavets nationalpark. Länsstyrelsen vill nu att fartyget bärgas för att skydda den känsliga miljön, men Transportstyrelsen säger att det inte är etiskt och ekonomiskt försvarbart. Rederiet i sin tur undrar vilken myndighet som har ansvaret - och har hittills inte fått något svar. Det var natten till den 31 juli 2009 som fartyget sjönk i stormen. Hon var på väg från Karlshamn till Moss med en last av sten. Sjunkförloppet gick så hastigt att besättningen på sex personer inte hann räddas, alla gick under med fartyget. Filmning av vraket har visat att lastluckorna är borta, kanske var de dåligt fastsatta. Norska haverikommissionen gör nu en utredning och åklagarmyndigheten avgör sedan om åtal ska väckas mot rederiet. Ombord fanns 10 ton marindiesel och 2,3 ton smörjolja. På däck fanns en fulltankad grävmaskin med bland annat 400 liter hydraulolja och 60 liter smörjolja. Just hydraulolja anses särskilt skadlig för miljön. Christer Larsson, handläggare vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, är orolig för att dessa olika oljor ska komma ut i den känsliga nationalparken. - Dessutom pratar vi om cirka 1500 kvadratmeter bottenfärg med gifter som är till för att döda organismer och som kontinuerligt läcker ut, säger han. Utöver detta finns elsystem med koppartrådar, koppar är giftigt för vattenlevande organismer. Kosterhavets nyinrättade nationalpark har enligt Christer Larsson höga biologiska värden. Här finns bland annat unika korallrev och många ovanliga djurarter. Men Langeland hade relativt små mängder olja ombord, finns det inte många andra värre vrak som är angelägnare att bärga? - Inte i Kosterhavets nationalpark! säger Christer Larsson med eftertryck. Per Nordström, sjöfartsdirektör vid Transportstyrelsen delar inte Christer Larssons uppfattning. - Vi har inte förelagt om sanering av oljan som fartyget haft ombord. Mängden olja stod inte i proportion till kostnaden för att sanera fartyget, säger han. Han påpekar att en del av oljan förvarades i fat på däck, fat som nu är spridda på botten vid cirka 100 meters djup. En sanering skulle troligen kosta minst 50 miljoner kronor. Bärgning är enligt Per Nordström inte aktuell eftersom fartyget med största sannolikhet utgör en gravplats. Och frågan är vem som skulle betala en eventuell sanering eller bärgning. Tore Myklebusthaug, direktör vid det norska rederiet Myklebusthaug Management AS, säger att man har en försäkring som skulle täcka en bärgning eller en sanering upp till ett visst belopp. Överstigande summa skulle betalas av svenska staten enligt internationella överenskommelser. Det är enligt Per Nordström en sanning med modifikation. En domstol skulle fördela de pengar som faller ut från försäkringen mellan olika sakägare. Om saneringen blir dyrare än det belopp som Transportstyrelsen får, måste Transportstyrelsen själva betala överstigande belopp. - Och vi har inga saneringspengar i vår budget, säger han. Rederiet i sin tur avvaktar norska haverikommissionens slutsatser, och att svenska myndigheter ska bestämma vem som äger frågan. - Vi vill veta vem vi ska förhålla oss till i Sverige. Vi har frågat Länsstyrelsen i Västra Götaland och väntar på svar, säger Tore Myklebusthaug. Enligt Christer Larsson är detta bara rederiets sätt att förhala processen. Länsstyrelsen har skrivit till rederiet och frågat vad man tänker göra åt vraket. - Till skillnad från när det gäller äldre vrak så finns här en ägare som har det fulla ansvaret, säger han. Men frågan är vilka lagar som gäller. Enligt Per Nordström har Transportstyrelsen tillämpat Lagen om förorening från fartyg. Länsstyrelsen har annan lagstiftning att använda. - Miljöbalken är alltid tillämpbar, men rederiet vill att sjölagen ska tillämpas och den är diffust skriven, säger Christer Larsson. Han hoppas att lagstiftningen kan ses över så att man ser vilken myndighet som har tillsynsansvar. Själv tycker han att Transportstyrelsen ligger närmast till hands eftersom den myndigheten har ansvar för fartyg uppe vid ytan och för vrak som utgör ett hinder för sjötrafiken. Men då måste Transportstyrelsen ta större hänsyn till miljöaspekterna. - Välter en långtradare i skogen i en nationalpark så får inte den ligga kvar. Ska ett fartyg få ligga kvar i en nationalpark? undrar Christer Larsson. Agneta Olofsson NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 7

8 SFBF. STEWARDARNAS GARANTI- OCH UNDERSTÖDSFOND Intendenturbefäl som är medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening kan söka bidrag ur Stewardarnas Garanti- och Understödsfond. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 075:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 400:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel Fondens ändamål är att lämna tillfälligt understöd åt medlemmar som erlagt stipulerade avgifter och som utan eget förvållande råkat i nödställd belägenhet. Ansökningsblankett kan beställas från SFBFs kansli tel eller laddas ner från Ansökan skall vara SFBF, Gamla Brogatan 19, Stockholm tillhanda senast den 6 december SFBF-klubben STENA LINE håller höstmöte torsdagen den 11 november kl i Sjömanskyrkan, Amerikagatan 2, Göteborg. VÄLKOMNA! Klubben söker hågade spekulanter för nyvalet till klubbstyrelsen inför Vi behöver både intendenturbefäl och nautiker. Jörgen Lorén, klubbordförande MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

9 Har du tecknat en extra otursförsäkring till din hemförsäkring? Du lutar dig över balkongräcket och tappar mobilen i backen, glömmer att du lagt dina glasögon i soffan och sätter dig på dem eller ramlar och bryter sönder dina skidor i slalombacken. Sånt händer ju faktiskt, och det och mycket mer tar Salus- Ansvar hand om när du tecknar en otursförsäkring för det du äger. Allrisktillägget ersätter skador upp till kr när något händer plötsligt och oförutsett. Och det till både bra pris och villkor. Ring SalusAnsvar, eller gå in på Välkommen! Genom SalusAnsvars över hundra år långa historia har vi samarbetat med ett flertal av Sveriges organisationer, föreningar och företag. Tillsammans med Sveriges Fartygsbefälsförening erbjuder vi försäkrings lösningar som är speciellt framtagna för dig som är medlem. i samarbete med SalusAnsvar En del av NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 9

10 AKTUELLT. VÄSTERHAVET FÖRENADE KUSTERNA Havet förenar mer än det skiljer åt. Så var det åtminstone innan järnvägen kom till Sverige. Nu har forskare börjat uppmärksamma att kusterna runt Västerhavet då hade mer gemensamt än till exempel Stockholm och Västsverige. I ett EU-projekt ska historiker från Sverige, Norge och Danmark undersöka hur den gemensamma kulturen utvecklades under 1700-talet. Påtagliga saker är språken, som kan ses som dialekter av samma språk, och religionen som är likartad längs Västerhavets kuster. Men det kan också gälla matkultur. - Vi äter idag ganska likartade maträtter, men har olika namn på dem, berättar Christer Ahlberger, professor i historia vid Göteborgs Universitet. Västerhavet var en danskt innanhav från 1000-talet till 1600-talets mitt och borde egentligen heta Danska havet. Under den perioden färdades man fritt över vattnet och en gemensam kultur utvecklades. Namnen Kattegatt och Skagerrak är holländska och betyder kattöppningen och raksträckan vid Skagen. Namnen uppstod när Västerhavet var transitområde för hela Östersjöhandeln och för handeln mellan Göteborg och övriga Europa. Under 1700-talet var det lättare att ta sig från Göteborg till Edinburgh än till Stockholm. I gynnsamt väder tog det tre till fyra dagar att färdas till Edinburgh, medan det tog elva dagar med häst och vagn till Stockholm. Göteborg kom att präglas av handeln med Europa och övriga världen. En överklass av brittiska handelsmän växte fram och staden hade jämförelsevis liten kontakt med sitt omland som bestod av jordbruk. Detta skiljer Västsverige från Mälardalen, där Stockholm hade livlig kontakt med slotten runtom. - Göteborg hade kulturellt större likhet med London på 1700-talet än med befolkningen på landsbygden runt staden, säger Christer Ahlberger. En typisk Västerhavsföreteelse var allmogesjöfarten under 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Det var bönder som levde på att handla längs Västerhavets kuster. Christer Ahlberger beklagar att man vet så lite om denna handel. Den var ganska enkel. - Man kanske landade fisken i Skagen därför att det var närmare dit och man fick ett bättre pris. När man ändå var där passade man på att köpa och sälja även andra varor, säger han. Agneta Olofsson KUNGSHOLM KAN BLI STUDENTBOENDE I STOCKHOLM Kungsholm kommer inte att bli hotellfartyg i Göteborg. Entusiasten bakom, Lars Hallgren, fick inte bygglov för mer än fem år och det räckte inte för att han skulle våga satsa. Men nu kanske en annan lösning är under uppsegling. Stockholms stad har hört av sig till Lars Hallgren och vill att fartyget läggs i huvudstaden som provisoriskt studentboende i nio månader. - Får jag fartyget till Stockholm så kan jag konvertera henne till hotell senare, säger Lars Hallgren. Ombord finns 200 hytter som kan passa som studentrum och 400 som mer liknar hotellboende. Ombord finns också stora utrymmen som passar för konferenser. Kungsholm ligger nu i Pireus efter att ha gått som kryssningsfartyg för Kyma Shipping. Nya Solasregler vad gäller brandsäkerhet hindrar dock vidare kryssningstrafik. Om hon inte kommer till Stockholm är ett av alternativen att fartyget skrotas. Vad är det som gör att han tror att det ska gå vägen den här gången? - Nu var det Stockholms stad som kom till mig. Kraften kommer ovanifrån och inte underifrån, säger han. Agneta Olofsson 10 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

11 MÖJLIGT MED EMISSIONSFRIA SJÖTRANSPORTER REDAN I DAG Wallenius Marine har stakat ut vägen till de emissionsfria sjötransporterna. Tekniken är möjlig att förverkliga redan idag och kan vara lönsam om något decennium. AKTUELLT. Det som behövs är en kombination av energisparande och utnyttjande av sol och vind. Vägen till det emissionsfria fartyget går över nödvändiga steg med gradvis minskat beroende av fossila energibärare. - Om man börjar med vår nästa generations fartyg så kommer de fortfarande att drivas med tjockolja i huvudmaskinen, men troligen ha LNG, Liquefied Natural Gas, i hjälpmaskinerna, säger Carl Fagergren, projektledare vid Wallenius Marine. Dessutom kommer fartygen att vara optimerade för ekonomisk drift i en fart av kanske 16 till 17 knop, jämfört med dagens 20 knop. Designen kommer att anpassas så att man minskar luftmotståndet och man kommer att ta vara på energin från vinden med segel eller vingar. På medellång sikt, 15 till 20 år framåt i tiden, kommer vinden att utnyttjas mer och hastigheten sänkas ytterligare. - Vi hoppas då att biogas kommer att finnas i större mängd, så att den delvis kan ersätta den fossila LNG:n. Maskineriet kommer att vara av elhybridtyp där olika slags energikällor omvandlas till el som driver propellrarna. Förutom LNG/biogas kommer fartyget att vara förberett för drift med till exempel metanol, vindkraft, solvärme och solel. Tanken är att man ska kunna växla energikälla över tid. År 2040 tror Carl Fagergren att man kan vara framme vid det emissionsfria fartyget. Hastigheten är då nere i tio knop och man kommer att segla där och när det finns vind. Wallenius transporterar bilar, och bilkunderna kommer kanske att få vänta på sin bil någon vecka extra, och betala ett marginellt högre pris. Man kommer dock aldrig tillbaka till rena segelfartyg. Av säkerhetsskäl kommer det alltid att finnas en motor. Den kommer att drivas med något slags biobränsle. När oljan och gasen tar slut kommer dock bränslebrist att uppstå och Carl Fagergren tror att vi då får ransonering. Han tror inte att fartygen kommer att drivas med ren vätgas, det är alltför krångligt och utrymmeskrävande att lagra den. Bränsleceller kan dock drivas med metanol, som omvandlas till vätgas i processen. Agneta Olofsson SJÖFARTSVERKET VILL INFÖRA CERTIFIKATSKONTROLL Sjöfartsverket utreder om man kan införa certifikatskontroll. Det är ett system som via AIS visar vem som faktiskt har vakten på bryggan och om denne har rätt behörighet för vattnen man färdas i och fartyget man framför. De tekniska lösningarna är i princip redan klara, kapten och styrmännen kan ha individuella kort med chip, som intelligenta bankkort, som matas in i en kortläsare när man går på vakten på bryggan. Individens behörighet läses av genom AIS och skickas till en central i land, det kan vara VTS eller liknande. Om befäl med behörighet saknas på bryggan slår systemet larm och landcentralen kan kontakta fartyget. Centralen kan också meddela Transportstyrelsen eller polisen. Särskilt användbart är systemet vid lotsdispens, då man kan få reda på om någon med lotsbehörighet finns på bryggan. Innan systemet införs är det många frågor som ska lösas, till exempel som gäller den personliga integriteten. Frågan är vem som ska få tillgång till uppgifterna. Sjöfartsverket avser att lösa det i samarbete med branschen inklusive de fackliga organisationerna. Agneta Olofsson NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 11

12 SJÖSÄKERHET. INGEN EXTRA ERSÄTTNING TILL BESÄTTNINGEN PÅ DANICA WHITE EFTER KAPNING Det danska rederiet H. Folmer & Co behöver inte betala ersättning till besättningen som var fångar ombord på det kapade fartyget Danica White utanför Somalias kust sommaren Det har danska Östre Landsret (motsvarar Hovrätten i Sverige) nyligen beslutat. Under 83 dagar satt hela besättningen befälhavaren, styrmannen, kocken och de två matroserna fängslade under hårda förhållanden på sitt eget fartyg. Några av de 15 piraterna uppträdde som rena psykopater, enligt matros Jens Peter Skov Jensen, medan andra var mer lugna och uttalade att de inte ville skada besättningen. Efter långa och segslitna förhandlingar släpptes gisslan den 22 augusti; då hade de fem besättningsmedlemmarna suttit fängslade sedan den 1 juni. Enligt uppgift har rederiet betalt en lösensumma på ca fyra miljoner danska kronor. Efter frisläppandert seglade Danica White med eskort av krigsfartyg till Djibouti, där det danska utrikesdepartementet i ett chartrat flygplan såg till att besättningen kom hem. Fyra ur besättnigen gick därefter tillsammans med sin fackförening 3F till domstol där de krävde totalt 1,3 miljoner danska kronor i ersättning av rederiet för den sveda och värk de varit utsatta för under gisselsituationen. I första instans, byretten (motsvarar tingsrätten i Sverige), fick de klagande inget gehör för sina krav. De överklagade, men fick heller inte medhåll i nästa instans, Östre Landsret. Domstolen motiverar sitt beslut med att säkerheten ombord på fartyget var otillräcklig fram till kapningen. Man hade till exempel inte sett till att det hölls ordentlig utkik i de piratfyllda farvattnen vid Somalias kust. Besättningen borde också ha fått bättre instruktioner i hur man slog larm vid överfall. I domen heter det vidare att det inte är bevisat att kapningen kunde ha undvikits om man hade följt reglerna. Därför vill domstolen inte göra rederiet ersättningsansvarigt. Advokat Knud Foldschack, som företrädde de saksökande under domstolsförhandlingarna, menar att sjömännenss rättssäkerhet nu är hotad. Han vill att politikerna tar tag i frågan och ändrar lagen på detta område. Domen är mycket klar: man har handlat oaktsamt och man har handlat i strid med säkerhetsreglerna. Men det är i dag möjligt för en redare att skicka ett fartyg förbi världens farligaste ställe med en fart som en vattenmoped, utan att han kan dömas som ansvarig vid en kapning, säger Knud Foldschack till den danska nyhetsbyrån Ritzau. Han fortsätter: Sjömän har i dag en rättssäkerhet som på Bountys tid för över 200 år sedan. Lagstiftarna måste nu gå in och se till att det blir omvänd bevisbörda. När man har med en sådan här risky business att göra, så är det inte besättningen som ska bevisa att man kunde ha undgått ett överfall, utan redaren. De fyra besättningsmedlemmarna har ännu inte bestämt om domen ska överklagas till Högsta Domstolen. Direktör Fritz Ganzhorn hos Söfartens Ledare, som är den danska systerorganisationen till Sveriges Fartygsbefälsförening, är inte överraskad över domen. Nej, den var väntad, säger han till Nautisk Tidskrift. Sä- 12 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

13 SJÖSÄKERHET. Detta är inte Danica White utan en bild tagen när somaliska pirater i små båtar kapade MV Faina, ett Belize-flaggat lastfartyg ägt och opererat av Kaalybe Shipping, Ukraina, den 28 september Foto: U.S. Navy kerhetsreglerna ombord på Danica White hade ju inte följts. Samtidigt beklagar jag att besättningen inte fick den extra ersättningen. I stället kan besättningen inklusive befälhavaren - nu räkna med att få ersättning genom Lagen om ersättning från staten till brottsoffer. Jag hade helst sett att redaren kunde ställas till ansvar för att ha seglat in i farliga farvatten med så låg fart och med så lågt fribord och utan att besättningen fått ordentliga instruktioner. Men det är fel att säga att sjömän i dag saknar rättssäkerhet. Enligt sjömanslagen kan varje sjöman vägra att segla i riskfyllda farvatten. I stället för att ändra lagen tycker jag att man borde skapa bättre metoder till att bemöta kapningarna. Om pirater påträffas med utrustning till kapning vapen, ammunition, repstegar och annat så borde deras båtar med utrustning kunna konfiskeras och piraterna sättas i land, menar Fritz Ganzhorn. Även om sjöfolket fick bakslag i Hovrätten betyder det alltså inte att de blir utan ersättning. Kapningen och dess följder anmäldes redan 2008 till Ersättningsnämnden, som avgör frågor i enlighet med brottsofferersättningslagen. Nämnden har ännu inte behandlat anmälan; man väntar med det tills domstolsbehandlingen är helt avslutad. Det är tyvärr inte mer vi kan göra för de sjömän som var gisslan ombord, säger Sören Sörensen, som är ordförande för 3F Sjömännen, till förbundets nyhetsbrev. Men för dem är saken inte slut. De har fortfarande allvarliga problem. Den långvariga kapningen och upplevelserna som gisslan har satt varaktiga spår. Rederiet H. Folmer & Co uppger att man redan 2007 utbetalade den maximala ersättningen för förlorade egenandelar till besättningen, som fick två månaders sjukledigt vid hemkomsten. Rederiet seglar fortfarande i farvattnen runt Somalia och följer de anvisningar som rekommenderas i Best Management Practices. Rederiet seglar så vitt det är möjligt i konvoj och med taggtråd på relingen. Christer Källström NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 13

14 AKTUELLT. KONKURRENS OM SPELFILM TILL SVENSKA SJÖMÄN Nu får Sjöfartsverket konkurrens. Från och med november kommer även nystartade Film at Sea Nordic AB att kunna erbjuda spelfilm till svenska handelsfartyg. Det är Ann Nordström som tidigare var filmansvarig på Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd - HKF, sedemera Sjömansservice inom Sjöfartsverket som startat Film at Sea Nordic AB. - Tanken är att erbjuda kvalitet till ett attraktivt pris och samtidigt öka möjligheten för sjöfolk att vara delaktiga i urvalet, säger hon. Tjänsten innebär distribution av 6 stycken spelfilmer i månaden på dvd. Priset varierar beroende på hur många som arbetar ombord. Det kommer att vara möjligt att delta med synpunkter på filmurvalet via en facebookgrupp och via en blogg. Samtidigt lanseras en ny kortfilmstävling - Sjö kort, som är öppen för aktivt seglande och studenter på maritima utbildningar. - En viktig konkurrensfördel för Film at Sea är möjligheten till en omfattande och effektiv filmbevakning. Priserna pressas tack vare sidoverksamhet, säger Ann Nordström SKREV UNDER UPPROP MOT PIRATVERKSAMHET I samband med firandet av Världssjöfartens Dag, den 23 september, överlämnade ITFs generalsekreterare David Cockroft ett upprop med namnundeskrifter till IMOs generalsekreterare Efthimios E. Mitropoulos. Uppropet uppmanar regeringar att göra allt som är möjligt för att skydda sjömän och fartyg från piratattacker genom att: n avsätta nödvändiga resurser och göra gemensamma ansträngningar för att hitta lösningar på det växande problemet med piratattacker n vidta omedelbara åtgärder för att säkra frigivande och hemresa för kidnappade sjömän n arbeta internationellt för att uppnå en fredlig lösning för Somalia och dess befolkning. Mitropoulos menade att uppropet i högsta grad stöder IMOs beslut att temat för nästa års Världssjöfartens Dag ska vara: Piracy: orchestrating the response. Christer Lindvall, president i IFSMA, deltog som speciellt inbjuden vid firandet av Världssjöfartens Dag på IMOs högkvarter i London. inbjudan till en utbildningsdag handledarträff - avseende fartygsförlagd utbildning Är du involverad i fartygsförlagd utbildning för blivande sjökaptener och sjöingenjörer? Välkommen till en utbildningsdag på Sjöfartshögskolan i Kalmar 9 december. Dagen kommer att innehålla såväl teoretiska moment som erfarenhetsutbyte. Läs mer om utbildningsdagen på vår hemsida, Anmäl dig redan nu! Skicka namn, personnummer, mobilnummer och befattning till Mikael Andersson, e-post: eller ring på tel: Anmäl dig gärna i god tid. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

15 BOK & BIBLIOTEK Ingen bokmässa utan kulturministern i Sjöfartens Kultursällskaps monter. Lena Adelsohn Liljeroth flankerad av Christer Nordling, kanslichef Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Karl-Erik Finnman, ordförande Sjöfartens Kultursällskap. FOTO: MARIE HALVDANSON POPULÄR Sjöfartskultur Årets bokmässa på Svenska Mässan i Göteborg den september hade nästan besökare. Sjöfartsmontern bjöd som vanligt på ett intressant och späckat program och det var stundtals fullpackat med gäster. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Litteraturpris 2010, som delas ut i samband med bokmässan, gick i år till författaren och seglaren Björn Larsson. > NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 15

16 BOK & BIBLIOTEK Sjökapten Jeanette Nihlén presenterade Nautical Institutes bokutgivning. FOTO: TORBJÖRN DALNÄS Gunbritt och Folke Patriksson. >Först ut i Sjöfartsmontern var Anders Wällhed, som presenterade sin nya bok om Lasse Dahlqvist som inte enbart var känd vissångare utan även en befaren sjömän. En stor del av programmet upptogs av presentation av Sjöfartens Kultursällskaps egen utgåva Kärlek till sjöss. Den utgör tredje delen av Sjömansboken och är resultatet av en novelltävling som hade sin final i våras. Karin Poulsen och Mona Lindberg vann novelltävlingen och de berättade verkligheten bakom sitt bidrag Fripassagerarna på M/S Fina. Jörn Hammarstrand vann tredjepris med novellen Victorias love checklist som han presenterade tillsammans med sin nya bok Med Madame de Pompadour ombord. Sjömannen Rune Dahlstrand läste tillsammans med Berit Blomqvist några av de kärleksbrev han fick från sin hustru Berit mitt under brinnande krig. Aniqa Bender berättade om sin sjöresa på 70-talet med Johnsonlinjens m/s Santos som resulterat i både novellen Scandinavian Bar och en roman. Mikael Esping, Sara Mårlind Cavric, Jenny Sköld, Juris och Irene Ernheimer, Gösta Bågenholm, Ulrika Medén, Per Agne Eklund, Börje Graf och Boris Söderberg läste alla avsnitt ur sina noveller i Kärlek till sjöss. Anders Lindström presenterade praktverket Svensk Sjöfartshistoria - i storm och stiltje. Sjökapten Jeanette Nihlén presenterade Nautical Institutes bokutgivning. Höjdpunkten var naturligtvis utdelningen av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Litteraturpris Priset på kronor gick i år till författaren Björn Larsson med motiveringen: Författaren och seglaren Björn Larsson har i såväl romaner som essäer skildrat havet och människan och på ett lysande sätt vävt samman de stora existentiella frågorna och spännande äventyr med vardagsliv ombord. Flera av de karaktärer som Björn Larsson skildrar lever kvar hos läsaren långt efter det att böckerna är lästa. Inte minst kapten Marcel, änkan Le Grand och juveleraren i Kinsale i Drömmar vid havet. Eller Ulf Bengtsson, vars enastående äventyr som berättas i Den keltiska ringen, börjar i Dragörs hamn en januarikväll när skepparen på katamaranen Sula ger honom sin loggbok. För att träffa den karaktär som de flesta läsare minns bäst får vi bege oss till Rate s Bay på Madagaskar och lyssna på den gamle John Silvers egen berättelse i romanen Long John Silver - den äventyrliga och sannfärdiga berättelsen om mitt fria liv och leverne som lyckoriddare och mänsklighetens fiende. Genom Björn Larssons internationellt uppskattade författarskap löper en längtan efter frihet. Stiftelsen finner Björn Larsson mycket väl förtjänt av 2010 års litteraturpris. Litteraturpriset delades ut av stiftelsens ordförande Kenny Reinhold. Text & Foto: Marie Halvdanson 16 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

17 BOK & BIBLIOTEK Höjdpunkten var naturligtvis utdelningen av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Litteraturpris Priset på kronor gick i år till författaren Björn Larsson. Priset delades ut av Sjömanshusstiftelsens ordförande Kenny Reinhold (i mitten). T. h Christer Nordling, stiftelsens kanslichef. Författaren och seglaren Björn Larsson. Sjömannen Rune Dahlstrand läste tillsammans med Berit Blomqvist några av de kärleksbrev han fick från sin hustru Berit mitt under brinnande krig. Börje Graf som medverkade i Kärlek till sjöss med novellen Förbannade havskärlek, Barry Andersson, ordförande i Stiftlesen Stockholms Sjöfartshotell och Rune Dahlstrand vars äkta kärleksbrev finns med i Kärlek till sjöss. Jörn Hammarstrand presenterade novellen Victorias love checklist och sin nya bok Med Madame de Pompadour ombord. NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 17

18 ARBETSMILJÖ. VÅGA VARA LEDARE Befälens svårigheter och utmaningar var temat för Sjöfartens arbetsmiljönämnds årliga konferens i Göteborg som hölls under rubriken våga vara ledare. Kulturskillnader, svåra samtal och sexuella trakasserier var något av det som avhandlades. Men dagens första föredrag handlade om något helt annat. Andrea Ahlberg, Transportstyrelsens representant vid ILO:s (International labour organisation) högkvarter i Genève, var på plats och talade om den så kallade superkonventionen för sjömän MLC (Maritime labour convention). Tidsplanen för ikraftträdandet 2012 ser ut att hålla, meddelade hon och Sverige kommer med stor sannolikhet att ratificera nästa år. Även om svenska rederier till stor del redan lever upp till konventionens krav medför den en del nyheter. En certifiering av arbetsförhållandena ombord införs, läkarintyget för syn och hörsel ska förnyas var annat år istället för var fjärde, nya byggnadsstandarder införs och fartyg med en besättning på över tio personer måste ha en utbildad sjökock. Dessutom införs krav på att samtliga som hanterar livsmedel på fartyg med mindre besättningar ska ha kunskap i hygien- och livsmedelshantering. Resten av dagen ägnades åt huvudtemat ledarskap. Anki Udd från Ledarna pratade om det svåra samtalet, eller som hon hellre kallar det, det ovana samtalet. Att ta upp alkoholproblem, mobbning och andra känsliga ämnen är något som många befäl bävar för. Nyckelordet här är tydlighet, sa hon. Försök inte linda in budskapet med en massa kringsnack, det blir bara förvirrande för den ni pratar med. Tillsammans med åhörarna konstaterades en rad faktorer som gör att den här sortens samtal känns jobbiga. Ofta bottnar det i en rädsla för hur den man pratar med ska reagera. Var väl förberedd och klar med var du själv står, rådde Anki Udd. Det gör samtalet lite mindre svårt. Befäl behöver också stöd från landorganisationen för att kunna vara goda ledare, sa Pieter Sprangers på Wallenius. Fredrik Warrebäck, överstyrman och safety officer inom Broströms var på plats för att prata om ledarskapet ur ett säkerhetsperspektiv. Han betonade vikten av att som befäl föregå med gott exempel. Jag går aldrig ut på däck utan hjälm och overall. Om jag inte följer säkerhetsreglerna så kommer ingen annan att göra det heller. En annan aspekt av ledarskapet, som hänger samman med både trivsel och säkerhet, är behovet av en gemensam kultur och vi-känsla ombord. Erik Hemming från Sjöfartshögskolan på Åland sa att ju mindre homogen besättningen är desto mer behöver man anstränga sig för att skapa samhörighet. Mixade nationaliteter, delade mässar och olika avtal kräver både kunskap och ett skickligt ledarskap, konstaterade han. Men befäl behöver också stöd från landorganisationen för att kunna vara goda ledare. Om det talade Pieter Sprangers på Wallenius. Han 18 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

19 ARBETSMILJÖ. SAN-PRISET TILL BOSSE LINDGREN Erik Hemming från Sjöfartshögskolan på Åland sa att ju mindre homogen besättningen är desto mer behöver man anstränga sig för att skapa samhörighet. berättade om hur hans rederi håller regelbundna medarbetarsamtal med sina befälhavare och tekniska chefer. Det ger oss ett unikt tillfälle att dryfta sådant som händer ombord. Vi är en stödfunktion för befälen samtidigt som de informerar oss om sina behov. De här samtalen tar cirka fyra timmar och vi gör dem under en löpande tvåårsperiod för att sedan börja om igen. Vid varje avmönstring fångar vi också upp eventuella problem och synpunkter; efter tio veckor ombord finns det ofta ett behov av att diskutera saker, konstaterade han. Kari Larjo, före detta sjökapten med återkommande uppdrag i den finska haverikommissionen, gav åhörarna ett historiskt perspektiv på hur den hierarkiska rangordningen ombord byggts upp. Dagen avslutades med ett föredrag om sexuella trakasserier. Emilia Åhfelt, talade avskalat och berörande om hur hon som soldat under en mission i Kosovo utsattes för grova sexuella trakasserier av kollegorna. Hon konstaterade att detta egentligen inte handlar om sex utan om makt och när hon avslutningsvis frågade åhörarna om någon kände igen problemen från sin arbetsplats, var det många som svarade ja. Det här förekommer överallt och kan drabba både män och kvinnor, sa hon. Text & Foto: Linda Sundgren Årets San-pris gick till Bo Lindgren, teknisk chef på Stena Jutlandica. Han hyllades med kronor och en San-flagga i fullformat för sina insatser med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet ombord på Stena Lines fartyg. Motiveringen löd: Årets San-pristagare är Bo Lindgren, teknisk chef på Stena Jutlandica. Han får utmärkelsen för sitt gedigna arbete med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte bara ombord i Stena Jutlandica, utan också i rederiet totalt. Bo Lindgren har varit en drivande kraft för att utveckla den dokumentation för det systematiskt arbetsmiljöarbete som numera används på samtliga elva fartyg inom rederiet. Stena Lines fartygsgemensamma SAM-dokumentation är nu inne på sin tredje version och uppdateras varje år. Utöver hängivna insatser för arbetsmiljöhöjande åtgärder ombord har han också varit delaktig i myndighetskontakter rörande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Han har under sina många år till sjöss varit djupt engagerad i arbetsmiljöfrågor, och med stor kunskap och ett brinnande intresse har han bidragit till en säkrare och trivsammare arbetsplats för sig och sina kollegor. NAUTISK TIDSKRIFT 7/10 19

20 FATIGUE- STUDIER I PROJEKT HORIZON Forskningsprojektet Horizon ska undersöka hur olika vaktsystem påverkar sjömäns vakenhetsgrad och prestationsförmåga. Margareta Hallenborg, arbetslös tankstyrman och ledamot i SFBFs styrelse, är en av dem som har deltagit som försöksperson. Margareta Hallenborg, riggad med EEG-koppling inför en bryggvakt i simulatorn. Forskningsprojketet som är EU-finansierat och ett samarbete mellan Sverige och Storbritannien bedrivs på Chalmers Tekniska Högskolan under ledning av docent Margareta Lützhöft. Projektet stöds av både SFBF och SBF. Försöken pågick under sju dygn. Det var totalt tio försökspersoner indelade i två grupper. Försökspersonerna gick sex om sex. Margareta Hallenborg hamnade på vakten, vilken hon ansåg som den bättre. Alla bodde på båten Origo och hade en promenad till och från simulatorn vid varje vakt. NT bad Margareta Hallenborg beskriva ett dygn. - Jag klev upp runt 5:15 varje dag, åt frukost, gjorde matsäck och lämnade Origo kvart-tio i sex. - I simulatorn hade vi enbart sjökort, radar och GPS. Inga övriga hjälpmedel som ECTIS eller liknande. Simulatorn startades och sedan hade man sjövakt i minst fem och en halv timme. Vi var ombord på ett fartyg som gjorde 9,5 knop och det var nästan ingen eller väldigt lite övrig trafik runt oss. Detta antar jag att man gjort för att det skulle bli långtråkigt. Innan simulatorövningen skulle avslutas fick vi vänta på bryggan för att få klartecken att allt var OK. -Sen gick jag tillbaks till Origo, åt lunch, sov en stund på eftermiddagen innan middagen 17:15. Och sen var det samma visa igen: göra matsäck och tillbaka till simulatorn. Var varje dygn upplagt på samma sätt? - Nej, vi var även i lastsimulatorn. Men huvuddelen gjordes i bryggsimulatorn. Vi fick ingen information innan om vad som skulle komma under nästa vakt. Den enda info vi fick var att det skulle bli övertid något pass, men att det skulle komma oanmält. Sex av vakterna hade vi EEG-koppling. Dessa dagar bad de att vi skulle komma tidigare, eftersom det tog ca 20 minuter att sätta på elektroderna till mätningen. När vi gjorde övertiden så hade vi EEG-koppling. Då blev det tre vakter i rad utan vila. Lite tufft faktiskt. Tiden i lastsimulatorn var i slutet av två vakter. Vi började aldrig med den. Hur upplevde du din prestationsförmåga? - Jag tyckte att jag gjorde ganska bra ifrån mig. Försökte sova när det gick och vara alert på mina vakter. Fick ni veta era egna resultat? - Nej inte något av resultaten. Vi förde sömndagbok från en vecka före starten av försöket. Under fösöksveckan skrev vi både sömn- och vakendagbok. Som hjälp hade vi en klocka på handleden, som vi skulle trycka på när vi gick och la oss och när vi klev upp. Vet inte hur jag skötte den, och när jag frågade om de kunde kolla om jag hade tryckt rätt, svarade de att de tömde klockan när försöken var slut. Vad tror du att Projekt Horizon kommer fram till? - Att det är lätt att somna och göra misstag på vakt, när man jobbar för mycket och inte hinner sova eller vila däremellan. Man måste vara väldigt disciplinerad. Marie Halvdanson 20 NAUTISK TIDSKRIFT 7/10

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

www.sjofartskultur.org

www.sjofartskultur.org Protokoll årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap 2014 Årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap DATUM & TID: Torsdag den 8 maj klockan 15.00 PLATS: Katarina Sjöfartsklubb Stockholm Närvarande: Berit Blomqvist Emma

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012.

Verksamhetsberättelse 2012. Verksamhetsberättelse 2012. SFFF syfte är att skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar och att ta ut så många funktionshindrade personer som det är möjligt i skärgården vår verksamhet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 214 Sjöfart Prognos för arbetsmarknaden 214 215 Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Översikt 3 Svenska fartyg 5 Branschorganisationer

Läs mer

Elektroteknik. ET06:s Studiebesök till ABB i Helsingfors. Bakgrund. Inledning

Elektroteknik. ET06:s Studiebesök till ABB i Helsingfors. Bakgrund. Inledning Elektroteknik. ET06:s Studiebesök till ABB i Helsingfors Bakgrund På våren 2009 hade vi en kurs i fartygsteknik och en del av kursen skulle bestå av ett varvsbesök. Grundtanken var att kombinera denna

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag!

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Resebrev nr 4, 2014 Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Efter att vi själva seglat runt någon vecka hann vi med ett trevligt möte

Läs mer

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Hela klass 5A har samlat in pengar till en klassresa.evelina har samlat in mest av alla.dom ska åka till Karibien och dom ska bo på en kryssning på havet.det

Läs mer

HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN. ÅR 2015 och tills vidare

HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN. ÅR 2015 och tills vidare HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN ÅR 2015 och tills vidare HAMNTAXA Gäller från och med 2015-01-01 och tills vidare Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer till hamntaxans avgifter Beslutad av Kommunfullmäktige

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Föreskrifter om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart direktiv 2006/87/EG och zonindelning Erik Eklund Stf Sjö- och Luftfartsdirektör Europas

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

LEDARE BEVÄPNADE VAKTER OMBORD KAN VARA ETT ALTERNATIV

LEDARE BEVÄPNADE VAKTER OMBORD KAN VARA ETT ALTERNATIV 2 nr 2011 årgång 104 LEDARE BEVÄPNADE VAKTER OMBORD KAN VARA ETT ALTERNATIV NORDISKA FOTOTÄVLINGEN FÖR SJÖFOLK 2010 KALLELSE TILL SFBFs ÅRSMÖTEN NAUTISK TIDSKRIFT 2/11 1 LEDARE. BEVÄPNADE VAKTER OMBORD

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Nätverket mot Trafficking i Göteborg 2009

Verksamhetsberättelse för Nätverket mot Trafficking i Göteborg 2009 Verksamhetsberättelse för i Göteborg 2009 Det har tyvärr inte funnits någon som samordnat nätverket under året, men Nina har skött nätverkets e-postadress och kontakter med nya medlemmar och Ulla har ansvarat

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Borlänge Skolors Musikkår

Borlänge Skolors Musikkår Borlänge Skolors Musikkår 27 juni 8 juli 2013 Nu är det snart dags att stiga på bussarna och åka till Lido di Jesolo! Vi ledare ser fram emot ett par härliga veckor tillsammans med er och hoppas att allt

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

Inbjudan/Program till Förbundsrådet 2013

Inbjudan/Program till Förbundsrådet 2013 Inbjudan/Program till Förbundsrådet 2013 Härmed inbjuds klubbfunktionärer och intresserade medlemmar till Östergötlands Båtförbunds Förbundsråd 2013 Tid lördagen den 16 november 2013 Plats Scandic Linköping

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 [] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 Tid: 2014-06-02. Start med samling kl 09.30 och avslut ca kl 17.00 Plats: Comfort hotell, Carlsgatan 10c, 211 20 Malmö. Lokal: Studio 3 Deltagare: Maria

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart Prognos hösten 21 Arbetsmarknadsutsikter Sjöfart 211 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

LindgrenHelde Kommunikation

LindgrenHelde Kommunikation LindgrenHelde Kommunikation Kurskatalog Hösten 2014 LindgrenHelde KOMMUNIKATION KURSÖVERSIKT Hösten 2014 KURSDATUM Förbättra din kommunikation - och höja trivseln på jobbet! Välkommen att inspireras till

Läs mer

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30 4 Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30 Fartyg: M/S Holmön Fartygstyp: Torrlastfartyg Nationalitet: Svenskt Ägare: B&N Sea Partner AB, Box 102, 471 22 Skärhamn Tidpunkt för händelsen:

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK T/T WORLD XANADU World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK Builder: Sumitomo Shipyard year 1974 Owner: World Wide Shipping Hong Kong Turbintankern World Xanadu ankom i april år

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

LEDARE CHRISTER LINDVALL NU GÅR HAN I PENSION -DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE FOTO: HEIDI LINDVALL

LEDARE CHRISTER LINDVALL NU GÅR HAN I PENSION -DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE FOTO: HEIDI LINDVALL 5 nr 2010 årgång 103 CHRISTER LINDVALL NU GÅR HAN I PENSION FOTO: HEIDI LINDVALL LEDARE -DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 1 LEDARE.

Läs mer

Energideklarationer och effektiva åtgärder hur hänger det ihop? Inbjudan till EnergiRådgivarnas 31:a kongress. Kongress i Uppsala 3 november 2010

Energideklarationer och effektiva åtgärder hur hänger det ihop? Inbjudan till EnergiRådgivarnas 31:a kongress. Kongress i Uppsala 3 november 2010 Energideklarationer och effektiva åtgärder hur hänger det ihop? Inbjudan till EnergiRådgivarnas 31:a kongress Hur gör vi energideklarationer till färdplaner för ett hållbart samhälle? Under årets kongress

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

och skär Arkö kursgård

och skär Arkö kursgård mellan kobbar och skär Arkö kursgård 1 2 arkö kursgård Välkommen. Att resa ut i skärgården är något alldeles speciellt. Årstiderna sätter sin prägel både på själva resan och på vistelsen. På Arkö kursgård

Läs mer

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 PRAKTIKFALL FRÅN Microsoft Anne-Marie Andric Google Jeanette Duvebrant Byråchef Är du med och slåss om stjärnorna? Mc Donalds Lotta Björk Sweco

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Människor står utklädda i 1810 års mode

Människor står utklädda i 1810 års mode Stäng annonsen Den kungliga landstigningen Människor står utklädda i 1810 års mode Helsingborg 14:27 Trots försenat flyg lyckades Victoria, Daniel och Silvia hinna med färjan till Helsingör. Efter en lunch

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

M-båtsförbundets årsmöte 2010

M-båtsförbundets årsmöte 2010 1 (5) Protokoll 2010-11-28 M-båtsförbundets årsmöte 2010 1 Årsmötet öppnades Förbundets ordförande Kristina Lundevall hälsade närvarande medlemmar välkomna till mötet. Erik Persson anmäler frågan om mässan

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande. OUCI +! Datum: 17/11-09 Tid: 08.34 Plats: Linas kök Närvarande: Madeleine Lindberg, Olivia Ekman och Lina Nilsson 1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

Läs mer

Statens haverikommission ISSN 1400-5735. Rapport S 1999:01. Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98

Statens haverikommission ISSN 1400-5735. Rapport S 1999:01. Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98 Statens haverikommission ISSN 1400-5735 Rapport S 1999:01 Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98 1999-04-23 S-02/98 Sjöfartsverket 601 78 NORRKÖPING Rapport S 1999:01 Statens

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24 Vecka 24 201206 16/17 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

EXTRAKONGRESSEN SA JA TILL SAMGÅENDE MED SBF

EXTRAKONGRESSEN SA JA TILL SAMGÅENDE MED SBF 6 nr 2011 årgång 104 EXTRAKONGRESSEN SA JA TILL SAMGÅENDE MED SBF NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 1 LEDARE. SFBFs ordförande Jörgen Lorén och SBFs ordförande Örjan Liljeroth delar på ordförandeskapet i den nya

Läs mer

Är du intresserad av segling, paddling, friluftsliv, skapande, gemenskap och nya vänner?

Är du intresserad av segling, paddling, friluftsliv, skapande, gemenskap och nya vänner? Är du intresserad av segling, paddling, friluftsliv, skapande, gemenskap och nya vänner? Vill du uppleva ett sommaräventyr som skapar minnen för livet? Då är Ängsholmens Skärgårdsläger något för dig! ER

Läs mer

Hej mamma och pappa. Hälsningar Johan

Hej mamma och pappa. Hälsningar Johan Johan Walter 4b Hej mamma och pappa Jag och Viktor gick för att köpa lite godis och då såg en vi en båt vi vart nyfikna och tänkte gå in och kolla läget. Då så började det vibrera under oss vi märkte att

Läs mer