RADIATION PROTECTION 81

Transkript

1 RADIATION PROTECTION 81 Strålskydd och kvalitetssäkring inom dental radiologi Säker användning av röntgenbilder i tandvården EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för miljö, kärnsäkerhet och civilskydd

2

3 Strålskydd och kvalitetssäkring inom dental radiologi Säker användning av röntgenbilder i tandvården

4 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns I slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1998 ISBN Europeiska gemenskaperna, 1998 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Italy

5 Förord 5 1 Varför röntgenbilder inom odontologi? 7 Röntgenbilder behövs, men... Berättigande Nyttan för patienten Exempel på god och dålig tillämpning 2 Vad är risken med röntgenstrålar? 8 Primär- och sekundärstrålning Attenuering (försvagning) av strålning Strålningseffekter Kumulativa effekter av strålning 3 Hur skyddas patienten? 9 God praktik Metoder att minska dosen Röntgenbilder och graviditet Röntgenstrålning och barn 4 Hur skyddas personalen? 10 Principer för strålskydd Strålningskontroll av personal Strälskärmande vägg 5 Hur väljer man sin utrustning? 12 Röntgenutrustning Filmframkallning Skyddsutrustning Tilläggsutrustning 6 Hur åstadkommer man bra röntgenbilder? 13 Parallellteknik och inställningshjälpmedel Exponeringstabell Standardiserad framkallningsprocess 7 Hur upprätthålls ett gott arbete? 14 Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll Standardisering av tekniska parametrar och åtgärder 8 Vilket ansvar har tandläkaren? 15 Gentemot patienten Gentemot personalen

6 9 Vilka är de vanligaste problemen? 16 Felaktig kontrast och/eller svärtning Överlappning Distorsion Exponering av film Slöja 10 Varför lägga tonvikt på strålskydd inom odontologin? 18 Teknisk utveckling Patientinformation Ny vetenskaplig information Några få definitioner 19 Litteratur 21

7 Forord De strålskyddsaktiviteter som bedrivs av den Europeiska unionens kommision inom den medicinska området baseras på två rådsdirektiv: - Direktiv 80/836/Euratom av den 15 juli 1980 om fastställande av de grundläggande normerna för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd farorna med joniserande strålning; och - Direktiv 84/466/Euratom av den 3 september 1984 om grundläggande åtgärder för de personerns strålskydd som undergår medicinsk undersökning eller behandling. Fastän de doser man utsätts för vid dentala undersökningar i allmänhet är låga svarar dental radiologi för nästan 25% av det totala antalet radiologiska undersökningar nom den Europeiska unionen varför den förtjänar säskild uppmärksamhet ur strålskyddssynpunkt. Artikel 2 i "Patients Directive" stipulerar att tandläkare skall ha förvärvat kompetens nom strålskydd och skall ha erhållit utbildning lämpad för de tekniker som används nom dental radiologi. För att förenkla tillämpningen av denna artikel i medlemsstaterna beslöt kommisionen att utarbeta denna brochyr som är utformad för att ge klar och omfattande information om ändamålsenlig användning av radiologisk utrustning och om filmframkallningstekniker liksom om strålskydd inom dental radiologi för både patient och personal. Den tar hänsyn till relevant kunskap och teknologi som för närvarande är tillgänglig. Det är vår förhoppning att denna brochyr kan vara till hjälp för den yrkesutövande kåren tandläkare och deras assistenter och kommer att bidra till att optimera användningen av joniserande strålning nom odontologin. Dr. H. E riskatt Avdelningschef Strålskydd

8

9 1 Varför röntgenbilder inom odontologi? Röntgenbilder behövs, men... Röntgenbilder är väsentliga i dagens odontologiska diagnostik. Många dentala anomalier kan inte diagnosticeras utan hjälp av röntgenbilder. Röntgenundersökning medger korrekt utvädering av en lesions progress och av behandlingsresultat. På grund av de potentiella strålningsriskerna är det nödvändigt att vidta försiktighetsåtgärder. Användningen av joniserande strålning inom radiologisk diagnostik kan endast anses vara säker för patienten liksom för tandläkaren då dessa åtgärder vidtas. Berättigande Röntgenbilder bör tas endast när de är motiverade. Det bör I varje enskilt fall finnas en giltig klinisk indikation för alla exponeringar. Detta betyder att - inga andra tester finns tillgängliga som kan erbjuda samma information; och - den information som skall erhållas med hjälp av röntgenbilder är väsentlig för diagnosen eller behandlingen av patienten. Nyttan för patienten Nyttan för patienten är det huvudsakliga kriteriet på en röntgenbilds berättigande. Patienten bör ha en direkt fördel av röntgenbilden. Röntgenbilder för utomståendes räkning eller för rättsliga syften saknar medicinska skäl och är därför omotiverade.. Exempel på god och dålig tillämpning God: bitewingundersökning för att kartlägga förekomsten av karies hos en patient baserad på individuell bedömning av karies progression; Dålig: rutinmässig bitewingundersökning varje år (eller vart tredje år eller annat fixerat tidsintervall). God: röntgenundersökning för att söka efter sekundärkarries intill fyllningar; Dålig: röntgenundersökning för att kontrollera en kronas anslutning. God: utvärdering av kroniska periapikala lesioner; Dålig: utvärdering av akut periapikal lesion. God: helstatusundersökning på en patient med omfattande restaurationer och marginal benförlust såsom ett hjälpmedel vid terapiplanering; Dålig: rutinmässig helstatusundersökning av ny patient.

10 2 Vad är risken med röntgenstrålar? Primär- och sekundärstrålning Den strålning som kommer från anoden inuti röntgenröret kallas primärstrålning. Alla objekt (t.ex. patient, behandlingsstol, väggar och andra objekt) vilka träffas av strålning kommer att sända ut en del av strålningen; denna kallas sekundär eller spridd strålning. Ur strålskyddssynpunkt bör man inte bara ta hänsyn till effekterna av det direkta röntgenstrålsfältet utan också effekterna av sekundärstrålning i området runt patienten. Attenuering (försvagning) av strålning Attenueringen av röntgenstrålning är inte linjär utan exponentiell. Detta betyder att den totala attenueringen i en 20 cm tjock strålskärmande vägg är mindre än två gånger attenueringen i en 10 cm tjock vägg av samma material. En strålskärmande väggs tjocklek bör vara tillräcklig för att minska stråldosen till en nivå som understiger gränsvärdet för tillåten dos. Det är inte kostnadseffektivt att öka väggtjockleken mer än vad som behövs för att nå en säker dosnivå. 100% Strålningseffekter Strålning kan orsaka deterministiska (icke slumpmässiga) och slumpmässiga effekter. De deterministiska effekterna hänsyftar på celldöd; dessa effekter uppträder vid doser över en viss nivå (tröskel) och deras allvarlighet ökar med dosen. De slumpmässiga effekterna gäller förändring av cellerna. Först efter en latensperiod blir maligna tillstånd (cancer) manifesta. Slumpmässiga effekter karakräriseras det faktum att deras allvarlighet inte är relaterad till dosen; sannolikheten för uppträdandet av effekten ökar emellertid vid högre dos. Förändring av gene-

11 tisk information (genetiska effekter) är en speciell typ av slumpmässig effekt; dessa effekter ger sig inte tillkänna i den bestrålade generationen man kan uppträda i kommande generationer. Kumulativa effekter av strålning Biologisk vävnad kan ha en viss förmåga att reparera cellmaterial som skadats av strålning. Det är emellertid oklart i vilken utsträckning omfattande reparation är möjlig. Det kan därför antas att strålningseffekter ackumuleras när dosen ackumuleras i biologiskt material. Detta betyder att också små doser bidrar till den effektiva dosen för en viss person och skall undvikas när detta är möjligt. 3 Hur skyddas patienten? God praktik Röngenbilder bör endast tas av kvalificerade personer och i enlighet med de principer som beskrivs i följande kapitel. Alla radiografiska procedurer skall vara så korrekta som möjligt för att undvika omtagningar. Varje röntgenbild som måste tas om på grund av misstag eller fel dubblerar patientens dos utan att öka den erhållna diagnostiska informationen. Därutöver bidrar en konstant och tillförlitlig filmframkallningsprocess effektivt till att minska onödig bestrålning av patienten. Det är kännt att nästan 50% av all omtagningar är resultatet av felaktig filmhantering och -framkallning. Metoder att minska dosen Den mest effektiva metoden att minska patientens dos är att hålla strålfältet så litet som möjligt. Fältets storlek bestäms av bländarens dimension. Det är därför viktigt att regelbundet kontrollera bländarens position och storlek. När en ny projektionsteknik används bör bländarens storlek anpassas därefter. Det är lätt att beräkna korrekt storlek på bländaren när avstånden mellan fokus, bländare och film är kända. Rektangulära riktmedel i stället för cirkulära minskar strålfältet med nästan 50%. Andra åtgärder för dosminskning är: - användning av filmer med känslighetsklass E - användning av öppna avbländande riktmedel - användning av parallellteknik i kombination med inställningshjälpmedel. Dosen till gonaderna är i allmänhet redan mycket låg nom dental radiologi. Blyförkläde är därför inte nödvändigt. En sköldkörtelkrage eller en blyskärm är mer effektiva och därför användbara för att ytterligare minska dosen till kroppen till följd av sekundärstrålning.

12 Röntgenbilder och graviditet Dosen till buken och de nedre delarna av kroppen är mycket låg inom dental radiologi förutsatt att strålskyddsåtgärder vidtas såsom beskrivits i början av detta avsnitt ("Metoder att minska dosen"). Restriktioner mot röntgenbilder under graviditet är därför i allmänhet inte nödvändiga. Det är god praktik att förse en patient som är, eller kan vara, gravid med ett blyförkläde och att ägna särskild uppmärksamhet åt att endast ta de röntgenilder som är motiverade eller att under denna period avstå från röntgenbilder som lätt kan tas vid ett senare tillfälle. Röntgenstrålning och barn Röntgenundersökning av barn behövs ofta. Avslöjandet av tillväxtstörningar är ibland till väsentlig del grundat på radiografisk teknik. De snabbt växande vävnaderna hos barn och det faktum att känsliga organ är närmare den del av kroppen som röntgenundersöks betyder att barn behöver ett ännu bättre och mer effektivt strålskydd än vuxna. Blyförkläden är användbara för detta syfte. Därutöver kan blykragar användas för att skydda sköldkörteln, som är ett av de mest strålkänsliga organen hos barn och nära området för tänder och käkar. 4 Hur skyddas personalen? Principer för strålskydd Tandläkaren och hans eller hennes personal bör skydda sig själva mot onödig exponering för strålning, d.v.s. primärstrålning och den sekundära och spridda strålning som är resultatet av primärstrålningens interaktion, med patienten och andra objekt i behandlingsrummet. De måste under alla omständigheter stå utanför primärstrålfältet. De bör aldrig hålla filmen i patientens mun under exponering. Om patienten inte är i stånd att hålla film eller filmhållare i rätt position kan någon annan person, som inte är yrkesmässigt engagerad i arbete med strålning ombedjas att göra detta. Den bästa strålskyddsåtgärden för tandläkare och personal är att stå utanför behandlingsrummet under filmexponering. Längden på sladden till exponeringsutläsaren får inte förhindra detta. Det bästa är att placera exponeringsutlösaren utanför behandlingsrummet för att tvinga tandläkaren att uppehålla sig på en säker plats under exponeringen. Ett blyglasfönster eller en spegel gör det möjligt för tandläkaren att observera patienten under exponering, som utlöses utanför behandlingsrummet. Åtgärder måste vidtas för att hindra obehörig användning av exponeringsutlösaren, när denna är placerad utanför behandlingsrummet. Om det emellertid inte är möjligt att stå utanför behandlingsrummet 10

13 bör tandläkaren beakta att avstånd ger ett effektivt strålskydd. Eftersom sekundärstrålning sänds ut från de områden på patienten som träffas av primärstrålningen bör tandläkaren stå så långt från patienten som möjligt.strålningsintensiteten avtar enligt den omvända kvadraten på avståndet till strålkällan (om dosen är χ vid avståndet d så är dosen x/4 vid 2d och x/9 vid 3d, etc). Tandläkaren bör stå på ett avstånd av minst 2 meter. Den tandläkare som måste uppehålla sig i behandlingsrummet under exponering bör stå i 90 läget relativt strålfältets riktning och bakom patienten därför att sekundärstrålningen inte är jämnt fördelad runt patienten. Alla andra medlemmar i tandläkarteamet skall stå utanför behandlingsrummet under exponering. Strålningskontroll av personal För att detektera dosbelastning som erhållits av primär eller sekundärstrålning bör tandläkaren och hans eller hennes personal bära personliga dosimetrar. När dosbelastning avslöjas av dosimetern bör åtgärder vidtas för att förbättra strålskyddsrutinerna. Strålskärmande vägg Tjockleken på en strålskärmande vägg skall vara tillräcklig för att minska stråldosen till under erforderlig nivå (se tabell). Det är inte praktiskt och heller inte nödvändigt att göra väggen så tjock som möjligt på grund av att tilläggsmaterial blir mindre och mindre effektivt allteftersom tjockleken på väggen ökar. Normala tegelstenar eller ordinär betong av vanlig tjocklek erbjuder tillräckligt skydd. Vid planering av ett behandlingsrum bör man hålla i minnet att rummet har sex väggar (inkluderande golvet och taket) vilka alla har funktion som strålskydd för personer som arbetar och bor i angränsande lokaler. Olika byggnadsmaterial och den relativa tjocklek som krävs för strålskyddssyften (detaljerad information kan erhållas i NCRP rapport 34). materiale erforderlig tjocklek (relativt bly) Bly 1 Stål 6 Blyglas Glas 72 Kalksten 76 Betong 80 Tegelsten Puts

14 5 Hur väljer Du Din utrustning? Röntgenutrustning Intraoral röntgenbilder är de röntgenbilder som tas oftast nom odontologin. Utrustningen skall återspegla de speciella behoven för denna typ av röntgenbilder. Följande krav anses vara väsentliga: - Röntgenapparaten bör arbeta på 65 kv eller högre. - Det måste vara enkelt att vrida och förflytta rörkåpan för att ställa in strålfältets riktning i enligthet med filmens och patientens placering. - Avståndet mellan fokus och film måste vara minst 25 centimeter för att skapa ett praktiskt taget parallellt strålfält för förbättrad bildgeometri; detta avstånd kan upprätthållas av ett öppet riktmedel av lämplig längd vilket är fäst på röntgenapparatens rörkåpa. - Bländaren måste garantera ändamålsenlig fältstorlek, d.v.s. ett cirkulärt fält med 6 cm diameter. En ytterligare minskad fältstorlek kan åstadkommas med ett rektangulärt riktmedel (ungefär 3x4 cm). Fältstorleken blir då något större än filmens dimension. - Det finns inget behov av att ha justerbara inställningar av kv och ma. Tiduret måste emellertid vara tillförlitligt. Elektroniska tidur är att föredra framför mekaniska. Filmframkallning Filmframkallningen måste vara standardiserad och användas enligt tillverkarens anvisningar. Utrustning som behövs för att upprätthålla hög bildkvalitet har följande karakteristika: - temperaturkontroll av framkallningslösning och korrekt framkallningstid; - konstant hastighet hos filmtransportmeknismen vid autmatisk framkallning; - hela tiden förnyat sköljvatten för att undvika kemisk missfärgning; - adekvat mörkrumsbelysning; färg och intensitet hos mörkrumsbelysningen och dagsljusfilter måste vara sådana att ingen slöja uppträder på röntgenbilderna. Skyddsutrustning Ytterligare minskad dos kan åstadkommas genom användning av någon av följande skärmande utrustningar: - blysköld eller blykrage. Dessa hjälpmedel skyddar patienten mot sekundärstrålning. Blysköld och blykrage är de mest effektiva medlen för att minska sköldkörteldosen.' - blyförkläde (minst 0,25 mm blyekvivalent tjocklek). Blyförklädet är till för att skydda bålen och gonaderna; den dos som ges till patientens gonader är emellertid tämligen låg vid en ordinär dental röntgenundersökning när alla andra dosminskande åtgärden vidtagits. Det kan användas för barn'i kombination med blyskärm och för kvinnor som är eller kan vara gravida. 12

15 Kom emellertid håg att korrekt avbländning och inställning av strålfältet är betydligt viktigare och mer effektiva för dosminskning än användning av blyförkläde eller kragar. Tilläggsutrustning Andra hjälpmedel kan bidra till att höja radiologiska åtgärders kvalitet och säkerhet, sådana som: - filmhållare och inställningshjälpmedel. Dessa verktyg garanterar att strålfältets riktning är vinkelrät mot den huvudsakliga orinteringen av tänder och film; - tillsatsbländare av bly. När röntgenapparaten är försedd med ett cirkulärt rikmedel kan en rektangulär blybländare sättas fast på riktmedlet. Denna kommer att korrigera strålfältets storlek till filmens (rektangulära) format. 6 Hur åstadkommer man bra röntgenbilder? Parallellteknik och inställningshjälpmedel Ett parallellt strålfält ger den bästa bildgeometrin. Detta kan åstadkommas genom användning av ett långt öppet riktmedel. Riktmedlets längd skall ge ett avstånd mellan fokus riktmedlets ände på minst 20 centimeter. Bildgeometrin förbättras ytterligare om strålfältet är vinkelrätt mot objektet och filmen. Inställningshjälpmedel kan säkerställa att strålfältet har korrekt orientering i förhållande till objektet och filmen. Mer avancerade inställningshjälpmedel är utrustade med en tillsatbländare som garanterar minsta fältstorlek och ändå bibehåller korrekt orientering av fältet i förhållande till filmen. 13

16 Exponeringstabell Patienter kan vara små eller stora; röntgenbilder tas i molarregionen med dess täta benstruktur eller i incisivregionen där de anatomiska dimensionerna är små. Dessa skillnader bör återspeglas i exponeringstiden. På grund av att de olika regionerna hos skilda patienter följer samma mönster kan erforderliga exponeringstider ges i en så kalld exponeringstabell. Användningen av en exponeringstabell kommer att ge standardiserat och förutsägbart resultat och således bidra till att omtagningar undviks på grund av över- eller underexponering. Standardiserad framkallningsprocess Framkallning av filmen är ett väsentligt steg mot det slutliga resultatet. Femtio procent av alla omtagningar beror på felaktig framkallning. Standardiserad framkallning är beroende av: - framkallningslösningarnas temperatur (handframkallning: 20 C; automatisk framkallning enligt tillverkarens anvisningar); - korrekt framkallningstid (handframkallning: 4,5 minuter; automatisk framkallning enligt tillverkarens anvisningar); - framkallningslösningarnas koncentration (följ noga tillverkarens anvisningar); - användning och förnyelse avframkallningslösningarna (framkallare behöver bytas efter ungefär tre veckor även om inga filmer har framkallats); - ändamålsenlig mörkrumsutrustning (rena arbetsytor, inget ljusläckage i dörr eller filter över dagsljusframkallningsmaskin, korrekt typ av mörkrumsbelysning och inga repori belysningens färgfilter, maximalt 15 W lampa i mörkrumsbelysningen). 7 Hur upprätthålls ett gott arbete? Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll Det är tandläkarens och andra medlemmars i tandläkarteamet ansvar att erbjuda patienten optimal vård. Med hänsyn till dental radiologi betyder detta att röntgenbilder skall tas med den lägsta dos som rimligen kan åstadkommas och att all information som bilden innehåller används för att förbättra eller upprätthålla patientens hälsa. Tandläkaren måste regelbundet kontrollera att utrustningen fungerar korrekt och ge sin personal adekvata instruktioner. Det är klokt att notera alla misstag och att utvärdera anteckningarna då och då. Detta kommer att göra det lättare att identifiera anledningen till åtgärdsfel eller systematiska fel. 14

17 Standardisering av tekniska parametrar och åtgärder Röntgenbilders kvalitet kan bibehållas på en hög nivå genom följande standardiseringsåtgärder. Det är lättare att tolka röntgenbilder med avseende på specifika dentala problem när bildernas projektionsgeometri är konstant. Genom att tillförsäkra detta kan man i allmänhet vara säker på att skillnader mellan röntgenbilder beror på patologi i stället för oförutsebara variationer i det sätt på vilket anatomiska strukturer avbiladas. Standardisering hänför sig till flera steg i det röntgendiagnostiska arbetet: - indikation för röntgenundersökning; klassifikationslistor kan vara till hjälp och stöd vid beslutsfattande beträffande indikation för röntgenundersökning; - strålfältets riktning och filmplacering: användning av inställningshjälpmedel och filmhållare enligt parallellteknik gör radiografiska diagnoser mer jämförbara mellan patienter och övertid; - framkallning av film: kontrollera regelbundet temperatur och kemikalier och säkerställ att utrustningen fungerar korrekt för att åstadkomma konstant kontrast över tid; - tolkning: utvärdera röntgenbilden systematiskt för alla tänkbara anomalier, inte bara de som antyds av patientens symptom. 8 Vilket ansvar har tandläkaren? Med hänsyn till patienten Tandläkaren bör arkivera röntgenbilder på ett organiserat sätt. Att exponera röntgenbilder därför att tidigare bilder förlorats innebär onödig användning av strålning. Röntgenbilder behövs inte endast vid det tillfälle då de exponeras utan kan visa sig vara betydelsefulla också i framtiden. Tolkningen av röntgenbilder kan också förbättras genom att de jämförs med äldre bilder. Det är bland enklare att bekräfta existensen av en lesion genom att jämföra röntgenbilderna med tidigare undersökningar. Av tandläkarna fordras att de sänder röntgenbilder till kolleger, när de blir ombedda om detta (till exempel när patienten har flyttat och kommer att behandlas av en annan tandläkare). Det ligger i tandläkarens ansvar att såsom expert besluta om röntgenunderundersökning kommer att blir tull nytta för patienten eller inte. Han måste känna till hur dosen hålls så låg som är rimligt under givna förutsättningar. 15

18 Med hänsyn till personalen Alla medlemmar i tandläkarteamet skall ha adekvata instruktion och utbildning med hänsyn till bidrag till röntgenundersökningar, inkluderande filmframkallning. Fel vid filmframkallning är ett vanligt skäl för omtagningar, och ökar således dosen till patienten och tandläkaren utan att framställa någon ytterligare information än den som erhålles genam en korrekt exponering. Adekvat utbildning kan minska antalet omtagningar. Tandläkaren är skyldig att förnya sin kunskap och färdighet beträffande användning av joniserande strålning i odontologisk diagnostik, och han bör säkerställa att hans personal också gör så. 9 Vilka är de vanligaste problemen? Felaktig kontrast och/eller svärtning orsak: filmframklalningstiden för kort; lösningarna inte beredda enligt fabrikantens anvisningar; temperaturen för låg. effekt: små detaljer icke iakttabara. Överlappning orsak: inkorrekt horisontell vinkelinstälning. effekt: detektion av karies på approximala ytor nästan omöjlig. 16

19 Distorsion orsak: felaktig vertikal och/eller horisontal vinkelinställning. effekt: detaljers dimensioner och relativa position i röntgenbilden kan inte bestämmas korrekt. Exponering av film orsak: överexponering och underexponering. effekt: röntgenbilden är för mörk eller för ljus; kontrast ej optimal. Slöja orsak: effekt: sekundärstrålning har nått filmen under lagring eller under exponering av andra röntgenbilder; filmen använd efter utgångsdatum; för hög framkallningstemperatur; framkallningen förorenad med fixering; inadekvat mörkrumsbelysning, låg kontrast; små detaljer svåra att se. 17

20 10 Varför särskilt framhålla strålskydd inom odontologi? Teknisk utvekling Röntgenutrustning förbättras kontinuerligt. Detsamma gäller beträffande radiografiska filmer, förstärkningsskärmar och filmframkallningsmaterial. Tandläkaren bör vara medveten om den senaste utveklingen och angelägen att introducera ny teknik i sin praktik för att öka kvaliteten på sina radiografiska åtgärder. På grund av denna tekniska utveckling anpassas också kraven enligt lag och föreskrifter. Det är emellertid primärt av etiska skäl som tandläkaren skall sträva efter att optimera sina radiografiska åtgärder så mycket som möjligt. Patientinformation Patienten av idag vill veta vad tandläkaren gör i hans mun. Han vill ha information för att bedöma det arbete tandläkaren utför. Tandläkaren bör kunna ge patienten information om de ojämförliga fördelarna med röntgenbilder för diagnostik av många orala sjukdomar och ge honom eller henne en korrekt bedömning av de risker som är involverade vid en röntgenundersökning med hänsyn tagen till att det också kan innebära en hälsorisk för patienten att en röntgenbild ej tas. Ny vetenskaplig information Tandläkaren kan själv informera sig om ny utveckling genom att läsa den professionella och vetenskapliga dentala litteraturen. Fortbildningskurser är en annan metod att förnya sin kunskap och sina färdigheter. Filmkänslighet, högupplösande förstärkningsskärmar, digital radiografi och datorstödd tolkning av röntgenbilder är några av de områden inom dental radiografi där snabba förändringar sker. 18

21 Några definitioner absorberad dos: den mängd energi som strålning tillför bestrålade material. Enheten för absorberad dos är Gray eller Gy (Joule/kg) (rad är den gamla enheten för absorberad dos; 1 Gy = 100 rad). bissektristeknik: teknik som används för att bestämma strålfältets riktning vid exponering av intraorala filmer. Strålfältets centralstråle skall riktas vinkelrätt mot bissektrisen till den vinkel som bildas av tandens längsaxel och filmen. Vid korrekt utförande har den resulterande bilden ingen förstoring i riktningen för tandens längsaxel. bländare: öppen cylinder av metall använd för att begränsa strålfältets storlek enligt filmformatet (se också riktmedel). dosekvivalent produkten av absorberad dos och en viktningsfaktor Q som tar i beaktande den relativa biologiska effekten av strålningen. Enheten för dosekvivalent är Sievert eller Sv (den gamla eneheten är rem; 1 Sv = 100 rem). 1 Sv = Q χ Gy. För fotoner gäller att Q = 1 och att absorbtionen av 1 Gy således ger en dos av 1 Sv. dosgränser: när den erhållna dosen som en viss person erhåller ligger under den dosgräns som gäller för den personen är risken för negativa effekter acceptabel och jämförbar med andra acceptabla risker (risker förenade med yrkesutövning, trafikrisker etc; personer i radiografiskt arbete har högre dosgräns än befolkningen i övrigt). exponering: filmhållare mängden strålning mätt i en liten mängd luft vid normalt tryck och temperatur. Exponeringen definieras som antalet jonisationer som produceras av strålningen. Enheten för exponering är Coulomb (C) per kg luft. Den ursprungliga enheten för exponering är Röntgen eller R: 1 R = 2,58x 10" 4 C/kg. anordning konstruerad för att placera filmen i munnen på patienten och för att underlätta korrekt inställning av strålfältet för att således tillförsäkra standardiserad projektionsgeometri. filmkänslighet filmens känslighet för strålning. Filmer indelas i känslighetsklasser; känsligheten i varje klass är två gånger den i föregående klass. Idag är känslighetsklass E den mest känsliga och därför den som rekommenderas. fokus filmavstånd avståndet mellan fokus och film. På grund av att den genomsnittliga mängd strålning som når filmen måste hållas konstant måste exponeringstiden ökas när fokus filmavståndet är längre. 19

22 foton ett kvantum elektromagnetisk energi. Denna energi uttrycks i elektronvolt (ev) eller som den energi som upptas av en elektron som passerar en potentialskillnad på 1 volt. kilovolt eller kv potentialskillnaden mellan katod och anod i ett röntgenrör. Kilovolttalet bestämmer strålfältets energidistribution. kontrast skillnad i svärtning i en röntgenbild. milliampere eller ma antalet elektroner (strömstyrkan) som passerar från katod till anod i röntgenröret. Milliamperetalet bestämmer mängden strålning som bildas per tidsenhet vid ett givet kilovolttal. parallellteknik teknik som används för att bestämma strålfältets riktning vid exponering av ntraorala filmer. Strålfältets centralstråle skall riktas vinkelrätt mot tandens längsaxel och mot filmen. Denna teknik resulterar i idealfallet i en bild utan distorsion. primärbländare en metallskiva, ofta av bly, med en central öppning för att begränsa strålfältets diameter enligt filmens storlek. Strålfältets diameter måste vara lika med eller aningen större än filmenformatet. En rektangulär öppning kan användas för att ytterligare minska den mängd strålning som inte bidrar till bildens uppbyggnad. primärstrålning all strålning som kommer direkt från ett röntgenrörs fokus. riktmedel öppen cylinder på en dental röntgenapparat vilken tjänar som indikator på strålfältets inställning. Äldre röntgenapparater har koner; användningen av dessa utrustningar måste emellertid avrådas därför att patienten erhåller onödig sekundärstrålning bildad när strålfältet passerar en sluten kons material. risk den statistiska sannolikkheten att en effekt (i detta sammanhang som ett resultat av betrålning) inträffar. Risken är ett relativt begrepp och får inte förväxlas med den egentliga negativa effekten. sekundärstrålning spridd strålning som resultat av primärstrålningens interaktion med materia. spridd strålning se 'sekundärstrålning' 20

23 Litteratur - Goaz PW, White SC; Oral Radiology Principles and Interpretation: 2nd edn. Saint Louis: C.V.Mosby, Mackinney WEJ; Radiographic Processing and Quality Control; Philadelphia: J.B.Lippincott Company, Pasler FA; Color Atlas of Dental medicine: Radiology; eds. KH Rateitschak and HF Wolf; Stuttgart, New York: Georg Thieme Verlag, Whaites E; Essentials of Dental Radiography and Radiology; Edinburgh; Churchill Livingstone,

24 Författare Paul F. van der Stelt, Amsterdam (NL) Julien-L. Garsou, Liège (B) Översätttning Ulf Weiander, Stockholm (S) Tandläkarförbund Sverige Sveriges Tandläkarförbund Nybrogatan 53, 2 tr Box Stockholm Tel Fax Finland: Finska Tandläkarförbund Bulevardi 30 B FIN Helsingfors Tel Fax Europeiska Kommissionen Representation i Sverige: Nybrogatan 11, Box 7323 S Stockholm Tel Fax Representation i Finland: Norra Esplanaden 31 PB 234 FIN Helsingfors Tel Fax

25 Europeiska kommissionen Strålskydd och kvalitetssäkring inom dental radiologi Säker användning av röntgenbilder i tandvården Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer s. 17,6 χ 25,0 cm ISBN Pris (exkl. moms) i Luxemburg: 7 ecu

26

27 Venta Salg Verkauf Πωλήσεις * Sales Vente Vendita Verkoop Venda Myynti Försäljning BELGIQUE/BELGIË NEDERLAND CYPRUS INDIA Moniteur beige/belgisch Staatsblad Rue de Louvain 40-42/Leuvenseweg B-1000 Bruxelles/Brussel Tél. (32-2) Fax (32-2) Jean De Lan noy Avenue du Roi 202/Koningslaan 202 B-1060 Bruxelles/Brussel Tél. {32-2) Fax (32-2) jean.de.lannoy@infoboard.be URL: Librairie européenne/europese Boekhandel Rue de la Loi 244/Wetstraat 244 B-10Ί0 Bruxelles/Brussel Tél. (32 2) Fax (32 2) DANMARK J. H. Schultz Information A/S Herstedvang DK 2620 Albertslund Tit. (45) Fax (45) E mail: schullz@schultz.dk URL: httpv/ DEUTSCHLAND Bundesanzeiger Verlag Breite Straße Postfach D Köln Tel. (49 221) Fax (49 221) E mail: vertrieb@bundesanzeiger.de URL: h ttp:/avww. bundesanzeiger.de ΕΛΛΑΔΑ/GREECE G.C. Eleftheroudakis SA International Bookstore Panepistimiou 17 GR 10564Athina Tel. (30 1) /1/2/3 Fax (30 1) E mail: elebooks@nelor.gr ESPAÑA Mundi Prensa Libres, SA Castello, 37 E Madrid Tel. (34-1) Fax (34 1) E mail: libreria@mundiprensa.es URL: Boletín Oficial del Estado Trafalgar, 27 E Madrid Tel. (34 1) (Libros)/ (Suscripciones) Fax (34 1) (Libros)/ (Suscripciones) E mail: webmaster boe.es URL: hltp^/ FRANCE Journal officiel Service des publications des CE 26, rue Desaix F Paris Cedex 15 Tél. (33) /31 Fax (33) IRELAND Government Supplies Agency Publications Section 4 5 Harcourt Road Dublin 2 Tel. (353 1) Fax (353 1) ITALIA Licosa SpA Via Duca di Calabria. 1/1 Casella postale Firenze Tel. (39 55) Fax (39 55) E mail: licosa@ftbcc.it URL: LUXEMBOURG Messageries du livre SARL 5, rue Raiffeisen L 2411 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: mdl@pt.lu Abonnements: Messageries Paul Kraus 11, rue Christophe Plantin L 2339 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: mpk@pt.lu URL: SDU Servicecentrum Uitgevers Exteme Fondsen Postbus EA Den Haag Tel. (31 70) Fax (31 70) E mail: sdu@sdu.nl URL: OSTERREICH Manz'sche Verlags und Universitätsbuchhandlung GmbH Siebenbrunnengasse 21 Postfach 1 A 1050 Wien Tel. (43 1) /40 Fax (43 1) E mail: auslieferung@manz.co.at URL: PORTUGAL Imprensa Nacional Casa da Moeda, EP Rua Marques de Sä da Bandeira, 16 A P 1050 Lisboa Codex Tel. (351 1) Fax (351 1) , Distribuidora de Livros Bertrand Ld.' Rua das Terras dos Vales, 4/A Apartado P 2701 Amadora Codex Tel. (351 1) , Fax 351 1) SUOMI/FINLAND Akateeminen Kirjakauppa/Akademi ska Bokhandeln Pohjoisesplanadi 39/ Norra esplanaden 39 PL/PB 128 FIN Helsinki/Helsingfors P./tfn (358 9) F./fax (358 9) E mail: akatilaus@stockmann.mailnet.fi URL: SVERIGE BTJ AB Traktorvägen 11 S Lund Tin (46 46) Fax (46 46) E post: btjeu pub@blj.se URL: UNITED KINGDOM The Stationery Office Ltd International Sales Agency 51 Nine Elms Lane London SW8 5DR Tel. (44 171) Fax (44 171) E mail: jill.speed@theso.co.uk URL: stationery office.co.uk ISLAND Bokabud Larusar Blonda) Skólavörduslig, 2 IS 101 Reykjavik Tel. (354) Fax (354) NORGE NIC Info A/S Ostenjoveien 18 Boks 6512 Etterstad N 0606Oslo Tel. (47-22) Fax (47 22) SCHWEIZ/SUISSE/SVIZZERA OSEC Stampfenbachstrafie 85 CH 8035 Zurich Tel. (41 1) Fax (41 1) E mail: uleimbacher@osec.ch URL: BÃLGARIJA Europress Euromedia Ltd 59, Bid Vitosha BG 1000 Sofia Tel. (359 2) Fax (359 2) CESKÁ REPUBLIKA NIS CR prodejna Konviktská 5 CZ Praha 1 Tel. (420-2) , Fax (420 2) E mail: nkposp@dec.nis.cz URL; Cyprus Chamber of Commerce & Industry Griva Digeni 38 & Deligiorgi 3 Mail orders: PO Box 1455 CY 1509 Nicosia Tel. (357 2) , Fax (357 2) E mail; cy1691_eic cyprus@vans.infonet.com MAGYARORSZÄG Euro Info Service Europa Haz Margitsziget PO Box 475 H 1396 Budapest 62 Tel. (36 1) , Fax (36 1) E mail: euroinlo@mail.malav.hu URL: MALTA Miller Distributors Ltd Malta International Airport PO Box 25 LOA 05 Malta Tel. (356) Fax (356) POLSKA Ars Polona Krakowskie Przedmiescie 7 Skr. poeztowa 1001 PL Warszawa Tel. (48 22) Fax (48 22) , E mail: ars_pol@bevy.hsn.com.pl ROMANIA Euromedia Str. G ral Berthelot Nr 41 RO Bucuresti Tél. (40-1 ) , Fax (40-1 ) , SLOVAKIA Slovak Centre of Scientific and Technical Information Nàmestìe slobody 19 SK Bratislaval Tel. (421 7) Fax (421 7) E mail: europ@tbb1.sltk.sluba.sk SLOVENIA Gospodarski Vestnik Zalozniska skupina d.d. Dunajska cesta 5 SLO 1000 Ljubljana Tel. (386) Fax (386) E mail: belicd@gvestnik.si URL: TURKIYE Dünya Infotel AS Istiklål Cad. No: 469 TR Tiinel lstanbul Tel. (90 212) Fax (90 212) AUSTRALIA Hunter Publications PO Box Abbotsford, Victoria Tel. (61 3) Fax (61 3) CANADA Subscriptions only/uniquement abonnements: Renouf Publishing Co. Ltd 5369 Chemin Canotek Road Unit 1 KU 9J3 Ottawa, Ontario Tel. (1-613) Fax (1 613) E mail: renouf@fox.nstn.ca URL: EGYPT The Middle East Observer 41. Sherif Street Cairo Tel. (20 2) Fax (20 2) HRVATSKA Medlatrade Ltd Pavia Hatza 1 HR Zagreb Tel. (385 1) Fax (385 1) EBIC India 3rd Floor, Y. B. Chavan Centre Gen. J. Bhosale Marg Mumbai Tel. (91 22) Fax (91 22) E mail: ebic@giasbm01.vsnl.net.in ISRAEL ROY International 17, Shimon Hatarssi Street PO Box Tel Aviv Tel. (972 3) Fax (972 3) E mail: royil@netvision.net.il Sub agent lor the Palestinian Authority: Index Information Services PO Box Jerusalem Tel. (972-2) Fax (972 2) JAPAN PSI Japan Asahi Sanbancho Plaza # Sanbancho, Chiyoda ku Tokyo 102 Tel. (81 3) Fax (81 3) E mail: psiiapan@gol.com URL: japan.com MALAYSIA EBIC Malaysia Level 7, Wisma Hong Leong 18 Jalan Perak Kuala Lumpur Tel. (60 3) Fax (60 3) E mail: ebtc kl@mol.net.my PHILIPPINES EBIC Philippines 19th Floor, PS Bank Tower Sen. Gil J. Puyat Ave. cor.tindalo St. Makati City Metro Manilla Tel. (63 2) Fax (63 2) E mail: eccpcom@globe.com.ph RUSSIA CCEC 60 letiya Oktyabrya Av Moscow Tel. (70 95) Fax (70 95) SOUTH AFRICA Satto 5th Floor Export House. CNR Maude & West Streets PO Box Sandton Tel. (27 11) Fax (27 11) SOUTH KOREA Kyowa Book Company 1 Fl. PhyungHwa Bldg Hap Jeong Dong, Mapo Ku Seoul Tel. (82 2) /1 Fax (82 2) E mail; kyowa2@ktnet.co.kr. THAILANDE EBIC Thailand Vanissa Building 8th Floor 29 Soi Chidlom Ploenchit Bangkok Tel. (66-2) Fax (66 2) E mail: ebicbkk@ksc15.lh.com UNITED STATES OF AMERICA Beman Associates 4611 F Assembly Drive MD20706 Lanham Tel. (800) (toll free téléphona) Fax (800) (toll free lax) E mail: query@bernan.com URL: ANDERE LANDER/OTHER COUNTRIES/ AUTRES PAYS Bitte wenden Sie sich an ein Büro Ihrer Wahl / Please contact the sales office of your choice / Vou i liez vous adresser au bureau de vente de votre choix NB. Country order: EU, EFTA, EU applicarli countries, others.

28 o 9 co CD ι CD en ι CD ο Pris (exkl. moms) i Luxemburg: 7 ecu BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER * * L 2985 Luxembourg ISBN T5 aa7 i4s3b n " >