SAMMANFAnNING. MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANFAnNING. MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet"

Transkript

1 SAMMANFAnNING MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

2

3 Europeiska miljöbyrån SKRIFTSERIEN 'MIUÖFRÅGOR' NR 1 r^ 7^ /?, JA ; ^ Jf-r-s : Λ MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

4 Omslag och lay-out: Folkmann Design & Promotion En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int) Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1997 ISBN EEA, Köpenhamn, 1996 Kopiering tillåten med angivande av källan, dock Inte för kommersiellt bruk Printed in Belgium Trykt pä icke-klorblekt papper Europeiska miljöbyrån Kongens Nytorv 6 DK-1050 Köpenhamn K Danmark Tel: (+45) Fax: (+45) Homepage:

5 FÖRORD 3 FÖRORD Europeiska miljöbyråns arbete med att granska och utvärdera miljöpolitiska instrument intensifierades i början av 1996, då Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och konsumentskydd uppmanade miljöbyrån att snarast utarbeta två översiktliga rapporter, en om 'gröna avgifter' och en om 'frivilliga överenskommelser på miljöområdet'. I Europeiska miljöbyråns uppdrag ingår 'att tillhandahålla riktad information i rätt tid'. Denna rapport om miljöavgifter riktar sig till politiska beslutsfattare och allmänheten, och utgivningen sammanfaller med kommissionens pågående arbete med ett meddelande om miljöavgifter i medlemsstaterna. Rapporten om 'frivilliga överenskommelser' kommer att publiceras i Båda rapporterna är exempel på miljöbyråns rapporter om det aktuella forskningsläget och framtidsutsikterna, vilka syftar till att förse den politiska debatten med den bästa information som finns att tillgå. Avsikten är dessutom att rapporterna skall vara lättillgängliga så att de främjar ett bredare engagemang från EU-medborgarnas sida i arbetet med att utveckla och genomföra politiska åtgärder, något som skulle berika den 'process med samråd i förhand' som vissa av parlamentets ledamöter har efterlyst. En hel del har redan skrivits om gröna avgifter, i synnerhet av OECD, Nordiska rådet och Europeiska kommissionen, och miljöbyrån har alltid behov av att göra förbättringar av det arbete som har utförts. Följaktligen läggs tonvikten i denna kortfattade rapport vid gröna avgifters miljöeffektivitet och vid de politiska hindren för att genomföra dem samt sätten att överbrygga dessa hinder. Dessutom försöker författarna att betona värdet av andra miljöavgifter än energiskatter, och avsikten är att rapporten skall vara tillgänglig även för lekmän på området. En av de viktigaste fördelarna med miljöavgifter är att de kan korrigera felaktiga prissignaler på marknaden genom att se till att kostnader för förorening och andra miljökostnader införlivas med priset på den produkt eller tjänst som orsakat' dessa kostnader - vilket är ett sätt både att 'rätta till priserna' och att tillämpa principen 'förorenaren betalar'. Denna fördel med miljöavgifter erkändes i slutsatserna från rådets (miljö) sammanträde den 12 december 1991 beträffande en gemensam plattform för gemenskapen inför FNkonferensen om miljö och hållbar utveckling 1992: 'För att den nivå av omfördelning av de ekonomiska resurserna som är enförutsättningfören hållbar utveckling skall kunna uppnås, krävs att hela samhälls- och miljökostnaden införlivas med de ekonomiska verksamheterna så att externa miljöfaktorer görs interna. Detta innebär att de miljökostnader och andra kostnader som hänger samman med ett hållbart utnyttjande av naturtillgångar och som bärs av det levererande landet skall återspeglas i de ekonomiska verksamheterna. Några av de medel som skulle kunna leda till detta är ekonomiska instrument och beskattningsinstrument. ' Sedan dess har användningen av miljöavgifter ökat, men det finns fortfarande avsevärt utrymme för en mycket mera omfattande användning av dem. Det är vår förhoppning att denna rapport kommer att stimulera ytterligare utveckling och utvärdering av politiska verktyg på området. För att de strukturella förändringar som är en förutsättning för en hållbar utveckling skall kunna uppnås krävs mera långtgående skattereformer som gynnar 'nyttigheter' som sysselsättning och missgynnar Onyttigheter' som förorening och miljöförstöring. Det är emellertid så att framsteg i fråga om miljöavgifter inte kan göras med mindre än att förändringar sker på EU-nivå så att åtgärder på beskattningsområdet kan göras mera harmoniserade och mera förenliga med den gemensamma marknaden och nyckelsektorer som energi, trans-

6 4 FÖRORD port och jordbruk. Dessutom behövs förenklingar i fråga om politiskt majoritetsstöd för beskattningsåtgärder, något som eventuellt skulle kunna åstadkommas vid den pågående regeringskonferensen. Miljöbyrån har utarbetat denna rapport på grundval av utkast som tillhandahållits av Paul Ekins (Forum for the Future, Storbritannien), Mikael Skou Andersen (Aarhus universitet, Danmark) och Hans Vos (DHV Miljö och Infrastruktur, Nederländerna). Projektet har samordnats av Teresa Ribeiro (projektledare). Betydande tillägg och redaktionell hjälp har tillhandahållits av David Gee och Kai Schlegelmilch med stöd från Keimpe Wieringa. Rapporten har granskats av en rådgivande grupp bestående av två medlemmar av miljöbyråns vetenskapliga kommitté - Frank Convery (University College, Dublin) och Knut Alfsen (den norska statistikmyndigheten) -, Jos Delbeke (Europeiska kommissionen, GD XI), Jean-Philippe Barde (OECD) och representanter från sekretariatet vid Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och konsumentskydd. Ytterligare tekniskt samråd har skett med miljöbyråns nationella brännpunktsgrupp (EIONET) och Klaus Thostrup(DGXXI). Jag vill gärna tacka miljöbyråns projektgrupp och övriga medarbetare för deras arbete med att på så kort tid utarbeta denna rapport. Domingo Jiménez-Beltrán Verkställande direktör

7 SAMMANFATTNING 5 SAMMANFATTNING Viktigare slutsatser 1 Trots att man i EU:s femte handlingsprogram för miljön år 1992 rekommenderade en större användning av ekonomiska instrument som till exempel miljöavgifter, har på EU nivå endast en mindre ökning av användningen av sådana skett sedan dess. På medlemsstatsnivå har emellertid en successiv ökning av användningen av miliöavsifter ägt rum under det senaste decenniet, och ökningstakten har tilltagit under de senaste 5 6 åren. Detta är särskilt uppenbart i Skandinavien, men tydligt även i Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. 2 I rapporten granskas utvärderande studier av 16 olika miljöavgifter. Inom ramen fór de olika studiernas räckvidd förefaller dessa miljöavgifter ha varit miliöeffektiva. d.v.s. deras mål på miljöområdet har uppnätts, och dessutom förefaller dessa mål ha uppnåtts till rimliga kostnader. Som exempel på särskilt lyckade miljöavgifter kan nämnas avgifterna på svaveldioxid och kväveoxider i Sverige, avgiften på giftigt avfall i Tyskland, avgiften på vattenförorening i Nederländerna och de differentierade avgifterna på blyhaltigt bränsle och 'miljövänlig' diesel i Sverige. De eventuella negativa effekterna kan mildras tack vare de åtgärder som nämns ovan, vilket senare års erfarenhet i Skandinavien visar. Ett lands övergripande konkurrenskraft kan förbättras genom noggrant utformade avgifter som befrämjar nytänkande och stimulerar strukturellaförändringar det senare är dock ännu så länge endast spekulationer. 4 I takt med att huvudfokus på miljöområdet flyttas från lokala utsläpp, som exempelvis industriutsläpp från oljeledningar och skorstenar, till mera diffusa och rörliga källor, som till exempel fast avfall, eller föroreningar som kommer från jordbruks och transportsektorerna, skapas allt större utrymme fór ökad användning av miljöavgifter och andra marknadsbaserade instrument, både på medlemsstatsnivå och på EU nivå. 5 Miljöavgifter som är väl utformade och som genomförs så att man kan utnyttja de fördelar som nämns ovan skulle kunna leda till förbättringar vå fyra for samhällsnyttan viktiga områden: m Miljön. 3 De flesta hinder fór tillämpningen, särskilt vad gäller energiskatter, som till exempel möjliga negativa effekter på konkurrenskraften, på sysselsättningen (särskilt i specifika sektorer eller regioner) och på låginkomsttagare, kan överbryggas genom: noggrann utformning, användning av miljöavgifter och intäkterna från dem inom ramen fór politiska paket och 'gröna'skattereformer, genomförande i etapper, och omfattande samråd och information. Nytänkande och konkurrenskraft. Sysselsättningen. Skattesystemet. Detta är de viktigaste slutsatserna i en rapport om miljöavgifter som Europeiska miljöbyrån har utarbetat på Europaparlamentets uppdrag. Rapporten ger en översikt över viktigare frågor i samband med miljöavgifter, och lägger i delta sammanhang särskild tonvikt vid avgifternas miljöeffektivitet och vid de politiska hindren för deras genomförande. I rapporten finns endast kortfattade exempel på miljöavgifter; mera djupgående granskningar av miljöavgifter kan erhållas från OECD (1995).

8 6 SAMMANFATTNING Viktigare frågor Varför miljöavgifter? De främsta argumenten för användning av miljöavgifter är följande: De är särskilt effektiva instrument för att göra det externa internt, d.v.s. att låta kostnaderna för miljövårdstjänster och miljöskador (och åtgärdande av skadorna) ingå direkt i priset på de varor, tjänster eller aktiviteter som orsakar dem. Härigenom bidrar miljöavgifter till genomförandet av principen 'förorenaren betalar' och till integreringen av ekonomisk politik och miljöpolitik. De kan uppmuntra såväl konsumenter som producenter att ändra sitt beteende i riktning mot ett mera 'ekologiskt effektivt' resursutnyttjande, de kan stimulera nytänkande och strukturella förändringar, och de kan leda till att gällande regler följs i större utsträckning. De kan generera intäkter som kan användas för förbättringar på miljöutgiftsområdet och/eller för att sänka skatter på arbete, kapital och sparande. De kan vara särskilt effektiva politiska verktyg på de områden som för närvarande bar högst prioritet, nämligen föroreningar från 'diffusa' källor, d.v.s. utsläpp från transporter (inbegripet luftoch havstransport), avfall (t.ex. förpackningar och batterier) och kemikalier från jordbruket (t.ex. bekämpnings och gödningsmedel). Olika typer av miljöavgifter För att göra det lättare att bedöma olika miljöavgifters effektivitet har man delat in dem i tre huvudtyper (på grundval av deras viktigaste politiska syfte): 3 Miljöskatter intäkter. som primärt syftar till att generera I många fall handlar det i praktiken om en kombination av dessa tre typer. Utvecklingen av miljöavgifter har i stora drag gått från kostnadstäckande avgifter på 60 och 70 talen, via kombinationer av styrande avgifter och miljöskatter på 80 och 90 talen, till senare års integrering av miljöavgifter inom ramen för 'gröna' skattereformer, där avgifter på Onyttigheter' som förorening ersätter avgifter på 'nyttigheter' som arbete. Vem använder miljöavgifter? De aktuella trenderna i fråga om miljöavgifter (här indelade i energiskatter och andra avgifter) kan sammanfattas på följande sätt: Miljöavgifter (d.v.s. andra avgifter än energiskatter enligt den GDXII klassificering som tillämpas av Europeiska kommissionen) utgjorde 1993 endast 1,5% av all beskattning inom EU. Endast i ett fåtal länder svarade miljöavgifter för en större andel (Nederländerna 5,1%, Danmark 4%). De avgifter som klassificeras som energiskatter utgjorde emellertid en större del (EU genomsnitt 5,2%, upp till cirka 10% i Portugal och Grekland och 6 7% i Italien och Storbritannien). Den allmänna utvecklingen på beskattningsområdet sedan 1980 kan sammanfattas med att skatter på arbete ökat sin andel medan skatter på kapital minskat sin, under det att energiskatternas och miljöavgifternas andel har legat på ungefär samma nivå, med en smärre ökning för energiskatternas del. 1 Kostnadstäckande avgifter som exempelvis är avsedda att täcka kostnaderna för miljövårdstjänster och åtgärder för att mildra effekter, såsom vattenrening ('användaravgifter'), och som kan användas för relaterade utgifter på miljöområdet ('öronmärkta avgifter'). 2 Styrande avgifter som syftar till att ändra producenternas och/eller konsumenternas beteende. På EU nivå har förvisso inga större framsteg gjorts i fråga om genomförande av miljöavgifter, men avsevärda framsteg har gjorts på medlemsstatsnivå, särskilt i länderna i Nordeuropa. I ett flertal länder är man för närvarande i färd med att genomföra miljöavgifter inom ramen för 'gröna' skattereformer, varvid man tack vare de nya skatteintäkterna kan sänka skatter på andra områden, till exempel skatten på arbete.

9 SAMMANFATTNING 7 Fungerar miljöavgifter? I tabell 1 ges en sammanfattning av resultaten av en granskning och kvalitativ bedömning av de fåtaliga utvärderande studier av miljöavgifter som för närvarande finns att tillgå. De viktigaste slutsatserna är följande: De avgifter som utvärderats visade sig vara till gagn för miljön och förefaller i de flesta av fallen vara kostnadseffektiva inom ramen för de olika studiernas räckvidd. Några exempel på särskilt effektiva avgifter är den svenska avgiften på luftförorening, den nederländska avgiften på vattenförorening och NO x avgiften och systemet med differentierade avgifter på fordonsbränslen i Sverige. Styrande avgifter är i allmänhet miljöeffektiva om avgifterna är tillräckligt höga för att stimulera åtgärder för minskning av utsläpp eller liknande. De kostnadstäckande avgifterna får avsevärt mycket bättre miljöeffektivitet om intäkterna används till miljövårdsutgifter inom det aktuella området. Avgifterna kan få effekt efter förhållandevis kort tid (2 4 år), vilket gör dem bättre än andra miljöpolitiska verktyg. Energiskatter och viss lagstiftning kan dock behöva år för att ge nämnvärda uppfostringseffekter. Det är svårt att bedöma en avgift och dess miljöeffekter. Ofta ingår avgifterna i ett politiskt paket vars delar är intimt förbundna med varandra, vilket gör att avgiftens egna effekter inte alltid kan isoleras. Förutom det som nämns ovan kan avgifter få ett flertal miljöeffekter och ge indirekta fördelar som kan leda till politiska förbättringar på fyra nyckelområden: miljön, nytänkande och konkurrenskraft, sysselsättningen och skattesystemet. Politiska hinder Det finns ett flertal betydande politiska hinder för införande av miljöavgifter, särskilt energiskatter: De eventuella effekterna på konkurrenskraften, och ofta på sysselsättningen, särskilt i vissa sektorer eller regioner. De eventuella effekterna på låginkomsttagarna (d.v.s. de fattiga skulle kunna komma att betala mera än de rika, relativt sett). Eventuella konflikter mellan nationell beskattning och de regler som gäller på EU nivå eller inom internationell handel. Regeln om enhälliga beslut inom EU vid omröstning om åtgärder på beskattningsområdet. Uppfattningen att avgifterna måste vara höga för att fungera. Den eventuella konflikten mellan ändrat beteende (d.v.s. mindre skatt) och bibehållna inläktsnivåer. Befintliga statsbidrag, regler och liknande som ger oönskade effekter på miljöområdet. Politik på andra områden och kulturella faktorer som motverkar eller hindrar miljöavgifter. I rapporten drar man slutsatsen att de flesta av hindren fór genomforande av miljöavgifter kan överbryggas genom: Avskaffande av statsstöd och regler som ger oönskade effekter pa miljöområdet. Noggrann utformning av miljöavgifterna och av åtgärder för dämpning av deras bieffekter. B Användning av miljöavgifter och intäkterna från dem inom ramen för politiska paket och 'gröna' skattereformer. Genomförande i etapper. Omfattande samråd. Information. Frågan om avgifterna är förenliga med EU:s regler och förfarandet med enhälligt beslutsfattande måste diskuteras.

10 Tabell 1: Sammanfattning av en bedömning ( 1 ) av vissa miljöavgifter lotiverande nhbmi^^hh^^^^^^^^h Anmärkningar om allmän effektiv Miljöskatter Svavelskatt (S) C0 2 skatt (S) C0 2 skatt (N) Skatt på inrikes flygtrafik (S) Avfallsavgift (DK) V* ' '.' I-i! Bränslenas genomsnittliga svavelhalt minskade avsevärt (40%) på 2 år, och följaktligen åstadkoms en betydande minskning av svavelutsläppen. Trots att del rörde sig om en miljöskatt kunde man notera en stor motivationseffekt, sannolikt p.g.a. den höga skattesatsen. Övergång från fossila bränslen till biobränslen i fjärrvärmesystem under en tvåårsperiod. Ökad konkurrenskraft för kombinerad värme och kraftproduktion. Partiella analyser ger vid handen vissa effekter, t.ex. en minskning av de totala CO., utsläppen med 3 4% under 2 3 år. Noteras bör att trenden var stigande innan skatten infördes. Viss effekt i fråga om påskyndande av byte av brännkamrar hos ett flygbolag och allmän minskning av utsläppen under 1 3 år. Utvärdering pågår. Drastisk ökning av återanvändning av rivningsavfall från 12 till 82% under 6 8 år. Minskning av avfallsproduktionen skattesatsen nästan fördubblar kostnaden för avfallshantering. Differentierade skattesatser på blyfri bensin (S) Differentierade skattesatser på 'miljövänlig' diesel (S) Avgift på giftigt avfall (D) NO avgift (S) Avgift på gödningsmedel (S) Avgift på vattenförorening (F) Avgift på vattenförorening (D) + 0 Kostnadstäckande avgifter: användaravgifter Avgift på vattenförorening (NL) Avgift på + hushållsavfall (NI.)?/+ Kostnadstäckande avgifter: öronmärkta avgifter Batteriavgifter (S) ++ 0 Avgift på buller från flygplan (NL) 0 De differentierade skattesatserna bidrog avsevärt till att blyhalten gradvis minskade under 5 7 år. Tydligen täckte skillnaden i skattesatser merkostnaden för tillverkning av blyfri bensin stor motivationseffekt. De differentierade skattesatserna ledde till en drastisk ökning under 3 4 års tid av marknadsandelen för 'miljövänligt' bränsle som uppfyllde nya och strängare miljökrav. Skattelättnader knutna till sådant bränsle var en god drivfjäder eftersom de innebar att produktionskostnaderna blev lägre än för standardbränsle. Avfallsproduktionen minskade med minst 15% på 2 3 år. Den planerade förbränningskapaciteten kunde därefter minskas. Utformningen och skattesatsen stimulerade till övervakning och åtgärder för minskning av utsläppen i berörda fabriker, och bidrog till en minskning av NO x utsläppen med 35% på 2 år. Framgångsrik förstärkning av system med'certifikat. En av de faktorer (inom reformpolitiken på jordbruksområdet) som bidragit till minskad användning av konstgjorda gödningsmedel under 5 10 år. Systemet med skattereduktion och sektorkontrakt kan ha haft vissa positiva miljöeffekter under år. Intäkterna från avgiften är begränsade. Positiv effekt i fråga om ansökningar för och utfärdande av certifikat om mindre förorening. Tidig förvarning bidrog till ökad utbyggnad av kapaciteten för rening av spillvatten. Avgiften skapade medel för en snabb utbyggnad av reningskapaciteten. Den motiverande effekten var förvisso liten, men det faktum att intäkterna användes för att bygga ut reningskapaciteten bidrog till en avsevärd förbättring av vattenkvaliteten under år. Rättvisare fördelning av kostnaderna för hantering av hushållsavfall. De differentierade skattesatserna kan ha stimulerat minskning av avfallsmängden (10 20% mindre avfall per person). Avgiften gör det ekonomiskt genomförbart att återvinna Pb batterier. Andelen insamlade batterier var 95% 1994 (mot 60% 1989). Effekten på andra typer av batterier är oklar. Tillfredsställande i fråga om intäktsgenerering gjorde det möjligt att täcka kostnaderna för ljudisoleringsåtgärder runt en flygplats. Teckenförklaring: +/++/+++ = liten/ganska stor/stor effekt 0 = ingen effekt alls eller ingen nämnvärd effekt? = effekten okänd (') Bedömningen av den motiverande effekten grundar sig på i vilken utsträckning skattebetalarna befunnits vara benägna att minska föroreningarna, framför allt på grund av avsevärda skillnader mellan avgiftens storlek och kostnaden för åtgärder för att minska föroreningarna (eller motsvarande). Miljöeffekten grundar sig på vilka positiva miljöeffekter man funnit att avgiften givit upphov till. Frågetecken betyder att man inte funnit någon effekt.

11 SAMMANFATTNING 9 Länders övergripande konkurrenskraft kan förbättras genom väl utformade miljöavgifter som stimulerar nytänkande och eventuellt befrämjar strukturella förändringar. Rekommendationer 1 Ökad användning av miljöavgifter Behovet av att förändra produktions och konsumtionsmönster har fått ett brett erkännande sedan Riokonferensen 1992, men i rapporten om översyn av det femte handlingsprogrammet för miljön, Miljön i Europeiska unionen 1995, som publicerades av Europeiska miljöbyrån i slutet av 1995, dras slutsatsen att 'de flesta trender i fråga om produktion och konsumtion är oförändrade' ännu tre år efter offentliggörandet av det femte handlingsprogrammet. Miljöavgifter är ett av de politiska instrument som kan bidra till att åstadkomma de önskade strukturella förändringarna genom att korrigera prissignaler och snedvridning på marknaden. Därför bör miljöavgifter användas i större utsträckning. Det finns tre huvudsakliga metoder att utöka användningen av miljöavgifter: De kan utvidgas ull att omfatta fler länder i Europa. De kan göras mera harmoniserade och inbördes förenliga på EU nivå. Man kan ta fram nya typer av beskattningsobjekt, som i högre grad än nu bygger både på utgångsmaterial och på utsläpp, och utvidga avgifterna till att omfatta nya eller utvidgade beskattningsobjekt, till exempel vattentillgångar, mineralråvaror, farliga kemikalier, transporter (luftoch havstransporter), markanvändning och turism. Det fysiska resursflödet genom ekonomin, exempelvis energi, mineralråvaror och vinster från markanvändning, skulle kunna ge betydande skatteintäkter som kan komma till användning inom ramen för 'gröna' skattereformer. kunna dra praktisk nytta av dem krävs en noggrann utformning och ett väl genomtänkt genomförande av dem. I rutan nedan, som inte gör några anspråk på fullständighet, finns en sammanfattning av några viktiga punkter i fråga om framgångsrikt genomförande av miljöavgifter. 3 Mer och bättre utvärdering Teoretisk utvärdering av miljöavgifter är ett väl utvecklat område, men adekvata utvärderingar av praktiska erfarenheter av sådana avgifter är fortfarande relativt sällsynta. Följaktligen kan beslutsprocesserna hämmas av bristande återkoppling om hur väl olika alternativa strategier fungerar. För att denna situation skall kunna förbättras krävs ökade utvärderingsinsatser, bättre tillgång på tillförlitliga data och utvärderingsmekanismer som ingår i det politiska paketet i fråga. Behovet av att integrera utvärdering och utformning av avgifter har erkänts av OECD, som har tagit fram riktlinjer i fråga om metoder för utvärdering av ekonomiska instrument (OECD, kommer att publiceras under 1996). 4 Mer forskning, särskilt om politiska paket och externa faktorer Miljöavgifter fungerar ofta som bäst när de är en del av ett politiskt paket som syftar till att lösa ett (eller flera) miljöproblem, men i sådana fall är samspelet mellan olika politiska verktyg ofta komplicerat. Vidare analys och större förståelse av dessa frågor vore ytterst användbart vid framtida beslut om utformning av politiken på området. Det vore av särskilt stor nytta om man kunde utveckla en ram för bedömning av olika politiska verktygs lämplighet för olika typer av miljöproblem. Slutligen behövs forskning för att förbättra utformningen av miljöavgifter, i synnerhet forskning på områden som ekonomiska modeller och utvärdering av externa faktorer, särskilt deras fördelningsaspekter. 2 Noggrann utformning och genomtänkt genomförande Nyttan av miljöavgifter är avsevärd liksom deras potential för ökad användning, men för att man skall Det är uppenbart att det behövs mer forskning, men redan nu är så mycket känt att en omfattande utveckling av politiken på området miljöavgifter får anses vara berättigad.

12 10 SAMMANFATTNING Checklista för framgångsrikt genomförande av miljöavgifter: Förstudier som bedömer de möjliga effekterna av avgifts eller politikpaketet i fråga, särskilt beräkning av kostnaderna för minskning av utsläpp el. dyl. i varje sektor, följder i fråga om kapital, och vinster av och kostnader för förbättring av den ekologiska effektiviteten. Tidigare och mer omfattande medverkan av skattemyndigheter eller motsvarande. Omfattande samråd med berörda och med allmänheten. Tidig förvarning om framtida nya miljöavgifter. Införande av avgifterna inom ramen för ett politikpaket med kompletterande åtgärder. Införande av avgiften i etapper. Styrning av intäkterna till: skattebetalarna, t.ex. för miljöåtgärder, genom skattelättnader eller investeringsstimulerande åtgärder; information och utbildning, berörda sektorer (t.ex. en del av intäkterna från en avfallsavgift till avfallssektorn), att sänka andra skatter och avgifter, till exempel skatten på arbete. Ökad övertalningsefiekt, genom: successiv ökning av den faktiska prissignalen över längre tidsperioder, successivt borttagande av undantag. Utvärderingsåtgärder som utgör en del av avgiftssystemet.

13 RAPPORTEN I DESS HELHET HAR FÖLJANDE UPPLÄGGNING 11 RAPPORTEN I DESS HELHET HAR FÖLJANDE UPPLÄGGNING: FÖRORD SAMMANFATTNING INLEDNING VARFÖR MILJÖAVGIFTER? OLIKA TYPER AV MILJÖAVGIFTER VEM ANVÄNDER MILJÖAVGIFTER? FUNGERAR MILJÖAVGIFTER? GENOMFÖRANDE: HINDER OCH LÖSNINGAR REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA ÅTGÄRDER OCH FORSKNING BILAGA I - ALLMÄNNA BESKATTNINGSTRENDER BILAGA II - KORTFATTAD ÖVERSIKT ÖVER DE GRANSKADE AVGIFTERNA BILAGA III - NÅGRA MILJÖAVGIFTER (ICKE-ENERGISKATTER)

14 Europeiska miljöbyrån MILJÖAVGIFTER Genomfãrende och miljöeffektivitet - Sammanfattning Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer p. 17,6x25 cm ISBN

15 Venta - Salg Verkauf Πωλήσεις Sales Vente Vendita Verkoop Venda Myynti Försäljning BELGIQUE BELGIË Moniteur belge Belgisch Staatsblad Rue de Louvain 40 42; Leuvenseweg B 1000 Bruxelles.'Boissel Tél. (32 2) Fax (32 2) Jean De Lannoy Avenue du floi 202. Koningslaan 202 B 1060 Bruxelles/Brussel Tél. (32 2) Fax (32 2) E mail: jean.de n to boa rd.be Librairie europeenne/europese Boekhandel Rue de la Loi 244/ Welslraal 244 B 1040 Bruxelles'Brussel Tél. (32 2) Fax (32 2) J. H. Schultz Information A/S Herstedvang DK 2620 Albertslund TK. (45) Fax (45) E mail: URL: DEUTSCHLAND Bundesanzeiger Verlag Breite Strafle Postfach D 50667Koln Tel. (49 221) Fax ( ) GREECE ΕΛΛΑΔΑ G.C. Eleftheroudakls SA International Bookslore Panepislimiou 17 G R Athens Tel. (30 1) /1/273 Fax (30 1) E mail: ESPAÑA Mundi Prensa Libros, SA Castellò. 37 E Madrid Tel. (34 1 ) / Fax (34 1) E mail: es URL: Boletín Olicial del Estado Trafalgar, E Madrid Tel. (34 1) (Libro?)/ (Suscripciones) Fax (34 1) (Libros)/ (Suscripciones) URL: Mundi Prensa Barcelona Conseil de Cent, 391 E Barcelona Te!. (34 3) Fax (34 3) Journal officiel Service des publications des CE 26, rue Desaix F Paris Cedex 15 Tél. (33 1) /31 Fax (33 1) IRELAND Government Supplies Agency Publications Section 4 5 Harcourt Road Dublin 2 Tel. (353 1) Fax (353 1 ) ITALIA Licosa SpA Via DucarJi Calabria, IM Casella postale Firenze Tel. (39 55) Fax (39 55) E mail: URL: ICI382.alea.itVirtuaLUbraryybibliol/velnna ' licosatil.htrn GRAND DUCHE DE LUXEMBOURG Messageries du livre Sari 5, rue Raiffeisen L 2411 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: Abonnements: Messageries Paul Kraus 11. rue Christophe Plantin L 2339 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: URL: NEDERLAND SDU Servicecentrum Uilgevers Christoffel Plantijnstraat 2 Postbus EA's Gravenhage Tel, (31 70) Fax (31 70) E mail: URL: OSTERREICH Manz'sche Verlags und Universitätsbuchhandlung Gmbh Siebenbrunnengasse 21 Postfach 1 A 1050 Wien Tel. (43 1) /340 Fax (43 1) E mail: URL: PORTUGAL Imprensa Naclonal Casa da Moeda, EP Rua Marques de Sa da Bandeira. 16 A P 1050 Lisboa Codex Tel. (351 1) Fax (351 1 ) / Distribuidora de Livros Bertrand Ld.' Rua das Terras dos Vales, 4 A Apañado P 2701 Amadora Codex Tel. (351 1) / Fax (351 1) SUOMI/FINLAND Akateeminen Kirjakauppa/ Akademiska Bokhandeln Pohjoisesplanadi 39/ Norra esplanaden 39 PUPB128 FIN Helsinki/Helsingfors Tel. (358 9) Fax (358 9) E mail: URL: baoknet.culinet.t /aka/índex.htm BTJAB Traktorvagen 11 PO Box 200 S 22100Lund Tel. (46 46) Fax (46 46) E mail: URL: UNITED KINGDOM The Stationery Office Ltd (Agency Section) 51, Nine Elms Lane London SW8 5DR Tel.(44 171) Fax ( ( URL: stationery office.co.uk ICELAND Bokabud Larusar Blöndal Skólavòrdustig, 2 IS 101 Reykjavik Tel.(354) Fax (354) NIC Info A'S Ostenjoveien 18 Boks 6512 Etterstad N 0606 Oslo Tel. (47 22) Fax (47 22) SCHWEIZ.SUISSE SVIZZERA OSEC Stamplenbachstraße B5 CH 8035 Zürich Te). (41 1) Fax (41 1) E mail: URL: CESKA REPUBLIKA NIS CR prodejna Konviktská 5 CZ Praha 1 Tel. (42 2) Fax (42 2) URL: CYPRUS cs.osec mel.ch Cyprus Chamber Of Commerce & Industry 38, Grivas Digenis Ave Mail orders: PO Box 1455 CY 1509 Nicosia Tel. (357 2) / Fax (357 2) E mail: MAGYARORSZAG Euro Info Service Europa Haz Margitsziget PO Box 475 H 1396 Budapest 62 Tel. (36 1) / Fax (36 1) E mail: URL: www,euroinlo.hu/index htm MALTA Miller Distributors Ltd Malla International Airporl PO Box 25 LOA 05 Malta Tel. (356) Fax (356) POLSKA Ars Polona Krakowskie Przedmiescie 7 Skr. poczlowa 1001 PL Warszawa Tel. (48 2) Fax (48 2) TÙRKIYE Diinya Infotel A.S. IStiklál Cad. No: 469 TR Tunel lsfanbul Tel. (90 212) (90 312) Fax (90 212) BALGARIJA Europress Euromedla Ltd 59. Bid Vitosha BG 1000 Sofia Tel. (359 2) Fax (359 2) HRVATSKA Medlalrade Ltd Pavia Hatza 1 HR Zagreb Tel. (385 1) Fax (3B5 1J ROMANIA Euromedia Str. Gral Berlhelot Nr 41 RO Bucuresti Te!. (40 1) / Fax (40 1) / SLOVAKIA Slovenska Technicka Kniznlca Nàmestieslobody 19 SLO Bratislava 1 Tel (42 7) Fax (42 7) E mail: SLOVENIA Gospodarskl Vestnlk Zalozniska skupina d.d Dunajska cesta 5 S! 1000 Ljubljana Tel. (386) Fax (386) E mail: URL: ISRAEL R.O.Y. International 17. Shimon Hatarssi Street PO Box Tei Aviv Tel (972 3) Fax (972 3) E mail' net il Sub agent lor the Palestinian Authority Index Information Services PO Box Jerusalem Tel (972 2) Fax (972 2) CCEC 60 letiya Oktyabrya Av Moscow Tel. (095) Fax (095) AUSTRALIA Hunter Publications PO Box Abbolsford. Victoria Tel (61 3) Fax (61 3) CANADA Uniquement abonnements.' Subscnptions only: Rcnouf Publishing Co. Ltd 1294 Algoma Road K1B3W8 Ottawa. Ontano Tel. (1 613) Fax (1 613) E mail: URL: fox NSTN.Ca; renouf EGYPT The Middle East Observer 41. Shenf Street Cairo Tel. (20 2) Fax (20 2) JAPAN PSI Japan Asafii Sanbancho Plaza» Sanbancho, Chiyoda ku Tokyo 102 Tel.181 3) Fax (81 3) E mail: URL: apan.com SOUTH AFRICA Saffo 5th Floor Export House. CNR MaudeS West Slreets PO Box l46Sandton Tel. (27 11) Fax (27 11) UNITED STATES OF AMERICA Beman Associates 4611 F Assembly Drive MD20706 Lanham Tel. (301 ) (loll free telephone) Fax (800) (loll (ree lax) E mail: URL: MEXICO Mundl Prensa Mexico. SA de CV Río Panuco. 141 Delegación Cuauhtemoc ME Mexico DF Tel. (52 5) /60 Fax (52 5) E mail: compuserve.com REPUBLIQUE DE COREE Kyowa Book Company 1 F1. Phyung Hwa Bldg Hap Jeong Dong. Mapo Ku Seoul Tel, (82 2) /1 Fax (82 2) E mail: co kr ANDERE LANDER/OTHER COUNTRIES/ AUTRES PAYS Bitte wenden Sie sich an ein Büro Ihrer Wahl / Picase coniaci the sales office of your choice / Veuillez vous adresser au bureau dc vente de votre choix

16 ir EUR ir * op * BYRAN FÖR EUROPEISKA OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg GEMENSKAPERNAS ISBN ^2-^1^7-010-^ " Europeiska miljöbyrån Kongens Nytorv 6 DK-1050 Köpenhamn K Danmark Tel. (+45) Fax. (+45)

RADIATION PROTECTION 81

RADIATION PROTECTION 81 RADIATION PROTECTION 81 Strålskydd och kvalitetssäkring inom dental radiologi Säker användning av röntgenbilder i tandvården EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för miljö, kärnsäkerhet och civilskydd

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

BILAGA II INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET ANSVARIG FÖR IMPORT OCH FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS OCH VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE

BILAGA II INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET ANSVARIG FÖR IMPORT OCH FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS OCH VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE BILAGA II INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET ANSVARIG FÖR IMPORT OCH FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS OCH VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE FÖRORDNANDE OCH ANVÄNDNING 4 A. INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Ren luft i EU. Europeiska kommissionen

Ren luft i EU. Europeiska kommissionen Ren luft i EU Europeiska kommissionen Ren luft i EU Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servem

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 21 januari 2004 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om bemyndigande

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Internationell referensprissättning, IRP

Internationell referensprissättning, IRP 1 Internationell referensprissättning, IRP Persson U and Jönsson B. The End of the International Reference Pricing System? Applied Health Economics and Health Policy. Published online: 26 June 2015 Ulf

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.1.2017 COM(2016) 833 final 2016/0417 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/677/EU om bemyndigande för Luxemburg att tillämpa en åtgärd

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2903(RSP) 21.10.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0389 (COD) 15485/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 9 december 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 674

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2013 COM(2013) 781 final 2013/0387 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 9.6.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 150/71 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 489/2012 av den 8 juni 2012 om tillämpningsföreskrifter för artikel 16 i Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer