SAMMANFAnNING. MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANFAnNING. MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet"

Transkript

1 SAMMANFAnNING MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

2

3 Europeiska miljöbyrån SKRIFTSERIEN 'MIUÖFRÅGOR' NR 1 r^ 7^ /?, JA ; ^ Jf-r-s : Λ MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

4 Omslag och lay-out: Folkmann Design & Promotion En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int) Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1997 ISBN EEA, Köpenhamn, 1996 Kopiering tillåten med angivande av källan, dock Inte för kommersiellt bruk Printed in Belgium Trykt pä icke-klorblekt papper Europeiska miljöbyrån Kongens Nytorv 6 DK-1050 Köpenhamn K Danmark Tel: (+45) Fax: (+45) Homepage:

5 FÖRORD 3 FÖRORD Europeiska miljöbyråns arbete med att granska och utvärdera miljöpolitiska instrument intensifierades i början av 1996, då Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och konsumentskydd uppmanade miljöbyrån att snarast utarbeta två översiktliga rapporter, en om 'gröna avgifter' och en om 'frivilliga överenskommelser på miljöområdet'. I Europeiska miljöbyråns uppdrag ingår 'att tillhandahålla riktad information i rätt tid'. Denna rapport om miljöavgifter riktar sig till politiska beslutsfattare och allmänheten, och utgivningen sammanfaller med kommissionens pågående arbete med ett meddelande om miljöavgifter i medlemsstaterna. Rapporten om 'frivilliga överenskommelser' kommer att publiceras i Båda rapporterna är exempel på miljöbyråns rapporter om det aktuella forskningsläget och framtidsutsikterna, vilka syftar till att förse den politiska debatten med den bästa information som finns att tillgå. Avsikten är dessutom att rapporterna skall vara lättillgängliga så att de främjar ett bredare engagemang från EU-medborgarnas sida i arbetet med att utveckla och genomföra politiska åtgärder, något som skulle berika den 'process med samråd i förhand' som vissa av parlamentets ledamöter har efterlyst. En hel del har redan skrivits om gröna avgifter, i synnerhet av OECD, Nordiska rådet och Europeiska kommissionen, och miljöbyrån har alltid behov av att göra förbättringar av det arbete som har utförts. Följaktligen läggs tonvikten i denna kortfattade rapport vid gröna avgifters miljöeffektivitet och vid de politiska hindren för att genomföra dem samt sätten att överbrygga dessa hinder. Dessutom försöker författarna att betona värdet av andra miljöavgifter än energiskatter, och avsikten är att rapporten skall vara tillgänglig även för lekmän på området. En av de viktigaste fördelarna med miljöavgifter är att de kan korrigera felaktiga prissignaler på marknaden genom att se till att kostnader för förorening och andra miljökostnader införlivas med priset på den produkt eller tjänst som orsakat' dessa kostnader - vilket är ett sätt både att 'rätta till priserna' och att tillämpa principen 'förorenaren betalar'. Denna fördel med miljöavgifter erkändes i slutsatserna från rådets (miljö) sammanträde den 12 december 1991 beträffande en gemensam plattform för gemenskapen inför FNkonferensen om miljö och hållbar utveckling 1992: 'För att den nivå av omfördelning av de ekonomiska resurserna som är enförutsättningfören hållbar utveckling skall kunna uppnås, krävs att hela samhälls- och miljökostnaden införlivas med de ekonomiska verksamheterna så att externa miljöfaktorer görs interna. Detta innebär att de miljökostnader och andra kostnader som hänger samman med ett hållbart utnyttjande av naturtillgångar och som bärs av det levererande landet skall återspeglas i de ekonomiska verksamheterna. Några av de medel som skulle kunna leda till detta är ekonomiska instrument och beskattningsinstrument. ' Sedan dess har användningen av miljöavgifter ökat, men det finns fortfarande avsevärt utrymme för en mycket mera omfattande användning av dem. Det är vår förhoppning att denna rapport kommer att stimulera ytterligare utveckling och utvärdering av politiska verktyg på området. För att de strukturella förändringar som är en förutsättning för en hållbar utveckling skall kunna uppnås krävs mera långtgående skattereformer som gynnar 'nyttigheter' som sysselsättning och missgynnar Onyttigheter' som förorening och miljöförstöring. Det är emellertid så att framsteg i fråga om miljöavgifter inte kan göras med mindre än att förändringar sker på EU-nivå så att åtgärder på beskattningsområdet kan göras mera harmoniserade och mera förenliga med den gemensamma marknaden och nyckelsektorer som energi, trans-

6 4 FÖRORD port och jordbruk. Dessutom behövs förenklingar i fråga om politiskt majoritetsstöd för beskattningsåtgärder, något som eventuellt skulle kunna åstadkommas vid den pågående regeringskonferensen. Miljöbyrån har utarbetat denna rapport på grundval av utkast som tillhandahållits av Paul Ekins (Forum for the Future, Storbritannien), Mikael Skou Andersen (Aarhus universitet, Danmark) och Hans Vos (DHV Miljö och Infrastruktur, Nederländerna). Projektet har samordnats av Teresa Ribeiro (projektledare). Betydande tillägg och redaktionell hjälp har tillhandahållits av David Gee och Kai Schlegelmilch med stöd från Keimpe Wieringa. Rapporten har granskats av en rådgivande grupp bestående av två medlemmar av miljöbyråns vetenskapliga kommitté - Frank Convery (University College, Dublin) och Knut Alfsen (den norska statistikmyndigheten) -, Jos Delbeke (Europeiska kommissionen, GD XI), Jean-Philippe Barde (OECD) och representanter från sekretariatet vid Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och konsumentskydd. Ytterligare tekniskt samråd har skett med miljöbyråns nationella brännpunktsgrupp (EIONET) och Klaus Thostrup(DGXXI). Jag vill gärna tacka miljöbyråns projektgrupp och övriga medarbetare för deras arbete med att på så kort tid utarbeta denna rapport. Domingo Jiménez-Beltrán Verkställande direktör

7 SAMMANFATTNING 5 SAMMANFATTNING Viktigare slutsatser 1 Trots att man i EU:s femte handlingsprogram för miljön år 1992 rekommenderade en större användning av ekonomiska instrument som till exempel miljöavgifter, har på EU nivå endast en mindre ökning av användningen av sådana skett sedan dess. På medlemsstatsnivå har emellertid en successiv ökning av användningen av miliöavsifter ägt rum under det senaste decenniet, och ökningstakten har tilltagit under de senaste 5 6 åren. Detta är särskilt uppenbart i Skandinavien, men tydligt även i Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. 2 I rapporten granskas utvärderande studier av 16 olika miljöavgifter. Inom ramen fór de olika studiernas räckvidd förefaller dessa miljöavgifter ha varit miliöeffektiva. d.v.s. deras mål på miljöområdet har uppnätts, och dessutom förefaller dessa mål ha uppnåtts till rimliga kostnader. Som exempel på särskilt lyckade miljöavgifter kan nämnas avgifterna på svaveldioxid och kväveoxider i Sverige, avgiften på giftigt avfall i Tyskland, avgiften på vattenförorening i Nederländerna och de differentierade avgifterna på blyhaltigt bränsle och 'miljövänlig' diesel i Sverige. De eventuella negativa effekterna kan mildras tack vare de åtgärder som nämns ovan, vilket senare års erfarenhet i Skandinavien visar. Ett lands övergripande konkurrenskraft kan förbättras genom noggrant utformade avgifter som befrämjar nytänkande och stimulerar strukturellaförändringar det senare är dock ännu så länge endast spekulationer. 4 I takt med att huvudfokus på miljöområdet flyttas från lokala utsläpp, som exempelvis industriutsläpp från oljeledningar och skorstenar, till mera diffusa och rörliga källor, som till exempel fast avfall, eller föroreningar som kommer från jordbruks och transportsektorerna, skapas allt större utrymme fór ökad användning av miljöavgifter och andra marknadsbaserade instrument, både på medlemsstatsnivå och på EU nivå. 5 Miljöavgifter som är väl utformade och som genomförs så att man kan utnyttja de fördelar som nämns ovan skulle kunna leda till förbättringar vå fyra for samhällsnyttan viktiga områden: m Miljön. 3 De flesta hinder fór tillämpningen, särskilt vad gäller energiskatter, som till exempel möjliga negativa effekter på konkurrenskraften, på sysselsättningen (särskilt i specifika sektorer eller regioner) och på låginkomsttagare, kan överbryggas genom: noggrann utformning, användning av miljöavgifter och intäkterna från dem inom ramen fór politiska paket och 'gröna'skattereformer, genomförande i etapper, och omfattande samråd och information. Nytänkande och konkurrenskraft. Sysselsättningen. Skattesystemet. Detta är de viktigaste slutsatserna i en rapport om miljöavgifter som Europeiska miljöbyrån har utarbetat på Europaparlamentets uppdrag. Rapporten ger en översikt över viktigare frågor i samband med miljöavgifter, och lägger i delta sammanhang särskild tonvikt vid avgifternas miljöeffektivitet och vid de politiska hindren för deras genomförande. I rapporten finns endast kortfattade exempel på miljöavgifter; mera djupgående granskningar av miljöavgifter kan erhållas från OECD (1995).

8 6 SAMMANFATTNING Viktigare frågor Varför miljöavgifter? De främsta argumenten för användning av miljöavgifter är följande: De är särskilt effektiva instrument för att göra det externa internt, d.v.s. att låta kostnaderna för miljövårdstjänster och miljöskador (och åtgärdande av skadorna) ingå direkt i priset på de varor, tjänster eller aktiviteter som orsakar dem. Härigenom bidrar miljöavgifter till genomförandet av principen 'förorenaren betalar' och till integreringen av ekonomisk politik och miljöpolitik. De kan uppmuntra såväl konsumenter som producenter att ändra sitt beteende i riktning mot ett mera 'ekologiskt effektivt' resursutnyttjande, de kan stimulera nytänkande och strukturella förändringar, och de kan leda till att gällande regler följs i större utsträckning. De kan generera intäkter som kan användas för förbättringar på miljöutgiftsområdet och/eller för att sänka skatter på arbete, kapital och sparande. De kan vara särskilt effektiva politiska verktyg på de områden som för närvarande bar högst prioritet, nämligen föroreningar från 'diffusa' källor, d.v.s. utsläpp från transporter (inbegripet luftoch havstransport), avfall (t.ex. förpackningar och batterier) och kemikalier från jordbruket (t.ex. bekämpnings och gödningsmedel). Olika typer av miljöavgifter För att göra det lättare att bedöma olika miljöavgifters effektivitet har man delat in dem i tre huvudtyper (på grundval av deras viktigaste politiska syfte): 3 Miljöskatter intäkter. som primärt syftar till att generera I många fall handlar det i praktiken om en kombination av dessa tre typer. Utvecklingen av miljöavgifter har i stora drag gått från kostnadstäckande avgifter på 60 och 70 talen, via kombinationer av styrande avgifter och miljöskatter på 80 och 90 talen, till senare års integrering av miljöavgifter inom ramen för 'gröna' skattereformer, där avgifter på Onyttigheter' som förorening ersätter avgifter på 'nyttigheter' som arbete. Vem använder miljöavgifter? De aktuella trenderna i fråga om miljöavgifter (här indelade i energiskatter och andra avgifter) kan sammanfattas på följande sätt: Miljöavgifter (d.v.s. andra avgifter än energiskatter enligt den GDXII klassificering som tillämpas av Europeiska kommissionen) utgjorde 1993 endast 1,5% av all beskattning inom EU. Endast i ett fåtal länder svarade miljöavgifter för en större andel (Nederländerna 5,1%, Danmark 4%). De avgifter som klassificeras som energiskatter utgjorde emellertid en större del (EU genomsnitt 5,2%, upp till cirka 10% i Portugal och Grekland och 6 7% i Italien och Storbritannien). Den allmänna utvecklingen på beskattningsområdet sedan 1980 kan sammanfattas med att skatter på arbete ökat sin andel medan skatter på kapital minskat sin, under det att energiskatternas och miljöavgifternas andel har legat på ungefär samma nivå, med en smärre ökning för energiskatternas del. 1 Kostnadstäckande avgifter som exempelvis är avsedda att täcka kostnaderna för miljövårdstjänster och åtgärder för att mildra effekter, såsom vattenrening ('användaravgifter'), och som kan användas för relaterade utgifter på miljöområdet ('öronmärkta avgifter'). 2 Styrande avgifter som syftar till att ändra producenternas och/eller konsumenternas beteende. På EU nivå har förvisso inga större framsteg gjorts i fråga om genomförande av miljöavgifter, men avsevärda framsteg har gjorts på medlemsstatsnivå, särskilt i länderna i Nordeuropa. I ett flertal länder är man för närvarande i färd med att genomföra miljöavgifter inom ramen för 'gröna' skattereformer, varvid man tack vare de nya skatteintäkterna kan sänka skatter på andra områden, till exempel skatten på arbete.

9 SAMMANFATTNING 7 Fungerar miljöavgifter? I tabell 1 ges en sammanfattning av resultaten av en granskning och kvalitativ bedömning av de fåtaliga utvärderande studier av miljöavgifter som för närvarande finns att tillgå. De viktigaste slutsatserna är följande: De avgifter som utvärderats visade sig vara till gagn för miljön och förefaller i de flesta av fallen vara kostnadseffektiva inom ramen för de olika studiernas räckvidd. Några exempel på särskilt effektiva avgifter är den svenska avgiften på luftförorening, den nederländska avgiften på vattenförorening och NO x avgiften och systemet med differentierade avgifter på fordonsbränslen i Sverige. Styrande avgifter är i allmänhet miljöeffektiva om avgifterna är tillräckligt höga för att stimulera åtgärder för minskning av utsläpp eller liknande. De kostnadstäckande avgifterna får avsevärt mycket bättre miljöeffektivitet om intäkterna används till miljövårdsutgifter inom det aktuella området. Avgifterna kan få effekt efter förhållandevis kort tid (2 4 år), vilket gör dem bättre än andra miljöpolitiska verktyg. Energiskatter och viss lagstiftning kan dock behöva år för att ge nämnvärda uppfostringseffekter. Det är svårt att bedöma en avgift och dess miljöeffekter. Ofta ingår avgifterna i ett politiskt paket vars delar är intimt förbundna med varandra, vilket gör att avgiftens egna effekter inte alltid kan isoleras. Förutom det som nämns ovan kan avgifter få ett flertal miljöeffekter och ge indirekta fördelar som kan leda till politiska förbättringar på fyra nyckelområden: miljön, nytänkande och konkurrenskraft, sysselsättningen och skattesystemet. Politiska hinder Det finns ett flertal betydande politiska hinder för införande av miljöavgifter, särskilt energiskatter: De eventuella effekterna på konkurrenskraften, och ofta på sysselsättningen, särskilt i vissa sektorer eller regioner. De eventuella effekterna på låginkomsttagarna (d.v.s. de fattiga skulle kunna komma att betala mera än de rika, relativt sett). Eventuella konflikter mellan nationell beskattning och de regler som gäller på EU nivå eller inom internationell handel. Regeln om enhälliga beslut inom EU vid omröstning om åtgärder på beskattningsområdet. Uppfattningen att avgifterna måste vara höga för att fungera. Den eventuella konflikten mellan ändrat beteende (d.v.s. mindre skatt) och bibehållna inläktsnivåer. Befintliga statsbidrag, regler och liknande som ger oönskade effekter på miljöområdet. Politik på andra områden och kulturella faktorer som motverkar eller hindrar miljöavgifter. I rapporten drar man slutsatsen att de flesta av hindren fór genomforande av miljöavgifter kan överbryggas genom: Avskaffande av statsstöd och regler som ger oönskade effekter pa miljöområdet. Noggrann utformning av miljöavgifterna och av åtgärder för dämpning av deras bieffekter. B Användning av miljöavgifter och intäkterna från dem inom ramen för politiska paket och 'gröna' skattereformer. Genomförande i etapper. Omfattande samråd. Information. Frågan om avgifterna är förenliga med EU:s regler och förfarandet med enhälligt beslutsfattande måste diskuteras.

10 Tabell 1: Sammanfattning av en bedömning ( 1 ) av vissa miljöavgifter lotiverande nhbmi^^hh^^^^^^^^h Anmärkningar om allmän effektiv Miljöskatter Svavelskatt (S) C0 2 skatt (S) C0 2 skatt (N) Skatt på inrikes flygtrafik (S) Avfallsavgift (DK) V* ' '.' I-i! Bränslenas genomsnittliga svavelhalt minskade avsevärt (40%) på 2 år, och följaktligen åstadkoms en betydande minskning av svavelutsläppen. Trots att del rörde sig om en miljöskatt kunde man notera en stor motivationseffekt, sannolikt p.g.a. den höga skattesatsen. Övergång från fossila bränslen till biobränslen i fjärrvärmesystem under en tvåårsperiod. Ökad konkurrenskraft för kombinerad värme och kraftproduktion. Partiella analyser ger vid handen vissa effekter, t.ex. en minskning av de totala CO., utsläppen med 3 4% under 2 3 år. Noteras bör att trenden var stigande innan skatten infördes. Viss effekt i fråga om påskyndande av byte av brännkamrar hos ett flygbolag och allmän minskning av utsläppen under 1 3 år. Utvärdering pågår. Drastisk ökning av återanvändning av rivningsavfall från 12 till 82% under 6 8 år. Minskning av avfallsproduktionen skattesatsen nästan fördubblar kostnaden för avfallshantering. Differentierade skattesatser på blyfri bensin (S) Differentierade skattesatser på 'miljövänlig' diesel (S) Avgift på giftigt avfall (D) NO avgift (S) Avgift på gödningsmedel (S) Avgift på vattenförorening (F) Avgift på vattenförorening (D) + 0 Kostnadstäckande avgifter: användaravgifter Avgift på vattenförorening (NL) Avgift på + hushållsavfall (NI.)?/+ Kostnadstäckande avgifter: öronmärkta avgifter Batteriavgifter (S) ++ 0 Avgift på buller från flygplan (NL) 0 De differentierade skattesatserna bidrog avsevärt till att blyhalten gradvis minskade under 5 7 år. Tydligen täckte skillnaden i skattesatser merkostnaden för tillverkning av blyfri bensin stor motivationseffekt. De differentierade skattesatserna ledde till en drastisk ökning under 3 4 års tid av marknadsandelen för 'miljövänligt' bränsle som uppfyllde nya och strängare miljökrav. Skattelättnader knutna till sådant bränsle var en god drivfjäder eftersom de innebar att produktionskostnaderna blev lägre än för standardbränsle. Avfallsproduktionen minskade med minst 15% på 2 3 år. Den planerade förbränningskapaciteten kunde därefter minskas. Utformningen och skattesatsen stimulerade till övervakning och åtgärder för minskning av utsläppen i berörda fabriker, och bidrog till en minskning av NO x utsläppen med 35% på 2 år. Framgångsrik förstärkning av system med'certifikat. En av de faktorer (inom reformpolitiken på jordbruksområdet) som bidragit till minskad användning av konstgjorda gödningsmedel under 5 10 år. Systemet med skattereduktion och sektorkontrakt kan ha haft vissa positiva miljöeffekter under år. Intäkterna från avgiften är begränsade. Positiv effekt i fråga om ansökningar för och utfärdande av certifikat om mindre förorening. Tidig förvarning bidrog till ökad utbyggnad av kapaciteten för rening av spillvatten. Avgiften skapade medel för en snabb utbyggnad av reningskapaciteten. Den motiverande effekten var förvisso liten, men det faktum att intäkterna användes för att bygga ut reningskapaciteten bidrog till en avsevärd förbättring av vattenkvaliteten under år. Rättvisare fördelning av kostnaderna för hantering av hushållsavfall. De differentierade skattesatserna kan ha stimulerat minskning av avfallsmängden (10 20% mindre avfall per person). Avgiften gör det ekonomiskt genomförbart att återvinna Pb batterier. Andelen insamlade batterier var 95% 1994 (mot 60% 1989). Effekten på andra typer av batterier är oklar. Tillfredsställande i fråga om intäktsgenerering gjorde det möjligt att täcka kostnaderna för ljudisoleringsåtgärder runt en flygplats. Teckenförklaring: +/++/+++ = liten/ganska stor/stor effekt 0 = ingen effekt alls eller ingen nämnvärd effekt? = effekten okänd (') Bedömningen av den motiverande effekten grundar sig på i vilken utsträckning skattebetalarna befunnits vara benägna att minska föroreningarna, framför allt på grund av avsevärda skillnader mellan avgiftens storlek och kostnaden för åtgärder för att minska föroreningarna (eller motsvarande). Miljöeffekten grundar sig på vilka positiva miljöeffekter man funnit att avgiften givit upphov till. Frågetecken betyder att man inte funnit någon effekt.

11 SAMMANFATTNING 9 Länders övergripande konkurrenskraft kan förbättras genom väl utformade miljöavgifter som stimulerar nytänkande och eventuellt befrämjar strukturella förändringar. Rekommendationer 1 Ökad användning av miljöavgifter Behovet av att förändra produktions och konsumtionsmönster har fått ett brett erkännande sedan Riokonferensen 1992, men i rapporten om översyn av det femte handlingsprogrammet för miljön, Miljön i Europeiska unionen 1995, som publicerades av Europeiska miljöbyrån i slutet av 1995, dras slutsatsen att 'de flesta trender i fråga om produktion och konsumtion är oförändrade' ännu tre år efter offentliggörandet av det femte handlingsprogrammet. Miljöavgifter är ett av de politiska instrument som kan bidra till att åstadkomma de önskade strukturella förändringarna genom att korrigera prissignaler och snedvridning på marknaden. Därför bör miljöavgifter användas i större utsträckning. Det finns tre huvudsakliga metoder att utöka användningen av miljöavgifter: De kan utvidgas ull att omfatta fler länder i Europa. De kan göras mera harmoniserade och inbördes förenliga på EU nivå. Man kan ta fram nya typer av beskattningsobjekt, som i högre grad än nu bygger både på utgångsmaterial och på utsläpp, och utvidga avgifterna till att omfatta nya eller utvidgade beskattningsobjekt, till exempel vattentillgångar, mineralråvaror, farliga kemikalier, transporter (luftoch havstransporter), markanvändning och turism. Det fysiska resursflödet genom ekonomin, exempelvis energi, mineralråvaror och vinster från markanvändning, skulle kunna ge betydande skatteintäkter som kan komma till användning inom ramen för 'gröna' skattereformer. kunna dra praktisk nytta av dem krävs en noggrann utformning och ett väl genomtänkt genomförande av dem. I rutan nedan, som inte gör några anspråk på fullständighet, finns en sammanfattning av några viktiga punkter i fråga om framgångsrikt genomförande av miljöavgifter. 3 Mer och bättre utvärdering Teoretisk utvärdering av miljöavgifter är ett väl utvecklat område, men adekvata utvärderingar av praktiska erfarenheter av sådana avgifter är fortfarande relativt sällsynta. Följaktligen kan beslutsprocesserna hämmas av bristande återkoppling om hur väl olika alternativa strategier fungerar. För att denna situation skall kunna förbättras krävs ökade utvärderingsinsatser, bättre tillgång på tillförlitliga data och utvärderingsmekanismer som ingår i det politiska paketet i fråga. Behovet av att integrera utvärdering och utformning av avgifter har erkänts av OECD, som har tagit fram riktlinjer i fråga om metoder för utvärdering av ekonomiska instrument (OECD, kommer att publiceras under 1996). 4 Mer forskning, särskilt om politiska paket och externa faktorer Miljöavgifter fungerar ofta som bäst när de är en del av ett politiskt paket som syftar till att lösa ett (eller flera) miljöproblem, men i sådana fall är samspelet mellan olika politiska verktyg ofta komplicerat. Vidare analys och större förståelse av dessa frågor vore ytterst användbart vid framtida beslut om utformning av politiken på området. Det vore av särskilt stor nytta om man kunde utveckla en ram för bedömning av olika politiska verktygs lämplighet för olika typer av miljöproblem. Slutligen behövs forskning för att förbättra utformningen av miljöavgifter, i synnerhet forskning på områden som ekonomiska modeller och utvärdering av externa faktorer, särskilt deras fördelningsaspekter. 2 Noggrann utformning och genomtänkt genomförande Nyttan av miljöavgifter är avsevärd liksom deras potential för ökad användning, men för att man skall Det är uppenbart att det behövs mer forskning, men redan nu är så mycket känt att en omfattande utveckling av politiken på området miljöavgifter får anses vara berättigad.

12 10 SAMMANFATTNING Checklista för framgångsrikt genomförande av miljöavgifter: Förstudier som bedömer de möjliga effekterna av avgifts eller politikpaketet i fråga, särskilt beräkning av kostnaderna för minskning av utsläpp el. dyl. i varje sektor, följder i fråga om kapital, och vinster av och kostnader för förbättring av den ekologiska effektiviteten. Tidigare och mer omfattande medverkan av skattemyndigheter eller motsvarande. Omfattande samråd med berörda och med allmänheten. Tidig förvarning om framtida nya miljöavgifter. Införande av avgifterna inom ramen för ett politikpaket med kompletterande åtgärder. Införande av avgiften i etapper. Styrning av intäkterna till: skattebetalarna, t.ex. för miljöåtgärder, genom skattelättnader eller investeringsstimulerande åtgärder; information och utbildning, berörda sektorer (t.ex. en del av intäkterna från en avfallsavgift till avfallssektorn), att sänka andra skatter och avgifter, till exempel skatten på arbete. Ökad övertalningsefiekt, genom: successiv ökning av den faktiska prissignalen över längre tidsperioder, successivt borttagande av undantag. Utvärderingsåtgärder som utgör en del av avgiftssystemet.

13 RAPPORTEN I DESS HELHET HAR FÖLJANDE UPPLÄGGNING 11 RAPPORTEN I DESS HELHET HAR FÖLJANDE UPPLÄGGNING: FÖRORD SAMMANFATTNING INLEDNING VARFÖR MILJÖAVGIFTER? OLIKA TYPER AV MILJÖAVGIFTER VEM ANVÄNDER MILJÖAVGIFTER? FUNGERAR MILJÖAVGIFTER? GENOMFÖRANDE: HINDER OCH LÖSNINGAR REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA ÅTGÄRDER OCH FORSKNING BILAGA I - ALLMÄNNA BESKATTNINGSTRENDER BILAGA II - KORTFATTAD ÖVERSIKT ÖVER DE GRANSKADE AVGIFTERNA BILAGA III - NÅGRA MILJÖAVGIFTER (ICKE-ENERGISKATTER)

14 Europeiska miljöbyrån MILJÖAVGIFTER Genomfãrende och miljöeffektivitet - Sammanfattning Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer p. 17,6x25 cm ISBN

15 Venta - Salg Verkauf Πωλήσεις Sales Vente Vendita Verkoop Venda Myynti Försäljning BELGIQUE BELGIË Moniteur belge Belgisch Staatsblad Rue de Louvain 40 42; Leuvenseweg B 1000 Bruxelles.'Boissel Tél. (32 2) Fax (32 2) Jean De Lannoy Avenue du floi 202. Koningslaan 202 B 1060 Bruxelles/Brussel Tél. (32 2) Fax (32 2) E mail: jean.de n to boa rd.be Librairie europeenne/europese Boekhandel Rue de la Loi 244/ Welslraal 244 B 1040 Bruxelles'Brussel Tél. (32 2) Fax (32 2) J. H. Schultz Information A/S Herstedvang DK 2620 Albertslund TK. (45) Fax (45) E mail: URL: DEUTSCHLAND Bundesanzeiger Verlag Breite Strafle Postfach D 50667Koln Tel. (49 221) Fax ( ) GREECE ΕΛΛΑΔΑ G.C. Eleftheroudakls SA International Bookslore Panepislimiou 17 G R Athens Tel. (30 1) /1/273 Fax (30 1) E mail: ESPAÑA Mundi Prensa Libros, SA Castellò. 37 E Madrid Tel. (34 1 ) / Fax (34 1) E mail: es URL: Boletín Olicial del Estado Trafalgar, E Madrid Tel. (34 1) (Libro?)/ (Suscripciones) Fax (34 1) (Libros)/ (Suscripciones) URL: Mundi Prensa Barcelona Conseil de Cent, 391 E Barcelona Te!. (34 3) Fax (34 3) Journal officiel Service des publications des CE 26, rue Desaix F Paris Cedex 15 Tél. (33 1) /31 Fax (33 1) IRELAND Government Supplies Agency Publications Section 4 5 Harcourt Road Dublin 2 Tel. (353 1) Fax (353 1 ) ITALIA Licosa SpA Via DucarJi Calabria, IM Casella postale Firenze Tel. (39 55) Fax (39 55) E mail: URL: ICI382.alea.itVirtuaLUbraryybibliol/velnna ' licosatil.htrn GRAND DUCHE DE LUXEMBOURG Messageries du livre Sari 5, rue Raiffeisen L 2411 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: Abonnements: Messageries Paul Kraus 11. rue Christophe Plantin L 2339 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: URL: NEDERLAND SDU Servicecentrum Uilgevers Christoffel Plantijnstraat 2 Postbus EA's Gravenhage Tel, (31 70) Fax (31 70) E mail: URL: OSTERREICH Manz'sche Verlags und Universitätsbuchhandlung Gmbh Siebenbrunnengasse 21 Postfach 1 A 1050 Wien Tel. (43 1) /340 Fax (43 1) E mail: URL: PORTUGAL Imprensa Naclonal Casa da Moeda, EP Rua Marques de Sa da Bandeira. 16 A P 1050 Lisboa Codex Tel. (351 1) Fax (351 1 ) / Distribuidora de Livros Bertrand Ld.' Rua das Terras dos Vales, 4 A Apañado P 2701 Amadora Codex Tel. (351 1) / Fax (351 1) SUOMI/FINLAND Akateeminen Kirjakauppa/ Akademiska Bokhandeln Pohjoisesplanadi 39/ Norra esplanaden 39 PUPB128 FIN Helsinki/Helsingfors Tel. (358 9) Fax (358 9) E mail: URL: baoknet.culinet.t /aka/índex.htm BTJAB Traktorvagen 11 PO Box 200 S 22100Lund Tel. (46 46) Fax (46 46) E mail: URL: UNITED KINGDOM The Stationery Office Ltd (Agency Section) 51, Nine Elms Lane London SW8 5DR Tel.(44 171) Fax ( ( URL: stationery office.co.uk ICELAND Bokabud Larusar Blöndal Skólavòrdustig, 2 IS 101 Reykjavik Tel.(354) Fax (354) NIC Info A'S Ostenjoveien 18 Boks 6512 Etterstad N 0606 Oslo Tel. (47 22) Fax (47 22) SCHWEIZ.SUISSE SVIZZERA OSEC Stamplenbachstraße B5 CH 8035 Zürich Te). (41 1) Fax (41 1) E mail: URL: CESKA REPUBLIKA NIS CR prodejna Konviktská 5 CZ Praha 1 Tel. (42 2) Fax (42 2) URL: CYPRUS cs.osec mel.ch Cyprus Chamber Of Commerce & Industry 38, Grivas Digenis Ave Mail orders: PO Box 1455 CY 1509 Nicosia Tel. (357 2) / Fax (357 2) E mail: MAGYARORSZAG Euro Info Service Europa Haz Margitsziget PO Box 475 H 1396 Budapest 62 Tel. (36 1) / Fax (36 1) E mail: URL: www,euroinlo.hu/index htm MALTA Miller Distributors Ltd Malla International Airporl PO Box 25 LOA 05 Malta Tel. (356) Fax (356) POLSKA Ars Polona Krakowskie Przedmiescie 7 Skr. poczlowa 1001 PL Warszawa Tel. (48 2) Fax (48 2) TÙRKIYE Diinya Infotel A.S. IStiklál Cad. No: 469 TR Tunel lsfanbul Tel. (90 212) (90 312) Fax (90 212) BALGARIJA Europress Euromedla Ltd 59. Bid Vitosha BG 1000 Sofia Tel. (359 2) Fax (359 2) HRVATSKA Medlalrade Ltd Pavia Hatza 1 HR Zagreb Tel. (385 1) Fax (3B5 1J ROMANIA Euromedia Str. Gral Berlhelot Nr 41 RO Bucuresti Te!. (40 1) / Fax (40 1) / SLOVAKIA Slovenska Technicka Kniznlca Nàmestieslobody 19 SLO Bratislava 1 Tel (42 7) Fax (42 7) E mail: SLOVENIA Gospodarskl Vestnlk Zalozniska skupina d.d Dunajska cesta 5 S! 1000 Ljubljana Tel. (386) Fax (386) E mail: URL: ISRAEL R.O.Y. International 17. Shimon Hatarssi Street PO Box Tei Aviv Tel (972 3) Fax (972 3) E mail' net il Sub agent lor the Palestinian Authority Index Information Services PO Box Jerusalem Tel (972 2) Fax (972 2) CCEC 60 letiya Oktyabrya Av Moscow Tel. (095) Fax (095) AUSTRALIA Hunter Publications PO Box Abbolsford. Victoria Tel (61 3) Fax (61 3) CANADA Uniquement abonnements.' Subscnptions only: Rcnouf Publishing Co. Ltd 1294 Algoma Road K1B3W8 Ottawa. Ontano Tel. (1 613) Fax (1 613) E mail: URL: fox NSTN.Ca; renouf EGYPT The Middle East Observer 41. Shenf Street Cairo Tel. (20 2) Fax (20 2) JAPAN PSI Japan Asafii Sanbancho Plaza» Sanbancho, Chiyoda ku Tokyo 102 Tel.181 3) Fax (81 3) E mail: URL: apan.com SOUTH AFRICA Saffo 5th Floor Export House. CNR MaudeS West Slreets PO Box l46Sandton Tel. (27 11) Fax (27 11) UNITED STATES OF AMERICA Beman Associates 4611 F Assembly Drive MD20706 Lanham Tel. (301 ) (loll free telephone) Fax (800) (loll (ree lax) E mail: URL: MEXICO Mundl Prensa Mexico. SA de CV Río Panuco. 141 Delegación Cuauhtemoc ME Mexico DF Tel. (52 5) /60 Fax (52 5) E mail: compuserve.com REPUBLIQUE DE COREE Kyowa Book Company 1 F1. Phyung Hwa Bldg Hap Jeong Dong. Mapo Ku Seoul Tel, (82 2) /1 Fax (82 2) E mail: co kr ANDERE LANDER/OTHER COUNTRIES/ AUTRES PAYS Bitte wenden Sie sich an ein Büro Ihrer Wahl / Picase coniaci the sales office of your choice / Veuillez vous adresser au bureau dc vente de votre choix

16 ir EUR ir * op * BYRAN FÖR EUROPEISKA OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg GEMENSKAPERNAS ISBN ^2-^1^7-010-^ " Europeiska miljöbyrån Kongens Nytorv 6 DK-1050 Köpenhamn K Danmark Tel. (+45) Fax. (+45)

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Sysselsättning & Europeiska socialfonden. Nya sätt att motverka diskriminering och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Europeiska kommissionen

Sysselsättning & Europeiska socialfonden. Nya sätt att motverka diskriminering och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Europeiska kommissionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Nya sätt att motverka diskriminering och ojämlikhet på arbetsmarknaden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen En stor mängd övrig information om Europeiska

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

SAS- Destinationer och avreseorter Europa

SAS- Destinationer och avreseorter Europa SAS- Destinationer och avreseorter Europa Nedan framgår rabatt för respektive bokningsklass per destination och avreseort. Vid förfrågan kan Ramavtalsleverantören erbjuda högre rabatt. Sid 1 (12) Rabatten

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET GENERALDIREKTORATET FÖR FORSKNING ARBETSDOKUMENT FÖRKORTAD UTGÅVA

EUROPAPARLAMENTET GENERALDIREKTORATET FÖR FORSKNING ARBETSDOKUMENT FÖRKORTAD UTGÅVA EUROPAPARLAMENTET GENERALDIREKTORATET FÖR FORSKNING ARBETSDOKUMENT FÖRKORTAD UTGÅVA EGENFÖRETAGANDETS TILLVÄXT OCH MÖNSTER I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER Serien för socialfrågor SOCI 101a SV Denna

Läs mer

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3 EUROPEISK UNDERSÖKNING AV SMF OCH MILJÖN Välkommen till den Europeiska undersökningen om SMF och miljön. Det tar ungefär 5-10 minuter att fylla i frågeformuläret. Tack! Danska Teknologiska Institutet &

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer 3 april 2003 A5-0109/1 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens ordförande gjort uttalanden (skrivelse 000824 av den 7 februari 2003) om att revisionsrätten

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

Karbonneutrala textilplattor

Karbonneutrala textilplattor Karbonneutrala textilplattor CO 2 kompensation Till dig som är tveksam till miljökompensationer, har jag bara en fråga: när du har gjort allt du kan for att reducera din miljöpåverkan genom att ändra din

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 8.4.2008 ARBETSDOKUMENT 1 nr 2 om budgetöversynen Godtagbar risk för fel Budgetkontrollutskottet Föredragande: Herbert Bösch 1 Ett arbetsdokument är

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 16 oktober 2003 PE 324.325/20-35 ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-35 Förslag till yttrande (PE 324.325) Jean Lambert Upprättande av ett handlingsprogram

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och

Läs mer