SAMMANFAnNING. MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

Transkript

1 SAMMANFAnNING MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

2

3 Europeiska miljöbyrån SKRIFTSERIEN 'MIUÖFRÅGOR' NR 1 r^ 7^ /?, JA ; ^ Jf-r-s : Λ MILJÖAVGIFTER Genomförande och miljöeffektivitet

4 Omslag och lay-out: Folkmann Design & Promotion En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1997 ISBN EEA, Köpenhamn, 1996 Kopiering tillåten med angivande av källan, dock Inte för kommersiellt bruk Printed in Belgium Trykt pä icke-klorblekt papper Europeiska miljöbyrån Kongens Nytorv 6 DK-1050 Köpenhamn K Danmark Tel: (+45) Fax: (+45) EEA@EEA.DK Homepage:

5 FÖRORD 3 FÖRORD Europeiska miljöbyråns arbete med att granska och utvärdera miljöpolitiska instrument intensifierades i början av 1996, då Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och konsumentskydd uppmanade miljöbyrån att snarast utarbeta två översiktliga rapporter, en om 'gröna avgifter' och en om 'frivilliga överenskommelser på miljöområdet'. I Europeiska miljöbyråns uppdrag ingår 'att tillhandahålla riktad information i rätt tid'. Denna rapport om miljöavgifter riktar sig till politiska beslutsfattare och allmänheten, och utgivningen sammanfaller med kommissionens pågående arbete med ett meddelande om miljöavgifter i medlemsstaterna. Rapporten om 'frivilliga överenskommelser' kommer att publiceras i Båda rapporterna är exempel på miljöbyråns rapporter om det aktuella forskningsläget och framtidsutsikterna, vilka syftar till att förse den politiska debatten med den bästa information som finns att tillgå. Avsikten är dessutom att rapporterna skall vara lättillgängliga så att de främjar ett bredare engagemang från EU-medborgarnas sida i arbetet med att utveckla och genomföra politiska åtgärder, något som skulle berika den 'process med samråd i förhand' som vissa av parlamentets ledamöter har efterlyst. En hel del har redan skrivits om gröna avgifter, i synnerhet av OECD, Nordiska rådet och Europeiska kommissionen, och miljöbyrån har alltid behov av att göra förbättringar av det arbete som har utförts. Följaktligen läggs tonvikten i denna kortfattade rapport vid gröna avgifters miljöeffektivitet och vid de politiska hindren för att genomföra dem samt sätten att överbrygga dessa hinder. Dessutom försöker författarna att betona värdet av andra miljöavgifter än energiskatter, och avsikten är att rapporten skall vara tillgänglig även för lekmän på området. En av de viktigaste fördelarna med miljöavgifter är att de kan korrigera felaktiga prissignaler på marknaden genom att se till att kostnader för förorening och andra miljökostnader införlivas med priset på den produkt eller tjänst som orsakat' dessa kostnader - vilket är ett sätt både att 'rätta till priserna' och att tillämpa principen 'förorenaren betalar'. Denna fördel med miljöavgifter erkändes i slutsatserna från rådets (miljö) sammanträde den 12 december 1991 beträffande en gemensam plattform för gemenskapen inför FNkonferensen om miljö och hållbar utveckling 1992: 'För att den nivå av omfördelning av de ekonomiska resurserna som är enförutsättningfören hållbar utveckling skall kunna uppnås, krävs att hela samhälls- och miljökostnaden införlivas med de ekonomiska verksamheterna så att externa miljöfaktorer görs interna. Detta innebär att de miljökostnader och andra kostnader som hänger samman med ett hållbart utnyttjande av naturtillgångar och som bärs av det levererande landet skall återspeglas i de ekonomiska verksamheterna. Några av de medel som skulle kunna leda till detta är ekonomiska instrument och beskattningsinstrument. ' Sedan dess har användningen av miljöavgifter ökat, men det finns fortfarande avsevärt utrymme för en mycket mera omfattande användning av dem. Det är vår förhoppning att denna rapport kommer att stimulera ytterligare utveckling och utvärdering av politiska verktyg på området. För att de strukturella förändringar som är en förutsättning för en hållbar utveckling skall kunna uppnås krävs mera långtgående skattereformer som gynnar 'nyttigheter' som sysselsättning och missgynnar Onyttigheter' som förorening och miljöförstöring. Det är emellertid så att framsteg i fråga om miljöavgifter inte kan göras med mindre än att förändringar sker på EU-nivå så att åtgärder på beskattningsområdet kan göras mera harmoniserade och mera förenliga med den gemensamma marknaden och nyckelsektorer som energi, trans-

6 4 FÖRORD port och jordbruk. Dessutom behövs förenklingar i fråga om politiskt majoritetsstöd för beskattningsåtgärder, något som eventuellt skulle kunna åstadkommas vid den pågående regeringskonferensen. Miljöbyrån har utarbetat denna rapport på grundval av utkast som tillhandahållits av Paul Ekins (Forum for the Future, Storbritannien), Mikael Skou Andersen (Aarhus universitet, Danmark) och Hans Vos (DHV Miljö och Infrastruktur, Nederländerna). Projektet har samordnats av Teresa Ribeiro (projektledare). Betydande tillägg och redaktionell hjälp har tillhandahållits av David Gee och Kai Schlegelmilch med stöd från Keimpe Wieringa. Rapporten har granskats av en rådgivande grupp bestående av två medlemmar av miljöbyråns vetenskapliga kommitté - Frank Convery (University College, Dublin) och Knut Alfsen (den norska statistikmyndigheten) -, Jos Delbeke (Europeiska kommissionen, GD XI), Jean-Philippe Barde (OECD) och representanter från sekretariatet vid Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och konsumentskydd. Ytterligare tekniskt samråd har skett med miljöbyråns nationella brännpunktsgrupp (EIONET) och Klaus Thostrup(DGXXI). Jag vill gärna tacka miljöbyråns projektgrupp och övriga medarbetare för deras arbete med att på så kort tid utarbeta denna rapport. Domingo Jiménez-Beltrán Verkställande direktör

7 SAMMANFATTNING 5 SAMMANFATTNING Viktigare slutsatser 1 Trots att man i EU:s femte handlingsprogram för miljön år 1992 rekommenderade en större användning av ekonomiska instrument som till exempel miljöavgifter, har på EU nivå endast en mindre ökning av användningen av sådana skett sedan dess. På medlemsstatsnivå har emellertid en successiv ökning av användningen av miliöavsifter ägt rum under det senaste decenniet, och ökningstakten har tilltagit under de senaste 5 6 åren. Detta är särskilt uppenbart i Skandinavien, men tydligt även i Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. 2 I rapporten granskas utvärderande studier av 16 olika miljöavgifter. Inom ramen fór de olika studiernas räckvidd förefaller dessa miljöavgifter ha varit miliöeffektiva. d.v.s. deras mål på miljöområdet har uppnätts, och dessutom förefaller dessa mål ha uppnåtts till rimliga kostnader. Som exempel på särskilt lyckade miljöavgifter kan nämnas avgifterna på svaveldioxid och kväveoxider i Sverige, avgiften på giftigt avfall i Tyskland, avgiften på vattenförorening i Nederländerna och de differentierade avgifterna på blyhaltigt bränsle och 'miljövänlig' diesel i Sverige. De eventuella negativa effekterna kan mildras tack vare de åtgärder som nämns ovan, vilket senare års erfarenhet i Skandinavien visar. Ett lands övergripande konkurrenskraft kan förbättras genom noggrant utformade avgifter som befrämjar nytänkande och stimulerar strukturellaförändringar det senare är dock ännu så länge endast spekulationer. 4 I takt med att huvudfokus på miljöområdet flyttas från lokala utsläpp, som exempelvis industriutsläpp från oljeledningar och skorstenar, till mera diffusa och rörliga källor, som till exempel fast avfall, eller föroreningar som kommer från jordbruks och transportsektorerna, skapas allt större utrymme fór ökad användning av miljöavgifter och andra marknadsbaserade instrument, både på medlemsstatsnivå och på EU nivå. 5 Miljöavgifter som är väl utformade och som genomförs så att man kan utnyttja de fördelar som nämns ovan skulle kunna leda till förbättringar vå fyra for samhällsnyttan viktiga områden: m Miljön. 3 De flesta hinder fór tillämpningen, särskilt vad gäller energiskatter, som till exempel möjliga negativa effekter på konkurrenskraften, på sysselsättningen (särskilt i specifika sektorer eller regioner) och på låginkomsttagare, kan överbryggas genom: noggrann utformning, användning av miljöavgifter och intäkterna från dem inom ramen fór politiska paket och 'gröna'skattereformer, genomförande i etapper, och omfattande samråd och information. Nytänkande och konkurrenskraft. Sysselsättningen. Skattesystemet. Detta är de viktigaste slutsatserna i en rapport om miljöavgifter som Europeiska miljöbyrån har utarbetat på Europaparlamentets uppdrag. Rapporten ger en översikt över viktigare frågor i samband med miljöavgifter, och lägger i delta sammanhang särskild tonvikt vid avgifternas miljöeffektivitet och vid de politiska hindren för deras genomförande. I rapporten finns endast kortfattade exempel på miljöavgifter; mera djupgående granskningar av miljöavgifter kan erhållas från OECD (1995).

8 6 SAMMANFATTNING Viktigare frågor Varför miljöavgifter? De främsta argumenten för användning av miljöavgifter är följande: De är särskilt effektiva instrument för att göra det externa internt, d.v.s. att låta kostnaderna för miljövårdstjänster och miljöskador (och åtgärdande av skadorna) ingå direkt i priset på de varor, tjänster eller aktiviteter som orsakar dem. Härigenom bidrar miljöavgifter till genomförandet av principen 'förorenaren betalar' och till integreringen av ekonomisk politik och miljöpolitik. De kan uppmuntra såväl konsumenter som producenter att ändra sitt beteende i riktning mot ett mera 'ekologiskt effektivt' resursutnyttjande, de kan stimulera nytänkande och strukturella förändringar, och de kan leda till att gällande regler följs i större utsträckning. De kan generera intäkter som kan användas för förbättringar på miljöutgiftsområdet och/eller för att sänka skatter på arbete, kapital och sparande. De kan vara särskilt effektiva politiska verktyg på de områden som för närvarande bar högst prioritet, nämligen föroreningar från 'diffusa' källor, d.v.s. utsläpp från transporter (inbegripet luftoch havstransport), avfall (t.ex. förpackningar och batterier) och kemikalier från jordbruket (t.ex. bekämpnings och gödningsmedel). Olika typer av miljöavgifter För att göra det lättare att bedöma olika miljöavgifters effektivitet har man delat in dem i tre huvudtyper (på grundval av deras viktigaste politiska syfte): 3 Miljöskatter intäkter. som primärt syftar till att generera I många fall handlar det i praktiken om en kombination av dessa tre typer. Utvecklingen av miljöavgifter har i stora drag gått från kostnadstäckande avgifter på 60 och 70 talen, via kombinationer av styrande avgifter och miljöskatter på 80 och 90 talen, till senare års integrering av miljöavgifter inom ramen för 'gröna' skattereformer, där avgifter på Onyttigheter' som förorening ersätter avgifter på 'nyttigheter' som arbete. Vem använder miljöavgifter? De aktuella trenderna i fråga om miljöavgifter (här indelade i energiskatter och andra avgifter) kan sammanfattas på följande sätt: Miljöavgifter (d.v.s. andra avgifter än energiskatter enligt den GDXII klassificering som tillämpas av Europeiska kommissionen) utgjorde 1993 endast 1,5% av all beskattning inom EU. Endast i ett fåtal länder svarade miljöavgifter för en större andel (Nederländerna 5,1%, Danmark 4%). De avgifter som klassificeras som energiskatter utgjorde emellertid en större del (EU genomsnitt 5,2%, upp till cirka 10% i Portugal och Grekland och 6 7% i Italien och Storbritannien). Den allmänna utvecklingen på beskattningsområdet sedan 1980 kan sammanfattas med att skatter på arbete ökat sin andel medan skatter på kapital minskat sin, under det att energiskatternas och miljöavgifternas andel har legat på ungefär samma nivå, med en smärre ökning för energiskatternas del. 1 Kostnadstäckande avgifter som exempelvis är avsedda att täcka kostnaderna för miljövårdstjänster och åtgärder för att mildra effekter, såsom vattenrening ('användaravgifter'), och som kan användas för relaterade utgifter på miljöområdet ('öronmärkta avgifter'). 2 Styrande avgifter som syftar till att ändra producenternas och/eller konsumenternas beteende. På EU nivå har förvisso inga större framsteg gjorts i fråga om genomförande av miljöavgifter, men avsevärda framsteg har gjorts på medlemsstatsnivå, särskilt i länderna i Nordeuropa. I ett flertal länder är man för närvarande i färd med att genomföra miljöavgifter inom ramen för 'gröna' skattereformer, varvid man tack vare de nya skatteintäkterna kan sänka skatter på andra områden, till exempel skatten på arbete.

9 SAMMANFATTNING 7 Fungerar miljöavgifter? I tabell 1 ges en sammanfattning av resultaten av en granskning och kvalitativ bedömning av de fåtaliga utvärderande studier av miljöavgifter som för närvarande finns att tillgå. De viktigaste slutsatserna är följande: De avgifter som utvärderats visade sig vara till gagn för miljön och förefaller i de flesta av fallen vara kostnadseffektiva inom ramen för de olika studiernas räckvidd. Några exempel på särskilt effektiva avgifter är den svenska avgiften på luftförorening, den nederländska avgiften på vattenförorening och NO x avgiften och systemet med differentierade avgifter på fordonsbränslen i Sverige. Styrande avgifter är i allmänhet miljöeffektiva om avgifterna är tillräckligt höga för att stimulera åtgärder för minskning av utsläpp eller liknande. De kostnadstäckande avgifterna får avsevärt mycket bättre miljöeffektivitet om intäkterna används till miljövårdsutgifter inom det aktuella området. Avgifterna kan få effekt efter förhållandevis kort tid (2 4 år), vilket gör dem bättre än andra miljöpolitiska verktyg. Energiskatter och viss lagstiftning kan dock behöva år för att ge nämnvärda uppfostringseffekter. Det är svårt att bedöma en avgift och dess miljöeffekter. Ofta ingår avgifterna i ett politiskt paket vars delar är intimt förbundna med varandra, vilket gör att avgiftens egna effekter inte alltid kan isoleras. Förutom det som nämns ovan kan avgifter få ett flertal miljöeffekter och ge indirekta fördelar som kan leda till politiska förbättringar på fyra nyckelområden: miljön, nytänkande och konkurrenskraft, sysselsättningen och skattesystemet. Politiska hinder Det finns ett flertal betydande politiska hinder för införande av miljöavgifter, särskilt energiskatter: De eventuella effekterna på konkurrenskraften, och ofta på sysselsättningen, särskilt i vissa sektorer eller regioner. De eventuella effekterna på låginkomsttagarna (d.v.s. de fattiga skulle kunna komma att betala mera än de rika, relativt sett). Eventuella konflikter mellan nationell beskattning och de regler som gäller på EU nivå eller inom internationell handel. Regeln om enhälliga beslut inom EU vid omröstning om åtgärder på beskattningsområdet. Uppfattningen att avgifterna måste vara höga för att fungera. Den eventuella konflikten mellan ändrat beteende (d.v.s. mindre skatt) och bibehållna inläktsnivåer. Befintliga statsbidrag, regler och liknande som ger oönskade effekter på miljöområdet. Politik på andra områden och kulturella faktorer som motverkar eller hindrar miljöavgifter. I rapporten drar man slutsatsen att de flesta av hindren fór genomforande av miljöavgifter kan överbryggas genom: Avskaffande av statsstöd och regler som ger oönskade effekter pa miljöområdet. Noggrann utformning av miljöavgifterna och av åtgärder för dämpning av deras bieffekter. B Användning av miljöavgifter och intäkterna från dem inom ramen för politiska paket och 'gröna' skattereformer. Genomförande i etapper. Omfattande samråd. Information. Frågan om avgifterna är förenliga med EU:s regler och förfarandet med enhälligt beslutsfattande måste diskuteras.

10 Tabell 1: Sammanfattning av en bedömning ( 1 ) av vissa miljöavgifter lotiverande nhbmi^^hh^^^^^^^^h Anmärkningar om allmän effektiv Miljöskatter Svavelskatt (S) C0 2 skatt (S) C0 2 skatt (N) Skatt på inrikes flygtrafik (S) Avfallsavgift (DK) V* ' '.' I-i! Bränslenas genomsnittliga svavelhalt minskade avsevärt (40%) på 2 år, och följaktligen åstadkoms en betydande minskning av svavelutsläppen. Trots att del rörde sig om en miljöskatt kunde man notera en stor motivationseffekt, sannolikt p.g.a. den höga skattesatsen. Övergång från fossila bränslen till biobränslen i fjärrvärmesystem under en tvåårsperiod. Ökad konkurrenskraft för kombinerad värme och kraftproduktion. Partiella analyser ger vid handen vissa effekter, t.ex. en minskning av de totala CO., utsläppen med 3 4% under 2 3 år. Noteras bör att trenden var stigande innan skatten infördes. Viss effekt i fråga om påskyndande av byte av brännkamrar hos ett flygbolag och allmän minskning av utsläppen under 1 3 år. Utvärdering pågår. Drastisk ökning av återanvändning av rivningsavfall från 12 till 82% under 6 8 år. Minskning av avfallsproduktionen skattesatsen nästan fördubblar kostnaden för avfallshantering. Differentierade skattesatser på blyfri bensin (S) Differentierade skattesatser på 'miljövänlig' diesel (S) Avgift på giftigt avfall (D) NO avgift (S) Avgift på gödningsmedel (S) Avgift på vattenförorening (F) Avgift på vattenförorening (D) + 0 Kostnadstäckande avgifter: användaravgifter Avgift på vattenförorening (NL) Avgift på + hushållsavfall (NI.)?/+ Kostnadstäckande avgifter: öronmärkta avgifter Batteriavgifter (S) ++ 0 Avgift på buller från flygplan (NL) 0 De differentierade skattesatserna bidrog avsevärt till att blyhalten gradvis minskade under 5 7 år. Tydligen täckte skillnaden i skattesatser merkostnaden för tillverkning av blyfri bensin stor motivationseffekt. De differentierade skattesatserna ledde till en drastisk ökning under 3 4 års tid av marknadsandelen för 'miljövänligt' bränsle som uppfyllde nya och strängare miljökrav. Skattelättnader knutna till sådant bränsle var en god drivfjäder eftersom de innebar att produktionskostnaderna blev lägre än för standardbränsle. Avfallsproduktionen minskade med minst 15% på 2 3 år. Den planerade förbränningskapaciteten kunde därefter minskas. Utformningen och skattesatsen stimulerade till övervakning och åtgärder för minskning av utsläppen i berörda fabriker, och bidrog till en minskning av NO x utsläppen med 35% på 2 år. Framgångsrik förstärkning av system med'certifikat. En av de faktorer (inom reformpolitiken på jordbruksområdet) som bidragit till minskad användning av konstgjorda gödningsmedel under 5 10 år. Systemet med skattereduktion och sektorkontrakt kan ha haft vissa positiva miljöeffekter under år. Intäkterna från avgiften är begränsade. Positiv effekt i fråga om ansökningar för och utfärdande av certifikat om mindre förorening. Tidig förvarning bidrog till ökad utbyggnad av kapaciteten för rening av spillvatten. Avgiften skapade medel för en snabb utbyggnad av reningskapaciteten. Den motiverande effekten var förvisso liten, men det faktum att intäkterna användes för att bygga ut reningskapaciteten bidrog till en avsevärd förbättring av vattenkvaliteten under år. Rättvisare fördelning av kostnaderna för hantering av hushållsavfall. De differentierade skattesatserna kan ha stimulerat minskning av avfallsmängden (10 20% mindre avfall per person). Avgiften gör det ekonomiskt genomförbart att återvinna Pb batterier. Andelen insamlade batterier var 95% 1994 (mot 60% 1989). Effekten på andra typer av batterier är oklar. Tillfredsställande i fråga om intäktsgenerering gjorde det möjligt att täcka kostnaderna för ljudisoleringsåtgärder runt en flygplats. Teckenförklaring: +/++/+++ = liten/ganska stor/stor effekt 0 = ingen effekt alls eller ingen nämnvärd effekt? = effekten okänd (') Bedömningen av den motiverande effekten grundar sig på i vilken utsträckning skattebetalarna befunnits vara benägna att minska föroreningarna, framför allt på grund av avsevärda skillnader mellan avgiftens storlek och kostnaden för åtgärder för att minska föroreningarna (eller motsvarande). Miljöeffekten grundar sig på vilka positiva miljöeffekter man funnit att avgiften givit upphov till. Frågetecken betyder att man inte funnit någon effekt.

11 SAMMANFATTNING 9 Länders övergripande konkurrenskraft kan förbättras genom väl utformade miljöavgifter som stimulerar nytänkande och eventuellt befrämjar strukturella förändringar. Rekommendationer 1 Ökad användning av miljöavgifter Behovet av att förändra produktions och konsumtionsmönster har fått ett brett erkännande sedan Riokonferensen 1992, men i rapporten om översyn av det femte handlingsprogrammet för miljön, Miljön i Europeiska unionen 1995, som publicerades av Europeiska miljöbyrån i slutet av 1995, dras slutsatsen att 'de flesta trender i fråga om produktion och konsumtion är oförändrade' ännu tre år efter offentliggörandet av det femte handlingsprogrammet. Miljöavgifter är ett av de politiska instrument som kan bidra till att åstadkomma de önskade strukturella förändringarna genom att korrigera prissignaler och snedvridning på marknaden. Därför bör miljöavgifter användas i större utsträckning. Det finns tre huvudsakliga metoder att utöka användningen av miljöavgifter: De kan utvidgas ull att omfatta fler länder i Europa. De kan göras mera harmoniserade och inbördes förenliga på EU nivå. Man kan ta fram nya typer av beskattningsobjekt, som i högre grad än nu bygger både på utgångsmaterial och på utsläpp, och utvidga avgifterna till att omfatta nya eller utvidgade beskattningsobjekt, till exempel vattentillgångar, mineralråvaror, farliga kemikalier, transporter (luftoch havstransporter), markanvändning och turism. Det fysiska resursflödet genom ekonomin, exempelvis energi, mineralråvaror och vinster från markanvändning, skulle kunna ge betydande skatteintäkter som kan komma till användning inom ramen för 'gröna' skattereformer. kunna dra praktisk nytta av dem krävs en noggrann utformning och ett väl genomtänkt genomförande av dem. I rutan nedan, som inte gör några anspråk på fullständighet, finns en sammanfattning av några viktiga punkter i fråga om framgångsrikt genomförande av miljöavgifter. 3 Mer och bättre utvärdering Teoretisk utvärdering av miljöavgifter är ett väl utvecklat område, men adekvata utvärderingar av praktiska erfarenheter av sådana avgifter är fortfarande relativt sällsynta. Följaktligen kan beslutsprocesserna hämmas av bristande återkoppling om hur väl olika alternativa strategier fungerar. För att denna situation skall kunna förbättras krävs ökade utvärderingsinsatser, bättre tillgång på tillförlitliga data och utvärderingsmekanismer som ingår i det politiska paketet i fråga. Behovet av att integrera utvärdering och utformning av avgifter har erkänts av OECD, som har tagit fram riktlinjer i fråga om metoder för utvärdering av ekonomiska instrument (OECD, kommer att publiceras under 1996). 4 Mer forskning, särskilt om politiska paket och externa faktorer Miljöavgifter fungerar ofta som bäst när de är en del av ett politiskt paket som syftar till att lösa ett (eller flera) miljöproblem, men i sådana fall är samspelet mellan olika politiska verktyg ofta komplicerat. Vidare analys och större förståelse av dessa frågor vore ytterst användbart vid framtida beslut om utformning av politiken på området. Det vore av särskilt stor nytta om man kunde utveckla en ram för bedömning av olika politiska verktygs lämplighet för olika typer av miljöproblem. Slutligen behövs forskning för att förbättra utformningen av miljöavgifter, i synnerhet forskning på områden som ekonomiska modeller och utvärdering av externa faktorer, särskilt deras fördelningsaspekter. 2 Noggrann utformning och genomtänkt genomförande Nyttan av miljöavgifter är avsevärd liksom deras potential för ökad användning, men för att man skall Det är uppenbart att det behövs mer forskning, men redan nu är så mycket känt att en omfattande utveckling av politiken på området miljöavgifter får anses vara berättigad.

12 10 SAMMANFATTNING Checklista för framgångsrikt genomförande av miljöavgifter: Förstudier som bedömer de möjliga effekterna av avgifts eller politikpaketet i fråga, särskilt beräkning av kostnaderna för minskning av utsläpp el. dyl. i varje sektor, följder i fråga om kapital, och vinster av och kostnader för förbättring av den ekologiska effektiviteten. Tidigare och mer omfattande medverkan av skattemyndigheter eller motsvarande. Omfattande samråd med berörda och med allmänheten. Tidig förvarning om framtida nya miljöavgifter. Införande av avgifterna inom ramen för ett politikpaket med kompletterande åtgärder. Införande av avgiften i etapper. Styrning av intäkterna till: skattebetalarna, t.ex. för miljöåtgärder, genom skattelättnader eller investeringsstimulerande åtgärder; information och utbildning, berörda sektorer (t.ex. en del av intäkterna från en avfallsavgift till avfallssektorn), att sänka andra skatter och avgifter, till exempel skatten på arbete. Ökad övertalningsefiekt, genom: successiv ökning av den faktiska prissignalen över längre tidsperioder, successivt borttagande av undantag. Utvärderingsåtgärder som utgör en del av avgiftssystemet.

13 RAPPORTEN I DESS HELHET HAR FÖLJANDE UPPLÄGGNING 11 RAPPORTEN I DESS HELHET HAR FÖLJANDE UPPLÄGGNING: FÖRORD SAMMANFATTNING INLEDNING VARFÖR MILJÖAVGIFTER? OLIKA TYPER AV MILJÖAVGIFTER VEM ANVÄNDER MILJÖAVGIFTER? FUNGERAR MILJÖAVGIFTER? GENOMFÖRANDE: HINDER OCH LÖSNINGAR REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA ÅTGÄRDER OCH FORSKNING BILAGA I - ALLMÄNNA BESKATTNINGSTRENDER BILAGA II - KORTFATTAD ÖVERSIKT ÖVER DE GRANSKADE AVGIFTERNA BILAGA III - NÅGRA MILJÖAVGIFTER (ICKE-ENERGISKATTER)

14 Europeiska miljöbyrån MILJÖAVGIFTER Genomfãrende och miljöeffektivitet - Sammanfattning Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer p. 17,6x25 cm ISBN

15 Venta - Salg Verkauf Πωλήσεις Sales Vente Vendita Verkoop Venda Myynti Försäljning BELGIQUE BELGIË Moniteur belge Belgisch Staatsblad Rue de Louvain 40 42; Leuvenseweg B 1000 Bruxelles.'Boissel Tél. (32 2) Fax (32 2) Jean De Lannoy Avenue du floi 202. Koningslaan 202 B 1060 Bruxelles/Brussel Tél. (32 2) Fax (32 2) E mail: jean.de n to boa rd.be Librairie europeenne/europese Boekhandel Rue de la Loi 244/ Welslraal 244 B 1040 Bruxelles'Brussel Tél. (32 2) Fax (32 2) J. H. Schultz Information A/S Herstedvang DK 2620 Albertslund TK. (45) Fax (45) E mail: schultz@schullz.dk URL: DEUTSCHLAND Bundesanzeiger Verlag Breite Strafle Postfach D 50667Koln Tel. (49 221) Fax ( ) GREECE ΕΛΛΑΔΑ G.C. Eleftheroudakls SA International Bookslore Panepislimiou 17 G R Athens Tel. (30 1) /1/273 Fax (30 1) E mail: e1ebq0ks@netor,gr ESPAÑA Mundi Prensa Libros, SA Castellò. 37 E Madrid Tel. (34 1 ) / Fax (34 1) E mail: mundiprensa@tsai es URL: Boletín Olicial del Estado Trafalgar, E Madrid Tel. (34 1) (Libro?)/ (Suscripciones) Fax (34 1) (Libros)/ (Suscripciones) URL: Mundi Prensa Barcelona Conseil de Cent, 391 E Barcelona Te!. (34 3) Fax (34 3) Journal officiel Service des publications des CE 26, rue Desaix F Paris Cedex 15 Tél. (33 1) /31 Fax (33 1) IRELAND Government Supplies Agency Publications Section 4 5 Harcourt Road Dublin 2 Tel. (353 1) Fax (353 1 ) ITALIA Licosa SpA Via DucarJi Calabria, IM Casella postale Firenze Tel. (39 55) Fax (39 55) E mail: licosa@ftbcc.il URL: ICI382.alea.itVirtuaLUbraryybibliol/velnna ' licosatil.htrn GRAND DUCHE DE LUXEMBOURG Messageries du livre Sari 5, rue Raiffeisen L 2411 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: mdl@pl.lu Abonnements: Messageries Paul Kraus 11. rue Christophe Plantin L 2339 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: mpk@pt.lu URL: NEDERLAND SDU Servicecentrum Uilgevers Christoffel Plantijnstraat 2 Postbus EA's Gravenhage Tel, (31 70) Fax (31 70) E mail: sdu@sdu.nl URL: OSTERREICH Manz'sche Verlags und Universitätsbuchhandlung Gmbh Siebenbrunnengasse 21 Postfach 1 A 1050 Wien Tel. (43 1) /340 Fax (43 1) E mail: auslieferung@manz.co.af URL: PORTUGAL Imprensa Naclonal Casa da Moeda, EP Rua Marques de Sa da Bandeira. 16 A P 1050 Lisboa Codex Tel. (351 1) Fax (351 1 ) / Distribuidora de Livros Bertrand Ld.' Rua das Terras dos Vales, 4 A Apañado P 2701 Amadora Codex Tel. (351 1) / Fax (351 1) SUOMI/FINLAND Akateeminen Kirjakauppa/ Akademiska Bokhandeln Pohjoisesplanadi 39/ Norra esplanaden 39 PUPB128 FIN Helsinki/Helsingfors Tel. (358 9) Fax (358 9) E mail: akatilaus@stockmann.mailnet.fi URL: baoknet.culinet.t /aka/índex.htm BTJAB Traktorvagen 11 PO Box 200 S 22100Lund Tel. (46 46) Fax (46 46) E mail: blj_tc@mail.blj.se URL: UNITED KINGDOM The Stationery Office Ltd (Agency Section) 51, Nine Elms Lane London SW8 5DR Tel.(44 171) Fax ( ( URL: stationery office.co.uk ICELAND Bokabud Larusar Blöndal Skólavòrdustig, 2 IS 101 Reykjavik Tel.(354) Fax (354) NIC Info A'S Ostenjoveien 18 Boks 6512 Etterstad N 0606 Oslo Tel. (47 22) Fax (47 22) SCHWEIZ.SUISSE SVIZZERA OSEC Stamplenbachstraße B5 CH 8035 Zürich Te). (41 1) Fax (41 1) E mail: urs.leimbacher@i URL: CESKA REPUBLIKA NIS CR prodejna Konviktská 5 CZ Praha 1 Tel. (42 2) Fax (42 2) nkposp@dec.nis.cz URL: CYPRUS cs.osec mel.ch Cyprus Chamber Of Commerce & Industry 38, Grivas Digenis Ave Mail orders: PO Box 1455 CY 1509 Nicosia Tel. (357 2) / Fax (357 2) E mail: cy1691_eic_cyprus@vans.inlonet.com MAGYARORSZAG Euro Info Service Europa Haz Margitsziget PO Box 475 H 1396 Budapest 62 Tel. (36 1) / Fax (36 1) E mail: euroinlo@mail.malav.hu URL: www,euroinlo.hu/index htm MALTA Miller Distributors Ltd Malla International Airporl PO Box 25 LOA 05 Malta Tel. (356) Fax (356) POLSKA Ars Polona Krakowskie Przedmiescie 7 Skr. poczlowa 1001 PL Warszawa Tel. (48 2) Fax (48 2) TÙRKIYE Diinya Infotel A.S. IStiklál Cad. No: 469 TR Tunel lsfanbul Tel. (90 212) (90 312) Fax (90 212) BALGARIJA Europress Euromedla Ltd 59. Bid Vitosha BG 1000 Sofia Tel. (359 2) Fax (359 2) HRVATSKA Medlalrade Ltd Pavia Hatza 1 HR Zagreb Tel. (385 1) Fax (3B5 1J ROMANIA Euromedia Str. Gral Berlhelot Nr 41 RO Bucuresti Te!. (40 1) / Fax (40 1) / SLOVAKIA Slovenska Technicka Kniznlca Nàmestieslobody 19 SLO Bratislava 1 Tel (42 7) Fax (42 7) E mail: europ@tbb1.sllk.s1uba.sk SLOVENIA Gospodarskl Vestnlk Zalozniska skupina d.d Dunajska cesta 5 S! 1000 Ljubljana Tel. (386) Fax (386) E mail: belicd@gveslmk.sr URL: ISRAEL R.O.Y. International 17. Shimon Hatarssi Street PO Box Tei Aviv Tel (972 3) Fax (972 3) E mail' royil@netvision net il Sub agent lor the Palestinian Authority Index Information Services PO Box Jerusalem Tel (972 2) Fax (972 2) CCEC 60 letiya Oktyabrya Av Moscow Tel. (095) Fax (095) AUSTRALIA Hunter Publications PO Box Abbolsford. Victoria Tel (61 3) Fax (61 3) CANADA Uniquement abonnements.' Subscnptions only: Rcnouf Publishing Co. Ltd 1294 Algoma Road K1B3W8 Ottawa. Ontano Tel. (1 613) Fax (1 613) E mail: renn_f@lox.nsin.ca URL: fox NSTN.Ca; renouf EGYPT The Middle East Observer 41. Shenf Street Cairo Tel. (20 2) Fax (20 2) JAPAN PSI Japan Asafii Sanbancho Plaza» Sanbancho, Chiyoda ku Tokyo 102 Tel.181 3) Fax (81 3) E mail: psijapan@gol.com URL: apan.com SOUTH AFRICA Saffo 5th Floor Export House. CNR MaudeS West Slreets PO Box l46Sandton Tel. (27 11) Fax (27 11) UNITED STATES OF AMERICA Beman Associates 4611 F Assembly Drive MD20706 Lanham Tel. (301 ) (loll free telephone) Fax (800) (loll (ree lax) E mail: query@bernan.com URL: MEXICO Mundl Prensa Mexico. SA de CV Río Panuco. 141 Delegación Cuauhtemoc ME Mexico DF Tel. (52 5) /60 Fax (52 5) E mail: compuserve.com REPUBLIQUE DE COREE Kyowa Book Company 1 F1. Phyung Hwa Bldg Hap Jeong Dong. Mapo Ku Seoul Tel, (82 2) /1 Fax (82 2) E mail: kyowa2@ktnef co kr ANDERE LANDER/OTHER COUNTRIES/ AUTRES PAYS Bitte wenden Sie sich an ein Büro Ihrer Wahl / Picase coniaci the sales office of your choice / Veuillez vous adresser au bureau dc vente de votre choix

16 ir EUR ir * op * BYRAN FÖR EUROPEISKA OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg GEMENSKAPERNAS ISBN ^2-^1^7-010-^ " Europeiska miljöbyrån Kongens Nytorv 6 DK-1050 Köpenhamn K Danmark Tel. (+45) Fax. (+45)