Ren luft i EU. Europeiska kommissionen

Transkript

1 Ren luft i EU Europeiska kommissionen

2

3 Ren luft i EU Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö

4 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servem ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2000 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2000 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Germany

5 Förord Europeiska unionens miljöskydds och naturvårdspolitik har sedan 1980 talet fått allt större betydelse. Skälet till detta är att de hot som miljöförstöring och alltmer uttömda naturresurser utgör fortfarande är långt ifrån avvärjda. Lyckligtvis har många människor blivit mer medvetna om de faror som lurar och har börjat kräva kraftfullare insatser på nationell och framför allt europeisk nivå för att skydda miljön. Till följd av detta har vi nu en större arsenal av miljöpolitiska åtgärder till vårt förfogande allt ifrån lagstiftning till finansiella instrument, och i och med Amsterdamfördraget har principen om en hållbar utveckling och ett starkt miljöskydd fått högsta prioritet (artikel 2). Vår politik har också blivit mer övergripande och diversifierad. Den spänner i dag över alla samhällsområden och omfattar flera olika instrument. Vissa miljöfrågor är särskilt viktiga för många européer. Luftkvaliteten är en av dessa. Det är också ett av de områden där EU har varit mest aktivt under de senaste åren. Europeiska kommissionen har haft som målsättning att utarbeta en övergripande strategi. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva och genomföra nya direktiv om luftkvalitet i vilka långsiktiga kvalitetsmål fastställs. Men vi har också själva ett direkt ansvar för att komma till rätta med detta problem genom att ändra våra dagliga rutiner. Låt oss lämna bilen hemma för att i stället gå, cykla eller utnyttja kollektivtrafiken då det är möjligt! Det är först då som livsmiljön i våra städer kan förbättras. Liksom tillgången på kapital, arbetskraft eller transportinfrastruktur kommer luftkvaliteten troligtvis att bli en avgörande faktor för investeringar och följaktligen för den

6 ekonomiska tillväxten i en region. Hur städer, och även företag, organiserar sina transportsystem kommer utan tvekan att bli en av de viktigaste frågorna de kommande åren. Hur sprider man information om luftkvalitet till medborgarna? Eli-lagstiftningen uppställer konkreta förpliktelser att upplysa allmänheten vid allvarliga miljöfaror, som till exempel i samband med alltför höga ozonvärden, vilket förekommit de senaste åren. Var och en av oss har rätt att kräva att nationella och lokala myndigheter vidtar åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. I den här broschyren beskrivs EU:s strategi på miljöområdet. Broschyren riktar sig till lokala och regionala aktörer, eke-statliga organisationer, beslutsfattare på alla nivåer, arbetsmarknadens parter samt konsumenter och medborgare i allmänhet. Vi hoppas också att informationen kan ge er idéer om hur ni själva kan bidra till att lösa miljöproblemen.

7 Luften i Europa de stora frågorna God luftkvalitet är en förutsättning för vår egen hälsa och för den omgivande miljön. De senaste åren har dock många av oss läst tidningsrubriker där det talas om de skadliga effekterna av luftföroreningar som förorsakas av mänsklig aktivitet, t.ex.: "Allt fler barn lider av astma" "Hålet i ozonskiktet blir större" "Skogar dör på grund av surt regn" "Fler stormar och perioder av torka i framtiden" De konkreta åtgärder som redan har vidtagits på olika nivåer internationell, europeisk, nationell och lokal - har hjälpt, men de är inte tillräckliga. Klimatförändringar Naturliga variationer i jordens klimat har alltid förekommit. Men på senare tid har det skett förändringar som, enligt den allmänna uppfattningen, är resultatet av mänsklig aktivitet. Denna "globala uppvärmning" orsakas av ökade utsläpp av så kallade växthusgaser som påverkar absorptionen och genomsläppligheten av solstrålningen i jordens atmosfär. Främsta orsaker: Koldioxid (C0 2 ) från energianvändning, transporter, industriprocesser, skogsavverkning. Metan (CH^) från energiproduktion och -användning, vissa former av jordbruk, avfallsdeponering. Kvävedioxid (N 2 0) från gödningsmedel, eldning av biomassa, förbränning av fossila bränslen. Freoner (CFC) från industrin, kylanläggningar, aerosoler.

8 Främsta effekter: Höjda vattennivåer i haven. Extrema väderförhållanden, t.ex. fler översvämningar, stormar och perioder av torka. Uttunning av ozonskiktet Ozonskiktet, som skyddar jorden från skadlig ultraviolett strålning, har blivit allt tunnare de senaste 25 åren. Över Antarktis är ozonskiktet så illa skadat att det har bildats ett hål som gradvis blir större. Främsta orsaker: Freoner (CFC), och i mindre utsträckning halogenerade kolväten (HCFC) från kylanläggningar, cellplast, aerosoler och lösningsmedel. Metylbromid från jorddesinfektion inom jordbruket och eldning av biomassa. Främsta effekter: Hudcancer hos människor. Skador på marina ekosystem. Försurning Nedfall av försurande ämnen i jord och vatten kan få allvarliga konsekvenser för vissa växt- och djurarter. Många av dessa ämnen härrör från industriaktiviter och förs med vinden flera tusen kilometer från källan innan de avsätts. Avsättningen av surt nedfall ligger för närvarande en bra bit över toleransnivån i många ekosystem; till exempel är

9 uppskattningsvis 20 % av skogarna och sjöarna i Skandinavien döda och ytterligare 30 % har tagit allvarlig skada, främst på grund av föroreningar från andra länder. Främsta orsaker: Svaveldioxid (S0 2 ) och kväveoxider (N0 X ) från förbränning av fossila bränslen. Ammoniak (NH 3 ) från jordbruket. Främsta effekter: Växter och fisk dör därför att de inte kan överleva i surare miljöer. Byggnadsmaterial tar skada. Förorenande ämnen som tungmetaller och nitrater avges lättare till grundvattnet. Luftkvaliteten i städerna Problem som global uppvärmning, uttunning av ozonskiktet och försurning är naturligtvis mycket oroande, men de kan förefalla avlägsna i vårt dagliga liv. Ett mera direkt bekymmer för hälsoexperter, beslutsfattare och medborgare är kopplingen mellan dålig luftkvalitet och hälsa. Luftföroreningar är ett problem, särskilt i våra städer. Merparten av vår industri och trafik är koncentrerad till stadsområdena, och här bor också nästan 80 % av EU:s befolkning. De åtgärder som har vidtagits under de senaste trettio åren för att komma till rätta med de värsta luftföroreningarna från industrin i Europas städer har

10 förbättrat situationen avsevärt. Emellertid har biltrafiken ökat enormt under samma period och därför är dålig luftkvalitet, förorsakad av avgasutsläpp från bilar, fortfarande ett allvarligt hot mot människors hälsa. Tabell ι Luftföroreningar och hälsa Förorenande ämne Främsta källa Främsta hälsoeffekter Bensen Tungmetaller (t.ex. arsenik,kadmium, bly, kvicksilver och nickel) Kravedioxid Ozon Partiklar Svaveldioxid Motorfordon Kemikalieindustrin Industriprocesser Energiproduktion Motorfordon Motorfordon Andra förbränningsprocesser Omvandling av kväveoxider och flyktiga organiska föreningar från trafiken i närvaro av solljus Förbränning av bränslen 1, ex. diesel och ved Industrin lodbruk t. ex. plöjning, svedning av mark Sekundära kemiska reaktioner Förbränning av bränslen Källa: Europeiska kommissionen, Ren luft i Europas städer, Orsakar cancer Påverkar centrala nervsystemet Orsakar cancer Ger matsmältningsproblem Skadar nervsystemet Orsakar sjukdomar i luftvägarna Skadar lungvävnad Ger andningsproblem Försämrar lungornas funktion Förvärrar astma Irriterar ögon och näsa Försämrar motståndskraften mot infektioner Orsakar cancer Ger hjärtproblem Orsakar sjukdomar i luftvägarna Ökar risken för barnadödlighet Ger andningsproblem Transporter och luftföroreningar Vi reser allt oftare och längre och med alla typer av transportmedel, men framför allt med egen bil. Bilen används för nästan åtta av tio tillryggalagda kilometer i Europeiska unionen. Hälften av alla bilresor är kortare än sex kilometer.

11 Diagram ι Persontransporter (miljarder passagerat kilometer) och fördelning mellan olika transportsätt ( % av antal tillryggalagda kilometer), EU Det finns en rad orsaker till den ökade biltrafiken. Den fysiska planeringen den fysiska uppdelningen av bostäder, arbetsplatser, köpcentrum och fritidsanläggningar tvingar oss att använda bilen därför att det inte finns några andra transportalternativ eller därför att dessa är opraktiska. Större städer till följd av denna planering har städerna vuxit till ytan. Många av oss bor i förorter. Avstånden har ökat. Att tillhandahålla bra kollektivtrafik till dessa områden är förenat med stora kostnader. Investeringarna i vägar, både i och utanför städerna, har vida överstigit investeringarna i kollektivtrafiken FÖRKLARING = bil I = buss Hl = % Källa: Europeiska kommissionen: Eurostat. Den faktiska kostnaden för bilresor i förhållande till de allmänna levnadskostnaderna har sjunkit och fortsätter att sjunka, vilket innebär att vi kan resa oftare och längre. Eftersom vi överlag är rikare än vi var för 25 år sedan har många av oss råd att köpa både en andra och en tredje bil. Bilkulturen även om vi reser mer med alla typer av transportmedel är det en viss status i att äga och använda en bil. Med en sådan enorm ökning av biltrafiken är det inte förvånande att våra städer plågas av trafikstockningar och föroreningar. Människor förflyttade sig snabbare i våra städer på den tiden då man använde häst och vagn än de gör i dag i rusningstrafik inte precis den rörelsefrihet vi eftersträvar! Och även om bilmotorn i sig själv är renare nu än förr har den miljövinst som minskade utsläpp från varje bil innebär gått förlorad genom att vi använder fler bilar för att förflytta oss fler kilometer.

12 Vad gör EU? Luftföroreningar är ett problem som berör oss alla, och vi kan alla bidra till att hitta lösningar. EU:s insatser sker på många olika nivåer. På internationell nivå Luftföroreningar tar ingen hänsyn till nationsgränser och kan i vissa fall bekämpas bäst på internationell nivå. EU:s insatser omfattar följande: Klimatförändringar Vid miljötoppmötet i Kyoto i december 1997 beslutades att industriländerna skulle minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 %. EU åtog sig att minska sina utsläpp med 8 %. Uttunning av ozonskiktet EU:s mål för 1996 beträffande utfasningen av freoner (CFC) är uppnått. Arbetet med att minska HCFC-nivån med 35 % fram till 2004 och att helt förbjuda dessa kolväten före 2030 löper enligt planerna. Försurning EU har som helhet uppfyllt kraven i internationella protokoll om försurande ämnen inom ramen för Förenta nationernas fördrag om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar. På europeisk nivå På internationell nivå kan EU endast övertala och uppmuntra andra länder att agera. Inom Europa har Europeiska kommissionen möjlighet att föreslå ny lagstiftning som måste införlivas med medlemsstaternas lagar. Lagstiftning har varit

13 ett mycket framgångsrikt sätt att bekämpa föroreningar som svaveldioxid, bly och freoner. Kommissionen inser dock att enbart lagstiftning inte är tillräckligt och den försöker genom flera andra verktyg hjälpa medlemsstaterna att förbättra luftkvaliteten genom att ingå avtal med industrin, stödja vetenskaplig forskning och teknisk utveckling, bistå vid sektoriell och fysisk planering, förbättra kvaliteten på och öka mängden av miljödata, undersöka alternativa skattemässiga åtgärder för att främja en hållbar utveckling, stödja informations- och upplysningskampanjer riktade till allmänheten, främja yrkesutbildning, ge ekonomiskt stöd. På stadsnivå Det nya ramdirektivet om luftkvalitetsstyrning i städerna är en av de viktigaste komponenterna i EC-strategin för en bättre luftkvalitet. Genom direktivet påläggs städerna stränga krav på övervakning av en rad förorenande ämnen samt en skyldighet att utarbeta handlingsplaner för att komma till rätta med dålig luftkvalitet på kort och lång sikt. En viktig punkt i ramdirektivet är rätten för myndigheterna att avbryta verksamheter i staden, däribland biltrafik, när det finns risk för att gränsvärdena överskrids. Ett annat viktigt inslag i

14 direktivet är informationskravet: om luftkvalitetsnormerna överskrids måste de berörda städerna offentliggöra sina planer för att förbättra situationen. Ruta I: Ett urval av pågående EU-åtgärder för att förbättra luftkvaliteten Införande av ett direktiv om miljökonsekvensanalyser för fysisk planering. Antagande av ett nytt ramdirektiv om luftkvalitet och planer för så kallade särdirektiv. ' Strängare lagstiftning i fråga om utsläpp från fordon, olika bränslesammansättningar och bullerkontroll. Avtal med olje- och bilindustrin om fordons- och oljeprogrammet för att minska mängden skadliga utsläpp. Främjande av bra metoder för hållbara transporter. Europeiska kommissionen stöder till exempel nätverket för bilfria städer som för närvarande har 60 medlemmar bland andra Amsterdam, Barcelona, Köpenhamn och Palermo och den har arbetsgrupper för frågor om nyttotrafik, kollektivtrafik, samåkning, vägavgifter, pendling, mindre förorenande stadsfordon och cyklister och fotgängare. EG stöder också ELTIS den europeiska informationstjänsten för lokala transporter en onlinedatabas för bra metoder. Utvärdering och utveckling av ny teknik, t.ex. vägavgifter och färdvägledning inom hela EU. Främjande av cykeln som transportsätt, till exempel genom programmet Eurovélo som innehåller planer för ett transeuropeiskt nät av cykelvägar. Tidigare framgångar ger hopp för framtiden Även om luftkvaliteten fortfarande ger anledning till oro, särskilt i städerna på grund av den ökade biltrafiken, är situationen inte alldeles hopplös. Det går att hitta lyckade exempel, och antalet växer hela tiden. Som en del i de internationella ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser antog EU 1996 en strategi för att minska koldioxidutsläppen från nya bilar. Inom ramen

15 i för denna strategi har kommissionen ingått en frivillig överenskommelse med de europeiska biltillverkarna varigenom bilindustrin har åtagit sig att minska de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar med 25 % under den kommande tioårsperioden; ytterligare överenskommelser skall nu träffas med importörerna. För att komplettera dessa överenskommelser med biltillverkarna har EG föreslagit ett system för information om bränsleekonomi genom vilket konsumenterna får objektiv information om personbilarnas bränsleförbrukning. Den årliga produktionen av ämnen som bryter ned ozonskiktet har reducerats med mellan 80 och 90 % i förhållande till maximivärdena. Utsläppen av svaveldioxid i Europa minskade med 50 % mellan 1980 och Nya kollektivtrafiksystem som tagits i drift i flera städer runt om i Europa har lockat till sig en ökad andel passagerare tack vare bra service och hög kvalitet i kombination med åtgärder för att minska bilanvändandet. Många städer har infört bilfria stadskärnor, och de har därmed har blivit säkrare, renare och mer behagliga platser där människor kan bo, arbeta, handla och koppla av. Medan stadsplanerare och politiker ofta fortsätter att koncentrera sig på bilisternas behov börjar fler och fler människor inse att cykeln faktiskt är ett alternativ som transportmedel i städerna. Exempel på nya cykelvägsnät kan man hitta på många ställen, från Volos i Grekland till Dublin i Irland.

16 Vad lian Var OCh en Några av lösningarna på våra luftkvalitetsproblem står att finna i ny teknik. Men tekniken i sig räcker inte; var och en av av OSS gorai oss måste också fundera över hur vi kan förändra situationen genom att välja andra sätt att planera, resa och leva. Vi kan alla bidra till en förändring! Som medborgare i. Tänk efter noga innan du tar bilen för att resa någonstans. Fundera över vilka fördelar det finns med andra transportsätt, till exempel ökad säkerhet, mindre trafikstockning, bättre hälsa, mindre tidsspill, sparade pengar. 2. Om du ändå bestämmer dig för att använda bilen, varför inte dela den med andra? Många arbetsgivare har infört bilpooler och samåkningssystem. Se till att din bil är i gott skick - om motor, däck och filter är i god kondition minskar utsläppen och du sparar pengar! 3. Köp miljövänligt: till exempel genom att nästa gång du byter bil utnyttja EU:s märkningssystem för "koldioxid och bilar" (som väntas träda i kraft år 2001) för att köpa en mindre förorenande bil. 4. Låt din kommun veta att du stöder åtgärder för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken, cyklister och fotgängare. Uppmärksamma kommunen på vad som har gjorts på andra platser som du har besökt.

17 I Som arbetsgivare Trafikstockningar är inte bra för affärerna; kostnaden är beräknad till 120 miljarder euro (eller 2 % av EU:s BNP) varje år. Det är uppenbart att ditt företag inte tjänar på den omfattande trafiken på våra vägar. Som arbetsgivare finns det en rad åtgärder du kan vidta. 1. Se om det finns en möjlighet att samordna transporterna av råvaror och slutprodukter med andra företag i området. Detta minskar både kostnaderna och miljöbelastningen. 2. Upprätta en "pendlingsplan" tillsammans med den lokala myndigheten eller med andra företag för att få din personal att använda andra transportmedel än bilen för att ta sig till arbetet. Uppmuntra till exempel din personal att åka till arbetet tillsammans (samåkning eller bilpooler), erbjud dina.medarbetare buss- eller tågkort, starta en (mini)busservice med vissa uppsamlingsplatser, förbättra förhållandena för cyklister på ditt företag. 3. Se över företagets tjänstebilspolitik är det nödvändigt att så många anställda har tjänstebil? Som lokal myndighet Det utvecklingsmönster koncentration av bostäder, industrier och trafik - som bidrar till den dåliga luftkvaliteten i våra städer erbjuder också en möjlighet att komma till rätta med dessa problem på ett integrerat och kostnadseffektivt sätt. Mot bakgrund av den ökande globaliseringen är en tillgänglig stad med en behaglig och sund miljö dessutom attraktiv för såväl investerare utifrån som stadens egna invånare. Det finns en del saker man bör tänka på:

18 ι. Planera staden så att människor inte behöver åka så långt eller så ofta. Koncentrera ny utveckling till själva staden, och inte dess utkanter, och i närheten av knutpunkter för kollektivtrafiken järnvägsstationer och tunnelbane, spårvagns och busshållplatser. Blanda de olika funktionerna: boende, arbete, inköp och fritid. 2. Begränsa biltrafiken och parkeringsmöjligheterna till vissa områden. 3. Starta samarbete med lokala företag för att hjälpa dem att upprätta pendlingsplaner och att hitta alternativa sätt att transportera varor. 4. Investera i kollektivtrafiken för att se till att den håller hög kvalitet, att den går ofta, att den är pålitlig, punktlig, säker och ren men inte dyr. Se till att det finns knutpunkter där passagerarna lätt kan byta mellan olika transportsätt (t.ex. bil/spårvagn, spårvagn/buss). Underlätta för kollektivtrafiken genom särskilda bussfiler, företräde vid trafikljus och tillträde till områden där biltrafiken är begränsad. 5. Se till att fotgängare och cyklister kan förflytta sig säkert i staden. Tillhandahåll bilfria områden, säkra övergångar och korsningar, cykelvägar och möjligheter till cykelparkering. 6. Genomför informationskampanjer för att få invånarna och företagen att minska sitt bilanvändande. 7. Utbyt information med andra städer i Europa många är eller har varit i samma situation. Det är kanske inte nödvändigt att uppfinna hjulet på nytt.

19 Ytterligare information och beställningsblankett Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö ansvarar för miljö, civilskydd och kärnsäkerhet. De frågor som behandlas i denna broschyr faller i huvudsak under följande enheter: Enhet D.3 Luftkvalitet, stadsmiljö, buller och transporter Enhet A.2 Klimatförändringen GD Miljö framställer regelbundna rapporter och andra publikationer om samtliga miljöfrågor. Ytterligare information om Europeiska unionens insatser för att förbättra luftkvaliteten kan du få genom att fylla i den bifogade blanketten och skicka eller faxa den till följande adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö Enhet ENV.5 Information och kommunikation Rue de la Loi/Wetstraat 200 B 1049 Bryssel Fax (32 2) Ε post: envinfoõ)cec.eu.int Miljöinformation om Europa finns också på Internet: Andra användbara informationskällor: Europeiska miljöbyrån Eurostat Datashop Kongens Nytorv 6 13 Chaussée d'etterbeek DK 1050 Köpenhamn Κ Β ιο^9 Bryssel Fax (45) Fax (32 2) E post: eeaseea.eu.int E post: datashop.brusselsô) Internet: eurostat.cec.be Internet:

20 Good practice in Urban Management and Sustainability Internet: int/comm/urban ELTIS European Local Transport Information System POLIS c/o Eurocities Square de Meeûs, i8 B 1050 Bryssel Tfn (32 2) Fax (32 2) E post: eltisspophost.eunet.be Internet: EPOMM European Platform on Mobility Management Kontaktperson vid GD Transport: Marcel Rommerts Tfn (32 2) Car Free Cities Square de Meeûs 18 B 1050 Bryssel Fax (32 2) E post: cfcõ>eurocities.be Internet: The European Sustainable Cities ε Towns Campaign Rue de Trèves/Trierstraat Β 1040 Bryssel Tfn (32 2) Fax (32 2) E post: campaign.officesskynet.be Energie Cités 2, chemin de Palente F Besançon Tfn (33) Fax (33) E post: *õ>energie cites.org Internet: cites.org UITP International Association of Public Transport Av. Herman Debroux 17 B 1160 Bryssel Tfn (32 2) Fax (32 2) E post: administrationõmitp.com Transport ε Environment Bd. de Waterloo, 34 Β ιοοο Bryssel Tfn (32 2) Fax (32 2) European Cyclists' Federation Av. Broqueville 158 (b3) B 1200 Bryssel Fax (32 2) European Car Sharing Manteuffelstr. 40 D Berlin Tfn (49 30) Fax (49 30)

21 Europeiska kommissionen Ren luft i EU Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer s. 21 χ 21 cm ISBN k. Beställningsblankett Skicka mig den senaste EU dokumentationen om Γ\ Luftkvalitet Q Vatten Avfall } Gröna jobb Var vänlig ange vilka två språk du föredrar. Vi skickar informationen på dessa språk i den mån den finns att tillgå. ES DA DE EL EN FR IT NL. PT Fl SV Namn: Företag/Organisation: Adress: Ort: Skicka eller faxa till Europeiska kommissionen Environment DC Information Centre TRMF 0/50 Rue de la Loi 200 B 1049 Bryssel Fax (32 2) Ε post: envinfoscec.eu.int Postnummer: Land:

22

23 Venta Salg Verkauf Πωλήσεις Sales Vente Vendita Verkoop Venda Myynti Försäljning BELGlQUE/BELGIÉ Jean De Lan noy Avenue du Rol 202/Koningslaan 202 B 1190 Bruxeltes/Bnissel Tei. (32 2) Fax (32 2) E m ail: j ean. de. lannoy O inf oboard be URL hnp^/ de lannoy.be La librairie européenne De Europea«Boekhandel Rue de la Loi 244/Wetstraal 244 B 1040 Bruxehes/Brassd Tél. (32 2) Fax (32 2) E mail: mauoiibeurop.be URL: httpi/nvww Hbourop.be Moniteur beige/bel g lach Staatsblad Rue de Louvain 40 42/Leuvenseweg Bruxelles/Brussd Tél. (32 2) Fax (32 2) DANMARK J. H. Schultz Information A/S Hersledvang DK 2620 Albertslund Til. (45) Fax (45) E mail: schultzoschullz.dk URL: httpj/ DEUTSCHLAND Bundeaanzalger Verlag GmbH Vcrtnebsableilung Amsterdamer Strafai 192 D Köln Tel. (49 221) Fax (49 221) vertrieb θ bunde sa nie ige r de URL: http J/www. bund esanzeiger.de ΕΛΛΑΔ A/GREECE G. C. Eleflhoroudakla SA international Bookslore Paneptslimiou 17 GR Athina Tel (30 1) /1/2/3/4/5 Fax (30 1) E mail: elebooksonetor.gr ESPANA Bolelin Oficiai.M Ealado Trafalgar. 27 E 2B071 Madnd Tel. (34) (übros), (Suscnp.) Fax (34) (Libros) (Suscnp.) E mail: dientesoconi.boe.es URL: hrlp^/ Mundi Prensa Libro«. SA Castello 37 E Madnd Tel. (34) Fax (34) E mail: libreria O mundrprensa es URL: FRANCE ^ Journal official Service des pubticalions des CE 26. rue Desaix F Paris Cedex 15 Tet. (33) Fax (33) URL: hnp^/ orficiel.gpuv.fr IRELAND Government Supplies Agency Publications Section 4 5 Harcourt Road Dublin 2 Tel. (353 1) Fax (353 1) ITALIA Licosa SpA Via Duca di Calabria. 1/1 Casella poslale Firenze Tel (39) B3 1 Fax (39) E mail: licosaof1bcc.it URL: hftpy/ LUXEMBOURG Messagehes du livre SARL 5. rue RaiHdsen L 2411 Luxembourg Tél. (352) Fax (352) E mail: mailomdl.lu URL: NEDERLAND SDU Servicecentrum Uitgevers Crmsiotlel Pianii nslraai 2 Poslbus EA Den Haag Tot. (31 70) Fax (31 70) sduosdu.nl URL: Manische Verlags und Unlversltatabuchhandlung GmbH Kohlmarkt 16 A 1014 Wien Tel. (43 1) Fax (43 1) E Mail: bestellon O manz co at URL: impi/ PORTUGAL DI slrlbuldora de Livroe Bertrand Ld.' Grupo Bertrand, SA Rua das Terras dos Vales, 4 A Apartado P 2700 Amadora Tel. (351 1) Fax 351 1) imprensa Nacional Case da Moeda, EP Rua Marquês Sá da Bandeira. 16 A P 1050 Lisboa Codex Tel. (351 1) Fax (351 1) del.incmomail.telepac.pt URL: httpj/wvnv.incm.pt SUOM l/finland Akademiska Bokhandel Keskuskatu 1/Co n traiga tan 1 PL/PB 128 FIN OOIOI Helsinki/Helsingfors P ffln (358 9) IB F./fax (358 9) Sähköposti : aka I il aus O aka I camine n. com URL: SVERIGE BTJAB Traktorvägen 11 S Lund TIn (46^46) Fax (46 46) E post: bljeu pubobtj.se URLihrtpJ/ UNIIED KINGDOM The Stationär/ Office Ltd International Sales Agency 51 Nine Elms Lane London SW8 5DR Td. (44 171) Fax (44 171) E mail: lpa.enquirfesolheso.co.uk URL: stalionory olftce co.uk ISLAND Bokabud Lamaer Blonde) Skólavördustig. 2 IS 101 Reykjavik Td. (354) Fax (354) NORGE. Sweta Norge AS Ostcnjoveien 18 Boks 6512 Etterslad N 0606 Oslo Td. (47 22) Fax (47 22, SCHWËIZ/S UI SSE/SVIZZE RA Euro Info Center Schweiz tíoosec Slamplenbachstraße 85 PF 492 CH B035 Zürich Td. (41 1) Fax 41 1) E mail: eicsoo&ec.ch URL: htlp:// BALGARIJA Européen Euromedia Ltd 59. blvd Vitosha BG 1000 Sofia Td. (359 2) Fax 359 2) MilenaOmbox.ctt.bg CESKA REPUBLIKA USI5 NIS prodejna Havelkova 22 CZ Praha3 Td. (420 2) Fax 420 2) E mail: nkpospodoc.nls.cz URL: http7/usiscr.cz CYPRUS Cyprus Chamber of Commerce and Industry PO Box 1455 CY 1509 Nicosia Td. (357 2) Fax 357 2) E mail: demotrap 0 ceci.org.cy EESTI Eesti Kaubandus Töoatuskoda (Estonian Chamber of Commerce end Industry) Toom Kooli 17 EE 0001 Tallinn Td. (372) Fax (372) HRVATSKA Mediatrade Lid Pavia Hatza t HR Zagreb TeL (385 1) Fax 385 l) MAGYARORSZAG Euro Info Service Europa Haz Margilszkjet PO Box 475 H 1396 Budapest 62 Td. (36 1) Fax (36 1) E mail: BuroirvoOmaJLrna1av.hu URL romlo.hu/index.htm MALTA Miller Distributori Ltd Malta International Airpor! PO Box 25 Luqa LQA 05 Td. (356) Fax (356) E mail: gwirthousa.nel POLSKA Ara Polona Krakowslõe Przodmloscio 7 Skr. poczlowa 10ui PL Warszawa Td. (48 22) Fax 48 22) E mail: ara_polobevy.hsn.com pi ROMANIA Euromedia Sir. G ral Berthekjt Nr 41 RO Bucuresti Td. (40 1) Fax (40 1) ROSSIYA CCEC fio liïtrya Okfyobrya Av Moscow Td. (7 095) Fax 7 095) SLOVAKIA Centrum VTI SR E mail: europotbbl.sltlcstubask URL SLOVENUA GoapodaraU Vesin I k Dunajska cesta 5 SLO 1000 Ljubljana Td. (386) Fax 386) E mail: europogvestnik.sl URL http^/ TÙRKIYE DOnya Infoiti AS 100. Yil Mahallossl TR Bagcilar Istanbul Td. (90 212) Fax ) E mail: inlotelodunya oazcte.com.tr AUSTRALIA Hunter l'ubi I cations PO Box Abbotsford. Victoria Td. (61 3) Fax (61 3) E mail: jpdaviesooz .com.au CANADA Lea éditions La uberte Inc chemin Salnle Foy G1X 3V Sainte Foy. Quebec Td. (1 418) Fax (1 800( E mail: liberteomediom.qc.ca Rano υ f Publishing Co. Ltd 5369 Chemin Canolek Road Unit 1 KU 9J3 Ottawa, Ontario Td. (1 613) Fax 1 613) E mail: order.deplorenoufbooki.com URL htlp y/www. renoufbooks.com EGYPT The Middle Eaat Observer 41 Sherif Street Cairo Td. (20 2) Fax 20 2) E mail: mafoudaomeobsorver.com.eg URL INDIA EBIC India 3rd Floor. Y. B. Chavan Centre Gen. J. Bhosale Marg Mumbai Td. (91 22) Fax 91 22) 2B E mail: ebtcogiasbmol.vsnt.nel.ki URL: httpi// com ROY Inteln«tlon«J 41. Mishmar Hayarden Street PO Box Tal Avtv Tet. (972 3) 649 M 69 Fax 972 3) E ma«: royi O netvision net il URL: hnp J/ co il Sub agent lor the Palestinian Authority: Index Information Service PO Box Jerusalem Tut. (972 2) FaxÍ972 2) JAPAN PStJapan AsahJ Sanbancho Plaza « Sanbancho. Chryoda ku Tokyo 102 Tel. (81 3) Fox 81 3) URL httpj/ iapan.com MALAYSIA EBIC Malaysia Levd 7. Wisma Hong Leong 18 Jalan Perak Kuala Lumpur Td. (60 3) Fax 60 3) E mail: ebic k10mot.net my Mundi Prenaa Mexico. SA de CV Rio Panuco No 141 Colonia Cuauhtemoc M Χ Mexico. DF Td. (52 5) Fax 52 5) E mail: Ocompusorve com EBIC Philippines 19th Floor. PS Bank Tower Sen. GU J. Puya! Ave. cor. Tindalo S Makati City Metro Manilla Td. (63 2) Fax 63 2) E mail: eccpeomogtobe.com ph URL: http'yavww. eccp.com EBIC Sri Lanka Trans Asia Hold 115 Sir chittampalam A. Gardiner Mawatha Colombo 2 Td. (94 1) Fax 94 1) E mail: ebicsjoilmin com EBIC Thailand 29 Vanisse Building. 8th Floor Sot Chidlom Ploenchrt Bangkok Td. (66 2) Fax 66 2) E mail: ebicbkkoksc15.th.com URL UNITED STATES OF AMERICA Beman Associates 4611 F Assembly Drive Lanham MD20706 Td. (1 600) (toll free telephone) Fax 1 800) loll free tax) E mail: queryobeman.com URL: ANDERE LANDER/OTHER COUNTRIES/ AUTRES PAYS Bitte wenden Sie sich an ein Büro Ihrer Wahl/ Please coniaci the aalaa office of your chotee/ Veuillez voua adresser au bureau de venta de votre choix Office for Officiai Publications or the European Communities 2. rue Mercier L 29B5 Luxembourg Td. (352) Fax 352) E mail: inlo Info O opoce coc.be URL http 'Meut op. eu int

24 n V so CO ι UI UI M η f * ΆΤ EUR Ά 1 op BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg ISBN ^E-ñEfl-4ñDT-M " >