Landstingsstyrelsens protokoll

Transkript

1 Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 9 februari Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S), v ordf Anders Öberg (S) Agneta Lipkin (S) Leif Bogren (S) Ann Kristin Nilsson (S) Eivy Blomdahl (S) Monica Carlsson (V) Beslutande Helena Stenberg (MP), ersättare Kenneth Backgård (NS) Dan Ankarholm (NS) Lennart Ojanlatva (NS) Mattias Karlsson (M) Hans Swedell (M) Stefan Tornberg (C) Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Jens Sundström (FP), ersättare Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör Gunnel Sandlund (V) Stefan Svärdsudd, ekonomichef Kurt-Åke Hammarstedt, chef Åsa Sjöström, enhetschef sekretarietat regionala enheten Lars Tyskling, informationschef Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 14 februari 2011 Justerat den 14 februari 2011 Kent Ögren, ordförande Mattias Karlsson, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 14 februari Överklagandetiden utgår den 8 mars Inga Gustafsson

2 Val av protokolljusterare...3 Slutlig föredragningslista...3 Närvarorätt...3 För kännedom...3 Rapporter från styrelseledamöter...3 Information om arbetet inom Norrstyrelsen...4 Landstingsdirektörens rapport...4 Motion nr 4/10 om införande av system för spårbarhet av beslutade ärenden...5 Motion nr 7-10 om tandläkarnas skyldighet att larma vid misstanke om att barn far illa...6 Motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté...9 Nytt aktieägaravtal och bolagsordning för Filmpool Nord AB...11 Bildande av aktiebolag av BD Pops verksamhet...12 Remissvar på betänkandet Sammanläggning av landsting övergångsstyre och utjämning...13 Fördelning inom ramen för näringspolitik...15 Nationell kampanj för att förbättra överlevnaden vid stroke...16 Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet Rekommendation om reviderat riksavtal för utomlänsvård...18 Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och den offentliga sjukvården och dess medarbetare...19 Revisionsrapport Jämställd vård Barn och ungdomar med ADHD...20 Yttrande över delbetänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (SOU 2010:68)...22 Yttrande över Kompetens och ansvar (SOU 2010:65)...25 Yttrande över Statligt tandvårdsstöd och utbildningstandvård...28 Unga tankar filosofiska samtal i demokratiska former...29 Bidrag till barnbok...30 Music On Top fas två...31 Norrbotten som medarrangör till världskonferensen ICSB 2011 i Stockholm...33 Förändringar i projektet Marknadsföringsinsatser i samband med internationellt direktflyg till Luleå Airport...35 Medfinansiering av Centre for Interorganisational Innovation Research (CIIR) vid Luleå tekniska universitet...38 Bärkraft skogens bär som motor för regional utveckling i Västerbottens och Norrbottens län...42 Medfinansiering av Norrbotniabanan Plattform Medfinansiering av Testpiloter i praktisk energieffektivisering...48 Medfinansiering till DesignLABland on Display...51 Medfinansiering av Besöksmål världsarvet Laponia...55 Medfinansiering av ESIS fas II...57 Medfinansiering av Metal and Mining...62 Medfinansiering av TräIN Medfinansiering av Etablering av Trafikmedicinsk enhet...68 Medfinansiering av Heart of Lapland Godkännande av Norrbottens forskningsråds styrelse...74 Val...75 Stöd för ansökan om statsbidrag 2011 för regionalt cancercentrum (RCC) i norra sjukvårdsregionen...76 Landstingsstyrelsens rapport

3 1 Val av protokolljusterare Ledamoten Mattias Karlsson (M) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. 2 Slutlig föredragningslista Föredragningslistan fastställs med följande ändringar: Stöd för ansökan om statsbidrag 2011 för regionalt cancercentrum i norra sjukvårdsregionen tillkommer. Landstingsstyrelsens rapport tillkommer. Investeringar 2011 utgår. 3 Närvarorätt Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt. 4 För kännedom Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 5 Rapporter från styrelseledamöter Dnr 2-11 Kent Ögren (S) om sammanhållningspolitiken (Bilaga) Kenneth Backgård (NS) om energiarbetet inom AER (Bilaga) Agneta Lipkin (S) från Regionkommittén, utskottet för territoriell sammanhållningspolitik, COTER. Monica Carlsson (V) från sammanträde med AER kommitté 2. 3

4 6 Information om arbetet inom Norrstyrelsen Kent Ögren (S) informerade om att SKL:s arbetsutskott har gett en grupp regionpolitiker i uppdrag att besöka landets ledande politiker för att få en samlad lägesbild av hur regionfrågan diskuteras och vilka problem som återstår att lösa. Gruppen består av Roland Andersson (S), tidigare styrelseordförande i Västra Götalandsregionen, Jerker Swanstein (M), tidigare ordförande i Region Skåne och Kent Johansson (C), tidigare regionråd i Västra Götalandsregionen. Kartläggningen ska fungera som underlag i den fortsatta diskussionen om en ny regionindelning. Den 3 mars presenterar gruppen en lägesrapport under ett strategiseminarium med styrelseordföranden och oppositionsledare i landsting och regionförbund. Landstingsstyrelsen i Västerbotten har gett sina ledamöter i Norrstyrelsen i uppdrag att verka för Norrstyrelsens nedläggning. Norrstyrelsen har beslutat att ge partiföreträdarna i uppdrag att inom två månader ta ställning till frågan om Norrstyrelsens framtid och regionfrågan. Frågan återkommer till Norrstyrelsen vid nästa sammanträde för att slutligt avgöras vid föreningsstämman i mars. 7 Landstingsdirektörens rapport Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga. Beslut Rapporten läggs till handlingarna. 4

5 8 Motion nr 4/10 om införande av system för spårbarhet av beslutade ärenden Dnr Motionen Väckt av Robert Andersson (KD): För att underlätta för oss politiker men även för allmänhet och press så bör vi implementera ett system för spårbarhet av de ärenden vi beslutat om i landstingsfullmäktige. Man ska kunna följa ärenden från beslut till ikraftträdande. Där bör bl a framgå vad som beslutats, vem som är ansvarig för ärendet, när det skall vara klart/avrapporteras etc. Det bör även vara så tillgängligt som möjligt. En landstingsledamot ska snabbt kunna få svar om ett ärendes gång i detta system. Detta är en mycket viktig fråga för den demokratiska processen och för att bibehålla och förhoppningsvis öka intresset för det politiska arbetet. Därför yrkar jag att beslut tas om: att implementera ett system där spårbarhet av beslutade ärenden finns att detta system skall vara lätt tillgängligt för varje landstingsledamot att systemet även ska kunna nyttjas av allmänhet och press. Yttrande och förslag till beslut Uppföljning av politiska beslut är en viktig del i den demokratiska processen. Medborgare och förtroendevalda ska kunna ta del av de åtgärder som vidtas med anledning av fattade beslut. Allmänheten har rätt att få veta hur pengarna fördelas och hur de har använts. Landstingets system för uppföljning och utvärdering är omfattande. Landstingsplanen är det övergripande dokumentet för all planering i landstinget. Den anger mål och färdriktning samt redovisar vad som ska uppnås under planeringsperioden. Landstingsplanen följs upp i flera steg. Divisionerna lämnar månadsrapporter till landstingsstyrelsen som visar ekonomiskt utfall samt produktionsuppföljning. Delårsrapporter som lämnas till fullmäktige i juni och november visar ekonomiskt utfall samt årsprognos ur ett produktionsperspektiv. Målen i landstingsplanen och divisionsplanerna följs också upp i delårsrapporten. Verksamhetsåret avslutas med en årsredovisning som visar hur landstinget lyckats leva upp till föresatserna i landstingsplanen. Därutöver lämnar landstingsdirektören löpande information från verksamheterna i sina rapporter till landstingsstyrelsen. En gång per år redovisar landstingsdirektören de åtgärder som vidtagits med anledning av uppdrag från styrelsen. Motsvarande redovisning görs för de uppdrag som uppkommit i 5

6 samband med revisionsrapporter som styrelsen behandlat. Landstingets beredningar får också en årlig återkoppling på de uppdrag som styrelsen gett verksamheten med anledning av beredningarnas rapporter. Den redovisade uppföljningen finns samlad på webbplatsen Landstingets styrdokument med adressen: Styrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att man som förtroendevald ser resultat av fattade beslut för att intresset för det politiska arbetet ska bestå. Det är dock viktigt att notera att de beslut som fattas i landstinget ofta är så omfattande och komplexa att det inte är möjligt att på ett enkelt sätt redovisa en direkt koppling mellan beslut och åtgärd. De åtgärder som vidtas ger effekter som påverkar många verksamheter på olika sätt. Styrelsen ser därför inget behov av ett särskilt IT-stöd för uppföljning av politiska beslut utan anser att landstinget system för uppföljning är omfattande, heltäckande och tillgängligt. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen avslås. Enligt beslutsförslaget. Beslut Särskilt yttrande Jens Sundström (FP) stödjer motionens intentioner. 9 Motion nr 7-10 om tandläkarnas skyldighet att larma vid misstanke om att barn far illa Dnr Motionen Väckt av Erik Berg (C): Tandläkare är dåliga på att larma om barn far illa. Den senaste tiden har det med all tydlighet framkommit att det inom folktandvården i Sverige så även i Norrbotten sker brister i att slå larm när tandläkare misstänker att barn far illa. En undersökning som barnombudsmannen gjort säger följande; de flesta tandläkare har någon gång misstänkt att barn far illa men det är få som slår larm, trots att man är skyldig enligt socialtjänsten att anmäla om det föreligger misstanke om ett barn far illa! 6

7 Det kan handla om misshandel men även brister i omsorgen eller att tandhälsan försummas. Om en tandläkare inte ser och agerar på varningstecken som signalerar att barn far illa i hemmet kan det få stora, till och med livsavgörande konsekvenser för barnet konstaterar barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Jag kan tänka mig som motionär att det kan finnas en viss osäkerhet att anmäla, vad som är rätt eller fel, och att de signaler de ser inte räcker för en anmälan. Rädslan att förstöra mer än det hjälper kan vara en av förklaringarna till varför så få anmälningar sker till socialtjänsten. Den eventuella förklaringen kan man bortse ifrån kan jag tycka, eftersom dessa ärenden ligger inom sekretessens bestämmelser. Polismyndigheten Norrbotten har sen flera år tillbaka en blankett som polismännen obligatoriskt använder sig av när man misstänker eller ser att barn far illa barn i riskzon som skickas till socialtjänsten i respektive kommuner. Kanske detta kan vara ett enkelt och smidigt sätt att hantera anmälan till socialtjänsten, sett utifrån tandläkarnas hantering av uppkomna situationer. I Norrbottens läns landstingsplaner framkommer det med all tydlighet att barnkonventionen skall genomsyra samtliga nio divisioner, så även division folktandvård. En noggrann analys bör göras varför så få anmälningar från folktandvården inkommer till socialtjänsten beträffande barn som far illa. Folktandvården bör rapportera till landstingsstyrelsen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån socialtjänstens bestämmelser samt barnkonventionens riktlinjer Med anledning av det som ovan anförts, yrkar undertecknad att landstingsfullmäktige beslutar; att uppdra åt landstingsstyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att folktandvården alltid anmäler misstankar om barn som far illa till socialtjänsten Yttrande och förslag till beslut Barnombudsmannen kritiserar i en rapport Folktandvården i Sverige för att de inte anmäler barn som far illa till socialtjänsten i tillräckligt stor omfattning. Folktandvården i Norrbotten har tagit del av rapporten som baseras på enkäter till chefer (svarsfrekvens ca 95 procent) och till allmäntandläkare (svarsfrekvens ca 15 procent). I Norrbotten anger 88 procent att de känner till tandvårdens riktlinjer för hur tandvårdspersonalen ska agera vid misstanke om att barn far illa, i riket är motsvarande andel 65 procent. 41 procent av cheferna i länet uppger att de gjort någon anmälan det senaste året, i riket 28 procent. Folktandvården har under de senaste åren arbetat för att öka medarbetarnas benägenhet att anmäla misstankar till socialtjänsten: Folktandvården har som en del av landstinget deltagit i utformningen av de råd och riktlinjer som rör barn som far illa. I januari 2007 hade folktandvårdens ledningsgrupp ett sammanträde med en av socialstyrelsen BBIC-licensierad socionom (Barns Behov I Centrum) och beslutade i samband med detta att det skulle utarbetas riktlinjer för hur personalen ska agera när de misstänker att barn far illa. 7

8 Under 2007 och 2008 genomfördes internutbildningar i Barn som far illa. Deltagarna och specialisten i barntandvård arbetade tillsammans fram underlaget till riktlinjerna som sedan fastställdes av tandvårdens ledningsgrupp. Riktlinjerna belyser våld, kränkningar och försummelse samt ger råd om konsultation respektive anmälan till socialtjänsten Vid en tandvårdsdag för all personal under 2010 deltog en representant för barnombudsmannen och informerade om enkätundersökningen samt om vikten av att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. För att underlätta processen vid anmälning finns en blankett för anmälning tillgänglig direkt i tandvårdens journalsystem. En brevmall har utformats för att informera föräldrar till barn som vid upprepade tillfällen uteblir från tandvårdsbesök. I brevet informeras om tandvårdens skyldighet att anmäla försummelse till socialtjänsten. Barnombudsmannens lyfter i sin rapport fram ett antal faktorer som skulle kunna bidra till att fler missförhållanden uppmärksammas och anmäls. Barnskyddsutredningen föreslår en lagändring som gör det möjligt för socialtjänsten att ge anmälaren återkoppling. Idag saknas den möjligheten och anmälaren vet därför inte om anmälan lett till någon insats för att förbättra barnets situation. Återföring skulle också höja kompetensen i anmälningsfrågor hos vårdpersonalen. Barnombudsmannen föreslår att Socialstyrelsen ska utarbeta nationella riktlinjer för tandvårdens anmälningsskyldighet samt en nationell handlingsplan för hur tandvården ska agera när barn uteblir. Detta skulle vara ett bra stöd för personalen och kunna bidra till större säkerhet i agerandet. Landstingsstyrelsen delar Barnombudsmannens bedömning av behovet av en lagändring samt att en nationell handlingsplan för tandvården utarbetas. Vidare delar styrelsen bedömningen att det föreligger en underrapportering när det gäller barn som far illa och anser därför att det är viktigt att fortsätta att öka den egna personalens kompetens och benägenheten att anmäla. Ämnet kommer att tas upp i kommande internutbildningar och traineeprogram och implementeringen av de egna riktlinjerna ska fortsätta. Mot bakgrund av de redovisade insatser som folktandvården genomfört och planerar att genomföra, finns det inget skäl till att vidta ytterligare åtgärder. Landstingsstyrelsen föreslår därför att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen anses besvarad. Enligt beslutsförslaget. Beslut 8

9 10 Motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté Dnr Motionen Väckt av Erik Berg (C), Stefan Tornberg (C), Per-Arne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (C): Inför varje ny mandatperiod görs som regel en översyn av politikerarvodena. Dessa kan se olika ut från landsting till landsting. Varianterna kan vara lika många som det finns landsting. Ett har de dock gemensamt de skapar alltid debatt. De åsikter som framförs handlar mest om att arvodena är för höga. Det handlar också om att politiker både utarbetar förslag och därefter beslutar om sina egna arvoden. Förmodligen är det ingen som anser att den som har politiska uppdrag skall bedriva sitt uppdrag utan skälig ersättning. Idag kan det faktiskt vara så. Schemalagd arbetstid, skiftgång samt arbetsorganisationen kan vara orsak till att fler ställer sig tveksamma. Regelverket kring ersättningarna som betalas ut täcker inte alltid det ekonomiska bortfallet för den som tar på sig ett uppdrag. Vi i centerpartiet märker att det blivit svårare att rekrytera partimedlemmar som är beredda att ta på sig uppdrag just på grund av sin arbetssituation. Det är ingen lätt uppgift att hitta en bra lösning då det är många hänsynstaganden som måste tas. Målsättningen måste ändå vara att ersättningen utformas så att de förtroendevalda utgör en representativ grupp av länets innevånare. Men det är minst lika viktigt på vilket sätt som arvodena arbetas fram. Vi i centerpartiets fullmäktigegrupp ser att det blivit praxis att ersättningarna utformas av politiker, vilket vi menar inte är någon bra ordning. Samtidigt ser vi att det finns ett stort behov av att göra en ordentlig genomgång av hur ersättningarna till de förtroendevalda är utformade och att ta fram ett förslag till utformning som tar hänsyn till de krav som ställs på arbetsmarknaden idag. Det är också viktigt att få ett ersättningssystem som har en förankring hos medborgarna i Norrbottens län. Detta uppdrag skall inte skötas av politiker utan bör göras av en oberoende arvodeskommitté. För att ersättningssystemet skall kunna få en bra förankring hos medborgarna är det viktigt att kommittén som sätts samman har ett allmänt gott anseende och en god möjlighet till objektivitet. Från centerpartiets fullmäktigegrupp kan vi tänka oss följande sammansättning till arvodeskommitté: en jurist, en representant från näringslivet, en representant från arbetstagarorganisationen samt en medborgarföreträdare. Med anledning av det som ovan anförts av centerpartiets fullmäktiggrupp yrkar vi att landstingsfullmäktige beslutar: 9

10 att uppdra åt landstingsstyrelsen att tillsätta en oberoende arvodeskommitté för framtagande av förslag till ny utformning av de politiska arvodena. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till landstingsfullmäktige: Styrelsen delar motionärernas uppfattning om att ersättningssystemet för förtroendevalda kontinuerligt måste ses över och anpassas till rådande förhållanden på arbetsmarknaden och samhällsutvecklingen i stort. Landstingsstyrelsen delar också uppfattningen att fritidspolitikernas situation i många avseenden blir allt svårare att hantera, men anser att det snarare är hela livssituationen som medför svårigheter med nyrekrytering än hur det politiska uppdraget ersätts. Vid en förfrågan till alla landsting/regioner om hur processen för att föreslå ersättningsnivåer går till har drygt hälften svarat. Samtliga meddelar att de grupper som utarbetar förslagen består av förtroendevalda. Frågan har även ställts till riksdagen med likalydande svar. Förtroendevaldas arvoden kommer alltid att vara omdiskuterade oavsett hur processen för att ta fram förslag till ersättningar utformas. Styrelsen anser att de förtroendevalda har den kompetens och integritet som krävs för att värdera frågan, och att de inte ska abdikera från den uppgiften. De representerar i sig olika intressegrupper i samhället och det är inte säkert att personer utan anknytning till landstinget skulle tillföra något i denna process. I samband med varje ny mandatperiod görs en översyn av ersättningen till förtroendevalda. Landstingsstyrelsen anser att det inför nästa mandatperiod bör vara en fråga för gruppledarna. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen avslås Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), Britt Westerlund (S) och Mattias Karlsson (M): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Stefan Tornberg (C) och Kenneth Backgård (NS): Motionen bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet

11 Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation Av Stefan Tornberg (C), Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS) och Lennart Ojanlatva (NS) till förmån för yrkande 2. Särskilt yttrande Jens Sundström (FP) stödjer motionens intentioner. 11 Nytt aktieägaravtal och bolagsordning för Filmpool Nord AB Dnr Ärendebeskrivning För att anpassa gällande styrdokument för bolaget Filmpool Nord AB till rådande verksamhet har bolagsordningen reviderats och ett nytt aktieägaravtal tagits fram. Filmpool Nord AB har inget aktieägaravtal sedan tidigare. Förslagen har arbetats fram av tjänstemän från landstinget och Luleå kommun. Under ägarsamråd med samtliga ägare den 19 november 2010 redovisades och godkändes de föreslagna åtgärderna i bolagsordningen och det nya aktieägaravtalet. Bolagsordningen reglerar ägarnas relation till bolaget och aktieägaravtalet reglerar relationen mellan ägarna. Ny bolagsordning gäller från och med att den antas av en bolagsstämma. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut Bolagsordning och aktieägaravtal för Filmpool Nord AB antas. Enligt beslutsförslaget. Beslut 11

12 12 Bildande av aktiebolag av BD Pops verksamhet Dnr Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen beslutade 2 december 2010 ( ) att landstinget är berett att tillsammans med Luleå kommun ta ansvar för att överföra BD Pops verksamhet till ett aktiebolag samt att landstingsdirektören gavs i uppdrag att utarbeta nödvändigt underlag för en sådan bolagsbildning. Projektet BD Pop avslutas 28 februari 2011 varför en överföring till ett aktiebolag är önskvärt från och med 1 mars Aktiebolaget bildas från början av Norrbottens läns landsting som ägare till 100%. Luleå kommun väntas inträda som delägare under våren 2011 och därefter erbjuds övriga kommuner i Norrbotten delägarskap. I och med Luleå kommuns inträde som delägare arbetas ett aktieägaravtal fram för att reglera relationen mellan ägarna i bolaget. Förslag till beslut Landstingstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting bildar aktiebolag av BD Pops verksamhet från och med 1 mars Föreliggande bolagsordning antas. 3 Aktieägaravtal mellan de framtida ägarna i bolaget hanteras i särskild ordning Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S) och Kenneth Backgård (NS): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Mattias Karlsson (M) och Hans Swedell (M): Beslutsförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet

13 Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation Av Mattias Karlsson (M) och Hans Swedell (M) till förmån för yrkande Remissvar på betänkandet Sammanläggning av landsting övergångsstyre och utjämning Dnr Ärendebeskrivning Regeringen beslutade i juni 2009 att ge Mats Sjöstrand i uppdrag att dels se över den statliga regionala förvaltningen, dels föreslå de lagändringar som behövs för att nya landsting ska kunna bildas. I delbetänkandet Sammanläggning av landsting övergångsstyre och utjämning redovisas den del av uppdraget som avser indelningsdelegerade och mellankommunal kostnadsutjämning vid ändrad landstingsindelning. Frågan om permanenta bestämmelser om indelningsdelegerade väcktes bland annat på grund av ansökningarna om ändrad landstingsindelning i Norrland och Svealand. I samband med att kammarkollegiet avstyrkte ansökningarna förordades en fortsatt utredning då Kammarkollegiet ansåg att det fanns flera faktorer som talade för en landstingssammanläggning i Norrland och Svealand men att det rådde oklarheter kring de geografiska gränsdragningarna. Inför en kommande sammanslagning av landstingen finns det behov av bestämmelser avseende indelningsdelegerade för landstingen. Betänkandet innehåller förslag till bestämmelser om hur ett nytt landsting ska styras under övergångsperioden mellan beslutet om ny landstingsindelning och den dag då ett nytt landstingsfullmäktige tillträder. De bestämmelser om övergångsstyre som finns idag gäller bara vid kommunindelningen. Bestämmelserna finns i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade, förkortat LKI. Norrbottens läns landsting har inbjudits att lämna synpunkter på delbetänkandet. I lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommer och landsting, förkortad indelningslagen, regleras förutsättningarna för ändringar i indelningen och förfarandet med mera vid sådana ändringar. Betänkandet innehåller följande förslag: Vid bildandet av nya landsting eller vid andra ändringar i landstingsindelningen som är så omfattande att landstinget enligt den nya indelningen inte bör företrädas av sittande fullmäktige ska regeringen beslutat att det ny- eller ombildade landstinget ska företrädas av ett särskilt beslutsorgan, sk indelningsdelegerade, fram till dess att de nyvalda fullmäktige tillträ- 13

14 der. Om indelningsdelegerade ska utses, ska ändringen i landstingsindelningen träda i kraft den 1 januari året efter ett valår. Dagens bestämmelser om kommunalt indelningsdelegerade och de nya bestämmelserna om indelningsdelegerade för landsting tas in i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade upphävs. Innehållet i bestämmelserna om indelningsdelegerade ska i huvudsak ha samma innehåll som lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade. Vissa bestämmelser ges dock samma innehåll som motsvarande bestämmelser i lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting och lagen (1997:222) om sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns landsting. Valbar som indelningsdelegerad för ny- och ombildade landsting ska den vara som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i ett landsting som ska utse indelningsdelegerade. Ordförande eller vice ordföranden i ett utskott eller i en nämnd eller beredning i en kommun eller landsting som har valt delegerade ska lämna upplysningar vid indelnings sammanträden, om de indelningsdelegerade begär det och upplysningarna inte omfattas av sekretess. Detsamma ska gälla revisorerna och de som är anställda i kommunen eller landstingen. Revisorerna ska hos indelningsdelegerade få väcka ärenden som gäller granskning eller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget. Vissa av kommunallagens (1991:900) bestämmelser om medelsförvaltning ska gälla för indelningsdelegerades verksamhet. Indelningsdelegerade ska vidare lämna en årsredovisning till fullmäktige och revisorerna i kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen. Årsredovisningen ska lämnas snarast möjligt och senast den 15 april det år indelningsändringen träder i kraft. Reglering avseende brottslig handling som grund för uppdragets upphörande, rätt att avstå från att rösta och möjlighet att reservera sig, revisorers rätt till ledighet, delegation till utskott, närvarorätt vid utskottssammanträde, offentliga utskottssammanträden För att möjliggöra eventuellt kommande landstingssammanläggningar har utredaren har även fått uppdraget att föreslå lagstiftning som ger landsting och kommuner kompetens att komma överens om att genom bidrag motverka att bildandet av ett nytt landsting leder till negativa konsekvenser för vissa kommuner. Förslaget lyder enligt följande: Om ett landsting läggs samman med ett eller flera andra landsting får det nya landstinget lämna bidrag till kommunerna i landstinget. Bidrag får bara lämnas om det behövs för att motverka att bildandet av det nya landstinget leder till höjd kommunalskatt. Kommunerna i det nya landstinget ska få lämna bidrag till varandra om det behövs för att mellan kommunerna jämna ut effekter som uppkommer på grund av att uppgifter förts över från landstinget till kommunerna eller omvänt. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att avge följande yttrande: 14

15 Förslagen om indelningsdelegerade och bidrag innebär inget utökat ansvar för kommuner och landsting. Förslagen påverkar inte kostnaderna eller intäkterna för kommuner och landsting och leder inte heller till några samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. Förslagen har stor betydelse för möjligheten att ny- eller ombilda landsting men saknar betydelse för andra frågor som till exempel sysselsättning och offentlig service. Förslaget att landstingen och kommunerna ska få lämna bidrag till varandra för att jämna ut effekterna av en enhetlig landstingsskattesats och verksamhetsöverföringar är positivt för den kommunala självstyrelsen. De nya bestämmelserna om indelningsdelegerade för landsting saknar betydelse för den kommunala självstyrelsen. Möjligheten att lämna bidrag förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att komma överens om hur effekterna av en enhetlig landstingsskattesats och verksamhetsöverföringar som görs inför en landstingssammanläggning ska regleras ekonomiskt. Enligt beslutsförslaget. Beslut 14 Fördelning inom ramen för näringspolitik Dnr Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige har bemyndigat landstingsstyrelsen att fördela anslaget till näringspolitik för Efter att styrelsen den 2 december 2010 ( ) fördelade ramen för näringspolitik återstår kronor att fördela. 15

16 Förslag till beslut Från anslaget till näringspolitik fördelas enligt nedan Ram för näringspolitik enligt LP Tidigare fördelat (lst ) Återstår att fördela Bildande av aktiebolag av BD Pops verksamhet. Avser aktiekapital, ägartillskott för 2011 samt kostnader som tillhör bildandet Återstår att fördela ur ramen 0 Enligt beslutsförslaget. Beslut 15 Nationell kampanj för att förbättra överlevnaden vid stroke Dnr Ärendebeskrivning Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslöt den 12 november 2010 att rekommendera: Landstingen att genomföra en nationellt samordnad kampanj om stroke. Västra Götalandsregionen att genomföra kampanjen i samråd med övriga landsting. Att kampanjen finansieras av deltagande landsting i relation till antalet invånare. Landstingen att delta i en nationellt samordnad kampanj om stroke. Vid t ex stroke är det av största vikt att patienten söker vård i tid. Det förbättrar möjligheterna att överleva och minskar funktionsnedsättningarna. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke från 2009 innehåller därför en rekommendation till hälso- och sjukvården att genomföra informationsinsatser för att öka befolkningens kunskap om akuta symptom på stroke och om åtgärder som bör vidtas vid sådana symtom En informationskampanj till allmänheten om stroke och TIA (övergående attack som signalerar att blodflödet till något av hjärnans kärl har stoppats) har syftet att öka kunskapen om varningssymptomen och bidra till att fler söker akut vård i tid för stroke och TIA. Förseningen kan omöjliggöra verksam behandling. 16

17 Västra Götalandsregionen har utarbetat ett förslag till informationskampanj på temat Snabbkurs i överlevnad. Det finns stora vinster att göra om alla landsting samordnat genomför en gemensam nationell kampanj. Genomslaget blir bättre och kostnaderna lägre än om varje landsting genomför sin egen kampanj. Kampanjen bör ske under en treårsperiod för att få en god effekt. Kampanjen måste samordnas med t ex sjukvårdsrådgivning och SOS Alarm och varje landsting behöver utarbeta egna genomförandeplaner för att underlätta för de aktörer som deltar i strokevården. Kostnaderna för en nationellt rikstäckande kampanj beräknas till ca 50 miljoner kr och avser kostnader för reklambyrå-media samt projektledare. Kostnaderna fördelas på 20 miljoner kr år 2011 och 15 miljoner kr vardera åren 2012 och För Norrbottens del innebär kampanjen en kostnad på ca kr för år 2011 och ca kr vardera för åren 2012 och 2013 baserat på antal invånare. Den totala årliga kostnaden för stroke i Sverige, exklusive produktionsbortfall och anhöriginsatser, är ca 15 miljarder kr. Kampanjen blir kostnadsneutral om fall av stroke årligen kan undvikas. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 1 Rekommendationen antas under förutsättning att alla landsting medverkar i den nationella informationskampanjen. 2 Finansieringen för år 2011 (ca kr) sker ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsett. 3 Medelsbehovet för åren 2012 och 2013 (ca kr per år) prövas i samband med beredningen av landstingsplanen för respektive år. Enligt beslutsförslaget. Beslut 16 Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet Dnr Ärendebeskrivning I december 2009 träffade regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, överenskommelse om ett treårigt utvecklingsarbete med "Program för en god äldreomsorg". En del i programmet är att bygga regionala stödstrukturer som långsiktigt ska kunna försörja regionen med praktiskt verksam- 17

18 hetsstöd, liksom att utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Regionala avsiktsförklaringar har därefter formulerats för att beskriva hur respektive region avser att bedriva processen med att utveckla och förstärka långsiktigt stabila regionala stödstrukturer för evidensbaserad praktik samt reglera huvudmännens åtaganden. Avsiktsförklaringen har delgivits SKL i maj Denna har nu konkretiseras i Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten, vilken beskriver de överenskomna satsningarna inom äldreområdet de kommande åren. Landstinget och kommunerna har beviljats statliga medel för att anställa gemensamma utvecklingsledare för att driva utvecklings- och förbättringsarbetet i enlighet med handlingsplanens intentioner. I den treåriga handlingsplanen prioriteras utvecklingsområdena vård och omsorg vid stroke respektive demens, palliativ vård och omsorg, samordnad individuell plan, evidensbaserad praktik, förebyggande insatser samt kvalitativ uppföljning av situationen för multisjuka äldre. Handlinsplanen för kunskapsutveckling inom äldreområdet har beretts av länsstyrgruppen som består av fyra chefer från landstinget, fyra socialchefer och fyra barn- och utbildningschefer från kommunerna. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar förslag till handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet Enligt beslutsförslaget. Beslut 17 Rekommendation om reviderat riksavtal för utomlänsvård Dnr Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen yttrade sig den 3 juni 2010 ( 103) över ett förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade den 12 november 2010 bland annat att: Godkänna riksavtalet för utomlänsvård och förteckning E med giltighet fr o m den 1 maj Rekommendera landstingen att godkänna och tillämpa riksavtalet för utomlänsvård. 18

19 Revideringarna berör främst bestämmelserna om privata vårdgivare som har kontrakt med landsting. De reviderade bestämmelserna tillgodoser kraven i lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem. SKL fortsätter samtidigt överläggningarna med Socialdepartementet om att komplettera hälso- och sjukvårdslagen för att förenkla för den enskilde patienten att kunna välja privat vårdgivare som har kontrakt med andra landsting. Syftet är att den privata utomlänsvården ska kunna hanteras enligt samma enkla principer som landstingen redan tillämpar för vård i egen regi. Förslag till beslut Rekommendationen antas. Enligt beslutsförslaget. Beslut 18 Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och den offentliga sjukvården och dess medarbetare Dnr Ärendebeskrivning Bakgrund Den nationella överenskommelsen om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och offentlig sjukvård har reviderats. Överenskommelsen har slutits på central nivå av en arbetsgrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och läkemedelsindustriföreningen (LIF). Sedan 1980-talet har Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen via överenskommelser reglerat samverkan mellan landstingen och läkemedelsindustrin. Överenskommelserna har reviderats ett antal gånger genom åren. Kärnbudskapet i överenskommelsen är att utbildning, informationsöverföring, kliniska studier och andra kontakter mellan läkemedelsföretag och sjukvård ska ske med full trovärdighet och med en oberoende ställning i förhållande till varandra. Väsentliga nyheter i denna reviderade överenskommelse är: Båda parter förbinder sig att tillämpa överenskommelsens intention även vid kontakt med andra företag respektive sjukvårdsproducenter Såväl när det gäller produktinformation och terapiinriktad utbildning förtydligas att uppdraget bör vara ett uppdrag i tjänsten och att kliniken ska ersättas för detta 19

20 Samarbetsprojekt mellan kliniker och företag ska regleras och redovisas öppet Det finns även en gemensam överenskommelse (december 2008, LIF- SKL) om nationell strategi för genomförande av kliniska prövningar och ickeinterventionsstudier. Norrbottens Läkemedelskommitté/Styrgrupp Läkemedel har en lokal tolkning av ovanstående överenskommelser, kallad Norrbottens läns landstings anvisningar för läkemedelsinformation och utbildning, som återfinns på läkemedelskommitténs hemsida. Utöver innehållet i nuvarande nationella överenskommelser finns här anvisningar om hur landstingets linjeorganisation ska agera när innehållet i överenskommelserna inte följs. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 1 Överenskommelsen om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och den offentliga sjukvården och dess medarbetare antas. 2 Överenskommelsen om nationell strategi för genomförande av kliniska prövningar och icke-interventionsstudier antas 3 Landstingsdirektören får i uppdrag att utfärda anvisningar för hur överenskommelsen om samverkansformer och kliniska prövningar ska följas upp och hur avvikelser ska hanteras i linjeorganisationen. Enligt beslutsförslaget. Beslut 19 Revisionsrapport Jämställd vård Barn och ungdomar med ADHD Dnr Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har uppdragit till Komrev inom PricewaterhouseCoopers att ur ett jämställdhetsperspektiv granska landstingets verksamhet avseende patientgruppen barn- och ungdomar med aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar ADHD. Granskningen har avgränsats till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP och barnhabiliteringen i Piteå, Luleå och Kalix. Revisionsfråga för granskningen är: Är landstingets vård och behandling avseende barn och ungdomar med ADHD ändamålsenlig ur ett jämställdhetsperspektiv? Kontrollfrågor för granskningen är: 20

21 Sätts diagnos för flickor och pojkar tidsmässigt lika (patientens ålder)? Får flickor och pojkar läkemedelsbehandling i lika stor utsträckning? Har flickor och pojkar samma tillgång till barnpsykiatrisk expertis? Deltar barn- och ungdomspsykiatrin/barnhabiliteringen i kvalitetsregistreringen BUSA? Finns en tillräcklig samverkan mellan BUP och kommunerna/skolan kring patientgruppen? Granskningen visar att landstingets vård av barn och ungdomar med ADHD i flera avseenden är jämställd. En brist är emellertid att flickor med aktivitets- och uppmärksamhetsproblem upptäcks senare och därmed får sin diagnos minst två år senare än pojkar. För att upptäckten av ADHD ska tidigareläggas rekommenderas ett närmare samarbete med skolorna i länet. När väl barnen blivit aktuella inom BUP/barnhabiliteringen bedöms vården och läkemedelsbehandlingen vara jämställd. Flickor och pojkar bedöms ha samma tillgång till barnpsykiatrisk expertis, men granskningen bekräftar en bristande tillgång till barnpsykiatriker och legitimerade psykologer i länet. Granskningen visar att BUP:s och barnhabiliteringens deltagande i kvalitetsregistret BUSA är inne i en uppstartsfas vilket i nuläget medför en försämrad möjlighet att nyttja BUSA:s uppgifter för kvalitetsutveckling och uppföljning. Förslag till beslut Revisionsrapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Landstingsstyrelsen ser det som positivt att landstingsrevisorerna låtit granska landstingets verksamheter beträffande patientgruppen barn och ungdomar med aktivitets- och uppmärksamhetsproblem, ADHD, ur ett jämställdhetsperspektiv. Att vården till stor del upplevs som jämställd är glädjande, men ständiga förbättringar är nödvändiga för att kunna erbjuda norrbottningarna god vård och behandling på likvärdiga villkor. Utifrån de av granskningen konstaterade brister har ett antal åtgärder genomförts eller planerats för. Genomförda och planerade insatser: Konsultation/utbildning till skolan och spridning av information för att särskilt uppmärksamma flickor med ADHD. Deltagande i lokala samverkans- och arbetsgrupper där barn och ungdomar med ADHD är i fokus. Modellområde Östra Norrbotten uppmärksammar särskilt barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Genomförd workshop om neuropsykiatriska diagnoser samt utbildningsdag har genomförts för förskola, skola, BVC, socialtjänsten och elevhälsan. Remissöverenskommelse mellan primärvård och specialistsjukvården har upprättats för barn mellan 0-6 år för att skapa bättre underlag för bedömning och tidigare diagnossättning. 21

22 Gemensam utbildningsdag med extern föreläsare planeras våren Landstingsstyrelsen ger i uppdrag till landstingsdirektören att: Säkerställa att planerade insatser genomförs och utvärderas för att trygga en likvärdig vård och behandling för flickor och pojkar med ADHD i Norrbotten. Säkerställa att verksamheterna intensifierar rapporteringen till kvalitetsregistret BUSA för att möjliggöra resultatuppföljning och riktade utvecklings- och förbättringsarbeten. I det fortsatta utvecklings- och förbättringsarbetet är det även angeläget att beakta landstingsstyrelsens svar på programberedningens rapport för år 2008 som rörde barn och ungdomars psykiska ohälsa med särskild inriktning mot depression, ångestsyndrom och ADHD. Enligt beslutsförslaget. Beslut 20 Yttrande över delbetänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (SOU 2010:68) Dnr Ärendebeskrivning Justitiedepartementet har gett landstinget möjlighet att senast den 13 februari 2011 avge yttrande över rubricerande delbetänkande. Den 30 april 2003 tillsattes Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (Ju 2003:03). Beredningen hade ett brett uppdrag att följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området samt utreda och lämna förslag på olika problem inom detta område. Beredningen lämnade två delbetänkanden: Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m, SOU 2004:114, och Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? Tryck- och yttrandefrihetsberedningen inbjuder till debatt, SOU 2006:96. Den 16 maj ombildades beredningen till en parlamentarisk sammansatt kommitté. Kommittén har antagit namnet Yttrandefrihetskommittén. Uppgiften är att fullgöra dels de uppgifter som kvarstår enligt Tryck- och yttrandefrihetsberedningens tidigare direktiv, dir. 2003:58 och dir. 2007:76, dels nya direktiv, dir 2008:42. Arbetet är uppdelat i två etapper. Etapp 1 redovisades i delbetänkandet Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor SOU 2009:14. 22

23 I etapp 2 ingår bland annat att fortsätta att överväga frågan om Sverige i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. Under arbetets gång har kommittén prövat olika regleringsmodeller som skulle kunna ersätta dagens regelverk i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I delbetänkandet redovisas tre modeller vilka benämns Ansvarsmodellen, Verksamhetsmodellen och Ändamålsmodellen. Ansvarsmodellen innebär att yttranden som framförs i massmedier och som någon tar tydligt ansvar för ges grundlagsskydd. Det sker antingen genom ett utgivningsbeslut eller att det i mediet tydligt anges vem som är ansvarig. Verksamhetsmodellen utgår från att yttranden i massmedier förtjänar ett särskilt starkt grundlagsskydd. Den tar sikte på att ge skydd åt den egentliga mediebranschen. Ett massemedieföretag behöver inte ansöka om utgivningsbevis. Den som inte uppfyller kriterierna för massmedieföretag kan, på samma sätt som i Ansvarsmodellen, få grundlagsskydd genom att ange vem som är ansvarig. Ändamålsmodellen utgår från ändamålet med yttrandet och ger därmed ett särskilt skydd åt yttranden med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. Modellen är anpassad till EU:s dataskyddsdirektiv. Att utse ansvarig utgivare blir frivillig, men meddelarfriheten gäller bara de massmedier som har en ansvarig utgivare. Kommittén betonar att modellerna inte är färdiga förslag till grundlagar, vilket fodrar ett omfattande arbete. Den vill istället genom delbetänkandet inhämta synpunkter och stimulera till en bred diskussion om vilka grunder ett framtida skydd för tryck- och yttrandefriheten ska vila på. Sverige fick i december 1766, som första land i världen, en grundlagsskyddad tryckfrihet. Den skulle komma att inskränkas under det gustavianska enväldet och vid sekelskiftet upphöra helt. Vid regimförändringen 1809 återupprättades grundlagsskyddet. Den nuvarande tryckfrihetsförordningen (TF) kom till 1949 och gäller tryckta skrifter. Frågan om grundlagsskydd även för andra medier än tryckta skrifter började utredas på talet och resulterade i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som trädde i kraft Dessa lagar har ändrats ett antal gånger sedan de trädde i kraft och ändringarna har ofta inneburit att grundlagsskyddet har anpassats till den tekniska utvecklingen. Frågan har uppkommit om det är möjligt att skapa en grundlag som är teknikoberoende och därmed mer hållbar över tid, men med ett bevarat starkt skydd för de traditionella medierna. I direktiven till utredningen nämns de sex principerna i TF och YGL: förbud mot censur, etableringsfrihet, ensamansvar, meddelarskydd, en strikt begränsning av vilka brott som kan begås genom yttranden (brottskatalogen) och en särskild rättsordning med Justitiekanslern som åklagare och jury i domstolen. Dessa principer ska behållas för i varje fall de traditionella medierna. Om kommittén bedömer att det inte är möjligt att hitta en ny teknikoberoende regleringsmodell som ger tillräckligt starkt stöd för yttrandefriheten, ska det inom ramen för nuvarande ordning göras en allmän översyn av TF och YGL med inriktningen att göra de båda grundlagarna så tydliga och lättilllämpade som möjligt. 23

24 Förslag till beslut Följande yttrande avges: Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är, tillsammans med skrivningarna i Regeringsformen (RF) om fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och informationsfrihet, grundbultar i värnet av demokratiska fri- och rättigheter. Det finns också ett betydande värde i att Sverige har världens äldsta grundlagsskyddade tryckfrihet, och att oförytterliga rättigheter vilar på en stark tradition i vårt land. Detta inte minst mot bakgrund av överstatliga initiativ från EU och tolkningar av EU-rätten. Ur det perspektivet kan det vara klokt att endast anpassa nuvarande grundlagar, än att ge sig in på en omstöpning av grundlagarna där risken är stor att unionen går in och klargör vad gränserna går för den svenska yttrandefriheten. En annan invändning är att om TF och YGL slås ihop finns risken att man hamnar på minsta gemensamma nivå, det vill säga att de traditionella medierna inte får det starka skydd som de har i dag i nuvarande TF. Landstinget anser att dessa båda frågor noggrant måste analyseras innan man går vidare med en ny grundlag för yttrandefrihet. Yttrandefrihetskommitténs betänkande beskriver på ett tydligt sätt problemen med dagens reglering. Det handlar om teknikberoendet, det vill säga att vissa medier omfattas av grundlagen och andra inte, gränsdragningsproblem mellan tryckta och digitalt framställda texter, tillämpningsproblem med den nya databasregeln, osäkerheten runt frågan om utgivningsbevis för webbplatser med mera. Däremot saknas, enligt landstingets uppfattning, en tydlig beskrivning av fördelarna och styrkan med nuvarande lagstiftning, som fungerat i sin nuvarande form i över 60 år. Utan att fördelarna och nackdelarna med nuvarande lagstiftning ringas in och viktas är det svårt att ta ställning till ett eventuellt behov av en grundläggande förändring. Det är också landstingets uppfattning att det är klart möjligt att problemen med nuvarande lagstiftning, främst vad gäller en anpassning till nya medier, går att åtgärda inom ramen för en teknikberoende grundlagsreglering. Det blir dock en nödvändig eftersläpning, det vill säga att medieutvecklingen sker först och anpassningen av lagarna kommer sedan. Tanken med de tre modeller för en teknikneutral grundlag som Yttrandefrihetskommittén lägger fram för synpunkter och diskussion, är att få till en robust lagstiftning som håller över tid och kan fungera också i ett ständigt föränderligt medielandskap. Som det ser ut i dag och för den tid som kan överblickas löser också de tre modellerna detta grundläggande problem. Samtidigt måste man hålla i minnet att vi lever i en brytningstid, sannolikt lika banbrytande och viktig som när boktryckarkonsten gjorde sitt intrång och förändrade världen. Mitt uppe i detta skeende är det svårt, för att inte säga omöjligt, att förutse i vilken riktning utvecklingen kommer att gå. Det är för många osäkra variabler. Vilken roll kommer sökmotorföretagen att ha i en framtid? Nätoperatörerna? Ägarna av kabelnäten? EU? De stora länderna som får sina sekretessbelagda handlingar publicerade? 24

25 Teoretiskt kan utvecklingen ta en helt annan riktning än man idag kan föreställa sig och att de tre modellerna snabbt upplevs som lika problematiska som nuvarande TF och YGL. Om man nu ändå kommer fram till att problemen med nuvarande grundlagar är så stora att det fordras ett radikalt omtag, är det landstingets uppfattning, att Ansvarsmodellen och Verksamhetsmodellen är de modeller som det är möjligt att gå vidare med. Här har Ansvarsmodellen ett tydligt försteg genom dess enkelhet. I modellen finns en tydlig koppling mellan yttrande och ansvar. På det sättet ansluter den till svensk tradition. Ändamålsmodellen däremot öppnar för godtycke och måste därför avvisas. Det är inte rättssäkert att syftet med ett yttrande först måste fastställas innan det får grundlagsskydd. Att yttrandenas ändamål blir avgörande ligger vidare inte långt från att särskild vikt fästs vid yttrandenas innehåll, något som ju enligt direktiven inte ska förekomma. Det skriver kommittén i sitt delbetänkande. Enligt beslutsförslaget. Stefan Tornberg (C) anmäler jäv. Beslut Jäv 21 Yttrande över Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Dnr Ärendebeskrivning Socialdepartementet har gett Norrbottens läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65). Utredaren har haft i uppdrag att: Bedöma om ytterligare yrkesgrupper bör regleras inom hälso- och sjukvården. Överväga förändringar av optikernas arbetsuppgifter. Pröva om systemet med särskilt förordnande att utöva yrkeinom hälsooch sjukvården är ändamålsenligt. Lämna förslag som leder till att fler sjuksköterskor specialistutbildar sig. Se över bestämmelserna om begränsningarna i rätten att vidta vissa hälsooch sjukvårdande åtgärder. Göra det tydligare för allmänheten vad som räknas till hälso- och sjukvård och vad som är verksamhet som ligger hälso- och sjukvården nära. 25