Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa?

Transkript

1 om tillämpningsområdet Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? Ja, den tillämpas på dessa. Till kryddväxter och örter hör bl.a. koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna räknas bl.a. basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta johannesört, fyrkantig johannesört, kungsmynta, brunört, nässla, dock inte nässla som odlas för fiber, rudbeckia, gurkört, dragon, grobladsväxter, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, timjan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne och anisört samt medicinalvide, för vilken odlingen förutsätter avtal med en läkemedelsfabrik. Tillämpas förordningen på gamla höbalar? Och på lökavfall, eller överhuvudtaget på vegetabiliskt avfall som uppkommer på en gård, t.ex. blast? Räknas dessa som organiska bifraktioner? Med organiska bifraktioner avses organiska fraktioner i gårdsskala som inte är sådana gödselmedel som godkänts med stöd av lagen om gödselfabrikat. Det finns inget godkännandeförfarande för bifraktioner. Som organiska bifraktioner räknas enligt förordningen pressvätska från ensilage och avrinningsvatten från rasthagar. Förordningen tillämpas inte på gamla höbalar, lökskal, blast eller annat vegetabiliskt avfall. Dessa bör man dock ta hand på ett sådant sätt att de inte förorenar miljön. 3 om definitioner Vilka gödselmedel räknas som organiska gödselfabrikat? 1B Organiska gödselmedel organiska gödselmedel av animaliskt ursprung: tekniskt bearbetad gödsel, kött- och benmjöl, hornspån, blodmjöl, dunmjöl, flytande organiska gödselmedel av animaliskt ursprung organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung: organiska gödselmedel, svampbiomassa, bakteriebiomassa, flytande organiska gödselmedel, tångmjöl, tångextrakt, betain, humuspreparat eller humusextrakt, vattenlösning eller oljeemulsion med alkohol, växtextrakt biprodukter som används som sådana som organiska gödselmedel: melassextrakt, vinass och vinassextrakt, cellsaft från potatis, rejektvatten 1C Organiska mineralgödselmedel organiska sammansatta mineralgödselmedel: organiska mineralgödselmedel av animaliskt ursprung, organiska mineralgödselmedel, flytande organiska mineralgödselmedel, flytande organiska mineralgödselmedel av animaliskt ursprung, kött- och benmjöl eller bearbetat animaliskt protein med kaliumsulfattillägg oorganiska sammansatta gödselmedel som innehåller organiska ämnen: mineralgödselmedel av animaliskt ursprung med kalkningseffekt, organiska mineralgödselmedel med kalkningseffekt 3A2 Organiska jordförbättringsmedel jordförbättringskompost, gödselblandningar, färsk kompost, kompost av växtrester, torra granulat och pulver, syrebehandlat och stabiliserat reningsverksslam, förmultningsrester till jordförbättring 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel 1

2 kalkstabiliserat reningsverksslam, rötningsrester, förmultat reningsverksslam, fiberslam, använda växtunderlag för svampodling, använda växtunderlag av torv, kemiskt oxiderat reningsverksslam Organiska bifraktioner pressvätska från ensilage avrinningsvatten från rasthagar 5 om lagring av stallgödsel Måste alla gårdar ha en gödselstad? Alla gårdar med djur där det ansamlas mer än 25 m 3 torrgödsel per år måste ha en gödselstad för den stallgödsel som ansamlas under 12 månader. Gödselmängder som underskrider denna gräns ska lagras på ett tätt flak eller ett motsvarande underlag så att avrinning kan förhindras. Undantag från denna lagringsvolym kan beviljas under de förutsättningar som nämns i 1 mom. i nitratförordningen. Måste det också finnas en gödselstad för nötkreatur som föds upp utomhus året runt? Om så är fallet, hur stor måste gödselstaden vara? Ja, det krävs en gödselstad också för dessa nötkreatur. Den kan däremot vara mindre än den gödselstad som krävs för 12 månaders ansamling av stallgödsel, dvs. man kan beakta betessäsongens längd som för dessa djur kan vara längre än 4 månader. Den stallgödsel som ansamlas i rastgårdar, i synnerhet vid utfodrings- och dricksplatser, samt i områden där djuren allmänt uppehåller sig, ska regelbundet avlägsnas och lagras separat i gödselstaden, ifall stallgödseln inte direkt kan återvinnas som gödselmedel. På vad baserar sig de nya lagringsvolymerna för gödselstäder? När tillämpas de nya volymerna? De nya volymerna baserar sig på Naturresursinstitutets sifferuppgifter om produktionsdjurens utsöndring. De nya volymkraven framgår av bilaga 1 till nitratförordningen. De nya lagringsvolymerna för stallgödsel tillämpas på de tillståndsansökningar som anhängiggjorts fr.o.m. den 1 april. (Obs. Bestämmelsen om övergångsperioden har ändrats: På en gödselstad som tagits i bruk eller för vilken ansökan om miljötillstånd eller bygglov är anhängig när denna förordning träder i kraft tillämpas de bestämmelser om minimivolym för gödselstäder som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.) De nya mängderna stallgödsel som fastställts tillämpas dock på alla djur genast när förordningen träder i kraft. Vilka lagringsvolymer för stallgödsel tillämpas i fråga om lantraser (dessa nämns inte i förordningen)? Naturresursinstitutet har beräknat volymkravet på följande sätt: Röd- och vitbrokig diko, ca 540 kg Spillning och urinutsöndring sammanlagt kg/djur/år. Substansen samlas ihop och strö tillsätts, i medeltal kg strö/djur/år, vilket innebär att gödselproduktionen uppgår till sammanlagt kg/djur/år. Från detta dras 20 % av på grund av spontan kompostering och komprimering under lagringen. Den återstående mängden kg omvandlas till volym (volymvikt 772 kg/m 3 ). Därmed är kravet på minimilagringsvolymen för strögödsel och djupströgödsel när det gäller röd- och vitbrokiga dikor 15,85 m 3 /djur/år, dvs. 8,45 m 3 /djur för 8 månader. Kviga 1 2 år (av dikor): Spillning och urinutsöndring kg/djur/år + strö kg/djur/år, vilket ger en gödselproduktion på sammanlagt kg/djur/år, -20 % = kg. Omvandlas till volym. Kravet på minimilagringsvolymen för strögödsel och djupströgödsel när det gäller röd- och vitbrokiga kvigor är 11,85 m 3 /djur/år, dvs. 6,32 m 3 /djur för 8 månader. Om det ansamlas mer än 25 m 3 stallgödsel per år, får man ändå lagra den på flak? Det får man, förutsatt att man på gården lagrar högst 25 m 3 torrgödsel åt gången och det bara finns ett (1) flak, som ska ligga i djurstallets/gårdens omedelbara närhet. Om det på gården finns en gödselstad 2

3 med en lagringsvolym för t.ex. 10 månader, får det utöver denna inte finnas något sådant flak som avses i förordningen. 6 och 8 om organiska gödselfabrikat och torrgödsel med en torrsubstans på minst 30 % Hur fastställer man att organiska gödselfabrikat och torrgödsel har en torrsubstans på minst 30 %? Torrsubstansen hos ett gödselmedel som godkänts som gödselfabrikat framgår av den senaste varudeklarationen för partiet. Fastställandet av torrsubstansen hos torrgödsel baserar sig främst på test som görs med hjälp av sinnesintryck och observationer på gårdsnivå. När man pressar ihop gödseln får det inte droppa ut någon vätska alls. Vid fastställandet av torrsubstansen kan man också använda en särskild fuktighetsmätare, t.ex. en sådan som används för att mäta fukthalten i foder. Vad avses med platsen för stacken? Kan man anlägga en ny stack bredvid den plats där en stack placerats föregående år? Platsen för stacken avser en och samma plats. Det innebär att man får anlägga en ny stack bredvid en stack som placerats föregående år. Den nya platsen behöver inte ligga på ett annat skifte. Av vad består det lager på stackens botten som ska binda vätska? Lagret kan bestå av torv, hackad halm eller hackat hö, flis, kutter, sågspån etc. Materialet kan med fördel väljas med tanke på kompostens ändamål. Om komposten vänds, bör man beakta att en del av bottenlagret vänds in i blandningen. 7 om konstruktionskrav Kan en stack för efterkompostering anläggas när som helst, ifall förbudet i 6 om att lagring i stack är förbjuden från ingången av november till utgången av januari inte gäller efterkompostering? En stack för efterkompostering kan anläggas från ingången av januari, förutsatt att de villkor som anges i mom. i förordningen uppfylls. Stacken bör dock spridas ut och därmed användas som gödselmedel på åkern samma år som stacken anlades. Stacken ska spridas ut senast den sista oktober, dock så att gödseln myllas ner inom samma dygn och före det blir november. Måste en stack för efterkompostering alltid täckas över? Ja, den ska täckas över. Täckmaterialet behöver dock inte vara tätt. Det kan t.ex. bestå av filtmaterial för kompoständamål, av torv eller av hackad halm. Vad innebär lastning av stallgödsel? Med lastning avses att stallgödsel eller oförpackade organiska gödselfabrikat förflyttas in i, eller ut ur, en gödselstad eller ett lager. Lastningen avser framför allt maskinell förflyttning och lastning, i synnerhet om det är fråga om gödsel eller organiska gödselfabrikat som lätt faller av, eller om de mängder som förflyttas är stora. Även pumpning av slam till en transportvagn betraktas som lastning. Måste en gödselstad som befinner sig t.ex. mitt ute på en åker ha ett lastningsunderlag? Och gäller kravet häststallar? Ett lastningsunderlag med tät botten är främst avsett för lastning av gödsel vid gödselstäder i anslutning till djurstallar. Det kan finnas situationer när det också krävs lastningsunderlag vid en gödselstad som befinner sig längre bort, ifall gödseln dessutom måste förflyttas. Det har ansetts att förordningens krav på lastningsunderlag med tät botten inte direkt gäller gödselstäder i häststallar, om det inte exempelvis är fråga om lastning av gödsel från en större koncentration av hästar eller ett stort tillståndspliktigt häststall. Vad avses med underlag med tät botten? Och vad är tät botten? 3

4 Tät botten avser också enligt definitionen i förordningen en hel yta som till tätheten minst motsvarar asfalt. Tätheten avser i detta sammanhang genomträngligheten för vatten. Tät botten kan också avse att det täta grundskiktet kan ligga djupare än själva ytan. Lastningsunderlaget kan alltså bestå av t.ex. makadam, om det under den finns en grundskiktkonstruktion som inte släpper igenom vatten, t.ex. ett plastlager, från vilket lakvattnet kan samlas in eller ledas bort. Och vad är minimistorleken för ett lastningsunderlag med tät botten? Det har inte angetts några minimikrav på underlagets storlek. Att det ska finnas underlag med tät botten innebär dock inte att all omgivning kring gödselstäderna t.ex. borde asfalteras eller förses med tät botten, utan endast de områden där maskiner och utrustning används eller är placerade under lastningen. Kan ett lösdriftsstall för två hästar anläggas på marken? Behöver man ens bygga en gödselstad, om det ansamlas mindre än 25 m 3 stallgödsel per år? Nej, lösdriftsstall får inte anläggas på marken. Nitratförordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om andra grundkonstruktioner i djurstall, men de gödselrännor och andra konstruktioner som är avsedda för ledning av gödsel inne i ett djurstall ska vara vattentäta. Kan också en vanlig gård anlägga en stack för efterkompostering, eller gäller det endast ekologiska gårdar? Också vanliga gårdar kan anlägga stackar för efterkompostering. Måste man göra en anmälan om efterkompostering? Nej, det behöver man inte. Måste man i fortsättningen alltid bygga ett tak på lagringsplatser för torrgödsel som ska hindra regnvatten från att komma in på lagringsplatsen? Det behöver inte nödvändigtvid byggas ett separat tak, men enligt förordningen ska nya lagringsplatser för torrgödsel vara täckta eller ämnet som lagras ska täckas över så att det inte kommer in regnvatten på lagringsplatsen. Att något ska täckas över innebär i det här sammanhanget ett fast täcke, t.ex. ett tak eller ett skärmtak eller någon annan motsvarande konstruktion. Med presenning avses en tät presenning som förhindrar att regnvatten kommer in i gödselstaden och från vilket regnvattnet kan ledas bort från gödselstaden. När kan komposten förflyttas till en stack för efterkompostering? Komposten kan förflyttas till en stack för efterkompostering när torrsubstansen är minst 30 %, när temperaturen har sjunkit ungefär till omgivningens temperatur, när komposten är mörkbrun eller nästintill svart till färgen och när komposten har jämn och mulliknande struktur och de ursprungliga beståndsdelarna inte längre kan urskiljas. Vad avses med permanent utfodrings- och dricksplats? Med permanenta utfodrings- och dricksplatser avses utfodrings- och dricksplatser som ligger i rasthagar, i rastgårdar och på betesåkrar och där djur utfodras och vattnas regelbundet (dagligen) och som inte förflyttas under betessäsongen. Permanenta utfodrings- och dricksplatser avser platser där flera djur äter och dricker. De permanenta utfodrings- och dricksplatserna ska vara täckta och ha tät botten. På vilket sätt ska de täckas över för att det ska vara tillräckligt? Om det bara är fråga om en utfodringseller dricksplats behöver väl inte platsen täckas? Avsikten är att den skyddande takkonstruktionen ska förhindra regnvatten från att komma in på utfodrings- och dricksplatsen. Storleken på konstruktionen kan variera beroende på mängden djur och utfodringsplatsens storlek. 4

5 Måste pressvätskan från foder som lagras i rundbalar tas till vara? Förordningen avser främst tillvaratagande av pressvätska från foder som lagras i stack. Vad avses med uppsamling av avrinningsvatten från rasthagar? De rasthagar som avses i förordningen har ett sådant ytmaterial eller har grundats med så tät botten att avrinningsvattnet kan samlas upp i en separat behållare eller i ett reningsverk. Avrinningsvattnet kan också ledas till en slambehållare. Reningsverket kan vara t.ex. en markbädd, en rotzonsanläggning eller någon annan motsvarande anläggning som fungerar på ändamålsenligt sätt. 8 om lagring av gödsel vid exceptionella situationer Vad betraktas som hygieniska skäl som hänför sig till djursjukdomar? Kan flytgödsel lagras i stack, om man låter den sugas upp i torv? Hygieniska skäl som hänför sig till djursjukdomar avser i enlighet med lagen om djursjukdomar (441/2013) en sjukdom eller smitta som kan överföras från ett djur till ett annat eller till en människa. I fall av smitta är det en veterinär som bedömer om det finns förutsättningar för lagring i stack. Flytgödsel kan på samma grunder som torrgödsel lagras i stack, om man har låtit flytgödseln sugas upp i torv och den då fått en torrsubstans på minst 30 %. Undantaget avser dock i första hand lagring av torrgödsel. Hur förhåller man sig till bekämpning av flyghavre? Hygieniska skäl avser bara djursjukdomsfall. Andra regler och anvisningar tillämpas på flyghavre. Är det så att det vid exceptionella situationer är tillåtet att lagra gödsel i stack endast på gårdens egen åkermark och arrenderade åkermark, dvs. inte på grannens åker? Och de som tar emot organiska gödselfabrikat och stallgödsel kan på motsvarande sätt lagra i stack på de åkrar de besitter eller arrenderar? Sådan lagring i stack som avses i 8 kan också ske på åkermark som hör till andra gårdar. Anmälan ska göras av verksamhetsutövaren på den gård där gödseln uppkommer. Det samma gäller organiska gödselfabrikat och gödsel, i förordningen förbjuds inte lagring av dessa i stack på någon annans åkermark. I detta fall görs anmälan alltid av den som tar emot varan. 9 om anmälningsskyldighet Kan anmälan formuleras fritt eller finns det en separat blankett för förfarandet? Kan anmälan göras elektroniskt? Måste anmälan göras varje år? Räcker det med en anmälan, om man har många stackar? Finns det en blankett för den sammanfattning som görs med tanke på årsrapporteringen till NTMcentralen? Anmälan formuleras inte fritt, utan det finns en särskild blankett för ändamålet. Den kan också fyllas i elektroniskt. Blanketten kommer i sinom tid att läggas upp på miljöministeriets webbplats. Jordbrukaren kan fylla i en enda blankett som kan täcka flera stackar. En ny anmälan ska dock lämnas in varje år. Det finns ännu ingen blankett för den sammanfattning som ska ingå i rapporten till NTM-centralerna. 10 om användning av gödselmedel Vid gödsling ska man också beakta jordarten. Hur fastställs jordarten? Bör den analyseras separat? Systemet för miljöersättning förutsätter markkarteringsprover, där också jordarten analyseras. Om jordbrukaren inte omfattas av ersättningssystemet, ska jordbrukaren antingen undersöka jordarten själv 5

6 (om han eller hon har den yrkeskunskap som behövs för detta), eller så ska analysen utföras som beställningsarbete. Får stallgödsel och organiska gödselfabrikat föras ut på åkern redan i mars, i väntan på att den ska spridas ut i april? Nej. Stallgödsel och organiska gödselfabrikat får föras ut på åkern inom den tidsram och under de förhållanden för spridning som anges i nitratförordningen. Gäller skyldigheten att bearbeta in gödseln i jorden inom ett dygn också gödsling på sommaren? Ja. Åkern ska bearbetas inom ett dygn efter att stallgödsel och organiska gödselfabrikat har spridits ut, om inte gödseln i fråga placeras direkt i marken. Ett undantag är växtbestånd där gödseln också kan spridas på markytan (men efter den 15 september ska gödseln alltid spridas genom placering), ifall avsikten är att hålla växttäcket över vintern (mångårig vall). Om växttäcket hålls på åkern över vintern ska stallgödsel och organiska gödselfabrikat spridas genom placering efter den 15 september, om det inte gäller spridning av stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten. Gäller detta också för organiska gödselfabrikat? Ja. Så kan man tolka bestämmelsen, dvs. också organiska gödselfabrikat kan ytspridas och bearbetas in i jorden inom ett dygn, om man ännu har för avsikt att så. Vad avses med delar av åkerskiften? Vem fastställer lutningen? Hur vet jordbrukaren om det finns sluttande delar på åkerskiftet? Med delar av åkerskiften avses arealen på det sluttande området. Till jordbrukarens hjälp finns ett normgivande material om lutning i Jordbrukarens webbtjänst (Vipu), och med hjälp av det kan jordbrukaren kontrollera lutningen på de egna åkerskiftena. På kartan är kurvdiagrammen markerade med gult och de områden där lutningen är större än 15 procent är markerade med rött. Med hjälp av mätfunktionen kan jordbrukaren också mäta storleken på det sluttande området. Om jordbrukaren inte har tillgång till Vipu-tjänsten, ska han eller hon fastställa lutningen på gårdsnivå t.ex. med hjälp av en grundkarta. I grader betyder lutningen cirka 8,5 grader. Gäller kravet på nedmyllning endast sluttande åkrar invid vattendrag eller alla åkrar? Kravet på nedmyllning gäller alla sluttande delar av åkerskiften, inte bara de som gränsar till vattendrag. Med delar av åkerskiften avses en yta på minst 25 ar (0,25 ha). Formen på skiftet kan variera. Tillämpas kravet på nedmyllning av organiska gödselfabrikat på trädgårdsodlingar med en lutning på minst 15 %? Om så är fallet, hur ska man sköta gödslingen av t.ex. ekologiska äppelträd? Nitratförordningen tillämpas även på trädgårdsodling. Förordningens 10 8 mom. om sluttande åkrar tillämpas enligt förordningen på åkrar, åkerskiften och delar av åkerskiften, dock inte på områden med en yta på under 25 ar (0,25 ha). I nitratförordningen definieras inte åker särskilt, men i annan lagstiftning finns det definitioner på t.ex. åker och permanenta grödor. Till permanenta grödor hör alla träd och buskar som får växa längre än 5 år. Till exempel ekologiska äppelträd räknas hit. Nitratförordningens 10 8 mom. tillämpas inte på permanenta grödor, dvs. på gödsling av mångåriga, i det här fallet över femåriga, träd och buskar, eftersom de inte utgör sådan åker eller sådana delar av åkerskiften som avses i denna punkt i förordningen. Det innebär att äppelträd som odlas på åkrar med en lutning på minst 15 % kan gödslas med organiska gödselfabrikat utan krav på nedmyllning. På andra grödor än permanenta trädgårdsgrödor ska förordningens krav på nedmyllning dock tillämpas. Om stallgödsel förvaras på åkern i högst fyra veckor behövs ingen gödselstad. Vad innebär det? Om en husdjurslägenhet med tillräcklig lagringsvolym för gödsel överlåter gödsel t.ex. till en växtodlingslägenhet där gödseln i sin tur sprids ut på åkern inom en månad, behöver växtodlingslägenheten inte ha någon gödselstad. Syftet är trots allt att stallgödseln ska spridas ut på marken så snabbt som möjligt. Att gödseln kan lagras en månad på åkern minskar dock inte behovet av lagringskapacitet för 12 månader. 6

7 11 om kvävegödsling Vad avses med organiska gödselfabrikat som innehåller stallgödsel? Organiska gödselfabrikat som innehåller stallgödsel är sådana organiska gödselfabrikat som innehåller mer än 10 % (volym-%) stallgödsel. Om betesmarken omfattar både åker och t.ex. skog, beräknas då gödseln för åkermarken som en procentandel av hela arealen? Näringsämnena i den stallgödsel som blir kvar i skogen räknas inte som gödsling av betesmark. Den procentandelen kan uteslutas, precis som frågeställaren säger. 12 om gödselanalyser Hur länge ska gödselanalysen bevaras? Bör man göra nya analyser om den nuvarande analysen gjorts under de senaste fem åren? Gödselanalysen ska bevaras i minst 10 år. Gödselanalyser ska göras vart femte år. Den föregående analysen kan användas så länge den är giltig, dvs. högst fem år, om analysresultaten är tillgängliga före den 1 april. Till den del uppgifter saknas (t.ex. totalfosfor) används tabellvärdena. Hur ställer man sig till att jordbrukare tar flera gödselanalyser? Kan man då utgå från ett medeltal? Nej, det kan man inte. Utgångspunkten är att analysen gjorts i form av ett representativt samlingsprov. Bör all stallgödsel analyseras eller gäller analyskravet en viss minimimängd gödsel? En gödselanalys ska göras på de gårdar som använder mer än 25 m 3 gödselmedel direkt på åkern. stallgödsel per år som 13 om bokföringsskyldighet Hurdan bokföring krävs? Räcker det med allmän bokföring eller måste det vara mer detaljerad bokföring över varje skifte? Hur länge ska bokföringsuppgifterna förvaras? Bokföringen ska gälla enskilda jordbruksskiften. Bokföringsuppgifterna ska förvaras lika länge som gödselanalysen, dvs. minst 10 år. 7