Peder Ahlin Lars Moberg Åsa Thourot. Skydda ATT SKYDDA SIG SJÄLV OCH ANDRA. Läkare mot AIDS Noaks Ark

Transkript

1 Peder Ahlin Lars Moberg Åsa Thourot Skydda ATT SKYDDA SIG SJÄLV OCH ANDRA Läkare mot AIDS Noaks Ark

2

3 Peder Ahlin Lars Moberg Åsa Thourot Skydda c ATT SKYDDA SIG SJÄLV OCH ANDRA Utgiven av Föreningen Läkare mot aids och Noaks Ark. Åttonde upplagan :e 161:a tusendet.

4 Föreningen Läkare mot AIDS Villagatan 5, Box 5610, Stockholm Föreningen Telefon Läkare mot 33 00AIDS Villagatan Bidrag till 5, föreningen Box 5610, 114 kan 86sättas Stockholm in på Telefon postgiro Bidrag till föreningen kan sättas in på Stiftelsen postgiro Noaks Ark 07 5 Eriksbergsgatan 46, Stockholm TelefonStiftelsen Noaks 00 Fax Ark Eriksbergsgatan Noaks Ark 46, Direkt Stockholm Telefon E-post info.stockholm@noaksark.org Fax Noaks Webb Ark Direkt Ekonomiska E-post bidrag info.stockholm@noaksark.org kan ges på postgiro Ange på talongen Webb om du vill ge pengar till vår.ekonomiska verksamhet bidrag i dess kan helhet, ges på till postgiro stödfonden för Ange hivpositiva på talongen eller om till du vår vill forskningsfond. ge pengar till vår Noaks verksamhet Ark kanaliserar i dess helhet, sina till bidrag stödfonden till forskning för.genom hivpositiva Stiftelsen Läkare eller till mot vår AIDS forskningsfond. Forskningsfond. Noaks Ark kanaliserar sina bidrag till forskning.genom Kontaktuppgifter Stiftelsen Läkare till övriga mot Noaks AIDS Forskningsfond. Ark-föreningar finns i slutet av broschyren. Stiftelsen Läkare mot AIDS Forskningsfond Läkare mot AIDS Forskningsfond delar två gånger om året ut.sammanlagt minst Stiftelsen en halv Läkare miljon mot kronor AIDStill Forskningsfond forskning om hivbehandling. Läkare Dessutom mot AIDS delar Forskningsfond fonden ut ytterligare delar två medel gånger som om ställs året ut.sammanlagt minst.till en förfogande halv miljon av Stiftelsen kronor till Noaks forskning Ark. om hivbehandling. Dessutom delar.postgiro fonden 90 ut 06 ytterligare medel som ställs.till förfogande av Stiftelsen Noaks Ark..Postgiro Socialstyrelsen Postadress Bankgiro 1O Stockholm Besöksadress Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 TelefonPostadress O Fax Stockholm E-post Besöksadress socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Rålambsvägen 3 TelefonWebb Fax Socialstyrelsen E-post är en socialstyrelsen@socialstyrelsen.se nationell expert- och tillsynsmyndighet för verksamhet som rör Webb socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, Socialstyrelsen smittskydd är och en epidemiologi. nationell expert- Särskilda och tillsynsmyndighet medel finns för för verksamhet som rör socialtjänst, insatser mot hälso- hiv/sti. och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Särskilda medel finns för insatser mot hiv/sti.

5 Hivrisk och riskförståelse - fakta i korhet: Humant immunbristvirus i dagligt tal hiv det virus som ligger bakom det nedsatta im- HIVmunförsvaret vid aids, kan bara överföras vid höggradigt intima kontakter och genom infekterat blod. Därför sprids hiv på följande sätt: genom oskyddat sexuellt umgänge med en person som är smittad med hiv från en mor till hennes barn under graviditeten, vid födseln och genom amning vid transfusion av hivsmittat blod, transplantation av hivinfekterade organ och insemination med hivhaltig sädesvätska genom hivsmittat blod då sprutnarkomaner delar sprutor då framför allt sjukvårdspersonal sticker sig på kanyler och andra vassa föremål som är förorenade med hiv. Vanliga sociala kontakter innebär ingen risk för smitta med hiv. 5

6 Riskgrupper När hivepidemin sommaren 1981 först beskrevs i USA, kände man inte till det smittämne som redan då kunde misstänkas ligga bakom de aidssjukas förstörda immunförsvar. Man såg att de som drabbades tillhörde vissa grupper som homo- och bisexuella män, sprutnarkomaner, personer från Haiti eller personer som hade haft sex med någon som hörde till dessa grupper. Aids kom därför att förknippas med vissa så kallade riskgrupper. I statistiken hänfördes aidsfallen till den riskgrupp de antogs tillhöra. En viss andel angavs vara utan känd risk och dit hänfördes bland andra personer som hade haft mycket stort antal heterosexuella kontakter. Riskbeteende Trots att ett sådant synsätt hade och har brister, fanns och finns det fördelar med det. Det bidrog och bidrar till att de individer i samhället som löpte störst risk att smittas med hiv kunde identifiera sig som personer med särskild risk för hiv. Och det som gjorde och gör dem till personer med särskild risk var och är givetvis deras beteende. Till exempel: För sprutnarkomaner är det delandet av injektionsverktyg som medför risk för hiv och andra blodsmittämnen, inte droganvändningen i sig. Riskgruppstänkandet har emellertid också fått klara negativa följder. De som inte tillhör en riskgrupp kan lätt se sig själva som helt utan risk för hiv. Att tro det är en missuppfattning: även utanför riskgrupperna finns det risk för hivsmitta men risken att träffa på någon som är smittad med hiv är mindre. I internationell epidemiologi använder man idag hellre begreppet core group, dvs. kärngrupp, än riskgrupp just för att undvika att skapa falsk säkerhet bland dem som inte hör till en sådan grupp. 6

7 Riskresonemang Vårt syfte med denna text är att diskutera hur människor kan minska risken för hivsmitta. Detaljrikedomen kan för någon vara stötande. Om du hör till dem som finner att vi använder ett språk som är alltför detaljerat och rakt på sak, tänk då på att en del andra människor kan vara hjälpta av just detta. Alla människor har inte samma behov av den typ av information som den här broschyren innehåller. Men vi vill ge tillräcklig och tydlig information till personer med olika sorters livsstil. Ta till dig det som är av värde för dig. Hur hiv sprids Hiv är framför allt ett sexuellt överfört smittämne. Hiv kan överföras när hiv kommer i kontakt med celler som hiv kan infektera. Sådana celler finns i alla våra slemhinnor. Slemhinnor har vi i munnen, i ögonen, i och på våra könsorgan samt i ändtarmsöppningen. Hiv i genitalsekret och i slemhinneceller är den viktigaste faktorn för överföring av hiv vid sexuellt umgänge. För att samlag i slidan skall kunna genomföras fordras att kvinnan utsöndrar ett sekret som smörjer slidan. Mängden sekret i slidan ökar därför vid sexuell upphetsning. Hos hivpositiva kvinnor kan man finna hiv i slidsekret, både i form av fritt virus och i infekterade vita blodkroppar. Hiv kan också finnas i slemhinneceller (epitelceller) i slidan. Mannens motsvarighet till den sekretion, som sexuell upphetsning föranleder hos kvinnan, utsöndras av körtlar längs urinröret. I dagligt tal brukar man kalla den utsöndringen för försats. Denna vätska, som utsöndras i varierande mängd hos olika män, innehåller hos hivsmittade män ofta hiv. Sädesvätskan innehåller också ofta hiv. Både det som kommer vid utlösning och det som kommer 7

8 dessförinnan, både sats och försats, kan innehålla hiv i fri form och inne i infekterade vita blodkroppar. Även i slemhinneceller (epitelceller) kan man, liksom hos kvinnor, finna hiv hos män. Av störst betydelse torde celler i förhudens inre blad (se mer om detta senare) vara. Smittsamheten och mottagligheten ökar sannolikt vid närvaro av vita blodkroppar. Sådana celler kan antingen vara infekterade med hiv eller vara målceller för hiv. Rikligt med vita blodkroppar uppträder vid inflammationer (vid infektion/-er och irritation) i könsorganen och finns i stor mängd i var och i flytningar vid till exempel andra sexuellt överförbara infektioner. Ytterligare två kroppsvätskor kan givetvis spela roll vid sex: blod och saliv. Blod, till exempel i form av mensblod eller genom blödning från sköra eller såriga slemhinnor, kan spela en roll för hivöverföring. Den rollen är dock mycket mindre än den framstod på den tiden vi talade om blod till blodkontakt som nödvändig för hivöverföring. Det var när vi ännu trodde att hiv måste komma in i blodbanan för att smitta skulle vara möjlig. Så är inte fallet. Att hiv har förmågan att infektera celler som har makrofagkaraktär har varit känt sedan 1986, så det är hög tid att komma bort från vanföreställningarna om sprickor och sår som villkor för virusets infektionsförmåga. Saliv, till skillnad från blod, förekommer däremot oftast rikligt i samband med sexuellt umgänge. I många kulturer, däribland vår egen, spelar kyssar och munsex en viktig roll för den sexuella tillfredställelsen. Risken för hivsmitta vid kyssar är omdiskuterad. Om risken alls finns, torde den vara mycket liten. Till hivrisken vid munsex återkommer vi senare i broschyren. 8

9 Smittsamhet När en person en gång väl är infekterad med hiv, är han/hon smittsam resten av sitt liv och kan överföra hiv till andra. Inte varje oskyddat samlag medför hivöverföring. Det finns ingen sexuellt överförbar infektion som har en hundraprocentig smittsamhet. När det gäller hiv bedöms risken per samlag med en hivpositiv partner vara i storleksordningen: Mellan 0,1 och 0,3 procent vid receptivt analsamlag (för den som blir påsatt ), cirka 0,03 procent för den som sätter på, mellan 0,08 och 0,2 procent för kvinnan och mellan 0,03 och 0,09 procent för mannen vid vaginalsamlag. Detta kan jämföras med en genomsnittlig risk för hivsmitta på 0,3 procent vid stickskador i vårdarbete och på ungefär 0,6 procent vid sprutdelning. Märk väl, att de här angivna sannolika hivriskerna utgör en bedömning av genomsnittlig risk. Andra bedömningar har gjorts med både högre och lägre riskuppskattningar. Risken kan vara mycket större vid samlag med en partner som nyligen blivit smittad och som i frånvaro av immunsvar har mycket höga virusnivåer. Likaså med en partner som med eller utan kännedom om detta har ett kraftigt försämrat immunförsvar och därför höga virusmängder i blodet. Så kan också svåra sticktillbud medföra långt högre smittrisk än den här angivna på 0,3 procent. Personer med välfungerande behandling mot hiv har mycket låga virusnivåer och har låg till mycket låg smittsamhet. Se mer nedan. Försumbar risk? Den som finner att en risk för hivsmitta på mindre än en procent per risktillfälle är mycket liten eller rent av försumbar bör betänka att varje dag smittas cirka människor av hiv. De allra flesta av dessa smittas vid sexuellt umgänge. (Källa: 2008 Report on the Global AIDS Epidemic, UNAIDS/WHO, Juliy 2008.) 9

10 Inte smittsam eller inte mottaglig? Varje oskyddat samlag innebär risk för smitta, om den ena personen är smittad och den andra inte är det. Detta måste betonas därför att en del personer, som kan ha haft oskyddade samlag under kortare eller längre tid med en partner som sedan visar sig vara smittad, kan tro (1) att partnern inte är smittsam, (2) att hiv inte biter på dem. Båda föreställningarna kan ha visst fog för sig men märk väl följande: (1) Smittsamheten hos en hivpositiv person varierar över tid. En person med väl behandlad hivinfektion och med mycket låga virusmängder (färre än 50, 40 eller 20 viruskopior beroende på mätmetodens tröskelvärde) är mycket lite smittsam. (2) Forskningsresultat som publicerats under 1996 och senare, gör det sannolikt, att en del människor av genetiska skäl har ett visst skydd mot sexuellt överförd hivsmitta. Se mer om detta i Perspektiv på hiv nr 5 ( i en artikel av professor Jan Albert. Det finns under alla förhållanden fortfarande skäl att starkt varna för överdriven tro på att någondera av de båda ovanstående föreställningarna skulle gälla fullt ut i ens eget fall. Alldeles särskilt om man har sex med flera olika sexpartner. 10

11 Skillnader i risk vid sex Här beskrivs risker för hiv vid olika slags sexuell samvaro. En del sexuellt överförbara smittämnen överförs på ungefär samma sätt som hiv. Andra smittämnen överförs på annat sätt. En del beteenden vid sexuellt umgänge, som tycks innebära liten risk för hiv, innebär ändå risk för andra infektioner. Analsamlag Analsamlag, det vill säga samlag med penis i ändtarmen, vare sig mellan två män eller mellan man och kvinna, är den samlagsform som förefaller ha störst risk för smitta med hiv om kondom inte används. Smitta kan överföras i båda riktningarna men risken är störst för den som tar emot sin partners penis i ändtarmen. Att analsamlag är mer riskfyllt än vaginalsamlag har man ansett bero på att risken för skador på analslemhinnan skulle vara större än risken för skador på slidslemhinnan. Det är möjligt att sådana skador på analslemhinnan kan bidra. Men även utan sådana skador innehåller analslemhinnan rikligt med celler som hiv kan infektera. Slemhinnan i ändtarmen innehåller också celler, exempelvis M-celler, som saknas i andra slemhinnor och som förmodligen underlättar hivöverföring genom att de fungerar som transportörer av virus, inte bara 11

12 av hiv, in genom slemhinnan till det skikt där en stor mängd målceller för hiv finns. Slidan Också vaginalsamlag, det vill säga samlag med penis i slidan, innebär risk för både man och kvinna. Risken för kvinnan är större än för mannen. Detta kan bero på flera orsaker: att hivsmittade män med sin sädesvätska kan deponera större mängd virus i slidan än vad slidsekretet innehåller. Eller också kan det bero det på att slidslemhinnan och livmodertappen har en så mycket större slemhinneyta med många fler målceller för hiv, än vad penis har i urinrörsmynningen och i förhuden. Ännu en möjlig faktor kan bidra till den större smittrisken för den som tar emot sin partners sädesvätska. Under de senaste åren har beskrivits, att det sura fosfataset från prostata som finns i sädesvätskan har en verkan som ökar risken för smitta kraftigt, så att endast någon enstaka eller ett fåtal viruspartiklar räcker för att få till stånd smittöverföring. Penis På penis finns det endast en helt liten yta av äkta slemhinna, nämligen i urinrörsöppningen. Förhudens insida, den del av förhuden som man endast kan se om man drar tillbaka förhuden, har emellertid nästan slemhinnekaraktär genom att det skyddande hornlagret där är ytterst tunt. Hos en icke omskuren man exponeras förhudens insida för hiv genom den gnidning av slemhinna mot slemhinna, som ju spelar en viktig roll för sexuell njutning. För detta talar det faktum, att män med förhuden i behåll löper större risk för hivsmitta vid vaginala samlag än omskurna män. På omskurna män är en stor del av förhuden borttagen. Förhudens yta är därför mindre och det som finns kvar är täckt med ett tjockare hornlager. 12

13 Under senare år har man funnit att omskärelse ger en betydande skyddseffekt för mannen. Siffror på procents skydd har nämnts och en studie publicerad 2006 fann drygt 50 procents skydd. Att vara omskuren innebär inte att risk för hivöverföring skulle saknas vid vaginala samlag eller för den som är aktiv vid analsamlag. Omskurna män har i en studie visats löpa större risk för hivsmitta, om de har sår på penis. Män som inte var omskurna föreföll i samma studie löpa samma risk för hivsmitta, vare sig de hade sår eller inte. Dessa data talar starkt för att slemhinneceller spelar en betydande roll för sexuell överföring av hiv. Detta kan mycket väl vara fallet också vid smitta från kvinna till man, även om det är svårare att visa. Kvinnlig omskärelse är en åtgärd som har helt andra följder än manlig och det som här skrivs gäller endast manlig omskärelse. Oralsex Med oralsex eller munsex menas att suga och slicka sin partners könsorgan eller att bli sugen och slickad. Oralsex kan överföra hiv. Detta sedan många år uppenbara faktum har på senare år blivit alltmer uppmärksammat även i vetenskaplig forskning. Molekylärbiologiska studier bekräftar att hiv kan överföras vid oralsex. Högst troligt är att man tidigare kraftigt har undervärderat denna smittväg, inte minst av sexualpolitiska skäl. Risken för smitta vid oralsex förefaller dock vara betydligt mindre än vid oskyddat vaginal- och analsamlag, åtminstone för den som blir sugen och slickad. Nästan alla sexuellt överförda infektioner smittar mer eller mindre effektivt vid oralsex, i regel dock mindre effektivt än vid anal- och vaginalsamlag. Hiv i saliven kan innebära risk för den som blir slickad i ändtarmsmynningen. Slemhinna finns i anus endast innanför hud-slemhinnegränsen, den så kallade linea dentata, som är belägen en bit in i 13

14 anus. Risk för den som slickar sin partners analöppning kan inte helt uteslutas men risken torde vara mycket liten. Andra överförbara infektioner Risken för hivsmitta vid samlag ökas av andra sexuellt överförbara infektioner. Enligt dagens kunskap verkar både sådana sexuellt överförda infektioner som ger upphov till sår och sådana som ger upphov till flytningar kunna öka risken för hivsmitta. Ett exempel är den vanligt förekommande och ibland föga symtomgivande åkomman bakteriell vaginos, som beror på eller ger upphov till en störning i slidans normala bakterieflora. Vid bakteriell vaginos hos hivpositiva kvinnor kan man finna en kraftig ökning av mängden hiv genitalt. En sådan ökning kan inte påvisas när man mäter virusmängden i blodet. En del sexuellt överförbara infektioner ökar mängden vita blodkroppar, bland andra makrofager och T-lymfocyter, både i de sekret som könsorganen utsöndrar och i könsorganens slemhinnor. Dessutom har man funnit att mängden co-receptorer, som finns på celler som hiv kan infektera, ökar kraftigt vid andra infektioner. Med andra ord: både mängden hiv som kan överföras och antalet infekterbara celler och framför allt dessa cellers infekterbarhet ökar. Detta spelar särskilt stor roll i de delar av världen där man saknar resurser att diagnostisera och behandla sexuellt överförbara infektioner, men det har säkert betydelse även i vår del av världen. Kvinna till kvinna För fullständighets skull bör nämnas att kvinnor kan smittas med hiv av kvinnor. Få fall finns beskrivna. Också andra sexuellt överförbara infek- 14

15 tioner är extremt ovanliga hos kvinnor som endast har sex med andra kvinnor. Inte bara ifråga om hiv utan vid alla sexuellt överförbara infektioner spelar mäns sexuella beteende en viktig roll. Mäns generellt sett större benägenhet än kvinnor att ha sex med flera partner i kombination med mäns anatomiska konstruktion möjliggör spridningen av sexuellt överförbara infektioner. Säkert Vad är då säkert när det gäller sex och hiv? Sexuellt umgänge mellan två personer som inte är smittade med hiv är givetvis säkert. Men det är inte lätt att veta säkert att ens partner är osmittad. Eller ens att man själv är det. Inte ens då två personer känner varandra väl kan man vara helt säker på att inte någondera är hivsmittad. Sannolikheten kan vara mindre eller större. Men det finns bara ett enda sätt att ta reda på hur det verkligen förhåller sig: genom att båda testar sig. För att ett test skall vara riktigt pålitligt måste tolv veckor ha gått sedan senaste möjliga smittillfälle, även om de allra flesta får antikroppar tidigare. Vid testning letar man efter antikroppar mot hiv i blodet hos den som testas. Nästan alla som blir smittade utvecklar antikroppar som med dagens hivtester kan upptäckas efter tolv veckor, eller ännu tidigare, oftast tre till sex veckor. Dagens tester utgörs numera av kombinationstester där man söker både antigen från hiv och antikroppar mot hiv. Vad detta betyder behandlas i broschyren Testa sig i denna serie. I de fall där de som har sex med varandra inte har testat sig samtidigt för att utesluta hiv, och i de fall där sådan testning inte heller är aktuell, till exempel vid en tillfällig sexkontakt, är det viktigt att vidta mått och steg som minskar risken för hivsmitta, om någondera skulle vara hivinfekterad. Detta kan ske 15

16 på olika sätt. I regel genom att man praktiserar någon form av säkrare sex, dvs. sex som är säkrare än helt oskyddat sexuellt umgänge. Men för fullständighets skull börjar vi med några förhållningssätt som faller utanför begreppet säkrare sex. Sexuell avhållsamhet Att avstå från sex är ett säkert sätt att undvika sexuellt överförd smitta. Att säga nej till sex kan för en del människor vara ett vettigt och rimligt val, åtminstone under perioder av ens liv. Vad som är bäst för en själv kan man bara bedöma själv. Sexuell avhållsamhet är eller kan vara en möjlighet, i varje fall för en del människor och för en viss tid. Avhållsamhet är givetvis inte en generell och övergripande lösning på spridningen av hiv eller andra infektioner. Att hålla sig till en Sex är säkert för den som själv är osmittad av hiv och som håller sig till en partner som också är det. Så länge ingendera är infekterad med hiv kan man göra allt utan några inskränkningar och utan oro för hiv. Men så fort någondera har en eller flera sexkontakter med möjlig risk för hiv utanför förhållandet blir situationen givetvis annorlunda. En lång tid tillsammans är inte en absolut garanti för att båda parterna i ett förhållande är osmittade. Under många år kan hivinfekterade personer må alldeles bra, så god hälsa är alltså inte en garanti. Risken för hiv kan vara större eller mindre, beroende på hur personerna har levt innan de träffades. Om man vill känna sig säker på att man lever i en relation utan hiv bör båda testa sig, tillsammans eller var för sig men vid ungefär samma tidpunkt. Att testa sig tillsammans kan ha ett symbolvärde, som påminner en om det ansvar ett sådant beslut medför. 16

17 Öppenhet och förtroende krävs i en sådan relation ännu mer än i en relation där båda räknar med möjligheten av att ens partner och man själv har sex med andra. Vi tänker oss en relation där båda har testat sig och där båda är och förväntas fortsätta vara hivnegativa. Om någon av dem skulle ha oskyddat sex utanför förhållandet är det särskilt viktigt att det går att berätta det för den andra. Ärlighet och öppen kommunikation är av alldeles särskild betydelse i en relation där man kommit överens om att vara varandra sexuellt trogna. Att minska antalet partner Ju fler partner man har desto större är risken att man råkar ha sex med någon som är smittad med hiv, med eller utan egen kännedom om den saken. Man riskerar också att smitta fler med hiv om man själv skulle vara smittad utan att veta om det. De som vet om att de är hivpositiva är alltid färre än de som verkligen är smittade. Att minska antalet partner minskar statistiskt sett risken både att få hiv och att smitta någon annan med hiv. Lagom antal partner kan givetvis inte definieras av någon annan än en själv. Säkrare sex Säkrare sex är ett begrepp som myntades under 1980-talets första hälft som svar på hivhotet i en tid då det främst gällde män som hade sex med män och då ingen behandling fanns. Förekomsten av ett sexuellt överförbart smittämne som leder till en livsfarlig sjukdom har givetvis följder för vår syn på och vår upplevelse av sex. Detta gäller förstås också män som har sex med män. Säkrare sex-begreppet lanserades emellertid i första hand som ett sätt att möjliggöra fortsatt flitigt partnerbyte bland de homo- och bisexuella män som var 17

18 vana vid att ha många eller väldigt många partner. Hivepidemin troddes på den tiden, , även av insiktsfulla betraktare vara ett problem för i stort sett enbart män som har sex med män och då ofta nog uteslutande för sådana män som hade många partner. Många i andra sammanhang förståndiga tänkare resonerade när det gällde aids som om varje sextillfälle gav någon sorts bonuspoäng för att få aids eller för att bli smittad med det förmodade smittämnet som förorsakade aids. Nästan alla vetenskapliga artiklar om epidemin började vid den tiden med orden: Homosexual men with multiple partners och det var endast dessa som antogs löpa risk för smittämnet bakom aids. Sant och osant i den meningen att det är ett logiskt felslut att tro att multipla partner är en förutsättning för att bli smittad med ett sexuellt överförbart smittämne. Många partner ökar sannolikheten för att man har sex med någon som är smittad med ett sexuellt överförbart smittämne eller att man själv smittar någon, en eller flera, om man själv är smittad. Varje sexuellt överförbar infektion smittar vid ett enda samlag, inte som en kombinationseffekt eller kumulativ följd av flera samlag. Säkrare sex är ett begrepp som lyfter fram olika sätt att vara tillsammans på som minskar risken för hiv. Vi väljer här med avsikt att tala om säkrare sex och inte om säker sex. Absolut säkerhet för hiv kan knappast uppnås vid sexuellt umgänge. Kondom skyddar till exempel mot den hivöverföring vid vaginalsamlag, analsamlag och sugsex som sker till och från penis, förutsatt att kondomen är på hela tiden. Men kondomer kan gå sönder eller glida av. All smitta med hiv sker dessutom inte till eller från penis och då gör kondomer ingen nytta alls. Om man ska slicka en kvinnas könsorgan eller någons ändtarmsöppning kan man som skydd till exempel använda en uppklippt kondom. 18

19 Säkrare sex, så som vi beskriver det i texten här nedan, minskar risken för alla sexuellt överförbara infektioner, men upphäver den inte, bland annat av skäl som framgår av resonemanget i föregående stycke. Att använda kondom Kondomer är tunna gummihylsor som skall rullas på penis vid erektion. De används som skydd mot oönskad graviditet och mot sexuellt överförbara infektioner. Forskning har visat att kondomer av latex och polyuretan också är effektiva hinder för hiv. Kondomer av andra material finns i vissa länder. Sådana bör inte användas som skydd mot hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. I många länder är det svårt att köpa kondomer och kvaliteten på kondomer kan vara dålig. Om man reser utomlands och det finns någon sannolikhet för att man kommer att ha sex, bör man ta med sig kondomer hemifrån. Detta gäller förstås både män och kvinnor. Om kondomer används rätt är de både pålitliga och billiga med tanke på att de ger skydd mot hiv och andra sexuellt överförbara infektioner samt mot oönskad graviditet. När kondomer av bra kvalitet går sönder beror det nästan alltid på att de inte använts på rätt sätt. Kondomer kan också glida av penis. Mot detta kan man i viss mån skydda sig. Risk för läckage av sädesvätska finns också om man fortsätter med samlagsrörelser efter utlösning. Kondomer används på följande sätt: Om du är man och inte är förtrogen med hur kondomer används, köp ett paket kondomer, följ här givna anvisningar och träna i din ensamhet. Det är bättre att lära sig handgreppen, som inte är överdrivet komplicerade, när man är lugn och sansad än när man är starkt sexuellt upphetsad och kanske nervös. 19

20 Var försiktig med naglar och eventuella vassa föremål när du skall öppna kondomförpackningen. Med torra fingrar går det lätt att öppna en kondomförpackning. Använd inte tänderna om fingrarna är kladdiga, utan torka hellre av händerna. En kondom, som kan ha gått sönder då man öppnade förpackningen, inger bara falsk säkerhet. Gör klart för dig åt vilket håll kondomen är rullad så att du med lätthet kan rulla upp den på penis. Håll kondomtoppen, där det ibland finns en liten behållare för sädesvätskan, mellan tummen och pekfingret, så att det mesta av den luft som annars kan bli kvar i kondomen försvinner. Sätt kondomen mot toppen på penis. Rulla ner kondomen, så långt det går. Känn efter var kondomen slutar på din penis. Går den ända ner till penisroten eller slutar den längre upp på penis? Den kunskapen kan vara till nytta, som framgår av nästa stycke. Sedan är penis med kondom redo att användas. Man kan under samlaget med handen känna efter om kondomen sitter kvar. Det är särskilt viktigt om kondomen inte räcker ända ner till penisroten, eftersom den då lättare kan rulla av. Detta gäller särskilt vid analsamlag. När du använder kondom på penis vid vaginalsamlag eller analsamlag, bör du inte fortsätta samlagsrörelser efter utlösning, även om du har erektionen kvar. Särskilt om kondomen inte når ända ner till penisroten finns det risk att sädesvätska pressas ut vid samlagsrörelser och hamnar i din partner. Det är lättare att avsluta samlaget, om din partner fått orgasm, innan du får det. Försök åstadkomma det. Om inte det lyckas för er, hjälp din partner till orgasm på annat sätt än att fortsätta med samlagsrörelser inne i din partner. När du fått utlösning, dra ut penis innan den blir mjuk. Annars finns det risk att kondomen glider av inne i din partner och sädesvätska rinner ut. 20

21 Om du vill vara extra försiktig kan du dra ut penis innan du får utlösning och avsluta samlaget med att få utlösning utanför din partner. Detta kan vara särskilt befogat vid analsamlag, med tanke på den större risken för hivsmitta vid den formen av samlag. Glidmedel - ett måste Glidmedel bör användas när man använder kondom även om en del kondomer är förbehandlade med glidmedel. Vid analsex är rikligt med glidmedel absolut nödvändigt, vid vaginalsex är det rekommendabelt. Tillräckligt med glidmedel minskar risken att kondomen skall gå sönder. Glidmedel som används med kondom måste vara vattenlösligt eller silikonbaserat. Fettbaserade glidmedel som vaselin och en del hudkrämer kan skada latexkondomer så att de i värsta fall mister sin elasticitet och lättare kan gå sönder. Detta gäller även olika typer av oljor så som barnolja och olivolja. Använd inte saliv som glidmedel vid samlag med kondom. Om annat ej finns att tillgå bör det vara saliv från den som tar emot sin partners penis. Om man använder kondom vid oralsex, det vill säga när man suger eller blir sugen, behövs inte glidmedel. Tvärtom är det då en fördel att undvika kondomer som är förbehandlade med glidmedel och som i regel har motbjudande smak. Torra kondomer och särskilda kondomer med olika smaker avsedda för munsex finns att köpa. Att inte använda kondom Många kvinnor och en del män råkar på partner som inte vill använda kondom. Kondomer anses minska njutningen eftersom de påstås sätta ner känsligheten i könsorganen. Eller också anses de störa det psykologiska förloppet i kärleksakten, vilket förvisso kan ha fog för sig, något som för en del män kan leda till svårigheter att få erektion eller 21

22 att behålla erektionen. En del personer finner det genant att använda kondom och ännu mer att prata med sin partner om kondomanvändning. Att vara försedd med kondom kan tolkas som att man är beredd att ha sex i alla väder. Att kräva att man själv eller partnern vid samlag skall använda kondom kan tolkas som en misstänksamhet mot partnern som kan reagera med: men jag är minsann frisk. Eller också kan det tas som en antydan att man själv har något att dölja utan att vilja berätta det. Dessa exempel på komplikationer i samband med kondomanvändning är inte uttömmande. Det finns ännu fler argument som människor kan anföra för att inte behöva använda kondom. En del påståenden har som sagt fog för sig. Det kan till exempel vara störande psykologiskt att använda kondom framför allt med en partner som man inte känner tillräckligt för att vara avspänd med. De psykologiska obehag som blir följden av en sexuellt överförd infektion är emellertid värre, för att inte tala om de psykologiska konsekvenserna av att få en hivinfektion. Kondomen skyddar också mot ångest dagen efter! För den som vill vara sexuellt aktiv med partner, vilkas hivstatus är obekant, är den typ av riskreduktion som kondomer kan ge av stor betydelse. Om din partner motsätter sig kondomanvändning, oavsett vilka argument som används, är kanske just den personen inte rätt sexpartner för dig. Du kanske skall låta bli att ha samlag med honom/henne, åtminstone tills ni kommit fram till ett förhållningssätt som tillgodoser bådas era intressen. Ett besvär som är mödan värd Märk väl detta: Här påstås inte, att samlag med kondom för alla är precis lika skönt som samlag utan kondom. Vi påstår inte heller att säkrare sex i alla avseenden känns lika bra som sex utan hänsyn 22

23 till säkerhet med avseende på hiv och andra infektioner. Vi påstår emellertid att de inskränkningar ifråga om sexuell utlevelse som hiv nödvändiggör är värda att göra. Den eventuella uppoffring i fråga om sexuell känsloupplevelse, som kondomanvändning kan vara för en del personer, uppvägs mer än väl av den minskade risken för överföring av hiv. Efter oskyddade sexkontakter med partner, om vilka man inte vet säkert om de har hiv eller inte, riskerar oron för hiv att skapa avsevärda och långvariga psykologiska obehag. Detta kan vara värt att väga in, när man känner olust inför att ta upp frågan om kondom med en partner. När man är den som sätter på vare sig en kvinna eller man kan man undvika att ta upp frågan genom att helt enkelt sätta på sig en kondom. Ens partner kommer med största sannolikhet att tacka och ta emot. Barbackaridande Helt säkert är det sista påståendet emellertid inte. Åtminstone inte bland män som har sex med män. Så kallad barebacking har under det senaste dryga årtiondet tilltagit i popularitet, inte minst mellan redan hivpositiva sexpartner, men även när detta inte är fallet. Barebacksex vid analsamlag i kombination med att nästan all oralsex äger rum utan skydd ligger med säkerhet bakom den mycket kraftiga ökning av sexuellt överförbara infektioner som ägt rum bland män som har sex med män under de senaste dryga tio åren. På sina håll har detta lett till en tydligt ökad hivspridning bland sådana män och förmodligen sker en sådan ökning även i Sverige, även om den inte är med säkerhet påvisbar i epidemiologisk statistik ännu. Analsex utan kondom och oskyddad oralsex potentierar spridningen av sexuellt överförbara infektioner av alla slag inklusive hiv. 23

24 Sex utan inträngande Sex utan inträngande = utan att penis förs in i slida, mun eller ändtarm. Hit hänförs sådana sexuella aktiviteter som kyssar, slickande, petting, ömsesidig masturbation och vad man nu kan komma på. Sex mellan två kvinnor hör ju definitionsmässigt till sex utan inträngande, men som tidigare nämnts kan kvinnor ändå överföra hiv till varandra. Så länge kroppsvätskor, som kan innehålla hiv, inte kommer i kontakt med slemhinnor finns ingen risk för hivsmitta. Vad gäller så kallade sexleksaker se nedan. Se till att inte få sådant i ögonen som kan medföra hivsmitta. Det är lätt gjort att man petar sig i ögonen utan att man tänker på det. Har man slidsekret, försats eller sädesvätska på fingrarna är det olämpligt. Vid utlösning kan sädesvätska spruta en bra bit. Undvik att få den i ögonen. I så fall skölj med vatten. Sexleksaker finns av olika slag. De skall inte delas av två eller flera utan tillräcklig rengöring. Kondom kan användas även på dildos ( löskukar ) och kan på så sätt underlätta rengöring men givetvis inte ersätta den. Rikligt med handdiskmedel som sedan sköljs av lämpar sig för rengöring av sexleksaker. Sexuella aktiviteter som leder till att blodvite uppstår kan innebära risk för hivsmitta genom blod. Säkrare sex för vem? För många som läser detta är livssituationen sådan att mycket av det vi här skriver om inte är aktuellt. Men våra liv kan ändras. En vacker dag kan det förhållande som vi har idag vara slut. Då kan de kunskaper vi här försöker förmedla vara en hjälp på vägen. Hiv nödvändiggör åtminstone för en del av oss att vi ser på hur vi lever ut vår sexualitet. Somliga upptäcker då att de tar risker som de finner oacceptabla. Andra kommer inte att finna något att 24

25 ändra och åter andra kommer att finna att de risker som de till äventyrs tar är väl värda att ta. Ingen lever för sig själv. När det gäller sex är detta påstående alldeles särskilt sant. Ett förhållningssätt som präglas av medvetenhet om hiv är därför ett kollektivt åtagande. Både individer, grupper och samhälle måste bemöda sig om att åstadkomma ett klimat som är gynnsamt såväl för människors sexualitet som för deras hälsa. Vi behöver underlätta för varandra att tala om sex och om kärlek. Ärlighet och öppen kommunikation är viktiga för att säkrare sex inte skall bli ett begrepp utan verklig täckning. Vi har också anledning att prata om vår oro för hiv. Särskilt när vi träffar en ny partner. Rätt tillfälle för den typen av samtal är i det ideala fallet innan man har hamnat i säng med varandra. Sexuell upphetsning, alkoholpåverkan och en del annat, som kan höra till sängkammarsituationen och till de situationer som ofta föregår den, skapar dåliga förutsättningar för ett samtal om de förväntningar man har på sin partner ifråga om sex och sexuellt överförda sjukdomar. Vänta dig inte att din partner skall ta upp frågan om säkrare sex. Det kanske aldrig blir gjort. Han/hon kanske hoppas på att du skall göra det. Eller föredrar kanske att ämnet inte alls tas upp. Tillit med förstånd Visst bör man lita på människor, men ansvaret för att just du praktiserar säkrare sex med en partner till dess du på goda grunder menar att det inte behövs längre, det ansvaret vilar bara på dig. Detta gäller oavsett om du är hivnegativ eller hivpositiv eller inte vet alldeles säkert. Var medveten om att människor kan ljuga medvetet eller omedvetet och att det inte är ovanligt. Du har ett absolut ansvar för din egen hälsa. Men du har ansvar också för din partner. 25

26 De flesta människor i samhället förväntar sig att du som är hivpositiv berättar detta för dem du har sex med. Alldeles oavsett om lagstiftning kräver det, tycker de flesta människor så, både i Sverige och utomlands. Om du är hivpositiv och inte vill berätta det för den du vill eller tänker ha sex med, måste du ändå begrunda att både att tala om och att inte tala om kan få negativa följder av olika slag. Vi behandlar dessa frågor mer utförligt i den broschyr som handlar om hivtestning, Testa sig. Om du tror eller vet dig vara hivnegativ kan du inte lita på att varje sexpartner vet hur det är ställt eller talar sanning. Bete dig därför som om en av er två skulle kunna vara hivsmittad och förvänta dig samma av din partner. Detta förhållningssätt blir ju alltmer befogat ju större sannolikhet som finns för att du eller din partner kan vara smittad med hiv. Den bedömningen kan bara du själv göra. Du som är hivpositiv och som har en hivpositiv partner bör också överväga att minska risken för att ni skall bli smittade med hivstammar från varandra. Olika hivinfekterades virusstammar är inte likadana. Undvik att få i er virus från varandra. Detta för att inte riskera att hivinfektionen påskyndas. Kunskaperna om dessa eventuella risker är fortfarande otillräckliga. Däremot är det klart belagt, att hiv med resistens mot en eller flera hivmediciner kan överföras. Den risken finns mellan två hivpositiva, av vilka den ena har behandling och kanske har haft det under lång tid, och den andra inte har det. När det gäller riskerna vid sex mellan en hivinfekterad och en icke hivinfekterad, är det lätt att bedöma vad det innebär att lyckas eller inte lyckas med säkrare sex: om den hivnegativa partnern blir smittad, så har man misslyckats. När det gäller sexuellt umgänge mellan två hivpositiva, är det inte så enkelt att avgöra vad som är rätt eller fel. Det 26

27 handlar om en avvägning mellan den eventuella riskreduktion som kan uppnås och vilka uppoffringar man är villig att göra ifråga om inskränkningar i den sexuella samvaron. Vårt råd till två hivpositiva är, i varje fall tills vi får mer kunskap, att alltid använda kondom vid vaginal- och analsamlag samt vid oralsex, åtminstone om penis inte tas ut före utlösning. Om båda har hivbehandling med fullgott resultat, dvs. virusmängd under detektionsnivån mindre än 40 viruskopior, är det svårt att hävda att kondomanvändning är nödvändig mellan två som redan har hiv. Att injicera narkotika intravenöst Delade injektionsverktyg mellan sprutnarkomaner utgör en viktig spridningsväg för hiv. Med verktyg menas här sprutor, kanyler och skedar. Verktyg delas av olika skäl: Det kan vara svårt att få tag på sprutor och kanyler. Att dela verktyg kan också vara ett uttryck för en drogkultur, en sorts gemenskapstänkande. Om du använder droger intravenöst, kom ihåg: Använd bara egna verktyg, dela dem aldrig med någon. Injektionsverktyg kan rengöras på sätt som här beskrivs. Oavsett hur du får tag på sprutor och kanyler, kasta aldrig sprutor på ett sätt som innebär risk för andra. Kom ihåg att barn som hittar sprutor kan tycka att det är spännande att leka med dem. Ta bort kanylen och ta bort kolven ur sprutan. Stoppa kanylen i själva sprutan. Förpacka sen sprutan på sätt som minskar risken för att någon skall komma i kontakt med den och i värsta fall sticka sig. Kom ihåg att hiv smittar inte bara genom sprutdelning utan också genom sex: skydda därför dig själv och dina partner genom att tillämpa säkrare sex. 27

28 Försök sluta injicera, det är aldrig för sent. Många narkomaner har tagit ansvar för att inte smitta varandra genom injektionsverktyg, trots att det ibland är svårt att komma över rena sprutor och kanyler. Inte lika många som använder narkotika tar ansvar för sig själva och för sina partner genom att använda kondom och i övrigt praktisera säkrare sex. Trots att kondomer är mycket lättare att få tag på än injektionsverktyg. Både säkrare sex och god spruthygien är viktiga även om både du och din sexpartner eller dina kompisar är hivpositiva. Varför det är så framgår av texten i det föregående avsnittet. Rengöring av injektionsverktyg: Vid användning av Klorin kan man göra på två sätt: Börja alltid med att dra in kallt vatten genom 1 kanylen in i sprutan och skölj ur sprutan flera gånger. Varmt vatten får blodet att levra sig. Dra sen upp Klorin i sprutan genom kanylen 2 och låt Klorin vara kvar i sprutan i minst fem minuter. Eller lägg ner sprutan med sitt innehåll av Klorin i en burk med Klorin och låt den ligga där i minst fem minuter. Släng sedan bort använt Klorin. Skölj sedan ur sprutan med kallt eller varmt 3 vatten minst fyra gånger för att få bort allt Klorin ur sprutan. Utan Klorin kan man också rengöra sprutor 4 som tål kokning. Om så är fallet: Skölj ur noggrant med kallt vatten först, koka sedan i minst 10 minuter med vatten inne i sprutan. Blod, blodprodukter och andra risker vid resor Risken att få hiv genom blod eller blodprodukter i vår del av världen är utomordentligt liten. Dels testas allt givet blod, dels avråds personer med särskild 28

29 risk för hiv från blodgivning. Om en del personer i samhället måste avstå från blodgivning, är det förstås desto viktigare att andra inte avstår utan tvärtom känner sig särskilt manade att ge blod. Hivsmitta i samband med blodgivning finns beskriven från några länder. Sådan smitta har uppstått genom grova missförhållanden, där man återanvänt material utan sterilisering mellan blodgivare. Att ge blod är absolut riskfritt i vårt land med avseende på hiv och andra blodburna smittämnen. Det är viktigt att personer som inte har större risk för hiv än genomsnittet av befolkningen verkligen ger blod. Om du inte har haft ett riskbeteende för hiv, ge blod om ditt hälsotillstånd tillåter det! Vad som bedömts som ökad risk, framgår till en del av denna broschyr men mer utförligt informeras blodgivare om aktuell bedömning på blodcentraler. Märk väl att bedömningen av vilka som ska avstå från blodgivning inte är en evig och oföränderlig sanning. I vissa delar av världen saknas testresurser vid blodgivning, framför allt i Afrika söder om Sahara, en del länder i Sydamerika samt Sydostasien. Blodtransfusioner kan i en del länder därför innebära en mer eller mindre stor risk för hivsmitta. Likaså kan injektioner, tandläkarbesök och kirurgiska ingrepp i vissa delar av världen innebära risk för hiv. Inför resor till främmande länder, diskutera dessa frågor med erfaren läkare eller med din resebyrå. Det kan ibland finnas skäl att medföra sprutor, kanyler och lämpligt hudtvättmedel. I vissa länder finns hårda straff för narkomani. Sprutinnehav kan tas som bevis för narkomani. Försiktighet tillrådes. Västerländska ambassader brukar ha förråd av sprutor med mera. 29

30 Mor till barn-smitta Hiv kan överföras från en hivsmittad kvinna till hennes barn före, under eller efter födseln. Av utrymmesskäl tar vi upp hivsmitta från mor till barn i den broschyr som heter Testa sig. Hivrisk i sjukvårdsarbete Risken att smittas av hiv vid arbete med hivsmittade patienter är liten. Den är ändå givetvis inte försumbar och får inte bagatelliseras. Man räknar med att ungefär tre nålstick av tusen med en kanyl som innehåller hivsmittat blod medför hivöverföring. Infekterat material i ögonen och i munnen innebär risk för smitta, något som ju framgått tidigare i denna broschyr. Den risken är dock mindre än vid stick- och skärskador. De flesta som blivit smittade i vårdarbete har stuckit sig med kanyler eller skurit sig med skärande föremål. För största möjliga säkerhet, följ dessa förhållningsregler: Använd handskar vid risk för kontakt med smittsamt material samt vid provtagning och injektioner. De handskar som används skall vara av lämplig storlek, så att inte onödig fumlighet förorsakas. Vanliga handskar av plast eller gummi skyddar inte mot stick. De får därför inte vara för stora. Då kan de snarare öka risken för stick. Sätt aldrig på hylsan på en använd injektionskanyl utan att använda en hylshållare av trådrulletyp. Låt aldrig stickande eller skärande föremål ligga oskyddade efter ett ingrepp. Använd alltså hylshållare eller kasta föremålet direkt efter användandet i en ogenomtränglig behållare av den typ som är avsedd för riskavfall. Om du i en akut situation inte har tillgång till någondera, se till att använda kanyler eller skalpeller ligger åtskilda från annat material i till exempel en separat rondskål, helst av metall. 30

31 Undvik onödig stress och jäkt när du sätter kanyl, tar prover, ger injektion eller assisterar vid ingrepp. Ovanstående regler gäller inte bara känt hivpositiva. Alla som har blodburna smittämnen är inte kända och kommer aldrig att vara det! I sammanhang där hiv och andra blodsmittämnen är vanliga är det emellertid särskilt viktigt att skapa ett arbetsklimat som främjar riskminskning vid vårdarbete. Vid sticktillbud eller vid andra former av exposition för möjlig hivsmitta bör förebyggande behandling (så kallad pep-behandling) övervägas. Samråd med läkare med erfarenhet av hivbehandling rekommenderas. Behandlingen bör påbörjas omedelbart, oberoende av tid på dygnet. Om mer än 36 timmar förflutit är det ingen idé att behandla. Mental beredskap Om du råkar ut för ett tillbud i ditt arbete, se till att du får möjlighet att så snart som möjligt diskutera eventuell förebyggande behandling. Den bör ges med en kombination av tre olika hivläkemedel. Det är viktigt att personer i sjukvårdsarbete har en mental beredskap för att tillbud kan hända och förebyggande behandling kan bli nödvändig. Märk väl: Om det efteråt vid genomgång tillsammans med en hiverfaren läkare skulle visa sig att förebyggande behandling påbörjats på väl lösa grunder, kan behandlingen givetvis avbrytas efter ett eller ett par dygn. Också sådan kortvarig men onödig behandling torde ha viss skyddande effekt. Om det tvärtom förhåller sig så att behandling borde ha getts men ej gavs, kan den förlorade tiden inte tas igen. 31

32 Andra infektionsvägar Det finns andra möjliga överföringssätt för hiv, sätt som är mindre sannolika men som kan förekomma och som kan förstås utifrån texten i denna broschyr. Det rör sig inte om endast teoretiska överföringssätt. Flera av dem finns dokumenterade. Tatuering, akupunktur samt håltagning i öronen kan medföra hivsmitta, om inte verktygen steriliseras på adekvat sätt. Även andra former av stick kan medföra risk för hiv, till exempel vid piercing. Tandborstar, rakhyvlar och rakapparater bör man inte dela med andra. Det rör sig om redskap för personlig hygien. Håll dig informerad! De grundläggande kunskaper som vi haft de senaste dryga tjugo åren om hur hiv sprids har inte ändrats. Denna broschyr presenterar, utom när osäkerhet uttryckligen anges, kunskaper om hiv som är vetenskapligt belagda. Ju mer hiv sprids, desto fler människor kommer att förstå att hiv är ett problem inte bara för andra utan också för dem. Utan vare sig vaccin att förebygga hiv eller medicin att bota dem som redan är smittade måste information och utbildning vara hörnstenar i hivbekämpningen. Kunskap som inte tillämpas i handling påverkar inte epidemin alls. Både för att hämta ny kunskap, när sådan efter hand kommer, och för att stärka motivationen att använda den kunskap man redan har kan, det vara viktigt att hålla sig informerad. På sidan 35 hänvisar vi till olika källor som kan ge kunskap och stärka motivationen för en vettig livsstil med hänsyn till hiv. Kunskaper och kännedom om fakta ger oss en grund för vårt handlande. Men också yttre faktorer påverkar oss. Alkohol eller andra berusningsämnen kan förvilla omdömet på oss. Oro för hiv och annan psykisk anspänning kan bidra till en ängslan inför sexuell 32

33 samvaro för dem som inte har en fast partner, spänning som man söker motverka med alkohol. Ju större onykterhet, desto lättare väger kunskaper, fakta och föresatser. Det är bra att vara nykter då man har sex. Då upplever man verkligen det man gör, både fysiskt och psykiskt. Och chanserna är större att man gör det man vill göra och inte något annat som kan skapa oro och mardrömmar för lång tid efteråt. Alkohol och sex är en vanlig kombination men det är en dålig kombination när det rör sig om alkohol i övermått. Andra berusningsmedel är inte bättre än alkohol när det gäller att påverka omdömet. 33

34 Broschyrserie Med denna broschyrserie vill vi bidra till information och undervisning om hiv. Av broschyrerna handlar: den första, Begripa, om hivepidemin i ett mer övergripande perspektiv den andra broschyren, som du just nu läser om vad vi som individer kan göra för att skydda oss själva och andra från hiv den tredje, Testa sig, om testning och dess betydelse för individer och för det hivförebyggande arbetet. Ytterligare en fristående broschyr, Behandla, tar upp behandlingen av hivinfektion. Detta är den åttonde upplagan av denna broschyr i den serie som ovan beskrivs. Peder Ahlin Lars Moberg Åsa Thourot oktober

35 Om du vill veta mer Noaks Ark Direkt på Noaks Ark i Stockholm tel E-PO T direkt@noaksark.org 020-numret innebär att samtalet är kostnadsfritt. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Noaks Ark Direkt kan ge svar på frågor om hiv och andra sexuellt överförbara infektioner men också hänvisa till andra organisationer och myndigheter. Du kan även få information om var du kan hivtesta dig samt beställa informationsmaterial. information, utbildning, stöd och hjälp Stiftelsen Noaks Ark Eriksbergsgatan 4, 4 3 Stockholm tel 7 4 E-PO T info.stockholm@noaksark.org NO K RK-FÖREN NG R: Noaks Ark Skåne Barkgatan 11, Malmö... tel 4 (växel) E-PO T info@noaksark.org Bruksgatan 29, Helsingborg tel (stödverksamhet)...tel (informationsverksamhet) E-PO T info.helsingborg@noaksark.org Noaks Ark-Röda Korset Småland Kungsgatan 15b, box 98, Växjö tel E-PO T noaksark@minmail.net Noaks Ark-Röda Korset Gävleborg c/o Noaksson, Köpmangatan 24a, Gävle.. tel 33 E-PO T info.gavle@noaksark.org Noaks Ark Barents Box 11, Gammelstad. tel - 3 E-PO T info.barents@noaksark.org Noaks Ark Östergötland Kungsgatan 74, Norrköping.... tel E-PO T info.ostergotland@noaksark.org Hiv-Sverige...tel E-PO T info@hiv-sverige.se Genom Hiv-Sverige eller Noaks Ark Direkt kan information fås om andra organisationer för hivpositiva. 35