Ansökan. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. Diarienummer 2016/ Uppgifter om projektet

Transkript

1 Sid 1(23) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet KOM mot jobb Startdatum Kontaktperson för projektet Fredrika Plessen Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Fredrika Plessen Ingvor Lindström Håkansgårdsgatan Kungsbacka Kyrkogatan Kungsbacka Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Alice Utveckling AB Övriga privata verksamheter fredrika.plessen@gmail.com Håkangårdsgatan Kungsbacka Fredrika Plessen d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Alice Utveckling AB Håkangårdsgatan Kungsbacka Håkangårdsgatan Kungsbacka Västsverige - Insatser för nyanlända : 2016/00078

2 Sid 2(23) Programområde Specifikt mål Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete 2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 600 Antal kvinnor 450 Antal män 150 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Ingen har kunnat undgå att se och beröras av den våg av asylsökande kvinnor och män som kommit till Sverige under En stor del av dessa får uppehållstillstånd, vilket förstärker Sveriges behov av åtgärder för att de så snabbt som möjligt ska bli en del av samhället med egenförsörjning eller studier. Det i sin tur gör att Arbetsförmedlingens uppdrag att påskynda vägen till arbete eller studier och ge förutsättningar för egenförsörjning är viktigare än någonsin. Enligt flera rapporter tar det åtskilliga år innan nyanlända med uppehållstillstånd kommit ut i arbete. Enligt rapporten Invandringen och de offentliga finanserna tar det 7 år i mediantid för invandrare med uppehållstillstånd att komma ut i arbete. Efter fem år arbetar hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna.

3 Sid 3(23) Projekt KOM mot jobb (Kvinnor och män mot jobb) är ett projekt med tydlig jämställdhetsinriktning som i första hand riktas till nyanlända kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden i norra Halland. Projektet skall öka möjligheten för utrikesfödda kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden genom fördjupad kartläggning synliggöra individens resurser, utbildningar och värdera gjorda erfarenheter speciellt arbeta med utrikesfödda kvinnor för att visa på möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och ändå ha en fungerande familjesituation beskriva framtida traditionella kvinnodominerade yrkesområden som kommer ha rekryteringsbehov på ett sätt så att både kvinnor och män kan se det som intressanta och möjliga sysselsättningar bidra till att utjämna skillnader mellan könen på arbetsmarknaden genom ett konkret arbete med horisontella principer, jämställdhet och alla lika värde genomgående i projektets alla aktiviteter Öppna upp för civilsamhället och folkbildningstraditionen genom samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan samt alla deras medlemsorganisationer Aktivt arbeta med nätverkande mot arbetsliv, föreningsliv och organisationer I Arbetsförmedlingens återrapportering från september 2015 Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget förstärks bilden av att speciellt kvinnor behöver ytterligare stöd. Enligt mätningarna ser man att 180 dagar efter avslutat etableringsuppdrag är: 47% av kvinnorna och 44% av männen inskrivna i JOB/UGA 1% av kvinnorna och 1% av männen inskrivna i övriga arbetsmarknadspolitiska program 22% av kvinnorna och 36% av männen arbetade/studerade 5% av kvinnorna och 8% av männen öppet arbetslösa 9% av kvinnorna och 4% av männen förhindrade att direkt kunna ta ett arbete 16% av kvinnorna och 7% av männen avaktualiserade från Arbetsförmedlingen Statistiken visar att 6 månader efter avslutat etableringsuppdrag arbetar eller studerar färre kvinnor än män och fler kvinnor än män är förhindrade att arbeta. Arbetsförmedlingen beräknar att arbetslösheten i Sverige under sjunker från 8,0% till 6,5% och att stark jobbtillväxt framför allt finns i storstadsregionerna. Befolknings- och arbetskraftstillväxten i yrkesaktiva åldrar år utgörs helt av utrikesfödda. Det är därför allvarligt att det finns stora skillnader i sysselsättningsgraden bland inrikes och utrikes födda. Enligt Arbetsförmedlingen är sysselsättningsgraden i Sverige 81,4% bland inrikes födda, 65,5% bland utrikes födda och 58,2% bland utomeuropeiskt födda. Arbetsförmedlingens statistik visar att det inom etableringsuppdragets målgrupp är framförallt kvinnorna och personer med lägre utbildningsbakgrund som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Kvinnorna har lägre sysselsättningsgrad än männen men de skrivs också i högre grad än männen ut från Arbetsförmedlingen utan att ha fått arbete. Utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken får detta konsekvenser både för kvinnorna men även för samhällets utveckling i stort. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Därför blir det ur ett jämställdhetsperspektiv angeläget att minska skillnaderna mellan kvinnors och mäns förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt som personer i etableringsuppdraget har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden finns stort behov av arbetskraft inom vissa bristyrken både inom offentlig förvaltning och inom privat tjänstesektor. Detta kommer att ytterligare förstärkas under kommande år bland annat på grund av stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov i regionen på grund av åldrande befolkning och invandring med speciella behov. Barnomsorg och skola står också inför utmaningar med personalbehov liksom privat tjänstesektor inom liknande områden. Enligt prognoser från SKL kommer det enbart inom området undersköterskor/vårdbiträden att finnas behov av nya medarbetare under perioden Stora behov redovisas även inom andra kvinnodominerade yrkesområden som vård och omsorg. Det finns här en stor och viktig uppgift att dels visa för kvinnorna att det finns möjligheter till jobb och att dels visa för männen att dessa jobb även passar manliga individer och att vi i svenskt samhälle ser positivt på lika villkor och arbetsplatser med en blandning av kvinnor och män. För att kunna påverka denna situation behövs arbete med attitydpåverkan och information riktad mot både kvinnor och män. Att visa på möjligheter till vidareutbildning och hur familjeliv och förvärvsarbete kan kombineras. Den svenska modellen med barnomsorg och hur män och kvinnor kan dela även hemarbete är inte självklar för många nyanlända. Likaså behöver olika yrkens innehåll beskrivas så att både kvinnor och män kan se framtidsmöjligheter inom områden som traditionellt har setts som kvinnodominerade respektive mansdominerade. Projektpersonalen har arbetat med målgrupper som stått särskilt långt ifrån arbetsmarknaden med mycket gott resultat där det visat sig att individuell kartläggning är ett viktigt fundament för fortsatt arbete. I kartläggningen är arbetet med att synliggöra dolda kompetenser och talanger samt vägledning enskilt och i små grupper särskilt viktigt eftersom det ger goda resultat när det gäller att närma sig arbetsmarknaden och positiva effekter gällande att stärka självförtroende och självkänsla. För nyanlända kvinnor

4 Sid 4(23) kan trösklarna bli höga för att komma in på arbetsmarknaden och speciellt om de har varit frånvarande en längre tid på grund av vård av barn och arbete i hushållet. Genom att arbeta med attitydpåverkan i projektet för att förändra invandrade kvinnors och mäns synsätt på kvinnornas förvärvsarbete samt genom att anpassa projektets insatser för främst kvinnor under etableringsuppdraget önskar vi förändra den ojämställda situationen att färre kvinnor än män förvärvsarbetar eller studerar. Projektet tillämpar metoder som tagits fram för andra målgrupper som stått särskilt långt från arbetsmarknaden, både med och utan funktionsnedsättning. Metoderna handlar om kartläggning, vägledning, arbetsmarknadsinformation, viss samhällsorientering, företagsbesök, studiebesök och olika former av praktik. Genom att ha stöttning från projektet under praktikperioder kan man ofta stötta både deltagare individuellt vilket ofta gör praktiken mer lyckosam men också arbetsgivare/ handledare genom att finnas som en tredje part som har ansvar för praktiken. Projektet skapar förutsättningar för att ge deltagarna ökad makt över sin tillvaro vilket ger positiva effekter när det gäller ekonomi, arbete och utbildning, samt att bekämpa könsstereotyper inom utbildning och yrkesliv. Projektet arbetar med attitydförändring hos privat tjänstesektor för att förmå dem att i högre grad anställa personer med utländsk bakgrund. Genom aktiv matchning och rekryteringshjälp kan projektet hjälpa både arbetsgivare och arbetssökande att hitta rätt man/kvinna på rätt plats. Dessutom kan projektet hjälpa till med navigation genom olika stödformer för anställning så att processen går så snabbt och smidigt som möjligt. Parallellt med huvudmålsättningen kommer projektet att samarbeta med Studieförbundet Vuxenskolan för att introducera och involvera dem inom ett för dem nytt område nämligen arbetsmarknad och socialfondens innebörd. Projektdeltagarna erhåller samtidigt möjligheter att ta del av visst utbud ur Studieförbundet Vuxenskolans befintliga folkbildningspedagogiska verksamhet. De har även tillgång till deras många samarbetsorganisationer och nätverk i civilsamhället. Genom deltagande i denna typ av aktiviteter förstärks deltagarnas svenskkunskaper på ett naturligt sätt. Erfarenheterna från tidigare projekt visar att språket utvecklas på ett förvånansvärt snabbt sätt genom att delta i olika intressegrupper med möjlighet att samtala och knyta nya kontakter. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Sveriges målsättning är att ha en sysselsättningsgrad på minst 80% av befolkningen i åldrarna år innan låg förvärvsfrekvensen i Västsverige på 77% för kvinnor och 80% för män. De inomregionala skillnaderna är dock stora och kvinnor har generellt lägre förvärvsfrekvens än män. Än större är skillnaden i sysselsättningsgrad beroende på bakgrund och utbildning. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen är sysselsättningsgraden för inrikes födda 81,4% och för utrikes födda 65,5%. Ser man på utomeuropeiskt födda är sysselsättningsgraden endast 58,2%. Kvinnor har generellt lägre förvärvsfrekvens än män. I den regionala handlingsplanen för ESF i Västsverige visar man på att invandrade kvinnor och män från olika länder har mycket olika förutsättningar för att integreras i svenskt samhälle och att det är stor skillnad i åldersstruktur, kultur och utbildningsnivå beroende på vilken del av världen man kommer ifrån. I studier har det visat sig att det är svårt att återföra människor till arbetslivet efter ett halvårslångt eller längre utanförskap. Det ställer i sin tur krav på individuella, sociala, innovativa och flexibla lösningar för att fler ska ha möjlighet att inträda eller närma sig arbetsmarknaden. Individens totala livssituation måste beaktas för att hitta möjliga vägar mot egen försörjning och individuell utveckling. Ett jobb, även om det inte är exakt vad individen önskat, kan ändå ge ökad meningsfullhet i vardagen och ökad självkänsla. I Halland ses en ökning av antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen, delvis för att arbetssökande inte kommer ut i varaktig sysselsättning i samma utsträckning som tidigare. Bland dem som har långa tider i arbetslöshet finns personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och generellt sett inte har lika lätt att komma ut i jobb. Antalet arbetslösa i Halland med en sammanlagd tid i arbetslöshet på två år eller mer har ökat med 3,7 gånger sedan hösten Ju längre tid en person står utan arbete, desto sämre blir chanserna att komma ut på arbetsmarknaden. Personen riskerar därmed att fastna i ett utanförskap. När det gäller nyanlända i etableringsuppdraget fanns det där i februari 2016, kvinnor och män. Det är en ökning med cirka 22% respektive 29% sedan februari Med ett ökande antal asylsökande förväntas fortsatt ökning av antalet inskrivna i etableringsuppdraget. I Kungsbacka, Varberg och Falkenbergs kommuner omfattades i februari 2016 totalt 520 personer av etableringsuppdraget, varav cirka 38% var kvinnor. I mars månad 2016 finns det ca inskrivna asylsökande i migrationsverkets system i Halland. Vid beslut om uppehållstillstånd kan individen komma att omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Enligt Arbetsförmedlingen i Halland är behovet stort av ytterligare kompletterande åtgärder för gruppen med lägst utbildning inom etableringsreformen i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. Detta trots att arbetsmarknaden är relativt god. Speciellt efterfrågas åtgärder för kvinnor som ofta varit hemma med barn, har låg utbildning och liten erfarenhet av arbete utanför hemmet. Arbetsförmedlingen efterfrågar någon form av verifikation rörande utbildningsnivån när personen skrivs in som arbetssökande. Ofta har kvinnorna varit hemma med barnen varför betyg och arbetslivserfarenhet saknas. Baserat på ovanstående statistik och problemställningar ser Arbetsförmedlingen att det i berörda områden finns behov av att tillämpa metoder och individuellt anpassade insatser som kan stötta, vägleda och hjälpa en heterogen utsatt målgrupp att återfå sin arbetsförmåga och kunna närma sig arbete och egen försörjning. Arbetsförmedlingen bedömer att jobbtillväxten i de tre storstadsregionerna är stark. I Västsverige är Göteborgsregionen störst

5 Sid 5(23) och Kungsbackas, Varbergs och Falkenbergs kommuner ligger på pendelavstånd. För Hallands län är bedömningen att sysselsättningen ökar med ca personer år Det är fortsatt de privata tjänstenäringarna som väntas stå för en stor del av ökningen. Den offentliga sektorn ser ut att öka även framöver. I norra Halland finns många privata aktörer inom tjänstesektorn och Arbetsförmedlingen har behov av fler upparbetade kontakter. Ökad inflyttning och närheten till en storstad skapar i sig nya tjänstebehov. I tillväxtområdena finns möjligheter för personer med utländsk bakgrund att hitta lämpliga sysselsättningar om de kan få individanpassat stöd för att hitta rätt. Som nyanländ är det inte helt enkelt att förstå vilka jobb som faktiskt finns och vilka som med eller utan ytterligare stöd skulle kunna vara lämpliga. Projektet avser därför att på ett sätt som kan förstås av individen förklara och stötta på vägen mot tänkbara jobb eller studier. Trots att deltagande kommuner ligger i regionens tillväxtområde med stark tillväxt inom både privat och offentlig tjänstesektor finns ändå stora inomregionala skillnader. För Kungsbacka gäller att närheten till Göteborg påverkar arbetsmarknaden med ett ökat utbud av arbetsmöjligheter inom bekvämt pendlingsavstånd. De har en hög andel välutbildad arbetskraft som haft relativt lätt att hitta arbete med låg total arbetslöshet som följd. Det finns dessutom en tradition att pendling och utnyttjande av hela Göteborgsregionens arbetsutbud är möjligt för hela arbetsmarknaden. Varberg ligger lite längre från Göteborg och har inte samma tradition av pendling. Här finns behov av att på ett attraktivt sätt beskriva de möjligheter som finns dels av arbetstillfällen men också att beskriva hur pendling och arbete på lite längre avstånd kan fungera med familjesituation, barnomsorg och faktiska resmöjligheter. För Falkenbergs del gäller att beroendet av den lokala arbetsmarknaden är ännu mer markant. Migrationsverkets mottagningsenhet finns i Falkenberg vilket ökat kommunens inslag av nyanlända. Dels innebär detta ett ökat behov av vård och omsorgstjänster samtidigt som skall utföras samtidigt som det finns uppenbara problem att hjälpa en ökande mängd nyanlända att hitta arbete som passar deras kompetens och utbildning. Projektet kommer genom ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan de deltagande kommunerna och Region Halland och genom attitydpåverkan och information till deltagarna motverka dessa inomregionala skillnader och på så sätt bidra till målen i den regionala handlingsplanen för Europeiska Socialfonden. Region Halland bedömer att det under de kommande åren kommer hälso- och sjukvården att ha ett mycket stort rekryteringsbehov. Dels pga pensionsavgångar, men också pga generellt ökad rörlighet i samhället med ökad personalomsättning och minskad lojalitet. De ser att behovet av vård och omsorg kommer att öka då vi generellt i Sverige blir äldre och i viss mån även sjukare samt med anledning av befolkningsökningen i Halland. Nyanlända är generellt unga och arbetsföra och kan bidra stort om möjlighet ges för dem att komma in på arbetsmarknaden. Att särskilt fokusera på lågutbildade är samhällsnyttigt ger fler arbetsföra i befolkningen och även positivt för att stärka den enskilda individen att se den egna potentialen. Positivt att verka för att öka förståelsen för hur det fungerar på den svenska arbetsmarknaden och exempelvis visa på hur både kvinnor och män kan kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Deltagande kommuner är väl medvetna om att det krävs ett extra engagemang för att underlätta och snabba upp processen för nyanlända att närma sig arbetsmarknaden. Kommunerna är stora arbetsgivare som är beroende av att hitta personal. De kommunala arbetsplatserna finns ofta inom vård och omsorg, skola och barnomsorg och behöver kunna möta dagens och morgondagens behov i ett mångkulturellt samhälle. För att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad för kvinnor och män från målgruppen har kommunerna stora behov av underlag till hur deras utbildningar behöver formas och anpassas. Kommunerna som projektet omfattar har hög socioekonomi. Ett av projektets syften är att bidra till att utjämna klyftor i populationen. Befintliga inflyttande till kommunerna väljer troligen inte vård- och omsorgsarbeten samt serviceyrken i den omfattningen som svarar mot kommunernas behov. I rollen som arbetsgivare ser kommunerna och Region Halland att målgruppen behöver information och kunskap om de olika yrkesrollerna som finns eller skall utvecklas för att attrahera målgruppen till den regionala arbetsmarknaden. Berörda Arbetsförmedlingar, kommuner, Region Halland och Studieförbundet Vuxenskolan har varit delaktiga i ansökningsförfarandet så att ett konstruktivt samarbete kunnat formas. Sammantaget gör detta att projektet arbetar för en mer inkluderande arbetsmarknad. Speciellt har målgruppens situation med parallella SFI-studier beaktats så att anvisning till projektet sker på halvtid för att möjliggöra fortsatta svenskastudier. All erfarenhet visar att bättre svenskkunskaper underlättar etableringen både på arbetsmarknaden och i samhället generellt. För att kunna bryta den sociala isolering som många nyanlända upplever är svenska språket en viktig del. Projektet arbetar för att stärka deltagarna i deras inlärning och inom projektet talar och skriver vi därför i första hand på svenska. Den regionala handlingsplanen stämmer också väl med Folkbildningsrådets uppdrag till studieförbunden. Dels är funktionsnedsatta och utrikesfödda prioriterade grupper och dels skall studieförbunden verka för att bidra till att göra det möjligt

6 Sid 6(23) för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang och delta i samhällsutvecklingen. Genom samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan får deltagarna ökad möjlighet till social integration genom tillgång till ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och dessutom naturliga tillfällen att möta svensktalande grupper. På detta sätt utökas personliga nätverk på ett konstruktivt sätt. För Studieförbundet Vuxenskolan öppnas nya kanaler till en målgrupp som tidigare inte har sett möjligheterna till vidareutbildning och kontakter på detta sätt. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Inom Alice Utveckling finns mångårig erfarenhet av arbete tillsammans med bl a Arbetsförmedling, Försäkringskassa, ESF, privat näringsliv, kommuner och ideella organisationer. Det finns god kunskap och erfarenhet av att arbeta med individer med blandad problembild och att driva framgångsrik verksamhet. Arbetssättet har ofta varit att arbeta med ett salutogent förhållningssätt, dvs att man utgår från det friska och koncentrerar arbetet på vilka möjligheter individen haft och inte i första hand vilka begränsningar som finns. En annan viktigt lärdom och kunskap personalen har med sig är förhållningssättet till deltagaren. Det har visat sig att det är enormt viktigt att personalen är engagerad och har ett respektfullt bemötande gentemot deltagaren. Bemötandet och att alla blir sedda, hörda och bekräftade är en viktig gjord erfarenhet. Strukturer och erfarenheter av projektledning, projektadministration och genomförande av olika ESF-projekt finns bevarade inom Alice Utveckling. Det har gett nyttiga lärdomar av att samverka med relevanta aktörer som Arbetsförmedlingar, kommuner, arbetsgivare etc. Dessa erfarenheter ses som mycket användbara inför projektet KOM mot jobb. Det finns erfaren personal att tillgå som har kompetens och erfarenhet av tillgänglighetsfrågor som kommer projektet till nytta. Genom ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen har projektet säkerställt att också få tillgång till deras expertis inom jämställdhet och ESF-rådets experter inom området kommer även att nyttjas. Tidigare erfarenheter har visat Alice Utveckling att det är av stor och betydelsefull vikt för verksamheter att ha ett nätverk och ekonomisk möjlighet att engagera extra personal och expertis inom olika områden för att kunna uppnå efterfrågade effekter och mål. All personal, även tillfälliga resurser, får information om vikten av att de horisontella principerna följs i alla aktiviteter. Genom samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan har projektet tillgång till ett brett register av ledare och expertis inom en mängd olika ämnesområden som är betydelsefulla för framgång. Dessa ledare är redan tidigare utbildade och tränade i arbete baserat på folkbildningspedagogik med respekt och förståelse för de horisontella principerna. Att arbeta i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan och att i projektet få tillgång till deras breda erfarenhet av att möta olika grupper av individer och att anpassa verksamheten utifrån alla människors lika värde och rättigheter är en styrka för projektet och dess deltagare. Folkbildning är ett samlingsbegrepp för studieförbund och folkhögskolor som syftar till att ge alla möjlighet att utvecklas och påverka sin egen livssituation på ett demokratiskt och jämlikt sätt. De grundläggande värderingarna som folkbildningen står för har visat sig vara en bra metod för att bryta utanförskap och åstadkomma förändring. Tillsammans med andra ökar kunskapen och bildningen för personlig utveckling och delaktigheten i samhället. Genom samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan kommer projektet dra nytta av de goda erfarenheter och kontaktnät de har med sina samhälls-, kultur- och intresseföreningar, kommuner, politiker och deltagare. Deras grundorganisationer är Centerpartiet, Liberalerna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Utöver dessa finns flera organisationer som är medlemmar i SV och ytterligare andra som har ett rikstäckande samverkansavtal med dem. De samarbetar också lokalt med ett stort antal organisationer och föreningar som exempelvis Liberal Mångfald, Invandrare mot narkotika och Homo-, bi och transliberaler, Miljöpartiet de Gröna. Idag finns en pågående verksamhet som vänder sig till målgruppen nyanlända och som innebär att det drivs språkcafé och studiecirklar i exempelvis samhällskunskap och språk där man samtalar i gemenskap om olika ämnen. Arbetsformen har visat sig stärka deltagarnas självkänsla och förmåga till samarbete samtidigt som nya kunskaper kan befästas på ett lustfyllt sätt. Studieförbundet Vuxenskolan har tillgänglighetsanpassade lokaler på projektets alla tre orter. För att öka tillgängligheten är lokalerna centralt belägna och kan enkelt nås med allmänna kommunikationsmedel. De jobbar bl a med uppdragsutbildningar till kommun, arbetsförmedling och har en väl utvecklad kultur med individen i centrum, praktiskt pedagogiska verktyg och tydlighet i planering avseende form, innehåll och mål används. De har kunskap om Arbetsmiljöverkets riktlinjer och författningar och har anpassat sina verksamheter för att göra dem tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar som finns framtagna av myndigheten för delaktighet. Arbetsförmedlingen har sedan 2010 ansvaret för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Uppdraget är att underlätta och påskynda vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. Erfarenheterna från arbetet visar att tiden för aktuell målgrupp att etablera sig på arbetsmarknaden är längre än önskvärt och att en alltför stor del av de nyanlända går igenom etableringsuppdraget och kommer in i jobb- och utvecklingsgarantin utan att ha hittat vägen till jobb eller studier. Från regering och övriga politiska representanter kommer tydliga signaler om det önskvärda i att hitta nya och snabbare vägar in i samhället och till egen försörjning. Erfarenheter visar att det finns stora skillnader på vilka insatser kvinnor och män får under sina två år i etableringsuppdraget. Kvinnor och de som har kort utbildning får i lägre utsträckning insatser, något som adresseras

7 Sid 7(23) i projektet. Region Halland arbetar med likabehandling inom hela regionen och särskiljer inte någon grupp från någon annan. Likabehandling och jämställdhet/mångfald ska genomsyra hela deras verksamhet. Samtliga chefer ansvarar för att säkerställa att likabehandlingsprincipen upprätthålls i sin del av organisationen. Region Halland har en person som är arbetar med att driva dessa frågor ur ett regiongemensamt perspektiv på Regionkontorets HR-avdelning. Inom berörda kommuner och Region Halland finns en stor erfarenhet av att jobba med jämställdhet, tillgänglighet, allas lika värde och icke diskriminering. Genom att de finns med i samarbetet kommer projektet att kunna ta del av gjorda erfarenheter och kunna bjuda in föreläsare och inspiratörer för genomgångar både för projektmedarbetare och för deltagare. Dessa frågor behöver adresseras från flera utgångspunkter och från flera föreläsare för att få ett verkligt genomslag i projektet. Eftersom kommunerna är stora arbetsgivare inom typiska kvinnoyrken finns en stor erfarenhet från dessa områden och en medvetenhet av behovet att driva en förändring mot mera könsneutrala arbetsplatser. Genom att kommuner och Region Halland deltar på ett aktivt sätt kommer projektet också att få en mer direkt inblick i andra pågående projekt och satsningar som kan beröra målgruppen. På detta sätt kan deltagare vid behov slussas vidare till andra relevanta aktiviteter eller stödformer. För projektet KOM mot jobb är det relevant att lyfta de lyckade resultat som ägarna till Alice Utveckling varit involverade i inom ESF-projekt som Nystart, Mångfald i arbetslivet och Setup. Det är viktigt att projektet har god kännedom och kunskap om andra pågående verksamheter kring målgruppen i de fall deltagare bedöms ha andra behov än vad KOM mot jobb kan erbjuda. Viktigast är att deltagaren får rätt insats och kommer vidare mot arbetsmarknaden. Menu Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Mer grundlig information om projektets beskrivning finns i Bilaga 2. Projektet planeras att sammanlagt pågå under 36 månader. ANALYS- OCH PLANERINGSFAS, MÅNAD 1-3 Analys- och planeringsfasen planeras från och med Syftet är att skapa goda förutsättningar till ett framgångsrikt genomförandeprojekt. Målet är en uppdaterad och detaljerad tidsoch aktivitetsplan där aktiviteterna finns klara för att möta målgruppen och för de transnationella aktiviteterna. En kommunikationsplan tas fram och förankras med parterna. För projektet nödvändiga resurser bokas in. Detta gäller både personella resurser och övrigt som lokaler och utrustning. Styrgrupp bekräftas och en första referensgrupp från målgruppen tas fram. Styrgruppen och de olika representanternas roller och arbetsuppgifter tydliggörs och förankras. Kommunernas och Region Hallands arbetsuppgifter och samarbetsformer fastställs. Kommunala och regionala behov verifieras. Målsättningen för samarbetet uppdateras så att indikatorer, mål och effekter blir tydliga och mätbara. Extern utvärderare engageras och får information om hur projektet är tänkt att fungera. Därefter arbetar representant från projektpersonal, projektledning, styrgrupp, extern utvärderare och expert inom jämställdhet/tillgänglighet och ickediskriminering tillsammans för att bearbeta vilka krav som finns på utvärderingsresultatet. Tillsammans konkretiseras upplägget av uppföljningsaktiviteter och tidplan, målen förfinas, indikatorer, förväntade resultat och effekter tas fram. Arbete med att planlägga att de horisontella principerna finns med som ett genomgående tema i alla aktiviteter. De skall innehålla åtgärder för att förebygga diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En referensgrupp med i första hand kvinnor sammanställs. Gruppens sammansättning skall spegla målgruppen i etableringsuppdraget. Projektmedarbetare arbetar tillsammans med dem för att få information om deras önskemål och tankar. Detta görs för att kunna ha rimligt satta målsättningar för projektets kvinnor när genomförandefasen startar. Projektet söker också efter framgångsfaktorer bland utrikes födda kvinnor för att samla information om hur de lyckades börja arbeta eller studera. Samarbete med tilltänkta arbetsgivare säkerställs genom informationsmöten och möjlighet till dialog kring aktuella arbetsplatsförlagda aktiviteter. Genom att i planeringsstadiet involvera lokala näringsliv underlättas framtida studiebesök på arbetsplatser.

8 Sid 8(23) Transnationell aktivitet sker med att ta kontakt och arbeta fram jämförande frågeställningar ihop med intressant verksamhet i Tyskland. GENOMFÖRANDEFAS, månad 4-34 Genomförandefasen planeras från och med Syftet är att underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män med utländsk bakgrund som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Genomförandefasen inleds med kick-off med projektpersonal, styrgrupp, referensgrupp och övriga intressenter där de planer som tagits fram under analys- och planering presenteras. Informationsträffar och regelbundna kontakter mellan projektpersonal och arbetsförmedlare säkerställer att rätt deltagare anvisas till projektet. Deltagare anvisas individuellt från Arbetsförmedlingarna och är oftast inskriven i projektet på halvtid då SFIundervisning vanligen sker parallellt. Varje ort planeras ha drygt 30 deltagare och insatsen har en genomsnittlig tid i projektet på 6 månader utifrån individuellt behov. Under projektets gång finns aktiviteter med inriktning för både arbetsliv och generella kunskaper i det svenska samhället som ekonomi, utbildning och arbetsmarknad samt ansökningshandlingar, studiebesök och praktik. Projektet har språkträning i svenska inom varje projektsteg. Projektet strävar efter att förmedla allt innehåll på svenska men det kan finnas tillfälle då vi är i behov av översättare för att tydliggöra budskapet. Projektet innehåller bl a vägledning som ger goda resultat gällande att stärka självförtroende och självkänsla. För nyanlända kvinnor kan trösklarna bli höga för att komma in på arbetsmarknaden och speciellt om de har varit frånvarande en längre tid på grund av vård av barn och arbete i hushållet. Nedan modell utgår från varje deltagares behov av anpassningar och planering. STEGET FÖRBEREDELSE En fördjupad individuell kartläggning av deltagarens hela situation inleder projekttiden. Här arbetar man särskilt med att synliggöra dolda kompetenser och talanger och vilka av dessa som kan valideras eller yrkesbedömas. Viktig information framkommer som exempelvis individuella mål, önskningar och intressen, familjesituation, utbildningsbakgrund, arbetserfarenhet, eventuella hinder till arbete eller studier och om några betyg och/eller validerad information om kunskaper finns framtagna. Kartläggningen består av ett antal frågor som leder till en så bra kännedom om deltagarens nuläge som möjligt. Ett syfte med kartläggning är att tillsammans med deltagaren bedöma och välja ut vilka aktiviteter som är aktuella för att förkorta deltagarens väg till arbetsmarknaden och för i ett senare skede eventuellt kunna matcha deltagaren mot arbetstillfällen som passar eller mot relevant utbildning. Baserat på kartläggningen görs en individuell handlingsplan som visar vilka av projektets övriga aktiviteter som är aktuella, hur aktiviteterna behöver anpassas och vad målet är med respektive aktivitet. Individuell vägledning och vägledning i grupp ingår. Vägledningen syftar till att ta reda på vad deltagaren kan och vill för att försöka nå målet att finna en praktikplats, adekvat utbildning eller ett arbete efter avslutad projekttid. För deltagare som är språksvaga i svenska kommer tillfälle att ges till att träna det. STEGET LEVA OCH ARBETA Då målgruppen främst omfattar kvinnor är det särskilt viktigt att ta upp hur det går att förena arbetsliv och hem- och familjearbete då kvinnorna oftast är de som har huvudansvaret för hemmet och därför arbetar i lägre utsträckning. Arbete med att visa på möjligheter till vidareutbildning och studiemöjligheter och hur familjeliv, barnomsorg och förvärvsarbete kan kombineras. Även om projektet lyckas förmedla en bra bild av hur den svenska modellen fungerar med arbetande föräldrar, hemarbete, skola och barnomsorg till deltagarna finns det oftast en partner i familjen som kanske inte har fått samma möjlighet till information. Därför kommer projektet att anordna informationsträffar för anhöriga för att kunna påverka strukturer även inom hemmets ramar. För en varaktig etablering i det svenska samhället behövs också ekonomikunskaper hur det fungerar i Sverige när det gäller inkomster och utgifter, skatter, avgifter, hyror etc. För alla deltagare har projektet grundläggande genomgång av det svenska skolsystemets uppbyggnad. Avsikten är att visa på vikten av utbildning för att komma in på arbetsmarknaden och hur det kan fungera med ett livslångt lärande. För att kunna finna sig tillrätta på en arbetsplats behövs också grundläggande genomgångar av arbetslivets regelverk. Här bjuder projektet in både företagare och fackliga representanter att informera. I projektet ingår att stimulera kontakt med olika intresseorganisationer och frivilliga aktiviteter för att enklare komma in svenskt samhälle. Olika kultur- och idrottsorganisationer bjuds in för att informera om vad som erbjuds. STEGET ARBETSMARKNAD

9 Sid 9(23) Deltagaren gör färdiga ansökningshandlingar till att söka arbete eller studier. I samband med att steget påbörjas genomförs studiebesök på för deltagaren intressanta arbetsplatser. För att vägleda deltagarna bjuds privata företag och offentliga arbetsgivare in att beskriva sina arbetsplatser och ge en detaljerad bild av sitt arbete. Här kan kommunerna och Region Halland som stora arbetsgivare inom vård, omsorg, skola komma in på ett bra sätt där de också kan utmana befintliga tankesätt om traditionella kvinnodominerade yrken respektive mansdominerade för att få en mer jämlik arbetsmarknad. Region Halland och kommunerna kan bidra med dialogmöten för grupper och studiebesök. Praktikmöjligheter inom projektet finns. Projektpersonalen stödjer deltagarna att hitta lämpliga arbetsplatser för praktik bland företag, organisationer och sociala företag. Inför praktiken har arbetsplatsens utsedda handledare fått en kortare introduktion i handledarskap. Projektpersonal besöker regelbundet arbetsplatsen under praktiktiden för att stämma av. Projektet arbetar med attitydförändring på arbetsplatser för att förmå dem att i högre grad anställa personer med utländsk bakgrund. Utöver projektets tre steg sker transnationellt samarbete med Tyskland. Samarbetet är ett pedagogiskt, ömsesidigt utbyte av lärande mellan både deltagare och personal. Erfarenhetsutbytet ger projektet tillgång till nya metoder som prövats i Tyskland av deltagare och projektpersonal och som upplevts positiva. ANALYS OCH AVSLUT, månad Under denna fas sammanställs och genomförs slutlig utvärdering och projektets slutdokumentation. Detta utförs av projektpersonal och av extern utvärderare. Projektledningen avrapporterar material till projektägare och styrgrupp som sedan rapporterar till ESF. Beslut tas i styrgruppen om ytterligare hantering av resultat och rapporter. Resultat och rapporter går till samverkande organisationer för att uppnå spridningseffekter. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Projektets målgrupp är nyanlända kvinnor och män i åldern år som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, nyanlända kvinnor och män som omfattas av etableringsuppdraget och som snart går över till jobb- och utvecklingsgarantin samt nyanlända kvinnor och män som lämnat etableringsuppdraget och skrivits in i jobb- och utvecklingsgarantin. Målgruppen kan ha olika former av funktionsnedsättning vilket kan medföra nedsatt arbetsförmåga och eventuella svårigheter att erhålla och behålla ett arbete. Inom denna målgrupp finns det enligt Arbetsförmedlingen ett stort behov av insatser, speciellt för lågutbildade kvinnor, kvinnor som kanske varit hemma med barn en tid och kvinnor med liten erfarenhet av arbete utanför hemmet men även för män med kort utbildning. Under projektets gång med start från analys- och planeringsfasen kommer personer ur målgruppen att involveras i en referensgrupp för att vara språkrör för deltagarna och idégivare för justeringar av verksamheten så att den anpassas utifrån målgruppens upplevelser och behov. Genom att i förväg diskutera projektets tänkta genomförande och testa av hur information om projektet uppfattas kan oklarheter redas ut och informationsmaterial förbättras. Referensgruppens sammansättning kan variera över tid för att exempelvis spegla olika nationaliteter, kön, funktionsnedsättning och ålder. Under genomförandefasen deltar målgruppen i projektets verksamhet i allt från kartläggning till personliga samtal och uppföljningar. Målgruppen svarar på de regelbundet återkommande uppföljningarna som sker under projektets gång. I uppföljningarna ges utrymme att anonymt ge återkoppling på genomförda projektaktiviteter och få möjlighet att komma med synpunkter och förslag till förbättringar som kan påverka den egna tiden i projektet. Olika intressenter på myndigheter och samarbetande instanser får normalt sammanställningarna för att kunna följa gruppens utveckling. Projektet har en bred regional förankring som möjliggör strukturförändrande insatser på regional nivå. Projektets samverkansparter är Arbetsförmedlingen och Etableringen Halland Norr (båda i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg), Studieförbundet Vuxenskolan, kommunerna (i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg) samt Region Halland. Medverkande aktörer representeras av personer med mandat att bidra till strukturförändrande insatser. Privat näringsliv och offentlig sektor engageras i verksamheten genom nätverksträffar med deltagarna, informationer, studiebesök och för vissa deltagare även som praktikanordnare. Kungsbackas, Varbergs och Falkenbergs kommuner samt Region Halland är samtliga mycket intresserade av att medverka i projektet eftersom målgruppens integration är högprioriterad. Samtliga önskar lägga ner kraft, energi och tid genom att finnas med i nätverket, få uppdaterad information och vara med och bilda styrgrupp. Deltagande kommuner och Region Halland finns med från planerings- och analysfasen för att där mer detaljerat specificera sin medverkan och sätta upp tydliga och mätbara mål. Under genomförandefasen deltar de dels som arbetsgivare i rollen att beskriva sina behov av arbetskraft och kommunerna kan erbjuda praktikplatser. Personal deltar från både kommuner och Region Halland som inbjudna föreläsare och inspiratörer vid olika aktiviteter med både deltagare och projektpersonal.

10 Sid 10(23) Med start från analys- och planeringsfasen anordnar projektet regelbundet informationsmöten för arbetsförmedlare och för aktuell målgrupp på genomförandeorterna hos Arbetsförmedlingen och i projektets lokaler hos Studieförbundet Vuxenskolan. På respektive ort finns även personal från Arbetsförmedlingen som ingår i projektet. Projektets intressenter representeras av beslutsfattare inom ovan nämnda samverkansparter. Övriga samverkansparter och intressenter är personal på arbetsplatser där deltagarna praktiserar, civilsamhället på de orter där projektet bedrivs och som också arbetar tillsammans med målgrupperna. Genom att bjuda in företrädare för olika organisationer och arbetsplatser att berätta om sina verksamheter skapas fler mötesplatser för dialog. Även utbildningsanordnare är viktiga att nå då många ur målgruppen saknar utbildning och slutbetyg. Projektet skall informera målgruppen om aktuella utbildningsanordnare som är möjliga för att närma sig egenförsörjning. I styrgruppen kommer företrädare från Arbetsförmedling, kommuner, Region Halland och projektägare att vara representerade. Det gör att kunskapsöverföring och lärande från projektet till de egna organisationerna främjas. Privat näringsliv och offentlig sektor nås av projektets aktiviteter. Projektpersonalen tar kontakt och sprider information om projektet för att engagera så många arbetsgivare som möjligt att ta ett socialt ansvar för målgruppen. Arbetsförmedlingen anser att de har upparbetade kontakter med offentlig sektor varför projektets egen personal fokuserar på privat sektor. Projektpersonal från Arbetsförmedlingen ska dels arbeta med att ta fram kontaktnät till offentlig sektor och dels sprida informationen om projektet funktion. Inom verksamheten finns det goda möjligheter för olika organisationer att berätta om sin verksamhet och vad det innebär att arbeta just hos dem. Projektet skall aktivt arbeta med att motverka föreställningar om vad som anses vara traditionellt manliga och kvinnliga yrken så att traditionella förväntningar bryts hos samverkansparter. Övriga samverkansparter och intressenter är personal på arbetsplatser där deltagarna praktiserar, civilsamhället på de orter där projektet bedrivs och som också arbetar med målgrupperna. Genom att bjuda in företrädare för olika organisationer och arbetsplatser att berätta om sina verksamheter skapar vi naturliga mötesplatser för dialog och ömsesidigt utbyte. Även utbildningsanordnare är viktiga att nå då många ur målgruppen saknar gedigen utbildning och slutbetyg. Projektet skall informera och klarlägga för målgruppen om aktuella utbildningsanordnare som är tillgängliga och möjliga för att närma sig egenförsörjning. Projektet samverkar med ideell sektor, främst Studieförbundet Vuxenskolan som är ett bland de större studieförbunden i landet. Studieförbundet Vuxenskolan bidrar i projektplaneringen och medverkar i att komplettera mål och indikatorer. Genom samarbetet får projektet indirekt en kanal till deras samarbetsorganisationer med ett ytterligare utökat nätverk. Bland dessa finns både politiska organisationer, senior verksamhet, friluftsorganisationer och organisationer inom lantbruk och trädgårdsområdet. Projektet ser detta som möjliga kontaktvägar dels för praktikplatser och eventuella anställningar men också som kontaktvägar för ökade möjligheter till meningsfull fritid och integration för de nyanlända. Studieförbundet Vuxenskolan är intresserade av att inkludera målgruppen i deras traditionella folkbildning med kvällskurser och liknande aktiviteter. Under analys- och planeringsfasen träffar Studieförbundet Vuxenskolan deltagare från referensgruppen för att identifiera möjliga kurser och aktiviteter som kan vara aktuella som fritidsaktivitet. Genom dessa direkta kontakter med målgruppen får Studieförbundet Vuxenskolan en bra möjlighet att se hur man kan hitta nya vägar till en ny målgrupp. Information och nya idéer kan spridas till andra regioner inom Studieförbundet Vuxenskolan som ytterligare långsiktig bestående effekt. De har fler än 200 lokala kontor och dessa drivs av 32 lokala avdelningar. Studieförbundet Vuxenskolan har också två regionala enheter, en i Skåne och en i Västra Götaland. Från och med analys- och planeringsfasen sker transnationell aktivitet med att ta kontakt och arbeta fram jämförande frågeställningar ihop med intressant verksamhet i Tyskland. Frågeställningar rörande jämställdhet och övriga horisontella kriterier är skall-krav för att öka förutsättningar för verksamheterna att möta deltagare utifrån individperspektiv och inte utifrån kön eller etnicitet. Tanken är att minst fem projektdeltagare deltar i den svenska delen av det transnationella erfarenhetsutbytet, och motsvarande sker i Tyskland. Erfarenhetsutbytet ger projektet tillgång till nya metoder som prövats i Tyskland av deltagare och projektpersonal och som upplevts positiva. De nya metoderna skall följas upp i Sverige och Tyskland, dokumenteras och utvärderas för att förvaltas i de egna verksamheterna plus spridas till berörda involverade samarbetsaktörer. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Otillräckligt eller varierande inflöde av deltagare Inflödet av deltagare kan variera över tid. Detta kan troligen

11 Sid 11(23) Risk Svårigheter att bedriva projektet i kombination med SFI på 50% Arbetsgivare som tar emot praktikanter eller som medverkar i projektet inte arbetar utifrån de horisontella principerna i sin verksamhet Projektet når inte avsedda resultat och effekter Svårigheter att rekrytera intresserade personer ur målgruppen att vara med i en referensgrupp Projektgruppens bemanning som exempelvis sjukdom Nyckelpersoner byter befattningar och tjänster inom projektorganisationen eller hos samverkanspartner Utvärderaren har inte tillräcklig kunskap inom jämställdhet, tillgänglighet och lika behandling så att perspektiven riskerar att inte finnas med i tillräcklig omfattning i utvärderingen Jämställdhetsarbetet når inte fram på önskat vis i projektet ESFs upphandling av utvärderare dröjer Otillräcklig medfinansiering Förankring saknas nedåt i medverkande organisationer utan informationen stannar inom styrgruppen Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. Åtgärd förebyggas genom att arbeta nära samarbete med arbetsförmedlare för anvisning av deltagare samt att ha rutiner för hur inflödet ska kunna hållas på en bra nivå. Nyttja styrgruppen Svårigheter att bedriva projektet i kombination med SFI på 50% Föra diskussion med SFI-anordnarna för att planera och kombinera tiden i SFI med projektet Projektpersonalen informerar om principerna i första hand vid fysiska möten på arbetsplatsen. I andra hand avslutar uppdraget och samarbetet med arbetsplatsen/organisationen. Tydlig kommunikationsplan som är väl förankrad med uppdragsgivare och styrgrupp. Genom att styrgruppen är aktiv och har god kommunikation finns möjlighet att under projektets gång påverka genomförandet. Kontinuerligt uppdaterad tidoch aktivitetsplan där aktiviteterna och dess resultat är kopplade till projektets förväntade resultat och effekter. Aktivt motivationsarbete inom ramen av verksamheten för att deltagare skall vilja och våga engagera sig i referensgruppen Projektägaren ansvarar för att tänka på alternativ bemanning Projektdokumentation, beskrivningar och rutiner som skapas för att underlätta tillgängligheten för projektorganisationen I första hand anlita utvärderare godkänd av ESF. Eventuell problematik lyfts i styrgruppen. Avtal med utvärderare ger rätten att avbryta uppgörelsen om samarbete. ESF-rådet informeras och ny utvärderare tillsätts Nyttja ESFs externa konsulter. Upphandla utvärderare på egen hand I första hand ha en väl förankrad plan för finansiering med tät uppföljning. Ta upp frågan i styrgruppen. Sänka utgifterna som sista åtgärd Projektet arbetar från början med att belysa vikten av spridning av information och resultat. Genom resultatbaserat arbetssätt kommer information regelbundet sändas till en större krets. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Projektet skall bidra till att nyanlända kvinnor och män i norra Halland, med eller utan funktionsnedsättning etablerar sig på arbetsmarknaden och/eller påbörjar studier samt utsätter könsstereotypa utbildnings- och yrkesval för förändringstryck. Projektet skall även arbeta med attitydförändring i samhället för att motverka diskriminering. För att uppnå efterfrågade resultat måste förändringar ske på olika nivåer. Under analys- och planeringsfasen samarbetar projektet med extern utvärderare och styrgrupp och tar fram relevanta indikatorer som är mätbara. FÖRVÄNTADE RESULTAT PÅ INDIVIDNIVÅ Kvinnor och män som deltagit i projektet har: erhållit ökad insikt om könsroller och jämställdhet i svenska samhället fått sin dolda kompetens synliggjord fått en tydligare plan för hur man kan gå vidare mot arbete och/eller studier fått ökad insikt om sambandet mellan utbildning och etablering på arbetsmarknaden fått ökad självinsikt, självförtroende och ökad lust att delta i samhället funnit nätverk som kan bidra till sociala och arbetsinriktade kontakter FÖRVÄNTADE RESULTAT PÅ ORGANISATIONSNIVÅ Stärka utvecklingsarbetet inom och mellan samverkande organisationer som Arbetsförmedling, Region Halland, kommuner, näringsliv, Studieförbundet Vuxenskolan och andra föreningar. Inomregionala skillnader synliggörs för att kunna adresseras i organisationernas förändringsarbete Studieförbundet Vuxenskolan i regionen erhåller ett nytt arbetssätt kring målgruppen, nya kunskaper och kompetenser

12 Sid 12(23) inom samarbete med Socialfonden som i sin tur kan spridas som ringar på vattnet inom organisationen. Myndigheter, Region Halland, kommuner, näringsliv och föreningar får bättre kunskap om målgruppen och vilka metoder i projektet som varit framgångsrika. Arbetsförmedlingen erhåller ökat nätverk av privat näringsliv där nyanlända kvinnor och män kan hitta sin plats i arbetslivet. Arbetsgivare erhåller förändrat synsätt och öppnar upp för kvinnor och män ur målgruppen för att få en mer jämställd och jämlik arbetsplats. Samverkansaktörer och intressenter i samhället får ökad förståelse för målgruppens utmaningar. FÖRVÄNTADE RESULTAT PÅ PROJEKTNIVÅ Skapa förutsättningar för förankring av nya arbetssätt och ny kompetens kring målgruppen. Referensgruppen bidrar med sina erfarenheter och kunskaper så att projektets insatser kan förstås och mottas av målgruppen. Erhålla kunskap som kan användas i projektet genom transnationella kontakter på både projekt- och deltagarnivå. Via styrgruppsmöten påverka kommunalt och regionalt arbete. Öka socialt nätverk för att bryta social isolering för deltagande kvinnor och män via Studieförbundet Vuxenskolan som kan öppna dörrar till meningsfulla fritidsaktiviteter. Bidra till ökad förståelse i civilsamhället genom arbete med Studieförbundet Vuxenskolans medlemsorganisationer och uppmuntra frivillighetsarbete bland samhälls-, kultur- och intresseföreningar. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Primära mottagare av resultatet är projektets målgrupp som tar stora steg mot integration och delaktighet i samhället. Projektet arbetar inkluderande och bemöter varje deltagare individuellt samt strävar efter att ha ett positivt arbetsklimat för att stärka deltagarna. Projektet är indelat i olika samverkande steg som vart och ett för deltagaren närmare sitt mål. Varje steg innehåller en samling aktiviteter som deltagaren kan ha behov av. I kartläggningen bestämmer deltagaren och projektets personal vilka aktiviteter som är aktuella. I deltagarens först steg skapas en trygg och positiv mötesplats kan deltagarna spegla sig i varandra och processen ledas framåt. Till det kopplas i det andra steget samhällets olika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Tillsammans med praktikplatser på arbetsplatser i det tredje steget skapas konkret kunskap för att kunna och våga träda in på vägen till studier eller arbete. Under projektets gång har deltagaren tillgång till en samling aktiviteter med inriktning på både arbetsliv och mer generella kunskaper om svenskt samhället samt ansökningshandlingar, studiebesök, företagsbesök och praktik på arbetsplats. Den mest grundläggande och centrala aktiviteten är den inledande kartläggningen. Den ligger som en av de första aktiviteterna för deltagaren och är mycket viktig för att tiden i projektet skall få önskad effekt. I kartläggningen arbetar man särskilt med att synliggöra och lista deltagarens dolda kompetenser, talanger, erfarenheter och fritidsintressen, vad deltagaren vill göra framöver och även stärka motivationen och viljan att gå vidare mot arbetslivet. Deltagaren formulerar själv sina mål för tiden i projektet. I kartläggningen bestämmer deltagaren tillsammans med projektpersonalen vilka aktiviteter som är aktuella under projektperioden. Kartläggningen mynnar ut i en tydlig handlingsplan som är individuellt upplagd utifrån de egna förmågorna, målen och förutsättningarna. För att stödja deltagaren att nå sina mål följs handlingsplanen regelbundet upp av projektpersonalen. Vid deltagarens avslut i projektet görs en avslutande intervju där erfarenheterna dokumenteras. Projektet medverkar till att deltagarnas förmåga att klara framtida studier eller erhålla och behålla ett arbete höjs. I projektet arbetar man med vägledning enskilt och i små grupper som ger goda resultat när det gäller att närma sig arbetsmarknaden och ger positiva effekter när det gäller att stärka självförtroende och självkänsla. För nyanlända kvinnor kan trösklarna bli höga för att komma in på arbetsmarknaden och speciellt om de har varit frånvarande en längre tid på grund av vård av barn och arbete i hushållet. Tidigt motivationsarbete behöver få fart för att omfatta även kvinnor i etableringsreformen. Eftersom alla är olika och har olika talanger, förmågor och förutsättningar behöver stödet anpassas utifrån varje deltagare. Det kan exempelvis handla om att anpassa nivån på språkbruk eller att mer tid i aktiviteten behövs. Tiden i projektet för deltagaren är därför individanpassat med en ramtid på 6 månader med möjlighet till förlängning. Projektet kommer ha ett brett kontaktnät av arbetsplatser för att kunna stödja deltagaren. De horisontella kriterierna poängteras redan från start och gör att yrkesval utsätts för förändringstryck. Kvinnorna och männen som går ut i studier eller arbete kan verka som förebild eller motivator för kvinnor och män som har hinder att börja arbeta/studera eller som är avskrivna från Arbetsförmedlingen. Projektet medverkar till att förse deltagarna med information om Studieförbundet Vuxenskolan, deras samverkansaktörer samt

13 Sid 13(23) deras studiecirklar och särskilda aktiviteter för nyanlända. Eftersom deltagarna är både utrikesfödda och svenskfödda blir studiecirklarna inträdesbiljetter till gränsöverskridande kunskaps- och kulturutbyte. Effekten blir att utrikesfödda deltagare hittar till folkbildningen där möten med olika kulturer sker och förståelsen för varandra ökar. Sekundära mottagare av projektets resultat och effekter är samverkansaktörer, medfinansiärer, ESF, arbetsplatserna för praktik inom kommun och privat näringsliv samt Studieförbundet Vuxenskolans och deras medlemsorganisationer. Resultat och effekter kan av dessa användas i deras interna utvecklingsarbete. Projektet har en bred regional förankring som möjliggör strukturförändrande insatser på regional nivå. Medverkande aktörer representeras av personer med mandat att bidra till strukturförändrande insatser. Privat näringsliv och offentlig sektor engageras i verksamheten genom nätverksträffar med deltagarna, informationer, studiebesök och för vissa deltagare även som praktikanordnare. Kungsbackas, Varbergs och Falkenbergs kommuner samt Region Halland är samtliga mycket intresserade av att medverka i projektet eftersom målgruppens integration är högprioriterad. Samtliga önskar lägga ner kraft, energi och tid genom att finnas med i nätverket, få uppdaterad information och vara med och bilda styrgrupp. Deltagande kommuner och Region Halland finns med från planerings- och analysfasen för att där mer detaljerat specificera sin medverkan och sätta upp tydliga och mätbara mål. Under genomförandefasen deltar de dels som arbetsgivare i rollen att beskriva sina behov av arbetskraft och kommunerna kan erbjuda praktikplatser. Personal deltar från både kommuner och Region Halland som inbjudna föreläsare och inspiratörer vid olika aktiviteter med både deltagare och projektpersonal. Detta ger effekter även i deras interna arbete genom att vara mottagare av projektets framgångsfaktorer. För Arbetsförmedlingen finns en stor möjlighet att förbättra handläggarnas kontakter med privat tjänstesektor där de i dagsläget säger sig sakna ingångar. Handläggarna blir direkt inblandade genom olika beslut om praktik och stöd vid anställningar. Ett resultat är att deltagare verkligen får jobb och därmed avförs från Arbetsförmedlingen. Under projektets gång tas material fram och erfarenheter dras från hur de olika aktiviteterna fungerar, vad som ger bra effekt för deltagarens utveckling och vad som verkligen snabbar upp vägen mot egen försörjning. Denna vetskap kan användas av Arbetsförmedling och kommuner i etableringsuppdraget för att komplettera dagens arbetssätt. För ESF förmedlas aktuell information genom ett aktivt deltagande i styrgruppen och genom de rapporter som kontinuerligt görs avseende ekonomi och projektrapporter. För arbetsgivare som involveras i projektet är ett resultat naturligtvis möjligheten att hitta bra medarbetare till företagen med behov av arbetskraft. Utöver detta finns också mottagare av resultatet då de informerats om vilket stöd de kan få av Arbetsförmedlingen. Varje praktikföretag har en handledare som ansvarar för deltagaren. De har fått information om målgruppen, om hur man kan arbeta för att motverka diskriminering, om jämställdhet och tillgänglighet och har fått mer kunskap om hur man kan verka för mångfald och att integrera målgruppen på arbetsmarknaden. De har även fått en kortare handledarutbildning i hur man kan handleda och introducera kvinnor och män under praktik eller provanställning. För Studieförbundet Vuxenskolan innebär projektet ett ännu bredare sätt att arbeta med målgruppen. De lär sig också hur utlysningar hos ESF går till och kommer att vara aktiva under projekttiden i syfte att lära sig bli en ny aktör till Socialfonden. Alice Utveckling blir som projektägare naturlig mottagare för projektets resultat i sin helhet. Personalen som arbetat med projektet får förbättrad insikt både vad gäller hur deltagare kan förberedas för arbete, hur man på ett bra sätt kan beskriva och hantera resursbehov hos olika typer av företag och hur matchning av resurser mot behov kan göras på ett förhoppningsvis bättre och effektivare sätt. Speciellt kommer jämställdhetsaspekter att uppmärksammas och goda exempel att lyftas fram. Projektet arbetar enligt metoder och regler som finns för ESF-projekt. Inom Alice Utveckling finns utvecklade stödfunktioner för både styrning, rapportering och ekonomisk uppföljning. Projektpersonal får utbildning i gällande regelverk, projektets målsättningar, tillgänglighet, samarbete och jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Projektledare och projektpersonal utses redan under analys och planeringsfasen. Förberedande utbildning, genomgång av stödsystem och metodik liksom seminarier kring jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering genomförs i en första omgång innan genomförandefasen startar. Vid behov upprepas dessa genomgångar. Det finns även fler som är mottagare av projektets resultat och effekter och det är kommuninvånare som deltar i Studieförbundet Vuxenskolans integrerande aktiviteter på fritiden och där träffar målgruppen, transnationella samverkanspartners som deltar i kunskaps- och erfarenhetsutbyte med projektet. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.

14 Sid 14(23) Under analys- och planeringsfasen börjar projektledaren med att förklara projektet för den externe utvärderaren och hur det är tänkt att fungera. Det underlättar för utvärderaren att hitta möjliga samband när projektet väl är igång. Därefter arbetar någon representant från projektpersonal, projektledning, styrgrupp och extern utvärderare tillsammans för att försöka förutse vilka krav som finns på utvärderingsresultatet. Frågor som skall besvaras är syftet med utvärderingen, vilka är utvärderingen till för och vad skall den användas till. Tillsammans konkretiserar de upplägget av uppföljningsaktiviteter och tidplan, tar fram indikatorer och hur aktiviteterna skall genomföras. De horisontella kriterierna att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, tillgänglighet och icke diskriminering skall beaktas i arbetet och skall involveras i uppföljningen under hela projekttiden. Efter denna aktivitet framgår hur mål, resultat och effekter av projektet kan mätas på individ-, organisations- och projektnivå. Projektet använder sig av ett administrativt stödsystem för att samla in grunddata på deltagarnivå och för att över tid följa upp könsuppdelad kvantitativ data, resultat och indikatorer. Under analys- och planeringsfasen formas de enkäter som behövs för att kunna följa upp och mäta resultat tillsammans med utvärderare. Deltagare svarar på enkätfrågorna när de startar i projektet, regelbundet under projektets gång och vid avslut. Frågeställningarna är av både kvantitativ och kvalitativ art. Projektet följer upp och rapporterar efterfrågade deltagaruppgifter till SCB. Detta görs månatligen. Projektmålen följs upp internt i projektet genom insamling av data via stödsystemet och genom de framtagna enkäterna som bland annat deltagare svarar på. Det gör att resultatet kan följas upp på deltagarnivå, gruppnivå och även för projektet som helhet under projekttiden. Insamlad data jämförs kontinuerligt med indikatorer och önskat resultat så att man kan se vad som fungerar bra och att man tidigt kan identifiera avvikelser från målsättningen. På så vis kan åtgärder vidtas och justeras för att styra mot förväntad och god måluppfyllelse. Mjuka resultat på deltagarnivå sammanställs efter utvärderarens önskemål internt i projektet. Resultaten av uppföljningsarbetet redovisas regelbundet till projektteam, projektledning, projektägare, styrgrupp, referensgrupp och samarbetsparter/uppdragsgivare. Genom att arbeta resultatbaserat och kontinuerligt under projektets gång följa upp och utvärdera insatserna för att lära av dem får projektet bästa möjliga underlag för att kunna nå önskat resultat. RBM-verktyget används för att analysera effekter, resultat, aktiviteter och resurser. Genom användning av Demings cirkel med planering, genomförande, analys och agera används uppföljningsdata på ett konstruktivt sätt genom hela projektet. Projektet har därför möjlighet att kunna förändras under resans gång om avvikelser eller förbättringsmöjligheter framkommer. Genom att uppföljningsdata också redovisas till styrgrupp och samarbetande organisationer får dessa möjlighet att följa utvecklingen i projektet och att använda gjorda erfarenheter i sina egna organisationer. Effekterna av gjorda förändringar kommer att framgå genom att resultat och effekter kontinuerligt redovisas. På så sätt kan uppföljningsaktiviteter och utvärdering på ett naturligt sätt stärka utveckling och lärande även inom samarbetande organisationer. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Under analys- och planeringsfasen berättar projektledaren om projektet, dess syfte och mål för den externe utvärderaren. Detta underlättar för utvärderaren att kunna hitta möjliga samband när projektet väl är igång. Därefter arbetar någon representant från projektpersonal, projektledning, styrgrupp och extern utvärderare tillsammans för att synliggöra önskade krav på utvärderingsresultatet. Frågor som då besvaras är syftet med utvärderingen, vilka är utvärderingen till för och vad skall den användas till. Därefter konkretiseras upplägget av utvärderingsaktiviteter, en tidplan för aktiviteterna tas fram och form och frekvens för utvärderingsrapporter(na) fastställs. Indikatorer och utvärderingsaktiviteter tas fram under analys- och planeringsfasen samt hur mål, resultat och effekter av projektet kan mätas på individ-, organisations- och projektnivå. Hur de horisontella kriterierna att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, tillgänglighet och icke diskriminering skall följas upp och utvärderas under projekttiden tas också fram. Genom att utvärderaren är delaktig i att definiera vilka indikatorer och vilken data som skall tas fram under genomförande kan insamlad uppföljningsdata och data från deltagarenkäter också användas för utvärderingen. Under projektets gång samlar projektpersonalen till största delen själva in underlag till de värderingar av resultaten som den externe utvärderaren gör. Grunddata på deltagarnivå registreras bl a i ett administrativt stödsystem. Data som registreras där är exempelvis kön, ålder, etnicitet, språkkunskaper, funktionsnedsättning, utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Projektet utför även enkätundersökningar för att utvärdera hur samarbetsparterna upplever verksamheten. Främst för att kunna justera projektet under pågående genomförande. Det betyder att t.ex. arbetsförmedlare och arbetsgivare är aktivt deltagande i processen. Utvärderaren analyserar data för att göra en helhetsbedömning i förhållande till målen, söker efter framgångsfaktorer eller

15 Sid 15(23) orsaker till varför målen inte nåtts, belyser effekter, orsakssamband, iakttagelser som kan ge ytterligare information till projektets intressenter och ger underlag för kommande åtgärder. Genom den löpande utvärderingen finns möjlighet att göra justeringar av projektet efter godkännande av styrgruppen för att säkerställa en så god måluppfyllelse som möjligt. Projektet ser som värdefullt att utvärderaren även kan vara ett bollplank till projektledning och styrgrupp för att underlätta ett kontinuerligt lärande. Utvärderingen kommer användas dels i syfte att under projekttiden se måluppfyllelse och vid behov kunna göra justeringar samt för att skapa underlag för lärande både internt i organisationerna men också hos övriga deltagande samverkansparter och intressenter. Återföring av uppföljnings- och utvärderingsresultatet görs under hela projektperioden och på flera nivåer. RBMverktygets uppställning av effekter, resultat, aktiviteter och resurser används som stöd i redovisningen. Lägesrapporterna som skickas till ESF innehåller både rena uppföljningsdata såväl som utvärderingsuppgifter avseende måluppfyllelse för genomförandefasens mål både på individ-, organisations- och projektnivå. Rapporteringen görs könsuppdelad för att tydliggöra arbetet med de horisontella kriterierna. Deltagarnärvaro rapporteras till SCB och kortfattad information om läge skickas till berörda arbetsförmedlare. Projektets styrgrupp får kontinuerliga avstämningar om läget inför och vid styrgruppsmöten. Projektets referensgrupp får motsvarande information vid sina genomgångar och projektpersonalen får kontinuerlig information om läget. I den avslutande fasen gör projektledningen en slutrapport till ESF tillsammans med den slutliga ekonomiska redovisningen. Extern utvärderare levererar en slutrapport. En avslutande genomgång tillsammans med styrgrupp, utvärderare, projektledning, projektpersonal och intressenter genomförs för att ge alla möjlighet att ta del av projektets erfarenheter och ge möjlighet till lärande. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? -- Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete I hela Europa finns liknande utmaningar som den vi ser i Sverige med många nyanlända personer som vill komma in i ett nytt sammanhang och bli en del av samhället i sina nya hemländer. Transnationellt samarbete i projektet sker med organisationer i Tyskland som har nyanlända deltagare i motsvarande situation som målgruppen i KOM mot jobb. Vi har valt att nyttja det nätverk vi har i Tyskland med anordnare vi mött och som vi vet också arbetar efter de horisontella principerna med allas lika värde, jämställdhet och icke diskriminering. Samarbetet rör erfarenhetsutbyte på dels deltagarnivå som gagnar både deltagare, projekt och samverkansparter i respektive land och dels mellan personalgrupperna som kan använda informationen för att ytterligare förbättra projektens aktiviteter. Mötena mellan deltagarna i respektive länder och deras utbyte av information sker med datorn som hjälpmedel; genom samtal via Skype, mail etc. Även utbyte mellan personalgrupperna sker på samma sätt. Under analysoch planeringsfasen fastställs om ett fysiskt erfarenhetsutbyte och lärandemöte i slutet av projektperioden kommer att genomföras. Utifrån frågeställningar förväntas deltagarna dokumentera sina iakttagelser och upplevelser av genomförda projektaktiviteter för att därefter delge iakttagelserna till övriga deltagare i projektet och projektpersonalen. Deltagare i samarbetande projekt i Tyskland förväntas göra på liknande sätt. Genom att låta projektdeltagare kommunicera direkt med varandra är syftet att få en så sann bild som möjligt av hur deltagarna upplever projektens olika aktiviteter. Projektpersonalen i respektive projekt får möjlighet att dels lokalt gå igenom deltagarnas iakttagelser och upplevelser och också kommunicera med samarbetande projektpersonal i Tyskland. Utöver det erfarenhetsutbyte som kommer till stånd med denna form av transnationalitet är en extra effekt att på deltagarnivå erbjuda möjlighet till att bättre kunna nyttja dator, ordbehandlingsprogram och datorbaserade hjälpmedel som exempelvis mail i framtida jobbsökande. I första hand engelska språket tränas muntligen via Skype, dokumentation skrivs på engelska och ett lärande och en reflektion över lärandet uppmuntras. Förhoppningen är att projektet skall kunna vidareutvecklas med nya

16 Sid 16(23) kunskaper och dragna reflektioner från samarbetande organisationer i Tyskland i syfte att ännu bättre hjälpa målgruppen på väg mot arbete eller studier. Genom att på detta sätt kontinuerligt ha en grupp deltagare engagerade i transnationellt arbete kommer de att ha regelbundna kontakter med deltagare hos samarbetande aktörer. På detta sätt kommer de transnationella aktiviteterna att finnas med under hela projektet och inte enbart bli isolerade händelser. Frågeställningar och former för de jämförande aktiviteterna utformas närmare under analys- och planeringsfasen. Alice Utveckling har goda kontakter med organisationer i Europa vilka har arbetats upp inom tidigare ESF-projekt. Dessa personliga kontakter i bl a Tyskland är intresserade av fortsatt samarbete. Företrädare för Alice Utveckling har även varit på ett Partner search forum i Polen i juni 2015 vilket gav ytterligare värdefulla nya kontakter. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? -- Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Personalresurserna som krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter är projektledare, projektmedarbetare, projektadministratör, projektekonom, projektägare, extern utvärderare och kunniga personalresurser inom ämnesområden men specifikt inom jämställdhet och övriga horisontella kriterier. Till projektet kommer en styrgrupp och en referensgrupp. Projektmedarbetares tjänst kommer till stor del att innebära arbete med deltagarna för att genomföra projektets olika aktiviteter. Tjänsten har även en viktig del i att vara ansiktet utåt, representera och söka upp olika organisationer inom offentlig sektor, privat sektor och föreningar för att påverka attityder kring målgruppen och möjliggöra fler arbetstillfällen. Lägesrapporter och ekonomisk redovisning till ESF sker varje månad. Där ingår tidrapportering för personal och fakturahantering. Deltagarrapportering skickas månatligen till SCB. Minst fyra styrgruppsmöten och referensgruppsmöten skall ske per år. Styrgruppen består av personer i ledande befattning från myndigheter och andra samarbetsparter/intressenter. Referensgruppen består av företrädare för målgruppen och projektpersonal. Projektet medfinansieras i huvudsak av deltagarnas etableringsersättningar eller aktivitets- och utvecklingsersättning. Personal från Arbetsförmedlingen deltar i projektet som medfinansiering och ska arbeta halvtid på varje ort som projektmedarbetare. För att säkerställa likviditet vid projektstart har SEB beviljat en checkräkningskredit. Tid- och aktivitetsplan Analys- och planering, 3 månader Analys- och planeringsfasen beräknas till tre månader med start Projektledare, ekonom/administratör och en projektmedarbetare startar upp projektet i samarbete med Arbetsförmedlingen, Region Halland, Studieförbundet Vuxenskolan och kommunerna i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. Under denna fas upphandlas en extern utvärderare från ESF. Referensgrupp och styrgrupp tas fram. Vidare genomförs ett arbete tillsammans med styrgrupp, extern utvärderare och expert inom jämställdhet och övriga horisontella kriterier. Indikatorer, mål, resultat och effekter förfinas och fastställs. Det transnationella arbetet påbörjas och kontakt skapas för en mer detaljerad planering och samarbetsavtal skrivs. En utbildningsdag genomförs inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering där projektets samverkansparter bjuds in. Marknadsmaterial om projektet tas fram för arbetsförmedlare, samarbetspartners och deltagare. Information till praktikföretagens handledare tas fram. Projektet förankras med arbetsförmedlarna och tillgängligt informationsmaterial presenteras.

17 Sid 17(23) Handlingsplan för hur mål och indikatorer skall nås diskuteras, justeras och fastställs med samverkande parter. Projektet förankras ytterligare hos potentiella samarbetspartners och verksamheter som kan vara till nytta för projektet och dess deltagare. Därför budgeteras en kostnad för resor till dessa. Planer tas fram för arbetet med horisontella principer och hur strategisk påverkan av involverade aktörer och deras ordinarie verksamhet ska ske. Genomförandefasen förbereds genom att ta fram arbetsmaterial och scheman. Slutrapport för Analys- och planeringsfasen tas fram till ESF. Genomförande, 31 månader Genomförandefasen beräknas till 31 månader med start Ytterligare projektpersonal tillkommer i form av deltidsanställningar av specialistkompetens eller vid sjukdom och semester. Projektet startar med en kick-off med styrgrupp, referensgrupp, projektägare och projektpersonal för att starta genomförandefasen. Projektledare och projektpersonal för kontinuerliga dialoger med arbetsförmedlarna för att informera om projektet, hitta lämpliga deltagare och säkerställa att lediga platser nyttjas. Projektet har en tydlig jämställdhetsprofil i allt från informationsmaterial till deltagare och Arbetsförmedling, i broschyrer till arbetsgivare och andra intressenter. Region Halland och kommunerna kommer att vara behjälpliga vid olika typer av föreläsningar, informationer, dialogmöten och studiebesök som projektets målgrupp har behov av. Det kan bli aktuellt att kommunerna tar emot deltagare på praktik. Projektet samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan och nyttjar deras lokaler under genomförandefasen. Lokalkostnader budgeteras för detta utifrån den fasta kostnaden. Resor för både deltagare och projektpersonal kommer att innebära en kostnad. Resor som projektet stödjer skall ge ett mervärde för deltagarna att närma sig arbetsmarknaden eller för medarbetarna att underlätta vägen mot arbete för deltagaren, sprida eller representera verksamheten Kostnader för transnationellt utbyte finns budgeterade. Avslutningsfas, 2 månad Avslutningsfasen startar och planeras pågå under 2 månader. I huvudsak arbetar projektledare och ekonom under avslutningsfasen. Under denna fas sker utvärdering av resultat och effekter på individ-, organisations- och projektnivå. Slutrapport och ekonomisk slutredovisning av projektet sker. Extern utvärderare sammanställer en slutrapport enligt sitt uppdrag. Projektet bjuder in styrgrupp, referensgrupp och andra intressenter till en avslutande genomgång där slutrapporterna presenteras. Alla berörda får då också möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter från projektet och på så sätt ytterligare sprida information i en vidare krets och in i sina egna organisationer. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Relevant kompetens för att genomföra och administrera projektet finns då projektpersonalen har arbetat i Medborgarskolan Region Västs tidigare ESF-projekt som Nystart (i programperiod ), Mångfald i arbetslivet (i programperiod ) och projekt i programperiod , samtliga med lyckade resultat. Till det kommer en mångårig erfarenhet av annan projektverksamhet med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika kommuner som uppdragspart. Både genomförande och administration garanteras genom mångårig erfarenhet av ESF-arbete inom målgruppsarbete, projektledning, projektägande, projektekonomi, internationella kontakter, projektadministration, projektuppföljning och utvärdering. Projekt Nystart har även genomgått revisionsbesök av både svenska ESF och av Europeiska revisionsrätten med mycket gott resultat. Projektpersonalens tidigare gjorda erfarenheter tas tillvara i detta projekt och nyttjas för att driva projektet mot uppsatta mål. Projektpersonalen är heterogen personalgrupp både gällande utbildning och arbetslivserfarenhet, kön, ålder och funktionsnedsättning. Detta gör att dialoger kontinuerligt förs om hur anpassningar för att tillvarata allas personliga förmågor skapar tillgänglighet. De horisontella principerna finns alltid närvarande som ledstjärnor i arbetet. Erfarenheter från tidigare projekt har visat hur medvetenhet på dessa områden innebär att problem kan lösas tidigt utan att skapa konflikter och motsättningar. Detta gäller både inom projektteam, i samverkan med intressenter och inom deltagargruppen.

18 Sid 18(23) För mer information läs Bilaga 3. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Projektet kommer att upphandla externa tjänster inom: Utvärdering Projektet säkerställer att externa utvärderare har den utvärderingskompetens som krävs, men också att kompetens och erfarenhet finns inom området horisontella kriterier. Projektet ser som värdefullt med tidigare erfarenheter från målgruppen. Timanställd personal till målgruppen som har efterfrågad specialkompetens Under genomförandefasen utför projektpersonalen det mesta av det operativa målgruppsarbetet. Extern specialistkompetens upphandlas. Exakt omfattning och ämnesområde planeras närmare under analys- och planeringsfasen. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Vid rekrytering av personal till projektorganisationen kommer prioritering ske om den sökande innehar kompetens, erfarenheter och/eller utbildning inom jämställdhet och tillgänglighet. Under analys- och planeringsfasen kommer en särskild utbildningsdag att genomföras inom jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering där projektets samverkansparter bjuds in. Detta för att föra kunskapen vidare till genomförandet men också för att alla ska förstå vikten av de horisontella principerna och att de skall ingå i projektets alla delar. Projektet kommer att använda sig av ESF:s stödstruktur och kontinuerligt utbilda inom jämställdhet för att säkra och höja personalens kompetens. Personalgruppen kommer erbjudas handledning och kompletterande utbildning under tiden som projektet genomförs. Kontinuerliga utvärderingar kommer att användas för att se att projektet arbetar för att nå uppsatta mål avseende jämställdhet och tillgänglighet. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Delar av de resurser som behövs för uppföljning och utvärdering finns hos projektpersonalen så att den externa utvärderingen kan fokusera på den kvalitativa analysen och återkoppling till projektledning och styrgrupp. En extern utvärderare som antingen upphandlats av projektet kommer vara knuten till projektet. Utvärderaren för en konstruktiv dialog med projektledning och projektägare, följer kontinuerligt projektets resultat, ger lärande uppföljning och påvisar behov av eventuella justeringar. Vid projektets avslut avrapporteras slutsatserna i en slutrapport. Utvärderaren medverkar även vid eventuella klusterutvärderingar som kan efterfrågas av ESF. Projektet har ett administrativt stödsystem som används bl a för olika former av uppföljning av deltagarna och som används vid uppföljning och utvärdering av projektet. Projektet följer upp och sammanställer hur deltagarna upplever projektet och skickar ut detta till intressenter som direkt är kopplade till verksamheten som samverkansaktörer, arbetsförmedlare men även till projektpersonal. Projektpersonal har avsatt tid för rapportering av efterfrågad information till SCB och samtal med deltagare, arbetsförmedlare etc. Projektledaren rapporterar månadsvis läget till projektägare, styrgrupp och till ESF-rådet. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Projektets utgångspunkt är att ESF säkerställer detta via sin upphandling av utvärderare. I annat fall sker projektets upphandling av extern utvärderare utifrån ESFs riktlinjer. Utöver de generella riktlinjerna efterfrågas kompetens inom området horisontella principer då detta är en viktig del i projektet. Vidare är det önskvärt att utvärderaren har erfarenhet från tidigare arbete med målgruppen nyanlända. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden -- Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.

19 Sid 19(23) Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Vi är ett aktiebolag. Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Företaget är väl medvetet om att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Vi har god erfarenhet av löpande administration och uppföljning samt en väl utvecklad ekonomifunktion med mångårig erfarenhet av att bedriva stora ESF-projekt med god framgång och har därför beprövade rutiner för arbetet. Mindre kostnader för varor och tjänster motsvarande maximalt cirka ett basbelopp kommer att direktupphandlas. För mer kostsamma varor och tjänster används ett upphandlingsförfarande där vi tar in minst tre offerter för att konkurrensutsätta leverantörerna. Genom tidigare arbete med ESF-projekt finns inom företaget en stor erfarenhet om vad aktuella tjänster och resurser förväntas kosta. Sammantaget ger detta möjlighet att bedriva projektet på ett kostnadseffektivt sätt. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Arbetsförmedlingens chef har säkerställt medfinansieringen och riktigheten av den. Separata möten har arrangerats med externa projektpartners och alla har granskat och getts tillfälle att kommentera ansökan. Projektet medfinansieras med tre halvtidstjänster från Arbetsförmedlingens personal i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg enligt ESFs schablon. Projektet medfinansieras även med deltagarersättningar enligt ESFs schabloner. Vid medfinansiering med deltagarersättningarna har försiktighet använts så att majoriteten av deltagarna finns i projektet endast på 50% eftersom de samtidigt förväntas delta i SFI-undervisning. Dessutom finns erfarenhet av att frånvaron är hög från tidigare projekt för liknande målgrupper. Därför är det enbart budgeterat med att två tredjedelar av deltagarna deltar dagligen. Flertalet av projektets samverkansparter har tagit del av ESFs information i samband med utlysningen. Möten har hållits på ansvarig chefsnivå med Arbetsförmedlingen för att säkerställa behov samt medfinansiering i form av deltagarantal och deras personal samt på ansvarig chefsnivå på Studieförbundet Vuxenskolan. Då projektet riktar sig till målgrupper med låg ersättningsnivå och samtidigt har ett högt krav på medfinansiering (53%) finns en strikt lågkostnadsprofil på både inköpta tjänster, löner och övriga kostnader. Uppföljning av medfinansiering relaterat till budget och kostnader kommer att ske kontinuerligt för att kunna styra projektet på ett kontrollerat sätt.

20 Sid 20(23) Lista över medfinansiärer Organisationsnamn AF Kungsbacka Organisations nummer Kontaktperson för projektet Lars Öhlund CFARnummer Telefon Organisationsnamn AF Varberg Organisations nummer Kontaktperson för projektet Lars Öhlund CFARnummer Telefon Organisationsnamn AF Falkbenberg Organisations nummer Kontaktperson för projektet Lars Öhlund CFARnummer Telefon Organisationsnamn Etableringsuppdrag Halland Norr Organisations nummer Kontaktperson för projektet Joakim Möllerström CFARnummer Telefon Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Region Halland Organisations nummer Kontaktperson för projektet Christine Karlsson Telefon Organisationsnamn Kungsbacka kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Tony Jivéus Telefon Organisationsnamn Varbergs kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Jonas da Silva Telefon Organisationsnamn Studieförbundet Vuxenskolan Halland Organisations nummer Kontaktperson för projektet Maria Valeberg Telefon (vx) Organisationsnamn Falkenbergs kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Tor Jacobsen Telefon Sammanfattning av projektet på svenska Inom etableringsuppdragets målgrupp är det framförallt kvinnorna och personer med lägre utbildningsbakgrund som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Kvinnorna har lägre sysselsättningsgrad än männen men de skrivs också i högre grad än männen ut från Arbetsförmedlingen utan att ha fått arbete. Samtidigt som personer i etableringsuppdraget har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden finns stort behov av arbetskraft inom vissa bristyrken både inom offentlig förvaltning