DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN!"

Transkript

1 DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN! En broschyr om hur vattenkraftsproduktion kan gynna biologisk mångfald och lokal utveckling.

2

3 Ångermanälven en älv med fantastiska möjligheter! RINNANDE VATTEN har alltid varit av betydelse för människor. Inte nog med att vi till största delen består av vatten och en gång utvecklades ur vatten. Under hela vår samhällsutveckling från de första människornas ankomst till Sverige och till idag har rinnande vatten varit centralt och viktigt. Vid Nämforsen i Ångermanälven finns vad som kanske är Nordens största hällristningsområde med olika figurer som beskriver livet i området under yngre stenålder och äldre bronsålder. Området räddades förtjänstfullt från att förstöras då forsen omvandlades genom kraftverksbygge. Andra värdefulla kulturlämningar förstördes då älven omvandlades till ett av Sveriges viktigaste produktionsvatten för el. Men även tidigare hade älven och biflöden delvis omvandlats för att transportera timmer från inlandet till sågverk och fabriker vid kusten. Innan dessa fysiska ingrepp var älven endast marginellt påverkad av människor. Då fanns byar och levande jordbruk utefter älven, där fiske av lax var en viktig inkomstkälla och födoresurs. Idag är laxen ett minne blott. VÄRLDSNATURFONDEN WWFS arbete för att miljöanpassa vattenkraften har två dimensioner. Dels det biologiska mångfaldsperspektivet att återskapa livsmiljöer för fisk, flodpärlmusslor, utter och andra arter. Dels en social dimension då områdena kring Ångermanälven idag är en avfolkningsbygd. Borta är sedan länge flottningsarbetet och alla de arbetstillfällen som bygget av kraftverksdammarna gav. Kvar är kraftverksdammar, torrfåror, utarmat fiske och lokala initiativ för att göra älven levande igen. Genom att stödja dessa initiativ vill WWF tillsammans med Telge Energi visa att det är fullt möjligt att återskapa livsmiljöer för djur och människor som kan möjliggöra ökad turism. Inte minst avseende fiske. DEN RAPPORT OM ÅNGERMANÄLVEN som vi nu publicerar parallellt med den här broschyren visar att det är fullt möjligt att göra miljöåtgärder utan att Ångermanälven tappar sin roll som en nationellt viktig elproducent. Det är nu upp till berörda bolag, myndigheter och politiker att inse att miljöanpassning inte nödvändigtvis är en kostnad. Det kan förutom fördelar för miljö, biologisk mångfald och människor ge lokal utveckling och nya arbetstillfällen. WWF och Telge Energi tackar alla lokala krafter som lagt ner tid och arbete, ibland ideellt, för att möjliggöra rapporten. Nu ser vi fram emot konkreta åtgärder utifrån vår rapport. Här finns totalt 266 förslag, varav 111 inte påverkar kraftproduktionen. Så vad väntar vi på? VÅRA RAPPORTER OM NATURVÄRDEN I ÅNGERMANÄLVEN: Med initiativ från samverkansorganet Vilhelmina Model Forest har Skogsstyrelsen publicerat tre rapporter om Ångermanälvens naturvärden: 2009: Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven 2011: Nedre Ångermanälven och Faxälven förslag till miljöförbättrande åtgärder. 2015: Ångermanälvsprojektet förslag till miljöförbättrande åtgärder i mellersta Ångermanälven och nedre Fjällsjöälven. Du hittar rapporterna på Skogsstyrelsens hemsida under publikationer. En rad aktörer har varit delaktiga i samtliga rapporter. Totalt har 24 av älvens 44 kraftverk undersökts. Rapporterna presenterar hur situationen ser ut nedströms kraftverken och i ett antal biflöden. Rapporterna visar också på naturens potential och föreslår miljöåtgärder för att upprätthålla och utveckla älvens naturvärden i samexistens med vattenkraften. En del av åtgärderna kan göras utan att förlora vattenkraft. 3

4 Det strömmande vattnets kraft MÄNNISKAN HAR ALLTID BEHÖVT ENERGI för att överleva, speciellt i kallare klimat. När inlandsisens tre kilometer tjocka täcke lämnade Ångermanälven för cirka år sedan, var det elden som gav värme till de första människorna som kom hit, de som jagade, fiskade och samlade. Redan då försåg älven människorna med energi; det var i älven man kunde jaga säl och fiska lax, föda som gav livsviktig energi för överlevnad. Det strömmande vattnets kraft har senare nyttjats i skvaltkvarnar för malning av mjöl och vattendrivna sågverk. Ångermanälven har också använts för flottning av timmer ända sedan 1740-talet. Under 1900-talets första decennium började vi tämja älvarna för att producera elektricitet. Andra världskriget innebar energibrist i Sverige, och Nämforsen, som invigdes 1947, var det första kraftverket i Ångermanälven. Hällbilderna som ristades för tusentals år sedan vid den skummande forsen, skonades genom att dammen byggdes flera hundra meter längre upp än vad som var tänkt. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Paul Höglund Politiker, Centerpartiet, Sollefteå n För mig och många andra betyder älven rekreation. Sedan urminnes tider har älven haft stor betydelse för människorna som bor här. Hjältaforsen var tidigare en av de laxrikaste forsarna här i regionen. Som politiker ser jag stora möjligheter med förbivandring för fisk då det också skulle leda till en hel del arbetstillfällen. Byggnationer och underhåll skulle innebära sysselsättning och många turist entreprenörer skulle på sikt gynnas. Älven är en oerhört viktig tillgång för landsbygdens utveckling. Brita Isaksson Eldsjäl, Röåns Fiskevårdsområde n I Röån finns ett genuint engagemang för våra levande vatten. Två gånger har ån räddats från utbyggnad genomförde Röåns FVO en biotopåterställning av åns forssträckor. Här finns flodpärlmussla och öring till ömsesidig nytta. Om ål och laxfiskar kunde vandra fritt i Ångermanälven skulle de även vandra uppför Röån och skapa förutsättning för fisketurism. Det allra viktigaste är att Röåforsarnas Naturreservat är under bildande. Man bygger inga kraftverk i naturreservat! 4

5 Det finns över 2000 hällristningar från sten- och bronsålder vid Nämforsen och det är norra Europas största hällristningsområde. De äldsta är 6500 år gamla. Håkan Westin Företagare, Westin Adventure Per Nydahl Hamnfogde, Sollefteå Båtklubb n Jag är född vid Ångermanälven och här driver jag min verksamhet med aktiviteter och konferenser. Jag tar emot cirka 2500 personer från maj till oktober. Enskilda turister, företagsgrupper och utländska gäster. De senaste åren har jag satt mig in i och lärt mig mycket om den biologiska mångfalden och förstår vikten av att bevara älvens alla arter. Skulle vi kunna utveckla fisket här så skulle jag och flera andra entreprenörer också kunna vidareutveckla våra verksamheter och utöka våra samarbeten. n Jag är en inbiten sportfiskare som tillbringar mycket tid vid Ångermanälven och ser de stora variationer i vattenflödena som skapar ras i våra unika nipor. En långsiktig planering av regleringen är viktig för att bevara miljön, våra bryggor och båtar. Kraftverkets minimitappning är idag så låg att laxens lekplatser torrläggs. Jag önskar att lax, ål, havsöring och harr skulle kunna få vandra så att Ångermanälven åter blir en artrik oas för oss fiskeentusiaster. Laxfisket i Sollefteå är redan idag en stor attraktion. 5

6 Ändrade förutsättningar ger nya möjligheter NÄMFORSENS KRAFTVERK följdes av Forsmo, och därefter började sjöarna uppe i Vilhelminatrakten att regleras för att spara vatten och kunna producera mer el vintertid när elbehovet är som störst. I mitten av 1960-talet stod kraftverket i Sollefteå klart, vilket idag utgör första vandringshindret för fisk, från havet räknat. Ångermanälvens fallhöjd på totalt 270 meter är helt utnyttjad och älvens strömmande lopp har omformats till trappstegsliknande avsatser mellan kraftverken, helt utan forsar. Energin som produceras är en viktig komponent i vår energiförsörjning, och var en oumbärlig del i moderniseringen av Sverige under nittonhundratalets andra hälft. De lokala utvecklingsmöjligheterna har idag ändrade förutsättningar. Tillvaratagandet av vattenkraften hade ett gemensamt mål med el till hem och industrier, och byarna längs Ångermanälven växte och var välmående på grund av alla arbetstillfällen kring utbyggnaden. Idag är det annorlunda, utbyggnadstidens befolkningsexplosion har bytts ut mot utflyttning. Lokala drivkrafter börjar istället se möjligheterna i bland annat naturturism. Ur ett lokalt perspektiv fungerar det därför inte att älven enbart används till elproduktion. Lokalsamhällets och rikets olika behov måste tillgodoses parallellt. Önskemålen är blygsamma: Den absoluta merparten av vattnet kommer även i fortsättningen att användas för elproduktion, det behövs bara en liten del av flödet i älven till fiskvägar och tappningar i forsarna för att kunna ge lokalsamhället en viktig resurs att förvalta. FISKEN, FISKET OCH FÖRVÄNTNINGARNA inför varje års fiske ingår i kulturarvet kring Ångermanälven, precis som flottningsepoken. I många tusen år var fisket av lax, öring, ål och nätting (flodnejonöga) självklara delar i livets rytm i älvdalarna, men idag är vandrande fisk borta. Med relativt enkla åtgärder skulle arter som funnits här sedan istidens slut åter kunna använda älven som livsutrymme. Enbart vetskapen att fisken kan röra sig fritt från hav och mellan kraftverken skulle innebära ett mervärde som inte går att värdera i kronor och ören. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Peter Johansson Verksamhetschef Stiftelsen Nämforsen, Nämforsens Hällristningsmuseum n Stiftelsen Nämforsen ska synliggöra hela älvens historia, från stenålder till idag. Mycket är dock borta, stenålderns boplatser ligger under vatten i kraftverksdammarna, och laxfisket är historier som snart ingen berättar längre. Men det finns fysiska lämningar av flottningen kvar och kraftverken, som också de är vårt kulturarv. Just nu arbetar stiftelsen med att ta fram en digital älv-guide som besökarna ska kunna koppla upp sig mot i mobilen när de besöker hällristningarna. Lars Norberg Lokal fiskeinformatör, Åsele Närfiske n Det är viktigt att utveckla och sprida information om de fiskevatten som finns. I Åsele säljs cirka 1200 fiskekort varje år på en ort där det bor 2900 invånare. Här finns ett tjugotal fiskevårdsområden med bra fiske. Länsstyrelsen har genomfört en femårsplan för att förbättra och få tillbaka ett större öringsbestånd i Torvsjöån var det sista året för utsättning av yngel i den åtgärden. Alla insatser är viktiga för att säkerställa vattendragens alla olika fiskarter. Det gäller alla vattendrag. Allt hänger ihop! 6

7 FOTO: ERIK DEGERMAN Visste du att... Kraftverken i Ångermanälvens avrinningsområde producerar tillsammans TWh per år. Det motsvarar ca 17 % av all vattenkraft i Sverige. om priset på elbörsen (Nordpool) är 25 öre/kwh producerar Ångermanälvens 44 kraftverk elkraft för cirka 3 miljarder kronor per år enligt Älvräddarnas beräkningar. nästan 90 % av vattenkraftverken i Sverige bedriver sin verksamhet efter en lag från 1918, medan alla andra miljöfarliga verksamheter måste prövas under Miljöbalken som kom Det finns olika typer av fiskvandringsvägar. Det här ett sk omlöp. Plats: Slussen i Örebro. Vattendrag: Svartån. enligt EU:s miljölagstiftning och vår egen miljöbalk så gäller principen att förorenaren betalar, den sk Polluter pays principle. Om vattenkraften hade prövats under miljöbalken så skulle kraftbolagen själva få betala kostnaderna för att reparera och mildra de skador på miljön som deras verksamhet har orsakat. Harriet Boman Hemvändare och föreningsaktiv i Resele Leif Jougda Specialist skogsbrukoch rennäring, Skogsstyrelsen Vilhelmina n På 1950-talet fiskade jag lax med min farfar. Jakt och fiske var en del av livet. Nu när jag flyttat tillbaka till Resele efter fyrtio år i Uppsala ser jag ett starkt engagemang i byn. Själv är jag delaktig i föreningen som tar hand om våra asylsökande som ser fisket som en stor tillgång. På samma sätt som vi gjorde förr. För de människor som väljer att flytta hit är älven en stark dragare, en tillgång och en viktig faktor för god livskvalitet. Hela Sverige har rätt att leva! n Det finns ingen enskild aktör som har ansvar för Ångermanälvens landskap. Det måste delas mellan flera aktörer på olika nivåer. Kraftverksbolagen måste följa EU-direktiven. Skogsägarna ska lämna kantzoner och se till att körskador undviks. Fiske- och turismverksamheter måste få en högre status. Etableringen av ett demonstrationsområde vid Bullerforsen - Lillån skulle leda till att belysa ett antal frågeställningar till gagn för älven som utgör det viktiga blodomloppet i landskapet. 7

8 Ångermanälvens avrinningsområde Ångermanälvens avrinningsområde utgörs av fyra älvar: Faxälven, Fjällsjöälven, Vängelälven och Ångermanälven. Älvens källor är sjöar och bäckar långt uppe i fjällvärlden i både Norge, Jämtland och Västerbotten. Vattnet passerar 16 magasin och 44 kraftverk innan det når mynnar i Östersjön vid Höga Kusten i Västernorrland. Men fisken i havet kan inte vandra från Östersjön och uppför vattensystemet i Ångermanälven till Nord-Tröndelag i Norge. Ål, lax, öring och nätting kan bara ta sig till Sollefteå kraftverk som ligger 8 mil från Höga Kusten. Där är det stopp. Enligt vattendirektivet ska alla vatten i EU uppnå god ekologisk status Här finns det mycket att göra. I Ångermanälven är det endast Vojmån i Västerbotten som har ett mindre ostört ekosystem om man bortser från att havsvandrande arter inte kan nå dit. 16 EKOLOGISK STATUS/POTENTIAL ENLIGT SENASTE KLASSNINGEN KOMMUNER FAXÄLVEN God Måttlig Otillfredställande 1. Norge 2. Storuman 3. Vilhelmina 4. Dorotea 5. Strömsund 6. Krokom 7. Åsele 8. Örnsköldsvik 9. Sollefteå 10. Ragunda 11. Sundsvall 12. Härnösand 13. Kramfors 8

9 ÅNGERMANÄLVEN FJÄLLSJÖÄLVEN 20 VÄNGELÄLVEN Vilhelmina 19 Junsele 8 18 Ramsele Så långt kan fisken vandra upp i älven, sedan är det stopp Det finns 44 kraftverk i Ångermanälvens avrinningssystem. Kartan visar vilka av dessa som vi har undersökt i de tre ångermanälvsrapporterna. Åsele Näsåker Kraftverk 0 Undersökt kraftverk Sollefteå 1 Kramfors 1. Sollefteå 2. Forsmo 3. Moforsen 4. Nämforsen 5. Lasele 6. Långbjörn 7. Edensforsen 8. Degerforsen 9. Gulsele 10. Hällby 11. Åsele 12. Stenkullafors 13. Volgsjöfors 14. Vilhelmina 15. Malgomaj 16. Stalon 17. Kilforsen 18. Sil 19. Fjällsjö 20. Bodum 21. Hjälta 22. Forsse 23. Edsele 24. Ramsele Visste du att... älvsystemet är km 2 stort och är därmed Sveriges största efter Göta älv och Torneälven. älvsystemet i snitt transporterar 500 kubikmeter vatten per sekund till Höga Kusten. Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt ansvarar för genomförandet av EU:s vattendirektiv i Ångermanälvens avrinningsområde tillsammans med Länsstyrelserna och kommunerna. enligt vattendirektivet ska alla vatten i EU uppnå god ekologisk status år 2015, men Sverige har nu fått dispens till Ångermanälven kan aldrig uppnå samma goda ekologiska status som orörda älvar. Däremot kan en vattenkraftsälv som Ångermanälven uppnå en god ekologisk potential med åtgärder som stärker ekosystemet i och längs älven. Vattenmyndigheten utreder hur kraftigt utbyggda älvar ska klassificeras. boende, turister, företagare, föreningsmedlemmar, immigranter, forskare och politiker alla behövs för att genomföra vattendirektivet i praktiken. det finns ett regionalt samverkansforum för vattenfrågor som heter Ångermanälvens vattenråd. Där sitter idag representanter från kommuner, länsstyrelser, jordbruk, skogsbruk, rennäring, olika fiskeorganisationer, vattenkraftsbolag och miljövårdsorganisationer. Vattenrådet är rådgivande till Vattenmyndigheten som tar beslut. 9

10 FOTO: MICKE STRÖMBERG Om vi byggde fiskvägar vid Sollefteå kraftverk och släppte lite vatten i torrfårorna nedanför Forsmo och Hjälta kraftverk skulle det kunna produceras drygt laxsmolt och öringsmolt naturligt ovanför Sollefteå kraftverk. Ordnar vi fiskvägar i Faxälven också så kan ytterligare laxsmolt (havsvandrande ungfisk) produceras och vandra uppströms och nedströms. Älven myllrade av liv, utarmades på några decennier FORSARNA I NORDEN brukar kallas för Nordens korallrev för att de är så rika på liv, med mängder av växter, insekter, fiskar och fåglar. I Ångermanälven är forsarna för det mesta tysta och nakna stenöknar, eftersom det under utbyggnadstiden inte togs någon hänsyn till miljön. Frågan om fiskens fria vandring handlade i grunden om att byarna längs älven hade rätt till fiske, inte om att ekosystemet hade ett eget existensberättigande. Därför kunde man enkelt lösa frågan ekonomiskt, det förlorade fisket ersattes med reda pengar. Kompensationsodling av lax och havsöring startades också, med förhoppning att människans urval av avelsdjur skulle vara lika bra som naturens. Idag har vi en annan syn på naturmiljöer. Kunskap om strömmande vattens ekosystem gör att vi idag vet vilka skador vattenkraften orsakar, men också hur dessa kan åtgärdas. För att återfå något av livet i älven igen behövs lite vatten i torrfårorna, vi behöver fiskvägar för fisken, både från havet, men också uppe i inlandet. Vi bör titta på hur regleringen av älven från timmar och veckor till årstider kan förändras så att skadorna mildras, så att vi kan ge tillbaka älven och forsarna lite av sin forna storhet. VISIONEN ÄR TYDLIG, MÅLET HÄGRANDE: En ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar Ångermanälv, där lokal och regional utveckling samsas med energiproduktion. Samverkan mellan byalag, hembygdsföreningar, kommuner, myndigheter, entreprenörer, kraftbolag och miljöorganisationer är det som behövs för att förverkliga detta. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Göran Jonzon Vice ordförande i ÅFF fiskeråd n Evolutionen är oerhört mycket starkare i vattnet än på land. En bofink behöver lägga tio ägg för att beståndet ska vara konstant. 80 procent dör innan fortplantning. En öringhona måste producera tiotusenfalt fler ägg för att uppnå status quo. Det är beviset för att det evolutionära trycket på arten är motsvarande högre i vattnet än på land. Därför är det viktigt med fria vandringsvägar för alla akvatiska arter, så att lokala arter kan reproduceras sig och få genetisk utväxling uppströms och nedströms. Släpp livet fritt! Kjell Deivert Ordförande i Edsbygdens Byalag n Vi flyttade upp från Stockholm till ett hus intill Edsbron. Jag har lärt mig mycket om den lokala historien framförallt fisket. Under de femton år vi har bott här har jag upplevt hur fiskbeståndet succesivt minskat. Man kan undra om det har något med de kraftiga höjningarna och sänkningarna av vattenståndet att göra ibland en dryg meter på ett dygn. Men än finns möjligheten att få tillbaka fisken. Vi får hoppas att det blir någon form av omlöp vid Sollefteå kraftverk så att fisken kan fortsätta sin vandring i älven. 10

11 men kan återhämta sig gradvis med vår hjälp! för att kunna restaurera Vojmåns ekosystem i Vilhelmina måste ån få biologisk kontakt med Vojmsjön, och det kan bara skapas med väl fungerande fiskvägar. åtgärdskostnaderna för att få en ekologisk funktion i Ångermanälven i Vilhelmina är mycket billiga i förhållande till de inkomster som energiproducenterna gör på vattenkraften. en öppnad vandringsväg förbi Bullerforsen i Malgomajs utlopp och en minimitappning i Lillån skulle inte bara gynna fisken utan också ge ett sort regionalt värde genom att återskapa ett förlorat vattenlandskap. 111 av totalt 266 åtgärdsförslag mellan Nåsåker och Vilhelmina kan genomföras utan att offra vatten från kraftproduktionen. om man genomför enkla åtgärder nedströms kraftverk, som att öppna biflöden, skapa strömsättning med hjälp av block, anlägga lekbottnar mm så kan naturvärden unika för hela regionen återskapas. Detta kan tex göras vid vid Edensforsen, Åsele och Stenkulla kraftverk samt i den genom att som minst tappa 2 5% av vattenflödet från Kilforsens kraftverk i Fjällsjölälvens nedre del och genom att riva ut spegeldammar så skulle klådris, flodkräfta, harr, öring och eventuellt lax i framtiden gynnas och 5 kilometer torrfåra skulle förvandlas till ett levande vattendrag året runt. en minimitappning på ca 2 5% av vattenflödet i Lasele och Holafors kraftverk skulle förvandla en 2,5 kilometer torrfåra till ett strömmande vattendrag där många arter skulle gynnas året runt. avstängda och torrlagda älvfåran Blåviken. om alla våra åtgärdsförslag mellan Näsåker och Vilhelmina genomfördes så skulle över 30 km nya strömhabitat skapas i Ångermanälven och i nedre Fjällsjöälven. generella åtgärder som vi föreslår vid kraftverken är att anpassa dammens vattenutflöde efter ekosystemets behov, att bygga fiskvandringsvägar förbi kraftverken samt säkerställa att det finns vatten året runt i fåran nedströms genom att införa en ständig minimitappning....situationen vid varje kraftverk är unik och därför bör generella åtgärdsförslag studeras vidare tillsammans med kraftverksbolagen för att åstadkomma de mest kostnadseffektiva och biologiskt gynnsamma lösningarna vid varje kraftverk. Mikael Strömberg Vilhelmina Model Forest n Ångermanälven är kroppspulsådern genom vårt landskap med 161 livsviktiga biflöden. En kroppspulsåder vi förstört. Likt en människokropp kan systemet på sikt kollapsa med alla dessa stopp. Som grundare av Ångermanälvsprojektet har jag, under nio års tid, mött ideella krafter, företag, myndigheter och organisationer som vill återskapa naturvärden i älven. Det handlar om att få samförståndslösningar mellan elproduktion och naturvärden. Att föra dialog med politiker och genom lagstiftning få en snabb förändring. Lennart Norström Ed, lokal kraft och projektmedarbetare n Jag har själv upplevt älven då den var livsviktig för fiske, flottning och som kommunikationsled. Älven var lekoch uppväxtområden för vandringsfiskar och en garanti för biologisk mångfald. Utredningar kring älven visar att återskapa fiskvandring i torrfåror och förbi kraftverken är genomförbara. Detta är vad EU s vattendirektiv och Sveriges vattenverksamhetsutredning kräver. Det viktigaste nu är en ny miljölagstiftning som ersätter den nuvarande från Det är vi skyldiga våra kommande generationer! 11

12 Visste du att... Vi människor... Kulturarvet har spridits via älvarna i Mellersta Norrland mellan Östersjön och Atlanten i tusentals år innan det fanns vägar. Människor här har en gemensam historia av visor, berättelser, redskap, boplatser, traditioner, kläder osv som fortfarande håller på att utforskas. mår bättre av att vistas i naturen och stressreaktioner minskar i kontakt med växter och djur. Ångermanälven var under industrialiseringen Sveriges största flottled där upp till 22 miljoner stockar per år möjliggjorde export av trä som råvara eller i förädlad form. För att forsla timret så snabbt som möjligt utan skador rätade man ut vattendrag, flyttade större stenar från älvfåran till stränderna och skapade kanor för timret vid forsarna. Flottningen var den första försämringen för fiskens livsvillkor, tätt följd av gifter från industri och torrlägning, erosion och vandringshinder skapade av vattenkraftsutbyggnaden.. naturen och alla arter är en källa till kreativitet, skönhetsupplevelser och inspiration. Naturmiljön och dess arter en viktig del av vårt kulturarv och bidrar på så sätt också till vår livskvalitet. Vad betyder älven för dig och vad ser du för möjligheter kring den? Erik Torestad Urkult n Älven är en av de viktigaste hörnstenarna i vår folkfest vid Nämforsen. Det här har varit en mötesplats i tusentals år och det känner människorna som kommer hit. För oss arrangörer och våra besökare är solidaritet, hållbarhet och mångfald viktigt och viktigt när vi arbetar med naturturism. Det är få festivaler som kan erbjuda en så storslagen naturupplevelse som Urkults med bad och boende i och vid Ångermanälven. Här är älven ständigt närvarande! 12 Uno Hellström Meselefors Vandrarhem & Camping n Det är nu 35 år sedan forsarna i våra byar tystnat och våra naturliga sandstränder och vandringsfiskar försvann. Vår vision är att ortsbor och sportfiskare skall få tillbaka en levande älv med ett naturligt fiskebestånd, där både lax- och havsöring, harr och ål ingår. Arter som funnits sen urtid. Om ingen förändring sker med kraftbolagens miljöpåverkan och inställning har vi en död och igenvuxen älv. Vi hoppas på en miljölagstiftning som återställer lokalsamhällets rättigheter mot kraftbolagens ensamrätt till våra älvar.

13 .genom att studera arterna och deras ekosystem lär vi oss hur vi kan skapa bättre mat, mediciner och hållbara produkter och system.. kulturarv är en ständigt pågående process. Vi skapar nytt kulturarv. Vad vill vi lämna efter oss? när man restaurerar älven för nyckelarterna lax och öring så skapar man mikromiljöer som är gynnsamma även för andra fiskar, fåglar, däggdjur och bottenfauna. Vattnet får större resiliens, dvs större möjligheter att ta hand om yttre störningar, t ex påverkan från människan. det före utbyggnaden fanns stora mängder lax, öring, ål och flodnejonöga i Ångermanälvens avrinningsområde. Idag kommer de inte förbi Sollefteå kraftverk. Dammen förhindrar dem att nå lek- och/eller uppväxtområden som de tidigare kunde nå. forsar tillhör de ekosystem som har rikast biologisk mångfald i Norden. Det beror både på säsongsvariationer i temperatur, fuktighet och syre och vattenhastighet samt variation i sediment och sten och vattendjup och skugga eller soljus. forskning visar att varje art har sin specifika roll i ekosystemet och om man tar bort en del av kedjan så blir hela systemet svagare och fungerar sämre. Omvänt är en biologisk mångfald förutsättning för att ekologiska system som också människor är beroende av. flodpärlmusslan är helt beroende av öring för att fortplanta sig. Den lever som larv på fiskens gälbågar under ett år innan den släpper taget och borrar ned sig i botten, för att komma upp 4 8 år senare. Den äldsta flodpärmussla som hittats i Sverige var 280 år gammal. Bernt Ove Viklund Arkeolog n Vad vore Fax-, Fjällsjö- och Ångermanälven utan sina tillflöden, och Vängelälven? Tänk på alla dessa åar, alla bäckar och alla myrar vilka bidrar till flodområdets kolossala flöden som alla strålar samman strax ovanför Sollefteå stad. Flodområdet blir till ett Vattnens eget rike. I gammal samisk tradition tycks Ångermanälven heta Jeannoe, vilket betyder Moderälven. Älvarnas dalgångar ingår sedan urminnes tid i samebyarnas flyttleder. Massor med fornlämningar finns längs med dessa dalgångar. Jani Ahonen Sportfiskare och biolog, Vilhelmina n Som sportfiskare och biolog anser jag att tiden är mogen för att det ska skapas ett forum där avrinningsområdets ekologiska, sociala och ekonomiska förutsättningar, behov och potential kartläggs samt att man därefter utifrån dagens kunskapsläge skapar riktlinjer för en framtida hållbar förvaltning av älven. Ett lysande exempel på hur detta gjorts finns t ex i USA, där Penobscot River återställts och där man lyckats finna en för alla parter godtagbar hållbar helhetslösning. 13

14 Efterord ÅNGERMANÄLVEN LÄNKAR SAMMAN FJÄLLBYGDERNA, Älvdalarna och Skogarna med världsarvet Höga Kusten. Mellersta Norrland har älvdalar gemensamma med nord-tröndelag i Norge och på så sätt länkas Östersjön samman med Atlanten. I hela området pågår kreativ aktivitet för att utveckla näringsliv, utbildningsväsende, infrastruktur, service och kultur. Kreativitet och innovationsförmåga behövs, för det finns utmaningar. Befolkningen blir äldre, yngre drar i väg och det finns platser där det inte går att ringa mobilt eller använda internet. Men det viktigaste är att det också finns naturresurser och människors engagemang och kompetens. Både hos individer, föreningar, företag, kommuner, länsstyrelser, landsting, regionförbund, forskare och politiker. Många perspektiv behövs i en nationell strategi för vattenkraft så att den blir ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Coompanion Västernorrlands bidrag här är att titta på hur älven kan generera lokal och regional utveckling. Vi leder demokratiska processer som ska inspirera till kooperation genom företagande och lokal utveckling. Den här rapporten har undersökt om det finns naturvärden kvar i de delar av älven som är vattenkraftspåverkade. Går det att bygga vidare på dessa för att öka områdets attraktivitet för boende och turister? AV ÅNGERMANÄLVENS ENORMA YTA är 17 % skyddad. Det är framförallt biflöden och områdena i fjällbygden som är skyddade och outbyggda. Här finns 96 naturreservat och 108 s k Natura 2000-områden. I Faxälven vid Helgumsjön finns Sveriges största inlandsdelta. Europas största hällristningsområde ligger i vid älvens forna havsmynning i Nämforsen i Näsåker. Flera rödlistade och hotade arter finns på en rad lokaler längs älven: klådris, flodkräfta och flodpärlmussla. Utter finns över hela området och bävern har återintroducerats. Men här finns också kilometerlånga torrlagda älvsträckor, stängda sidofåror, barriärer i form av dammar och häftiga, plötsliga flöden. Detta omöjliggör utveckling av biologisk mångfald och det är farligt för dem som vistas vid älven. Samtidigt finns en nationell strategi för hållbar vattenkraft som lyfter upp Ångermanälven som en av nationens viktigaste källa för energiproduktion. KAN VÄRDENA MILJÖ OCH ENERGIFÖRSÖRJNING kombineras? I och längs med älven har vi hittat flera förutsättningar för att lyckas. Stenblock och lekgrus är kvar, stränderna har varierad natur och arterna har ännu inte dött ut helt och kan återintroduceras. Här finns både människor som kan berätta om livet förr och hur det är nu och det finns massor av fornminnen att ta fram liksom det finns sånger och dikter att lyssna till. Fiskerättsägarna är ofta både lantbrukare och skogsbrukare. Byborna är ofta mångsysslare och entreprenörer. Här finns förståelse för behovet av vattenkraft men också kunskap om hur man skulle kunna göra området mer attraktivt igen för boende och turister med små medel. Kunskap om hur man kan miljöanpassa vattenkraft finns idag både nationellt och internationellt. Rapporten föreslår 5 värdekärneområden som, om de sammanlänkades genom fiskvandringsvägar, skulle bli samhällsekonomiskt och miljömässigt viktiga. Lax och flodpärlmussla skulle åter kunna reproducera sig i nedre Ångermanälven. Arbetstillfällen skulle genereras både vid genomförandet och efter. Miljöåtgärderna skulle skapa förutsättningar för entreprenörskap inom till exempel service, natur, jordbruk, kultur och besöksnäring. Ångermanälven har potential att bli en av landets största producenter av en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar vattenkraft för hela Sverige. Redaktör: Sara Friberg. Intervjuer och foto: Katarina Norström. Layout 0ch foto: Kerstin Stickler Tryck: Kaltes grafiska i Sundsvall

15

16 Denna trycksak om Ångermanälvens potential för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar vattenkraft har gjorts i samverkan mellan:

DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN!

DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN! DAGS FÖR NYTT LIV I ÅNGERMANÄLVEN! En broschyr om hur vattenkraftsproduktion kan gynna biologisk mångfald och lokal utveckling. Ångermanälven en älv med fantastiska möjligheter! Rinnande vatten har alltid

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla Syfte och mål Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla Sportfiske: fiske med spö, krok och lina för nöje och rekreation Sportfiske

Läs mer

Så bildas en nationalpark

Så bildas en nationalpark Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Mellanbygdens vattenråd

Mellanbygdens vattenråd Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 OBS Fångstrapport skall sändas in inom 48 tim till klubbens På förekommen anledning måste jag åter påminna om att vikten av att sända in fångstrapport till klubben.

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Sammanfattning samt vissa synpunkter

Sammanfattning samt vissa synpunkter Samråd/remissvar om Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan (södra Östersjöns vattendistrikt). Detta remissvar rör endast fysisk påverkan genom dammar och kraftverk. Sammanfattning samt vissa

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten 2 Leaderprojekt Alsterån i balans drevs under perioden 2011-2014 av Alsteråns vattenråd. Projektet var ett pilotprojekt som syftade till att bygga upp en organisation

Läs mer

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN SPORTFISKE I LJUNGANDALEN Om du söker ett varierat fiske i otillgängliga vildmarksvatten, med sina åar, tjärnar och insjöar eller lättåtkomliga lugna vatten belägna vid allfarvägarna. Då har du kommit

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande

Läs mer

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Klarälvens vattenråd Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013 Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt

Läs mer

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot

Läs mer

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Naturskyddsföreningen Demokratisk uppbyggd organisation - folkrörelse Över 100 år 221 000 medlemmar 24 länsförbund, 270 kommunkretsar 3 arbetssätt: 1. Uppmuntrar

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer