Minnesanteckningar - Konferens om mobiltäckning 16 oktober 2014, Nyköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar - Konferens om mobiltäckning 16 oktober 2014, Nyköping"

Transkript

1 Datum Dnr Minnesanteckningar - Konferens om mobiltäckning 16 oktober 2014, Nyköping Inledning Landshövding Liselott Hagberg önskade välkommen till konferensen. Hur kan vi tillsammans skapa en situation där vi kan möta människors krav på tillgång till uppkoppling och nätkapacitet. Ingen accepterar i dag att bo vid en digital grusväg. Länsstyrelsen ser möjligheterna i nya landsbygdsprogrammet (LBP) som förutom bredband ger möjlighet för stöd till mobil infrastruktur. Vad kan stat, kommuner och privata aktörer göra för att bidra till en positiv utveckling? Liselott presenterade därefter dagens moderator; Olof Jonmyren. Olof är politisk redaktör på Södermanlands nyheter (SN) Olof inledde med att referera till en reportageserie som SN haft med att ställa frågan: Har ni problem med täckningen? Hör av er i så fall. Sedan behövde man inte anstränga sig för att hitta något att skriva om på ett tag. Olof ställde sedan några frågor till åhörarna: Hur går arbetet framåt? Förstår man värdet av utvecklingen, ser man stora möjligheter för framtida utveckling? Hur kan vi som sitter här i dag möta medborgarnas krav? Vad har hänt sen förra årets regionala dialoger? Täckningskartor? Fortsatt arbete? Anna Wikström (Enheten för konsumenträttigheter) och Jonas Wessel (Spektrumavdelningen), PTS Anna Wikström inledde passet med att berätta om vilka rättigheter som gäller för mobiltäckning och telefoni. Sedan förra årets regionala dialoger har det inte skett någon förändring av lagrummet, dvs. det är inga väsentliga skillnader. Det som gäller är att alla hushåll och företag ska på rimlig begäran ha tillgång till telefoni och grundläggande internettjänst (1 MB/s) till en fast punkt. I övrigt gäller: Telefoni och internet via fasta eller trådlösa nät Lagen ställer inte krav på mobilitet PTS har möjlighet att upphandla lösningar om inga marknadsaktörer kan erbjuda täckning. Hittills är ett fåtal hushåll/företag i Sverige upphandlade. Nationell roaming (om radiotäckning saknas hos den ordinarie operatören men det finns radiotäckning från en annan operatör, kopplas telefonen om automatiskt). Detta skulle vara ett sätt att lösa en del av de problem som finns när det gäller täckningsgrad och kapacitet, men får endast, enligt EU, införas för att öka konkurrensen när ett större bolag dominerar marknaden.

2 Anna berättade också om de fem regeringsuppdrag som PTS arbetar med: Stickprovsmätningar av mobiltäckningen (rapport i juni 2013). Arbetet har resulterat i ett uppdrag/fortsatt arbete med att förbättra täckningskartorna. Regionala dialoger om mobiltäckning och kapacitet. Årlig rapport för att följa upp mobiltäckningen och utbyggnaden av mobilnäten. Uppdraget kommer att fortsätta. Föreslå hur informationen och tillsynsmöjligheterna kan förbättras vad gäller operatörernas täckningskartor och mobiltelefonernas egenskaper. Uppdraget genomförs tillsammans med Konsumentverket. PTS ska utreda förutsättningar för samhällsmaster (rapporteras i nov 2015). Historisk branschöverenskommelse En historisk branschöverenskommelse har träffats mellan PTS Konsumentverket och mobiloperatörerna Telenor, TeliaSonera, Hi3G Access, Tele2 och Net1 om marknadsföring av täckning för mobila tjänster. Överenskommelsen träder i kraft i januari 2015 och gäller tills vidare. Till dess ska täckningskartorna vara uppdaterade. Överenskommelsen blir enligt Anna en mycket bra grund och bas att gå vidare från för ett fortsatt samarbete. Jonas Wessel fortsatte passet med att berätta vad som har hänt när det gäller täckningsfrågan började det bubbla av missnöje och man fick in fler och fler rapporter om dålig täckning. Både PTS, operatörer och politiker var oförbredda på kritiken. Jonas beskrev två bilder av mobiltäckningen i Sverige: 1. Sverige toppar många rankingar i världen, vi ligger långt fram, t.ex. när det gäller statistik för befolkning och yta. 2. Vi har gått från att vara ett land i ledningen till att vara ett land med problem. Täckning och kapacitet har varit ett hett ämne de senaste två åren med skämskartor och mobiluppror. Vad beror det här på? Enligt Jonas är en av förklaringarna ett snabbt förändrat konsumentbeteende. Vi har blivit mer beroende av den nya tekniken och kräver mer. Allt fler använder smarta telefoner som förbrukar mycket data och telebolagen bygger inte alltid ut kapaciteten i näten tillräckligt fort. Dessutom har ofta smarta mobiler sämre mottagning än vanliga mobiltelefoner samtidigt som det fortfarande finns vita fläckar och områden. Den fasta telefonin har minskat radikalt, 66 procent av utgående trafik är mobil idag. Samhällets beroende av elektronisk kommunikation ökar, eller som Jonas uttryckte det; man kan inte plocka svamp utan bra täckning. Du har inte med dig svampboken ut i skogen, i stället fotar du svampen med mobilen och använder en app för att ta reda på om den är giftig. Det har visat sig att täckningskartorna inte överensstämmer med den bild som användare upplever inomhus vilket beror på att mätningarna för kartorna har gjorts utomhus. PTS, åtgärder för ökad mobiltäckning, den så kallade 11- punktslistan, innebär i korthet: Tilldelning av 700 MHz-bandet för att få bättre mobiltäckning. Samhällsmaster för att främja mobiltäckning. Förbättrad inomhustäckning, inklusive wifi. Uppföljning av mobiltäckning genom tillsyn och mätning.

3 Stöd till regionalt arbete med mobiltäcknings- och bredbandsfrågor. Insatser för robusthet och hantering av elstörningar. Information för konsumenter på mobil- och bredbandsmarknaden. Utredning om bredband och ip-telefoni via satellit. Branschöverenskommelse om miniminivåer för fibernät. Ökad kunskap om betalterminaler i mobilnät. Användning av frekvenser i syfte att möta efterfrågan på trådlösa tjänster. Jonas berättade att 300 miljoner kr är öronmärkta under för att bygga ut 800 MHz till fasta bostäder och företag som inte kan få minst 1 Mbit/s. Det rör sig om totalt ca 700 adresser. Frågor: Angående 11 punktslistan det är många affärer som vill att vi ska betala via mobilen eller med kort vilket kommer att öka trycket ytterligare, samtidigt som man har problem med täckning och kapacitet. Det borde finnas med på listan. Svar från PTS/Jonas: Betalterminaler och inomhustäckning är svårt att rå på regulatoriskt men man kan göra väldigt mycket i samverkan och med teknisk utveckling. Hur kan man t.ex. redan vid planläggning (samhällsplanering; detaljplan och översiktsplan) av nybyggnation se till att skapa goda förutsättningar för basstationer, täckning och kapacitet? Bygglov för master. Hur ser lokaliseringsbehovet ut? Vilka krav ställer den nya 4G -tekniken. Lokaliseringsbedömnningen är svår, vilka frågor kan kommunen ställa? Hur många master behövs? Svar från PTS/Jonas: Uppmanar till dialog mellan operatörer (bygger basstationer, nätplanering) och kommunerna med flera. Svar från Telia Sonera: Det är omöjligt att säga hur många stationer som behövs i varje stad, ort eller samhälle. Det beror på frekvensband, hur många som bor i staden och vad de gör. Det är en svår fråga att svara på men vårt mål är så klart att investeringar ska optimeras - så bra täckning som möjligt till så låg kostnad som möjligt är utgångspunkten. Presentationer från telebolagen vad har gjorts sen dialogmötena 2013? Net1, Magnus Frölander, ansvarar för nätplanering och utbyggnad Net1 levererar 450 MHz bandet, de har en yttäckning på 95 %, (licensvillkor 85%). Kompletteringar görs där behov uppstår, stor satsning på bakomliggande transmission det senaste året. Planer för utbyggnad av LTE450(4G). Typiska kunder är privatpersoner, ofta i glesbygd. Net1 säljer routerlösning med hotspot för bättre inomhustäckning. Typiska kunder är skogs- kraft-, och transportnäringarna, blåljusmyndigheter, samt småföretagare i behov av mobila lösningar. Net1 använder riktantenner som ger bättre täckning och kapacitet.

4 Täckningskartan utvecklas genom att visa på bästa riktning till närmaste basstation. Net1 har ca 20 pågående utbyggnadsområden, mest i Norrland, men även i övriga Sverige, t.ex. i sörmländska Gnesta. Tele2, Johan Lindberg och Carin Djurén Tele 2 gör en storsatsning under och har två nära samarbeten, ett med Telenor och ett med TeliaSonera. Johan visade en graf över dataanvändningen där man kunde se att 3G-nätet går sakta framåt medan 4G går spikrakt uppåt. Behovet att täckning och kapacitet måste mötas. Johan visade kartor över täckningsgraden och utvecklingen sedan Yttäckningen har ökat från 71 % till 76 %, målet är 90 % yttäckning i slutet av 2016 och att öka antalet basstationer med 44% totalt i hela landet. 2 och 4 G-satsningen innebär en ökning av antalet basstationer med 44 % totalt sett. Det är en rikstäckande satsning, inte bara i Norrland. Även viss satsning på 3G. Antal driftsatta basstationer detta år för representerade län på aktuellt dialogmöte är fem stycken idag, varav 4 i Stockholm och 1 i Södermanland (Nyköping). 75 stycken basstationer är under byggnation och ett mkt stort antal basstationer arbetas det med för att få byggklara i samtliga på mötet representerade län. Ökning/län, total ökning av antal basstationer i % till 2016 (samt utfallet av detta i dagsläget): Gotland län + 24% (1 under byggnation i dagsläget) Jönköping + 55% (16 under byggnation i dagsläget) Stockholm + 21 % (4 i drift och 30 under byggnation i dagsläget) Södermanland + 57% (12 under byggnation i dagsläget) Uppsala + 61% ( 9 under byggnation i dagsläget), Östergötland + 21 % (6 under byggnation i dagsläget). Carin berättade om byggprocessen och vilka faktorer som påverkar den: Projekteringsfas (4-8 veckor) Tillståndsfas (17-25 veckor) Byggnationsfas ( veckor) Först och främst handlar det om att hitta ett bra område. Undersöka och utvärdera existerande master, täckningskrav, tillgänglig transmission, tillgänglig el och väg, markförhållanden, naturskydd, möjligheter till bygglov etc. Kartunderlag från Länsstyrelsen och stoppområden från Försvarsmakten är exempel på viktiga underlag. Därefter tar man kontakt med markägare för att komma överens. Efter överenskommelse med markägare påbörjas processen med att söka alla tillstånd som behövs och samråd med t.ex. länsstyrelsen och försvarsmakten. Eloffert begärs också in i detta skede. Tillståndsprocessen tar tid och är omfattande. Hanteringen ser ofta olika ut på olika kommuner och länsstyrelser i landet vilket både beror på naturgivna förutsättningar och på att man har olika rutiner för hantering och handläggning. När tillståndet är klart beställer Tele2 elanslutningen och här tar elbolagets tillståndsprocess vid. Den processen är ofta långdragen (6 månader) vilket gör att byggnationen drar ut på tiden.

5 Enligt Tele2 är det främst de stora elbolagen som är långsamma i sin hantering vilket upplevs som ett stort bekymmer eftersom hela projektet drar ut på tiden. Telenor, Håkan Tillander, Radio, Johnny Gylling, samhällskontakter, Telenor har etablerat sig i Sverige för att konkurrera med Telia. De har tidigare fått kritik för att inte hålla vad man lovar i täckning och har därför infört Täckningsgarantin. Antal basstationer (% utökat sen 2013): Gotland 24 % Jönköping 55 % Stockholm 21 % Sörmland 57 % Uppsala 61 % Östergötland 36 % Dessutom har Telenor uppgraderat nätet, det mesta är klart. Telenor samverkar med länsstyrelser och har en dialog med kommuner, markägare, Luftsfartsverket, försvaret etc. Kommunerna har en viktig roll för att snabba på utbyggnaden. Sedan 2012 betygsätter Telenor kommuners bredbandsvänlighet. Faktorer som tillstånd, planering, effektivitet m.m. ger index. Mobil infrastruktur. Ny studie kommer i november 2014, nya betyg som kan jämföras med tidigare. Johnny Gylling presenterade sen kort samhällsmaster, den så kallade Haga-modellen (efter norska ministern Åslaug Haga). Den är et spleiselag, en knytkalasmodell där kommunerna kan få statsbidrag för att de ger markupplåtelse eller annat som ger kostnadssänkning för operatören. Något som underlättar och gör det lönsamt att bygga en mast. Över 100 nya master har byggts i Norge med denna modell. 30 nya projekt är på gång bara i år i Norge. Varför finns inte detta i Sverige? Svaret är att det inte har funnits statsbidrag för dessa ändamål. PTS utreder nu en svensk modell av detta. Det handlar om att få till utbyggnad på ställen där marknaden inte gör detta på egen hand. Det handlar inte om att kommunerna ska ta över operatörernas arbete eller roll. Telia, Lars-Erik Larsson, Björn Berg och Martin Pehrsson Lars-Eric började med en betraktelse över hur komplext det är att samverka och menade att det inte är så lätt för bolagen att bygga. Som exempel nämndes att många klagar över dålig täckning på flygplatser men att Luftfartsverket inte vill låta operatörerna ha basstationerna på flygplatserna pga. risk för störning (flygsäkerhetsskäl). Ett annat exempel är Trafikverket som har mängder med master utmed järnvägarna, men inte vill att operatörerna har basstationer som sänder på 3G eller 4G på 900 MHz då risken finns att de egna systemen ska slås ut eller störas. Ett tredje exempel var att länsstyrelserna ställer olika krav på underlag i samråden. Lars-Eric nämnde också att kommunala fastighetsägare många gånger är betydligt dyrare än privata fastighetsägare vilket ställer till problem då vissa bostadsområden helt domineras av kommunala bostadsbolag. I övrigt visades täckningskartor av den utveckling som skett kvartal ett till tre 2014 när det gäller nätuppbyggnad 4G. Telia har gjort stora satsningar.

6 Tre, Staffan Hultqvist Flera operatörer samarbetar kring olika nät. Inte lätt för konsumenten att hålla reda på vem som är vem. 3 har eget 3G-nät i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlskrona och delar 3G-nät med Telenor i övriga delar av Sverige. 3 har även egna nät i hela Sverige för 3G på 900 MHz och 4G på flera olika frekvensband. 3 använder 900 MHz-bandet för 3G medan de andra operatörerna traditionellt använder 900 MHz-bandet för 2G. 3G är bra för mobilt bredband och röstsamtal medan 2G endast är bra för röstsamtal. Tack vare detta kan 3 erbjuda bra mobilsurf över stora ytor 3G-nätet på 2100 MHz är huvudnät för mobilt bredband och röst med hög kapacitet och bra täckning. Stora delar av 3G-nätet har under de senaste två åren uppgraderats med mycket mer kapacitet som ger kunderna bättre surfupplevelse. Dessa uppgraderingar fortsätter under Parallellt med den stora utökningen av kapacitet på 3G 2100 MHz har det skett en omfattande utbyggnad på 3G 900 MHz och 4G 800 MHz. Denna utbyggnad, som fortsätter 2015, innebär ännu bättre inomhustäckning både i stad och i landsbyggd samt möjlighet till väldigt bra mobilt internet. De mätningar som Bredbandskollen redovisar visar att 3 ligger långt framme när det gäller täckning och kapacitet. Frågestund: Vad händer om en mast sprängs? Svar: Det har aldrig hänt, däremot har en av Telias master fällts. Både yttäckning och kapacitet påverkas. Man kan ställa dit en portabel vagn tills masten är på plats igen. Varför är det så få bygglovsansökningar i Strängnäs kommun? Svar: Som operatör tittar man på om det finns befintliga strukturer och master som går att använda. Få ansökningar om bygglov betyder inte nödvändigvis låg aktivitet. Landshövding Liselott Hagberg hade två frågor: Den första handlade om uppgiften att tillståndsansökningar och samråd hanteras olika av olika länsstyrelser och kommuner. Liselott ville ha exempel på länsstyrelser och kommuner där hanteringen fungerar bra, goda exempel att lära av. Den andra frågan handlade om hur läget ser ut idag när det gäller protester mot mastutibyggnad? En rapport från Telenor med kommunranking kommer inom kort och bolaget ville inte avslöja något av resultaten. Men man lyfte däremot fram att i de kommuner där det fungerar bra är där man fått till möten och har fått till en diskussion om vad som är hinder i handläggningen. (Sekreterarens anmärkning: Att mötas och få förståelse för hur processen fungerar är viktigt). Enligt bolagen fungerar handläggningen väl hos de länsstyrelser som var representerade på den regionala dialogen i Nyköping.

7 När det gäller den andra frågan; protester mot etablering av master, är det en ganska liten fråga idag. Den stora utbyggnaden skedde när bolagen byggde för 3G för tio år sen. Idag använder bolagen i stor utsträckning redan befintliga master. Jämförelsevis kan nämnas att 2004 räknade man till pressklipp på en månad mot ca 100 klipp idag. Det är inte tillståndspliktigt när man använder annan befintlig mast eller bygger på tak då tillfrågas ej grannar. Idag finns ett myrbo av master och basstationer, men hur många av dessa är fiberanslutna i %? Svar: Svår fråga. Vi vill fiberansluta så mycket som möjligt men det är inte möjligt överallt. Enligt Telia är radiolänkar ett fullgott alternativ i glesbygd där det är väldigt dyrt att gräva fiber. Alla stora och mellanstora städer är fiberanslutna idag. Synergier bredbandsutbyggnad och mobiltäckning. Samhällsmaster? Anna Wikström, PTS Anna inledde med frågan om det är möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Det finns möjligheter till detta genom EU-kommissionens gruppundantag. Detta gäller dock enbart passiv infrastruktur och projektet måste vara mindre än 10 miljoner euro. En rad andra kriterier måste också uppfyllas. För att hitta synergier mellan fast och mobilt bredband är samverkan med t.ex. byalag viktigt. Det kan handla om att stödsökanden kan anlägga billigare för att de gräver i ett visst område. Det kan också handla om samförläggning eller hyra av kanalisation eller svartfiber. PTS ska utreda hur samhällsmaster skulle kunna användas till att bidra till bättre förutsättningar för mobila telefoni-och bredbandstjänster i områden som i dagsläget har bristfällig täckning och där marknadsmässig utbyggnad inte bedöms ske. PTS har ett uppdrag att föreslå en juridiskt hållbar och samhällsekonomiskt lönsam modell för samhällsmaster. Det är många parametrar att ta hänsyn till. Det handlar bland annat om statsstödsregler, kommunal och konkurrensrätt. Syftet är att främja samverkan och medverkan av operatörer, kommuner, regioner, mfl. Uppdraget ska vara färdigt den 1 september I uppdraget ingår bland annat att kartlägga och föreslå hur olika aktörer kan bidra t.ex. med tillgång till grundläggande infrastruktur. Det kan handla om att en kommun eller annan aktör erbjuder vattentorn eller liknande som mast till operatörer. PTS ska identifiera faktorer som kan främja operatörers medverkan till etablerandet av samhällsmaster. Det finns ingen nytt stöd planerat för samhällsmaster utan det blir fondsamordning. Anna menar avslutningsvis att operatörerna kanske bör fokusera på att bearbeta den politiska delen av kommunen för att påverka handläggningstider etc. Det är ju en politisk fråga- hur vill vi styra utvecklingen i vår kommun.

8 Regional digital agenda, möjligheter inom nya landsbygdsprogrammet Göran Wide, Regionförbundet, Jan Petersson, Länsstyrelsen Göran inledde med en reflektion över bredbandshastighet och den oerhörda utveckling som varit på området. I internets barndom var det ofta 14,4 Kbit/s som gällde och idag pratar vi om 100 Mbit/s. Göran berättade om den kartläggning som Regionförbundet gjort över IT-infrastrukturen i Södermanland. Den visar bland annat att med dagens utbyggnadstakt kommer varken Södermanland eller Sverige som helhet att nå regeringens mål om minst 100 MB till 90% av befolkningen år Det kommer krävas samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att lyckas med målet och det visar också på vikten av att hitta synergier mellan fasta och mobila höghastighetsnät. Vi kan inte fibrera alla, men ju mer fiber som finns på landsbygden desto större möjlighet till höga hastigheter med fiberanslutna mobilmaster. Göran och Jan presenterade Södermanlands arbete med den digitala agendan som kommer att fokusera på fyra teman. IT-infrastruktur, Kunskapsdialog, Digitalisera landsbygden och E-tjänster. Arbetet med den regionala digitala agendan är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Regionförbundet. Jan presenterade därefter kort de stödmöjligheter som finns för utbyggnad av ITinfrastruktur i nya landsbygdsprogrammet. 3,25 miljarder kommer finnas tillgängligt för Sverige under perioden Nytt är bland annat att stöd nu även kan ges till mobil IT-infrastruktur. Detta är välkommet i glest befolkade eller svårtillgängliga områden. En förändring mot tidigare stöd är att offentlig medfinansiering inte tillåts. Detta ställer krav på kommuner att hitta nya modeller för att stödja bredbandsutbyggnad. Beskrivning av problem med mobiltäckning på Tunabergshalvön Lars Waern ordf. intresseföreningen FUNQ Lars fick möjlighet att berätta eftersom Tunabergshalvön i Nyköpings kommun är ett område med svår topografi; Kolmårdsmassivet hindrar signalerna. Lars berättade om bakgrunden till och resultaten från den enkät som gjordes i samarbete med Länsstyrelsen, Nyköpings kommun och Tillväxtverket våren Enkäten skickades ut till hushåll och besvarades av 500. Enkäten innehöll frågor om landsbygdsutveckling och innehöll ett antal frågor som var kopplade till bredband och mobiltelefoni. De flesta som besvarade enkäten vill ha fiber. Lars berättade om de utmaningar som finns kopplat till kapacitetsbrist på sommarhalvåret, behov och möjligheter som finns när nya målgrupper och en yngre befolkning flyttar in. Lars presenterade några tankar och idéer för framtiden: Samverkan kan vara ett nyckelord för bra mobiltäckning En gemensam mast för fler operatörer, på rätt plats, kan vara effektivt för mobiltäckningen.

9 Mobiltäckning-mätverktyg och statistik Pamela Davidsson,.se, bredbandskollen Pamela inledde med att visa en film om.se verksamhet. Årligen ger man ut undersökningen Svenskarna och Internet. Halva Sveriges befolkning använder internet i sin mobil varje dag. Bredbandskollen- rapport Siffror för varje län finns att ladda ner på hemsidan. Surfhastigheten i mobilnäten, rapport Från maj 2014 noteras en stor ökning i hastigheten Mbit/s. Man kan se hur hastigheter gått upp över tiden, fördelat på operatör. Olika på olika tider på dygnet. Totalt sett har mobilnäten blivit mycket snabbare under det senaste1 ½ året. Statistik finns att tillgå för den som är intresserad. Sopbilsprojekt- ett mätverktyg Mats Nordström, Täckningskollen Täckningskollen startade Tre tjänster: Täckningskollen, UPIcom, Drive Test. UPIcom: Kvalitet på tjänsten mäts. Drive Test: Mäter hur det går att hoppa mellan basstationer när man är i rörelse. Täckningskollen erbjuder ett mät-och analysverktyg. Vanliga mobiler med olika abonnemang placeras i en sopbil. När denna kör sina rutter skickas uppgifter om signalstyrka till täckningskollen, dessa indata genererar täckningskartor. Dessa kan sedan användas som en referens mot t.ex. operatörernas kartor. Mätningar kan även göras inomhus och ge en överblick hur det ser ut på en specifik arbetsplats. Täckningskollen kan användas som underlag vid upphandling av mobiltjänst, underlag för planering, val och prioritering i planering. Ett samarbete mellan Täckningskollen och bredbandskollen är i en startfas. Täckningskollen mäter signalstyrka medan bredbandskollen mäter kapacitet (hastighet). Frågor: Hur mycket påverkar mobiltelefonens egenskaper och kapacitet mätningen? Svar: I dag funkar det enbart med androider, olika märken på telefonerna är inget större problem, kvalitén på telefonerna är jämnare i dag. Det gäller att mäta med lika telefoner varje gång och på jämförbart sätt. Hur spelar tillfälliga avbrott in på resultatet? Svar: Vi mäter mer än en gång så på så sätt kompenserar vi för tillfälliga avbrott. Täckningsmätning och kapacitetmätning - vad är skillnaden? Svar: Det är skillnad. Vi mäter i "idle"-läge, på så sätt påverkas mätningen inte av belastningen på systemet.

10 Diskussion- hur går vi vidare med arbetet för bättre mobiltäckning i vår region? Landshövding Liselott Hagberg inledde diskussionen med att fråga om det finns ett synssätt som inbegriper alla behov? 1) Det nämndes tidigare under dagen om operatörers tjänster som inte lever upp till förväntan och hur man har hanterat detta - finns fler planer på garantier? Svar från operatörerna: Vi bygger ut så fort det går, men springer mot rörligt mål, förväntningarna från konsumenterna stiger hela tiden. Vi börjar nu bygga kapacitet, på ett tredje frekvensband, det kommer märkas framöver. Vi tar höjd för att förväntningarna och behovet av kapacitet ökar hela tiden. Någon operatör nämner att man har två veckors återlämningsgaranti, funkar det inte får man lämna tillbaka. 2) Hur kan man hålla uppe tempot så att utbyggnaden går i takt med möjligheterna? Svar från Teliasonera: Nu används näten till tyngre tjänster, t.ex. vård-nät, trygghetslarm, smarta vårdlösningar. Vi måste investera tungt för att möta detta. Fiber måste till. När offentliga tjänster läggs via näten - vems är ansvaret när det inte funkar? Net1 har två veckors garanti. Vilket behov har man? Streaming i HD eller telefonsamtal kräver olika nät. 3) Vi har väldig fokus på konsumtion nu, men vad är miniminivån som krävs innan vi lägger ut offentliga tjänster? Vad händer med välfärden när mobilpotten tar slut? Det är viktigt att regulatorn ser till att frilägga frekvenser för att möta upp behovet på glesbygden. Vi har 8 och 900-band, snart kommer 700-band. Svar från PTS: Man kan komma att separera olika funktioner till olika bandbredder, enklare saker behöver inte gå via högkapacitetsnät. Linköpings kommun: Jag tycker att vi har för dålig koll på hur bilden ser ut. Vi behöver djupare täckningsanalyser. Kommunerna måste gå samman för att göra mätningarna, det ger mer tyngd. PTS: Skilj på stickprovsmätning och på statistikinsamling. En sund kommunikation mellan operatör och konsument är viktigt. Branschöverenskommelsen är viktig om HUR man ska beskriva läget, till nytta för konsumenterna. Enköpings kommun: Västerås stad driver ett länsövergripande projekt om samverkan inom bredbandsanvändning, ex välfärdsbredband. De gör också en kartläggning av mobiltäckningen tillsammans med bland annat Eskilstuna och Strängnäs.

11 4) Vad är operatörerna redo att göra på kapacitetssidan? Svar från Telia: Vi bygger 4G-nät och når 99 % befolkningstäckning nästa år frekvenserna nyttjas väl. Vi kommer spä på med 4G på 1800-bandet där det blir brist. Vissa teknologier kommer i framtiden fasas ut. Just nu inget problem, men håller ögonen på vad som händer framöver, t.ex. med 5G-lansering. Björn Berg, Telia: Långsiktighet: det sker just nu en historiskt stor satsning i infrastruktur. Branschen behöver långsiktighet (mer än en mandatperiod) för att våga investera. 15MRD investeras i infrastruktur Gratis Wifi i stadskärnor skrämmer, vi får inga kunder då. Linköpings kommun: Köpcentren bör betala den notan åt sina kunder. Vi vill ha in operatörerna dit. WIFI-Telia kan det stå. Björn Berg, Telia: Ska de som redan har mycket få mer medan landsbygden förlorar? Man kan ifrågasätta om kommuner ska finansiera WIFI-punkter i tätort. Operatörerna kan inte konkurrera med en offentlig gratistjänst. 5) Vem har ansvaret för att ta initiativet till Samhällsmaster? Svar från Telenor: I Norge alltid kommunen. Kommunen berättar var problemen finns, ger befolkningsunderlag, data osv, så att operatören kan göra sin kalkyl. Gustav Elfström, Norrtälje kommun: Kommer det mobila lösa framtidens behov eller är det en ambitionssänkning? Telenor: Bredbandsforum har en arbetsgrupp för Villa-Sverige, eftersom de behöver fiber. Många vill dock inte betala notan, de ser inte nyttan. Ge inte upp fibern, Mobilnät är till för när vi rör oss. Linköpings kommun: Fiberutbyggnaden försvåras eftersom offentlig medfinansiering inte längre tillåts i landsbygdsprogrammet. Det gäller för kommunerna att hitta nya vägar att stödja bredbandsutbyggnaden. Oxelösund stadsnät Håkan Franzén: Efterfrågan ökar och är jättestor. Bättre att göra rätt från början. Telia, Björn Berg ser ingen konflikt mellan fiber och mobilnät. Olika användningsområden. Fiber behövs i hemmet för att ladda ned film, titta på TV osv. Vingåkers kommun: Vi gör nu en strategi för bredband. Borde mobilt in i denna- hur bör vi tänka? Svar från telebolagen: Ta in i planeringen att det ska ligga basstationer i ett område. I detaljplaneringen, gör ett tidigt samråd så operatörer kan peka ut var de behöver ha master. Idag är kommunen skyldig att ta med basstationer i översiktsplanen. Redan i översiktsplaneringen måste masterna in. Sedan detaljplan. Peter Eklund, länsstyrelsen Södermanland: Kommunerna behöver ta hänsyn till den mobila utbyggnaden i sina detaljplaner. Frågan behöver integreras tydligare i ett tidigt skede.

12 Radiospektrum hur funkar det? Vad händer med 700-bandet? Jonas Wessel, PTS Jonas började med att visa en bild av det spektrum som finns. Man brukar säga att spektrum är en ändlig resurs, men det är inte riktigt sant. Spektrumresurser tar inte slut men är begränsat i sin utbredning. Kan kanske jämföras med vattenkraft. PTS utmaning är att se till att spektrum räcker till alla som vill ha. Att vi använder spektrum till de saker vi gör beror på att man tidigt delade upp frekvensområden och bestämde vilka frekvensområden som skulle användas till vilka saker. FM-bandet används till exempel för ljudradio. I Sverige är vi unika på det sättet att det är en myndighet, Post och telestyrelsen som administrerar allt spektrum, med undantag för det som används för utsändningar av marksänd TV och rundradio. 450 MHz-bandets tillstånd löper ut 2020 och även 1,5 GHz bandet kan komma att delas ut. Till vad är dock inte bestämt. PTS publicerar en inriktningsplan - vad de tror att de ska tilldela, men detta är inget beslut. Viktigt att detta inte ses som något förhandsbesked eller beslut. Det som kan var ett krux vid tilldelning av spektrum till ett nytt användningsområde är att radiovågor inte stannar vid nationsgränserna. Det kan vara känsligt att byta användningsområden ifall länderna runtomkring inte är inne på samma linje. Detta gör att det finns många frekvensområden som inte används effektivt. WRC- World Radio Conference som anordnas av Internationella Teleunionen, ITU är ett viktigt instrument för att påverka användningsområdena och skyddet för olika tjänster vid nationsgräns. Det är en ineffektiv process präglad av politik, men det bästa vi har. Det finns band som fungerar överallt i världen och du kan plugga in en apparat var som helst. Ett sådant exempel är 2,4 GHz-bandet. Utmaningen är att hitta fler band som fungerar lika bra. Strategin framöver är att se över och undersöka vad som är vettiga användningsområden. Kanske blir det stora förändringar.. Danmark och Norge kommer att fortsätta med marksänd tv i 700 MHz-bandet fram till 2020/21. Vi måste dock konferera med hela norra Europa så att vi inte stör varandra. PTS har ett regeringsuppdrag att undersöka hur 700-bandet skulle kunna användas för täckning och hur robustheten ser ut. Det pågår en inventering. I april 2017 kommer 700- bandet inte användas för digital tv längre bandet kommer då istället sannolikt börja användas för mobiltelefoni.

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad?

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Stöd till passiv infrastruktur genom EU-kommissionens gruppundantag Projektet mindre än 10 miljoner euro Saknas 3G respektive avancerade trådlösa accessnät

Läs mer

Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn

Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn Mobiltäckning Henrik Tibbling Enheten för spektrumtillsyn Onsdag den 4 februari kl 13-15.00 i Valhall Post- och telestyrelsen Hur jobbar PTS med att förbättra mobilsverige? -Regeringsuppdrag -Tillståndsvillkor

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP)

Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-12-19 Dnr: 13-6142 1(9) Christian Höglund 08-678 55 00 christian.hoglund@pts.se Rapport om att arrangera dialogmöten (N2013/2536/ITP) 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

PTS åtgärder för ökad mobiltäckning

PTS åtgärder för ökad mobiltäckning PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-06-11 Dnr: 14-7016 1(17) PTS åtgärder för ökad mobiltäckning Marknaden för mobil kommunikation har utvecklats starkt sedan mobiltelefonin introducerades för drygt

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Uppföljning av 2014 års åtgärdslista för ökad mobiltäckning

Uppföljning av 2014 års åtgärdslista för ökad mobiltäckning PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-07-01 Dnr: 15-6818 1(22) Spektrumavdelningen Uppföljning av 2014 års åtgärdslista för ökad mobiltäckning Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon:

Läs mer

Projektrapport Täckningskollen

Projektrapport Täckningskollen Projektrapport Täckningskollen I de båda projekten Digital agenda för västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT genomfördes under hela 2014 en omfattande aktivitet som gick ut på att kartlägga

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet BESLUT 1(7) Datum Vår referens 2011-10-28 Dnr: 11-4937 Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om detta fick vi många kommentarer. Rapporteringen och kommentarerna

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02 Konsument verket KO Protokoll Datum 2014-03-20 Dnr Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02 Konsumentverket och mobiloperatörerna Telenor Sverige AB, TeliaSonera

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Aktuellt läge telekommunikationer/bredband

Aktuellt läge telekommunikationer/bredband Sida 1 av 12 Aktuellt läge telekommunikationer/bredband Med tidigare känt underlag som grund och med kompletteringar och förtydliganden efter PTS besök redovisas följande sammanställning kring telekommunikationer

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun

Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Nulägesrapport om Telefoni och Bredband i Härjedalens kommun Efter insamling av information via möten och e-post har vi nu tillräckligt med nulägesfakta för att kunna publicera en nulägesrapport. Sammanfattningsvis

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag?

Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag? Apropå 2. 2013 Hallå, hallå, hörs jag? Mobiltelefoni och bredband är idag lika viktig infrastruktur som vägar, vatten och elektricitet. Mobiltäckning och uppkoppling är självklarheter, eller borde vara

Läs mer

Slutredovisning av regeringsuppdrag att främja regionala dialoger för utbyggnaden av mobilnät,

Slutredovisning av regeringsuppdrag att främja regionala dialoger för utbyggnaden av mobilnät, Rapportnummer PTS-ER-2015:18 Datum 2015-04-27 Slutredovisning av regeringsuppdrag att främja regionala dialoger för utbyggnaden av mobilnät, N2014/1722/ITP Rapportnummer PTS-ER-2015:18 Diarienummer 14-4576

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Disposition Bakgrund Frågor till husägare Vad är en optisk fiber 3G och 4G Kanalisationsstöd Hur gör man Frågor 2013-02-01 b.svante.eriksson@gmail.com

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Länets nya bredbandstrategi 2.0 bör vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt - med samma kvalitet, likvärdigt pris och bättre Internetuppkoppling Björn Berg, Informationsansvarig, TeliaSonera 1 2 Teknikskifte på landsbygden Delar av det

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion:

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion: m- SAMMANTRÄDES PROTOKOLL TRANAs KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 2010-12-20 Sida 26(33) 201 Dm 449/10 Svar på fungerande Internet för alla i Tranås kommun Inledning Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

SmåKoms synpunkter i sammanfattning

SmåKoms synpunkter i sammanfattning 2013-10-31 naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande: Effektivare bredbandsstöd, SOU 2013:47 SmåKoms synpunkter i sammanfattning SmåKom efterfrågar en proaktiv politik från statsmakterna,

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2014

PTS bredbandskartläggning 2014 Rapportnummer PTS-ER-2015:11 Datum 2014-03-24 PTS bredbandskartläggning 2014 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2013

PTS bredbandskartläggning 2013 Rapportnummer PTS-ER-2014:12 Datum 2014-03-21 PTS bredbandskartläggning 2013 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Mobilmätning Täckningskollen. Version 1.5 Mars 2015 Peter Strömberg IT-Strateg / Verksamhetsarkitekt

Mobilmätning Täckningskollen. Version 1.5 Mars 2015 Peter Strömberg IT-Strateg / Verksamhetsarkitekt Mobilmätning Täckningskollen Version 1.5 Mars 2015 Peter Strömberg IT-Strateg / Verksamhetsarkitekt Varför mäta mobiltäckning? Målgrupp och användningsområde kommuninvånare och företag hur är egentligen

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar. ------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2014 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport januari - mars 2014 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Rapport 1 (18) 2015-06-03 Kommunledningskontoret Fredrik Eriksson, it-strateg Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Inledning Den 13 april 2010 fastställdes Linköpings kommuns

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26 2014-06-24 Dialogmöte Lenhovda 2014 05 26 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer