Projektrapport Täckningskollen

Transkript

1 Projektrapport Täckningskollen I de båda projekten Digital agenda för västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT genomfördes under hela 2014 en omfattande aktivitet som gick ut på att kartlägga den mobila bredbandstäckningen i de deltagande kommunerna. Bakgrunden till att genomföra dessa mätningar var indikatorer från tidigare kartläggningar gjorda av Länsstyrelsen Västmanland De visade att marknaden satsar på höghastighetsnät i de större tätorterna, men att glesbygdsområden och landsort inte fångar kommersiella intressen. Med en relativt tätbefolkad landsbygd i länet och ett ganska stort antal telestationer med otillräcklig kapacitet via optofiber har man varit och är fortfarande hänvisad till enbart radiobaserat bredband på vissa håll. Dagens formligen exploderande marknad för mobila tillämpningar inom IT-området ställer stora krav på kapacitet och tillgänglighet. Behovet av kommunikation och tjänster i mobilnäten för såväl näringsliv som privatpersoner och offentlig sektor blir allt större. Vi blir mer och mer uppkopplade och behöver nästan ständigt ha tillgång till Internet. Offentlig sektor står dessutom inför en av vår tids största utmaningar med en kraftigt ökande befolkning. För att kunna upprätthålla dagens servicenivåer för invånarna inom sektorerna hälsa, vård och omsorg blir det uppenbart att behovet av att digitalisera välfärdstjänster är stort. För att uppnå likvärdig tillgång till dessa tjänster i både städer och på landsbygd måste den geografiska yttäckningen för mobil infrastruktur byggas ut. Marknadens efterfrågan på snabbare överföringshastigheter och större datavolymer gör att operatörerna satsar stora pengar på att bygga ut fjärde generationens mobilnät 4G, som klarar teoretiska överföringshastigheter på upp till 100mbit/s. Aktivitetssamordnarna i respektive kommun ansvarade för mätningarna. Kommunerna i projektet Digital agenda påbörjade de första mätningarna under 2013 och 2014 gjordes mätningar av samtliga deltagande kommuner i Hållbar IT. Projekten har samverkat med avtalsleverantörer till kommunerna, t ex Vafab, Vattenfall, Mälardalens frukt och grönt samt Ragnsells. Alla dessa leverantörer har naturligt en stor geografisk täckningsgrad i den dagliga verksamheten och valet föll därför på dessa när det gällde att få mätutrustningen att transporteras över så stor yta som möjligt. På webbplatsen kommer mätningarna att offentliggöras så att invånarna kan ta del av resultaten.

2 Företaget IQMTEL, som erbjuder verktyget Täckningskollen, tillhandahöll nödvändig teknisk utrustning. Varje kommun tecknade separata avtal med företaget IQMTEL. Deras koncept för mätning kallas Täckningskollen och baseras på en applikation som installeras i en vanlig smartphone (Android-baserad) samt en specialtillverkad mobilväska som kopplas till spänningsuttag i fordon. De preparerade mobiltelefonerna kopplas till kontakter i väskan. Man kan ansluta upp till 10 st. telefoner i samma väska om man vill. När väskan ansluts till uttaget och får matningsspänning startar telefonerna upp och börjar mäta signalstyrkan för det mobila bredbandet, beroende på vilka operatörers SIM-kort som installeras i telefonerna. I kartläggningen användes abonnemang för mobilt bredband från de fyra operatörerna Telia, Tele2, Telenor och Tre. Deltagande kommuner tecknade separata abonnemang och ansvarade själva för inköp av teknisk utrustning. Med hjälp av registrerade mätdata har vi kunnat sammanställa ett s.k. GIS 1 -skikt, där man grafiskt och lättöverskådligt ser regionens mobila bredbandstäckning ur ett brukarperspektiv på en karta. Med denna sammanställning kan deltagande kommuner i projektet överblicka vilka geografiska områden som har god resp. dålig täckning och därigenom planera för hur en eventuell utbyggnad av det mobila nätet ska kunna prioriteras. Värt att nämna är att PTS (Post- och Telestyrelsen) under 2014 nått en överenskommelse med mobiloperatörerna att fr. o. m januari 2015 redovisa sina egna täckningskartor med samma förutsättningar för att konsumenterna lättare ska kunna jämföra de olika täckningskartorna. De efterföljande bilderna i rapporten visar projektets insamlade mätdata. Bilderna är hämtade ur IQMTEL:s portal. Signalstyrkan redovisas enligt nedanstående matris: 1 Geografiskt Informations-System

3 Mätdata till G alla operatörer, norra och centrala delarna av regionen Mätdata till G alla operatörer, centrala och södra delarna av regionen

4 Mätdata till G alla operatörer, norra och centrala delarna av regionen Mätdata till G alla operatörer, centrala och södra delarna av regionen

5 Nästa steg är att skapa ett s.k. GIS-skikt till en karta som kompletteras med den kartlagda fiberinfrastrukturen samt en geografisk kartbild. Med denna information skulle man lättare kunna påvisa områden som saknar både fast och mobil infrastruktur, s.k. Vita fläckar och få överblick över vilka områden som behöver prioriteras vid en utbyggnation av näten. Ett samarbete pågår mellan Västerås stad och IQMTEL för att kunna överföra mätdata till kommunernas egna GIS-verktyg. En närtida händelse som verkligen visat på behovet av robust och redundant mobil infrastruktur är den omfattande skogsbrand som härjade i de norra delarna av Västmanland under augusti När släckningsarbetet skulle påbörjas och de många inblandade parterna behövde kommunicera med varandra blev de mobila kommunikationsnäten överbelastade och slogs ut. Det skulle ta tre dagar innan man fick en mobil kommunikationsutrustning på plats. Ett flertal boende i de drabbade områdena fick dessutom sina trådbundna telefoner utslagna då koppartråden brann upp på sina ställen. Resultatet av detta var att de varken kunde ringa ut eller nås av räddningstjänst/polis eftersom även mobilnäten var utslagna. Mätdata till G alla operatörer, del av Västmanland. Skinnskatteberg - Virsbo - Surahammar Vid en jämförelse mellan de tidigare mätningarna som gjorts med 3G-abonnemang och de senaste mätningarna som i huvudsak mätts med 4G-abonnemang ser man tydligt skillnaden mellan de båda frekvensbandens täckning. 3G är långsammare men har längre räckvidd. 4G är snabbare men har kortare räckvidd. På kartbilderna nedan ser man att 3G-mätningarna redovisar mer mörkgröna prickar vilket innebär god täckning, medan 4G-mätningarna redovisar fler gula och röda prickar, dvs. sämre täckning. Eftersom mätningarna gjorts i fordon med mobiltelefonernas egna antenner

6 fungerar karossen som signalavskärmare. Det kan därför skilja mellan projektets redovisade mätdata och operatörernas redovisade mätdata. Exempel på 3G-mätning

7 Exempel på 4G-mätning, samma vy som föregående bild. Även inne i en stadskärna kan mottagningen påverkas, det kan vara fullgod täckning på ena sidan gatan, men dålig täckning på andra sidan, beroende på att den mobila enheten hamnat i radioskugga, dvs. att uppkopplingen mellan basstation och mobil enhet störs av t ex. en byggnad. Problemet med räckvidd kontra kostnader för 4G har också påtalats av PTS i deras nya rapport: Vad gäller den faktiska geografiska täckningen för mobiltjänster har infrastrukturen byggts ut i enlighet med mobiloperatörernas individuella affärsplaner. För att i största möjliga utsträckning kunna erbjuda sina kunder en tjänst som är geografiskt sett så väl utbyggd som möjligt, har mobiloperatörerna gjort stora investeringar i både infrastruktur och radiospektrum (licenser). Det är betydligt dyrare att bygga yttäckning i högre frekvensband. Det har att göra med vågutbredningsegenskaperna i olika frekvensband. I höga frekvensband finns betydligt mer radiospektrum men radiosignalen når kortare än i låga frekvensband. Således är höga frekvensband mer lämpade för att ge mycket kapacitet på en mindre yta, och lägre frekvensband är lämpade för att ge god yttäckning. 2 2 Post- och telestyrelsen PTS-ER-2015:7 Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät

8 Exempel på 4G-mätning, hösten 2014 centrala Västerås. De röda prickarna markerar nerfarten till Stadshusgaraget som ligger mellan huskropparna. Sämre täckning på södra sidan om Stadshuset än på norra sidan. Alltså är det inte säkert att behoven av ökad hastighet och dataöverföring kan tillgodoses hos alla invånare. 3G når i större utsträckning ut på landsbygden men har lägre hastighet. En ökad satsning från marknadens operatörer på nya tilldelade lägre frekvensband för mobil datakommunikation kan delvis lösa täckningsproblematiken, men samtidigt står samhället inför det faktum att framtidens mobila tjänster kommer att behandla allt större datamängder i realtid. 4G-näten har visserligen nått en utbyggnad som omfattar ungefär 60% av yttäckningen, samtidigt som PTS nämner att De snabbaste mobila bredbandsnäten (30 Mbit/s) har företrädesvis byggts ut där folk bor och verkar och täcker ca 60 % av befolkningen, vilket motsvarar ett par procent av landets yta. 3 Alltså finns det i dagsläget mycket stora skillnader i utbudet av snabb mobil uppkoppling mellan stad och land. Det är även viktigt att belysa den sämre räckvidd som 4G har i relation till inomhustäckning. Eftersom mobiltelefoner och mobila bredband i största utsträckningen används inomhus kan projektets mätningar vara utgångspunkt för att illustrera hur täckningen på en specifik plats skulle vara inuti en byggnad. Utmaningarna för framtiden är just att få fullgod inomhustäckning, vilket också kräver 3 ibid.

9 kostsamma investeringar för operatörerna i ett större antal basstationer samt kombinationstjänster av fiberanslutningar och mobila nät. Det är emellertid svårt att bedöma hur inomhustäckningen i olika sorters byggnader ser ut. Materialval och arkitektur påverkar signalmottagningen. Beroende om man befinner sig nära ett fönster eller en bärande vägg kan skillnaden i mottagning vara påtaglig. I många nya bostadshus isolerar man fönstren med en osynlig metallfilm som syftar till att minska värmeavgivningen. Nackdelen med dessa energifönster är att de även dämpar mobilsignalerna väldigt effektivt vilket gör att 4G-nätet fungerar sämre i energitäta byggnader. Istället får man förlita sig på den långsammare 3G-tekniken för att få täckning, med förlorad datakapacitet och överföringshastighet som följd. Arbetet med kartläggning fortsätter alltså vara viktigt även om projekten är avslutade. För att kunna följa utbyggnationen av den nya generationens mobilnät för datakommunikation och fortsätta kartlägga områden som saknar fullgod täckning behöver kommunerna fortsätta med regelbundna mätningar. Som exempel har Västerås stad påbörjat en omfattande kartläggning av 4G-täckningen i kommunen med hjälp av Postnord. Mätningen pågår helåret 2015 och utförs av de bilburna lantbrevbärarna i kommunen. Exempel från pågående mätning Alla operatörer 3G och 4G, bostadsområdena Rönnby och Önsta Gryta i Västerås tätort