Dokumentation av FRIDA inkomståret 2000

Transkript

1 Dokumentation av FRIDA inkomståret 2000 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Ekonomisk Välfärdsstatistik Adina Sjölin Lovisa Sköld Karin Kristensson

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 DATABASEN FRIDA Syftet med FRIDA Population Urvalsram, stratifiering och urval 4 3 BEARBETNING Inledning Granskning Granskning tillbaka i tiden 10 4 VIKTSYSTEM Inledning Generell beskrivning av viktsystemet Viktsystemet för enskilda näringsidkare Viktsystemet för handelsbolag 13 5 KOMMENTARER 16 REFERENSER 18 BILAGOR 19 Bilaga 1 Företagsformer 19 Bilaga 2 Beskrivning av deklarationsblanketterna 20 Bilaga 3 Juridisk form 21 Bilaga 4 Redogörelse av de totalundersökta stratumen 22 Bilaga 5 Granskningskontroller - en översikt 23 Bilaga 6 Felkoder 25 Bilaga 8 Filnamnsförteckning 27 Bilaga 9 Variabelförteckning 28 Bilaga 10 Deklarationsblanketter 55 2

3 1 Inledning För att förstå och förutse hur bl.a. förändringar i skattesystemet påverkar företagens ekonomi har Finansdepartementet och SCB ett behov av en databas över företagares och företags redovisningar kompletterade med taxeringsuppgifter. Behovet av mikrobaserade databaser blev påtagligt då en projektgrupp på Finansdepartementet började utveckla en simuleringsmodell som skulle visa hur företagen reagerade på förändringar i lagstiftningen. Modellen skulle baseras på data för enskilda företags balans- och resultaträkning samt skattemässiga justeringar. Ett samarbete inleddes med SCB hösten 1997 där SCB fick i uppdrag att utveckla modellspecifika register för olika företagsformer. Detta utmynnade i FRIDA, Företagsregister och individdatabas. 1 Grundmaterialet till FRIDA kommer bl.a. från Riksskatteverket (RSV). RSV levererar Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU-data) till SCB. FRIDA består av ett urval från SRU. Materialet består av de deklarationer och bilagor företagen lämnat som underlag till taxeringen. Dessa levereras via datamedia. Urval görs för de olika företagsformerna (aktiebolag, ekonomiska föreningar, enskild näringsverksamhet, handelsbolag och ett för övriga företag). FRIDA databasen bidrar även med kopplingar mellan företag och individ (företagaren) i flertalet av företagsformerna. Detta möjliggör att studera relationen mellan individens (företagarens, ägarens) personliga inkomstsituation och de verksamhetsbeslut som tas i företaget. Den individuella kopplingen återfinns för fåmansdelägare, handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare. Efter denna inledning, presenteras i kapitel 2 den population som ligger till grund för de olika registren i FRIDA. Här ges en närmare beskrivning av urvalsramen. I kapitel 3 redogörs för hur granskningen av materialet gått till. I kapitel 4 analyseras precisionen i de olika registren. Kapitel 5 sammanfattar viktsystemen för de olika registren. I kapitel 6 presenteras förslag till förbättringar av FRIDA. 1 Den del av SCB (Programmet för Ekonomisk Välfärd, BV/EV) som utför uppdraget FRIDA åt Finansdepartementet har som sin huvudsakliga uppgift att beskriva fördelningspolitiska frågor och göra budgeteffektsberäkningar. Redan nu finns databaser för bl.a. inkomst, förmögenhet och skatt för fysiska personer. BV/EV tog sig an uppgiften att granska företag för att genom FRIDA även få en uppfattning om företagens skatter och på så vis få en heltäckande skattedatabas på SCB. 3

4 2 Databasen FRIDA 2.1 Syftet med FRIDA FRIDA-registren skall uppfylla flera funktioner. Ett syfte är att de ska ligga till grund för utvecklandet av mikrosimuleringsmodeller. Modellerna skall kunna ge information om hur företagen skulle kunna anpassa sina beteenden vid olika förändringar i skattelagstiftningen. FRIDA skall också kunna bistå vid utvecklandet av prognosmodeller och vara källa vid användandet av dessa prognosmodeller. Prognosmodellerna skall ge en fingervisning om hur företagens skattebetalningar förändras över tiden. FRIDA skall även kunna utgöra beräkningsgrund vid skatteeffektsberäkningar. Uttag av data till användning av statistisk analys skall även kunna göras. 2.2 Population Undersökningspopulationen består av de företag och företagare som har lämnat deklarationsuppgifter till Riksskatteverket (RSV). Dessa levereras till SCB i form av två register, ett över fysiska personer och ett över juridiska personer. Registret över fysiska personer består av enskilda näringsidkare och registret över juridiska personer består av aktiebolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Handelsbolag är en juridisk person som kan ägas av både fysiska personer och juridiska personer. (Se bilaga 1 för en redogörelse av de olika företagsformer som finns i FRIDA-registren.) Det går inte att säga exakt hur många företag som inte lämnat deklarationer och som därför skönstaxerats. Uppskattningsvis uppgår dessa till cirka totalt av alla företagstyper. 2 Dessutom finns säkert företag som inte ingår i SRU, dvs. inte har registrerats i SRU. Förmodligen rör det sig inte om särskilt många och en uppskattning är näst intill omöjlig att göra enligt RSV. Om det är ytterst få företag som hamnar i undertäckningen borde det inte påverka resultatet. 2.3 Urvalsram, stratifiering och urval FRIDA består av de urval som SCB gör från RSV:s levererade deklarationsuppgifter för företag och företagare. Urval görs för respektive företagsform: aktiebolag och finansiella bolag, ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare, handelsbolag samt en restgrupp med företag som har lämnat in inkomstuppgifter på samma deklarationsblankett som aktiebolag och ekonomiska föreningar men vars juridiska form är skild från dessa. FRIDA består alltså av fem register, en för varje företagsform. 2 Pia Löfgren, Riksskatteverket 4

5 Urvalsramen för respektive företagsform består av de specifika deklarationsblanketter som hör till varje företagsform. Se bilaga 2 för en beskrivning av de olika deklarationsblanketterna och bilaga 10 där kopior av de olika blanketterna återfinns. För varje företagsform görs olika stratifieringar. Från de stratum som ej totalundersöks dras ett Obundet slumpmässigt urval (OSU) 3. Urvalsstorlekarna för respektive företagsform beräknades då SCB inledde arbetet med Finansdepartementet hösten Dessa har sedan bestått. Här följer en kort beskrivning av de olika registren. Aktiebolag: För att skapa urvalsramen för aktiebolag har alla företag med deklarationsblankett S2 (Särskild självdeklaration för aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl.) selekterats från filen med juridiska personer. Från denna grupp har sedan alla bolag som kodats enligt Företagsdatabasen (FDB) med juridisk form 49 (BCIV, beteckning för aktiebolag) samt alla finansiella företag valts ut som ej har juridisk form 49. Finansiella bolag selekteras med hjälp av SNI (Standard för svensk näringsgrensindelning). Utöver dessa ingår en grupp företag som varken kodats som aktiebolag eller som finansiella företag. Hit hör bl.a. försäkringsbolag. Se bilaga 3. Efter att dubbletter tagits bort bestod urvalsramen 2000 av ca företag. Ur aktiebolagsramen dras ett urval på nästan företag. Genom att ha låg variation inom varje stratum blir precisionen bättre. Från och med 1999 har aktiebolagen delats in i 7 strata. 4 Finansiella bolag totalundersöks. Dessa har delats in i två stratum, ett för stora bolag och ett för övriga. Rena aktiebolag har delats in i tre stratum. Ett stratum innehåller alla stora aktiebolag. I bilaga 4 anges kriterierna för att ett företag skall definieras som stort. För att selektera ut ett stratum med enbart små fåmansaktiebolag utnyttjas en blankett med uppgifter från delägare i fåmansbolag (K10). Resten av de rena aktiebolagen läggs i ett eget stratum. Utländska juridiska personer ingår också i aktiebolagsregistret. Dessa delas in i stora bolag och övriga. Tabell 2.1 Stratifiering av aktiebolag Stratum Definition Urval 1 Små finansiella bolag (SNI 65, 66, 67) total 2 Stora finansiella bolag (SNI 65, 66, 67) total 3 Små övriga bolag som ej är aktiebolag total (BCIV 23, 41, 42, 92, 93, 96) 4 Stora övriga bolag som ej är aktiebolag total (BCIV 23, 41, 42, 92, 93, 96) 5 Små fåmansbolag (K10) urval 6 Övriga små aktiebolag urval 7 Stora aktiebolag total Alla fåmansaktiebolag får en speciell kod för att kunna särredovisas vid behov. Finansdepartementet kan använda sig av denna möjlighet för att göra simuler- 3 Särndal, Swensson, Wretman (1992) s 66 4 Särndal, Swensson, Wretman (1992) s 100 5

6 ingar kring skattereglerna för fåmansbolag, då en särskild skattelagstiftning tillämpas för dessa. I SCB:s granskning görs i övrigt ingen skillnad mellan fåmansbolag och övriga aktiebolag. I urvalsstratum görs fördelningen proportionellt. Från Patent och registreringsverket (PRV), hämtas uppgifter om företagens aktieutdelning, tidpunkt för fond- och nyemission, nedsättning samt storlek. Företagets status dvs. likvidation, konkurs, fusion m.m. inhämtas också. Ekonomiska föreningar: Urvalsramen för ekonomiska föreningar innehåller ca föreningar och består av de företag som deklarerat på blankett S2 med juridisk form 51 (benämning för ekonomisk förening), 53 (benämningen för bostadsrättsföreningar) samt de som fyllt i uppgifter för bostadsrättsföreningar men kodats med annan juridisk form. Runt 70 procent av företagen i urvalsramen består av bostadsrättsföreningar. Dessa redovisas för sig. Stratifieringen har gått till så att de största bostadsrättsföreningarna respektive övriga ekonomiska föreningar har bildat var sitt stratum och totalundersökts. Det som återstår av varje grupp bildar i sin tur var sitt stratum där OSU görs. Övriga S2:or: Denna grupp består av företag som har deklarerat på blankett S2 men som inte definierats som ekonomisk förening, bostadsrättsförening, aktiebolag eller finansiellt bolag. Restgruppen består av nästan företag. Den största företagsformen i denna grupp är samfällighetsföreningar. Urvalet gjordes som totalurval med endast ett stratum. Enskild näringsidkare: Detta är en svårbearbetad företagsgrupp beroende på dels att flera olika typer av blanketter är inblandade, dels att många företagare bedriver ett stort antal olika verksamheter. Det finns fem olika blanketter för enskilda näringsidkare. Två typer av huvudblanketter används. Blankett N1 används om företaget inte behöver lämna årsbokslut och blankett N2 används då företaget är skyldigt att lämna årsbokslut. Därutöver finns två underblanketter (N1A och N2A) som används då företagaren har fler än en verksamhet. Blankett N6 är en bilaga till N1 och N2 och behandlar räntefördelning och expansionsmedel. På blanketterna N1, N1A, N2 och N2A finns möjlighet att i variabel V142 ange uppgiftslämnarens personnummer. Denna uppgift skall lämnas om verksamheten bedrivs tillsammans med någon annan. I så fall skall här anges vem som lämnat uppgifterna om verksamhetens inkomster, utgifter och periodiseringar. För att göra det möjligt att samgranska blanketter med gemensam redovisning har, med hjälp av uppgiften i V142 (uppgiftslämnarens personnummer), alla blanketter med kopplingar genom detta personnummer använts för att bilda ett koncern-id. Detta innebär att en koncern kommer att innehålla blanketter för alla personer som på något sätt kan kopplas samman med hjälp av detta begrepp. Därefter har även alla som ingår i samma taxeringshushåll hänförts till samma koncern. Eftersom inte alla har fyllt i uppgift V142 har även ett utvidgat koncernbegrepp bildats där dessutom alla blanketter med samma värde på v798 (resultatet efter skattemässiga avskrivningar och övriga justeringar) kopplats samman och där de ingående blanketternas värde i V799 6

7 (den enskildes andel av resultatet) summerar till beloppet i v798. Detta koncernbegrepp har fått variabelnamnet KONCIDN. Det är KONCIDN som används vid bearbetning av hela koncernen i enskilda näringsidkare. Urvalet har sedan dragits som ett OSU bland koncerner. År 2000 fanns det ca koncerner och bland dessa har ett urval på dragits. Tabell 2.2 visar antal koncerner fördelat på antal personer per koncern för enskilda näringsidkare. Tabell 2.2 Antal koncerner fördelat på antal personer i koncernen Antal personer Antal koncerner Procent Kumulativt antal Kumulativ andel Följande tabell visar samma fördelning för urvalet. Tabell 2.3 Antal Koncerner fördelat på antal personer koncernen för urvalet Antal personer Antal koncerner Procent Kumulativt antal Kumulativ andel Handelsbolag: Urvalsramen består av alla som deklarerat på blankett S4 (Näringsuppgifter för handelsbolag) och för vilka det finns någon N3A eller N3B blankett registrerad. Blankett N3A lämnas av fysiska personer och blankett N3B lämnas av juridiska personer. Alla andelsägare skall lämna in någon av dessa blanketter. Eventuella dubbletter bland S4 blanketterna har tagits bort. Av de ursprungliga S4 blanketterna ingick i urvalsramen. 7

8 Urvalsramen bildar två strata, ett totalundersökt och ett urvalsundersökt stratum. För att tillhöra det totalundersökta stratumet skall antingen v777 (överskott) eller v778 (underskott) vara större än 1 miljon eller så skall summan av v829 (överskott) eller v850 (underskott) för alla av handelsbolaget lämnade N3A och N3B blanketter vara större än 1 miljon. Det totalundersökta stratumet utgör i år ca 4 procent av alla handelsbolag. I tabell 2.4 redovisas stratifiering och urvalsdragning för de olika företagsformerna i FRIDA förutom enskilda näringsidkare som redovisades i tabell 2.3. Tabell 2.4 Urvalsram och urval i FRIDA 1999, exklusive enskilda näringsidkare Aktiebolag Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Små finansiella bolag Stora finansiella bolag Övriga små ej finansiella eller aktiebolag Stora icke finansiella eller aktiebolag Fåmansaktiebolag Övriga ej fåmans eller stora aktiebolag Stora aktiebolag Total Ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Totalundersökt E.F Totalundersökt B.F Övriga E.F Övriga B.F Total Övriga S2:or Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Totalundersökt Handelsbolag Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Totalundersökt Övriga Total

9 3 Bearbetning 3.1 Inledning Ett flertal blanketter från RSV innehåller felaktigheter t.ex. summeringar som inte är korrekta. Genom ett gransknings- och rättningsprogram rättar SCB åtskilliga av dessa blanketter. Detta program är skrivet i SAS. Det finns ett program per företagsform och vid en utskrift på papper omfattar ett granskningsoch rättningsprogram ca 100 sidor. Varje register innehåller ca 300 variabler som kontrolleras på olika sätt. Deklarationsblanketten består av balansräkning, resultaträkning och skattemässiga justeringar. De skattemässiga justeringarna är viktiga för att ett företags inkomst av näringsverksamhet skall kunna fastställas. Utifrån det redovisade resultatet enligt räkenskapsschemat korrigeras här bl.a. intäkter som är bokförda men inte skattepliktiga och kostnader som är bokförda men inte avdragsgilla. Efter dessa korrigeringar redovisas slutligen företagets överskott respektive underskott. Dessa två variabler skall sedan föras in på blankettens första sida. Istället för att utnyttja dessa två variabler på framsidan utnyttjas variablerna från skattedatabasen på RSV där den slutliga skatten registreras. Överskottet respektive underskottet enligt sluttaxeringen ändrar SCB aldrig på utan dessa fungerar som ett facit i granskningen. 3.2 Granskning Granskningen inleds med en kontroll av vilka poster som saknar balansräkning, resultaträkning eller skattemässiga justeringar. Dessa företag definieras från och med inkomståret 1999 som vilande. Tidigare underkändes dessa företag. De poster som ej definierats som vilande går in i det egentliga granskningsprogrammet. Granskningsprogrammet går igenom varje del av deklarationsblanketten för sig. En kontroll inleds med att alla blanketter som är korrekt summerade i de olika delarna godkänns. Därefter undersöks de blanketter som inte klarat av summeringskontrollerna. Här är det viktigt att ta reda på varför vissa summeringar inte stämmer. Många gånger måste man granska enskilda blanketter manuellt och undersöka om det finns feltyper som återkommer i många blanketter. Sådana feltyper rättas genom att ett kommando, som utför en korrigering för alla företag med denna typ av fel, skrivs in i programmet. Se bilaga 5 för en översikt av de olika kontrollerna. Felsummeringar, skrivfel och taxeringsändringar som ej korrigerats i SRU (databasen från RSV) är vanliga fel i materialet. Rättningsprogrammet kontrollerar t.ex. att olika summeringar är korrekta. För ej godkända poster finns ett stort 9

10 antal kontroller som möjliggör maskinell rättning. Då t.ex. ett belopp uppenbart har hamnat i fel ruta flyttas värdet till den rätta rutan. Inga manuella rättningar görs i detta skede. Sedan inkomståret 1999 läggs differensen från felsummerade balansräkningar och skattemässiga justeringar i en skapad variabel kallad vx-variabel. Genom detta kan fler företag godkännas. Varje rättning som görs tilldelas en rättningskod. Poster som innehåller fel som inte kan rättas tilldelades en felkod. I bilaga 6 redovisas de olika felkoder som används. Rättningar som SCB gör är förmodligen sådana rättningar som Skattemyndigheten har gjort utan att dessa har korrigerats i SRU. I bilaga 7 beskrivs hur avstämning av balansräkningen görs. 3.3 Granskning tillbaka i tiden För de godkända företagen som är med i 2000 års urval hämtas också SRUuppgifter för 1999 och Dessa granskas med de årens granskningsprogram. Då hänsyn tas till tidigare års uppgifter blir urvalsstorleken mindre bl.a. på grund av att vissa företag från 2000 ej var bildade 1999 respektive Enskilda näringsidkare är granskade ett år tillbaka och handelsbolagen är för komplexa för att granskas tillbaka i tiden. Urvalen med godkända deklarationer 1999 och 1998 viktas för att motsvara 2000 års total. Bortfallet antas vara slumpmässigt och uppräkningen görs proportionellt utifrån stratumstorleken. Alla företag inom ett stratum och år tilldelas en och samma vikt. Det är 2000 års material som används och viktas men företagen skall ha funnits och godkänts tillbaka i tiden. Tabell års urval med godkända företag samt urvalet med hänsyn till vilka företag som fanns och godkänts tidigare år Företagsform Urvalsstorlek före granskning Urval som granskats och godkänts 2000 Företag i 2000 års urval som även fanns 1999 och som godkänts Företag i 2000 års urval som fanns både 1999 och 1998 och som godkänts Aktiebolag Ekonomiska föreningar Enskilda näringsidkare finns ej 10

11 4 Viktsystem 4.1 Inledning Vikten används för att räkna upp värdet i variablerna så att slutsatser kan relateras till hela populationen. Vid beräkning av vikterna görs ett antagande att bortfallet är slumpmässigt och en uppräkning görs proportionellt. Därefter görs en bedömning av kvaliteten. Varje företag inom samma stratum tilldelas samma vikt. Uppräkningsvikt: N h / n h N h = stratumpopulation n h = stratumurval 4.2 Generell beskrivning av viktsystemet Uppräkning görs för att urvalet skall motsvara hela populationen (rikets alla företag inom en företagsform) och görs vid fyra olika tillfällen; granskat material där även underkända företag ingår, granskade och godkända företag 2000, granskade och godkända företag både 2000 och 1999 samt granskade och godkända företag 2000, 1999 och Den första varianten där både godkända och underkända företag ingår räknas upp med en vikt som benämns BVIKT1. Vikten som används där endast godkända företag ingår 2000 benämns BVIKT2. Vikten för granskade och godkända företag både 2000 och 1999 benämns BVIKT3 samt granskade och godkända företag 2000, 1999 och 1998 benämns BVIKT4. För att rätt företag skall knytas samman med rätt vikt skapas en variabel som kallas BPOP. BPOP = 1 matchar mot BVIKT1, BPOP = 2 mot BVIKT2 och så vidare. Vill man t.ex. undersöka enbart godkända företag 2000 väljs BVIKT2 och BPOP > Viktsystemet för enskilda näringsidkare Efter urvalet granskas alla blanketter (N1, N1A, N2 och N2A) och härvid kan en eller flera blanketter komma att underkännas i en koncern. För att kompensera bortfallet har en efterstratifiering gjorts av enskilda näringsidkare. Stratifieringen har beräknats efter antal personer i koncernen och vik- 11

12 ten har bestämts utifrån detta. Fyra stratum och fyra vikter har skapats för enskilda näringsidkare. Tabell 4.1 Efterstratifiering av enskilda näringsidkare Stratum Antal personer Antal i ramen Antal i urvalet > Stratumindelningen har endast används för att bildandet av vikter för de godkända blanketterna. Vikterna har bildats enligt följande: BVIKT2 = Nh/ nhg * rhi / rhgi BVIKT2 Uppräkningsfaktor för godkända koncerner 1999 Nh Antalet koncerner i urvalsramen för stratum h nhg Antalet godkända koncerner i urvalsramen för stratum h. För att godkännas skall minst en blankett vara godkänd för koncernen rhi Antalet personer tillhörande koncern i för stratum h rhgi Antal godkända personer tillhörande koncern i för stratum h. För att personen skall godkännas skall det finnas minst en godkänd blankett för personen. För att få vikter för de som godkänts när man haft med uppgifter för både år 99 och år 98 har vikterna bildats enligt följande: BVIKT3 = Nh/ nhg * rhi / rhgi BVIKT3 Uppräkningsfaktor för godkända koncerner 1999 och 1998 Nh Antalet koncerner i urvalsramen för stratum h nhg Antalet godkända koncerner i urvalsramen för stratum h. För att godkännas skall minst en blankett vara godkänd för koncernen 99 och minst en blankett vara godkänd för koncernen år 98 eller koncernen skall vara godkänd 99 men inte finnas i materialet för 98 rhi Antalet personer tillhörande koncern i för stratum h rhgi Antal godkända personer tillhörande koncern i för stratum h. För att personen skall godkännas skall det finnas minst en godkänd blankett för personen både år 98 och år 99 eller så skall personen saknas 98 men finnas med

13 4.4 Viktsystemet för handelsbolag Vikterna för bortfallet har skapats dels genom separata vikter för varje blankett och dels genom ett gemensamt viktsystem för alla blanketter. Några vikter tillbaka i tiden finns inte för handelsbolagen. A. Separata vikter för varje blankettsort Dessa vikter har getts namnet BVIKT2B och har beräknats så här: S4 blanketten BVIKT2B = N h / n hg BVIKT2B N h n hg Uppräkningsfaktor för godkända företag Antal företag i stratumpopulationen Antal godkända företag i stratumurvalet Tabell 4.2 Handelsbolag: Urvalsram, urvalsstorlek och antal godkända företag efter granskning Stratum Urvalsram Urvalsstorlek Antal godkända Totalundersökt Övriga Total N3A blanketten Här har vikten skapats på följande sätt: BVIKT2B = (N h / n h ) * (m ha / m hag ) * (r ha / r hag ) BVIKT2B N h n h m ha m hag r ha r hag Uppräkningsfaktor för godkända N3A blanketter inom ett företag Antal företag i stratumpopulationen Antal företag i stratumurvalet Antal företag med en eller flera N3A blanketter Antal företag med minst en godkänd N3A blankett Antal N3A blanketter för företaget Antal godkända N3A blanketter för företaget Tabell 4.3 Handelsbolag: Antal företag med en eller flera N3A blanketter före och efter granskning Stratum Urvalsstorlek Antal företag med en eller Antal företag med minst flera N3A blanketter en godkänd N3A blankett Totalundersökt Övriga Total

14 N3B blanketten Vikten har skapats på samma sätt som för N3A: BVIKT2B = (N h / n h ) * (m hb / m hbg ) * (r hb / r hbg ) BVIKT2B N h n h m hb m hbg r hb r hbg Tabell 4.4 Uppräkningsfaktor för godkända N3B blanketter inom ett företag Antal företag i stratumpopulationen Antal företag i stratumurvalet Antal företag med en eller flera N3B blanketter Antal företag med minst en godkänd N3B blankett Antal N3B blanketter för företaget Antal godkända N3B blanketter för företaget Handelsbolag: Antal företag med en eller flera N3B blanketter före och efter granskning Stratum Urvalsstorlek Antal företag med en eller Antal företag med minst flera N3B blanketter en godkänd N3B blankett Totalundersökt Övriga Total B. Gemensamt viktsystem för alla blanketter För att kunna göra skattningar för hela företaget har ett viktsystem tagits fram som förutsätter att företaget (blankett S4) är godkänt och att minst en andelsblankett (N3A eller N3B) är godkänd. Dessa vikter har getts namnet BVIKT2T. S4 blanketterna För att företaget skall betraktats som godkänt måste det dels ha blivit godkänt i kontrollprogrammet och dessutom måste det finnas minst en godkänd N3A eller N3B blankett för företaget. Vikterna skapas sedan genom att den ursprungliga urvalsstorleken n ersätts med n hs dvs.: BVIKT2T = N h / n hs BVIKT2T N h n hs Uppräkningsfaktor för godkända företag med minst en godkänd N3A eller N3B blankett Antal företag i stratumpopulationen Antal godkända företag i urvalet som dessutom har minst en godkänd N3A eller N3B blankett Tabell 4.5 Handelsbolag: Urvalsram, urvalsstorlek och antal godkända företag med minst en godkänd N3A eller N3B blankett Stratum Urvalsram Urvalsstorlek Antal godkända Totalundersökt Övriga Total

15 N3A och N3B blanketterna Samma vikt används för både N3A och N3B blanketterna. För att blanketten skall användas i beräkningarna måste företaget vara godkänt och det måste finnas någon godkänd N3A eller N3B blankett för företaget. Vikten bildas på följande sätt: BVIKT2T = N h / n hs * ((r ha + r hb ) / (r hag + r hbg )) BVIKT2T N h n hs r ha r hag r hb r hbg Uppräkningsfaktor för en godkänd N3A eller N3B blankett förutsätter att företaget är godkänt Antal företag i stratumpopulationen Antal godkända företag i urvalet som dessutom har minst en godkänd N3A eller N3B blankett Antal N3A blanketter för företaget Antal godkända N3A blanketter för företaget Antal N3B blanketter för företaget Antal godkända N3B blanketter för företaget 15

16 5 Kommentarer Tack vare FRIDA kan kvalificerade simuleringar göras som bygger på mikrodata från en verklighetsbaserad databas. Klusterbildningen av enskilda näringsidkare är unik. Ingen annanstans förekommer en sådan sammanlänkning. Även om det finns vissa svagheter med FRIDA så är det en unik databas med många användningsområden. Alternativet, som det ser ut idag, är ingen databas alls. Deklarationsblanketterna ändras mer eller mindre varje år vilket innebär att företagen inte får någon rutin i att fylla i blanketten. Många fel beror med stor sannolikhet på dessa problem. Kvaliteten på deklarationen skulle kunna bli bättre om blanketterna förblev oförändrade under några år i rad. Vissa brister finns i grundmaterialet, SRU. Det händer att Skattemyndigheten inte alltid gör justeringar i SRU där så borde ske. Det beror framför allt på att uppdateringar måste göras även i ett annat system som ligger till grund för rätt debitering, vilket av naturliga skäl prioriteras av skattemyndigheten. Dock har upprättningar och justeringar sedan inkomståret 1996 gjorts i mycket större utsträckning än tidigare år. Det beror på att användandet av RSV:s kontrollsystem som bl.a. bygger på uppgifterna i SRU har ökat. Fortfarande ligger dock en mängd felaktigheter kvar i det material som levereras till SCB. Det allra bästa vore givetvis att grundmaterialet var av god kvalitet. Om skattemyndigheten förde in alla justeringar och rättningar av deklarationerna i SRU-databasen direkt så skulle dubbelarbete med granskning inte behövas. SCB:s arbete skulle då enbart gälla stratifiering, urval och viktning. Andra funderingar är om det finns många företag som inte lämnat in sin deklaration. Då är det viktigt att se till vilken användning och vilket behov användaren har av databasen. Antag att ett antal företag inte har lämnat in sina deklarationer och alltså inte ingår i databasen. Dessa utgör således ett bortfall. Om användaren framför allt skall använda registren för att simulera taxeringsmässiga effekter kan det vara en fördel att endast de företag som brukar deklarera finns med. Att det finns företag som inte lämnar in sin deklaration är i sig ett problem, men kanske inte i det här sammanhanget. Ett sätt att utvärdera FRIDA är att använda olika prognoser eller simuleringsmodeller. Att studera kvaliteten på FRIDA genom att jämföra prognos och det faktiska utfallet skulle kunna ge indikation på FRIDA:s kvalitet. Men det skulle vara svårt att avgöra vad som beror på kvaliteten på FRIDA och vad som beror på modellen. Om prognosen slog fel skulle detta även kunna bero på modellens utformning. En jämförelse av simuleringar som gjorts dels på granskat material, dels på ej granskat material, som i sin tur jämförs med det faktiska utfallet vore också intressant att studera. Hur stor effekt gör granskningsarbetet? 16

17 Alla urval har dragits med målsättningen att få ett 95-procentigt konfidensintervall för skattningar av totaler på ± 2 procent. 5 För de ej rättade urvalen uppnås denna målsättning för de flesta variabler, dock kan det finnas problem för vissa sällan förekommande variabler. Precisionen efter granskning har undersökts för aktiebolagen, en jämförelse av den granskade ramen granskad mot det granskade urvalet. Urvalet höll samma kvalitet som före granskningen. Vår ambition är att även undersöka precisionen efter granskning i de andra företagsformerna. 5 Särndal, Swensson, Wretman (1992) s 55 17

18 Referenser Andersson, J.-O., Ekström, C., Gabrielsson, A., Jansson, E., (1993). Redovisning och beskattning. Liber-Hermods, Malmö Bailar, B. (1983). Error Profiles: Uses and Abuses. Statistical Methods and the Improvement of Data Quality Särndal, C.E., Swensson, B. Och Wretman, J. (1992). Model Assisted Survey Sampling. Springer-Verlag, New York Thomasson, J., Larson, O., Rohlin, L. (1990). Den nya affärsredovisningen. Liber, Malmö 18

19 Bilagor Bilaga 1 Företagsformer Här följer en beskrivning av de olika företagsformer som FRIDA består av. Aktiebolag: En eller flera personer (fysiska eller juridiska) kan driva ett aktiebolag om de tillsammans satsar ett eget kapital. Aktiebolaget är en egen juridisk person och ägarna är inte personligen ansvariga för bolagets skulder. Ekonomiska föreningar: Fem personer eller fler kan driva ekonomisk verksamhet i form av en ekonomisk förening. Föreningen måste ha som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Reglerna för ekonomisk förening liknar till stora delar dem som gäller för aktiebolag. Enskilda näringsidkare: Ägaren och företaget betraktas som samma person och ägaren är personligen ansvarig för företagets skulder. Handelsbolag: Två eller flera personer (fysiska eller juridiska) kan driva ett företag som handelsbolag. Handelsbolaget är en juridisk person som är skild från ägarna men om bolaget skulle gå i konkurs är dock ägarna ansvariga för de skulder som bolaget inte kan betala. 19

20 Bilaga 2 Beskrivning av deklarationsblanketterna Här följer en beskrivning av de deklarationsblanketter som levereras av Riksskatteverket (RSV) och som, efter urval, FRIDA består av. Aktiebolag: S2 K10 Särskild självdeklaration för aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. Består av en taxeringsdel och en del med balans- och resultaträkning. Uppgifter från delägare m.fl. i fåmansbolag. Ekonomiska föreningar: S2 Samma blankett som för aktiebolagen. Enskilda näringsidkare: N1 Inkomst av näringsverksamhet utan årsbokslut* - huvudblanketten. N1A Inkomst av näringsverksamhet utan årsbokslut*. Används då företaget har fler än en verksamhet. Slutresultatet förs in på N1 blanketten. N2 Inkomst av näringsverksamhet med årsbokslut* - huvudblanketten. N2A Inkomst av näringsverksamhet med årsbokslut*. Används då företaget har fler än en verksamhet. Slutresultatet förs in på N2 blanketten. N6 Bilaga till N1 och N2 som behandlar räntefördelning och expansionsmedel. Handelsbolag: S4 N3A N3B Näringsuppgifter för handelsbolag. Består av en taxeringsdel och en del med balans- och resultaträkning. Andel i handelsbolag - fysisk person och dödsbon Andel i handelsbolag - juridisk person (ej dödsbon) * Företag med en årsomsättning som uppgår till mer än 20 gånger basbeloppet är skyldiga att upprätta ett årsbokslut. 20