Dokumentation av FRIDA inkomståret 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av FRIDA inkomståret 2000"

Transkript

1 Dokumentation av FRIDA inkomståret 2000 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Ekonomisk Välfärdsstatistik Adina Sjölin Lovisa Sköld Karin Kristensson

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 DATABASEN FRIDA Syftet med FRIDA Population Urvalsram, stratifiering och urval 4 3 BEARBETNING Inledning Granskning Granskning tillbaka i tiden 10 4 VIKTSYSTEM Inledning Generell beskrivning av viktsystemet Viktsystemet för enskilda näringsidkare Viktsystemet för handelsbolag 13 5 KOMMENTARER 16 REFERENSER 18 BILAGOR 19 Bilaga 1 Företagsformer 19 Bilaga 2 Beskrivning av deklarationsblanketterna 20 Bilaga 3 Juridisk form 21 Bilaga 4 Redogörelse av de totalundersökta stratumen 22 Bilaga 5 Granskningskontroller - en översikt 23 Bilaga 6 Felkoder 25 Bilaga 8 Filnamnsförteckning 27 Bilaga 9 Variabelförteckning 28 Bilaga 10 Deklarationsblanketter 55 2

3 1 Inledning För att förstå och förutse hur bl.a. förändringar i skattesystemet påverkar företagens ekonomi har Finansdepartementet och SCB ett behov av en databas över företagares och företags redovisningar kompletterade med taxeringsuppgifter. Behovet av mikrobaserade databaser blev påtagligt då en projektgrupp på Finansdepartementet började utveckla en simuleringsmodell som skulle visa hur företagen reagerade på förändringar i lagstiftningen. Modellen skulle baseras på data för enskilda företags balans- och resultaträkning samt skattemässiga justeringar. Ett samarbete inleddes med SCB hösten 1997 där SCB fick i uppdrag att utveckla modellspecifika register för olika företagsformer. Detta utmynnade i FRIDA, Företagsregister och individdatabas. 1 Grundmaterialet till FRIDA kommer bl.a. från Riksskatteverket (RSV). RSV levererar Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU-data) till SCB. FRIDA består av ett urval från SRU. Materialet består av de deklarationer och bilagor företagen lämnat som underlag till taxeringen. Dessa levereras via datamedia. Urval görs för de olika företagsformerna (aktiebolag, ekonomiska föreningar, enskild näringsverksamhet, handelsbolag och ett för övriga företag). FRIDA databasen bidrar även med kopplingar mellan företag och individ (företagaren) i flertalet av företagsformerna. Detta möjliggör att studera relationen mellan individens (företagarens, ägarens) personliga inkomstsituation och de verksamhetsbeslut som tas i företaget. Den individuella kopplingen återfinns för fåmansdelägare, handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare. Efter denna inledning, presenteras i kapitel 2 den population som ligger till grund för de olika registren i FRIDA. Här ges en närmare beskrivning av urvalsramen. I kapitel 3 redogörs för hur granskningen av materialet gått till. I kapitel 4 analyseras precisionen i de olika registren. Kapitel 5 sammanfattar viktsystemen för de olika registren. I kapitel 6 presenteras förslag till förbättringar av FRIDA. 1 Den del av SCB (Programmet för Ekonomisk Välfärd, BV/EV) som utför uppdraget FRIDA åt Finansdepartementet har som sin huvudsakliga uppgift att beskriva fördelningspolitiska frågor och göra budgeteffektsberäkningar. Redan nu finns databaser för bl.a. inkomst, förmögenhet och skatt för fysiska personer. BV/EV tog sig an uppgiften att granska företag för att genom FRIDA även få en uppfattning om företagens skatter och på så vis få en heltäckande skattedatabas på SCB. 3

4 2 Databasen FRIDA 2.1 Syftet med FRIDA FRIDA-registren skall uppfylla flera funktioner. Ett syfte är att de ska ligga till grund för utvecklandet av mikrosimuleringsmodeller. Modellerna skall kunna ge information om hur företagen skulle kunna anpassa sina beteenden vid olika förändringar i skattelagstiftningen. FRIDA skall också kunna bistå vid utvecklandet av prognosmodeller och vara källa vid användandet av dessa prognosmodeller. Prognosmodellerna skall ge en fingervisning om hur företagens skattebetalningar förändras över tiden. FRIDA skall även kunna utgöra beräkningsgrund vid skatteeffektsberäkningar. Uttag av data till användning av statistisk analys skall även kunna göras. 2.2 Population Undersökningspopulationen består av de företag och företagare som har lämnat deklarationsuppgifter till Riksskatteverket (RSV). Dessa levereras till SCB i form av två register, ett över fysiska personer och ett över juridiska personer. Registret över fysiska personer består av enskilda näringsidkare och registret över juridiska personer består av aktiebolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Handelsbolag är en juridisk person som kan ägas av både fysiska personer och juridiska personer. (Se bilaga 1 för en redogörelse av de olika företagsformer som finns i FRIDA-registren.) Det går inte att säga exakt hur många företag som inte lämnat deklarationer och som därför skönstaxerats. Uppskattningsvis uppgår dessa till cirka totalt av alla företagstyper. 2 Dessutom finns säkert företag som inte ingår i SRU, dvs. inte har registrerats i SRU. Förmodligen rör det sig inte om särskilt många och en uppskattning är näst intill omöjlig att göra enligt RSV. Om det är ytterst få företag som hamnar i undertäckningen borde det inte påverka resultatet. 2.3 Urvalsram, stratifiering och urval FRIDA består av de urval som SCB gör från RSV:s levererade deklarationsuppgifter för företag och företagare. Urval görs för respektive företagsform: aktiebolag och finansiella bolag, ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare, handelsbolag samt en restgrupp med företag som har lämnat in inkomstuppgifter på samma deklarationsblankett som aktiebolag och ekonomiska föreningar men vars juridiska form är skild från dessa. FRIDA består alltså av fem register, en för varje företagsform. 2 Pia Löfgren, Riksskatteverket 4

5 Urvalsramen för respektive företagsform består av de specifika deklarationsblanketter som hör till varje företagsform. Se bilaga 2 för en beskrivning av de olika deklarationsblanketterna och bilaga 10 där kopior av de olika blanketterna återfinns. För varje företagsform görs olika stratifieringar. Från de stratum som ej totalundersöks dras ett Obundet slumpmässigt urval (OSU) 3. Urvalsstorlekarna för respektive företagsform beräknades då SCB inledde arbetet med Finansdepartementet hösten Dessa har sedan bestått. Här följer en kort beskrivning av de olika registren. Aktiebolag: För att skapa urvalsramen för aktiebolag har alla företag med deklarationsblankett S2 (Särskild självdeklaration för aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl.) selekterats från filen med juridiska personer. Från denna grupp har sedan alla bolag som kodats enligt Företagsdatabasen (FDB) med juridisk form 49 (BCIV, beteckning för aktiebolag) samt alla finansiella företag valts ut som ej har juridisk form 49. Finansiella bolag selekteras med hjälp av SNI (Standard för svensk näringsgrensindelning). Utöver dessa ingår en grupp företag som varken kodats som aktiebolag eller som finansiella företag. Hit hör bl.a. försäkringsbolag. Se bilaga 3. Efter att dubbletter tagits bort bestod urvalsramen 2000 av ca företag. Ur aktiebolagsramen dras ett urval på nästan företag. Genom att ha låg variation inom varje stratum blir precisionen bättre. Från och med 1999 har aktiebolagen delats in i 7 strata. 4 Finansiella bolag totalundersöks. Dessa har delats in i två stratum, ett för stora bolag och ett för övriga. Rena aktiebolag har delats in i tre stratum. Ett stratum innehåller alla stora aktiebolag. I bilaga 4 anges kriterierna för att ett företag skall definieras som stort. För att selektera ut ett stratum med enbart små fåmansaktiebolag utnyttjas en blankett med uppgifter från delägare i fåmansbolag (K10). Resten av de rena aktiebolagen läggs i ett eget stratum. Utländska juridiska personer ingår också i aktiebolagsregistret. Dessa delas in i stora bolag och övriga. Tabell 2.1 Stratifiering av aktiebolag Stratum Definition Urval 1 Små finansiella bolag (SNI 65, 66, 67) total 2 Stora finansiella bolag (SNI 65, 66, 67) total 3 Små övriga bolag som ej är aktiebolag total (BCIV 23, 41, 42, 92, 93, 96) 4 Stora övriga bolag som ej är aktiebolag total (BCIV 23, 41, 42, 92, 93, 96) 5 Små fåmansbolag (K10) urval 6 Övriga små aktiebolag urval 7 Stora aktiebolag total Alla fåmansaktiebolag får en speciell kod för att kunna särredovisas vid behov. Finansdepartementet kan använda sig av denna möjlighet för att göra simuler- 3 Särndal, Swensson, Wretman (1992) s 66 4 Särndal, Swensson, Wretman (1992) s 100 5

6 ingar kring skattereglerna för fåmansbolag, då en särskild skattelagstiftning tillämpas för dessa. I SCB:s granskning görs i övrigt ingen skillnad mellan fåmansbolag och övriga aktiebolag. I urvalsstratum görs fördelningen proportionellt. Från Patent och registreringsverket (PRV), hämtas uppgifter om företagens aktieutdelning, tidpunkt för fond- och nyemission, nedsättning samt storlek. Företagets status dvs. likvidation, konkurs, fusion m.m. inhämtas också. Ekonomiska föreningar: Urvalsramen för ekonomiska föreningar innehåller ca föreningar och består av de företag som deklarerat på blankett S2 med juridisk form 51 (benämning för ekonomisk förening), 53 (benämningen för bostadsrättsföreningar) samt de som fyllt i uppgifter för bostadsrättsföreningar men kodats med annan juridisk form. Runt 70 procent av företagen i urvalsramen består av bostadsrättsföreningar. Dessa redovisas för sig. Stratifieringen har gått till så att de största bostadsrättsföreningarna respektive övriga ekonomiska föreningar har bildat var sitt stratum och totalundersökts. Det som återstår av varje grupp bildar i sin tur var sitt stratum där OSU görs. Övriga S2:or: Denna grupp består av företag som har deklarerat på blankett S2 men som inte definierats som ekonomisk förening, bostadsrättsförening, aktiebolag eller finansiellt bolag. Restgruppen består av nästan företag. Den största företagsformen i denna grupp är samfällighetsföreningar. Urvalet gjordes som totalurval med endast ett stratum. Enskild näringsidkare: Detta är en svårbearbetad företagsgrupp beroende på dels att flera olika typer av blanketter är inblandade, dels att många företagare bedriver ett stort antal olika verksamheter. Det finns fem olika blanketter för enskilda näringsidkare. Två typer av huvudblanketter används. Blankett N1 används om företaget inte behöver lämna årsbokslut och blankett N2 används då företaget är skyldigt att lämna årsbokslut. Därutöver finns två underblanketter (N1A och N2A) som används då företagaren har fler än en verksamhet. Blankett N6 är en bilaga till N1 och N2 och behandlar räntefördelning och expansionsmedel. På blanketterna N1, N1A, N2 och N2A finns möjlighet att i variabel V142 ange uppgiftslämnarens personnummer. Denna uppgift skall lämnas om verksamheten bedrivs tillsammans med någon annan. I så fall skall här anges vem som lämnat uppgifterna om verksamhetens inkomster, utgifter och periodiseringar. För att göra det möjligt att samgranska blanketter med gemensam redovisning har, med hjälp av uppgiften i V142 (uppgiftslämnarens personnummer), alla blanketter med kopplingar genom detta personnummer använts för att bilda ett koncern-id. Detta innebär att en koncern kommer att innehålla blanketter för alla personer som på något sätt kan kopplas samman med hjälp av detta begrepp. Därefter har även alla som ingår i samma taxeringshushåll hänförts till samma koncern. Eftersom inte alla har fyllt i uppgift V142 har även ett utvidgat koncernbegrepp bildats där dessutom alla blanketter med samma värde på v798 (resultatet efter skattemässiga avskrivningar och övriga justeringar) kopplats samman och där de ingående blanketternas värde i V799 6

7 (den enskildes andel av resultatet) summerar till beloppet i v798. Detta koncernbegrepp har fått variabelnamnet KONCIDN. Det är KONCIDN som används vid bearbetning av hela koncernen i enskilda näringsidkare. Urvalet har sedan dragits som ett OSU bland koncerner. År 2000 fanns det ca koncerner och bland dessa har ett urval på dragits. Tabell 2.2 visar antal koncerner fördelat på antal personer per koncern för enskilda näringsidkare. Tabell 2.2 Antal koncerner fördelat på antal personer i koncernen Antal personer Antal koncerner Procent Kumulativt antal Kumulativ andel Följande tabell visar samma fördelning för urvalet. Tabell 2.3 Antal Koncerner fördelat på antal personer koncernen för urvalet Antal personer Antal koncerner Procent Kumulativt antal Kumulativ andel Handelsbolag: Urvalsramen består av alla som deklarerat på blankett S4 (Näringsuppgifter för handelsbolag) och för vilka det finns någon N3A eller N3B blankett registrerad. Blankett N3A lämnas av fysiska personer och blankett N3B lämnas av juridiska personer. Alla andelsägare skall lämna in någon av dessa blanketter. Eventuella dubbletter bland S4 blanketterna har tagits bort. Av de ursprungliga S4 blanketterna ingick i urvalsramen. 7

8 Urvalsramen bildar två strata, ett totalundersökt och ett urvalsundersökt stratum. För att tillhöra det totalundersökta stratumet skall antingen v777 (överskott) eller v778 (underskott) vara större än 1 miljon eller så skall summan av v829 (överskott) eller v850 (underskott) för alla av handelsbolaget lämnade N3A och N3B blanketter vara större än 1 miljon. Det totalundersökta stratumet utgör i år ca 4 procent av alla handelsbolag. I tabell 2.4 redovisas stratifiering och urvalsdragning för de olika företagsformerna i FRIDA förutom enskilda näringsidkare som redovisades i tabell 2.3. Tabell 2.4 Urvalsram och urval i FRIDA 1999, exklusive enskilda näringsidkare Aktiebolag Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Små finansiella bolag Stora finansiella bolag Övriga små ej finansiella eller aktiebolag Stora icke finansiella eller aktiebolag Fåmansaktiebolag Övriga ej fåmans eller stora aktiebolag Stora aktiebolag Total Ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Totalundersökt E.F Totalundersökt B.F Övriga E.F Övriga B.F Total Övriga S2:or Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Totalundersökt Handelsbolag Stratum Stratumnummer Urvalsram Urvalsstorlek Totalundersökt Övriga Total

9 3 Bearbetning 3.1 Inledning Ett flertal blanketter från RSV innehåller felaktigheter t.ex. summeringar som inte är korrekta. Genom ett gransknings- och rättningsprogram rättar SCB åtskilliga av dessa blanketter. Detta program är skrivet i SAS. Det finns ett program per företagsform och vid en utskrift på papper omfattar ett granskningsoch rättningsprogram ca 100 sidor. Varje register innehåller ca 300 variabler som kontrolleras på olika sätt. Deklarationsblanketten består av balansräkning, resultaträkning och skattemässiga justeringar. De skattemässiga justeringarna är viktiga för att ett företags inkomst av näringsverksamhet skall kunna fastställas. Utifrån det redovisade resultatet enligt räkenskapsschemat korrigeras här bl.a. intäkter som är bokförda men inte skattepliktiga och kostnader som är bokförda men inte avdragsgilla. Efter dessa korrigeringar redovisas slutligen företagets överskott respektive underskott. Dessa två variabler skall sedan föras in på blankettens första sida. Istället för att utnyttja dessa två variabler på framsidan utnyttjas variablerna från skattedatabasen på RSV där den slutliga skatten registreras. Överskottet respektive underskottet enligt sluttaxeringen ändrar SCB aldrig på utan dessa fungerar som ett facit i granskningen. 3.2 Granskning Granskningen inleds med en kontroll av vilka poster som saknar balansräkning, resultaträkning eller skattemässiga justeringar. Dessa företag definieras från och med inkomståret 1999 som vilande. Tidigare underkändes dessa företag. De poster som ej definierats som vilande går in i det egentliga granskningsprogrammet. Granskningsprogrammet går igenom varje del av deklarationsblanketten för sig. En kontroll inleds med att alla blanketter som är korrekt summerade i de olika delarna godkänns. Därefter undersöks de blanketter som inte klarat av summeringskontrollerna. Här är det viktigt att ta reda på varför vissa summeringar inte stämmer. Många gånger måste man granska enskilda blanketter manuellt och undersöka om det finns feltyper som återkommer i många blanketter. Sådana feltyper rättas genom att ett kommando, som utför en korrigering för alla företag med denna typ av fel, skrivs in i programmet. Se bilaga 5 för en översikt av de olika kontrollerna. Felsummeringar, skrivfel och taxeringsändringar som ej korrigerats i SRU (databasen från RSV) är vanliga fel i materialet. Rättningsprogrammet kontrollerar t.ex. att olika summeringar är korrekta. För ej godkända poster finns ett stort 9

10 antal kontroller som möjliggör maskinell rättning. Då t.ex. ett belopp uppenbart har hamnat i fel ruta flyttas värdet till den rätta rutan. Inga manuella rättningar görs i detta skede. Sedan inkomståret 1999 läggs differensen från felsummerade balansräkningar och skattemässiga justeringar i en skapad variabel kallad vx-variabel. Genom detta kan fler företag godkännas. Varje rättning som görs tilldelas en rättningskod. Poster som innehåller fel som inte kan rättas tilldelades en felkod. I bilaga 6 redovisas de olika felkoder som används. Rättningar som SCB gör är förmodligen sådana rättningar som Skattemyndigheten har gjort utan att dessa har korrigerats i SRU. I bilaga 7 beskrivs hur avstämning av balansräkningen görs. 3.3 Granskning tillbaka i tiden För de godkända företagen som är med i 2000 års urval hämtas också SRUuppgifter för 1999 och Dessa granskas med de årens granskningsprogram. Då hänsyn tas till tidigare års uppgifter blir urvalsstorleken mindre bl.a. på grund av att vissa företag från 2000 ej var bildade 1999 respektive Enskilda näringsidkare är granskade ett år tillbaka och handelsbolagen är för komplexa för att granskas tillbaka i tiden. Urvalen med godkända deklarationer 1999 och 1998 viktas för att motsvara 2000 års total. Bortfallet antas vara slumpmässigt och uppräkningen görs proportionellt utifrån stratumstorleken. Alla företag inom ett stratum och år tilldelas en och samma vikt. Det är 2000 års material som används och viktas men företagen skall ha funnits och godkänts tillbaka i tiden. Tabell års urval med godkända företag samt urvalet med hänsyn till vilka företag som fanns och godkänts tidigare år Företagsform Urvalsstorlek före granskning Urval som granskats och godkänts 2000 Företag i 2000 års urval som även fanns 1999 och som godkänts Företag i 2000 års urval som fanns både 1999 och 1998 och som godkänts Aktiebolag Ekonomiska föreningar Enskilda näringsidkare finns ej 10

11 4 Viktsystem 4.1 Inledning Vikten används för att räkna upp värdet i variablerna så att slutsatser kan relateras till hela populationen. Vid beräkning av vikterna görs ett antagande att bortfallet är slumpmässigt och en uppräkning görs proportionellt. Därefter görs en bedömning av kvaliteten. Varje företag inom samma stratum tilldelas samma vikt. Uppräkningsvikt: N h / n h N h = stratumpopulation n h = stratumurval 4.2 Generell beskrivning av viktsystemet Uppräkning görs för att urvalet skall motsvara hela populationen (rikets alla företag inom en företagsform) och görs vid fyra olika tillfällen; granskat material där även underkända företag ingår, granskade och godkända företag 2000, granskade och godkända företag både 2000 och 1999 samt granskade och godkända företag 2000, 1999 och Den första varianten där både godkända och underkända företag ingår räknas upp med en vikt som benämns BVIKT1. Vikten som används där endast godkända företag ingår 2000 benämns BVIKT2. Vikten för granskade och godkända företag både 2000 och 1999 benämns BVIKT3 samt granskade och godkända företag 2000, 1999 och 1998 benämns BVIKT4. För att rätt företag skall knytas samman med rätt vikt skapas en variabel som kallas BPOP. BPOP = 1 matchar mot BVIKT1, BPOP = 2 mot BVIKT2 och så vidare. Vill man t.ex. undersöka enbart godkända företag 2000 väljs BVIKT2 och BPOP > Viktsystemet för enskilda näringsidkare Efter urvalet granskas alla blanketter (N1, N1A, N2 och N2A) och härvid kan en eller flera blanketter komma att underkännas i en koncern. För att kompensera bortfallet har en efterstratifiering gjorts av enskilda näringsidkare. Stratifieringen har beräknats efter antal personer i koncernen och vik- 11

12 ten har bestämts utifrån detta. Fyra stratum och fyra vikter har skapats för enskilda näringsidkare. Tabell 4.1 Efterstratifiering av enskilda näringsidkare Stratum Antal personer Antal i ramen Antal i urvalet > Stratumindelningen har endast används för att bildandet av vikter för de godkända blanketterna. Vikterna har bildats enligt följande: BVIKT2 = Nh/ nhg * rhi / rhgi BVIKT2 Uppräkningsfaktor för godkända koncerner 1999 Nh Antalet koncerner i urvalsramen för stratum h nhg Antalet godkända koncerner i urvalsramen för stratum h. För att godkännas skall minst en blankett vara godkänd för koncernen rhi Antalet personer tillhörande koncern i för stratum h rhgi Antal godkända personer tillhörande koncern i för stratum h. För att personen skall godkännas skall det finnas minst en godkänd blankett för personen. För att få vikter för de som godkänts när man haft med uppgifter för både år 99 och år 98 har vikterna bildats enligt följande: BVIKT3 = Nh/ nhg * rhi / rhgi BVIKT3 Uppräkningsfaktor för godkända koncerner 1999 och 1998 Nh Antalet koncerner i urvalsramen för stratum h nhg Antalet godkända koncerner i urvalsramen för stratum h. För att godkännas skall minst en blankett vara godkänd för koncernen 99 och minst en blankett vara godkänd för koncernen år 98 eller koncernen skall vara godkänd 99 men inte finnas i materialet för 98 rhi Antalet personer tillhörande koncern i för stratum h rhgi Antal godkända personer tillhörande koncern i för stratum h. För att personen skall godkännas skall det finnas minst en godkänd blankett för personen både år 98 och år 99 eller så skall personen saknas 98 men finnas med

13 4.4 Viktsystemet för handelsbolag Vikterna för bortfallet har skapats dels genom separata vikter för varje blankett och dels genom ett gemensamt viktsystem för alla blanketter. Några vikter tillbaka i tiden finns inte för handelsbolagen. A. Separata vikter för varje blankettsort Dessa vikter har getts namnet BVIKT2B och har beräknats så här: S4 blanketten BVIKT2B = N h / n hg BVIKT2B N h n hg Uppräkningsfaktor för godkända företag Antal företag i stratumpopulationen Antal godkända företag i stratumurvalet Tabell 4.2 Handelsbolag: Urvalsram, urvalsstorlek och antal godkända företag efter granskning Stratum Urvalsram Urvalsstorlek Antal godkända Totalundersökt Övriga Total N3A blanketten Här har vikten skapats på följande sätt: BVIKT2B = (N h / n h ) * (m ha / m hag ) * (r ha / r hag ) BVIKT2B N h n h m ha m hag r ha r hag Uppräkningsfaktor för godkända N3A blanketter inom ett företag Antal företag i stratumpopulationen Antal företag i stratumurvalet Antal företag med en eller flera N3A blanketter Antal företag med minst en godkänd N3A blankett Antal N3A blanketter för företaget Antal godkända N3A blanketter för företaget Tabell 4.3 Handelsbolag: Antal företag med en eller flera N3A blanketter före och efter granskning Stratum Urvalsstorlek Antal företag med en eller Antal företag med minst flera N3A blanketter en godkänd N3A blankett Totalundersökt Övriga Total

14 N3B blanketten Vikten har skapats på samma sätt som för N3A: BVIKT2B = (N h / n h ) * (m hb / m hbg ) * (r hb / r hbg ) BVIKT2B N h n h m hb m hbg r hb r hbg Tabell 4.4 Uppräkningsfaktor för godkända N3B blanketter inom ett företag Antal företag i stratumpopulationen Antal företag i stratumurvalet Antal företag med en eller flera N3B blanketter Antal företag med minst en godkänd N3B blankett Antal N3B blanketter för företaget Antal godkända N3B blanketter för företaget Handelsbolag: Antal företag med en eller flera N3B blanketter före och efter granskning Stratum Urvalsstorlek Antal företag med en eller Antal företag med minst flera N3B blanketter en godkänd N3B blankett Totalundersökt Övriga Total B. Gemensamt viktsystem för alla blanketter För att kunna göra skattningar för hela företaget har ett viktsystem tagits fram som förutsätter att företaget (blankett S4) är godkänt och att minst en andelsblankett (N3A eller N3B) är godkänd. Dessa vikter har getts namnet BVIKT2T. S4 blanketterna För att företaget skall betraktats som godkänt måste det dels ha blivit godkänt i kontrollprogrammet och dessutom måste det finnas minst en godkänd N3A eller N3B blankett för företaget. Vikterna skapas sedan genom att den ursprungliga urvalsstorleken n ersätts med n hs dvs.: BVIKT2T = N h / n hs BVIKT2T N h n hs Uppräkningsfaktor för godkända företag med minst en godkänd N3A eller N3B blankett Antal företag i stratumpopulationen Antal godkända företag i urvalet som dessutom har minst en godkänd N3A eller N3B blankett Tabell 4.5 Handelsbolag: Urvalsram, urvalsstorlek och antal godkända företag med minst en godkänd N3A eller N3B blankett Stratum Urvalsram Urvalsstorlek Antal godkända Totalundersökt Övriga Total

15 N3A och N3B blanketterna Samma vikt används för både N3A och N3B blanketterna. För att blanketten skall användas i beräkningarna måste företaget vara godkänt och det måste finnas någon godkänd N3A eller N3B blankett för företaget. Vikten bildas på följande sätt: BVIKT2T = N h / n hs * ((r ha + r hb ) / (r hag + r hbg )) BVIKT2T N h n hs r ha r hag r hb r hbg Uppräkningsfaktor för en godkänd N3A eller N3B blankett förutsätter att företaget är godkänt Antal företag i stratumpopulationen Antal godkända företag i urvalet som dessutom har minst en godkänd N3A eller N3B blankett Antal N3A blanketter för företaget Antal godkända N3A blanketter för företaget Antal N3B blanketter för företaget Antal godkända N3B blanketter för företaget 15

16 5 Kommentarer Tack vare FRIDA kan kvalificerade simuleringar göras som bygger på mikrodata från en verklighetsbaserad databas. Klusterbildningen av enskilda näringsidkare är unik. Ingen annanstans förekommer en sådan sammanlänkning. Även om det finns vissa svagheter med FRIDA så är det en unik databas med många användningsområden. Alternativet, som det ser ut idag, är ingen databas alls. Deklarationsblanketterna ändras mer eller mindre varje år vilket innebär att företagen inte får någon rutin i att fylla i blanketten. Många fel beror med stor sannolikhet på dessa problem. Kvaliteten på deklarationen skulle kunna bli bättre om blanketterna förblev oförändrade under några år i rad. Vissa brister finns i grundmaterialet, SRU. Det händer att Skattemyndigheten inte alltid gör justeringar i SRU där så borde ske. Det beror framför allt på att uppdateringar måste göras även i ett annat system som ligger till grund för rätt debitering, vilket av naturliga skäl prioriteras av skattemyndigheten. Dock har upprättningar och justeringar sedan inkomståret 1996 gjorts i mycket större utsträckning än tidigare år. Det beror på att användandet av RSV:s kontrollsystem som bl.a. bygger på uppgifterna i SRU har ökat. Fortfarande ligger dock en mängd felaktigheter kvar i det material som levereras till SCB. Det allra bästa vore givetvis att grundmaterialet var av god kvalitet. Om skattemyndigheten förde in alla justeringar och rättningar av deklarationerna i SRU-databasen direkt så skulle dubbelarbete med granskning inte behövas. SCB:s arbete skulle då enbart gälla stratifiering, urval och viktning. Andra funderingar är om det finns många företag som inte lämnat in sin deklaration. Då är det viktigt att se till vilken användning och vilket behov användaren har av databasen. Antag att ett antal företag inte har lämnat in sina deklarationer och alltså inte ingår i databasen. Dessa utgör således ett bortfall. Om användaren framför allt skall använda registren för att simulera taxeringsmässiga effekter kan det vara en fördel att endast de företag som brukar deklarera finns med. Att det finns företag som inte lämnar in sin deklaration är i sig ett problem, men kanske inte i det här sammanhanget. Ett sätt att utvärdera FRIDA är att använda olika prognoser eller simuleringsmodeller. Att studera kvaliteten på FRIDA genom att jämföra prognos och det faktiska utfallet skulle kunna ge indikation på FRIDA:s kvalitet. Men det skulle vara svårt att avgöra vad som beror på kvaliteten på FRIDA och vad som beror på modellen. Om prognosen slog fel skulle detta även kunna bero på modellens utformning. En jämförelse av simuleringar som gjorts dels på granskat material, dels på ej granskat material, som i sin tur jämförs med det faktiska utfallet vore också intressant att studera. Hur stor effekt gör granskningsarbetet? 16

17 Alla urval har dragits med målsättningen att få ett 95-procentigt konfidensintervall för skattningar av totaler på ± 2 procent. 5 För de ej rättade urvalen uppnås denna målsättning för de flesta variabler, dock kan det finnas problem för vissa sällan förekommande variabler. Precisionen efter granskning har undersökts för aktiebolagen, en jämförelse av den granskade ramen granskad mot det granskade urvalet. Urvalet höll samma kvalitet som före granskningen. Vår ambition är att även undersöka precisionen efter granskning i de andra företagsformerna. 5 Särndal, Swensson, Wretman (1992) s 55 17

18 Referenser Andersson, J.-O., Ekström, C., Gabrielsson, A., Jansson, E., (1993). Redovisning och beskattning. Liber-Hermods, Malmö Bailar, B. (1983). Error Profiles: Uses and Abuses. Statistical Methods and the Improvement of Data Quality Särndal, C.E., Swensson, B. Och Wretman, J. (1992). Model Assisted Survey Sampling. Springer-Verlag, New York Thomasson, J., Larson, O., Rohlin, L. (1990). Den nya affärsredovisningen. Liber, Malmö 18

19 Bilagor Bilaga 1 Företagsformer Här följer en beskrivning av de olika företagsformer som FRIDA består av. Aktiebolag: En eller flera personer (fysiska eller juridiska) kan driva ett aktiebolag om de tillsammans satsar ett eget kapital. Aktiebolaget är en egen juridisk person och ägarna är inte personligen ansvariga för bolagets skulder. Ekonomiska föreningar: Fem personer eller fler kan driva ekonomisk verksamhet i form av en ekonomisk förening. Föreningen måste ha som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Reglerna för ekonomisk förening liknar till stora delar dem som gäller för aktiebolag. Enskilda näringsidkare: Ägaren och företaget betraktas som samma person och ägaren är personligen ansvarig för företagets skulder. Handelsbolag: Två eller flera personer (fysiska eller juridiska) kan driva ett företag som handelsbolag. Handelsbolaget är en juridisk person som är skild från ägarna men om bolaget skulle gå i konkurs är dock ägarna ansvariga för de skulder som bolaget inte kan betala. 19

20 Bilaga 2 Beskrivning av deklarationsblanketterna Här följer en beskrivning av de deklarationsblanketter som levereras av Riksskatteverket (RSV) och som, efter urval, FRIDA består av. Aktiebolag: S2 K10 Särskild självdeklaration för aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. Består av en taxeringsdel och en del med balans- och resultaträkning. Uppgifter från delägare m.fl. i fåmansbolag. Ekonomiska föreningar: S2 Samma blankett som för aktiebolagen. Enskilda näringsidkare: N1 Inkomst av näringsverksamhet utan årsbokslut* - huvudblanketten. N1A Inkomst av näringsverksamhet utan årsbokslut*. Används då företaget har fler än en verksamhet. Slutresultatet förs in på N1 blanketten. N2 Inkomst av näringsverksamhet med årsbokslut* - huvudblanketten. N2A Inkomst av näringsverksamhet med årsbokslut*. Används då företaget har fler än en verksamhet. Slutresultatet förs in på N2 blanketten. N6 Bilaga till N1 och N2 som behandlar räntefördelning och expansionsmedel. Handelsbolag: S4 N3A N3B Näringsuppgifter för handelsbolag. Består av en taxeringsdel och en del med balans- och resultaträkning. Andel i handelsbolag - fysisk person och dödsbon Andel i handelsbolag - juridisk person (ej dödsbon) * Företag med en årsomsättning som uppgår till mer än 20 gånger basbeloppet är skyldiga att upprätta ett årsbokslut. 20

Företagsregister och individdatabas (FRIDA)

Företagsregister och individdatabas (FRIDA) Företagsregister och individdatabas (FRIDA) 2003 HE0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 NR/SIM-Ö 2010-11-17 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt

Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik ur SCB:s Företagsregister och Individdatabas (FRIDA) Befolknings- och välfärdsstatistik Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik

Läs mer

Företagsregister och individdatabas (FRIDA)

Företagsregister och individdatabas (FRIDA) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Företagsregister och individdatabas (FRIDA) 2009 HE0105 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

FRIDA. Statistiska centralbyrån SCBDOK (11) HE0105. Innehåll

FRIDA. Statistiska centralbyrån SCBDOK (11) HE0105. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) FRIDA 2011 HE0105 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig... 2 0.5

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105 NR/OEM-Ö 2016-10-27 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Inkomstdeklaration 2 Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. - taxeringen 2009

Inkomstdeklaration 2 Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. - taxeringen 2009 Inkomstdeklaration 2 Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. taxeringen Kalenderår 2008 Namn (firma) adress Räkenskapsår Fr.o.m. T.o.m. Senast den 4 maj ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Belopp anges

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Skatteverket Anette Jaldell

Skatteverket Anette Jaldell Skatteverket Anette Jaldell Deklarera Enskild Näringsverksamhet 1 Förenklat årsbokslut NE-blanketten 2 Enskild firma Ansvarar själv för företagets skulder Ska registreras hos Skatteverket (även hos Bolagsverket

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se 2000 Dags att deklarera på Förenklad självdeklaration Vanliga frågor När får jag skatteåterbäringen? Läs på sidan 22. Jag kommer att få underskott på skattekontot, dvs. kvarskatt, på högst 20 000 kr. Hur

Läs mer

Skatteverket. Anette Jaldell. Förenklat årsbokslut. NE-blanketten. Deklarera Enskild Näringsverksamhet

Skatteverket. Anette Jaldell. Förenklat årsbokslut. NE-blanketten. Deklarera Enskild Näringsverksamhet Skatteverket Anette Jaldell Deklarera Enskild Näringsverksamhet Förenklat årsbokslut NE-blanketten 1 Enskild firma Ansvarar själv för företagets skulder Ska registreras hos Skatteverket (även hos Bolagsverket

Läs mer

Inkomstdeklaration, hälftenägare till handelsbolag 2015

Inkomstdeklaration, hälftenägare till handelsbolag 2015 Inkomstdeklaration, hälftenägare till handelsbolag 2015 Lena Hansson är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelbolagsform. Handelsbolaget är en juridisk person som ska lämna

Läs mer

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga

Läs mer

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 HE0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

SKV 271 utgåva 10. Teknisk beskrivning inkomståret 2003 för redovisning med ADB-medium FELMEDDELANDEN (SRU)

SKV 271 utgåva 10. Teknisk beskrivning inkomståret 2003 för redovisning med ADB-medium FELMEDDELANDEN (SRU) SKV 271 utgåva 10 Teknisk beskrivning inkomståret 2003 för redovisning med ADB-medium FELMEDDELANDEN (SRU) 2004-02-22 INK3S Inkomstdeklaration 3, sid 2 och 4 FÖRORD Uppgifter om inkomst av näringsverksamhet

Läs mer

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse hur kapitalunderlagen har beräknats. Siffror i ring se bifogade upplysningar på sidan 5. A. Räntefördelning kapitalunderlag Vid denna beräkning

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt (credit) Hjälpblankett för privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt (credit) Hjälpblankett för privatpersoner Avräkning av utländsk skatt (credit) Hjälpblankett för privatpersoner Innan inkomst och skattebeloppen förs in på sidorna 15 ska eventuell progressionshöjning och alternativ exempt ha beaktats (SKV 2702)

Läs mer

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Behöver du fördjupa dig i din avstämning?

Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Börja alltid med att följa dokumentet/checklistan med årsskiftesrutiner och använd detta avstämningsdokument om du behöver fördjupa dig i varför din avstämning

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse hur kapitalunderlagen har beräknats. Siffror i ring se bifogade upplysningar på sidan 5. Beräkning

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

Offentligt ägda företag

Offentligt ägda företag Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Offentligt ägda företag 2013 OE0108 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2007:1409 Utkom från trycket den 28 december 2007 utfärdad den 18 december 2007. Enligt riksdagens

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Behöver du fördjupa dig i din avstämning?

Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Börja alltid med att följa checklistan som finns i dokumentet Årsskiftesrutiner och använd detta avstämningsdokument om du behöver fördjupa dig i varför din avstämning

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Ottsjö. Landkod. 51 Aktie-/andelsinnehav (röstvärde) Utgående moms enligt sidan 3 * 109. Avdragsgill ingående moms * 110.

Ottsjö. Landkod. 51 Aktie-/andelsinnehav (röstvärde) Utgående moms enligt sidan 3 * 109. Avdragsgill ingående moms * 110. Sänd eller lämna deklarationen till SKATTEVERKET Skattekontoret i Östersund 831 87 Östersund Inkomstdeklaration 2 24 Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. - taxeringen 55638-5626 M Bokslutsdatum enligt

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2015, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) OE0701. Innehåll

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2015, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) OE0701. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2015, beskattningsår 2014 OE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Instruktion för hur du fyller i din NE-bilaga manuellt i e- tjänsten Inkomstdeklaration 1

Instruktion för hur du fyller i din NE-bilaga manuellt i e- tjänsten Inkomstdeklaration 1 Instruktion för hur du fyller i din NE-bilaga manuellt i e- tjänsten Inkomstdeklaration 1 Här hittar du en instruktion för hur du fyller i din NE-bilaga manuellt i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1. Observera

Läs mer

Manual program DPR SRU tax10

Manual program DPR SRU tax10 Manual program DPR SRU tax10 Ett program som skapar korrekta SRU-koder till 2010 års taxering Bakgrund I 2008 års taxering har Skatteverket gjort en omfattande blankettöversyn. I tax 2010 är blanketterna

Läs mer

Kommunägda företag 2004

Kommunägda företag 2004 Kommunägda företag 2004 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Endast företag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:684 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 46 1 mom.,

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

Så registrerar du ditt företag

Så registrerar du ditt företag Så registrerar du ditt företag Tycker du att det verkar krångligt att starta företag? Lugn. De här sidorna förklarar exakt hur du registrerar företaget och får en F-skattsedel. Följer du guiden är du klar

Läs mer

Så fyller Du i blanketten

Så fyller Du i blanketten Så fyller Du i blanketten Undersökningen Företagens ekonomi består av tre olika delar Resultaträkning, Materiella anläggningstillgångar och Aktier. Ert företag kan vara utvalt att besvara en, två eller

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv Oktober 2016 Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse 1. Sammanfattning och slutsats har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en analys av de aktiebolag

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

F- och SA-skatt. Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt

F- och SA-skatt. Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt F- och SA-skatt Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt Vad är preliminärskatt och vem ska betala den? Vårt svenska skattesystem bygger på att alla betalar en preliminärskatt under

Läs mer

Behöver du fördjupa dig i din avstämning?

Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Börja alltid med att följa dokumentet/checklistan med årsskiftesrutiner och använd detta avstämningsdokument om du behöver fördjupa dig i varför din avstämning

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder er 309 19 er 31 kap. IL prop. 1999/2000:2 Sammanfattning Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL och motsvarar i stort de äldre reglerna om eldsvådefonder och uppskov med beskattning av

Läs mer

Behöver du fördjupa dig i din avstämning?

Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Behöver du fördjupa dig i din avstämning? Börja alltid med att följa checklistan som finns i dokumentet Årsskiftesrutiner och använd detta avstämningsdokument om du behöver fördjupa dig i varför din avstämning

Läs mer

Uppsamling Flervalsdugga: Skrivsal: Laduvikssalen/Värtasalen Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: Läs detta först!

Uppsamling Flervalsdugga: Skrivsal: Laduvikssalen/Värtasalen Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: Läs detta först! Uppsamling Flervalsdugga: 2013-10-08 Skrivsal: Laduvikssalen/Värtasalen Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: 09.00-11.00 Läs detta först! Flervalsduggan innehåller 10 frågor. Kontrollera att du fått

Läs mer

Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. - taxeringen

Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. - taxeringen Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd. Skatteverket 0771567 567 Senast den 2 maj ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Information om hur man fyller i blanketten finns

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2016:887 Utkom från trycket den 11 oktober 2016 utfärdad den 29 september 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

8. Skapa register och validera kontrolluppgifter

8. Skapa register och validera kontrolluppgifter 8. Skapa register och validera kontrolluppgifter Skapa kontrolluppgifter VÄLJ ATT ARBETA I FÖREGÅENDE ÅR DATABASEN FÖR INKOMSTÅR 2016. Löneprogrammet hanterar kontrolluppgift KU10. Som arbetsgivare ska

Läs mer

6. Skapa kontrolluppgiftsregister

6. Skapa kontrolluppgiftsregister 6. Skapa kontrolluppgiftsregister Välj att arbeta i det föregående året databasen för inkomstår 2013. Löneprogrammet hanterar kontrolluppgift KU10. Som arbetsgivare ska du lämna kontrolluppgifter för alla

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Näringsverksamhet. med årsbokslut. Dags att deklarera. www.skatteverket.se. Innehåll

Näringsverksamhet. med årsbokslut. Dags att deklarera. www.skatteverket.se. Innehåll 2007 Dags att deklarera Näringsverksamhet med årsbokslut Innehåll Nyheter 3 N2 och N2A. Inkomst av näringsverksamhet med årsbokslut 5 N6. Räntefördelning och expansionsfond 12 N7. Övertagande av fonder

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Handelsbolag Blankett SD4. Blankett SD4, sidan 1

Handelsbolag Blankett SD4. Blankett SD4, sidan 1 Handelsbolag Blankett SD4 Handelsbolag är skattskyldiga för fastighetsskatt, avkastningsskatt och särskild löneskatt för anställda. För dessa skatter ska redovisning lämnas som en särskild självdeklaration.

Läs mer

Användarnytt Mamut Skatt Norstedts Start 2011.C.1 Mamut Skatt Norstedts Standard 2011.C.1

Användarnytt Mamut Skatt Norstedts Start 2011.C.1 Mamut Skatt Norstedts Standard 2011.C.1 Användarnytt Mamut Skatt Norstedts Start 2011.C.1 Mamut Skatt Norstedts Standard 2011.C.1 Välkommen till version 2011.C.1 av Mamut Skatt Norstedts. Mamut Skatt Norstedts Start 2011.C.1 och Mamut Skatt

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Deklarera senast den 2 maj gärna på Internet, sms eller telefon. K4 avsnitt A, K10, K12 avsnitt B och K13.

Deklarera senast den 2 maj gärna på Internet, sms eller telefon. K4 avsnitt A, K10, K12 avsnitt B och K13. Skatteverket Inkomstdeklaration 1 Inkomståret 211 212 Lena Hansson I "Dags att deklarera" får du svar på de flesta av dina frågor. Deklarera senast den 2 maj gärna på Internet, sms eller telefon Person/Organisationsnummer

Läs mer

Taxeringsutfallet Taxeringsåret 2010; inkomståret 2009

Taxeringsutfallet Taxeringsåret 2010; inkomståret 2009 Taxeringsåret 2010; inkomståret 2009 OE0701 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig 0.5 Statistikproducent

Läs mer

Avsluta företag Enskild näringsverksamhet Försäljning Försäljningen ska tas upp till beskattning

Avsluta företag Enskild näringsverksamhet Försäljning Försäljningen ska tas upp till beskattning Avsluta företag... 7 1 Enskild näringsverksamhet... 8 1.1 Försäljning... 8 1.1.1 Försäljningen ska tas upp till beskattning... 8 1.1.2 Anmäl avregistrering till Skatteverket... 9 1.1.3 Betala rätt preliminär

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

FUSIONSPLAN. 3. Alla av fusionen föranledda kostnader skall bäras av moderbolaget.

FUSIONSPLAN. 3. Alla av fusionen föranledda kostnader skall bäras av moderbolaget. FUSIONSPLAN Undertecknade Övningsbolaget AB, 556789-1234, moderbolaget, med säte i Nyköping, och Övningsbolaget Invest AB, 556679-1234, dotterbolaget, med säte i Nyköping, har denna dag upprättat en fusionsplan

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

Skatteregler för delägare i handelsbolag

Skatteregler för delägare i handelsbolag SKV 299 utgåva 15 Skatteregler för delägare i handelsbolag med deklarationsanvisningar Taxeringsår 2010 Den här broschyren vänder sig till delägare i handels- och kommanditbolag fysiska och juridiska personer

Läs mer

Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Organisationsnummer

Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Organisationsnummer Skatteverket 0771567 567 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Namn (firma), adress Fr.o.m. M Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyrerna Skatteregler för ideella föreningar, SKV 324

Läs mer

Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Organisationsnummer

Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Organisationsnummer Skatteverket 0771567 567 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Namn (firma), adress Fr.o.m. M Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyrerna Skatteregler för ideella föreningar, SKV 324

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Lisa Bergström är författare och har inkomst av tjänst som författare, dramaturg, regissör, översättare och lärare. Utöver dessa inkomster har hon royaltyersättningar

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

Avstämningar inför årsskiftet 2016/2017

Avstämningar inför årsskiftet 2016/2017 Avstämningar inför årsskiftet 2016/2017 Förbered dig i god tid inför årsskiftet. För att kunna rapportera kontrolluppgifter till Skatteverket är det viktigt att du går igenom vissa inställningar. Redan

Läs mer

GAMLA STUDIEORDNINGEN

GAMLA STUDIEORDNINGEN Flervalsdugga: 2014-02-26 Skrivsal: Ladu/Värta Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: 15.00 17.00 GAMLA STUDIEORDNINGEN Läs detta först! Denna flervalsdugga gäller dig som går på gamla studieordningen.

Läs mer

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 401

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 401 Egenavgifter 401 26 Egenavgifter Sammanfattning Egenavgifter är en del av de socialavgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (SAL). Socialavgifter enligt SAL utgörs av arbetsgivaravgifter enligt

Läs mer

Användarnytt Norstedts Skatt Proffs 2009.4

Användarnytt Norstedts Skatt Proffs 2009.4 Användarnytt Norstedts Skatt Proffs 2009.4 Ann-Charlotte Salander - Produktchef I version 2009.4 är programmet fortsatt uppdaterat för taxeringen 2009. Nyheter i version 2009.4. Beräkningshjälp till schablonintäkt

Läs mer

Aktiebolag m.fl. och delägare i fåmansföretag Blankett SD2

Aktiebolag m.fl. och delägare i fåmansföretag Blankett SD2 Aktiebolag m.fl. och delägare i fåmansföretag Blankett SD2 Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. är alltid deklarationsskyldiga oavsett inkomstens storlek. Det innebär att deklaration ska lämnas om t.ex.

Läs mer

Dags att starta eget?

Dags att starta eget? Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 462 utgåva 2 Skattemyndigheten informerar Dags att starta eget? Funderar du på att starta eget företag? Varje dag startas över hundra företag i Sverige. I denna broschyr

Läs mer

Deklarera senast den 2 maj gärna på Internet, sms eller telefon. Belopp i kronor 03 75 000 05. K4 avsnitt A, K10, K12 avsnitt B och K13.

Deklarera senast den 2 maj gärna på Internet, sms eller telefon. Belopp i kronor 03 75 000 05. K4 avsnitt A, K10, K12 avsnitt B och K13. Skatteverket Inkomstdeklaration 1 Inkomståret 211 212 Thomas Svensson I "Dags att deklarera" får du svar på de flesta av dina frågor. Deklarera senast den 2 maj gärna på Internet, sms eller telefon Person/Organisationsnummer

Läs mer

Så fyller Du i blanketten

Så fyller Du i blanketten Så fyller Du i blanketten Undersökningen Företagens ekonomi består av fyra olika delar: Resultaträkning, Balansräkning, Materiella anläggningstillgångar och Aktier. För de flesta rader i blanketten finns

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. SKV 0 utgåva F- och SA-skatt Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt Preliminär inkomstdeklaration Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Beskattningsår Person-/Organisationsnummer

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

Svensk økonomisk nasjonalrapport

Svensk økonomisk nasjonalrapport Svensk økonomisk nasjonalrapport Beskattning av småföretag och illustration av småföretagens betydelse i Sverige * Svensk nationalrapport till NSFR möte i Lund, Sverige 29 och 30 oktober, 2003 Tobias Lindhe

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

Produktbeskrivning F8_Bolagsinformation

Produktbeskrivning F8_Bolagsinformation 2015-10-03 1 (11) Produktbeskrivning F8_Bolagsinformation Frågan ställs med organisationsnummer. Produkten visar en samling av uppgifter på företag. Gäller alla företagsformer. Visar enbart gällande uppgifter.

Läs mer

Skattemässiga avskrivningar på byggnader

Skattemässiga avskrivningar på byggnader INFORMATION FRÅN VITEC VITEC Skattemässiga avskrivningar på byggnader Till nyhetsdokument VITEC Affärsområde Fastighet www.vitec.se infofastighet@vitec.se Växel 090-15 49 00 GÖTEBORG: REDEG 1 B, 426 77

Läs mer

Konjunkturstatistik över vakanser (KV)

Konjunkturstatistik över vakanser (KV) Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 1 (16) Konjunkturstatistik över vakanser (KV) 2014 AM0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter 2 0.1 Ämnesområde 2 0.2 Statistikområde 2 0.3 SOS-klassificering 2 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Visma Eget Aktiebolag

Visma Eget Aktiebolag Visma Eget Aktiebolag Lathund för att du ska kunna se vad de olika transaktionerna som du registrerar i programmet påverkar i din deklaration. På sidan INK2R i programmet kan du också högerklicka i rutan

Läs mer