N O S LS L O TO: JAR FO Budget 2011 Flerårsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "N O S LS L O TO: JAR FO Budget 2011 Flerårsplan 2012-2013"

Transkript

1 FOTO: JARL OLSSON Budget 2011 Flerårsplan

2 1

3 Innehållsförteckning Sida Vision 3 Organisationsschema 4 Mandatfördelning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Planeringsförutsättningar och kommentarer 8 Verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning 19 Finansiella mål 21 Övergripande regler för budgetåret Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Driftbudgetsammandrag Kommentarer till driftsbudgeten 28 Nettokostnadsram per nämnd Investeringssammandrag per nämnd Kompensation kapitalkostnader 31 Kommentarer till investeringsbudgeten 32 Driftbudget 2011 andel av nettobudget 38 Investeringsbudget 2011 andel av nettoinvesteringsram 38 Nettoinvestering, Mkr 39 Låneskuld, Mkr 39 Resultatutveckling, Mkr 40 Utdebitering per skattekrona Folkmängd 1 januari respektive år 41 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret (inkl kommunfullmäktige) 42 Räddningstjänsten 43 Gatukontoret 46 Vatten- och avloppsverksamheten 48 Miljö- och byggnämnd 51 Fastighetsnämnden 52 Kommunrevisionen 56 Valnämnden 57 Utbildningsnämnden 58 Socialnämnden 62 Överförmyndaren 64 Finansförvaltningen 65 2

4 Vision 2020 En vision är en bild av någonting som man gärna vill förverkliga. Osby kommuns vision beskriver en önskan om var vi vill befinna oss, hur vi vill att det ska vara att leva, bo och verka i Osby kommun år Visionen pekar ut en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutvecklingen i Osby kommun. Visionen antogs i november 2008 av kommunfullmäktige. Osby kommun 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. 3

5 Osby kommuns organisationsschema 4

6 Mandatfördelning Parti Andel Mandat Arbetarpartiet - Socialdemokraterna 37,1% 16 Centerpartiet 17,3% 7 Moderata Samlingspartiet 14,5% 6 Sverigedemokraterna 12,9% 5 Kristdemokraterna 5,4% 2 Göingepartiet Kommunal Samling Miljöpartiet - de gröna Folkpartiet liberalerna 4,2% 2 4,2% 2 3,4% 1 Vänsterpartiet 1,0% 0 Övriga partier 0,0% 0 SUMMA 100% 41 5

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budgetförslag Erfarenheterna av finanskrisen gör oss försiktigare i bedömningen av tillväxt i ekonomin de närmaste åren. Skatteintäkterna i Osby kommun är helt beroende av hur sysselsättningen i Sverige som helhet utvecklas. Näringslivet i vår kommun, och därmed också sysselsättningen lokalt, har klarat sig ganska bra trots finanskrisens chockvågor över hela världen. Den öppna arbetslösheten ligger i Osby på 4,1 % och andelen arbetssökande i program för aktivitetsstöd 3,4 % (september 2010). Högre lärartäthet och fler förskolor Vårt budgetförslag innebär att Osby kommun beräknas upprätthålla en god ekonomisk hushållning även under planeringsperioden Budgetförslaget innehåller bland annat ökad lärartäthet i grundskolan och utbyggnad av flera nya förskoleavdelningar. Detta för att möta ökad efterfrågan på barnomsorg, men också för att minska antalet barn i förskolegrupperna. I samband med utbyggnaden ska möjligheter för att starta en utomhusförskola undersökas. Socialnämnden möter den kraftiga ökningen av försörjningsstöd med ett antal åtgärder som ska leda till att behovet av försörjningsstöd kan reduceras. Uttryckt i budgetramar för 2011 betyder det en nettomässig ökning för socialnämnden med 7,9 miljoner kr och för utbildningsnämnden en ökning med 6,7 miljoner kr. Tvärled och Pågatåg på gång Stora förbättringar av infrastrukturen är på väg att genomföras inom kommunen. Tvärleden blir klar sommaren 2011 och ska på sikt bli ny riksväg sträckan Karlshamn-Lönsboda-Osby- Visseltofta-Markaryd-Halmstad. Pågatågen kommer 2012, något försenade, till vår kommun på grund av bristande byggkapacitet i järnvägsbranschen. Vi bidrar med 15 miljoner kr till en ny tågstation i Killeberg. Det blir 2012 i princip timmestrafik med tåg i Killeberg och i Osby blir det inklusive utökade Öresundståg två tåguppehåll varje timma både söderut och norrut. Lönsboda berörs av den just påbörjade järnvägsutredningen, som syftar till nybyggnad av järnväg mellan Olofström och Sandbäck vid Blekinge kustbana. Vi hoppas att det i framtiden också kommer att gå Pågatåg på sträckan Älmhult-Lönsboda-Olofström-Karlshamn. Investeringar i vård, skola och trafiksäkerhet De närmast förestående stora investeringarna i budgetförslaget förutom Killebergs tågstation är om- och tillbyggnad av Rönnebacken med 36 nybyggda lägenheter samt ombyggnad och sanering av den fuktskadade delen av Klockarskogsskolan. Projektering av Örkenedskolans ombyggnad ingår också i förslaget till flerårsplan. Ett antal investeringar i cykelvägar och trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder finns även i budgetförslaget. Flerårsbudgeten omfattar sammanlagt 243 miljoner kr varav 61 miljoner kr år God ekonomisk hushållning Som en följd av de omfattande investeringarna beräknas kommunens låneskuld att öka med 100 miljoner kr under den kommande flerårsperioden. Osby kommun har kontroll över den ekonomiska situationen i flerårsperspektivet. Ekonomi och verksamheter ska bedrivas utifrån begreppet god ekonomisk hushållning. Resultatnivån ska uppfylla de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om. Kommunens kostnader ökar i snabbare takt än intäkterna. Det är nödvändigt att vi alla fortsätter arbetet med att anpassa, ompröva och effektivisera 6

8 verksamheterna för att kommunens ekonomiska situation skall kunna vara stark i ett långsiktigt perspektiv. Anders Pettersson Kommunstyrelsens ordförande 7

9 Planeringsförutsättningar och kommentarer Allmänt budget och lagstiftning God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting God ekonomisk hushållning är den lagstiftade grunden för en bra kommunal verksamhet både ur verksamhets- och finansiell synpunkt. Kommunallagen 8 kapitlet 1, kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Mål och riktlinjer ska finnas för god ekonomisk hushållning. Återställningstiden för negativa resultat är tre år och skall beslutas i samband med antagande av budgeten. Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat ska tas upp både i budget och årsredovisning. Upprättande av åtgärdsplaner ska ske vid negativa resultat. Revisionen ska bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsrapport. Sveriges kommuner och landsting tog fram en skrift Hushållning i lagens namn under 2005 som ger en bra grund för framtagande av den kommunala budgeten. Nämligen att kommuner och landsting i budgeten ska ange finansiella mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning, Vidare ska kommuner och landsting som har negativt resultat anta en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för överkonsumtionen. Nedan ges ett antal skäl för att ett positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning. (se skriften Hushållning i lagens namn ) Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. Beakta samtliga pensionsåtaganden Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar. Sysselsättning och skatteunderlag påverkat ekonomin. Konjunkturanpassat resultat. Resurser för utveckling. Balanskrav Staten har tillsatt en utredning Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Nuvarande lagstiftning avseende balanskravet innebär att intäkterna skall vara större kostnaderna varje år. Alla kommuner tappade ett stort skatteunderlag i samband med finanskrisen som började i augusti 2008 och som nu i långsam takt håller på att återhämta sig. Utredaren har till uppdrag att analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och med utgångspunkt för denna analys föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner t ex avseende den 8

10 kommunala balanskravet och i regelverket för den kommunala redovisningen. Utredaren skall dessutom lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Uppdraget skall redovisas senast den 15 september Enligt budget och flerårsplanen uppfyller Osby kommun SKL:s tolkning av balanskrav och även god ekonomisk hushållning under planeringsperioden. Budgetförutsättningar Budgeten bygger på kända ekonomiska förutsättningar per augusti Regeringen kommer under hösten att presentera budgetproposition för budget Eventuella beslut i samband med budgetpropositionen som innebär förändrade ekonomiska förutsättningar för kommunerna kommer att behandlas i tilläggsbudgeten våren år Kommunfullmäktige fattar beslut Budgetberedningens förslag till budget och flerårsplan färdigställdes och behandlas i kommunstyrelsen den 10 november Enligt vår tidplan skall nämndernas internbudget vara klara den 15 december. Analys av samhällsekonomin Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i Markonytt 3/2010( ) beskrivit en aktuell analys av samhällsekonomin enligt nedan Stark inhemsk återhämtning men fortsatt måttlig internationell tillväxt Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir BNP-tillväxten hög, närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet sjunker också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget igen. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av 9

11 ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommuner respektive landsting sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,1 4,5 3,9 3,4 3,4 Arbetade timmar* 2,6 1,4 1,0 0,8 0,8 Arbetslöshet** 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5 Timlön 3,1 1,2 2,9 3,3 3,6 KPI 0,3 1,1 1,6 2,1 2,4 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Procent av arbetskraften. Regeringens bedömning av samhällsekonomin Regeringen presenterade budgetpropositionen för 2011 i oktober. Eventuella förändringar i kommunens ekonomiska förutsättningar utifrån budgetpropositionen kommer att behandlas i tilläggsbudgeten våren Det kommunala skatteunderlaget SKL:s cirkulär 10:60 Den 9 september publicerade Skatteverkets det andra preliminära taxeringsutfallet för inkomståret Det baserades på 99,0 procent av deklarationerna och visade en ökning av de beskattningsbara inkomsterna på 1,3 procent jämfört med Skatteverkets prognos i de preliminära utfallen brukar underskatta det slutliga utfallet. Det preliminära utfallet ger därmed inte skäl för ändring av vår bedömning från augusti, en ökning med 1,5 procent. Efter en svag ökning av skatteunderlaget år tilltar ökningstakten de närmaste åren (tabell 2). Men den ser ändå inte särskilt imponerande ut, år 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under 2000-talet. Den lägre tillväxttakten än den vi vant oss vid historiskt beror till stor del på en lägre löneökningstakt. I reala termer, det vill säga sett till hur mycket mer verksamhet som kommuner och landsting kan finansiera med skattepengar utan att ändra skattesats, växer därför skatteunderlaget ändå avsevärt. Då är ökningstakten i slutet av perioden i paritet med de bästa åren hittills under 2000-talet, rekordåret 2007 undantaget. Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan och som presenteras utförligt i MakroNytt nr 3/2010. Den svaga utvecklingen 2009 förklaras av att antalet arbetade timmar minskade som en följd av lågkonjunkturen. Nu har en konjunkturåterhämtning inletts men det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli så stor. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år. Pensionsinkomsterna bromsas också under flera år för att säkerställa att APfondens tillgångar tillsammans med framtida pensionsavgifter ska täcka pensionsskulden. 10

12 Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt i procent samt bidrag från olika komponenter i procentenheter Summa exkl regelförändringar, % 1,8 2,5 3,0 3,9 4,4 Summa, % 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 Bidrag till förändringen, procentenheter Timlön 2,4 0,9 2,2 2,6 2,8 Sysselsättning 2,2 1,1 0,8 0,6 0,6 Sociala ersättningar 2,0 0,3 0,0 0,7 1,0 Övriga inkomster 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,7 0,6 0,2 0,2 0,2 Real skatteunderlagstillväxt, % 0,4 0,0 1,0 1,4 1,7 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Uppgifter från Skatteverket om de lönesummor som rapporteras in till skattekonton är en bra indikator på den beskattningsbara lönesumman. Den ligger också till grund för nationalräkenskapernas lönesumma. Uppgifterna från Skatteverket visar betydligt mindre ökning av lönesumman de första sju månaderna 2010 än vad som motsvaras av statistik över arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna och Medlingsinstitutets statistik över timlöner under samma period. I skatteunderlagsprognosen har vi utgått från de lönesummor som rapporteras in till skattekonton, vilket innebär avsevärt lägre timlöneökningar än vad Medlingsinstitutets statistik visar. Jämförelse med andra prognosmakare Skillnaderna mellan Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos och den prognos regeringen presenterade i årets Vårproposition är små när det gäller skatteunderlagets ökning och sammansättning (tabell 3). Åtminstone om man ser till hela perioden Den största skillnaden förklaras av att regeringen prognostiserade svagare skatteunderlagstillväxt 2009 än vad de preliminära taxeringsutfallen indikerar men var mer optimistisk beträffande utvecklingen Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, sep ,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 ESV, aug ,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 VP, apr ,0 1,9 3,3 4,1 4,4 15,5 SKL, aug ,5 1,8 2,8 3,9 4,3 15,1 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomistyrningsverket (ESV) prognostiserar större löneökningar och något större ökning av antalet arbetade timmar än SKL, men svagare skatteunderlagstillväxt. Förklaringen är att ESV:s prognos visar avsevärt svagare utveckling av pensionsinkomsterna, framförallt mot slutet av prognosperioden. 11

13 Osäkerhetsfaktorer i den ekonomiska planeringen Skatteintäkter/utjämning utgör de viktigaste intäktskällorna för kommunen (77% år 2009). I underlaget utgår vi ifrån Sveriges kommuners och landstings (SKL) bedömningar avseende skatte-/bidragsutvecklingen under den närmaste treårsperioden. Slutlig skatt avseende 2009 års inkomster är inte klara förrän i december 2010 och i december/januari 2010 fastställs även de statliga bidragen för Skatte- och bidragberäkningar utgår ifrån Sveriges kommuner och landstings beräkningar 17 augusti (cirkulär 2010:52). Uppdateringar utifrån antal invånare görs den 1 november. SKL återkommer med nya skatteunderlagsberäkningar fortlöpande avseende uppdateringar utifrån utjämningssystem, kommuninvånarantal mm. Personalkostnaderna är en stor andel av våra kostnader. År 2009 utgjorde personalkostnaderna 63 procent av de totala kostnaderna års löneförhandlingar blev klara under oktober månad och i budgetramarna ingår löneökningarna för år Nämnder/förvaltningar kompenseras i budgetramarna för ökade löner utifrån avtalsrörelsen. Budgetramarna kompenseras även för ökade fasta arvoden. De ökade arvodena kompenseras i budgetramar under år Detta innebär att i budgetförslaget finns budgeterat under oförutsett för 2011 löneökningar som fördelas efter genomförd avtalsrörelse. Dessutom är det budgeterat centralt för ökade arvoden år 2010 och Kapitalkostnader kompenseras enligt fastställd förteckning efter att investeringen är genomförd och anläggningen aktiverats i ekonomisystemet. Driftbudgeten, ramtilldelning Budgetprocessen Kommunstyrelsen beslutade om tidplan för 2010 års budgetarbete, De ekonomiska förutsättningarna utgår ifrån kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan Dessutom utökades de preliminära budgetramarna i flerårsplanen med 8,4 mkr i samband med att budgetanvisningarna antogs. Möjligheten gavs då de prognostiserade skatteintäkterna förbättrades under våren Som upptakt till 2010 års budgetarbete arrangerade kommunstyrelsen ett halvdags seminarium den 8 mars. Seminariedagen innehöll följande programpunkter: Pågående utredning om kostnadsutjämningssystemet som skall vara klar i april år Tommy Johansson KS ordförande i Östra Göinge kommun informerade om deras nya organisation. Målgruppen var nämndspresidier, förvaltningschefer och ekonomer. Budgetprocessen startade redan i samband med bokslutsgenomgångarna i februari då nämnder/styrelser lämnade information om kända förändringar i budgetförutsättningar som det inte tagits hänsyn till antagen flerårsplan Detta ledde till att de preliminära budgetramarna för socialnämnden (5,9 mkr), utbildningsnämnden (2,0 mkr) och 12

14 räddningstjänsten (0,5 mkr) utökades med totalt 8,4 mkr. Detta var möjligt utifrån att nya förbättrade skatteprognoser kommit under våren års budgetprocess har skett i nära dialog med nämnder och förvaltningschefer. Budgetberedningen träffade samtliga nämndspresidier, samt förvaltningschefer i september månad. Dessutom träffas samtliga presidier 4 gånger per år och de är ekonomi en av de fasta punkterna på dagordningen. Budgetramar En viktig förutsättning för att vårt ekonomistyrningsarbete (budget, redovisning och uppföljning) skall fungera är att nämnderna följer de riktlinjer som lämnas. Det innebär att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna skall följas, samt att åtgärder vidtas omgående då negativa avvikelser enligt uppföljningarna prognostiseras. Verksamhetens nettokostnader ökar med 3,4 % mellan budget 2010 och budget Under samma period beräknas skatter och bidrag öka med 4,2 %. I budget 2010 ingår dessutom en engångskonjunkturstöd från staten på 12,3 mkr. Eftersom de ekonomiska förutsättningarna ändrar sig snabbt kan kommunstyrelsen komplettera och förändra ramar och direktiv, dels under budgetprocessen och dels under innevarande budgetår. Principer beräkning av budgetramar 1. Budgetramarna är en nettokostnadsram avseende driftbudgeten, exklusive beräknade löneökningar. Löneökningar budgeteras centralt under finansförvaltningen och fördelas efter avslutade lönehandlingar. 2. De nettobudgetramar som kommunfullmäktige fastställer inkluderar kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar), men exklusive affärsdrivande verk (va-verk). Kapitalkostnader kompenseras enbart för de investeringsprojekt som är särskilt angivna i budgeten. 3. Justeringar har skett avseende de av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna i flerårsplanen Satsningar i budgeten, d v s ramutökningarna är huvudsak kopplat till utökade ramar för socialnämnden 7,9 mkr, utbildningsnämnden 6,7 mkr, gatukontor 1,9 mkr. Dessa ramutökningar är exklusive kompensation för löneökningar. Budgetramtekniken innebär att nämnderna har stor frihet till prioriteringar inom totalramen och de av kommunfullmäktige beslutade målen. Detta ger möjlighet till förändringar i nuvarande verksamheter, för att klara de givna ramarna. Verksamhetsförändringar, ändrad service mm skall tydligt redovisas i internbudgetramförslagen som skall vara fastställda av respektive nämnd den 15 december I nettokostnadsramen ingår även intäktssidan och möjlighet att justera taxor. Observera att vissa taxor skall beslutas av kommunfullmäktige. Investeringsbudgeten Nämndernas äskanden avseende investeringsbudgeten har varit högre än den flerårsplan som enligt anvisningarna skall vara vägledande för investeringsbudgeten. Budgetberedningen har i nära samarbete med förvaltningschefer och nämnder diskuterat förslag till investeringsbudget Investeringsförslaget uppgår till uppgår totalt till 221 mkr. (45 mkr 2011, 102 mkr 2012 och 73 mkr 20103). 13

15 Investeringsbudgeten redovisas och beslutas per projekt. Det är viktigt för vårt anläggningsregister att inventarier och anläggningsarbeten delas upp på olika tillgångsslag, för att respektive projekt skall få rätt avskrivningstider. Investeringsprocessen följer den av kommunstyrelsen antagna Principer för investeringshantering i Osby kommun (ks 6, ). Alla investeringar utförs inte det år som de budgeterats, vilket belastar nästa års budget i form av tilläggsbudget. Förslaget innebär att tilläggsbudgeten begränsas till 2,2 mkr per år. Ambitionen är att minimera tilläggsbudgeten. Budgetera projekten på rätt år och dela upp anslagen om investeringen pågår över flera år. Nämndsförslagen skall åtföljas av prioriteringar, bedömningar utifrån driftkostnadskalkyler mm. Vi har under flera år påtalat vikten av ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Målbeskrivningar Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade om vision 2020 i november Visionen skall vara vägledande för övrigt målarbete i kommunen och är en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutvecklingen i Osby kommun. Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Enligt skriften Hushållning i lagens namn syftar verksamhetsmålen till: att staka ut den politiska färdriktningen att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt att tydliggöra för olika intressenter vad pengarna går till Målen skall vara uppföljningsbara. Det kräver att målen är tydliga och att det finns indikatorer för att möta måluppfyllelse. Målen måste kunna kommuniceras i organisationen. Det skall finnas en koppling mellan fullmäktiges och förvaltningarna mål. Verksamhetsmål kan rikta sig till medborgarna och t ex ange servicenivåer och kvalitet. Verksamhetsmålen kan även riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Osby kommun har under de senaste åren uppmärksammats för vårt sätt att ta fram och utforma verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har sagt att praxis får utvisa hur kommunallagen regler skall utformas. Styrformen i Osby kommun är precis som tidigare politisk styrning via målstyrning, resurstilldelning, mm. Kommunfullmäktige beslutar om verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Framtagande av mål sker via nämnds- och partiarbete. Nämndernas förslag överlämnades till budgetberedningen i september för vidare beredning inför kommunfullmäktiges beslut i november. 14

16 Nämnderna har i sin tur att ta fram mål för sin verksamhet utifrån kommunfullmäktiges beslut. Målen som tas fram skall vara få, uppföljningsbara och förankrade långt ut i organisationen. Nämnden tar beslut om sina mål för verksamheten i samband med beslut om internbudget 2010 i form av inriktningsmål och resultatmål för verksamheterna. Övrigt Övergripande regler, budget 2011 Övergripande regler fastställes enligt bilaga. Personalkostnader Som nämnts tidigare, under osäkerhetsfaktorer kopplat till kommunens ekonomi, är löneutvecklingen en av de faktorer som mest påverkar vår ekonomiska situation. I budgetarbetet för har vi som grund 2010 års personalkostnadsunderlag. Arbetsgivareavgifterna fastställs inte förrän i början av år Personalomkostnadspålägget i budgetunderlaget är preliminärt och beräknat till 38,98 %. Personalomkostnadspålägget har minskat med 1,47% sedan december Detta innebär minskade kostnaderna för nämnder/styrelser med ca 4,5 mkr. Nämnderna tar fram en personalbudget som bilägges nämndens beslutade internbudget.. Beslut om personalneddragningar och övriga personalförändringar skall i god tid diskuteras med personalavdelningen för att hitta lämpliga lösningar. I övrigt hänvisas till den av kommunstyrelsen antagna policyn för arbete med övertalighet i Osby kommun. Lokalvård och fastighetskostnader Kommunfullmäktige har beslutat om regler för internhyror fr o m Internhyresystemet kompletteras fr o m 2010 med att även samtliga kapitalkostnaderna ingår. Internhyrorna fastställs i nära samarbete med samtliga nämnder. Kostnader för lokalvård tas fram av fastighetsförvaltningen utifrån de ambitionsnivåer som respektive verksamhet begärt. Kapitalkostnader Internräntan för år 2011 är beräknad till 4,5 % (2009: 4 %), i enlighet med SKL:s bedömning av räntenivån. SKL utgår ifrån genomsnittlig statslåneränta under senaste femårsperioden. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån planerade investeringar. Kapitalkostnaderna i budgetramen förutom för de speciellt angivna projekt som kommer att kompenseras. Utbetalningsplaner avseende investeringar skall redovisas till ekonomiavdelningen. Dessutom skall enligt övergripande regler lämnas besked till ekonomiavdelningen, när investeringen är genomförd, så att aktivering kan ske av anläggningsregistret. Pensionsskuld Osby kommun utgår ifrån KPA:s beräkningar avseende pensionsskuld och pensionsutbetalningar. Dessa beräkningar tas fram två gånger per år dels inför bokslut/årsredovisning och dels inför delårsbokslutet per den 31 augusti. Pensionskostnader mm är beräknat utifrån 15

17 KPA:s augustiprognos. Kommunens pensionsskuld uppgår till 282,5 mkr, beräknad per 31 december Fr o m 2001 utbetalas alla löpande pensionskostnader över budget år 2011 beräknat till 31,2 mkr. Sedan 1998 betalas alla pensionskostnader ut i form av individuell del och försäkring. Den del av pensionsskulden som ökar avser tiden före 1998 och redovisas inom linjen i balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas driftbudgetens intäkter och kostnader, skatteintäkter, utjämningsbidrag, tillfälliga statsbidrag, finansiella intäkter och kostnader. Uppdelningen på kostnader och intäkter redovisas utifrån beslutad internbudget. Resultatbudgeten visar ett överskott med 5,5 mkr, innebär att 99 % av skatter och bidrag används för den löpande driften. Enligt vår finansiella strategi skall högst 98 % av våra skatter och bidrag användas för driftbudgeten. Vilket motsvarar ett positivt resultat på 10,9 mkr. Resultatbudgeten visar ett positivt resultat för hela perioden. Kommunallagen föreskriver i 8 kap 1 att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Målet är att uppnå god ekonomisk hushållning under perioden De budgeterade resultaten för 2012 och 2013, ligger på 8,3 mkr respektive 11,0 mkr. Osby kommuns budgeterade resultat, uppfyller under flerårsperioden det finansiella mål som är fastställt. D v s att högst 98% av skatter/bidrag används för den löpande driften. Trots detta krävs fortsatt effektiviserings och förändringsarbete för att minska kostnadsnivån i Osby kommun, kostnaderna ökar i snabbare takt än våra intäkter. Den kommunala utdebiteringen uppgår till 21:26 kronor. 1 skattekrona motsvarar enligt senaste skatteprognos 19,7 mkr. Den beskattningsbara inkomsten i landet för inkomståret 2009 har preliminärt ökat med 1,3 %. Motsvarande ökning avseende Osby kommun 0,1% (enligt preliminär taxering september). Godkända deklarationer vid prognostillfället var 99,1 %. Det råder fortfarande osäkerhet i skatte- och bidragsintäkter för perioden. De slutliga skatterna och utjämningsbidraget fastställs kring årsskiftet 2010/2011. Invånarantalet , personer är den senaste officiella uppgiften. För skatteintäkterna är invånarantalet per 1 november avgörande. Skatteberäkningarna bygger på kommunens befolkningsprognoser framtagna våren 2010, med att tillväxten ökar i kommunen. Finansiella kostnader och intäkter för år 2010 budgeterats till 4,1 mkr. Kapitalförvaltningen budgeteras inte, då överskott återinvesteras i sin helhet. Finansieringsbudgeten I finansieringsbudgeten redovisas nettoinvesteringar, försäljning av anläggningstillgångar, samt nya lån och amorteringar. Budget innebär att kommunens lån kommer att öka markant under flerårsperioden. Kommunens totala låneskuld uppgår till 100 mkr Nettolåneskulden uppgår till 79,7 mkr, då 20 mkr av låneskulden avser Fjärrvärme i Osby AB och 0,3 mkr till Fastighets AB Solstrålen. Dessutom finns beslut om upplåning under år 2010 på ytterligare 35 mkr. 16

18 Budgeten förutsätter att vi lånar ytterligare 100 mkr under flerårsperioden, vilket innebär en fördubbling av vår låneskuld som kan uppgå till 235 mkr alla investeringar genomförs i planerad omfattning. Sammanfattning Hösten 2008 kollapsade de finansiella marknaderna, vilket innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Återhämtningen sker långsamt. Kommunernas intäkter är helt beroende av antalet arbetade timmar i Sverige. Detta innebär att förbättringar i näringslivet genom effektiviseringar och produktivitetsökningar inte ger ökade intäkter till kommunerna. Osby kommun har kontroll över den ekonomiska situationen i flerårsperspektiv. Inriktningen är att kommunens ekonomi och verksamhet skall bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Den budgeterade resultatnivån ligger i linje med de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen för flerårsperioden. Soliditeten enligt balansbudgeten beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner, uppgår till 31 % enligt balansbudgeten och kommer enligt planeringen att minska något under flerårsperioden. Osby kommun har tidigare legat på en ännu bättre soliditet under den senaste tioårsperioden. Vi ligger idag ungefär som en genomsnittskommun i Sverige. Vi bör arbeta långsiktigt för att bibehålla nivån på soliditeten och kanske även stärka den med tiden. Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella styrka. Kostnader för våra pensionsåtaganden ökar markant den närmaste årsperioden, enligt KPA:s långtidsprognos. Dock kommer de ökade kostnaderna att vara resultatpåverkande. Finansiellt skall vi matcha våra tillkommande pensionskostnader mot de placeringar i aktier och räntebärande (kapitalförvaltningen) som skett sedan år Uppräkningsfaktorerna för skatterna är beräknade till 2,8 % för år 2011, 3,9 % för år 2012 och 4,3 % för år 2013 i enlighet med SKL:s prognos. Osäkerhetsmoment är bl a konjunkturen och därmed förändringar i skatteunderlag, lönerörelse, påverkan från pågående finanskris mm. Kommunens finansiella mål har inriktningen att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt perspektiv. Osby kommuns ekonomistyrning skapar ett handlingsutrymme och förutsättningar att genomföra omstruktureringar inom våra verksamheter och att även uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Avgörande för den framtida kommunalekonomiska situationen är om konjunkturutvecklingen är positiv, genom ökade skatteintäkter, låg arbetslöshet mm. En annan viktig del är löneutvecklingen i kommunerna. Kommunförbundets prognoser avseende skatteutvecklingen de närmaste åren är inte tillräcklig för att täcka kommunernas resursbehov. Konjunkturuppgångar kan även leda till ökad inflation genom löne- och prisstegringar som negativt påverkar nettoresultatet. Osby kommun har en omfattande investeringsplanen för perioden. I investeringsplanen är de största projekten, ombyggnad av Klockareskogsskolan, om och tillbyggnad av Rönnebacken, samt ny pågatågsstation i Killeberg. 17

19 Budget och flerårsplan och omvärldsförändringar innebär att Osby kommun måste fortsätta arbetet med att anpassa, omprioritera och effektivisera inom kommunens verksamheter för att kommunens ekonomiska situation skall bli stark i ett långsiktigt perspektiv. 18

20 Verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om mål för verksamheten För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna skall bedöma resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Förändringar i lagen (1997:614) om kommunal redovisning Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. (Se Skriften Hushållning i lagens namn utgiven av Sveriges kommuner och landsting). Allmänt Aktiviteter som samhällsplanering, näringslivsutveckling, kommunal service och marknadsföring av Osby kommun, ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. (Kommunstyrelsen rapporterar) - Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2011 bör vara högst 4,2 % enligt timredovisningen (augusti 4,19 % 2010). (Kommunstyrelsen rapporterar) - Effektivisering av den kommunala verksamheten eftersträvas kontinuerligt, varför antalet årsarbetare i förhållande till antalet kommuninvånare inte skall öka. (= ,07 årsarbetare per kommuninvånare.) (Kommunstyrelsen rapporterar) Grundskola God grundskoleundervisning med en lärartäthet 8,0-8,2 som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande.(utbildningsnämnden rapporterar) - Redovisning av meritvärden. - Alla elever ska kunna läsa och förstå en för åldern adekvat text när de lämnar årskurs 2. Gymnasieskola Attraktiv gymnasieskola med en lärartäthet ca 9,1, som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande/kunskapsmål. (Utbildningsnämnden rapporterar) - Andelen elever skrivna i Osby kommun och som väljer kommunens egna gymnasieskolor ska öka. - Andelen elever som är skrivna i annan kommun och väljer Osby kommuns gymnasieskolor ska öka. Redovisningen sker utifrån att alla tre årskursers elever räknas in i rapporteringen. Individ och familjeomsorg Främja den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv Genom olika aktiviteter arbeta för att minska antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd i Osby kommun. (Socialnämnden rapporterar)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Design Johan Lindstén Årets kulturpristagare 2014. Budget 2015

Design Johan Lindstén Årets kulturpristagare 2014. Budget 2015 Design Johan Lindstén Årets kulturpristagare 2014 Budget 2015 Flerårsplan 2016-2017 Innehållsförteckning Vision 2020... 2 Organisationsschema... 2 Mandatfördelning 2015-2018... 3 Kommunstyrelsens ordförande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015 Granskning av årsbokslut 2014-12-31 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 3 11 Oppdrag och syfte 3 12 Metod och avgränsning 3 2 Resultaträkning

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSPOLICY

EKONOMISTYRNINGSPOLICY EKONOMISTYRNINGSPOLICY Reviderad av kommunfullmäktige 2013-12-16 128 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-04-23 60 Innehåll 1 Inledning och syfte 3 2 Ansvarsfördelning 3 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar 3

Läs mer

BUDGET 2014 EKONOMISK PLAN 2015-2016

BUDGET 2014 EKONOMISK PLAN 2015-2016 BUDGET 2014 EKONOMISK PLAN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... Sida S NÄMNDSORGANISATION... 2 EKONOMISKT ANSVAR OCH SPELREGLER... 2 BUDGET FÖR 2014 SAMT EKONOMISK PLAN FÖR 2015 2016 Resultaträkning... 4

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Delårsrapport 2011-08-31

Delårsrapport 2011-08-31 Delårsrapport 2011-08-31 Innehållsförteckning OMVÄRLDSANALYS 3 EKONOMISK ANALYS 4 BALANSKRAVSAVSTÄMNING 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 4 FINANSIELLA MÅL 5 DELÅRSBOKSLUT JANUARI-AUGUSTI 5 VERKSAMHETSMÅL 7

Läs mer

i ekonomistyrningen. KS 2014-29

i ekonomistyrningen. KS 2014-29 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 200 Redovisning av uppdrag Beakta komponentavskrivningar i ekonomistyrningen. KS 2014-29 KS, KF Beslut

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Budgetramar 2015-2017

Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651 Dpl 10 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-12-09 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren)

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren) Cirkulärnr: 10:52 Diarienr: 10/3803 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2010-08-17 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer