N O S LS L O TO: JAR FO Budget 2011 Flerårsplan

Transkript

1 FOTO: JARL OLSSON Budget 2011 Flerårsplan

2 1

3 Innehållsförteckning Sida Vision 3 Organisationsschema 4 Mandatfördelning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Planeringsförutsättningar och kommentarer 8 Verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning 19 Finansiella mål 21 Övergripande regler för budgetåret Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Driftbudgetsammandrag Kommentarer till driftsbudgeten 28 Nettokostnadsram per nämnd Investeringssammandrag per nämnd Kompensation kapitalkostnader 31 Kommentarer till investeringsbudgeten 32 Driftbudget 2011 andel av nettobudget 38 Investeringsbudget 2011 andel av nettoinvesteringsram 38 Nettoinvestering, Mkr 39 Låneskuld, Mkr 39 Resultatutveckling, Mkr 40 Utdebitering per skattekrona Folkmängd 1 januari respektive år 41 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret (inkl kommunfullmäktige) 42 Räddningstjänsten 43 Gatukontoret 46 Vatten- och avloppsverksamheten 48 Miljö- och byggnämnd 51 Fastighetsnämnden 52 Kommunrevisionen 56 Valnämnden 57 Utbildningsnämnden 58 Socialnämnden 62 Överförmyndaren 64 Finansförvaltningen 65 2

4 Vision 2020 En vision är en bild av någonting som man gärna vill förverkliga. Osby kommuns vision beskriver en önskan om var vi vill befinna oss, hur vi vill att det ska vara att leva, bo och verka i Osby kommun år Visionen pekar ut en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutvecklingen i Osby kommun. Visionen antogs i november 2008 av kommunfullmäktige. Osby kommun 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. 3

5 Osby kommuns organisationsschema 4

6 Mandatfördelning Parti Andel Mandat Arbetarpartiet - Socialdemokraterna 37,1% 16 Centerpartiet 17,3% 7 Moderata Samlingspartiet 14,5% 6 Sverigedemokraterna 12,9% 5 Kristdemokraterna 5,4% 2 Göingepartiet Kommunal Samling Miljöpartiet - de gröna Folkpartiet liberalerna 4,2% 2 4,2% 2 3,4% 1 Vänsterpartiet 1,0% 0 Övriga partier 0,0% 0 SUMMA 100% 41 5

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budgetförslag Erfarenheterna av finanskrisen gör oss försiktigare i bedömningen av tillväxt i ekonomin de närmaste åren. Skatteintäkterna i Osby kommun är helt beroende av hur sysselsättningen i Sverige som helhet utvecklas. Näringslivet i vår kommun, och därmed också sysselsättningen lokalt, har klarat sig ganska bra trots finanskrisens chockvågor över hela världen. Den öppna arbetslösheten ligger i Osby på 4,1 % och andelen arbetssökande i program för aktivitetsstöd 3,4 % (september 2010). Högre lärartäthet och fler förskolor Vårt budgetförslag innebär att Osby kommun beräknas upprätthålla en god ekonomisk hushållning även under planeringsperioden Budgetförslaget innehåller bland annat ökad lärartäthet i grundskolan och utbyggnad av flera nya förskoleavdelningar. Detta för att möta ökad efterfrågan på barnomsorg, men också för att minska antalet barn i förskolegrupperna. I samband med utbyggnaden ska möjligheter för att starta en utomhusförskola undersökas. Socialnämnden möter den kraftiga ökningen av försörjningsstöd med ett antal åtgärder som ska leda till att behovet av försörjningsstöd kan reduceras. Uttryckt i budgetramar för 2011 betyder det en nettomässig ökning för socialnämnden med 7,9 miljoner kr och för utbildningsnämnden en ökning med 6,7 miljoner kr. Tvärled och Pågatåg på gång Stora förbättringar av infrastrukturen är på väg att genomföras inom kommunen. Tvärleden blir klar sommaren 2011 och ska på sikt bli ny riksväg sträckan Karlshamn-Lönsboda-Osby- Visseltofta-Markaryd-Halmstad. Pågatågen kommer 2012, något försenade, till vår kommun på grund av bristande byggkapacitet i järnvägsbranschen. Vi bidrar med 15 miljoner kr till en ny tågstation i Killeberg. Det blir 2012 i princip timmestrafik med tåg i Killeberg och i Osby blir det inklusive utökade Öresundståg två tåguppehåll varje timma både söderut och norrut. Lönsboda berörs av den just påbörjade järnvägsutredningen, som syftar till nybyggnad av järnväg mellan Olofström och Sandbäck vid Blekinge kustbana. Vi hoppas att det i framtiden också kommer att gå Pågatåg på sträckan Älmhult-Lönsboda-Olofström-Karlshamn. Investeringar i vård, skola och trafiksäkerhet De närmast förestående stora investeringarna i budgetförslaget förutom Killebergs tågstation är om- och tillbyggnad av Rönnebacken med 36 nybyggda lägenheter samt ombyggnad och sanering av den fuktskadade delen av Klockarskogsskolan. Projektering av Örkenedskolans ombyggnad ingår också i förslaget till flerårsplan. Ett antal investeringar i cykelvägar och trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder finns även i budgetförslaget. Flerårsbudgeten omfattar sammanlagt 243 miljoner kr varav 61 miljoner kr år God ekonomisk hushållning Som en följd av de omfattande investeringarna beräknas kommunens låneskuld att öka med 100 miljoner kr under den kommande flerårsperioden. Osby kommun har kontroll över den ekonomiska situationen i flerårsperspektivet. Ekonomi och verksamheter ska bedrivas utifrån begreppet god ekonomisk hushållning. Resultatnivån ska uppfylla de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om. Kommunens kostnader ökar i snabbare takt än intäkterna. Det är nödvändigt att vi alla fortsätter arbetet med att anpassa, ompröva och effektivisera 6

8 verksamheterna för att kommunens ekonomiska situation skall kunna vara stark i ett långsiktigt perspektiv. Anders Pettersson Kommunstyrelsens ordförande 7

9 Planeringsförutsättningar och kommentarer Allmänt budget och lagstiftning God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting God ekonomisk hushållning är den lagstiftade grunden för en bra kommunal verksamhet både ur verksamhets- och finansiell synpunkt. Kommunallagen 8 kapitlet 1, kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Mål och riktlinjer ska finnas för god ekonomisk hushållning. Återställningstiden för negativa resultat är tre år och skall beslutas i samband med antagande av budgeten. Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat ska tas upp både i budget och årsredovisning. Upprättande av åtgärdsplaner ska ske vid negativa resultat. Revisionen ska bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsrapport. Sveriges kommuner och landsting tog fram en skrift Hushållning i lagens namn under 2005 som ger en bra grund för framtagande av den kommunala budgeten. Nämligen att kommuner och landsting i budgeten ska ange finansiella mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning, Vidare ska kommuner och landsting som har negativt resultat anta en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för överkonsumtionen. Nedan ges ett antal skäl för att ett positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning. (se skriften Hushållning i lagens namn ) Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. Beakta samtliga pensionsåtaganden Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar. Sysselsättning och skatteunderlag påverkat ekonomin. Konjunkturanpassat resultat. Resurser för utveckling. Balanskrav Staten har tillsatt en utredning Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Nuvarande lagstiftning avseende balanskravet innebär att intäkterna skall vara större kostnaderna varje år. Alla kommuner tappade ett stort skatteunderlag i samband med finanskrisen som började i augusti 2008 och som nu i långsam takt håller på att återhämta sig. Utredaren har till uppdrag att analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och med utgångspunkt för denna analys föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner t ex avseende den 8

10 kommunala balanskravet och i regelverket för den kommunala redovisningen. Utredaren skall dessutom lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Uppdraget skall redovisas senast den 15 september Enligt budget och flerårsplanen uppfyller Osby kommun SKL:s tolkning av balanskrav och även god ekonomisk hushållning under planeringsperioden. Budgetförutsättningar Budgeten bygger på kända ekonomiska förutsättningar per augusti Regeringen kommer under hösten att presentera budgetproposition för budget Eventuella beslut i samband med budgetpropositionen som innebär förändrade ekonomiska förutsättningar för kommunerna kommer att behandlas i tilläggsbudgeten våren år Kommunfullmäktige fattar beslut Budgetberedningens förslag till budget och flerårsplan färdigställdes och behandlas i kommunstyrelsen den 10 november Enligt vår tidplan skall nämndernas internbudget vara klara den 15 december. Analys av samhällsekonomin Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i Markonytt 3/2010( ) beskrivit en aktuell analys av samhällsekonomin enligt nedan Stark inhemsk återhämtning men fortsatt måttlig internationell tillväxt Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir BNP-tillväxten hög, närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet sjunker också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget igen. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av 9

11 ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommuner respektive landsting sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,1 4,5 3,9 3,4 3,4 Arbetade timmar* 2,6 1,4 1,0 0,8 0,8 Arbetslöshet** 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5 Timlön 3,1 1,2 2,9 3,3 3,6 KPI 0,3 1,1 1,6 2,1 2,4 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Procent av arbetskraften. Regeringens bedömning av samhällsekonomin Regeringen presenterade budgetpropositionen för 2011 i oktober. Eventuella förändringar i kommunens ekonomiska förutsättningar utifrån budgetpropositionen kommer att behandlas i tilläggsbudgeten våren Det kommunala skatteunderlaget SKL:s cirkulär 10:60 Den 9 september publicerade Skatteverkets det andra preliminära taxeringsutfallet för inkomståret Det baserades på 99,0 procent av deklarationerna och visade en ökning av de beskattningsbara inkomsterna på 1,3 procent jämfört med Skatteverkets prognos i de preliminära utfallen brukar underskatta det slutliga utfallet. Det preliminära utfallet ger därmed inte skäl för ändring av vår bedömning från augusti, en ökning med 1,5 procent. Efter en svag ökning av skatteunderlaget år tilltar ökningstakten de närmaste åren (tabell 2). Men den ser ändå inte särskilt imponerande ut, år 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under 2000-talet. Den lägre tillväxttakten än den vi vant oss vid historiskt beror till stor del på en lägre löneökningstakt. I reala termer, det vill säga sett till hur mycket mer verksamhet som kommuner och landsting kan finansiera med skattepengar utan att ändra skattesats, växer därför skatteunderlaget ändå avsevärt. Då är ökningstakten i slutet av perioden i paritet med de bästa åren hittills under 2000-talet, rekordåret 2007 undantaget. Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan och som presenteras utförligt i MakroNytt nr 3/2010. Den svaga utvecklingen 2009 förklaras av att antalet arbetade timmar minskade som en följd av lågkonjunkturen. Nu har en konjunkturåterhämtning inletts men det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli så stor. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år. Pensionsinkomsterna bromsas också under flera år för att säkerställa att APfondens tillgångar tillsammans med framtida pensionsavgifter ska täcka pensionsskulden. 10

12 Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt i procent samt bidrag från olika komponenter i procentenheter Summa exkl regelförändringar, % 1,8 2,5 3,0 3,9 4,4 Summa, % 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 Bidrag till förändringen, procentenheter Timlön 2,4 0,9 2,2 2,6 2,8 Sysselsättning 2,2 1,1 0,8 0,6 0,6 Sociala ersättningar 2,0 0,3 0,0 0,7 1,0 Övriga inkomster 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,7 0,6 0,2 0,2 0,2 Real skatteunderlagstillväxt, % 0,4 0,0 1,0 1,4 1,7 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Uppgifter från Skatteverket om de lönesummor som rapporteras in till skattekonton är en bra indikator på den beskattningsbara lönesumman. Den ligger också till grund för nationalräkenskapernas lönesumma. Uppgifterna från Skatteverket visar betydligt mindre ökning av lönesumman de första sju månaderna 2010 än vad som motsvaras av statistik över arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna och Medlingsinstitutets statistik över timlöner under samma period. I skatteunderlagsprognosen har vi utgått från de lönesummor som rapporteras in till skattekonton, vilket innebär avsevärt lägre timlöneökningar än vad Medlingsinstitutets statistik visar. Jämförelse med andra prognosmakare Skillnaderna mellan Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos och den prognos regeringen presenterade i årets Vårproposition är små när det gäller skatteunderlagets ökning och sammansättning (tabell 3). Åtminstone om man ser till hela perioden Den största skillnaden förklaras av att regeringen prognostiserade svagare skatteunderlagstillväxt 2009 än vad de preliminära taxeringsutfallen indikerar men var mer optimistisk beträffande utvecklingen Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, sep ,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 ESV, aug ,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 VP, apr ,0 1,9 3,3 4,1 4,4 15,5 SKL, aug ,5 1,8 2,8 3,9 4,3 15,1 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomistyrningsverket (ESV) prognostiserar större löneökningar och något större ökning av antalet arbetade timmar än SKL, men svagare skatteunderlagstillväxt. Förklaringen är att ESV:s prognos visar avsevärt svagare utveckling av pensionsinkomsterna, framförallt mot slutet av prognosperioden. 11

13 Osäkerhetsfaktorer i den ekonomiska planeringen Skatteintäkter/utjämning utgör de viktigaste intäktskällorna för kommunen (77% år 2009). I underlaget utgår vi ifrån Sveriges kommuners och landstings (SKL) bedömningar avseende skatte-/bidragsutvecklingen under den närmaste treårsperioden. Slutlig skatt avseende 2009 års inkomster är inte klara förrän i december 2010 och i december/januari 2010 fastställs även de statliga bidragen för Skatte- och bidragberäkningar utgår ifrån Sveriges kommuner och landstings beräkningar 17 augusti (cirkulär 2010:52). Uppdateringar utifrån antal invånare görs den 1 november. SKL återkommer med nya skatteunderlagsberäkningar fortlöpande avseende uppdateringar utifrån utjämningssystem, kommuninvånarantal mm. Personalkostnaderna är en stor andel av våra kostnader. År 2009 utgjorde personalkostnaderna 63 procent av de totala kostnaderna års löneförhandlingar blev klara under oktober månad och i budgetramarna ingår löneökningarna för år Nämnder/förvaltningar kompenseras i budgetramarna för ökade löner utifrån avtalsrörelsen. Budgetramarna kompenseras även för ökade fasta arvoden. De ökade arvodena kompenseras i budgetramar under år Detta innebär att i budgetförslaget finns budgeterat under oförutsett för 2011 löneökningar som fördelas efter genomförd avtalsrörelse. Dessutom är det budgeterat centralt för ökade arvoden år 2010 och Kapitalkostnader kompenseras enligt fastställd förteckning efter att investeringen är genomförd och anläggningen aktiverats i ekonomisystemet. Driftbudgeten, ramtilldelning Budgetprocessen Kommunstyrelsen beslutade om tidplan för 2010 års budgetarbete, De ekonomiska förutsättningarna utgår ifrån kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan Dessutom utökades de preliminära budgetramarna i flerårsplanen med 8,4 mkr i samband med att budgetanvisningarna antogs. Möjligheten gavs då de prognostiserade skatteintäkterna förbättrades under våren Som upptakt till 2010 års budgetarbete arrangerade kommunstyrelsen ett halvdags seminarium den 8 mars. Seminariedagen innehöll följande programpunkter: Pågående utredning om kostnadsutjämningssystemet som skall vara klar i april år Tommy Johansson KS ordförande i Östra Göinge kommun informerade om deras nya organisation. Målgruppen var nämndspresidier, förvaltningschefer och ekonomer. Budgetprocessen startade redan i samband med bokslutsgenomgångarna i februari då nämnder/styrelser lämnade information om kända förändringar i budgetförutsättningar som det inte tagits hänsyn till antagen flerårsplan Detta ledde till att de preliminära budgetramarna för socialnämnden (5,9 mkr), utbildningsnämnden (2,0 mkr) och 12

14 räddningstjänsten (0,5 mkr) utökades med totalt 8,4 mkr. Detta var möjligt utifrån att nya förbättrade skatteprognoser kommit under våren års budgetprocess har skett i nära dialog med nämnder och förvaltningschefer. Budgetberedningen träffade samtliga nämndspresidier, samt förvaltningschefer i september månad. Dessutom träffas samtliga presidier 4 gånger per år och de är ekonomi en av de fasta punkterna på dagordningen. Budgetramar En viktig förutsättning för att vårt ekonomistyrningsarbete (budget, redovisning och uppföljning) skall fungera är att nämnderna följer de riktlinjer som lämnas. Det innebär att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna skall följas, samt att åtgärder vidtas omgående då negativa avvikelser enligt uppföljningarna prognostiseras. Verksamhetens nettokostnader ökar med 3,4 % mellan budget 2010 och budget Under samma period beräknas skatter och bidrag öka med 4,2 %. I budget 2010 ingår dessutom en engångskonjunkturstöd från staten på 12,3 mkr. Eftersom de ekonomiska förutsättningarna ändrar sig snabbt kan kommunstyrelsen komplettera och förändra ramar och direktiv, dels under budgetprocessen och dels under innevarande budgetår. Principer beräkning av budgetramar 1. Budgetramarna är en nettokostnadsram avseende driftbudgeten, exklusive beräknade löneökningar. Löneökningar budgeteras centralt under finansförvaltningen och fördelas efter avslutade lönehandlingar. 2. De nettobudgetramar som kommunfullmäktige fastställer inkluderar kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar), men exklusive affärsdrivande verk (va-verk). Kapitalkostnader kompenseras enbart för de investeringsprojekt som är särskilt angivna i budgeten. 3. Justeringar har skett avseende de av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna i flerårsplanen Satsningar i budgeten, d v s ramutökningarna är huvudsak kopplat till utökade ramar för socialnämnden 7,9 mkr, utbildningsnämnden 6,7 mkr, gatukontor 1,9 mkr. Dessa ramutökningar är exklusive kompensation för löneökningar. Budgetramtekniken innebär att nämnderna har stor frihet till prioriteringar inom totalramen och de av kommunfullmäktige beslutade målen. Detta ger möjlighet till förändringar i nuvarande verksamheter, för att klara de givna ramarna. Verksamhetsförändringar, ändrad service mm skall tydligt redovisas i internbudgetramförslagen som skall vara fastställda av respektive nämnd den 15 december I nettokostnadsramen ingår även intäktssidan och möjlighet att justera taxor. Observera att vissa taxor skall beslutas av kommunfullmäktige. Investeringsbudgeten Nämndernas äskanden avseende investeringsbudgeten har varit högre än den flerårsplan som enligt anvisningarna skall vara vägledande för investeringsbudgeten. Budgetberedningen har i nära samarbete med förvaltningschefer och nämnder diskuterat förslag till investeringsbudget Investeringsförslaget uppgår till uppgår totalt till 221 mkr. (45 mkr 2011, 102 mkr 2012 och 73 mkr 20103). 13

15 Investeringsbudgeten redovisas och beslutas per projekt. Det är viktigt för vårt anläggningsregister att inventarier och anläggningsarbeten delas upp på olika tillgångsslag, för att respektive projekt skall få rätt avskrivningstider. Investeringsprocessen följer den av kommunstyrelsen antagna Principer för investeringshantering i Osby kommun (ks 6, ). Alla investeringar utförs inte det år som de budgeterats, vilket belastar nästa års budget i form av tilläggsbudget. Förslaget innebär att tilläggsbudgeten begränsas till 2,2 mkr per år. Ambitionen är att minimera tilläggsbudgeten. Budgetera projekten på rätt år och dela upp anslagen om investeringen pågår över flera år. Nämndsförslagen skall åtföljas av prioriteringar, bedömningar utifrån driftkostnadskalkyler mm. Vi har under flera år påtalat vikten av ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Målbeskrivningar Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade om vision 2020 i november Visionen skall vara vägledande för övrigt målarbete i kommunen och är en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutvecklingen i Osby kommun. Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Enligt skriften Hushållning i lagens namn syftar verksamhetsmålen till: att staka ut den politiska färdriktningen att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt att tydliggöra för olika intressenter vad pengarna går till Målen skall vara uppföljningsbara. Det kräver att målen är tydliga och att det finns indikatorer för att möta måluppfyllelse. Målen måste kunna kommuniceras i organisationen. Det skall finnas en koppling mellan fullmäktiges och förvaltningarna mål. Verksamhetsmål kan rikta sig till medborgarna och t ex ange servicenivåer och kvalitet. Verksamhetsmålen kan även riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Osby kommun har under de senaste åren uppmärksammats för vårt sätt att ta fram och utforma verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har sagt att praxis får utvisa hur kommunallagen regler skall utformas. Styrformen i Osby kommun är precis som tidigare politisk styrning via målstyrning, resurstilldelning, mm. Kommunfullmäktige beslutar om verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Framtagande av mål sker via nämnds- och partiarbete. Nämndernas förslag överlämnades till budgetberedningen i september för vidare beredning inför kommunfullmäktiges beslut i november. 14

16 Nämnderna har i sin tur att ta fram mål för sin verksamhet utifrån kommunfullmäktiges beslut. Målen som tas fram skall vara få, uppföljningsbara och förankrade långt ut i organisationen. Nämnden tar beslut om sina mål för verksamheten i samband med beslut om internbudget 2010 i form av inriktningsmål och resultatmål för verksamheterna. Övrigt Övergripande regler, budget 2011 Övergripande regler fastställes enligt bilaga. Personalkostnader Som nämnts tidigare, under osäkerhetsfaktorer kopplat till kommunens ekonomi, är löneutvecklingen en av de faktorer som mest påverkar vår ekonomiska situation. I budgetarbetet för har vi som grund 2010 års personalkostnadsunderlag. Arbetsgivareavgifterna fastställs inte förrän i början av år Personalomkostnadspålägget i budgetunderlaget är preliminärt och beräknat till 38,98 %. Personalomkostnadspålägget har minskat med 1,47% sedan december Detta innebär minskade kostnaderna för nämnder/styrelser med ca 4,5 mkr. Nämnderna tar fram en personalbudget som bilägges nämndens beslutade internbudget.. Beslut om personalneddragningar och övriga personalförändringar skall i god tid diskuteras med personalavdelningen för att hitta lämpliga lösningar. I övrigt hänvisas till den av kommunstyrelsen antagna policyn för arbete med övertalighet i Osby kommun. Lokalvård och fastighetskostnader Kommunfullmäktige har beslutat om regler för internhyror fr o m Internhyresystemet kompletteras fr o m 2010 med att även samtliga kapitalkostnaderna ingår. Internhyrorna fastställs i nära samarbete med samtliga nämnder. Kostnader för lokalvård tas fram av fastighetsförvaltningen utifrån de ambitionsnivåer som respektive verksamhet begärt. Kapitalkostnader Internräntan för år 2011 är beräknad till 4,5 % (2009: 4 %), i enlighet med SKL:s bedömning av räntenivån. SKL utgår ifrån genomsnittlig statslåneränta under senaste femårsperioden. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån planerade investeringar. Kapitalkostnaderna i budgetramen förutom för de speciellt angivna projekt som kommer att kompenseras. Utbetalningsplaner avseende investeringar skall redovisas till ekonomiavdelningen. Dessutom skall enligt övergripande regler lämnas besked till ekonomiavdelningen, när investeringen är genomförd, så att aktivering kan ske av anläggningsregistret. Pensionsskuld Osby kommun utgår ifrån KPA:s beräkningar avseende pensionsskuld och pensionsutbetalningar. Dessa beräkningar tas fram två gånger per år dels inför bokslut/årsredovisning och dels inför delårsbokslutet per den 31 augusti. Pensionskostnader mm är beräknat utifrån 15

17 KPA:s augustiprognos. Kommunens pensionsskuld uppgår till 282,5 mkr, beräknad per 31 december Fr o m 2001 utbetalas alla löpande pensionskostnader över budget år 2011 beräknat till 31,2 mkr. Sedan 1998 betalas alla pensionskostnader ut i form av individuell del och försäkring. Den del av pensionsskulden som ökar avser tiden före 1998 och redovisas inom linjen i balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas driftbudgetens intäkter och kostnader, skatteintäkter, utjämningsbidrag, tillfälliga statsbidrag, finansiella intäkter och kostnader. Uppdelningen på kostnader och intäkter redovisas utifrån beslutad internbudget. Resultatbudgeten visar ett överskott med 5,5 mkr, innebär att 99 % av skatter och bidrag används för den löpande driften. Enligt vår finansiella strategi skall högst 98 % av våra skatter och bidrag användas för driftbudgeten. Vilket motsvarar ett positivt resultat på 10,9 mkr. Resultatbudgeten visar ett positivt resultat för hela perioden. Kommunallagen föreskriver i 8 kap 1 att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Målet är att uppnå god ekonomisk hushållning under perioden De budgeterade resultaten för 2012 och 2013, ligger på 8,3 mkr respektive 11,0 mkr. Osby kommuns budgeterade resultat, uppfyller under flerårsperioden det finansiella mål som är fastställt. D v s att högst 98% av skatter/bidrag används för den löpande driften. Trots detta krävs fortsatt effektiviserings och förändringsarbete för att minska kostnadsnivån i Osby kommun, kostnaderna ökar i snabbare takt än våra intäkter. Den kommunala utdebiteringen uppgår till 21:26 kronor. 1 skattekrona motsvarar enligt senaste skatteprognos 19,7 mkr. Den beskattningsbara inkomsten i landet för inkomståret 2009 har preliminärt ökat med 1,3 %. Motsvarande ökning avseende Osby kommun 0,1% (enligt preliminär taxering september). Godkända deklarationer vid prognostillfället var 99,1 %. Det råder fortfarande osäkerhet i skatte- och bidragsintäkter för perioden. De slutliga skatterna och utjämningsbidraget fastställs kring årsskiftet 2010/2011. Invånarantalet , personer är den senaste officiella uppgiften. För skatteintäkterna är invånarantalet per 1 november avgörande. Skatteberäkningarna bygger på kommunens befolkningsprognoser framtagna våren 2010, med att tillväxten ökar i kommunen. Finansiella kostnader och intäkter för år 2010 budgeterats till 4,1 mkr. Kapitalförvaltningen budgeteras inte, då överskott återinvesteras i sin helhet. Finansieringsbudgeten I finansieringsbudgeten redovisas nettoinvesteringar, försäljning av anläggningstillgångar, samt nya lån och amorteringar. Budget innebär att kommunens lån kommer att öka markant under flerårsperioden. Kommunens totala låneskuld uppgår till 100 mkr Nettolåneskulden uppgår till 79,7 mkr, då 20 mkr av låneskulden avser Fjärrvärme i Osby AB och 0,3 mkr till Fastighets AB Solstrålen. Dessutom finns beslut om upplåning under år 2010 på ytterligare 35 mkr. 16

18 Budgeten förutsätter att vi lånar ytterligare 100 mkr under flerårsperioden, vilket innebär en fördubbling av vår låneskuld som kan uppgå till 235 mkr alla investeringar genomförs i planerad omfattning. Sammanfattning Hösten 2008 kollapsade de finansiella marknaderna, vilket innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Återhämtningen sker långsamt. Kommunernas intäkter är helt beroende av antalet arbetade timmar i Sverige. Detta innebär att förbättringar i näringslivet genom effektiviseringar och produktivitetsökningar inte ger ökade intäkter till kommunerna. Osby kommun har kontroll över den ekonomiska situationen i flerårsperspektiv. Inriktningen är att kommunens ekonomi och verksamhet skall bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Den budgeterade resultatnivån ligger i linje med de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen för flerårsperioden. Soliditeten enligt balansbudgeten beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner, uppgår till 31 % enligt balansbudgeten och kommer enligt planeringen att minska något under flerårsperioden. Osby kommun har tidigare legat på en ännu bättre soliditet under den senaste tioårsperioden. Vi ligger idag ungefär som en genomsnittskommun i Sverige. Vi bör arbeta långsiktigt för att bibehålla nivån på soliditeten och kanske även stärka den med tiden. Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella styrka. Kostnader för våra pensionsåtaganden ökar markant den närmaste årsperioden, enligt KPA:s långtidsprognos. Dock kommer de ökade kostnaderna att vara resultatpåverkande. Finansiellt skall vi matcha våra tillkommande pensionskostnader mot de placeringar i aktier och räntebärande (kapitalförvaltningen) som skett sedan år Uppräkningsfaktorerna för skatterna är beräknade till 2,8 % för år 2011, 3,9 % för år 2012 och 4,3 % för år 2013 i enlighet med SKL:s prognos. Osäkerhetsmoment är bl a konjunkturen och därmed förändringar i skatteunderlag, lönerörelse, påverkan från pågående finanskris mm. Kommunens finansiella mål har inriktningen att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt perspektiv. Osby kommuns ekonomistyrning skapar ett handlingsutrymme och förutsättningar att genomföra omstruktureringar inom våra verksamheter och att även uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Avgörande för den framtida kommunalekonomiska situationen är om konjunkturutvecklingen är positiv, genom ökade skatteintäkter, låg arbetslöshet mm. En annan viktig del är löneutvecklingen i kommunerna. Kommunförbundets prognoser avseende skatteutvecklingen de närmaste åren är inte tillräcklig för att täcka kommunernas resursbehov. Konjunkturuppgångar kan även leda till ökad inflation genom löne- och prisstegringar som negativt påverkar nettoresultatet. Osby kommun har en omfattande investeringsplanen för perioden. I investeringsplanen är de största projekten, ombyggnad av Klockareskogsskolan, om och tillbyggnad av Rönnebacken, samt ny pågatågsstation i Killeberg. 17

19 Budget och flerårsplan och omvärldsförändringar innebär att Osby kommun måste fortsätta arbetet med att anpassa, omprioritera och effektivisera inom kommunens verksamheter för att kommunens ekonomiska situation skall bli stark i ett långsiktigt perspektiv. 18

20 Verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om mål för verksamheten För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna skall bedöma resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Förändringar i lagen (1997:614) om kommunal redovisning Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. (Se Skriften Hushållning i lagens namn utgiven av Sveriges kommuner och landsting). Allmänt Aktiviteter som samhällsplanering, näringslivsutveckling, kommunal service och marknadsföring av Osby kommun, ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. (Kommunstyrelsen rapporterar) - Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2011 bör vara högst 4,2 % enligt timredovisningen (augusti 4,19 % 2010). (Kommunstyrelsen rapporterar) - Effektivisering av den kommunala verksamheten eftersträvas kontinuerligt, varför antalet årsarbetare i förhållande till antalet kommuninvånare inte skall öka. (= ,07 årsarbetare per kommuninvånare.) (Kommunstyrelsen rapporterar) Grundskola God grundskoleundervisning med en lärartäthet 8,0-8,2 som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande.(utbildningsnämnden rapporterar) - Redovisning av meritvärden. - Alla elever ska kunna läsa och förstå en för åldern adekvat text när de lämnar årskurs 2. Gymnasieskola Attraktiv gymnasieskola med en lärartäthet ca 9,1, som motsvarar lärartätheten i jämförbara kommuner och där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande/kunskapsmål. (Utbildningsnämnden rapporterar) - Andelen elever skrivna i Osby kommun och som väljer kommunens egna gymnasieskolor ska öka. - Andelen elever som är skrivna i annan kommun och väljer Osby kommuns gymnasieskolor ska öka. Redovisningen sker utifrån att alla tre årskursers elever räknas in i rapporteringen. Individ och familjeomsorg Främja den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv Genom olika aktiviteter arbeta för att minska antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd i Osby kommun. (Socialnämnden rapporterar)