Å S NARV EA R D TO: AN FO Budget 2013 Flerårsplan

Transkript

1 FOTO: ANDREAS NARVÅ Budget 2013 Flerårsplan

2 Innehåll Vision Organisationsschema 3 Mandatfördelning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Planeringsförutsättningar och kommentarer 6 Finansiella mål Kommunens övergripande mål 16 Övergripande regler för budgetåret Kassaflödesbudget Balansbudget Driftbudgetsammandrag Kommentarer till driftsbudgeten 24 Nettokostnadsram per nämnd Oförutsett diverse verkställighet 26 Investerings sammandrag Kompensation kapitalkostnader 27 Kommentarer till investeringsbudgeten 28 Driftbudget nämndernas andel 33 Investeringsbudget nämndernas andel 33 Nettoinvestering, Mkr 34 Låneskuld, Mkr 34 Resultatutveckling, Mkr 35 Utdebitering per skattekrona Folkmängd 1 januari respektive år 36 Nämndsredovisning 37 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret 37 - Räddningstjänsten 39 - Gatukontoret exkl VA-verket 41 - VA-verket 43 Miljö- och byggnämnden 46 Fastighetsnämnden 47 Kommunrevisionen 49 Valnämnden 50 Utbildningsnämnden 51 Socialnämnden 53 Överförmyndaren 55 Finansförvaltningen 56

3 Vision 2020 En vision är en bild av någonting som man gärna vill förverkliga. Osby kommuns vision beskriver en önskan om var vi vill befinna oss, hur vi vill att det ska vara att leva, bo och verka i Osby kommun år Visionen pekar ut en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutveckling i Osby kommun. Visionen antogs i november 2008 av kommunfullmäktige. Osby kommun 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. Osby kommun, Budget (56)

4 Organisationsschema Osby kommun, Budget (56)

5 Mandatfördelning Osby kommun, Budget (56)

6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunstyrelsens ordförande har ordet Återhämtningen i världsekonomin sker i långsam och försvagad takt. Skatteintäkterna i Osby Kommun är starkt beroende av hur sysselsättningen i Sverige som helhet utvecklas. Tillväxtprognoserna har skrivits ned. Det innebär att skatteintäkterna också för Osby Kommun blir lägre än vad som beräknades i flerårsplanen för ett år sedan. Attraktivitet viktigt Nettoomslutningen för kommunens budget år 2013 är ca 600 miljoner kronor. Den planerade skattesänkningen med 25 öre måste skjutas på framtiden för att skatteintäkterna ska kunna täcka erforderliga behov. Det är mycket viktigt att vår kommun är attraktiv så att fler väljer att bosätta sig här. Utökade budgetramar Budgetramarna utökas med 17 milj kr. Socialnämnden får utökningar bland annat för att kunna bekosta ökat försörjningsstöd, nya placeringar och etablering av LSS-boende i satellitlägenheter. En stor satsning görs på det beslutade arbetsmarknadsprojektet som ska leda till ökad sysselsättning för personer som idag står utanför arbetsmarknaden. Därigenom kan bl a kostnaderna för försörjningsstöd på sikt reduceras. För utbildningsnämndens del ökar efterfrågan på förskoleplatser fortfarande och nya förskoleavdelningar finns inplanerade. Investeringar för 198 miljoner kronor I investeringsbudgeten för 2013 finns bland annat satsningar på upprustning av ledningsnätet för dricksvatten, (3,5 mkr), ombyggnad av Örkenedskolan, (10 mkr), inrättande av Familjens Hus, (2,7 mkr), ombyggnad av Rönnebackens kök, (5 mkr), konvertering till närvärme mm i kommunens fastigheter, (3 mkr). Investeringsbudgeten för hela perioden omfattar 198 miljoner kronor. Goda utvecklingsmöjligheter Arbete med att anpassa, omprioritera och effektivisera verksamheterna måste hela tiden ske, så att kommunens ekonomi kan vara stark i ett långsiktigt perspektiv. En omfattande översyn av kommunens administrativa och politiska organisation pågår. Även om det idag finns ekonomiska svårigheter, så ser vi goda möjligheter till en bra utveckling i vår kommun. Killebergs station öppnar med ny tågtrafik Tvärleden får höjd status som ny riksväg 15 på sträckan Halmstad-Visseltofta-Osby-Lönsboda- Karlshamn. Byggandet av nya hyreslägenheter planeras i Osby, Killeberg och Lönsboda. Samarbetet med Älmhult fördjupas och IKEA:s miljardsatsningar får positiva effekter också i vår kommun. Flerårsplanen uppnår målet god ekonomisk hushållning. Det finns bra förutsättningar för att Osby Kommun åren framöver ska kunna ha en fortsatt positiv utveckling. Anders Pettersson Osby kommun, Budget (56)

7 Planeringsförutsättningar och kommentarer Allmänt budget och lagstiftning God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting God ekonomisk hushållning är den lagstiftade grunden för en bra kommunal verksamhet både ur verksamhets- och finansiell synpunkt. Kommunallagen 8 kapitlet 1, kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer". *Mål och riktlinjer ska finnas för god ekonomisk hushållning. *Återställningstiden för negativa resultat är tre år och skall beslutas i samband med antagande av budgeten. *Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat ska tas upp både i budget och årsredovisning. *Upprättande av åtgärdsplaner ska ske vid negativa resultat. *Revisionen ska bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsrapport. Sveriges kommuner och landsting tog fram en skrift Hushållning i lagens namn under 2005 som ger en bra grund för framtagande av den kommunala budgeten. Nämligen att kommuner och landsting i budgeten ska ange finansiella mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Vidare ska kommuner och landsting som har negativt resultat anta en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för överkonsumtionen. Nedan ges ett antal skäl för att ett positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning. (se skriften Hushållning i lagens namn ) *Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. *Beakta samtliga pensionsåtaganden *Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar. *Sysselsättning och skatteunderlag påverkat ekonomin. *Konjunkturanpassat resultat. *Resurser för utveckling. Balanskrav Lagrådsremiss är lagd den 4 juni 2012 avseende Kommunala resultatutjämningsreserver. Beslut kommer att fattas under hösten I lagrådsremissen föreslås att möjligheten för kommuner och landsting att själva kunna utjämna intäkter över tid, och därigenom möta konjunkturvariationer, förstärks. Detta ska ske genom tillskapande av en möjlighet för kommuner och landsting att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Införandet av reserverna kan ses som ett förtydligande av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning som kommuner och landsting ska ha i sin verksamhet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari En möjlighet införs att även reservera överskott fr o m år Kommunerna skall anta lokala riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hanteringen av resultatutjämningsreserven. Kommunförbundet Skåne har tillsammans med några ekonomichefer tagit fram ett förslag till hur denna typ av regler kan vara utformade, dock är det varje kommunfullmäktige som bestämmer hur reglerna skall se för just sin kommun. Osby kommun, Budget (56)

8 Nuvarande lagstiftning avseende balanskravet innebär att intäkterna skall vara större än kostnaderna varje år. Alla kommuner tappade ett stort skatteunderlag i samband med finanskrisen som började i augusti 2008 och som nu i långsam takt håller på att återhämta sig. Enligt budget och flerårsplanen uppfyller Osby kommun SKL:s tolkning av balanskrav, dock krävs ytterligare neddragningar av kommunens kostnader för att även uppnå god ekonomisk hushållning under planeringsperioden. Budgetförutsättningar inför budget 2013 och flerårsplan Budgeten bygger på kända ekonomiska förutsättningar per augusti Regeringen presenterade budgetproposition för budget 2013 i september. Förslaget innebar inte någon finansiell förstärkning för kommunerna. Kommunfullmäktige fattar beslut Budgetberedningens förslag till budget och flerårsplan färdigställdes och behandlas i kommunstyrelsen den 7 november Enligt vår tidplan skall nämndernas internbudget vara klara den 15 december. Ambitionen är att ha en tryckt budget innan årsskiftet och nämndernas internbudgetar inlagt i ekonomisystemet. Analys av samhällsekonomin Utdrag ur SKL cirkulär 12:44 "Dämpad internationell konjunktur" I spåren av eurokrisen har den globala tillväxten bromsat in. Det kommer att ta tid innan en stabil lösning på de statsfinansiella problemen i euroområdet kommer på plats. På presskonferensen sade Anders Borg att Euroländerna har kommit långt i att stärka de offentliga finanserna. Valutafonden och Kommissionen räknar med måttliga 2 3 procents underskott de kommande åren. I Italien, Grekland och Spanien kan det dock komma nya orosvågor och vare sig USA eller Kina har så stark ekonomi att de för närvarande kan fungera som särskilt starka draglok. Borg nämnde vidare att ECB, Federal Reserve, och Bank of Japan har genomfört flera stimulanspaket, men att det saknas långsiktiga lösningar. Skulden i Europa ser ut att stabiliseras kring 90 procent, men troligen har Grekland inte infört nödvändiga åtgärder. I Spanien beräknas ett underskott i det offentliga finansiella sparandet på ca 5 procent nästa år och de har fått någorlunda kontroll över sin ekonomi. Banksystemet i Spanien har dock fortfarande problem. Man har haft höga löneökningar och låg produktivitet i många europeiska länder och det tar lång tid att växa sig ur denna situation, vilket gör att Europa även på lite längre sikt kommer att fortsätta ha låg tillväxt. Fortsättningsvis måste en expansiv politik bedrivas, för att stimulera Europas ekonomi. Svensk ekonomi visar god motståndskraft Svensk ekonomi har visat god motståndskraft det första halvåret En fortsatt finansiell oro och en svag internationell konjunktur dämpar dock den svenska tillväxten 2012 och Enligt Anders Borg har Sverige bland de starkaste offentliga finanserna i Europa, och är ett av länderna med lägst offentliga skulder. Tack vare den säkerhetsmarginal som finns i de offentliga finanserna, törs därför regeringen lägga en framtidsorienterad budget för att på lång sikt försöka stärka investeringsviljan. De gör bedömningen att det finns tre saker som stärker investeringarna; forskning, infrastruktur och lägre bolagsskatter. Detta är viktigt för framöver kan en tilltagande internationell konkurrens väntas. Förra året var BNP-tillväxten 3,9 procent och i år väntas den bli 1,6 procent. Huvudorsaken till att ekonomin bromsar in i år är osäkerheten kring världsekonomin och att det saknas långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Denna osäkerhet minskar hushållens och företagens vilja att konsumera och investera samtidigt som efterfrågan på svenska exportprodukter minskar. Nästa år väntas ekonomin vända upp igen och BNP-tillväxten ökar med 2,7 procent, en något högre tillväxt än vad regeringen trodde i den förra prognosen (som presenterades i den ekonomiska vårpropositionen). De följande åren väntas ekonomin växa i god takt och tillväxten öka med i genomsnitt 3,4 procent per år I jämförelse med många andra EU-länder har Sverige dock haft god motståndskraft mot krisen. Osby kommun, Budget (56)

9 Tabell 1. BNP, prognos Procentuell volymförändring Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar 2,0 1,9 2,9 3,8 3,7 3,1 1,8 0,8 0,4 0,5 0,3 0,4 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8 Lager 0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 6,9 1,5 5,0 6,9 6,8 6,5 Import 6,3 0,5 5,0 7,2 7,2 7,0 BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0 BNP kalenderkorr. 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 Källa: 2013 års budget proposition. Det dämpade konjunkturläget 2012 och 2013 leder till att arbetsmarknaden utvecklas svagt dessa år. Sysselsättningen ökar långsamt och arbetslösheten sjunker något Tabell 2. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen. Procentuell förändring om inte annat anges, prognos BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Arbetade timmar (1) Arbetslöshet (2) 2,3 0,3 0,6 1,5 1,5 0,8 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 BNP-gap -0,9-1,4-1,7-0,4-0,1 0,0 Timlöner (3) 2,9 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6 KPI 3,0 1,0 1,2 1,7 2,4 2,6 Offentligt finansiellt sparande (4) Bruttoskuld (4) 0,1-0,3-0,6 0,3 1,7 2,5 39,7 36,4 36,2 34,0 30,2 26,0 (1) Kalenderkorrigerade. (2) Procent av arbetskraften år. (3) Nationalräkenskaperna. (4) Andel av BNP. Källa: 2013 års budgetproposition. Det låga resursutnyttjandet, den starka kronan och enhetsarbetskostnadernas måttliga utvecklingstakt bidrar till en låg inflation de närmaste åren, vilket leder till att Riksbanken för en expansiv penningpolitik. När osäkerheten lagt sig, och den internationella konjunkturen tar fart, växer svensk ekonomi återigen i god takt Sysselsättningen ökar starkt, samtidigt som arbetslösheten sjunker till drygt 5 procent. Det råder dock stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera. Framför allt finns det en risk för att konjunkturnedgången i Europa förvärras ytterligare. Osby kommun, Budget (56)

10 Det kommunala skatteunderlaget Regeringen förutser en skatteunderlagstillväxt på drygt 27 procent åren Störst bidrag kommer från lönehöjningar, växande sysselsättning och pensionsinkomster. Regeringens prognos visar en ökning för perioden som är nästan två procentenheter mer än enligt förbundets prognos från augusti. Skillnaderna förklaras av att regeringen räknar med en starkare ekonomisk tillväxt de närmaste åren, med mer gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och större löneökningar som följd. Den största skillnaden i utvecklingstakt mellan de båda prognoserna föreligger för åren 2013 och Dessa år beror differensen till helt övervägande del på att regeringen räknar med större sysselsättningsökning och högre lönehöjningar i regeringens prognos. Även år 2015 prognostiserar regeringen större ökning av skatteunderlaget än förbundet, till följd av större ökning av pensionsinkomsterna och mindre grundavdragsökning. Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring BP, sep 2012* ESV, sep 2012 SKL, aug 2012 VP, apr ,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 27,4 3,1 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5 26,2 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 4,6 25,6 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 27,3 * Det är bara prognosen i BP från september 2012 som inkluderar förslaget att grundavdraget för personer som fyllt 65 år höjs år Effekten av detta är minus 0,2 procentenheter år Regeringen föreslår i budgetpropositionen att grundavdraget för personer som fyllt 65 år ska höjas ytterligare ett steg från och med år Detta beräknas hålla tillbaka skatteunderlaget motsvarande 0,2 procent. Förslaget beräknas medföra en minskning av kommunernas och landstingens skatteintäkter med 717 respektive 383 miljoner kronor, vilket regleras genom en höjning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning med dessa belopp. Osäkerhetsfaktorer i den ekonomiska planeringen Skatteintäkter/utjämning utgör de viktigaste intäktskällorna för kommunen (78 % år 2011). I underlaget utgår vi ifrån Sveriges kommuners och landstings (SKL) bedömningar avseende skatte- /bidragsutvecklingen under den närmaste treårsperioden. Slutlig skatt avseende 2011 års inkomster är inte klara förrän i december 2012 och i december/januari 2013 fastställs även de statliga bidragen för Skatte- och bidragberäkningar utgår ifrån Sveriges kommuner och landstings beräkningar 16 augusti (cirkulär 2012:40). Uppdateringar utifrån antal invånare görs den 1 november. SKL återkommer med nya skatteunderlagsberäkningar fortlöpande avseende uppdateringar utifrån utjämningssystem, kommuninvånarantal mm. Personalkostnaderna är en stor andel av våra kostnader. År 2011 utgjorde personalkostnaderna 63 % av de totala kostnaderna års löneförhandlingar på central nivå blev klara i slutet av september när det gäller lärarna, övriga avtal är även förhandlade på lokal nivå och huvuddelen blev klara i augusti och utbetalning av nya löner, samt retroaktiva löner genomfördes för huvuddelen av personalen i september. Nämnder/förvaltningar kompenseras i budgetramarna för ökade löner utifrån avtalsrörelsen. Detta innebär att 2011 årslöner ej finns med i budgetramarna, men tilläggsbudgeteras efterhand som de är klara. Kapitalkostnader kompenseras enligt fastställd förteckning efter att investeringen är genomförd och anläggningen aktiverats i ekonomisystemet. Osby kommun, Budget (56)

11 Ramtilldelning , driftbudgeten. Budgetprocessen Kommunstyrelsen beslutade om tidplan för 2012 års budgetarbete, 223, De ekonomiska förutsättningarna utgår ifrån kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan års budgetarbete inleddes med ett målseminarium arrangerat av fullmäktige den 13 januari, då fullmäktige, presidier, förvaltningschefer m fl deltog. Laholms kommun var representerad och redovisade sin ekonomistyrningsprocess. Fullmäktiges ordförande och kommunchefen gav bakgrunds information och exempel inför gruppdiskussioner som genomfördes under eftermiddagen. När det gäller framtagande av fullmäktigemål har en fullmäktigeberedning arbetat under året och lagt fram ett förslag till det fortsatta arbetet i augusti års budgetprocess har skett i nära dialog med nämnder och förvaltningschefer. Förutom uppstartsmötet i januari, har det genomförts två presidieträffar den 6 februari och den 28 mars med tema budget och förändringsarbete. I ramarna i flerårsperspektiv låg ett besparingsuppdrag för samtliga nämnder på 2 %. Förändringsarbetet har processats i nämnderna och vid presidieträffar. Nämnds presidierna har även diskuterat förändringsarbetet i samband med bokslutsgenomgångar 6-7 mars. Investeringsbudgetförslagen processades i juni och ett preliminärt förslag togs fram i slutet av juni. Budgetberedningen träffade samtliga nämnds presidier samt förvaltningschefer i september månad. Budgetramar En viktig förutsättning för att vårt ekonomistyrningsarbete (budget, redovisning och uppföljning) skall fungera är att nämnderna följer de riktlinjer som lämnas. Det innebär att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna skall följas, samt att åtgärder vidtas omgående då negativa avvikelser enligt uppföljningarna prognostiseras. Verksamhetens nettokostnader ökar med 4,8% mellan ursprunglig budget 2012 och budget Under samma period beräknas skatter och bidrag öka med 3,2% (oförändrad utdebitering). Eftersom de ekonomiska förutsättningarna ändrar sig snabbt kan kommunstyrelsen komplettera och förändra ramar och direktiv, dels under budgetprocessen och dels under innevarande budgetår. Principer beräkning av budgetramar 1. Budgetramarna är en nettokostnadsram avseende driftbudgeten, exklusive beräknade löneökningar. Löneökningar budgeteras centralt under finansförvaltningen och fördelas efter avslutade löneförhandlingar. 2. De nettobudgetramar som kommunfullmäktige fastställer inkluderar kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). Kapitalkostnader kompenseras enbart för de investeringsprojekt som är särskilt angivna i budgeten. 3. Justeringar har skett avseende de av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna i flerårsplanen Satsningar i budgeten 17,4 mkr utöver ram i flerårsperspektiv, d v s generella utökningar, arbetsmarknadsprojekt, förskolor, LSS. Budgetramtekniken innebär att nämnderna har stor frihet till prioriteringar inom totalramen och de av kommunfullmäktige beslutade målen. Detta ger möjlighet till förändringar i nuvarande verksamheter, för att klara de givna ramarna. Handlingsplaner inklusive verksamhetsförändringar, ändrad service mm skall tydligt redovisas i internbudgetramförslagen som skall vara fastställda av respektive nämnd den 15 december I nettokostnadsramen ingår även intäktssidan och möjlighet att justera taxor. Observera att vissa taxor skall beslutas av kommunfullmäktige. Investeringsbudgeten Nämndernas äskanden avseende investeringsbudgeten har varit högre än den flerårsplan som enligt anvisningarna skall vara vägledande för investeringsbudgeten. Budgetberedningen har i nära samarbete med förvaltningschefer och nämnder diskuterat förslag till investeringsbudget Osby kommun, Budget (56)

12 Investeringsförslaget uppgår totalt till 220 mkr. (67 mkr 2013, 85 mkr 2014, 46 mkr 2015, 11 mkr 2016 och 11 mkr 2017). Nämnderna har enbart i vissa fall lämnat förslag avseende 2015 och 2016, i övrigt avser investeringsförslagen framflyttade projekt. Investeringsbudgeten redovisas och beslutas per projekt. Det är viktigt för vårt anläggningsregister att inventarier och anläggningsarbeten delas upp på olika tillgångsslag, för att respektive projekt skall få rätt avskrivningstider. Investeringsprocessen följer den av kommunstyrelsen antagna Principer för investeringshantering i Osby kommun (ks 6, ). Alla investeringar utförs inte det år som de budgeterats, vilket belastar nästa års budget i form av tilläggsbudget. Förslaget innebär att tilläggsbudgeten begränsas till 2,2 mkr per år. Ambitionen är att minimera tilläggsbudgeten. Budgetera projekten på rätt år och dela upp anslagen om investeringen pågår över flera år. Nämnds förslagen skall åtföljas av prioriteringar, bedömningar utifrån driftkostnadskalkyler mm. Vi har under flera år påtalat vikten av ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Målbeskrivningar Kommunfullmäktige beslutade om vision 2020 i november Visionen skall vara vägledande för övrigt målarbete i kommunen och är en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutvecklingen i Osby kommun. Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Enligt skriften Hushållning i lagens namn syftar verksamhetsmålen till: att staka ut den politiska färdriktningen att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt att tydliggöra för olika intressenter vad pengarna går till Målen skall vara uppföljningsbara. Det kräver att målen är tydliga och att det finns indikatorer för att möta måluppfyllelse. Målen måste kunna kommuniceras i organisationen. Det skall finnas en koppling mellan fullmäktiges och förvaltningarnas mål. Verksamhetsmål kan rikta sig till medborgarna och t ex ange servicenivåer och kvalitet. Verksamhetsmålen kan även riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Osby kommun ser över målstyrningsprocessen och har kommit en bit på väg genom fullmäktigeberedningen Fullmäktigeberedningen har tagit fram övergripande mål TRYGGHET LIVSKVALITET MILJÖ UTVECKLING OCH TILLVÄXT DEMOKRATI Fullmäktigemål kommer att tas fram utifrån de övergripande mål inför budget Lagstiftningen har sagt att praxis får utvisa hur kommunallagens regler skall utformas. Styrformen i Osby kommun är precis som tidigare politisk styrning via målstyrning, resurstilldelning, mm. Kommunfullmäktige beslutar om fullmäktigemål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Framtagande av mål sker via fullmäktigeberedning, nämnds- och partiarbete. Nämnderna har uppdaterat föregående års fullmäktigemål, med vissa justeringar som beslutas av fullmäktige i november. Nämnderna har i sin tur att ta fram nämndmål för sin verksamhet utifrån kommunfullmäktiges beslut. Målen som tas fram skall vara få, uppföljningsbara och förankrade långt ut i organisationen. Nämnden tar beslut om sina mål för verksamheten i samband med beslut om internbudget 2013 i form av nämndmål och indikatorer. Mallar som är lika för samtliga nämnder och finns i vårt system Stratsys som används för gemensam registrering och framtagande av budgetdokument m m på alla nivåer. Osby kommun, Budget (56)

13 Övrigt Övergripande regler, budget 2013 Övergripande regler fastställes enligt bilaga. Personalkostnader Som nämnts tidigare, under osäkerhetsfaktorer kopplat till kommunens ekonomi, är löneutvecklingen en av de faktorer som mest påverkar vår ekonomiska situation. I budgetarbetet för har vi som grund 2011 års personalkostnadsunderlag. Arbetsgivareavgifterna fastställs inte förrän i början av år Personalomkostnadspålägget i budgetunderlaget är preliminärt och beräknat till 38,46 %. Personalomkostnadspålägget är på samma nivå som Nämnderna tar fram en personalbudget som bilägges nämndens beslutade internbudget. Beslut om personalneddragningar och övriga personalförändringar skall i god tid diskuteras med personalavdelningen för att hitta lämpliga lösningar. I övrigt hänvisas till den av kommunstyrelsen antagna policyn för arbete med övertalighet i Osby kommun. Lokalvård/fastighetskostnader Kommunfullmäktige har beslutat om regler för internhyror fr o m Internhyressystemet är exklusive kapitalkostnader. Fr o m 2012 ändrar vi tillbaka så att samtliga kapitalkostnader belastar direkt på respektive nämnd/förvaltning. Fr o m år 2013 finns en indexklausul för hyreshöjningar. Kostnader för lokalvård tages fram av fastighetsförvaltningen utifrån de ambitionsnivåer som respektive verksamhet begärt. Kapitalkostnader Internräntan för år 2013 är beräknad till 2,9 % (2011: 4,2 % 2012:3,6 %), i enlighet med SKL:s bedömning av räntenivån. SKL utgår ifrån genomsnittlig statslåneränta under senaste femårsperioden. Detta innebär lägre interräntekostnader för nämnderna. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån planerade investeringar. Kapitalkostnaderna ingår i budgetramen, förutom för de speciellt angivna projekt som kommer att kompenseras. Utbetalningsplaner avseende investeringar skall redovisas till ekonomiavdelningen. Dessutom skall enligt övergripande regler lämnas besked till ekonomiavdelningen, när investeringen är genomförd, så att aktivering kan ske av anläggningsregistret. Pensionsskuld Osby kommun utgår ifrån KPA:s beräkningar avseende pensionsskuld och pensionsutbetalningar. Dessa beräkningar tas fram två gånger per år dels inför bokslut/årsredovisning och dels inför delårsbokslutet per den 31 augusti. Pensionskostnader mm är beräknat utifrån KPA:s augustiprognos. Kommunens pensionsskuld uppgår till 306 mkr, beräknad per 31 augusti Fr o m 2001 utbetalas alla löpande pensionskostnader över budget, vilket år 2013 beräknat till 34,8 mkr. Sedan 1998 betalas alla pensionskostnader ut i form av individuell del och försäkring. Den del av pensionsskulden som ökar avser tiden före 1998 och redovisas inom linjen i balansräkningen som en ansvarsförbindelse. RIPS-kommittén på SKL fastställer årligen diskonteringsräntan för nuvärdesberäkning av pensionsskulden. Det har varit samma diskonteringsränta sedan starten 2007 och i september 2011 har beslut fattats om sänkning av diskonteringsräntan, vilket innebär att skulden uppskattas öka med 7-8 %. RIPS-kommittén fastställde i september oförändrad diskonteringsränta. Osby kommun, Budget (56)

14 Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas driftbudgetens intäkter och kostnader, skatteintäkter, utjämningsbidrag, tillfälliga statsbidrag, finansiella intäkter och kostnader. Uppdelningen på kostnader och intäkter redovisas utifrån beslutad internbudget. Resultatbudgeten visar ett överskott med 3,4 mkr, innebär att 99,5 % av skatter och bidrag används för den löpande driften. Enligt vår finansiella strategi skall högst 98 % av våra skatter och bidrag användas för driftbudgeten. Resultatbudgeten visar ett positivt resultat för hela perioden. Kommunallagen föreskriver i 8 kap 1 att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Enligt flerårsplanen uppnås god ekonomisk hushållning under perioden. De budgeterade resultaten för 2014 och 2015, ligger på 13 mkr respektive 11 mkr. Som förutsättning för att nå detta budgeterade resultat, är att en neddragning genomförs med 10 mkr och får effekter även i flerårsperspektiv. På sikt kommer Osby kommun att uppfylla det finansiella mål som fastställts. D v s att högst 98 % av skatter/bidrag används för den löpande driften. Fortsatta effektiviserings- och förändringsarbete krävs för att minska kostnadsnivån i Osby kommun, kostnaderna ökar i snabbare takt än våra intäkter. 99,5 % av skatter/bidrag används för verksamhetens nettokostnader år Den kommunala utdebiteringen uppgår 2012 till 21:76 kronor. I förslaget till flerårsplan ingår oförändrad utdebitering under perioden. Den lägre utdebitering som fanns med i föregående flerårsplan var ej möjlig att genomföras. Den beskattningsbara inkomsten i landet för inkomståret 2011 har preliminärt ökat med 2,01 %. Motsvarande ökning avseende Osby kommun 0,87 % (enligt preliminär taxering september). Godkända deklarationer vid prognostillfället var knappt 99 %. Det råder fortfarande osäkerhet i skatteoch bidragsintäkter för perioden. De slutliga skatterna och utjämningsbidraget fastställs kring årsskiftet 2012/2013. Invånarantalet , personer är den senaste officiella uppgiften. För skatteintäkterna är invånarantalet per 1 november avgörande. Skatteberäkningarna bygger på kommunens befolkningsprognos framtagen våren Beräkningsgrunden är att tillväxten ska öka i kommunen. Borgensavgiften för 2012 är beräknad till 0,4 % och 3 % avkastning på insatt kapital avseende de kommunala bolagen. Finansiella kostnader och intäkter för år 2011 budgeterats till 6 mkr. Det negativa finansnettot har ökat markant p g a det ökade lånebehovet i samband med ett omfattande investeringsprogram. Kapitalförvaltningen budgeteras inte, då överskott återinvesteras i sin helhet. Kassaflödesanalysbudget I kassaflödesanalysbudget redovisas nettoinvesteringar, försäljningar av anläggningstillgångar, samt nya lån och amorteringar. Budgeten innebär att kommunens lån kommer att öka markant under flerårsperioden. Kommunens totala låneskuld uppgår till 180 mkr Nettolåneskulden uppgår till 157,5 mkr, då 20 mkr av låneskulden avser Fjärrvärme i Osby AB och 2,5 mkr till Kommuninvest AB. Dessutom finns beslut om upplåning under år 2012 på ytterligare 55 mkr. Budgeten förutsätter att vi lånar ytterligare 65 mkr under flerårsperioden, vilket innebär att låneskulden beräknas uppgå till 300 mkr om alla investeringar genomförs i planeras omfattning. Sammanfattning Återhämtningen efter finanskrisen hösten 2008 pågår i långsam takt. I augusti försämrades skatteprognoserna och finansoron är stor i hela Europa och även i övriga världen. Kommunernas intäkter är helt beroende av antalet arbetade timmar i Sverige. Detta innebär att förbättringar i näringslivet genom effektiviseringar och produktivitetsökningar inte ger ökade intäkter till kommunerna, utan det krävs nyanställningar och att antalet arbetade timmar ökar. Osby kommun har kontroll över den ekonomiska situationen i flerårsperspektiv. Inriktningen är att kommunens ekonomi och verksamhet skall bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Den budgeterade resultatnivån ligger lägre än de finansiella målen inledningsvis, men kommer enligt planen att uppnås under perioden. Osby kommun, Budget (56)

15 Soliditeten enligt balansbudgeten beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner, uppgår till 26 % enligt senaste prognos i augusti 2012 och kommer enligt planeringen att förbättras till 29 % under flerårsperioden. Osby kommun har tidigare legat på en ännu bättre soliditet under den senaste tioårsperioden. Vi ligger idag ungefär som en genomsnittskommun i Sverige. Vi bör arbeta långsiktigt för att bibehålla nivån på soliditeten och även stärka den med tiden. Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella styrka. Kostnader för våra pensionsåtaganden ökar den närmaste årsperioden, enligt KPA:s långtidsprognos. Dock kommer de ökade kostnaderna att vara resultatpåverkande. Finansiellt skall vi matcha våra tillkommande pensionskostnader mot de placeringar i aktier och räntebärande (kapitalförvaltningen) som skett sedan år Uppräkningsfaktorerna för skatterna är beräknade till 3,4 % för år 2013, 3,6 % för år 2014 och 4,1 % för år 2015 i enlighet med SKL:s prognos. Osäkerhetsmoment är bl a konjunkturen och därmed förändringar i skatteunderlag, lönerörelse, påverkan från pågående finanskris mm. Kommunens finansiella mål har inriktningen att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt perspektiv. Osby kommuns ekonomistyrning skapar ett handlingsutrymme och förutsättningar att genomföra omstruktureringar inom våra verksamheter och att även uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Avgörande för den framtida kommunalekonomiska situationen är om konjunkturutvecklingen är positiv, genom ökade skatteintäkter, låg arbetslöshet mm. En annan viktig del är löneutvecklingen i kommunerna. Kommunförbundets prognoser avseende skatteutvecklingen de närmaste åren är inte tillräcklig för att täcka kommunernas resursbehov. Konjunkturuppgångar kan även leda till ökad inflation genom löne- och prisstegringar som negativt påverkar nettoresultatet. Osby kommun har en omfattande investeringsplan även för denna flerårsplanperiod. I investeringsplanen är de största projekten, överföringslednings Skeingesjön VA, ombyggnad Klockareskogsskola pågår, ny förskoleavdelning, ombyggnad Örkenedskolan, Rönnebackens kök och familjecentralen, kommunkontor och energisparåtgärder. Budget och flerårsplan och omvärldsförändringar innebär att Osby kommun måste fortsätta arbetet med att anpassa, omprioritera och effektivisera inom kommunens verksamheter för att kommunens ekonomiska situation skall bli stark i ett långsiktigt perspektiv. Osby kommun, Budget (56)

16 Finansiella mål Högst 98 % av skatter och bidrag bör i flerårsplansperspektiv användas för verksamhetens nettokostnader. Detta innebär att ett överskott, exklusive finansnettot om ca 12 mkr eftersträvas. - Kostnadstäckningen för VA-verksamheten skall uppgå till minst 100 %, samt möjliggöra återbetalning av de tre senaste årens underskott. - Soliditeten inklusive alla pensionsförpliktelser d v s kommunens finansiella styrka skall eftersträva en förbättring till 29 % under planperioden. (2011:26 %) - All kommunal bolagsverksamhet skall regelmässigt ge ett positivt resultat. - Nettoinvesteringar i relation till verksamhetens nettokostnader skall i normalfallet inte överstiga 7-8 %. (exklusive investeringar i VA-verksamheten och ev utökat aktiekapital). Osby kommun, Budget (56)

17 Kommunens övergripande mål TRYGGHET Osby ska vara en trygg och trivsam kommun att bo och vistas i. LIVSKVALITET Kultur, rekreation och meningsfull fritid ska vara tillgänglig för alla. MILJÖ Osby kommun ska arbeta aktivt för långsiktigt hållbar livsmiljö. UTVECKLING OCH TILLVÄXT Osby ska vara en attraktiv kommun för boende och företagande, vilket ska skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Osby kommun ska kännetecknas av en positiv attityd till företagande. Osby kommun ska vara en god arbetsgivare. En god infrastruktur ska finnas i hela kommunen. Lärandet ska utgå ifrån individen förutsättningar, ge lust, möjlighet, motivation och leda till egen försörjning. DEMOKRATI Osby kommuns verksamhet ska utgå från medborgarnas behov. Kommunen ska vara en förebild för demokratisk utveckling. Vi ska främja ett aktivt medborgarskap som på jämlika villkor ger invånarna möjlighet till deltagande, inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Kommunens verksamhet ska utmärkas av öppenhet och ett vänligt bemötande. FULLMÄKTIGEMÅL 2013 Indikatorer som skall följas upp anges som strecksatser under varje mål. Allmänt Kommunens övergripande mål enligt ovan tillsammans med aktiviteter som samhällsplanering, näringsutveckling, kommunal service, ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. (12699, 31 dec 2011). - Befolkningsförändring under året (KS rapporterar) Alla medborgare ska ges möjlighet att leva ett så självständigt och delaktigt liv som möjligt. - Antalet hushåll som erhåller långvarigt försörjningsstöd (mer än 6 månader) och som övergår till att bli självförsörjande ska öka (2012:72 hushåll med långvarigt försörjningsstöd). (SN rapporterar) - Andelen förvärvsarbetande år ska öka jämfört med föregående år. (2011:76,6%). (KS rapporterar) - Antalet alternativa boendeformer ska öka jämfört med föregående år (2012: Trygghetsboende 16 st, bostad med särskilt stöd och service 15 st, sekundärboende/andrahandsboende 7 st). (SN, KS rapporterar) - Andelen personer som minskat sitt missbruk sedan aktualisering ska öka jämfört med föregående år (2012: mäts i december). (SN rapporterar) - Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet ska öka (2011:79%). Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2012 bör vara högst 4 % enligt timredovisningen (3,6 %, 31 dec 2011). - Sjukfrånvarostatistik. (KS rapporterar) Osby kommun, Budget (56)

18 Miljöarbete Nyanskaffning av personbilar i Osby kommun ska vara miljövänliga fordon, även övriga fordon ska ha bästa möjliga standard ur miljöhänseende. - Statistik inköp av personbilar, samt övriga fordon. (KS rapporterar) Klimat och energiarbete ska bedrivas så att förbättringar och effektiviseringar årligen redovisas med uppsatta mål ur miljöhänseende. - Uppföljningen antagna klimatmål. (KS rapporterar) Kommunens inköp av livsmedel ska utgöra ekologiska livsmedel med minst 25 %. - Inköpsstatistik levereras årligen. (KS rapporterar) Barn och Unga Ett bra, tryggt och utvecklande liv för alla barn och unga i Osby kommun. - Andel återaktualiserade ungdomar ska minska jämfört med föregående år. (SN rapporterar) - Antal skriftliga samverkansavtal och uppföljning av dessa ska öka (2012: samverkansavtal 2 st: polismyndighet och förskola/skola, Uppföljning: 0 st 2013: avtal tecknas med Barnochungdomspsykiatri, BVC, samt uppföljning av varje avtal sker 2ggr/år). (SN och UN rapporterar) Grundskola Attraktiv grundskola med en undervisning av hög kvalitet där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande. (UN rapporterar samtliga indikatorer). - Genomsnittliga meritvärden ligger högre än föregående år (2012: 207,4). - Genomsnittlig kostnad per elev överensstämmer med genomsnittlig kostnad i jämförbara kommuner. (2011:96,5 tkr/elev och Osby 95,2 tkr/elev). - Andelen behöriga till gymnasiet förbättras jämfört med föregående år (2011:91 %). - Andelen elever som väljer grundskola i Osby kommun ska öka (HT % av eleverna i årskurs 1). Gymnasieskola Attraktiv gymnasieskola med en undervisning av hög kvalitet där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande. (UN rapporterar samtliga indikatorer). - Andelen elever i årskurs att skrivna i Osby kommun som väljer kommunens egna gymnasieskolor ska öka (2012: 35 % av ungdomar födda 1996). - Andelen gymnasieelever som fullföljt gymnasieutbildning på respektive gymnasieskola inom tre år exklusive introduktionsprogrammet ska ligga högre än året innan. (2012: 86 % preliminärt utfall). - Betygspoängen per gymnasieskola ligger högre än genomsnittet för landets kommuner (2011: Landets kommuner 13,9, 2012: Ekbackeskolan 14,0 och Naturbruksgymnasiet 12,5). - Genomsnittlig kostnad per elev i gymnasieskolan lägre än jämförbara kommuner (2011: 106 tkr, Osby 107 tkr). Äldreomsorg Äldreomsorg med vård och omsorg av hög kvalitet där resurserna används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till att äldre får leva ett värdigt och tryggt liv. (SN rapporterar samtliga indikatorer). Osby kommun, Budget (56)

19 - Nöjd kund index (NKI) för äldreboende ligger högre än föregående år (2011: 74 %). - NKI för hemtjänst ligger högre än föregående år (2011: 77 %). - Andelen brukare inom särskilt boende och hemtjänst som är mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, ligger högre än föregående år (2011: 50 % respektive 61 %) - Andelen personal som har vård och omsorgsutbildning ska öka jämfört med föregående år (2011: 90 %). Osby kommun, Budget (56)

20 Övergripande regler för budgetåret 2013 Allmänt Som allmän regel gäller, att avvikelser från eller tillägg till budget skall beslutas av kommunfullmäktige innan kostnadskrävande åtgärder vidtas. Kommunfullmäktige skall också besluta om ny eller väsentligt utökad/indragen verksamhet innan den påbörjas eller avvecklas. Taxor och avgifter av stor betydelse beslutas av kommunfullmäktige. Nämnderna uppmanas att innan konsultuppdrag upphandlas, noga undersöka om inte personella resurser för uppdraget finns inom kommunens egna förvaltningar. Beslut i nämnder/styrelser I enlighet med kommunallagen skall alla beslut i nämnder/styrelser vara finansierade. Nämnderna har möjlighet att inom sin budgetram omdisponera anslag. I samband med nämnds/styrelses beslut som innebär kostnader, skall alltid anslagshänvisning anges i beslutet. Anslagsbindning Inom driftbudgeten är anslagsbindningen till respektive nämnd/styrelses nettokostnad enligt fastställd års- och tilläggsbudget. Inom investeringsbudgeten är anslagsbindningen till respektive projekt. Eventuella omdisponeringar inom driftbudgeten skall snarast meddelas ekonomiavdelningen. Omdisponeringar mellan investeringsprojekt upp till 1 mkr beslutas av kommunstyrelsen, över 1 mkr beslutas av kommunfullmäktige. Budgetkompensation till nämnderna/förvaltningar sker efter genomförd lokal lönerörelsen och utökar nämndens budgetram. Tillkommande kapitalkostnader kompenseras enligt särskild fastställd projektlista och genomförs efter att investeringsprojekt genomförts och aktiverats. Periodiserad budget Nämnderna/styrelsen bör periodisera sin driftbudget. Även investeringsbudget skall planeras in utifrån genomförandetidpunkter under år 1 (månads/kvartalsvis). Kommunstyrelsen är i behov av dessa uppgifter för att kunna göra en kvalificeras likviditetsplanering. Försäkringskostnader Försäkringskostnaderna ingår under respektive nämnd/styrelse. För att kommunstyrelsen skall kunna upprätthålla ett effektivt försäkringsskydd skall övriga nämnder meddela åtgärder som kan föranleda ändringar i försäkringsskyddet till ekonomiavdelningen. Alla eventuella skador som medför kontakt med försäkringsbolag, skall anmälas till ekonomiavdelningen. Alla incidenter/skador skall registreras i kommunens system för incident och skaderapporteringssystem Flexite. Obs! Viktigt att inventarieförteckningar ajourhålls ständigt, för att vi skall ha ett aktuellt underlag om en skada uppstår. Osby kommun, Budget (56)

21 Investeringar, driftkostnadskalkyl Vid framställning om större investeringar i såväl års- som tilläggsbudget skall tydligt framgå - utöver motiveringen för investeringen - även driftkostnadskalkyl för helt år inkl. kapitalkostnader (samråd med ekonomiavdelningen). Se "Principer för investeringshantering i Osby kommun" antagna av kommunstyrelsen 6, Internhyran Internhyran skall vara fastställd senast den 1 april året innan budgetåret. Budgetuppföljning Kommunfullmäktige begär från respektive nämnd/styrelse in budgetuppföljning med helårsprognos, till kommunfullmäktige, 3 gånger per år inklusive årsredovisningen (efter utfallet i april, augusti och december månader). Delårsbokslut tas fram per siste augusti i enlighet med redovisningslagen. Nettokostnadsjämförelse med senaste 12-månadersperiod skall finnas med i uppföljningen. Delårsbokslutet omfattar inte kommunkoncernen. Inom respektive nämnd/förvaltning bör budgetuppföljning ske månadsvis och åtgärder beslutas för att nå budgetmålen. Nämnd/förvaltning som prognostiserar negativa årsavvikelser skall snarast rapportera detta till kommunstyrelsen, även när inte budgetuppföljning lämnas till kommunfullmäktige. Budgetuppföljningarna skall redovisa utöver ekonomiskt utfall, personaluppföljning, även avstämning av mål och övriga budgetförutsättningar. Målavstämning De av kommunfullmäktige fastställda målen skall följas upp i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. Osby kommun, Budget (56)

22 Resultatbudget Tkr Resultat 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/bidrag Prel. kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balanskravsresultat Resultatmål Resultatmål 2% av skatter och bidrag. Osby kommun, Budget (56)

23 Kassaflödesbudget Mkr Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Verksamhetsnetto INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anlägg.tillgångar Försäljning av materiella anlägg.tillgångar Investering i finansiella anlägg. tillgångar Försäljning av finansiella anlägg. tillgångar Investeringsnetto FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Finansieringsnetto BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Osby kommun, Budget (56)

24 Balansbudget Mkr Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella Finansiella OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL därav årets resultat AVSÄTTNINGAR varav pensioner SKULDER varav långfristiga varav kortfristiga SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER Soliditet exklusive pensionsskuld i % Soliditet inklusive total pensionsskuld i % (Soliditeten var 74%, resp. 37% 2001) Ansvarsförbindelse pensioner Utgångspunkt delårsbokslutsprognos. Skånelän 2011, 59% respektive 23% Osby kommun, Budget (56)

25 Driftbudgetsammandrag Tkr Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 KOSTNADER Netto samtliga nämnder Generell neddragning Tilläggsbudget Prisökning 2 % Oförutsett KS Pensioner faktiska Semesterlöneskuld Oförutsett verkställighet Delsumma INTÄKTER Realisationsvinster markförsäljning Intern ränta Kalkylerad KP (6,83% inkl löneskatt) Delsumma SUMMA Kommentarer till driftsbudgeten 1. Löneökningarna budgeteras centralt på finansförvaltningen. Utgångspunkt för beräkningarna är 2012 års preliminära löneavtal och lönesumman efter förhandlingarna Arbetsgivaravgifter för år 2012 är preliminära och beräknas i budgetunderlaget till 38,46 %. Slutlig arbetsgivaravgift klart i december Löneökningsprognosen följer SKL:s prognoser avseende timlöneökningarna i landet. 2. Oförutsett KS, totalt 1 mkr, samt 2,2 mkr avseende tilläggsbudget. 3. Oförutsett kapitalkostnader budgeteras på centralt konto för de projekt som enligt beslut skall kompenseras för kapitalkostnader, när investeringen är genomförd. I övrigt budgeteras kapitalkostnaderna av varje nämnd och ingår i budgetramen. 4. Pensionskostnader faktiska Enligt KPA inkl löneskatt Administration Summa KPA:s beräkningar prognoser augusti Semesterlöneskuldsökningen har tagits upp till 1 mkr. 6. Avskrivningar. Beräkningar för Beräkningarna utifrån investeringsförslag framtaget av budgetberedningen i juni. Detta är siffrorna framtagna i juli Slutlig investeringsbudget klar nov Osby kommun, Budget (56)

26 7. Internräntan enl SKL 2012 Sänktes internräntan till 3,6 % och ,9 % ( ,3 %, ,0 %, ,5 %, %). Beräkningar utifrån budgetberedningens behandling i juni Kalkyl KP (del av arbetsgivaravgift 6,83 %) preliminärt schabloner utifrån 2012 års löneunderlag Kommentarer till resultaträkningen; Finansiella intäkter Likvida medel (40 Mkr 2 %) Borgensavgifter (0,4 %) Avkastning koncernbolag 3 % Summa Finansiella kostnader Ränta på lån Ränta på pensionskostnader Summa Kapitalförvaltningen budgeteras ej då avkastningen återinvesteras. 11. Befolkning i Osby kommun Utdebitering under perioden 21:76 21:76 21:76 Osby kommun, Budget (56)