ÅRSRAPPORT 2015 för Arbete och välfärd

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2015 för Arbete och välfärd 2015 Årsrapport NAV (55)

2 Årsrapport 2015 Arbete och välfärd Innehåll Innehåll Sammanfattning Ekonomisk redovisning Personalredovisning Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Uppleva och göra Verksamhetsuppföljning Bilaga 1: Intern kontroll Bilaga 2: Hyres- leasingavtal Bilaga 3: Inventarieförteckning Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen BEGREPPSFÖRKLARINGAR Årsrapport NAV (55)

3 1. Sammanfattning Ekonomisk redovisning Kommunfullmäktiges övergripande mål om att nämnden ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram är uppfyllt. Vid årets slut kan ett överskott på 17,9 mkr fastställas för nämndens verksamhet. Äldre statsbidrag har påverkat resultatet positivt med 23,0 mkr. Ett fortsatt arbete med effektiviseringar och minskad kostnadsutveckling är därför av stor vikt. Växjö kommun som arbetsgivare Måluppfyllelsen bedöms sammantaget vara god. Sjukfrånvaron ligger på en oförändrad nivå jämfört med 2014; 17,2 dagar/snittanställd. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund är 18,9 %, vilket är över snittet både för boende i Växjö kommun och anställda inom kommunen. Arbete och företag Måluppfyllelsen bedöms som god. Under 2015 har 333 personer haft en arbetsmarknadsanställning, vilket är 133 (66 %) fler än målvärdet. Målet att antal hushåll med ekonomiskt bistånd som avslutas och går till självförsörjning ska vara 50 % är dock inte uppnått, däremot har antalet biståndshushåll minskat. Barn och utbildning Sammantaget för målområdet är måluppfyllelsen god. I ett nationellt perspektiv uppnås goda resultat inom utbildning i svenska för invandrare. 81 % av elever inom gymnasial vuxenutbildning får minst godkänt resultat. Inom grundläggande vuxenutbildning är motsvarande siffra 94 %, vilket får anses vara mycket bra. Demokrati och mångfald Måluppfyllelsen bedöms som god. Ett flertal insatser har gjorts för att nå målet om hög tillgänglighet, säker myndighetsutövning och gott bemötande. Däremot har målet om mångfaldscertifiering är inte uppnått på grund av att kommungemensam modell har saknats. Miljö, energi och trafik Måluppfyllelsen bedöms som oförändrad. Andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedelsinköp är oförändrad jämfört med En plan för fossilbränslefritt Arbete och välfärd har upprättats under året. Stöd och omsorg Måluppfyllelsen bedöms som god. Antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har minskat med 5 % (105 hushåll) sedan föregående år. Motsvarande siffra för långvarigt ekonomiskt bistånd är en minskning med 9 % (75 hushåll). Enligt en utredning som gjorts under året kommer 80 % av de ensamkommande flyktingbarnen i sysselsättning i form av arbete eller studier. Trygghet och säkerhet Måluppfyllelsen bedöms som god genom de insatser som förvaltningen gör. Utveckling av fältverksamheten och samverkan med andra aktörer fortgår. Per Sandberg förvaltningschef Årsrapport NAV (55)

4 2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. 2.1 MÅLUPPFÖLJNING EFFEKTIVITET Kommunfullmäktiges övergripande mål om att nämnden ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram är uppfyllt. De ekonomiska förutsättningarna vid årets ingång var en nettominskning av budgetramen motsvarande 3,6 mkr jämfört med 2014 samtidigt som demografiska utmaningar prognostiserades. Vid årets slut kan dock ett överskott på 17,9 mkr fastställas för nämndens verksamhet. Äldre statsbidrag har påverkat resultatet positivt med 23,0 mkr och den ordinarie verksamheten redovisar därmed ett underskott på 5,1 mkr. De totala intäkterna har ökat med 64 mkr (37 %) jämfört med Detta kan, förutom de gamla statsbidragen, förklaras av ökade intäkter från Migrationsverket till följd av ökat flyktingmottagande. Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården mäter bl.a. antal år och erfarenhet i socionomyrket. Växjö kommun ligger över genomsnittet både i länet och i riket. Detta innebär en stabilitet i verksamheten och möjlighet att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet med goda resultat. Flera strategier har tagits fram för att uppnå målet om en effektiv verksamhet och budget i balans och fortlöpande sker översyn av processer och rutiner. Arbetsmarknadsanställningar har företrädesvis erbjudits till ungdomar och personer som har högt bistånd eller som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Både kostnaden för det ekonomiskt biståndet och antalet biståndshushåll har minskat med 5 % jämfört med 2014 (enl. SCB). Samverkansmodellen för nollklassade* har utvecklats under året och innebär en positiv påverkan på årets budget med 3,0 mkr. Ytterligare åtgärder som vidtagits för att nå målen är bland annat (se vidare under respektive målområde): Förändrat arbetssätt med arbetsmarknadsanställningar Fortsatt arbete med sociala insatsgrupper Utbyggnad av Intern service Sociala samverkansprojekt Utökat fältarbete Utvecklat integrationsarbete Framtid Kronoberg har blivit en permanent verksamhet Ständig översyn av processer för att utveckla och effektivisera verksamheten. Årsrapport NAV (55)

5 2.2 ANALYS AV UTFALL Driftredovisning, tkr Verksamhet Budget 2015 Utfall Netto Intäkt Kostnad Netto Budget avvikelse 2015 Budget avvikelse 2014 Politisk verksamhet Arbetsmarknad och integration Ekonomiskt bistånd Barn och ungdomsvård Missbruksvård Vuxnas lärande Förvaltningsövergripande Nyanlända och asylsökande Summa Politisk verksamhet Redovisar en budget i balans. Arbetsmarknad och integration Större tillströmning av anvisade personer från Arbetsförmedlingen inom jobb- och utvecklingsgarantin än förväntat har medfört ett överskott på 3,5 mkr. Vidare har slutredovisning av EU-projektet Framtid Kronoberg påverkat resultatet positivt med 0,5 mkr. I övrigt är det främst ett överskott på intern försäljning av tjänster som förklarar det totala överskottet på 8 mkr. Kostnaderna för arbetsmarknadsanställningarna ligger på förväntad nivå. Ekonomiskt bistånd Trots en befolkningstillväxt fortsätter kostnaden för det ekonomiska biståndet att minska. Jämfört med 2012 har kostnaden minskat med 22 mkr, vilket motsvarar en minskning med 26 % per växjöbo. Samarbetsformen kring nollklassade har medfört att ett antal klienter numera får sin försörjning i form av sjukersättning från Försäkringskassan och har sedan 2013 minskat det ekonomiska biståndet med 9,8 mkr. Arbetsmarknadsanställningar har företrädesvis erbjudits till ungdomar och personer med högt eller långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Underskottet på 8,9 mkr är lägre än den reducering av budgetramen för ekonomiskt bistånd som gjordes Barn och ungdomsvård Budgeten för externa institutionsplaceringar överskrids med 4,0 mkr. Antal vårddygn var (2014: ) vilket är en ökning med drygt 10 %. Även kostnaden för institutionsvården uppvisar motsvarande ökning. Jämfört med andra liknande kommuner ligger totalkostnaden per invånare för barn- och ungdomsvården på en nivå som ligger något under genomsnittet. Institutionsvårdens andel av totalkostnaden ligger dock på en relativt Årsrapport NAV (55)

6 hög nivå, 58 % enligt Kolada 2014.Varje placering på institution ses över kontinuerligt för att bedöma om alternativ till placering. finns. Underskottet har kunnat mildras genom intäkter från Migrationsverket för utredningskostnader, då utredningar har kunnat göras med befintlig personalorganisation. Missbruksvård Antalet vårddygn på externa institutioner samt familjehem har ökat med drygt 10 % jämfört med föregående år, från 7597 vårddygn 2014 till 8418 vårddygn Det ökade antalet vårddygn förklaras till viss del av otillräckliga resurser på hemmaplan samt komplexiteten i växjöbornas behov av missbruksvård. Trots ökning av antalet vårddygn i kombination med befolkningstillväxt har dock kostnaden jämfört med föregående år minskat med 5 % (1,0 mkr). Enligt Kolada 2014 ligger institutionsvårdens andel av totala kostnaden för missbruksvården på en hög nivå jämfört med liknande kommuner, 68 %. Vuxnas lärande Vuxnas lärande uppvisar ett överskott på 1,5 mkr. En översyn av organisationen i samband med uppstarten av Vuxnas lärande har inneburit en effektivisering av verksamheten. Förvaltningsövergripande och administration Den positiva budgetavvikelsen beror till största delen på att personalkostnaderna blivit lägre än förväntat, beroende på vakanser av olika slag under året. Nyanlända och asylsökande Enligt upprättad plan ( ) lyfts äldre statsbidrag in i driftsredovisningen och för 2015 innebär detta ett överskott på 23 mkr Osäkra fordringar och tvister Inga osäkra fordringar och/eller tvister finns. 2.3 KOMMUNAL SÄLJVERKSAMHET Marknad/verksamhet Gräsklippning, trädgårdsarbete och snöskottning till ålderspensionärer Omfattning 2015, tkr 283 Kommentar Utförs av avd. AoI, intern service, Café och matförsäljning 479 Café Björnen, café Hjalmar, café BG, Parketten och Lärcenter Klottersanering 65 Utförs av intern service Utbildningsplatser Interkommunal ersättning, prövningsverksamhet Lokaluthyrning 527 Lokal på BG och bassäng på rygginstitutet Föreläsare 23 Familjefrid Alkoholhandläggning 68 Utredningsuppdrag enligt samarbetsavtal med Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge kommuner Alkoholhandläggning 35 Utbildning, stökfritt Årsrapport NAV (55)

7 2.4 FRAMTID För att arbeta mot målet att nå budget i balans är det av allra största vikt att fortsätta arbeta med effektiviseringar, översyn av interna processer och flöden samt minska kostnadsutvecklingen genom långsiktiga beslut och insatser. Inför budget 2016 har ett antal åtgärder för ekonomisk balans arbetats fram. Samtidigt har utrymme tillskapats för att göra satsningar på färre i utanförskap. Förändrad lagstiftning innebär att det råder viss osäkerhet om kommunernas ansvar inom flyktingmottagandet. Detta påverkar planeringen av verksamheten. Det finns också en osäkerhet kring nivån på ersättningen från Migrationsverket för ensamkommande barn och ungdomar. En försiktig princip har tillämpats vid budgetering av förväntade intäkter från Migrationsverket. Det blir allt svårare att rekrytera bland annat socionomer och lärare. För att fortsättningsvis ha en stabil och kostnadseffektiv verksamhet är det av största vikt att behålla kompetent personal och samtidigt arbeta proaktivt med nyrekrytering. En kostnadseffektiv verksamhet kräver ett bra resursutnyttjande. Under 2016 kommer beläggningsgraden på egna boenden att följas upp månadsvis. Årsrapport NAV (55)

8 3. Personalredovisning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska ha en position som topp 20 vad gäller låg sjukfrånvaro i procent av arbetad tid, bland landets kommuner. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Andelen män inom vården ska öka. Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska. 3.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats För att kunna möta framtida behov och förändringar i omvärlden måste våra chefer vara kompetenta. Förvaltningens chefer har deltagit i kompetens-/ledarskapsutveckling som krävs för uppdraget. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som god. Förvaltningens chefer har deltagit vid de tillfällen som förvaltningen och/eller Växjö kommun kallat till information och föreläsningar riktat till gruppen chefer. Enskilda chefer har också deltagit i för uppdraget specifika kompetensutvecklingstillfällen. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats För att behålla och utveckla en god kvalitet i verksamheten ska medarbetare uppmuntras till alternativa karriärvägar. Tre medarbetare inom förvaltningen deltog i kommunens förberedande ledarprogram under 2015 för att sedan kunna gå vidare i karriären. Årsrapport NAV (55)

9 Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som god. Tre medarbetare inom förvaltningen, två kvinnor och en man, har deltagit i kommunens förberedande ledarprogram, som avslutades under Totala antalet deltagare från kommunen var 13. Tre medarbetare har erbjudits alternativ karriärväg inom den nationella satsningen kring förstelärare. Förvaltnings egen policy för strategisk kompetensutveckling ligger till grund för verksamhetsplanering och systematiskt kvalitetsarbete. Policyn ska bland annat genom kompetensutveckling bidra till att utveckla verksamheten mot uppsatta mål för att ge medborgarna service av högsta kvalitet. Ett av målen är att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar bra möjligheter för personalförsörjning. På förvaltningen finns ett kompetensråd som består av representanter från varje avdelning och som på ledningsgruppens uppdrag arbetar strategiskt och samordnar kompetensutvecklingen i förvaltningen. Under året har vi haft en intern rörlighet, d.v.s. medarbetare har haft möjlighet att arbeta på annan tjänst och/eller vikariera som chef. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Vi ska ha en bra arbetsmiljö som medför ökad delaktighet, god hälsa och minskad sjukfrånvaro. Målvärdet avseende sjukfrånvaro per snittanställd 2015 var 15 dagar utfallet blev 17,2 (samma som 2014) I 2015 års medarbetarenkät blev resultatet på förvaltningsnivå av hållbart medarbetarengagemang (HME) 76 ( ). Förvaltningens målvärde var 80. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som oförändrad. Sjukfrånvaron ligger på samma nivå som ,2 dagar/snittanställd. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,9 dagar/snittanställd till 16,8 medan männens sjukfrånvaro har minskat med 2,4 dagar/snittanställd till 18,2. För Växjö kommun är sjukfrånvaron 20,9 dagar/snittanställd (kvinnor 22,3 dagar/snittanställd och män 15,7 dagar/snittanställd). Frisknärvaron har minskat med 4,4 % till 34,7 %. Kvinnornas frisknärvaro har minskat med 3 % och männens med 8,1 %. En förvaltningsövergripande kartläggning av sjukfrånvaron har genomförts. En analys av resultatet har gjorts och åtgärder enligt Växjö kommuns modell för arbetsinriktad rehabilitering har vidtagits, utifrån såväl upprepad korttidssjukfrånvaro som vid längre sjukfrånvaro. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Vi ska eftersträva att medarbetarna speglar samhällets sammansättning. Målvärdet avseende andel medarbetare med utländsk bakgrund* var 18 %. Utfallet blev 18,9 % Årsrapport NAV (55)

10 Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund var 18,9 %, vilket är över snittet för Växjö kommun. Av anställda kvinnor inom förvaltningen är 19,9 % med utländsk bakgrund och 16,4 % av anställda män. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund har ökat med 2,8 % jämfört med För Växjö kommuns förvaltningar är andelen totalt 15,0 % för Andelen boende i Växjö kommun med utländsk bakgrund var 14,3 % per MEDARBETARENKÄTEN Handlingsplanen avseende medarbetarenkäten 2014 hade följande mål: Minskad stress hos medarbetarna. För att minska stressen hos medarbetarna planerades en fördjupad kartläggning med hjälp av Kommunhälsan. Kartläggningen har ännu inte genomförts på grund av att tillförlitliga metoder saknas. Däremot har flera enheter tagit hjälp av Kommunhälsan för att hitta metoder/verktyg för att minska stressen. I medarbetarenkäten 2015 var resultatet avseende tid för återhämtning efter perioder av stress samma som Alla ska känna till förvaltningens mål och vara delaktiga i arbetet med enheternas målkort. 356 av förvaltningens medarbetare (83 %) deltog i den årliga informationen om nämndens och förvaltningens mål. Utifrån målen har därefter samtliga enheter arbetat med målkort och formulerat egna insatser utifrån nämndens övergripande mål. Synpunkter har framförts från förvaltningen till ansvariga för medarbetarenkäten att frågan som ställs i enkäten måste vara tydlig så att alla vet vems och vilka mål som ska utvärderas. I 2015 års medarbetarenkät blev resultatet på förvaltningsnivå av hållbart medarbetarengagemang (HME) 76 ( ). Förvaltningens målvärde var 80. Handlingsplaner kommer att tas fram på arbetsplats-/enhetsnivå och förvaltningsnivå. 3.3 FRAMTID Den 31 mars 2016 träder nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft. Föreskrifterna är framtagna för att främja en god arbetsmiljö på arbetsplatser eftersom brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan leda till ohälsa i olika former. Särskilt fokuseras på stress, konflikter, mobbning och arbetstidens förläggning. De nya föreskrifterna ska stödja arbetsgivaren att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och de tydligare reglerna ska göra det lättare för arbetsgivaren att göra rätt. Initialt kan det innebära ökade arbetsinsatser och ökat fokus på arbetsmiljöarbetet men på sikt kommer det troligen att bli en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årsrapport NAV (55)

11 En kraftsamling behöver göras för att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare inom många av våra yrkesgrupper. 3.4 NYCKELTAL Arbete och välfärd Totalt Kvinnor Män Boksl 14 Boksl 15 Boksl 14 Boksl 15 Boksl 14 Boksl 15 Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100 % 92,3 % 92,3 % 0,0 % 91,2 % 91,2 % 0,0 % 95,3 % 95,1 % -0,2 % Genomsnittlig ssgr 97,2 % 97,0 % -0,2 % 96,8 % 96,4 % -0,4 % 98,1 % 98,4 % 0,2 % Nyckeltal 3 Åldersstruktur Medelålder 46,8 46,2-0,6 46,4 46,1-0,3 47,9 46,6-1,3 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 5,2 % 4,1 % -1,1 % 8,2 % 4,2 % -4,0 % 6,1 % 3,7 % -2,4 % Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr dgr dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd 17,2 17,2 0,0 15,9 16,8 0,9 20,6 18,2-2,4 Ej sjukfrånvarande 39,1 % 34,7 % -4,4 % 35,8 % 32,8 % -3,0 % 47,5 % 39,4 % -8,1 % Nyckeltal 6 Övertid Timmar Belopp Analys och kommentar: Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat med 38 och var totalt % kvinnor och 29 % män. Ökningen beror till största delen på permanentning av verksamheter och nya boenden för ensamkommande flyktingungdomar. Antalet tillsvidareanställda medarbetare med 100 % sysselsättningsgrad uppgår till 92,3 %, vilket är samma andel som 2014 (jämför Växjö kommun 86,5). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 96,4 % för kvinnor och 98,4 % för män. Medelåldern har sjunkit med 0,6 år till 46,2 år. Personalomsättningen har sjunkit med 1,1 % till 4,1 % (jämför Växjö kommun 5,2 %). Denna relativt låga personalomsättning påverkar såväl arbetsmiljö som arbetsresultat på ett positivt sätt. Årsrapport NAV (55)

12 4. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Tillväxten ska öka (BRP) Ökad bredbandstäckning från dagens ca 65 procent till 90 procent 2018 med kapacitet om minst 100 Mbit/sekund Växjö kommun ska ha en myndighetsutövning med hög kvalitet 4.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Arbete och välfärd ska erbjuda arbetslivsförberedande och kompetenshöjande insatser som leder till att fler medborgare blir självförsörjande. Särskilt fokus ska läggas på ungdomar. Andel avslutade biståndsärenden som gått till självförsörjning är 30 %. Målet är 50 %. Under 2015 har 333 personer (187 män, 146 kvinnor) haft en arbetsmarknadsanställning, jämfört med målet 200 personer. Av de 333 personerna var 26 % under 25 år. Antal nyinrättade arbetsmarknadsanställningar inom Intern service* har under året varit 23, målet är 25/år. Andel nya företag som startat genom bistånd i relation till antal sökande är 100 %. Målvärdet var 33 %. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som god. Fler personer än målvärdet har haft en arbetsmarknadsanställning och även andel nya företag som startati relation till antal sökande är högre än målvärdet. Nettokostnaden för det ekonomiska biståndet har minskat med 5,5 mkr sedan 2014, vilket motsvarar 7 %. Ungdomshushållen står för 22 % av biståndet 2015, jämfört med 24 % 2014 och 27 % Årsrapport NAV (55)

13 Arbetslöshet är det främsta försörjningshindret vad gäller de biståndstagare som är aktuella i Växjö och övriga landet. I Växjö har andelen ökat och ligger över riksgenomsnittet. Det betyder att över hälften av de aktuella hushållen i kommunen har försörjningshinder på grund av arbetslöshet. De har arbetsförmåga på heltid eller deltid och står till arbetsmarknadens förfogande. Efter arbetslöshet följer försörjningshinder ohälsa respektive sociala skäl vilket ibland är svårt att identifiera. Uppgifterna är hämtade från öppna jämförelser publicerade i oktober Antal bidragshushåll enligt SCB har minskat under året med 105 stycken. Under 2015 har hushåll varit aktuella att jämföra med bidragshushåll Ungdomshushåll svarar för den största minskningen. 405 (30 %) hushåll har under året avslutats till självförsörjning genom kommunalt nystartsjobb, arbete, studier eller ersättning Försäkringskassan. Erbjuda arbetsmarknadsanställningar företrädesvis till ungdomar och personer som har högt ekonomiskt bistånd eller är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Förvaltningen prioriterar och anställer, i samverkan med Arbetsförmedlingen, ungdomar och personer med högt ekonomiskt bistånd eller långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Målet för antal arbetsmarknadsanställningar är uppnått. Under 2015 har 333 personer haft en arbetsmarknadsanställning. Antal personer som erhållit arbetsmarknadsanställning - Kvinnor - Män Över 25 år - Kvinnor - Män Under 25 år - Kvinnor - Män Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut Permanenta Framtid Kronoberg* för att unga lättare ska få arbete. Projektet Framtid Kronoberg övergick i januari 2015 till ordinarie verksamhet. Framtid Kronoberg har under 2015 arbetat med 308 deltagare (177 män, 131 kvinnor). Utav dessa har 204 avslutats, varav 108 (53 %) till arbete, utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. I början av året tecknades en överenskommelse som innebär att Arbetsförmedlingen bidrar med finansiering till den fortsatta driften av Framtid Kronoberg. Utveckla och expandera Intern service*. För att utöka Intern service behövs fler avtal med förvaltningar och bolag i kommunen för att på så vis skapa fler arbetstillfällen för målgruppen, detta arbetar ansvariga med kontinuerligt. Utbildning och rekrytering till områdesbaserade arbetslag i samverkan med bostadsbolagen har genomförts. Anställningarna i Intern service ska kombineras med kompetenshöjande inslag för att öka förutsättningarna för målgruppen att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. Ett flertal olika utbildningar har erbjudits som kompetenshöjande åtgärd i kombination med arbetsmarknadsanställning, arbetsträning eller Årsrapport NAV (55)

14 praktik. Under 2015 har 9 personer som uppbär ekonomiskt bistånd anvisats till Intern service för en OSA-anställning (offentligt skyddad anställning). Jämfört med antalet anställda vid årsskiftet hade 23 nya anställningar inrättats i Intern Service vid årsskiftet, vilket är nära målet om 25 nyinrättade anställningar. Informera och motivera personer som vill starta eget företag. Under 2015 har 7 personer uppburit särskilt försörjningsstöd vid nyetablering av företag. Cirka 50 personer har fått vägledning inför att starta eget under perioden. Alla verksamheter inom förvaltningen som möter arbetssökande vuxna informerar deltagare om insatsen. Föreläsningar och studiebesök erbjuds för att främja entreprenörskap. Ett omfattande förarbete med information, motivation och utbildning sker innan ansökan. Därigenom kan alla som söker bistånd för att starta eget företag beviljas detta. Erbjuda yrkesutbildningar inom vuxenutbildning i samverkan med branschorganisationer. Samverkan med branscher och yrkesföreträdare är mycket betydelsefull när det gäller planeringen av utbildningsutbudet. Bland annat är det ett krav för att få del av statens satsning på Yrkesvux. Mycket av samverkan sker via våra utbildningsföretag eftersom de har en daglig kontakt med arbetsplatser via arbetsplatsförlagt lärande och praktik. Detta medför en naturlig ingång till bransch- och yrkesråd. 23 elever deltar i lärlingsutbildning. Arbeta utifrån ett internationellt perspektiv för att utveckla verksamheten och för att möta upp omvärldsförändringar. Förvaltningen har tagit emot en delegation från Sydafrika inom ramen för projektet Paving way for support and skills-training of drop-outs. Projektet syftar till att identifiera, motivera och arbeta med de ungdomar som idag varken finns i skolsystemet eller jobbar. Projektet har bidragit med värdefull kunskap om hur arbetet med uppsökande verksamhet kan utvecklas. Vuxnas lärande har inlett ett projekt Catching confidence i samverkan med vuxenutbildning i Danmark. Projektet har för avsikt att hitta metoder som motiverar elever, såväl presumtiva som pågående, att komma in i studier och att också upprätthålla den glöd som man ofta har när man startar sin kurs eller utbildning. Inrätta en funktion för analys och uppföljning i syfte att effektivisera de egna insatserna Under året har en ny stödorganisation planerats, som träder i kraft fr.o.m. årsskiftet 2015/2016 och som innebär att team med verksamhetsutvecklare, ekonom och personalspecialist kopplas till respektive avdelning. Detta i syfte att stärka avdelningarnas utvecklings- och uppföljningsarbete samt effektivisera de egna insatserna. En halvtidstjänst har inrättats för att stötta strategisk uppföljning, samt för att genom statistik och analys följa upp kvalitet och effektivitet. Arbeta fram en egen näringslivsstrategi tillsammans med Näringslivskontoret. Växjölöftet lanserades under hösten 2015 och förvaltningen har arbetat aktivt med att förbereda och genomföra de förändringar som Växjölöftet innebär. En styrgrupp har tillsatts som sammanträder första gången i januari Matchning Kronoberg har beviljats ca 17,2 miljoner från Europeiska socialfonden och startade den 1/ Projektet är en strategisk samverkan som syftar till att skapa bättre förutsättningar för matchning och kompetensförsörjning i Kronobergs län. Projektägare är Årsrapport NAV (55)

15 Växjö kommun och projektet ska bedrivas i samverkan med Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryds kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Kronoberg. Matchning Kronoberg blir en viktig del i att infria Växjölöftet i Växjö kommun. 4.2 ENTREPRENADER OCH KONKURRENSUTSÄTTNING Verksamhet Institutionsbehandling för barn, ungdomar, vuxna och missbruk, köp hos externa institutioner Utfall Mkr 66,7 Kontaktfamiljer/kontaktpersoner för barn, ungdomar, vuxna och missbrukare 8,2 Familjehem för barn, ungdomar och missbruk 31,8 Köp av utbildningar (inom vuxenutbildningen m.fl.) 25,6 Övriga köp av konsulter, tolktjänster, handledning, familjerådgivning m.m. 8,5 Köp av platser på Atrium och Växjö Samordningsförbund 2,6 Köp av interna entreprenader (städning, utbildning, korttidsplats, god man m.m.) 8,0 Totalt (vilket motsvarar 24 % av bruttokostnaden i förvaltningen) 151,4 4.2 FRAMTID Växjölöftet Under hösten lanserades satsningen och implementeringen av dess olika delar påbörjades. Under 2016 ska implementeringen fortsätta och Växjölöftet ska utvecklas i dialog med näringslivet. Följande delar är knutna till Växjölöftet: Förändrat arbetssätt med arbetsmarknadsanställningar De personer som har kommunala arbetsmarknadsanställningar ska i högre utsträckning matchas mot den ordinarie arbetsmarknaden. Redan vid start ska en handlingsplan finnas för varje person som innehåller kompetensutveckling, planering och uppföljning gällande matchning och arbetsgivarkontakter. Antalet arbetsmarknadsanställningar ska minska för att ge personalen utrymme att arbeta kvalitativt med matchning och arbetsgivarkontakter. Arbetsmarknadsanställningar ska kombineras med kompetensutveckling som ska syfta till att öka den anställdes möjligheter att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden, alternativt till fortsatt utbildning. Extratjänster i välfärden* Personer som är i sysselsättningsfasen och uppbär fullt ekonomiskt bistånd ska prioriteras till extratjänster i välfärden, för att minska utbetalningarna av ekonomiskt bistånd och möjliggöra att ställa krav i egenskap av arbetsgivare. För individen innebär detta att en lön utbetalas, istället för ekonomiskt bistånd och genom arbete och självförsörjning ökar förutsättningarna för delaktighet och inkludering. Förvaltningen avvaktar avgörande beslut från Arbetsförmedlingen angående utformningen av extratjänsterna. Möjliga deltagare har dock redan inventerats och prioriterats, och förvaltningen är redo att starta igång ett flertal anställningar när beslut från Arbetsförmedlingen meddelas. Förvaltningen har identifierat 114 personer som skulle Årsrapport NAV (55)

16 kunna erbjudas extratjänster. Av dessa har 62 personer kr eller mer i försörjningsstöd. Ökat fokus på matchning och arbetsgivarkontakter Växjö kommuns arbetsmarknadsverksamheter har under flera års tid arbetat med arbetsmarknadsanställningar på kommunala förvaltningar och bolag. Som en del i den förnyade arbetsmarknadspolitiken ska ett ökat fokus riktas mot näringslivet. Ett ökat fokus på arbetsgivarkontakter och matchning ska genomsyra förvaltningens alla arbetsmarknadsverksamheter, samtidigt som en förstärkning och möjlighet till metodutveckling görs genom ESF-projektet Matchning Kronoberg. Matchning Kronoberg Projektet startar sin genomförandefas i januari och innebär 5 nya heltidsanställda matchare. Matcharna kommer att arbeta i nära samverkan med Arbetsförmedlingens nya arbetsgivargrupp, och är en viktig del i att uppfylla Växjölöftet och ambitionen om en offentlig part. Nya avtal AF Nya överenskommelser ska tecknas för 2016 mellan förvaltningen och Arbetsförmedlingens Jobb- och Utvecklingsgaranti som innebär att Arbetsförmedlingen ersätter förvaltningen för utförda uppdrag. Kombinationer av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser De nya arbetsmarknadsinsatserna traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster ställer krav på en utökad samverkan mellan vuxenutbildning och arbetsmarknadsverksamheter. Genom att kombinera utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser möjliggörs att individen kan höja sin kompetens och samtidigt skapa kontakt med arbetsmarknaden och få referenser för framtiden. Genom insatserna traineejobb och utbildningskontrakt finns strukturerade former för kombinationer av utbildning och arbetsmarknadsinsatser för ungdomar mellan 20 och 24 år. Dock finns möjligheter till kombinationsinsatser även för den äldre målgruppen. Arbetet med traineejobb och utbildningskontrakt startade upp under hösten och lärdomarna under uppstarten har varit flera. I början av januari ska arbetssättet utvärderas och utvecklas, och insatserna för 2016 planeras. Delegationen för unga till arbete, Dua Delegationen för unga till arbete, Dua, är tillsatt av regeringen i syfte att främja statlig och kommunal samverkan när det gäller ungdomsarbetslösheten. Som ett led i detta arbete har Dua uppmanat kommunerna att ingå överenskommelse med Arbetsförmedlingen. En sådan överenskommelse mellan Alvesta, Uppvidinge, Tingsryd, Växjö kommuner och Arbetsförmedlingen är underskriven av samtliga parter. Överenskommelsen reglerar samverkan och insatser till unga arbetssökande, gäller tills vidare och ska följas upp årsvis. Växjö kommun och Arbetsförmedlingen har, tillsammans med Alvesta, Tingsryd och Uppvidinge kommun, beviljats statsbidrag om 800 tkr för att anställa en gemensam resurs under 2016 som ska arbeta med att utveckla arbetssätt och metoder för samverkansinsatser (traineejobb, utbildningskontrakt med mera) samt utveckla samverkansprocesser till nytta för unga. Av dessa är 140 tkr avsatta till gemensam kompetensutveckling. Årsrapport NAV (55)

17 5. Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka. Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år). SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka. 5.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Arbete och välfärd ska arbeta med tidiga insatser i förskola/skola för att fler barn och ungdomar ska uppnå godkänt betyg i skolan. Målet är ett strävansmål och måluppfyllelsen kan inte styrkas med nyckeltal. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som oförändrad. En delrapport av pilotprojektet Barnens bästa* har genomförts i samverkan med Utbildningsförvaltningen vilka är projektägare. Projektets övergripande syfte är att främja hälsa, lärande och utveckling hos barn och unga. Genom tidiga insatser kan man förhindra senare misslyckanden under uppväxten som kan ha negativ inverkan på bland annat skolgången. Grunden i modellen är de fyra pelarna: barnhälsoteam, kompetensutveckling till pedagoger, föräldrastöd och samverkan. Den övergripande bilden av projektet är att det blivit vinster med Barnens Bästa* i Braås. 620 personer var inskrivna via Landningsbanan* 2015, 284 av dem var ensamkommande barn. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Goda resultat inom svenska för invandrare ska uppnås, i ett nationellt perspektiv. Studieväg 2b, Växjös andel godkända elever ligger 9 % över rikssnittet. Studieväg 3c, Växjös andel godkända elever ligger 11 % över rikssnittet. Jämfört med föregående år har resultaten inom utbildning i svenska för invandrare förbättrats, vilket styrks av nedanstående tabeller. Årsrapport NAV (55)

18 Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som god. Växjös resultat ligger på de flesta studievägar/kurser bättre än snittet i riket. Studieväg/kurs Andel som nått godkänt resultat, Växjö kommun Andel som nått godkänt resultat, riket Andel som avbrutit kursen, Växjö kommun Andel som avbrutit kursen, riket Andel som fortsätter kursen, Växjö kommun Andel som fortsätter kursen, riket 1A 56 % 35 % 11 % 19 % 33 % 46 % 1B 17 % 25 % 40 % 23 % 43 % 52 % 2B 44 % 35 % 21 % 23 % 42 % 2C 36 % 34 % 30 % 23 % 34 % 43 % 3C 45 % 34 % 14 % 25 % 41 % 41 % 3D 45 % 47 % 19 % 18 % 36 % 35 % Utbildning svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Sfi är organiserat i tre studievägar och fyra kurser, kurs A- D. Studievägarna riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund medan studieväg 3 riktar sig till dem som har mer studievana. Under 2015 har tre utbildningsföretag jobbat på uppdrag åt kommunen Eductus, Folkuniversitetet och Lernia. Under år 2014 genomfördes en granskning av sfi i Växjö kommun vilken resulterade i en handlingsplan. Handlingsplanen har legat till grund för en intensifiering av utvecklingsarbetet både hos sfi-utbildarna och i den egna sfi-organisationen. En del i detta arbete har varit att se över sfi-mottagningen med syftet att eleverna snabbare ska komma igång med reguljär sfi. Resultatet har inneburit att det idag inte är någon kö till sfi. Ett sfiteam arbetar med fortsatt utveckling av mottagandet samt uppföljningar och utvärderingar av sfi-utbildningen. Under 2015 har personer deltagit i sfi. Beträffande följande jämförelser mellan Växjö kommun och riket avses kalenderår Detta beror på att SCB levererar statistiken först i juni/juli påföljande år. Studieväg/kurs Genomsnittlig tid i veckor, Växjö kommun Genomsnittlig tid i veckor, riket Genomsnittlig tid i timmar, Växjö kommun Genomsnittlig tid i timmar, riket 1A B B C C D Växjö har en förhållandevis hög andel elever med kort (0-6 år) utbildningstid i hemlandet vilket oftast innebär att de behöver lång tid på sfi. Eleven är ofta i behov av andra språkinlärningsinsatser i kombination med sfi eller arbetsmarknadsinsatser. Årsrapport NAV (55)

19 Under året har förvaltningen aktivt arbetat med att utveckla den individuella studieplanen samt hur man följer upp den tillsammans med eleven. Det kan vara en viktig anledning till varför resultaten har förbättrats jämfört med föregående år. Förvaltningen har också följt upp undervisningens innehåll och riktat in den mer mot samhälls- och arbetsliv liksom mot elevens bakgrund och framtidsplaner gällande yrke- och arbetsliv. Andelen kursdeltagare som nått godkänt resultat har ökat i några av kurserna och i några kurser har Växjö högre andel godkända än riket. Andelen kursdeltagare som avbrutit en kurs har minskat. Dock är det är inte alltid negativt med avbrott i kurserna eftersom initiativet till avbrottet kan komma i samband med uppföljning då kursdeltagarna erbjuds annan språkträning. Beträffande genomströmning så har genomsnittlig tid i antal veckor minskat för samtliga studievägar och när det gäller det genomsnittliga antalet elevtimmar för deltagare som slutfört kursen närmar vi oss rikets antal elevtimmar. Ett samarbetet med Arbetsförmedlingen har utvecklats kring de elever som ingår i etableringen. Dock ska man vara medveten om att majoriteten av sfi-deltagarna inte ingår i etableringen. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Goda resultat inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska uppnås, i ett nationellt perspektiv Analys och kommentar: Jämfört med riket har Växjö en betydligt högre andel som avslutar med godkänt resultat. Det är få elever som avbryter kurserna. Måluppfyllelsen bedöms som mycket god, då en högre andel elever uppnått gott resultat jämfört med riket. Egen statistik visar att 81 % av elever inom gymnasial vuxenutbildning får minst godkänt resultat. Inom grundläggande vuxenutbildning är motsvarande siffra 94 %, vilket får anses mycket bra. Kd=kursdeltagare Andel kd som slutfört kurs, Växjö kommun Andel kd som slutfört kurs, riket Andel kd som är kvar i utbildn., Växjö kommun Andel kd som är kvar i utbildn., riket Andel kd som avbrutit kurs, Växjö kommun Andel kd som avbrutit kurs, riket Grundläggande 42, , ,3 --- vux Gymnasial vux 66,5 70,3 18,7 12,1 14,8 17,6 Rapporteringsperioden i tabellen ovan följer inte vår egen årsstatistik.statistik som är jämförbar med riket och med andra kommuner redovisas från SCB i juni varje år, siffrorna avser då föregående år. Det betyder att det är 2014 års siffror som utgör grund när vi jämför Växjö kommun med riket och andra kommuner ökade antalet kursdeltagare i Växjö både inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning jämfört med föregående år. Ökningen ligger i linje med länet, riket samt flertalet av jämförelsekommunerna. Andel Årsrapport NAV (55)

20 kursdeltagare som deltog i kurs som kommunen köpt av annan anordnare har ökat över tid, från 54,6 % 2013 till 70,9 % En orsak bedöms vara den ökade efterfrågan på distansutbildning, framförallt på gymnasienivå. I Växjö kommun är det något fler kvinnor än män som studerar inom kommunal vuxenutbildning. Växjö har något högre andel utlandsfödda elever än riksnivån, 46,1 % jämfört med 42,4 %. Antal kursdeltagare, resultat och yrkesuppföljning inom vuxenutbildningen Under 2014 deltog 204 personer i yrkesvuxutbildningar, vilka är finansierade med statsbidrag. Av de som avslutade sina studier blev resultatet enligt följande. Arbete Andra studier Arbetslös Annat/saknar uppgifter 38 % 22 % 23 % 16 % Av de som fått arbete eller gått till studier har 41 % en sysselsättning som är relaterad till den yrkesutbildning de gick. En uppföljning har gjorts sex månader efter avslutade studier vilken visar att 83 % fortfarande arbetar inom yrkesområdet restaurang/livsmedel. När det gäller vård och omsorgsutbildningen så är andelen hundraprocentig. Det är dock svårt att få en komplett uppföljning på alla som studerat då många flyttar, byter telefonnummer och mailadresser. Det totala antal kursdeltagare i Växjö har under 2015 ökat något och det gäller främst inom sfi. Andelen kvinnor som studerar är högre liksom föregående år. Under 2015 deltog 230 personer totalt i yrkesvux vilket är finansierat med statsbidrag. Uppföljningen och resultatet på vad personerna gör efter avslutade studier sammanställs under mars månad 2016 och redovisas vid delårsbokslutet i augusti. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Stärka anställningsbarheten för fler och möjliggöra omställningar mitt i livet Målet är ett strävansmål och måluppfyllelsen kan inte styrkas med nyckeltal. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som god. Förvaltningens arbetsmarknadsverksamheter arbetar studiemotiverande och informerar om vilka möjligheter som finns för kompetensutveckling och vidareutbildning. På 11-gårdens Lärcenter finns möjligheter för arbetssökande att läsa studiemotiverande och behörighetskompletterande kurser. 11-gårdens lärcenter bedrivs med syftet att stärka anställningsbarheten samt att uppmuntra till vidareutbildning framförallt för lågutbildade unga vuxna. Vuxenutbildningens vägledningscentrum arbetar med karriärvägledning och är en viktig ingång till studier för personer som vill vidareutbilda sig. Utbudet av distansstudier underlättar för personer som vill kombinera ett arbete med studier. Vuxenutbildningens utbud är brett och anpassat till målgruppen. Årsrapport NAV (55)

21 5.2 FRAMTID Utredning om framtida organisation Nämnden har beslutat att utreda hur vuxenutbildningen kan bli ännu mer tillgänglig och hur man kan skapa ännu större valfrihet hos våra studerande. En oberoende utredning har gjorts av Sweco och denna har identifierat ett antal områden som behöver belysas ytterligare för att bli Växjö-anpassade. Arbetet med detta fortgår under Centrum för vuxnas lärande Sedan januari 2015 har administration, studievägledning, specialpedagog och undervisning i egen regi arbetat tillsammans i centralt belägna lokaler. Centrum för vuxnas lärande innebär mer än en gemensam lokal lärcentret är navet för den kommunala vuxenutbildningen i kommunen och vänder sig till såväl de som står i begrepp att börja studera som de som är i pågående utbildning hos någon av de utbildare som arbetar på uppdrag av kommunen. Ett utvecklingsarbete kring arbetsformer för att möta alla olika elever har påbörjats under året. Vi ser fortsatt stort behov av en tydlig plats där studerande kan få vägledning, hjälp och stöd i sina studier oavsett vilken utbildning man deltar i. Individuella studieplaner samt uppföljning och utvärdering Inom kommunal vuxenutbildning ska varje studerande ha en individuell studieplan. Denna utgår från tidigare studier och erfarenhet samt det mål man har med sina studier. Utifrån den individuella studieplanen följer vi prestationer, progression och resultat. Studieplanen utgör grunden för uppföljning och utvärdering vilket är ett viktigt arbete inom samtliga skolformer. Det finns ett fortsatt utvecklingsbehov avseende uppföljningsarbetet inte minst inom de utbildningar som bedrivs i egen regi. Svenska för invandrare sfi Antalet studerande inom sfi har ökat under Det stora inflödet var ett skäl till att förändra mottagningen av studerande. Ett sfi-team bestående av studie- och yrkesvägledare, handledare, administratör och samordnare skapades. Teamet svarar för det praktiska vad gäller antagning och uppföljning. Efter en genomlysning av sfi skapades en handlingsplan som varit grunden i utvecklingsarbetet som startade under året. Verksamheten utvecklas bland annat genom att kommunen i rollen som huvudman jobbar aktivt med kompetensutveckling för samtliga lärare hos samtliga utbildare. En utbildning med inriktning arbetslivsinriktad sfi-undervisning kommer att fortsätta under För att utveckla sfi-undervisningen ytterligare behöver vägledningsfunktionen förstärkas, till exempel med fokus på validering och matchning. Yrkesutbildning Fortsatt utveckling och prioritering av yrkesutbildning på gymnasial nivå är viktigt. Vi har idag möjlighet att erbjuda utbildning inom en mängd olika områden. Det breda utbudet gör att vi kan anpassa utbildningen till behoven på arbetsmarknaden och utifrån de satsningar som görs nationellt i form av olika statsbidrag. Från 2016 satsar staten på platser inom Yrkesvux samt på särskilda satsningar för ungdomar i form av Trainee och Utbildningskontrakt. Förvaltningen arbetar med att införa de nya insatserna och därmed ge kommunmedborgare i olika åldrar bra förutsättningar för kombinationer av utbildning och arbete. Årsrapport NAV (55)

22 Yrkeshögskolan, som är en eftergymnasial vuxenutbildning, är ett utvecklingsområde för kommunen och kräver ett omfattande samarbete med näringslivet. Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Antal elever i kommunal vuxenutbildning därav grundläggande vuxenutbildning - kvinnor - män - därav gymnasial vuxenutbildning - kvinnor - män - därav lärvux - kvinnor - män - därav svenska för invandrare, sfi - kvinnor - män Andel med minst godkänt resultat av totalt antal kursdeltagare inom vuxenutbildningen, % grundläggande vuxenutbildning 94 % 96 % 71 % - gymnasial vuxenutbildning 81 % 87 % 85 % - gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktad 90 % Andel studerande i gymnasial yrkesutbildning som har fått arbete inom utbildningsområdet senast sex månader efter avslutad utbildning, % 80 % 45 % 25 % 36 % Årsrapport NAV (55)

23 6. Bygga och bo Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Växjö kommun ska skapa förutsättningar för att minst 3000 nya bostäder byggs fram till Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka. Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer. År 2015 ska 25 procent av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 procent av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. Nämnden för arbete och välfärd har inga verksamhetsmål inom målområdet. Årsrapport NAV (55)

24 7. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. 7.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Två verksamheter skall mångfaldscertifieras Ej genomfört. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som ej godtagbar. Nämnden har under året avvaktat kommungemensam modell för certifieringen. Denna är nu klar, men det är fortfarande oklart om den mycket omfattande modellen är möjlig att använda i verksamheten. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Tjänster och service med hög tillgänglighet, säker myndighetsutövning och gott bemötande ska öka. De variabler som handlar om hur nöjda våra brukare är med den hjälp och information som erbjudits inom Individ- och familjeomsorgen under 2015 låg mellan % (SKL). Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök var 17 dagar (kvinnor 16 dagar, män 18 dagar). Jämfört med 2014 har antal dagar ökat med 3 (Kolada*). Antal besök på Medborgarkontoret under 2015 på Araby var (2014: ), 42 % kvinnor 58 % män. Ökningen från i fjol är 17 %. Årsrapport NAV (55)