KARTLÄGGNING AV DEN FYSISKA OCH PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER I HOFORS KOMMUN.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV DEN FYSISKA OCH PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER I HOFORS KOMMUN."

Transkript

1 Företagshälsovården i Hofors AB KARTLÄGGNING AV DEN FYSISKA OCH PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER I HOFORS KOMMUN. Liliann Lindqvist Leg sjukgymnast Företagshälsovården i Hofors AB Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik för sjukgymnaster och arbetsterapeuter, Arbetslivsinstitutet/Karolinska institutet 2004/2005. Handledare Catharina Nygren de Boussard Med Dr. Biträdande överläkare Rehabiliteringsmedicinska kliniken Danderyds sjukhus Arbetshälsoenheten KAROLINSKA INSTITUTET Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin Institutionen för Folkhälsovetenskap

2 Föreliggande arbete har utförts som projektarbete vid Arbetslivsinstitutets och Karolinska institutets utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter 2004/2005. Ämnesansvariga kursledare var professor Kristian Borg och professor Ewa Wigaeus Tornqvist. Arbetet har utförts i samverkan med LSS enheten och Personalenheten i Hofors Kommun. Handledare har varit: Catharina Nygren De Boussard Med Dr. Biträdande överläkare Rehabiliteringsmedicinska kliniken Danderyds sjukhus Undertecknad står som ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Liliann Lindqvist Leg sjukgymnast/ergonom Företagshälsovården i Hofors AB

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1. INTRODUKTION 1,2,3,4 1:1 Bakgrund 1,2,3 1:2 Syfte 3 2. MATERIAL OCH METOD 3,4 2:1 Undersökningsgrupp 3 2:2 Enkät 3 2:3 Enkätsvar 3,4 3. RESULTAT 5,6,7,8,9,10,11 3:1 Allmänt hälsotillstånd 5 3:1.1 Besvär från rörelseorganen 5,6,7 3:1.2 Smärta 7 3:2 Arbetets krav på kunskaper och utbildning 8 3:3 Arbetsförhållanden 8 3:3.1 Arbetstillfredsställelse 9 3:3.2 Psykosocial arbetsmiljö 9,10 3:4 Fysiska och ergonomiska förhållanden 11 3:4.1 Motion DISKUSSION 12,13,14 5. TACK REFERENSER 16,17

4 Sammanfattning Syftet med den här studien var att kartlägga den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter anställda i Hofors kommun samt att få en helhetsbild av arbetssituationen. Studien skall kunna användas som underlag för ett fortsatt arbetsmiljöarbete samt utveckling av förebyggande åtgärder för de som arbetar som personliga assistenter på LSS enheten i Hofors kommun (LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Studien gjordes i samförstånd med ansvarig chef på LSS enheten, och ett frågeformulär skickades ut till sammanlagt 78 personer. Frågorna handlade om besvär från rörelseorganen, arbetets krav på kunskaper och utbildning, arbetsförhållanden, fysiska och ergonomiska förhållanden samt motionsvanor. Timanställda, anhörigvårdare och vikarier samt långtidssjukskrivna ingick inte i undersökningen och antalet reducerades därför vid resultatsammanräkningen till 75 personer. Enkäten besvarades av 65 personer, 56 kvinnor och 9 män med en jämn spridning i alla åldersgrupper från 24 år och yngre och upp till 60 år och äldre. Drygt hälften var i en ålder från 24 och yngre och upp till 39 år. Nästan tre fjärdedelar arbetade heltid. De flesta arbetade kombinerat dag, kväll och natt. De vanligaste besvären någon gång under de senaste 6 månaderna var smärta, värk och obehag från ländrygg, nacke och skuldror. Många hade kombinerade besvär från nacke, skuldror/axlar, bröstrygg och ländrygg. Personer från den äldre gruppen, 50 och äldre, hade mer besvär från fot-, knä- och höftleder samt från händer och armbågar. Personer i den yngre/medelålders gruppen, 49 år och yngre, hade mest besvär från ländrygg men även besvär från nacke, skuldror och axlar. Det var ökade besvär från ländrygg och nacke hos dem som varit anställda 5 år eller mindre och ökade besvär från skuldror och axlar bland dem som varit anställda mer än 5 år. Många av de personliga assistenterna arbetade med värk och obehag från olika kroppsdelar och hade störd sömn emellanåt på grund av smärtan. Drygt en fjärdedel hade inte haft några besvär från rörelseorganen under den senaste 6 månadersperioden och flertalet av assistenterna motionerade regelbundet. De flesta ansåg att arbetsuppgifterna var engagerande och de upplevde att arbetet var betydelsefullt. Däremot var det inte lika många som tyckte att arbetet värderades positivt av andra och hälften ansåg att det var sällan som de fick veta om de gjorde ett bra arbete. De flesta ansåg att de hade måttliga krav i arbetet och drygt hälften ansåg att de hade måttlig kontroll över sin arbetssituation. Hälften tyckte att det var övervägande positiva faktorer i arbetet, övriga tyckte att det var mindre bra och det handlade framför allt om trivselfaktorer på arbetsplatsen. Flertalet upplevde att arbetet som personlig assistent var omväxlande och självständigt och många upplevde att det mest positiva var friheten, att vara till nytta och glädje för brukaren och se framsteg. Det minst positiva var ensamheten, låg lön för ett värdefullt arbete samt att det var psykiskt påfrestande. I den här studien var det tunga lyft, obekväma arbetsställningar och ensidiga rörelser som var några av de främsta riskfaktorerna för att få besvär från rörelseorganen. Att ständigt återkommande bli utsatt för slag och nyp, bli biten och riven var också riskmoment som togs upp.

5 INTRODUKTION 1:1 Bakgrund I januari 1994 trädde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i kraft. Lagen är en rättighetslag som ersatte Omsorgslagen (1985) och Elevhemslagen (1965) för rörelsehindrade och är ett komplement till Socialtjänstlagen [1]. Bakgrunden till denna reform är en strävan att med hjälp av lagstiftning kunna minska klyftorna i samhället, lyfta fram och förbättra villkoren för en utsatt grupp funktionshindrade invånare samt grundtanken att alla människor värderas lika. Målet med LSS är att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt och självständigt liv, att främja människors jämlikhet i levnadsvillkor och deras fulla delaktighet i samhällslivet [2]. Med den nya lagen tillkom de personliga assistenterna som en helt ny arbetsgrupp. Den funktionshindrade, som också kallas brukare och tillhör lagens personkrets, har större möjlighet att själv bestämma hur hjälpen skall ges och vara utformad. LSS lagstiftar om råd och stöd till de som är såväl fysiskt som psykiskt funktionshindrade [2]. I LSS första paragraf beskriver man personkretsens tre grupper som personer med [1]: 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. andra varaktiga eller fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Endast de personer som tillhör LSS personkrets samt LASS personkrets (lagen om assistansersättning) kan beviljas rätt till assistansersättning från försäkringskassan. LASS personkrets omfattar personer som [2]: 1. tillhör den personkrets som omfattas av LSS 2. inte har fyllt 65 år 3. har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan 4. inte bor i gruppbostad eller vårdas på en institution som tillhör eller drivs med bidrag från staten, en kommun eller ett lansting. Kommunen och försäkringskassan gör en bedömning om den funktionshindrade tillhör LSS eller LASS personkrets innan beslut kan tas om stödinsatserna, där personlig assistans utgör ett av stöden. Kommunen står för kostnaderna för personlig assistans då behovet understiger 20 timmar i veckan. Försäkringskassan ansvarar ekonomiskt för personlig assistans för behov som överstiger 20 timmar i veckan och då omfattas alla timmar, även de 20 första [2]. Det nya yrket personlig assistent sysselsätter sammanlagt ca personer i hela landet med främst omsorgsinriktade arbetsuppgifter [1]. I Hofors kommun som ligger i Västra Gästrikland med invånare, har 78 personer en tillsvidareanställning som personlig assistent och 15 personer har för närvarande en visstidsanställning som vikarierande personlig assistent (springvikarie och anhörigvårdare). Yrket kräver ingen formell utbildning och det är alltid brukaren själv som i första hand är uppdragsgivare och väljer sin assistans. I de fall där personen med funktionshinder inte på egen hand kan föra sin talan, får vårdnadshavare, anhöriga eller god man göra det. Kommunen är den största arbetsgivaren men det finns också kooperativ och privata företag som administrerar personlig assistans [2]. 1

6 I Hofors kommun är alla personliga assistenter anställda av kommunen. Arbetsförhållandena för personliga assistenter som är anställda av kommunen, regleras i Arbetsmiljölagen. Lagens ändamål är enligt 1 i kapitel 1, att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I 1 i kapitel 2, står bland annat att "arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa och olycksfall." [3]. En sammanslagning av tre arbetsmiljöundersökningar som Arbetsmiljöverket har gjort (1999, 2001, 2003) visar på hög procent riskfaktorer beträffande belastningsfaktorer, sociala och organisatoriska faktorer bland kvinnor som arbetar som personliga assistenter och vårdbiträden inom omsorgen. Därför är det viktigt att föra ut att LSS, som är en rättighetslag, på intet sätt är överordnad arbetsmiljölagen [4]. Många brukare är ensamstående, andra lever tillsammans med sin familj. För att vara professionell i yrkesrollen som personlig assistent krävs ett gott samarbete med brukaren, dennes anhöriga och hans nätverk [1,2]. Att arbeta med omsorgsinriktade arbetsuppgifter innebär att tillbringa sina arbetsdagar i relationer med människor som av en eller annan anledning behöver hjälp för att klara sitt dagliga liv. Mötet mellan en hjälpgivare och hjälptagare är av stor betydelse för ett fortsatt bra samarbete, det är i mötet i en relation mellan två parter som arbetet utförs [5]. Hur detta möte utfaller bestämmer omsorgens kvalitet och med andra ord assistentens arbetstillfredsställelse, lärande och stress. Det handlar inte enbart om att ge god omsorg utan också om att kunna utföra arbetet med bibehållet psykologiskt och eller fysiskt välbefinnande. Kunskap om den funktionshindrade personen, brukaren och självkännedom är en central yrkeskompetens för att klara dessa två sidor av arbetet [6]. Att vara professionell är att kunna variera mellan närhet och distans och att stödja eller ställa krav efter vad situationen kräver [1]. Assistenternas arbete anses vara ett självständigt arbete. Detta innebär att assistenterna ofta har en isolerad arbetssituation och de måste lita på sin egen kompetens och den information de får av brukaren/arbetsledaren [7]. I arbete med människor kan det även handla om ångest, utsatthet och otillräcklighet eftersom en sida av omsorgsarbetet innebär att möta människor som är olyckliga, ensamma, ångestfyllda, aggressiva, bittra, rädda eller förvirrade [5]. I arbetet som personlig assistent varierar den psykiska belastningen men även den fysiska belastningen. Mellan 60 och 80 procent av alla människor drabbas förr eller senare av besvär från sina rörelseorgan. Detta beror på en rad olika faktorer, varav vävnadernas normala åldringsprocess är en, men sannolikt kan felaktiga belastningar under arbetet i kombination med en dålig kroppsuppfattning/arbetsteknik vara några av de väsentligare anledningarna till problemen [1]. Ett flertal studier visar att nack- och ryggvärk inte alltid är isolerade kliniska problem utan ofta kopplade till andra smärtor, andra sjukdomar och stressrelaterade symptom, arbetsrelaterade eller andra sociala problem. Det finns bland annat vetenskapliga bevis för att negativa psykosociala aspekter i arbetslivet, som låg arbetstillfredsställelse och dåliga relationer till andra, har ett samband med ökad rapportering av nack- och ryggbesvär [8]. En annan omfattande studie för bedömning av samband mellan exponering och besvär, visar 2

7 starka bevis för rapporterade positiva samband mellan böjda/vridna arbetsställningar i kombination med lyft och en ökad förekomst av ryggbesvär. Starka bevis konstateras även för ett samband mellan frekvent utförda tunga (> 15 kg) lyft och en ökad förekomst av ryggbesvär [9]. 1:2 Syfte Syftet med den här studien var att kartlägga den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter anställda i Hofors kommun. Långa sjukskrivningar för yngre personliga assistenter tenderar att öka, medan långtidssjukskrivningar bland övriga grupper inom vårdoch äldreomsorgen har börjat minska något. Syftet är att få en helhetsbild av arbetssituationen och en möjlighet att använda detta som underlag för ett fortsatt arbetsmiljöarbete, samt utveckling av förebyggande åtgärder för de som arbetar som personliga assistenter på LSS enheten i Hofors kommun. 2. MATERIAL OCH METOD En deskriptiv studie i enkätform. Resultatet är inte representativt för alla personliga assistenter utan visar endast hur den här gruppen förhåller sig till sitt arbete, fysiskt och psykosocialt. 2:1 Undersökningsgrupp I samarbete med ansvarig chef på LSS enheten samt tjänsteman på ekonomikontoret gjordes en lista på samtliga tillsvidareanställda personliga assistenter i Hofors kommun, sammanlagt 78 personer. Timanställda anhörigvårdare och vikarier samt långtidssjukskrivna ingår inte i undersökningen. En enkät skickades ut till 54 personer och övriga 24 enkäter delades ut i samband med ett personligt besök på LSS enhetens lokaler. Samtliga fick sin enkät med namn i slutet kuvert som även innehöll ett frankerat svarskuvert under tiden :2 Enkät Enkäten bestod av utvalda frågor från Music undersökningen i Norrtälje och en del av frågorna hade omarbetats för detta syfte. Frågorna var indelade i 6 huvudgrupper och enkäten bestod av sammanlagt 64 frågor. Den första delen bestod av allmänna frågor om ålder, kön, arbetsmängd och arbetsuppgifter. Den andra delen var frågor rörande allmänt hälsotillstånd såsom smärttillstånd i rörelseorganen, funktionshinder, smärta, sömn och frånvaro från arbetet. Därefter frågor som berörde arbetets krav på kunskaper och utbildning samt frågor beträffande psykosociala arbetsförhållanden såsom krav, kontroll, och socialt stöd i arbetet (poängberäkning enligt Karasek-Theorells krav-modell). Slutligen två delar med frågor angående fysiska/ergonomiska förhållanden där kroppslig ansträngning skattades enligt Borgs ansträngningsskala och till sist en fråga om egen motion. Det fanns möjlighet till egna kommentarer på fyra av de 64 frågorna. På dessa frågor valde författaren ut ett begränsat antal svarsalternativ för att visa spridningen på kommentarerna. Enkäterna var kodade för att kunna göra nya utskick med påminnelser. 2:3 Enkätsvar Efter det att sammanlagt 78 enkäter delats ut samt blivit postade, visade det sig att två personer var långtidssjukskrivna och en person var tjänstledig. Antalet reducerades därmed 3

8 till 75 personliga assistenter som hade möjlighet att svara på enkäten. Tidpunkten för utskicket blev fördröjt och enkäterna delades ut i samband med julhelgen som givetvis påverkade svarsfrekvensen negativt. Efter fyra veckor skickades en påminnelse med ny enkät till 44 personer och efter ytterligare en vecka kontaktades 24 personer per telefon eftersom de inte besvarat enkäten efter utskick om påminnelse. Två av dessa 24 personer gick ej att få kontakt med trots upprepade påringningar. Sammanlagt 65 personliga assistenter (56 kvinnor och 9 män) besvarade enkäten som motsvarar en svarsfrekvens på 87 %. Övervägande, 55 % var relativt unga, 24 år eller yngre och upp till 39 år och drygt en fjärdedel (28 %), var i en ålder från 50 år och äldre (Tabell 1). Nästan tre fjärdedelar, 45 personer (69 %) arbetade heltid. Tabell 1. Åldersfördelning (n = 65) Ålder Antal personer < eller äldre 8 Ungefär hälften, 31 personer (51 %) hade arbetat som personlig assistent i 3 6 år och 31 % i mer än 7 år (Tabell 2). Tabell 2. Antal år i yrket (n = 61) Arbete som personlig assistent Antal år Antal personer Svar saknas 4 De flesta beskrev sina arbetsuppgifter som att, - hjälpa till och göra allt som brukaren inte kan - se till att brukaren fungerar socialt samt arbeta i hemmet, städa, diska, tvätta, handla - allt min brukare inte kan göra gör jag - hjälpa till med allt som rör det dagliga livet, vara armar och ben och allt i allo - att vara min brukares högra hand och stöd i alla situationer - att hjälpa brukaren med skola, social träning, handling, städning - rehabilitering, träning och den förlängda armen, det min vårdtagare ej klarar av själv. 4

9 3. RESULTAT 3:1 Allmänt hälsotillstånd 3:1.1 Besvär från rörelseorganen De vanligaste besvären någon gång under de senaste 6 månaderna var smärta, värk och obehag från ländrygg (49 %, n = 32), nacke (46 %, n = 30) och skuldror/axlar (46 %, n = 30), Figur 1. Antal personer Ja, besvär Svar saknas Nej, inga besvär Figur 1. De vanligaste besvären från rörelseorganen Nacke Skuldror/axlar Ländrygg n = 65 Besvär från rörelseorganen någon gång de senaste 6 månaderna redovisas i tabell 3. Många hade kombinerade besvär från nacke, skuldror/axlar, bröstrygg och ländrygg. Personer från den äldre gruppen, 50 år och äldre, hade mer besvär från fot-, knä- och höftleder samt från händer och armbågar. Bland de manliga assistenterna, 9 personer, var det övervägande besvär från ländrygg och bröstrygg, 56 % av dem var besvärsfria och 67 % av dem var i en ålder från 24 år/yngre och upp till 29 år. Tabell 3. Fördelning av besvär från rörelseorganen (n = 65) Ländrygg n (%) 32 (49) Nacke n (%) 30 (46) Skuldror/axlar n (%) 30 (46) Bröstrygg n (%) 22 (34) Handleder/händer n (%) 20 (31) Knän n (%) 13 (20) Höfter n (%) 9 (14) Armbågar n (%) 9 (14) Fotleder n (%) 9 (14) 5

10 Av totalt 47 personer i gruppen 49 år och yngre, hade mer än hälften, 26 personer (55 %) besvär från ländryggen. Av totalt 18 personer i gruppen 50 år och äldre var nackbesvär något dominerande (Figur 2). Antal personer år/yngre 50 år/äldre Svar saknas Besvärsfria 49 n = 47 n = 18 år/yngre Nacke Skuldror/axlar Ländrygg Besvärsfria 50 år/äldre Figur 2. Antal personer med besvär fördelat på två åldersgrupper, 49 år och yngre samt 50 år och äldre (n = 65) Figur 3 visar fördelning av besvär från nacke, skuldror/axlar och ländrygg i de allra yngsta åldersgrupperna, från 24 år och yngre och upp till 35 år. Även bland de yngre assistenterna dominerade besvär från ländryggen, 17 personer (61 %). Antal personer n = 28 Nacke Skuldror/axlar Ländrygg år/yngre år år Svar saknas Besvärsfria Figur 3. Antal personer med besvär fördelat enbart på de yngre åldersgrupperna, 24 år och yngre och upp till 35 år (n = 28) 6

11 Ländryggsbesvär och nackbesvär förekom något mer bland dem som arbetat 5 år eller mindre, Däremot var andelen personer med besvär från skuldror/axlar något högre bland dem som arbetat mer än 5 år i yrket (Tabell 4). Tabell 4. Besvär i nacke, skuldror/axlar och ländrygg i förhållande till antal år i yrket (n = 61) Besvär från Arbetat 5 år eller mindre Arbetat mer än 5 år Svar saknas Nacke 17 (n = 34) 50 % 12 (n = 27) 44 % 4 Skuldror/axlar 15 (n = 34) 44 % 14 (n = 27) 52 % 4 Ländrygg 18 (n = 34) 53 % 13 (n = 27) 48 % 4 3:1.2 Smärta Tabell 5 visar smärtskattning på en visuell analog skala (VAS skala) graderad från 0-10, där 0 är ingen smärta/värk alls och 10 är värsta tänkbara smärta. Tabell 5. Genomsnittlig smärtskattning enligt VAS skala (n = 65) Genomsnittlig smärta Medel (Std.deviation) Median Min Max Smärtskattning under 6 mån 3,7 (2,9) Smärta just nu 2,3 (2,5) :1.3 Försämrad funktion Smärtan orsakade störd sömn någon enstaka natt för 26 personer (40 %), 9 personer (14 %) tyckte att sömnen blev störd flera gånger i veckan och 2 personer hade störd sömn så gott som varje natt. Det var generellt låga värden beträffande hur smärtan påverkat vardagliga aktiviteter, socialaoch familjeaktiviteter, samt hur mycket besvären ändrat möjligheten att arbeta såväl i hemmet som på arbetet. Medelvärdet var från 1,8 till 1,4 på en skala 0 10, där 0 = inte stört alls och 10 = omöjligt att fortsätta med dessa aktiviteter. Tio personer hade varit frånvarande från arbetet på grund av besvär de senaste 6 månaderna (Tabell 6). Tabell 6. Rapporterad frånvaro på grund av smärta (n = 10) Rapporterad frånvaro på grund av smärtbesvär de senaste 6 månaderna Antal dagar Antal personer >

12 3:2 Arbetets krav på kunskaper och utbildning Flertalet ansåg att de sällan hade arbetsuppgifter som de inte hade tillräckliga yrkeskunskaper att utföra och 8 % att de ofta saknade tillräckligt med yrkeskunskap (Tabell 7). Tabell 7. Yrkeskunskap/arbetsuppgifter (n = 65) Upplevelse av att sakna tillräcklig yrkeskunskap för att kunna utföra sina arbetsuppgifter Aldrig 37 % Sällan 46 % Ibland 9 % Ofta 8 % Drygt en fjärdedel, 26 % (17 personer) ansåg att arbetet innebar att de ofta på egen hand måste fatta svåra och självtändiga beslut och endast 11 personer (17 %) ansåg att arbetet gav dem möjlighet att i stor omfattning lära nytt och utvecklas i arbetet. Beträffande tillgång till internutbildning på arbetet ansåg 42 % (27 personer) att det inte fanns någon internutbildning som de kunde deltaga i. Drygt hälften, 56 % (36) hade fått internutbildning i liten omfattning eller i viss mån. Ca 60 % hade under de senaste 12 månaderna fått utbildning på betald arbetstid. 3:3 Arbetsförhållanden Endast 17 personer (26 %) arbetade dagtid och 7 (11 %) arbetade kvällar/nätter och resterande, 41 personer (63 %), kombinerat dag, kväll och natt. Fyrtiofem personer (69 %) hade i sitt arbete att göra med anhörig/familjemedlem i den hemmiljö där de arbetade med brukaren. Av dessa upplevde 58 % (26 av 45 personer) samarbetet mycket bra och resterande upplevde att det var från ganska bra till varken bra eller dåligt. Det var 71 % (46 personer) som upplevde att det fanns risk för skador och olycksfall i arbetet. Här följer några exempel på kommentarer: - Personen jag assisterar kan bli väldigt aggressiv och våldsam - Slag, nyp, klös, bitning, skallning, sparkar - Tunga lyft, dåliga ergonomiska arbetsställningar, belastning rygg och axlar - Psykiska skador - Psykiskt, risk för skador pga. utbrott med slag och våld 8

13 3:3.1 Arbetstillfredsställelse Flertalet personer (83 %) ansåg att arbetsuppgifterna var engagerande och ännu fler (97 %) tyckte att deras arbete var betydelsefullt. Däremot var det inte lika många som tyckte att arbetet värderades positivt av andra (Tabell 8). Tabell 8. Upplevda arbetsförhållanden (n = 65) Mycket/I det stora hela Inte alls/i någon mån Engagerande uppgifter 54 (83 %) 11 (17 %) Trygg och säker på sig själv 61 (94 %) 4 ( 6 %) Betydelsefullt arbete 63 (97 %) 2 ( 3 %) Värderas positivt av andra 40 (62 %) 25 (39 %) Drygt hälften (55 %) tyckte att arbetet innebar lagom mycket ansvar och 43 % tyckte att det var för mycket ansvar. Nästan hälften, 49 % ansåg att det var sällan som de fick veta om de gjorde ett bra arbete och 15 % ansåg att de aldrig fick veta att de utförde ett bra arbete. 3:3.2 Psykosocial arbetsmiljö Tio personer (15 %) ansåg att de hade höga krav i arbetet och 30 personer (46 %) att de hade låga krav. En fjärdedel upplevde låg kontroll och 15 % ansåg att de hade hög kontroll över sin arbetssituation (Tabell 9). Tabell 9. Upplevda krav och kontroll i arbetet (n =64) Krav Kontroll n % n % Låga krav Låg kontroll Medelhöga krav Medelkontroll Höga krav Hög kontroll

14 Beträffande socialt stöd och positiva faktorer på arbetsplatsen var det drygt hälften (51 %) som hade mycket positiva faktorer. Övriga tyckte att det var mindre bra och det handlade framför allt om trivselfaktorer på arbetsplatsen som sammanhållning, att ha förståelse för varandras arbetssituationer samt om stödet från arbetsledningen (Tabell 10). Tabell 10. Upplevelse av socialt stöd i arbetet (n = 65) Upplevelse av positiva faktorer Lite positiva n (%) 29 (45) Mycket positiva n (%) 33 (51) Uppgift saknas n (%) 3 ( 4) Trots dessa faktorer trivdes 42 % av dem mycket bra med den totala arbetssituationen och 42 % tyckte att den var ganska bra. På den öppna frågan vad som var mest och minst positivt i arbetet skrev så gott som alla egna kommentarer. Det mest positiva i arbetet var för de flesta friheten, att det var omväxlande, att man fick mycket tillbaka, att man såg brukaren utvecklas och att man fick arbeta med människor. Här följer några exempel på kommentarer: - när man kan se att personen utvecklas tack vare mitt arbete - fritt arbete, bra familj att arbeta i - ett fritt arbete med mycket glädje i - friheten, de många skratten - att min brukare gör en glad med sitt leende - mycket motion får jag i mitt arbete Det minst positiva var för många ensamheten, att det var psykisk påfrestande, för lite tid med arbetskamrater, att det kunde bli enformigt, många tog upp att det var låg lön med tanke på att man jobbade med något så viktigt som människor. Här följer några exempel på kommentarer. - att man är upp i varandra - mycket tungt psykiskt - att man dagligen får ta emot slag, spott och sparkar - dålig lön för ett värdefullt arbete - att inte alltid veta vad som är rätt och fel, det behövs mer utbildning - man har få möjligheter att ta en paus,man är upp i brukaren hela tiden 10

15 3:4 Fysiska och ergonomiska förhållanden Ca hälften av de svarande upplevde att de hade ensidiga arbetsrörelser och ca 30 % att de hade tunga lyft eller svåra och obekväma arbetsställningar (Tabell 11). Tabell 11. Upplevd fysisk arbetsmiljö (n = 65) Andel (antal) Tunga lyft dagligen 32 % (21) Arbete i trånga utrymmen 29 % (19) Ensidiga arbetsrörelser 49 % (32) Svåra eller obekväma arbetsställningar 34 % (22) Dålig luft/rökig miljö 9 % ( 6) Hot och våld dagligen eller ngn gång i veckan 15 % (10) Drygt hälften, 58 % ansåg att arbetet kroppsligen var ganska lätt till något ansträngande och 23 % ansåg att arbetet kroppsligen var ansträngande till mycket ansträngande, 19 % ansåg att det kroppsligen var mycket lätt. 3:4.1 Motion Flertalet (66 %) motionerade 2 gånger per vecka eller mer och endast några få personer utövade aldrig motion (Tabell 13). Tabell 13. Antal motionstillfällen per vecka Motion/ min per tillfälle Andel (antal) 5 dagar eller mer / vecka 17 % (11) 2-4 dagar / vecka 49 % (32) 1 dag / vecka 14 % ( 9) 1-3 dagar / månad 14 % ( 9) aldrig 6 % ( 4) Det var sammanlagt 18 personer som inte hade haft några besvär från rörelseorganen och det var en jämn fördelning i alla åldersgrupper. Mer än hälften av dem, 61 %, var från 40 år och äldre och 66 % av dem motionerade 2 dagar i veckan eller mer. Det var många personer med kombinerade besvär, 39 av totalt 47 personer. Drygt hälften av dem, 56 %, var från 24 år eller yngre och upp till 39 år och hälften av dem, 51 %, motionerade 2-4 dagar i veckan, 17 % motionerade 5 dagar i veckan och resterande 1 dag i veckan eller mindre. 11

16 4:1 Diskussion Den fysiska arbetsmiljön för personliga assistenter i Hofors kommun upplevdes av många som tung och belastande för nacke, skuldror och axlar samt ländrygg. Spridningen var jämnt fördelad och förekom i alla åldersgrupper. Ländryggsbesvär dominerade i den yngre/- medelålders gruppen och var mer vanligt bland de assistenter som inte hade arbetat så många år inom yrket. Det visar att behovet av utbildning i ergonomi och förflyttningsteknik är en viktig del för att från början lära in en ergonomisk riktig arbetsteknik i samband med omvårdnad och förflyttningar samt vid användning av eventuella hjälpmedel som finns hos brukaren. Besvär från nacke, skuldror och axlar hade en genomgående hög frekvens i alla åldersgrupper och det var en ökad frekvens av ländryggsbesvär bland dem som arbetat fem år eller mindre och bland de äldre var det en ökad förekomst av skulder- och axelbesvär i förhållande till antalet år inom yrket. Det var även vanligt med kombinerade besvär från nacke, skuldra/axel och ländrygg i alla åldersgrupper. Upplevelsen av fysisk belastning i arbetet varierade och har förmodligen att göra med graden av fysiskt och psykiskt handikapp hos den funktionshindrade personen, skillnad i handikappanpassning i olika hem, skola, daghem [10] samt graden av träning, rehabilitering och aktiviteter som ingår i arbetsuppgifterna hos den funktionshindrade. Många av de personliga assistenterna arbetade med värk och obehag från olika kroppsdelar och hade störd sömn emellanåt på grund av smärtan. Det kan många gånger vara känsligt att vara hemma på grund av sjukdom och många pressar sig för att tillgodose brukarens och ibland även anhörigas behov. Det är en balansgång som kräver mognad och medvetenhet hos assistenten för att undvika att hamna i ett tillstånd av ökad fysisk och psykisk utmattning [2]. Det kräver också självkännedom som omfattar fysisk och psykisk förmåga, begränsningar och att kunna sätta gränser. Det är viktigt att assistenterna får möjlighet till den utbildning som behövs för att skapa ett professionellt förhållningssätt till yrket. I en undersökning för personliga assistenter i hela riket från , framkom att gruppen har färre anmälda arbetssjukdomar jämfört med andra sysselsatta i riket. Det finns anledning att tro att det även är en viss underrapportering av anmälda arbetsskador bland personliga assistenter, eftersom de har ca 30 procent lägre relativ skadefrekvens än vårdbiträden och undersköterskor i kommunal omsorg. Det kan vara känsligt att göra en skadeanmälan då den personliga assistenten ofta står nära sin vårdtagare [11]. Belastningsskador är den vanligaste orsaken till anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar. En undersökning från Arbetsmiljöverket (AV) år 2004 visar att bland kvinnor är det vanligast att nacke, axel och skuldra drabbas [12]. I den här studien var det tunga lyft, obekväma arbetsställningar och ensidiga rörelser som var några av de främsta riskfaktorerna för att få besvär från rörelseorganen. Flera studier har påvisat att skillnaden i styrka mellan kvinnor och män är särskilt uttalad i övre extremiteterna och kvinnor har generellt % av mäns styrka i skuldermuskulaturen. Det kan innebära en ökad risk för muskulära belastningar vid tyngre arbeten som är viktig att beakta [13]. Att ständigt återkommande bli utsatt för slag och nyp, bli biten och riven var också riskmoment som togs upp. En studie bland hemtjänstpersonal från 1998 visar att både fysiska och psykologiska faktorer ökar risken för nack- och skulderbesvär. För uppkomna ryggbesvär var det fysiska faktorer 12

17 som att stå i framåtböjd och vriden ställning samt obekväma arbetsställningar som var de viktigaste riskfaktorerna och psykosocialt att inte kunna påverka planeringen av arbetet [14]. Det är sedan tidigare känt att psykiska krav i arbetet har starka samband med besvär i rygg, nacke och skuldror [15]. Arbetsmiljöverket skriver i en rapport att tunga lyft och felaktiga arbetsställningar i trånga utrymmen är en vanlig orsak till arbetsskador, särskilt bland vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter [16]. Det är därför värdefullt att här få poängtera att Hofors kommun år 2004, efter önskemål och påtryckning från företagshälsovården, beslutade att utbilda två av kommunens undersköterskor till instruktörer i förflyttningsteknik. De kommer under våren 2005 att starta utbildning för vårdpersonalen i samarbete med företagshälsovården. Flertalet upplevde att arbetet som personlig assistent var omväxlande och självständigt och många upplevde att det mest positiva var friheten, att vara till nytta och glädje för brukaren och se framsteg, att arbeta med människor och finnas till hands. Det minst positiva var ensamheten, låg lön för ett värdefullt arbete samt att det var psykiskt påfrestande. Att ständigt återkommande bli utsatt för slag och nyp, bli biten och riven var också riskmoment som togs upp. En personlig assistent är en utvald person av brukaren, anhörig/familjemedlem eller företrädare för brukaren. För personliga assistenter kan det vara svårt att på egen hand kunna påverka planeringen av arbetet eftersom det kan finnas många intressekonflikter vad som är brukarens önskemål och vad som är förenligt med god arbetsmiljö. Det är inte heller ovanligt med situationer där anhöriga kan ha förväntningar och synpunkter på arbetets uppläggning som kan avvika från assistentens uppfattning. Det finns tillfällen med konfliktsituationer och svåra gränsdragningar. Man får inte komma för nära, man ska kunna vara personlig utan att vara privat vilket kräver integritet både mot brukaren och dennes familj, också mot sig själv i sin yrkesroll [17]. För att komma dithän krävs förmodligen tid och resurser för individuella utvecklings- och medarbetarsamtal som också ska innehålla en handlingsplan hur assistenten skall utveckla sin yrkeskompetens. Handledning är en mer riktad insats som bearbetar och fokuserar någon specifik situation i arbetet och bedrivs vanligen i gruppform. Till de mer allmänna kunskapsområdena för personliga assistenter hör grundläggande ergonomi och förflyttningsteknik, syfte och innehåll i LSS, professionellt förhållningssätt, etik, innebörden av sekretess och grundläggande kunskaper om den funktionshindrades situation. Enligt Arbetsmiljöinspektionens tillsynsprojekt bör fortbildning och kompetensutveckling ske utifrån en individuell bedömning [17]. Flertalet i den här studien kände sig engagerade, trygga och säkra i arbetet och nästan alla tyckte att deras arbete var betydelsefullt. Däremot ansåg många av dem att arbetet inte värderades särskilt positivt av andra och att det sällan fanns frihet att bestämma hur eller vad som skulle utföras i arbetet. Många upplevde att arbetsklimatet kunde vara bättre och att trivselfaktorerna på arbetsplatsen var mindre bra. Stöd och support från arbetsledningen, att utvecklas kollegialt och vårda samhörighetskänslan samt att känna ett meningsfullt ansvarstagande är viktiga faktorer för arbetsstillfredsställelse och ett hälsosamt arbetsklimat [18]. För att kunna utvecklas och stärka samhörighetskänslan kollegialt bör också personliga assistenter få tid att gemensamt reflektera och diskutera sitt agerande och sina reaktioner i samband med situationer som kan uppstå tillsammans med olika arbetsuppgifter. 13

18 Enligt uppgift från LSS ansvarig i Hofors kommun har assistanssamordnarna vissa gemensamma arbetsplatsträffar för sina assistenter, men inte i den utsträckning som är önskvärd från såväl samordnare som assistenter. LSS har en källarlokal som de kallar Polarn och dit kan alla personliga assistenter som arbetar ensamma hos sin brukare komma för att ta en fika och prata bort en stund med kollegor eller med den person som ansvarar för verksamheten. Ansvarig chef och samordnare försöker även komma dit emellanåt för att på ett naturligt sätt vara delaktig i verksamheten. De assistenter som arbetar två eller flera hos en brukare, samt assistenter på daghem och i skola får en annan möjlighet till arbetsgemenskap, även om det för assistenter inom skola och dagverksamhet är tillsammans med andra yrkeskategorier. Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport från 2001 [17] att möten där enbart de personliga assistenterna träffas för att diskutera bland annat arbetsmiljöfrågor, förefaller i huvudsak ske vid behov och att det kan knappast antas att det är en etablerad rutin med denna typ av träffar. De skriver vidare att just personliga assistenter som arbetar ensamma hos sin brukare rimligen har samma och kanske större behov av ett forum för arbetsmiljörelaterade frågor och det är en synpunkt som kan vara värd att ta fasta på eftersom flertalet i den här studien ansåg att det var sällan eller aldrig som de fick höra att de gjorde ett bra arbete. I en arbetsmiljöundersökning som gjordes av Arbetsmiljöverket år 2003 visade undersökningen att det inom social omsorg bedrevs en låg andel av systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, bland personliga assistenter i hela landet [4]. Här finns mycket att arbeta vidare med i förebyggande syfte för att skapa en bättre arbetsmiljö såväl fysiskt som psykiskt. Flertalet av assistenterna, 66 %, motionerade flitigt och regelbundet i någon aktivitet under sammanhängande minuter per tillfälle. Hälften motionerade två till fyra gånger i veckan och 17 % motionerade ännu fler tillfällen per vecka. För många var det mest positiva med yrket friheten att kunna vara ute på olika aktiviteter samt möjlighet till promenader. Såväl organisatoriska förutsättningar som individuell kompetensutveckling är viktiga inslag för ett utvecklingsarbete med syfte att åstadkomma hälsosamma arbetsplatser där arbetstagarna känner arbetsgemenskap och arbetstillfredsställelse [19]. Ett flertal utredningar har också konstaterat att det finns ett stort behov av kompetensutveckling inom äldre- och handikappomsorgen (Socialstyrelsen, 1997a; 1999; SOU 1997:51). Omsorgsverksamhet skapar emellanåt svåra möten och relationer som det kräver kunskap att hantera. Det handlar om att skapa förutsättningar för goda möten mellan omsorgsgivare och mottagare genom att ge arbetstagarna tillräckliga resurser i form av tid, kunskaper och psykologiskt stöd för att utföra ett professionellt omsorgsarbete. Av detta följer även en ökad kunskap i förmågan att kunna analysera relationer mellan människor och egna förhållningssätt i psykologiskt krävande situationer [20,21]. Den kunskapen skulle kunna bidra till att minska den upplevda psykiska påfrestningen och vara till nytta för såväl assistenten som för den som får assistans. 14

19 TACK Varmt tack till alla personliga assistenter som tog sig tid att svara på enkäten samt till samordnare och ansvarig chef på LSS enheten i Hofors. Tack också till Monica Mortimer för all hjälp med databearbetning av enkäterna och till sist ett stort varmt tack till min handledare, Catharina Nygren de Boussard, för stöd, support och mycket värdefulla synpunkter i samband med projektarbetet. Liliann Lindqvist Leg sjukgymnast 15

20 Referenser 1. Fagerlund B, Frisk K. Att arbeta som personlig assistent. Stockholm: Lieber AB; Dehlin A-M. Personlig assistent- en rättighet, ett yrke. Lund: Studentlitteratur; Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen 21 juli Solna: Arbetsmiljöverket; Arbetsmiljöverket. Pressrummet 2002/08/16; 2004/06/22; 2004/03/ Astvik W. Svåra möten i omsorgsarbete. Arbete och hälsa. Stochkolm: Arbetslivsinstitutet; Aronsson G, Astvik W, Solfleldt M F, Svensson L. Kvalitet genom inflytande. Om förändring och utveckling i hemtjänsten. Solna: Arbetslivsinstitutet: Gough R. Personlig assistans en social bemästringsstrategi. Göteborgskooperativet för Independent Living, GIL. Göteborg: SBU-rapport Ont i ryggen, ont i nacken. Volym 1. Stockholm: sid Hansson T, Westerholm P. Arbete och besvär i rörelseorganen. I: Hansson T, referenter: Riihimäki H, Nachemson A. Ländryggsbesvär och arbete. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; sid Krönmark I. Den personliga assistentens arbetssituation. Nordisk Fysioterapi. 1997; 1: Arbetsmiljöverket. Källa: AV/ISA, Yrkesmedicin/GÖ, Sv. Kommunförbundet, SCB. Arbetsmiljöverket. Personlig assistans ett arbetsfält med brukare, ansvar och variation. Rapport 2001: Arbetsmiljöverket 13. Lannersten L, Harms-Ringdahl K, Schüldt T, Kosek E, Svensson O och Stockholm Music I Study Group. Maximal isometrisk styrka i flexion, abduktion och utåtrotation i skuldran i Stockholmsundersökningen. Rehabilitering och Fysikalisk Medicin. Karolinska institutet/sjukhuset: 1993, sid Brulin C. Muskuloskeletal symptoms among home care personnel. Risk factor analyses. Umeå; Theorell T. Krav-kontroll-stöd. Ny modell i arbetsmiljöforskning. Läkartidningen, volym 90, nr 42; Arbetsmiljöverket. 16

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Förekomst av besvär i rörelseorgan och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö hos brevbärare.

Förekomst av besvär i rörelseorgan och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö hos brevbärare. Kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetslivsinstitut/Karolinska institutet 2004/2005 Förekomst av besvär i rörelseorgan och upplevelse

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Personlig assistans - ett arbetsfält med brukare, ansvar och variation

Personlig assistans - ett arbetsfält med brukare, ansvar och variation Personlig assistans - ett arbetsfält med brukare, ansvar och variation Personlig assistans - ett arbetsfält med brukare, ansvar och variation En av Dalarnas forskningsråd genomförd utvärdering av ett regionalt

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

en enkätundersökning om att arbeta som personlig assistent

en enkätundersökning om att arbeta som personlig assistent Engagera sig lagom en enkätundersökning om att arbeta som personlig assistent Enkätundersökningen är genomförd av Susanne Sunnermark, programsekreterare Gunnel Dagh, koordinator för personlig assistans

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer