DHB - Drifthandbok Flik 4

Transkript

1 DHB - Drifthandbok Flik 4 Flik 4 Flygverksamhetens regler - Innehållsförteckning 0 Allmänt Segelflygledare Flygare Behörighet Flygares utrustning Kvalifikationskrav för sanktionerade tävlingar Flygfältet Val av bana Flygradiotrafik Samordning med andra verksamheter på flygfältet Luftrum Bullerkänsliga områden Fordonstrafik på flygfältet Tankning Hangarområde och platta Flygplan Luftvärdigheter Underhåll Flygtjänst Lokala bestämmelser Bogsering Nödförfarande vid avbruten start Skolning AFT-flygning Tävlingsflygning och annan prestationsflygning Allmänt Daguppgift Uppföljning av sträckflygning Träning PR-flygning Tjänstgöringsbestämmelser Briefing till provelev Provlektionens genomförande Utelandning...12

2 DHB - Drifthandbok Flik 4 BILAGA 4:1: INSTRUKTION FÖR SEGELFLYGLEDARE BILAGA 4:2: INSTRUKTION FÖR BOGSERFÖRARE BILAGA 4:3: FLYGPLATSKARTOR BILAGA 4:4: LUFTRUM MED FLYGSPORTSEKTORER BILAGA 4:5: STUVNINGSPLAN BILAGA 4:6: FORDONSTRAFIK PÅ JOHANNISBERGS FLYGFÄLT BILAGA 4:7: HAVERIINSTRUKTION BILAGA 4:8: ORDNINGSREGLER FÖR VERKSTADEN

3 DHB - Drifthandbok Flik 4 Sidan: 3 (12) Flygverksamhetens regler 0 Allmänt 1 Segelflygledare 2 Flygare 2.1 Behörighet Drifthandbokens bestämmelser gäller som tillägg till det regelverk som utges av Luftfartsverket och Segelflygförbundet KSAK och är tillämpliga på s verksamhet samt drifthanboken för Johannisbergs flygfält. Den som tjänstgör som segelflygledare i skall vara godkänd av segelflygchefen. Vid flygtillfällen då verksamheten i huvudsak är grundskolning är segelflygläraren/instruktören samtidigt segelflygledare. Segelflygledare skall finnas utsedd innan segelflygning påbörjas. För lördagar, sön och helgdagar under april - september finns segelflygledare utsedd genom schemaläggning. Flygledarlistan offentliggörs i SE-UPP och på anslagstavlan i lektionssalen. Vid flygning under annan tid utser de närvarande flygarna inom sig en segelflygledare. Flygning kan och får i princip påbörjas om en flygare finns på flygfältet. Kravet på segelflygledare finns dock alltid, vilket innebär att om endas en flygare vill flyga så måste han/hon vara godkänd segelflygledare. Vid flygning med motorseglare ansvarar flygaren själv för det uppgifter som åligger segelflygledaren. Segelflygledarens uppgifter framgår av Instruktion för Segelflygledare, bilaga 4:1. God sed inom segelflyget är att alla flygare deltar i marktjänsten under flygdagen. Segelflyglärare/instruktörer skall vara beredda att uppvisa sina behörigheter. Segelflygare skall vara beredd att uppvisa certifikat och flygdagbok för segelflygledaren. Uppfyller inte flygaren det krav på flygerfarenhet som framgår av SHB 606 skall PFT utföras enligt särskilt protokoll, se UHB. Även om det inte krävs i enlighet med SHB 607 så skall alla medlemmar i utföra kontrollstart med en segelflyglärare/instruktör i segelflygplan innan säsongens EK-flygning påbörjas. Anteckning om genomförd kontrollstart skall göras i flygarens

4 DHB - Drifthandbok Flik Flygares utrustning Sidan: 4 (12) flygdagbok. De som flyger motorseglare skall även göra kontrollstart i motorseglare. Segelflygchefen må ge dispens från kravet på kontrollstart om omständigheterna motiverar detta. För att gå ut på sträckflygning krävs, förutom sträckflygtillstånd, godkännande av segelflygchefen. Godkännandet gäller för flygsäsongen eller tills att det återkallas av segelflygchefen. Godkända piloter framgår av certifikatkontrollistan i Flygledarpärmen. Fallskärm skall medföras under flygning såsom SHB föreskriver. Fallskärm skall tas på och av utanför flygplanet. Följande personliga utrustning skall medföras vid flygning: Karta, om flygningen avser lämna flygfältets omedelbara närhet. Vätska för beräknad flygtid (ca. ½ liter per timme) Solglasögon Vid flygning skall ändamålsenlig klädsel bäras. Med ändamålsenlig klädsel förstås: Heltäckande klädsel anpassad för årstiden. Mössa med skärm som skuggar ansiktet men inte skymmer sikten och utan sådan knopp som brukar finnas på baseballkepsar. Skor som sitter kvar på foten, dvs. skor med snörning, dragkedja eller annan bra knäppning Klädseln skall inte bara anpassas till flygningens krav utan även vara anpassad till vad som är lämpligt vid en eventuell utelandning. Dispenser lämnas inte, men vissa lättnader i ovanstående må medges vid grundskolning, se UHB Certifikatutbildning. Elever under utbildning till segelflygcertifikat skall ha svankstödskudde påtagen under flygning. Under varma sommardagar är risken stor för att deltagarna exponeras för mycket sol och värme. Segelflyglärare/instruktör skall vara uppmärksam på det och uppmana deltagarna att dricka mer än de själva tror är nödvändigt och hålla sig i stillhet i skuggan när verksamheten inte kräver deras insatser. 2.3 Kvalifikationskrav för sanktionerade tävlingar För deltagande i DM krävs: minst en väl genomförd skarp utelandning. under föregående säsong: minst 30 tim segelflygtid varav minst tre sträckflygningar varav minst en på över 20-mils längd. under innevarande säsong: minst 15 tim segelflygtid och minst en sträckflygning

5 DHB - Drifthandbok Flik 4 3 Flygfältet 3.1 Val av bana 3.2 Flygradiotrafik Sidan: 5 (12) minst 5 tim och minst 5 starter med det flygplan som avses flygas under tävlingen den tävlande bör dessutom ha deltagit som lag vid någon segelflygtävling. För deltagande i SM och annan sanktionerad tävling krävs utöver kraven ovan: minst ett genomfört DM eller högre tävling under de närmast föregående två säsongerna. Segelflygchefen kan ge dispens från kraven ovan om kompensation finns som gör dispensen försvarlig. har Västerås/Johannisbergs flygfält som bas. Bullerkänsliga områden framgår av Bullerkänsliga områden, bilaga 2:1. Flygplatskarta med nerflygningsektorer, normala trafikvarv och start-, uppställnings- och parkeringsplatser framgår av Flygplatskartor, bilaga 4:3. Flygverksamheten kan tillfälligt, helt eller delvis, flytta ut varvid ett annat flygfält som finns upptaget bland de godkända segelflygfälten i Segelflyghandboken får utnyttjas. I sådana fall skall vår verksamhet följa de rutiner som finns vid det segelflygfältet. För att undvika korsande start- och landningsriktningar skall Västerås Segelflygklubb om möjligt välja den bana som övrig flygverksamhet föredrar. Barkarö, som är bullerkänsligt, ligger nära i söder och kräver att släpet påbörjar sväng tidigt. Därför gäller följande prioritet vid val av bana: (1) stråk 05/23 (2) stråk 34 (3) stråk 16 Asfaltbanan kan användas för start och landning utan restriktioner om banbelysningen fälls på båda sidor längs mist halva banan från tröskeln räknat i flygriktningen. Certifikatinnehavare och DK-skolstarter må starta från asfaltbanan utan att banbelysningen är fälld förutsatt att sidvindkomposanten är mindre än 5 m/s. Johannisberg flygplats kan ha mycket trafik under säsong. Därför är det viktigt att alla trafikanter håller strikt radiodisciplin och inte använder radion annat än för nödvändiga meddelanden. Nödvändiga meddelanden är anmälan om: inträde i nerflygningssektorn. utflygning på medvindslinjen.

6 DHB - Drifthandbok Flik 4 Sidan: 6 (12) position för att undvika kollision. Stationssignaler vid anrop vid Västerås/Johannisberg flygplats är: Johannisberg Radio när anropet avser flyginformation väsentlig för flygplatstrafiken. Johannisberg Märket när anropet avser klubbintern kommunikation med segelflygledaren. Radiopassning skall ske på följande sätt.: Segelflygplan i VFR-sektor Johannisberg skall passa Segelflygplan i okontrollerad luft kan passa om radiodisciplin upprätthålls, dvs. huvudsakligen radiotyst. Segelflygplan som önskar utbyta meddelanden mellan varandra för att hjälpa varandra skall föra sådan trafik på Segelflygplan på sträckflygning skall passa och lämna positionsrapporter på och Samordning med andra verksamheter på flygfältet 3.4 Luftrum Vid Västerås/Johannisbergs flygplats är även Västerås Flygklubb, Fallskärmsklubben Aros och Aros Motorveteraner baserade. Vår verksamhet skall alltid vara koordinerad med deras verksamheter så att flygfältet kan utnyttjas fullt utan att flygsäkerheten degraderas. De normala nerflygningssektorerna och flygvägarna kan behöva justeras tillfälligt vid den samordningen. Annan verksamhet kan förekomma på flygfältet. Härvid kan delar av flygfältet vara avstängt eller olämpligt att använda för segelflygverksamhet. Segelflygledaren/Segelflygläraren ansvarar för att samordning sker och att segelflygarna underrättas om de tillfälliga ändringar till normalrutin som är gjorda. Se Instruktion för Segelflygledare, bilaga 4:1. Västerås/Johannisbergs flygfält ligger inom sidogränserna för Västerås/Hässlö CTR och under StockholmTMA/Sektor Västerås. Luftrummet kring Västerås/Johannisbergs flygfält innefattande sidogränser för VFR-sektorer framgår av bilaga 4:4. Normalt skall VFR-sektor Johannisberg begäras öppnad då segelflygverksamhet påbörjas. Vi skall inte begära mer höjd än den verksamhet som avses bedrivas kräver. För enstaka flygningar med motorseglaren behöver inte VFR-sektorn begäras utan sådan flygningen kan göras på enskilt färdtillstånd. Segelflygledaren/Segelflygläraren ansvarar för att VFR-sektorn öppnas och att segelflygarna underrättas om villkoren för VFR-sektorn. När segelflygning avslutas skall lånad luft åtelämnas.

7 DHB - Drifthandbok Flik Bullerkänsliga områden 3.6 Fordonstrafik på flygfältet 3.7 Tankning 4 Hangarområde och platta Sidan: 7 (12) Västerås/Johannisbergs flygfält är omgiven av bullerkänsliga områden. Bullerkänsliga områden får ej överflygas under 2000 ft/600 m med motorseglaren med motorn igång och av bogserflygplan med eller utan släp. Vidare bör bogserförarna variera bogservarven så att inte samma människor, utanför de bullerkänsliga områdena, får ta emot allt buller. Utflygningsvägar vid bogsering i de olika startrikningarna framgår av Instruktion för Bogserförare, bilaga 4:2 Privata bilar skall parkeras på markerad parkeringsplats vid flygplatsinfarten eller på anvisad plats vid startplatsen, se Flygplatskartor, bilaga 4:3 och Fordonstrafik på Johannisbergs flygfält, bilaga 4:6. Medlem i som framför fordon på flygfältet skall ha körkort för det fordonet eller den fordonskombinationen som han/hon kör. Traktor med kupa och utbogsering av segelflygplanflygplan med fältbilen eller privatbil skall göras längs fastställda vägar. Utdragningsvägar framgår av Fordonstrafik på Johannisbergs flygfält, bilaga 4:6. Högt placerat gult blinkande ljus eller gul flagga skall föras vid sådan bogsering. Fordonstrafik till startplats för segelflygning skall ske längs flygfältets gräns. Markerade banor och stråk får ej korsas mellan trösklarna. Tankning av bogserflygplan och motorsegelflygplan skall ske vid VFK tankanläggning. Vid tankning skall reglerna i BCL-D 1.12, de lokala föreskrifterna i flygfältets drifthandbok och anvisningarna som finns anslagna vid tankanläggningen följas. Vid tankning skall de tanknycklar som är utfärdade för respektive flygplanindivid användas. Detta gäller även för PA18 inlånad från VFK. För övriga inlånade bogserflygplan gäller särskilda regler, vilka bogserförare måste känna till. Tankningsliggaren skall fyllas i korrekt. Segelflyghangaren disponeras enbart av. Asfaltytan framför hangaren och spolplattan disponeras även av VFK och verkstaden, varför hänsyn måste tas till deras behov av att använda plattan. Tillfällig uppställning av våra flygplan får ske på gräsytorna intill plattan. Flygplanen får inte lämnas obevakade utanför hangaren. Flygplan som inte skall dras ut till start skall, om inte kontinuerlig bevakning kan ordnas, ställas in i hangaren igen och hangarportarna skall dras för.

8 DHB - Drifthandbok Flik 4 5 Flygplan 5.1 Luftvärdigheter 5.2 Underhåll Sidan: 8 (12) Traktorn och kupan har sin uppställningsplats på gräsytan vid östra hangargaveln. Vid utdragning skall flygplanen puttas för hand ner till flygfältet. Söder om tankanläggningen får bilar koppas för och utdragningen fortsätta med draghjälp. Stuvningsplan för hangaren framgår av Stuvningsplan, bilaga 4:5. Vid ut- och indragning skall finnas en (1) arbetsledare som ansvarar för rangeringen. All rangering skall ske lugnt och metodiskt så att varken medlemmar eller flygmateriel skadas. Klämmrisk föreligger. Segelflygplanvagnar skall vara uppställda längs asfaltvägen ner emot hoppgropen, se Flygplatskartor bilaga 4:3. Husvagnar kan ställas upp norr om klubbhuset. Alla flygplan tillhöriga eller inhyrda av och alla privata segelflygplan som administreras genom samt gästande enskilda segelflygplan skall vid varje tidpunkt framföras i enlighet med respektive flygplans flyghandbok med iakttagande av däri nedskrivna begränsningar och i överensstämmelse bestämmelserna i BCL, SHB, DHB och flygplatsens lokala föreskrifter. Bogserflygplanets luftvärdighets-, tillstånds- och miljöhandlingar förvaras i flygplanet. Den tekniskt ansvarige förvarar den övriga tekniska dokumentationen. Luftvärdighetshandlingar (Flygplanpärmen) för klubbägda segelflygplan och motorsegelflygplan förvaras under flygsäsongen i kupan och under icke flygsäsong i verkstadskontoret. Flygplanpärmen skall följa flygplanet om flygplanet tillfälligt baseras på annat flygfält. Klubbmedlemmar med privata segelflygplan registrerade i Sverige måste kunna visa gällande luftvärdighetshandlingar och UR-B för segelflygledaren. Gästmedlemmar och gästande flygare med privata segelflygplan registrerade i Sverige måste kunna visa gälland luftvärdighetshandlingar och UR-B undertecknad av segelflygtekniker som är verksam i klubb tillhörande Segelflygförbundet KSAK. Utländska segelflygare med privata eller klubbägda segelflygplan skall kunna visa luftvärdighetshandlingar och underhållsdokument utfärdade i det land där segelflygplanet är registrerat. Alla som deltar i arbetet i verkstaden skall följa Ordningsregler för vekstaden bilaga 4:8, och arbetsledarens instruktioner.

9 DHB - Drifthandbok Flik 4 6 Flygtjänst 6.1 Lokala bestämmelser 6.2 Bogsering Sidan: 9 (12) All flygning under s ansvar skall ske med iakttagande av alla bestämmelser i BCL, SHB, DHB och flygplatsens lokala föreskrifter. Dessutom skall segelflygledarens instruktioner respekteras. Motordrivna flygplan ägda eller inhyrda av och motorsegelflygplan med motorn igång skall framföras så att bullerkänsliga områden runt Johannisbergs flygplats undviks, se Bullerkänsliga områden, bilaga 2:1 På grund av kollisionsrisk med fallskärmshoppare får inte Johannisbergs flygfält och uthoppsområdet överflygas då fallskärmshoppning pågår. Vid termikflygning inom VFR-sektor Johannisberg skall alla segelflygplan och motorsegelflygplan kurva i vänstervarv. Alla flygare skall lämna positionsrapport till Märket med regelbundna intervaller så att flygningen kan följas upp från marken. Om flygplanet befinner sig utanför radioräckvidd skall hjälp tas av annat flygplan i luften för transitering av positionsmeddelande. Positionsrapport skall innehålla position, höjd och tidpunkt. Medlemmar i som är upptagna på bogserförarlistan är godkända bogserförare på den eller de flygplantyper som de är antecknade på. Bogserförare skall följa Instruktion för bogserförare, bilaga 4:2 och däri fastställda utflygningsvägar. Bogserförare är befälhavare för luftfartygskombinationen. Bogserförare skall koordinera skolbogseringar med segelflygläraren/instruktören. Vid annan bogsering skall bogserförare sträva efter att uppfylla de önskemål, vad avser bogseringens genomförande, som flygaren i segelflygplanet har. Normalt skall två medhjälpare finnas vid start av bogsering. Fastställda tecken mellan flygare, medhjälpare vid vingen och medhjälpare vid bogserflygplanet skall användas. Det är medhjälparen vid bogserflygplanet som avgör när släpet skall ges startsignal. Om medhjälpare saknas ansvarar flygarna gemensamt för att det är fritt och följande radiomeddelande från segelflygplanet ersätter handsignaler: S-FE klart sträcka linan Linan sträckt Certifikatinnehavare som är förtrogen med startförfarande med vingen i marken må utföra sådan om medhjälpare inte finns. Koppling skall inte meddelas på radio.

10 DHB - Drifthandbok Flik Nödförfarande vid avbruten start Sidan: 10 (12) stråk 05 stråk 23 stråk 34 stråk 16 Förfarande vid avbruten start är övat under certifikatutbildningen och skall memoreras innan startsignal ges, se checklista. Om höjden är för hög för att landa rakt fram och för låg för att vända tillbaka och landa i medvind eller göra förkortat trafikvarv då blir en utelandning enda alternativet. Utelandningsmöjligheter finns: efter en högersväng 90º längs Tidö-Lindö vägen. rakt fram, eller några grader vänster. tyvärr inte särskilt goda, men om man klarar en 90º sväng åt vänster finns det fält efter industriområdet. rakt fram, eller efter en 45º sväng åt höger. 6.4 Skolning 6.5 AFT-flygning Skolning är en väsentlig del av vår verksamhet och förekommer under all tid då segelflygverksamhet pågår och segelflyglärare/instruktör finns tillgänglig antingen genom schemaläggning eller ad hoc. Under tid då grundskolning är den huvudsakliga flygverksamheten är segelflygläraren också segelflygledare och ansvarar för att relevanta punkter i enlighet med Instruktion för segelflygledare, bilaga 4:1 blir utförda. Schemalagd eller utsedd flygare är segelflygledare under övrig skolning. Ny elev får göra Övn 1, 2 - Orientering i luften och Rodrens verkan, redan vid anmälningstillfället, men ytterligare skolning får inte göras innan den nya eleven har betalat avgiften, en elevmapp upprättats och eleven har fått sina skolhandlingar dvs.: Elevhandboken Du Flyger Flygdagbok Elevprotokoll För minderårig elev skall dessutom finnas målsmans skriftliga medgivande på härför avsedd blankett. AFT-flygning får ske närhelst en eller flera flygare är samlade. Schemalagd eller utsedd flygare är segelflygledare under AFT-flygning. Segelflygledaren leder verksamheten vid AFT-flygning, se Instruktion för segelflygledare, bilaga 4: Tävlingsflygning och annan prestationsflygning Tävlingsflygning och annan prestationsflygning får ske närhelst en eller flera flygare är samlade. Schemalagd eller utsedd flygare är segelflygledare under tävlingsflygning, se Instruktion för segelflygledare, bilaga 4:1.

11 DHB - Drifthandbok Flik Allmänt Sidan: 11 (12) Tävlingsregler och regler för deltagande framgår av SHB. Den flygare som tävlar för skall ha god kännedom om de tävlingsregler som gäller för den tävling som vederbörande avser ställa upp i Daguppgift Klubbtränaren väljer, i samråd med flygarna, daguppgifter. Flygare bör flyga någon av de lagda banorna, det möjliggör effektivare uppföljning av flygningarna. Vid val av bana skall utbildningsståndpunkt och flygtrim vägas in Uppföljning av sträckflygning Segelflygledaren följer upp sträckflygningarna, se Instruktion för segelflygledare, bilaga 4:1. För att möjliggöra uppföljning är flygare är skyldig att lämna positionsrapporter under flygning: vid startlinjepassage på klubbfrekvens. vid rundning av brytpunkt på och på klubbfrekvens vid målgång på klubbfrekvens Positionsrapport skall innehålla position, höjd och tidpunkt. Flygare anmäler till märket om han avser fortsätta flygningen efter målgång. 6.7 Träning Träning sker efter varje pilots träningsprogram under vardagar, sönoch helgdagar. Schemalagd eller utsedd flygare är segelflygledare under träningsflygning, se Instruktion för segelflygledare, bilaga 4:1 6.8 PR-flygning Tjänstgöringsbestämmelser PR-flygning kan ske ad hoc, som PR-dag då huvuddelen av klubbens resurser avsätts till PR-flygningen eller som företagsflygning. Vid företagsflygning skall erforderliga resurser ställas till företagsflygningens exklusiva förfogande. Annan flygverksamhet som bedrivs får antingen skaffa egna resurser eller köa med låg prioritet. Vid PR-dag må AFT-, tävlings- och träningsflygning vara med och dela på resurserna. Den som tar en provlektion är att betrakta som flygelev. Det innebär att inte skall acceptera PR-flygning med någon som är påverkad av alkohol eller andra droger eller i övrigt inte anses kunna fullgöra tjänst som flygelev.

12 DHB - Drifthandbok Flik 4 Sidan: 12 (12) För att provlektion med minderårig skall få genomföras krävs målsmans skriftliga medgivande på härför avsedd blankett Briefing till provelev Segelflygläraren/instruktören ansvarar för att fullständig säkerhetsgenomgång genomförs med proveleven. En sådan genomgång skall innehålla: Var händer och fötter skall vara placerade då proveleven inte är med i rodren. När och hur proveleven får vara med och manövrera reglage och kontroller. Betydelsen av begreppen Var med i rodren och Jag tar rodren. Åtgärder vid nödutsprång Provlektionens genomförande Provlektionen är inte meriterande vid senare skolning varför innehållet i provlektionen kan variera beroende på elevens önskemål. Om eleven så önskar kan denne själv få manövrera flygplanet det skall i så fall göras efter urkoppling och över 300 m. Flygningen får inte innehålla manövrer som definieras som avancerad flygning. I huvudsak normalt trafikvarv skall genomföras som avslutning av provlektionen. 6.9 Utelandning Utelandning är en rutinprocedur som en segelflygare alltid skall vara beredd att utföra. Vid utelandning skall flygare snarast vidta följande åtgärder: säkra flygplanet. kontakta markägaren för att inhämta landningstillstånd. lämna landningsrapport, tid och plats för landningen, till segelflygledaren. När landningsrapporten lämnas bör också praktisk information för hämtlaget, såsom vägbeskrivning, telefonnummer etc., lämnas. Om markägaren kräver skadestånd för förstörd gröda eller annan skada skall flygaren undvika att förhandla om skadeståndets storlek. I stället bör omfattningen av skadan fastställas varefter ärendet överlämnas till försäkringsbolaget för reglering.

13 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:1 Bilaga 4:1 Instruktion för segelflygledare - Innehållsförteckning 0 Allmänt Ansvar, befogenheter och uppgift Arbetsinstruktion för segelflygledare Förberedelser före flygning Under flygdagen Efter flygning...6

14 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:1 Avsiktligt blank

15 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:1 Sidan: 3 (6) Instruktion för Segelflygledare 0 Allmänt SHB 406 ligger till grund för denna instruktion. Den som tjänstgör som segelflygledare i skall vara godkänd av segelflygchefen. Vid flygtillfällen då verksamheten i huvudsak är grundskolning är segelflygläraren/instruktören samtidigt segelflygledare. Vid helgflygdag är segelflygledarens plats på flygfältet. Endast i undantagsfall, då verksamheten tillåter och annan godkänd flygare som accepterar att träda in i hans ställe finns på fältet, kan segelflygledaren göra någon enstaka lokal flygning. Vid vardagsflygdag skall en flygare ta ansvar som segelflygledare, detta utan att den egna flygningen inskränks. Om flygare med färskt certifikat deltar i vardagsflygning skall speciell uppmärksamhet ägnas åt denne och ramar skall sättas för dennes flygning. Den som tar segelflygledarens ansvar har också ansvar för att följa upp flygningarna även om han själv befinner sig i luften. 1 Ansvar, befogenheter och uppgift Segelflygledaren ansvarar för den dagliga flygverksamheten och att samråd tas med övriga på flygfältet verkande klubbar. Segelflygledarens uppgift är att leda och övervaka verksamheten så att den bedrives på tillfredsställande sätt vad beträffar flygsäkerheten och i den anda Segelflyget, Luftfartsinspektionen samt fordrar. Dessutom åligger det segelflygledaren att förvissa sig om: att samtliga piloter har giltigt segelflygcertifikat (att EK-elever har elevtillstånd) och är influgna på aktuella flygplanstyper. att periodisk tillsyn är utförd. att daglig kontroll utförts på samtliga de flygplan som skall flygas under dagen, klubbens såväl som klubbmedlemmars privata flygplan och gästande flygares flygplan. att, då flygare avser utföra sträckflygning, vederbörande är godkänd att utföra flygningen, att val av dagsuppgift är lämplig, att erforderliga förberedelser är gjorda och att den utrustning som erfordras, inklusive flygarens personliga utrustning och tillräcklig med vätska, finns med i flygplanet. Segelflygledaren skall avbryta flygningarna när omständigheterna så kräver. Segelflygledare kan meddela flygare tillfälligt flygförbud. Sådan åtgärd skall snarast rapporteras till segelflygchefen med angivande av orsak till åtgärden (DA).

16 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:1 Sidan: 4 (6) Vid haveri allvarligt tillbud eller då segelflygplan saknas skall segelflygledaren initiera åtgärder i enlighet med Haveriinstuktion, bilaga 4:7 som också finns i Flygledarpärm 1, flik Arbetsinstruktion för segelflygledare 2.1 Förberedelser före flygning Instruktionen nedan är stomme till åtgärdslista för segelflygledaren. Omständigheterna kan fordra fler eller färre insatser av segelflygledaren. Lottning Förrätta lottning kl på helgdagar resp. kl på vardagar mellan de piloter som infunnit sig. Notera de som kommer att sträckflyga, därefter upprätta bogserordning. Flygplanrangering Utse någon eller själv vara arbetsledare då flygplanen tas ur hangaren. Kontrollera att daglig tillsyn blir utförd och noterad i startjournalen. Inhämta väderinformation I briefingrummet i VFK finns fax till vilken väder kan hämtas. Notera höjdvindarna. Uppgifterna är för övrigt ej segelflyganpassade, men kartan kan ligga till grund för en uppskattning av möjligheter att utföra sträckflygning och i så fall ev. möjlig distans. Om Du inte själv har tillgång till den väderinformation som finns på internet så är det ett bra tips att be någon som kan inhämta denna information och be denne om hjälp. Bogserförare Kontrollera vem som är uppsatt som bogserförare och om bogsertjänsten verkar att inte fungera, ringa ut en bogserförare. Bogserlistan hänger på anslagstavlan i lektionssalen. Samråda med bogserföraren om startriktning. Samverkan Samråd med hoppledaren vad avser uthoppspunkt. Meddela omfattningen i segelflygklubbens verksamhet. Ring flygtrafikledningen på Västerås/Hässlö (800020) och begär luft för den flygning som avses utföras och meddela flygledaren omfattningen av den segelflygning som avses bedrivas. Begär notam av flygledaren. Utdragning Välj bana och organisera utdragningen. Hämta erfarenhetsliggaren i segelflygchefens brevkorg. Kontrollera att Kupan innehåller det som den skall göra och fyll färskt vatten i vattenbehållaren.

17 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:1 Briefing Startkontroll 2.2 Under flygdagen Sträckflygning Sidan: 5 (6) Duka för flygning, dvs. lägga ut landningsmärket, ställ ut möbler och solskydd, funktionskontrollera märkesradion och förbered startjournalen. Gör daglig tillsyn på fallskärmarna. Samla alla flygare inklusive bogserförare och meddela luftrumsbegränsningar, andra klubbars verksamhet, fallsäkrmsklubbens uthopppunkt, väderförutsättningar och annat som framkommit under förberedelserna. Underrätta under dagen tillkommande flygare om innehållet i briefingen. Sträckflygare skall under briefing meddela flygledaren vilken bana som avses flygas och vilka förberedelser som är gjorda i händelse av utelandning. Kontrollera: att alla flygare har giltigt certifikat. att daglig tillsyn är utför på samtliga flygplan och att detta är noterat i startjournalen. att roderkontroll är utförd mot belastade roder och att höjdrodren är kopplade. att alla har korrekt personlig utrustning och att sträckflygare har tillräckligt med vätska med ombord för avsedd flygning. Segelflygledaren skall under flygdagen själv eller genom annan flygare se till: att startjournalen (gula blad) blir korrekt förd på ett läsligt sätt. att flygare blir nerropade när tidsbegränsningen är utlöpt och det är kö på flygplanen. Segelflygledaren kan bestämma att anmäld sträckflygning eller märkesprov (5-timmarsförsök) må påbörjas och fortsättas oavsett tidsbegränsningen även om det är kö på flygplanen. Denna rätt skall utövas med förnuft och endast om det finns en uppenbar chans att flygningen blir lyckad. Bara ett av klubbens flygplan bör ges den rätten. att fälttjänsten blir smidig att bogserföraren får hjälp med tankning av bogserflygplanet. att gästande allmänhet blir välkomnade och får den information de söker. att PR-starter blir utförda om resurser finns. Sträckflygare som verifierar med hjälp av GNSS meddelar märket tid för startlinjepassage. Tiden noteras för uppföljningens skull. Även

18 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:1 2.3 Efter flygning Indragning Avrapportering Låsa Sidan: 6 (6) måltiden (mållinjepassage) noteras om flygaren avser fortsätta sin flygning efter målgång. Segelflygledaren skall se till att sträckflygare som verifierar på traditionellt sätt får sina start- och målgångstider stämplade på startkortet och att godkänd start meddelas flygaren efter start. Sträckflygarnas brytpunktsrundningar skall noteras på härför avsedd blankett för uppföljningens skull. Segelflygledaren utser hämtlag i händelse av utelandning. Segelflygledaren skall efter flygdagens slut se till: att lånad luft blir återlämnad till flygtrafikledningen på Västerås/Hässlö (800020). att flygplanen stuvas in i hangaren i enlighet med fastställs stuvningsplan. att flygplanbatterierna och fältradion blir satta på laddning. att kupan blir iordningställd, parkerad och nätsänningen kopplad. Driftstöningsanmälningar (DA) och erfarenhetsliggaren läggs i segelflygchefens brevkorg. Om något blivit skadat eller gått sönder rapporterar segelflygledaren dessutom detta till materialförvaltare och/eller segelflygtekninkern. Därutöver skall segelflygledaren efter flygdagens slut se till att: startjournalen (gula bladen) är korrekt och läsligt förd och vid behov komplettera med saknade uppgifter (flygtider, bogserhöjder, etc.) respektive Journal för Segelflygplan blivit förd eller vid behov komplettera och att i startjournalen markera att flygningarna är förda i journalerna. Kontrollera att allt är släckt och att dörrarna är låsta.

19 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 Bilaga 4:2 Instruktion för Bogserförare - Innehållsförteckning 0 Allmänt Operativa instruktioner Daglig tillsyn Markoperation - taxning Start Handhavande av motorn Landning Tillsyn efter flygning Handhavande av linvinsch Tillsyn före flygning Uppställning för start Efter urkoppling Nödfällning av linan Utflygningsvägar Inflygningsvägar... 9

20 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 Avsiktligt blank

21 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 Sidan: 3 (10) Instruktion för bogserförare 0 Allmänt 1 Operativa instruktioner Var och en som flyger -GFE skall ta sitt ansvar för att bibehålla standarden på flygplanet. Det är hela cykeln av åtgärder, före flygning, under flygning och efter flygning som skall göras varsamt och noggrant. 1.1 Daglig tillsyn 1.2 Markoperation - taxning Utför daglig inspektion så som flyghandboken föreskriver. I daglig tillsyn ligger också att se till att de som skall vara rent också är det; huv, backspegel, vingframkant, propeller och de blanka delarna av stötdämparna. Kontrollera att flygplanets handlingar är i sin ordning, dvs.: att flyghandboken finns ombord. att samlingspärmen med flygplandokument finns ombord och att alla dokument är giltiga. att resedagboken är i sin ordning och att erforderliga tillsyner är utförda samt att inga anmärkningar finns som hindrar flygning. att flygplanet är tankat på föreskrivet sätt, dvs. med max 100 liter flygdrivmedel. (Eller så nära det vi kan komma med de mätmöjligheter vi har) och att oljenivån är min 6 qts. Flyg ett kort trafikvarv före första bogsering för dagen. Kontrollera att motorn ger normal dragkraft och att instrumenten gör korrekta utslag. Gör ett nytt magnetprov innan flygbogsering startas. Minimera antalet motoruppstartningar, att minimera antalet uppstartningar innebär: att man låter motorn gå på ett bra varvtal, ca rpm, om nästa släp är nästan klart, alternativt att man inte startar upp förrän segelflygplanet verkligen är startklart. att man drar flygplanet för hand från hangaren till tankanläggningen. Ännu bättre är att tanka flygplanet efter avslutad bogsering. Då är den ur vägen då segelflygplanen går in i hangaren och segelflygarna får hämta den och dra den till hangaren för hand. Vid körning på marken: taxa alltid med låg fart och på gräsytorna med avlastat noshjul, spaken fullt bakåt. använd, så långt det är möjligt, asfaltytorna för taxning. Dvs. taxa gärna tillbaka till start via asfaltbanan om den är fri och annan flygplatstrafik inte störs.

22 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 Sidan: 4 (10) 1.3 Start Använd startklaff (index) vid bogsering. Vid bogsering av Bergfalken lite mer klaff än vid bogsering av plastflygplanen. Startklaff ger flygplanet en lägre nos vid samma bogserfart varvid den kylande luftströmmen genom motorn ökar. Motståndet ökar inte markant. Avlasta noshjulet under markrullningsfasen av starten och var beredd att minska höjdroderutslaget när flygplanet lättar. 1.4 Handhavande av motorn Bogsera alltid med fullgas. Under bogsering skall blandningsreglaget alltid vara fullt in dvs. full rik. Magring får endast ske enligt flyghandbokens procedur, dvs. i stabil planflykt. Efter urkoppling gör följande i denna ordning: minska effekten till strax under det rödmärkta varvtalsområdet, ca rpm, och sväng undan, åt höger. initiera invinschning av bogserlinan. varmluft till klaff in inta plané med fart definitivt och väl under fartmätarens gula båge. (Vid för hög fart blir motståndet av linan så stort att vinschen inte orkar, med resultat att säkringen brinner.) Ca km/t är bra både för motorn för linvinschen. Motorns avkylning sker nu långsamt och skonsamt samtidigt som höjdseparation till det nyss uppbogserade flygplanet kan tas ut. Vidare: när cylindertemperaturen är väl in i det gröna området och linan är invinschad kan effekten minskas till tomgång och brantare plané påbörjas mot fältet. Denna procedur fördröjer nerflygningen eventuellt någon minut, men skonar motor och materiel och minimerar risken för felfunktioner i framtiden. Flyg inte Västmanland runt med bogserflygplanet! Vi vill ha ner det på marken så snart som möjligt, både för att minska gångtid och för att avveckla bogserkön. Flygfältet är stort och man behöver inte göra 360 svängar på finalen för att sekvensera landningarna. Man kan landa parallellt i alla riktningar. (Minska radiotrafiken) Om landningsriktningen är blockerad för linfällning, gå då tvärs landningsriktningen för linfällning och gör ett kort trafikvarv. Håll noggrann uppsikt! Låt motorn gå på ca rpm en kort stund innan den stannas.

23 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 1.5 Landning 1.6 Tillsyn efter flygning Sidan: 5 (10) Landa på huvudhjulen och lägg ner noshjulet mjukt när farten är låg. Flyghandboken anger finalfart 65 kt, det är farten vid max. landningsvikt. Du vet från typinflygningen att flygplanet inte stallar förrän vid ca. 40 kt. Med de aktuella flygvikterna så är 60 kt en lämplig fart under inflygningen och kan sänkas till ca. 55 kt över tröskeln. (1, 3 V s = 52 kt) Då blir sättningsfarten, efter upptagning och tomgång, 50 kt med hög nos och kontrollerbart höjdroder för mjuk nosställslandning. Det är ingen mening att hålla upp noshjulet tills att det faller ner av sig själv, då blir kontakten med marken okontrollerad! Låt flygplanet rulla ut med avlastat noshjul och bromsa inte med hjulbromsarna eftersom det ökar slitaget på bromsarna och belastningen på noshjulet. Fyll i resedagboken, tid och antal flygningar. Påfyllt drivmedel skall noteras i resedagboken och allt skall gå att läsa! Det är tid i luften som skall in i boken och inget annat. Vad du skriver i din flygdagbok är din ensak, men i resedagboken skall inte finnas en enda minut utöver det som är airborn time. I startjournalen (gula blad) förs även gångtid på bogserflygplanet, titta i den om du inte själv har koll på hur mycket du har flugit. (Om det var Du som gjorde trafikvarvet före bogsering så glöm inte att ta med den tiden). Anteckna anmärkningar i resedagboken. Jan Johansson är ansvarig för -GFE. Anmärkningar skall rapporteras till honom i första hand eller till Tord i andra hand vilka då får upprätta kontakt med teknikern. Fel som vi kan leva med läser vi oss till i boken. Motorflygansvarig i första hand segelflygchefen i andra hand vill snarast ha rapport om sådana avvikelser i den tekniska standarden som gör att bogseraren inte kan gå i tjänst igen nästa flygdag. Detta för att Cubben skall kunna bokas upp i tid. Tanka eventuellt, se ovan, och gör en yttre inspektion och tvätta av flygplanet, det är lättare när det är färskt. Plocka med allt skräp ut ur flygplanet. Vi vill inte hitta, i bästa fall, helt urdruckna Festis varken på golvet eller i stolsfickor, inte heller papper eller annat skräp.

24 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 2 Handhavande av linvinsch 2.1 Tillsyn före flygning 2.2 Uppställning för start Sidan: 6 (10) Det är viktigt att bogsering inte påbörjas förrän linan är helt ute, dvs. järnklumpen på bogserlinan har gått in i röret vid bogserkopplingen. Skälet är: att lasterna vid bogseringen skall tas upp av bogserkopplingen och inte av linvinschens trumaxel och att om linan ligger i lås på trumman och bogsering påbörjas då är det troligt att nödfällningen av linan inte fungerar. Kontrollera att bogserlinan är helt inne. Slå till huvudströmbrytaren (flygplanet). Slå till linvinschaggregatets huvudströmbrytare (EIN) och kontrollera att grön lampa lyser. Dra ut några meter av linan och kontrollera: att ändstycket är helt att splitsningen på bogserlinan är OK, att grön lampa är släckt. Tryck på röd knapp (lampa) och kontrollera att linan spolas in och grön lampa tänds igen. Ställ upp planet framför segelflygplanet. Kontrollera att huvudströmbrytaren för linvinschen är till (EIN). Nollställ räkneverket. Kontrollera att grön lampa släcks när linan spolas ut. När medhjälparen vid bogserflygplanet drar ut bogserlinan börjar räkneverket att räkna upp. Ofta dras linan ut så att ett slack uppstår. Efter klarsignal börja sträck linan, först mycket försiktigt, tills slacket är sträckt. Fortsätt att rulla fram tills bogserlinan är fullt utdragen. Räkneverket skall visa ca. 75 när linan är fullt utdragen. Kontrollera att röd lampa är tänd, indikerar fullt utspolad lina. Nollställ räkneverket och genomför bogseringen. 2.3 Efter urkoppling Tryck på röd knapp (lampa) för invinschning av bogserlinan. Flyg med fart km/tim under den första delen av nerflygningen för att underlätta invinschning av linan. Kontrollera att röd lampa är släckt. När linan är fullt indragen tänds grön lampa och räkneverket står åter på ca. 75.

25 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 2.4 Nödfällning av linan Sidan: 7 (10) Drag i det röda urkopplingshandtaget på instrumentbrädan. Röret lossnar från bogserkopplingen, linan spolas ut helt och lossnar från trumman varefter bogserflygplanet är helt fritt ifrån segelflygplanet.

26 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 3 Utflygningsvägar Sidan: 8 (10) Start stråk 05 Start stråk 16 Start stråk 23 Start stråk 34

27 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 4 Inflygningsvägar Sidan: 9 (10) Landning stråk 05 Landning stråk 16 Landning stråk 23 Landning stråk 34

28 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:2 Avsiktligt blank Sidan: 10 (10)

29 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:3 Sidan: 1 (2) Flygplatskartor 1 Situationsplan över Johannisbergs flygplats

30 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:3 Sidan: 2 (2) 2 Placering av kupa och bilar vid startplatserna

31 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:4 Sidan: 1 (2) Luftrum med Flygsportsektorer 0 Allmänt Västerås Johannisberg flygplats ligger i Stockholm FIR under Sektor Västerås som är del av Stockholm TMA och inom Västerås Hässlö CTR. (Ref. AIP SVERIGE) Inom kontrollerad luft är flygsportsektorer upprättade. (Ref. AIC B 127/1999) 1 ATS luftrum 1.1 FIR I den okontrollerade luften (G-luft) utanför Stockholm TMA och under FL95 (2950 mstd) kan upplysningar inhämtas på FIR-frekvensen. FIR är alltid öppet med anropssignal Stockholm kontroll på alternativt Sektor Västerås 1.3 Västerås CTR Sektor Västerås som är del av Stockholm TMA kan vara: TMA (C-luft, flygkontrolltjänst, färdtillstånd krävs) Stängd (G-luft) Öppethållningstider för flygtrafikledningstjänsten inom Sektor Västerås och Västerås CTR framgår av AIP SUP. Anropssignalerna är Västerås tornet Undersidan är 1500 ftmsl (450 mmsl) och översidan 4500 ftmsl (1350 mmsl). Krav på höjdrapporterande transponder gäller. I undantagsfall kan färdtillstånd ges även till luftfartyg utan transponder. Zonen närmast Västerås Hässlö flygplats (streckad linje på kartan) kan vara: CTR (C-luft, flygkontrolltjänst, färdtillstånd krävs) Stängd (G-luft) Öppethållningstider följer öppethållningen för Sektor Västerås och anropssignal och frekvensen är Undersidan är marknivån och översidan 1500 ftmsl (450 mmsl). Krav på transponder gäller. I undantagsfall kan färdtillstånd ges även till luftfartyg utan transponder.

32 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:4 Sidan: 2 (2) 1.4 Flygsportsektorer Allmänt Inom Stockholm TMA finns ett antal flygsportsektorer. För varje flygsportsektor finns en ansvarig ATS-enhet. Det finns två sätt för ATS-enheten att ge färdtillstånd inom en sektor: sektorn upplåts generellt för VFR-flygning upp till en angiven höjd och fram till en angiven tid. enskilda färdtillstånd ges till VFR- flygning inom sidogränserna upp till en angiven höjd. När en sektor upplåts för VFR trafik ändras inte luftrumsklassningen, dvs. en upplåten sektor bibehåller klass C. Transponderkravet, som gäller generellt inom kontrollerad luft faller dock. Separation mellan VFR- och IFR-trafik åstadkommes genom att IFR inte tillåts att flyga inom upplåten sektor. Mellan VFR-trafik inbördes krävs inte separation utan det åligger befälhavarna att hålla uppsikt och undvika kollision Sektorerna Johannisberg, Rytterne, Tumbo och Ekeby Det är Västerås tornet som är ansvarigt för flygsportsektorerna i vårt närområde (se vidstående karta). Sektor Johannisberg och Ekeby upplåts normalt generellt, medan Rytterne och Tumbo sektorerna kan upplåtas både generellt och genom enskilda färdtillstånd. Sektor Rytterne och Tumbo används som korridorer för låghöjds IFR som korsar Sektor Västerås under flygning till och från Stockholm och för ankommande och avgående IFR-trafik till/från Västerås Hässlö. I båda fallen radarleds IFR mellan upplåtna sektorer. Det är därför som vi inte självklart alltid kan påräkna färdtillstånd i dessa sektorer.

33 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:5 Sidan: 1 (2) Stuvningsplan Utges senare

34 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:5 Avsiktligt blank Sidan: 2 (2)

35 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:6 Sidan: 1 (2) Fordonstrafik på Johannisbergs flygfält Utges senare

36 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:6 Avsiktligt blank Sidan: 2 (2)

37 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:7 Bilaga 4:7 Haveriinstruktion - Innehållsförteckning 0 Allmänt Definitioner Information Information till anhöriga Information till massmedia Haveri - segelflygledarens åtgärder Saknat flygplan - segelflygledarens åtgärder Osäkerhetsskede Befarat saknat flygplan Saknat flygplan Larmordning... 8

38 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:7 Avsiktligt blank

39 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:7 Sidan: 3 (8) Haveriinstruktion 0 Allmänt 1 Definitioner SHB 810, 820 och 821 ligger till grund för denna instruktion. Denna instruktion skall följas om ett flyghaveri har inträffat på eller utanför flygfältet med ett flygplan tillhörigt, någon av dess medlemmar eller gästande flygare eller om ett flygplan är konstaterat saknat. Segelflygledaren leder arbetet tills segelflygchefen eller annan av segelflygchefen utsedd funktionär tar över. Denna instruktion är en check lista för de åtgärder som skall vidtas i det akuta läget. Haveri Saknat flygplan En olyckshändelse, som inträffar med ett luftfartyg mellen den tidpunkt, då en person vilken som helst går ombord på luftfartyget i avsikt att flyga, och den tidpunkt, då samtliga ombordvarande personer efter luftfartygets landning lämnat detsamma och som medför: att ombordvarande eller person på eller utanför luftfartyget genom händelsen avlider eller erhåller allvarlig kroppsskada; eller att betydande skada uppstår på luftfartyget eller egendom som icke befordras därmed. När ett flygplan inte har återvänt till startplatsen eller om landningsmeddelande inte har mottagits efter en tidsrymd som är rimlig med hänsyn till den flygning som var planerad och föraren inte svarar på anrop från märket eller från annat flygplan i luften och övriga omständigheter talar mot att flygplanet forfarande är i luften skall det betaktas som saknat. 2 Information 2.1 Information till anhöriga Information och upplysningar som lämnas till utomstående om händelse som denna instruktion avser skall vara helt korrekt. Spekulationer om orsak, händelseförlopp och omständigheter kring händelsen får inte förekomma i samtal med utomstående. I första hand är det segelflygledaren som skall ge information, om han/hon inte har möjlighet någon annan av segelflygledaren utsedd medlem. Alla andra medlemmar skall avstå från att lämna några som helst upplysningar och istället hänvisa till ordföranden, segelflygchefen eller segelflygledaren. En anhörig som söker information om händelse som denna instruktion avser skall omedelbart ges all den information som finns tillgänglig.

40 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:7 2.2 Information till massmedia Sidan: 4 (8) Om anhörig inte själv söker information bör segelflygledaren avvakta med att ge information tills ordförande eller segelflygchef är informerade och kan ta över. Tidpunkt för information till anhöriga bör även koordineras med polisen. Om medlem eller gäst har avlidit skall bud härom lämnas av någon klubbfunktionär personligen. Massmedia kommer att komma till olycksplatsen eventuellt före polis och räddningstjänsten. Massmedia kommer att vilja ha information och göra allt för att få den. Det är endast segelflygledaren och segelflygchefen eller dennes ställföreträdare när segelflygledaren har blivit avlöst, som får ge officiell information till massmedia. Alla andra medlemmar bör avstå från att ge information och istället hänvisa till en av dessa klubbfunktionärer. Endast faktiska förhållanden får upplysas om, dvs. att händelsen har inträffat, antalet inblandade flygplan och typ, besättningens antal, namn och ålder, var händelsen inträffade, tidpunkt etc. och eget namn och funktion. Om anhöriga inte har underrättats om händelsen skall massmedia ovillkorligen informeras om detta så att de inblandade personerna inte nämns med namn vid massmedias rapportering till allmänheten. 3 Haveri - segelflygledarens åtgärder Följande åtgärder skall vidtas i ordning utan dröjsmål om ett haveri har inträffat på eller utanför flygfältet. Anm.: Vid haveri utanför flygfältet kan icke-relevanta delar av denna instruktion uteslutas. Avdela tillgängliga människor för livräddning/första hjälp om så behövs. Flytta så lite som möjligt på vraket eller vrakdelar. Ring larmcentralen, 112, och uppge: ditt namn att ett flyghaveri inträffat plats för haveriet antal skadade eller omkomna om brand uppstått eller fara för brand föreligger Stoppa fortsatta starter, men kalla inte hem flygplan i luften. Utse en medlem att ta emot räddningsledare, ambulans och polis vid flygplatsinfarten och visa vägen till olycksplatsen. Utse en medlem, eller helst själv ta på sig, att vara informatör. Underrätta klubbfunktionär, se Larmordning sista sidan i denna instruktion Notera följande uppgifter om haveriet:

41 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:7 Sidan: 5 (8) tid för haveriet vem eller vilka som skadats eller omkommit namn, ålder, adress och telefonnummer väderförhållanden vid haveritillfället vind, riktning och styrka ljusförhållanden annan trafik vid flygfältet som eventuellt kan ha påverkat händelseförloppet vem som var närvarande och eventuellt ögonvittne till händelseförloppet Stanna kvar vid olycksplatsen och invänta räddningspersonal, polis och någon av klubbfunktionärerna enligt larmordning Underrätta flygplan i luften att ett haveri har inträffat och att flygverksamheten på flygfältet tillfälligt är stoppad. Nämn inga namn eller andra detaljer om händelsen över flygradion När räddningsledare eller polis ankommit, lämna över alla uppgifterna och stanna kvar för att stå till dessas förfogande. 4 Saknat flygplan - segelflygledarens åtgärder 4.1 Osäkerhetsskede Segelflygledaren bör under sitt arbete med denna instruktion föra anteckningar om de vidtagna åtgärder och tidpunkt för dessa. Avsikten med det är att han/hon i händelse av att flygaren ger sig till känna skall kunna stoppa alla pågående aktiviteter i efterforskningen av det saknade flygplanet. Om ett flygplan inte har hörts av under lång tid skall följande åtgärder vidtas: Anropa flygplanet från märket och be om Anropa flygplanet från radion inne i VFK klubbhus. Den radion har högre antenn och når således längre Be flygplan i luften om hjälp med anrop. Här är fallsärmsklubbens flygplan ett bra alternativ Anm.: Om batteriet i ett segelflygplan är dåligt, då kan flygaren eventuellt höra anrop men effekten räcker inte till för modulerad sändning. Flygaren kan då ombedjas att nyckla sändarknappen upprepade gånger två knäpp för att kvittera att han är kvar i luften, eller ringa med mobiltelefon om sådan medförs ombord. Värdera omständigheter och erfarenheter, dvs.: är det forfarande termik. är det likt flygaren att flyga långa pass. är det normalt att flygplanet är svårt att nå via radio.

42 DHB - Drifthandbok Bilaga 4:7 4.2 Befarat saknat flygplan 4.3 Saknat flygplan Sidan: 6 (8) Om åtgärder enligt ovan ej ger resultat eller förklarar den uteblivna positionsrapporten skall flygplanet betraktas som befarat saknat. Om ett flygplan betraktas som befarat saknat skall följande åtgärder vidtas: Underrätta klubbfunktionär, se Larmordning sista sidan i denna instruktion. Avdela en medlem att passa telefonen i klubbhuset och underrätta kaffeet att ett flygplan är befarat saknat så att landningsmeddelande inkomna dit snarast förmedlas till segelflygledaren. Sänd ut motorseglaren eller bogserflygplanet på sökning. Samla data kring flygningen, såsom namn på de saknade besättningsmedlemmarna flygplanstyp, registreringsbeteckning och andra igenkänningsmärken såsom dekormålning eller kontrastmålning. starttid från marken. deklarerad bana (koordinater för brytpunkter), om flygningen avsåg sträckflygning, och tid för startlinjepassage. normal operationsområde för flygaren om flygningen inte var en sträckflygning. senaste kända position och tid för denna. Om efter rimlig tid efter det att ett flygplan börjat betraktats som befarat saknat, eller senast då termiken inte längre bär och det forfarande inte har hörts av skall följande åtgärder vidtas: Larma flygräddningstjänsten genom att ringa 112 och begära Flygräddningscentralen/Cefyl, eller genom att ringa , och ange ditt namn. meddela att ett flygplan saknas och förmedla de data om flygningen som är insamlade. lämna telefonnummer där flygräddningen kan nå dig. Larma Segelflyget på något av följande telefonnummer: Efter att vi anmält ett flygplan som saknat, är det flygräddningstjänsten som leder efterforskningarna. Vi kan stå till förfogande med resurser och kunskap. Oavsett detta skall arbetet med att lokalisera den saknade fortsättas lokalt, men det får inte hindra eller ta resurser från det arbete som leds av flygräddningstjänsten.