KLUBBHANDBOK. Innehåll:

Transkript

1 Klubbhandbok Rev : KLUBBHANDBOK Innehåll: Syfte Mål och policy Klubben och dess organisation Johannisberg ESSX Luftrum Ekonomi Bokningssystem Tankning Startmetoder Kontrollflygning och PC Segelflygledare En Flygdag Övrigt Kontakt : Box Västerås Tel klubbstuga:

2 Syftet med klubbhandboken Syftet med klubbhandboken är att på ett överskådligt och kortfattat sätt redogöra de viktigaste av klubbens regler och rutiner för såväl gamla som nya medlemmar. Genom detta skall olyckor undvikas, säkerhetstänket stärkas och framförallt skall vi ha roligt när vi flyger! Hittar du inte informationen du söker i klubbhandboken, ta då en titt i den mer utförliga drifthandboken som finns under dokument på hemsidan. Klubbens Policy och Mål skall bedriva segelflygning med hög kvalitet och med upprätthållande av hög säkerhet. Eftersom målgruppen för även omfattar ungdomar skall klubbens verksamhet i huvudsak utföras under drogfrihet, ungdomar såväl som vuxna. Målet är att med hög flygsäkerhet på ett öppet och trivsamt sätt för alla medlemmar, sträckflygare, AFTflygare, elever och lärare, bedriva flygverksamhet. Klubben och dess organisation är en ideell förening med ett 50-tal medlemmar. Verksamheten består av segelflyg (med vinsch & flygbogsering), motorsegelflyg (TMG) och ultralätt motorflyg (UL-B). Klubben bedriver flygutbildning inom samtliga av dessa verksamhetsområden. Vi är baserade, med klubbhus, hangar och flygplan på Johannisbergs flygfält (ESSX) i Västerås. För närvarande är mer än hälften av flygtimmarna med motorförsedda flygplan (TMG & UL-B). har funnits sedan början av 80-talet, men var innan dess en egen sektion inom Västerås Flygklubb som började med segelflyg på Hässlö i Västerås redan Klubbens organisation består av följande positioner: Ordförande Sekreterare Segelflygchef Motorflygchef Kassör Skolchef segel Biträdande skolchef Skolchef UL-B 3 Styrelseledamoter Verkstadschef, tekniker (segel) Tekniker (UL-B) Lärare, instruktörer Styrelsesuppleant Debitör Webmaster Personerna på dessa poster förändras från år till år, uppdaterad information om namn och kontaktuppgifter finns att hitta på hemsidan under dokument och funktionärer.

3 Johannisberg - ESSX Johannisbergs flygplats är belägen i de sydvästra stadsdelarna av Västerås. Vi har en asfaltbana och ett stråk 23 och 05, 850 meter långa. Vi tillämpar vänstervarv vid bana och stråk 23 och högervarv till bana och stråk 05. Vinschning Vid vinschning används vinschstråked söder om asfaltbanan för starter, detta får dock ej användas vid landning då det är för smalt. Radiofrekvenser: Johannisberg Radio: Västerås TWR:

4 Lokala bestämmelser Motordrivna flygplan ägda eller inhyrda av och motorsegelflygplan med motorn igång skall framföras så att bullerkänsliga områden runt Johannisbergs flygplats undviks. Med bullerkännsliga områden menas tätare bebyggda områden. På grund av kollisionsrisk med fallskärmshoppare får inte Johannisbergs flygfält och uthoppsområdet överflygas då fallskärmshoppning pågår. Alla flygare skall lämna positionsrapport till Märket med regelbundna intervaller så att flygningen kan följas upp från marken. Om flygplanet befinner sig utanför radioräckvidd skall hjälp tas av annat flygplan i luften för transitering av positionsmeddelande. Positionsrapport skall innehålla position, höjd och tidpunkt. Luftrum Västerås Johannisberg flygplats ligger i Stockholm FIR under Sektor Västerås som är del av Stockholm TMA och inom Västerås Hässlö CTR, vilket medför att all aktivitet vid fältet måste ske efter godkännande från Västerås tornet. Vid segelflygning används Sportflygsektor Johannisberg. Västerås Hässlö CTR sträcker sig från marknivå till 1500ftMSL (450mMSL) och öppethållningstider följer öppethållningen av luftrummet. Anropssignal är Västerås Tornet på När tornet är stängt är luftrummet att betrakta som G-luft. Sektor Västerås är del av Stockholm TMA och sträcker sig både norr och västerut från fältet under Stockholm TMA. Sektorn har en undersida på 1500ftMSL (450MSL) och översida 4500ftMSL(1350mMSL). Anroppsignalen är Västerås Tornet och öppettiderna är desamma som för Västerås Hässlö CTR. Är luftrummet stängt är det att betrakta som G-luft. Det är Västerås tornet som är ansvarigt för flygsportsektorerna i vårt närområde (se karta). Sektor Johannisberg (rödmarkerad) upplåtes efter att Tornet öppnat sektorn. Sektorn sträcker sig från 1500ftMSL(450mMSL) till 4500ftMSL(1350mMSL) och ansluter till G-luften väster och norr om fältet. Dessutom finns sektorerna Rytterne, Tumbo och Ekeby för flygning Söderut.

5 Ekonomi För att få flyga i Västerås segelflygklubb måsta personen vara medlem. Halva priset på medlemsavgifter ges för studerande med CSN kort och juniorer upp till 20 år. Samtliga segelflygplan kan flygas med abonenmang vilket innebär att du mot en klumpsumma ej betalar någon timavgift utan enbart för bogsering och motormarkeringar för motorseglaren. I abonemang för segelflygplan ingår även fria vinschstarter och halva priset ges även här till studerande och juniorer. För UL-B betalas ej något timpris utan enbart motormarkeringar. För UL-B finns också abonemang som kraftigt sänker kostnaden för motormakeringar. Vi rekomenderar alla medlemmar att flyga med abonemang då det blir mycket billigare när man flyger mycket och det är vad man skall göra för att bli/vara en säker och rutinerad pilot. För aktuella priser hänvisas till fliken dokument på hemsidan och dokumentet Avgifter följd av det aktuella året. Debitering av medlemsavgifter samt abonemang görs på våren innan säsongen har startat. Anmälningslistor för abonemang finns på det årliga Glide off mötet och medlemmarna kan även skicka sina beställningar till kassören eller debitören. Alla medlemmar får vid registrering i klubben ett eget internt konto där aktuellt kontosaldo hålls uppdaterat. Insättningen görs på klubbens PG konto och betalningen skall innehålla namn och medlemsnummer. Flygningar under säsongen debiteras ca en gång per månad då det också skickas ut en avi digitalt eller i pappersformat som redovisar dina flygningar och eventuella insättningar på ditt flygkonto. Alla medlemmar är ansvarig för att ej hamna på ett underskott på sitt flygkonto det kan påverka klubbens ekonomi mycket negativt. Bokningssystem Motorseglaren och UL-B bokas på internet via Bokning som inte avses utnyttjas skall avbokas i rimlig tid före bokningstiden. Om flygaren som bokat inte har infunnit sig på Johannisbergs flygplats senast 15 min efter tiden för bokning kan denne inte hävda sin bokning längre. Sjävklar får flygning genomföras utan att flygplan bokas men då bör den genomföras i närheten av fältet så att person som bokat lätt kan ropa ner flygplanet. Bokaplan används även flitigt för att sända meddelanden till klubbens medlemmar, det är därför viktigt att du som ny medlem lägger in din epost och aktiverar meddelande utskick. Inloggningsuppgifter till Bokaplan fås vid registrering som ny medlem. Tankning Tankning av bogserflygplan, motorsegelflygplan och UL-B skall ske vid VFK tankanläggning. Vid tankning skall reglerna i BCL-D 1.12, de lokala föreskrifterna i flygfältets drifthandbok och anvisningarna som finns anslagna vid tankanläggningen följas. Vid tankning skall de tanknycklar som är utfärdade för respektive flygplanindivid användas. Viktigt, i motorseglaren och UL-B tankas blyfri och inte 100LL som i bogserflygplanet.

6 Startmetoder använder sig av både flygbogsering samt vinsch som startmetoder för sin segelflygverksamhet. Flygbogsering Medlemmar i som är upptagna på bogserförarlistan är godkända bogserförare på den eller de flygplantyper som de är antecknade på. Bogserförare skall följa Instruktion för bogserförare, bilaga 4:2 i SHB och däri fastställda utflygningsvägar. Bogserförare är befälhavare för luftfartygskombinationen. Bogserförare skall koordinera skolbogseringar med segelflygläraren/ instruktören. Vid annan bogsering skall bogserförare sträva efter att uppfylla de önskemål, vad avser bogseringens genomförande, som flygaren i segelflygplanet har. Normalt skall två medhjälpare finnas vid start av bogsering. Fastställda tecken mellan flygare, medhjälpare vid vingen och medhjälpare vid bogserflygplanet skall användas. Det är medhjälparen vid bogserflygplanet som avgör när släpet skall ges startsignal. Om medhjälpare saknas ansvarar flygarna gemensamt för att det är fritt och följande radiomeddelande från segelflygplanet ersätter handsignaler: - S-FE klart sträcka linan - Linan sträckt Certifikatinnehavare som är förtrogen med startförfarande med vingen i marken må utföra sådan om medhjälpare inte finns. Vinsch Följande text behandlar de viktigaste regler och punkter att tänka på för att bedriva en säker och effektiv verksamhet med vinsch som startmetod. Texten är till stor del tagen från Falbygdens Flygklubb och skriven av Bengt Aronsson som hjälpt vid införandet av vischning. Vinschstart är en mycket billig men snabb startmetod. Det betyder att du alltid måste vara 100% koncentrerad inför och under en start, är du inte riktigt beredd när det drar iväg har du små chanser att hinna ifatt tankemässigt. Vinschföraren får aldrig dra fören han är helt säker på att piloten är startklar, dvs. att klartecken måste ha gets från vinschledaren och de rutinmässiga fraserna inför en vinschstart skall ha lästs. Men givetvis kan vinschföraren begå misstag eller mekaniska fel kan uppstå på vinschen som gör att linan drar. Det är därför ytterst viktigt att linorna alltid betraktas som skarpa den lina som förstunden inte används skall kopplas loss från sin fallskärm. När piloten är klar med sin checklista, huven är låst och bråttstycket visats upp för piloten får linan kopplas. Skulle någon situation uppstå då piloten måste lämna sin uppmärksamhet från starten en sekund skall först linan kopplas ur. Startberedskap innebär följande: Checklistan genomgången, tänk särskilt på din sittposition. Kan du glida bakåt kommer du göra det, använd därför ej mjuka kuddar som kan komprimeras och du glida bakåt. Pedalerna skall possitioneras något närmare piloten än vid flygbogsering och du kan prova att trycka ifrån med hälarna, så mycket du glider bakåt kommer du röra dig under starten. Kontrollera att nackstöd är i rött possition och luta huvudet bakåt.

7 Trimmens possition skall vara så att flygplanet beter sig neutralt vid lättning, det kommer underlätta för dig att hålla full kontroll över flygningen. Linbrott: Tänk igenom hela proceduren vid olika typer av händelser. Faktorer att tahänsyn till: Flygplanstyp. Lämplig finalfart? Vilka bromsprestanda har du? Från vilken höjdkan du säkert landa rakt fram på fältet med aktuell vind? Vindriktning/styrka: Kommervinden att ge något girmoment i starten, samverkar eller motverkar det med eventuelltgirmoment från vinschlinan? Hur skall du hålla upp för att vara mitt över stråket vid linbrottpå låg höjd? Vilket håll skall du göra landningsvarv efter linbrott? Finns det risk för starkturbulens eller andra svårigheter i det landningsvarvet? Starten: Vinge i marken Om en vinge tar i marken genereras ett stort girmoment som gör att den ena vingen kan få lyftkraft och flygplanet kan få en tendens att rolla. Koppla omedelbart om en vinge tar i marken, du hinner inte korrigera utan riskerar enbart att haverera och skadas svårt. Linbrott Uppstår linbrott på låg höjd efter lättning skall landning ske rakt fram. Vid högre höjder och vid stor stigvinkel är det mycket viktigt att spaken förs fram för att förhindra stall/vikning. Det är viktigt att inte inta för kraftig stigvinkel innan flygplanet intagit en säker höjd (50m), du kan då få svårt att hinna sänka nosen vid ett linrott och kan resultera i en stall och att flygplanet slår ner i marken. När flygplanet intaget normalt flygläge skall landningen planeras och utföras med hänsyn till flygplanets höjd. Om bedömning göras att höjden är tillräckligt låg för att sätta ner rakt fram på fältet skall det väljas i första hand. På högre höjder görs ett normalt eller förkortat landningsvarv. Glöm inte att dra i urkopplinghandtaget två gånger efter linbrott, för att vara säker på att du ej har några lindelar kvar i kopplingen. Stall / kavaljerstart Om du gör en kraftig upptagning finns risk att du stallar pga. den låga hastigheten och den höga G- belastningen. Den här typen av stall är oftast häftigare än vid flygning rakt fram och med 2 G. Var alltid beredd att föra fram spaken vid en ev. stall. När du är medveten om ovanstående, koppla i linan, behåll handen på urkopplingshandtaget hela tiden linan är ikopplad. Ansätt sidroder för att kompensera girmoment. Höjdroder neutralt eller i det läge du vet ger neutralt beteende. Var beredd att kompensera vingdropp med skev- och sidroder, håll kursen med sidroder. Efter lättning, bibehåll nosläget tills du känner att flygplanet inte visar stalltendenser. Höj därefter mjukt nosen ca 10-15º, så mycket att du fortfarande ser horisonten vid huvsargen snett framåt. Kontrollera ofta så att farten inte blir för låg. När du nått m höjd, fortsätt höj nosen mjukt till ca 25º över horisonten, titta ut åt sidan för att se detta. På ca 50 m höjd, fortsätt höj nosen mjukt till max stigvinkel, titta ofta åt sidan. Om du har hög fart, kan du nå ett högre nosläge än normalt, vilket resulterar i att vinschföraren måste minska effekten, du får sänka nosen, varefter effekten ökas igen. Farten bör hållas mellan km/h och får absolut ej understiga 90 km/h. Om du stannar vid normal stigvinkel några sekunder och kontrollerar om farten hamnar rätt, och därefter vid behov korrigerar farten med nosläget, får du en jämnare start med bättre höjd. Över ca m höjd kräver de flesta segelflygplan fullt

8 höjdroder för att ej få för hög fart. Håll upp mot sidvind genom att hålla kurs något upp mot vinden ungefär som vid landning När du närmar dig urkopplingshöjd börjar vinschföraren normalt minska effekten. När du känner att farten avtar, släpp mjukt fram spaken, så att urkopplingen sker med låg belastning, vilket blir behagligare och sliter mindre på materielen. Om variometern närmar sig noll utan att automatkoppling skett, koppla ur manuellt. Efter urkoppling, sänk omedelbart nosen till normalt läge och kontrollera farten, dra i urkopplinghandtaget två gånger för att säkerställa att urkopplingen skedde normalt och att du inte fick ett linbrott. Slutsats: En felaktigt utförd vinschstart kan vara livsfarlig. En korrekt utförd vinschstart är mycket säker, och du har som pilot full kontroll i alla lägen, och kan utföra en normal landning på flygfältet vad som än inträffar. Startförloppet är mycket snabbt, normal tid från stillastående till urkoppling ca 35 sekunder. Håll hög koncentration och beredskap under den tiden, så slipper du överraskningar. Kontrollflygning och PC har som policy att alla medlemmar oavsett flygstatus skall börja säsongen med kontrollflygning med någon av klubbens lärare/instruktörer i båda startmetoder och eller motorseglaren. Kontrollflygning bör/skall också genomföras med gästande segelflygare som ämnar utnyttja klubbens flygplan vars flygstatus är okänd. Vid kontrollflygning skall läraren kontrollera att certifikat är gällande och att kravet på flyguttag är uppfyllt. Glöm inte att läraren/instruktören alltid är befälhavare vid kontrollflygning. I då fall som piloten inte uppfyller kravet på flyguttag för de senaste 12 månaderna måste en mer omfattande PC utföras med lärare. Segelflygledare För att få tjänstgöra som segelflygledare i skall man vara godkänd av segelflygchefen. Segelflygledare skall finnas utsedd innan segelflygning påbörjas. Inför varje säsong presenteras ett schema för segelflygledare till alla lördagar, sön- och helgdagar under april- september. Flygledarlistan offentligörs på hemsidan under Dokument. Vid flygning under annan tid utser de närvarande piloterna inom sig en flygledare. Vid vardagsskolning med vinsch bör lämpligen vinschledaren även agera flygledare. Alla aktiva segelflygare skall tjänstgöra som segelflygledare minst 1-2 dagar per år. Flygning kan och får i princip påbörjas om en flygare finns på flygfältet. Kravet på segelflygledare finns dock alltid, vilket innebär att om endas en flygare vill flyga så måste han/hon vara godkänd segelflygledare. Vid flygning med motorseglare ansvarar flygaren själv för de uppgifter som åligger segelflygledaren. Segelflygledarens ansvar och befogenheter: Segelflygledaren ansvarar för den dagliga flygverksamheten och att samråd tas med övriga på flygfältet verkande klubbar. Segelflygledarens uppgift är att leda och övervaka verksamheten så att den bedrives på tillfredsställande sätt vad beträffar flygsäkerheten och i den anda Segelflyget, Luftfartsinspektionen samt fordrar. Dessutom åligger det segelflygledaren att förvissa sig om: att samtliga piloter har giltigt segelflygcertifikat (att EK-elever har elevtillstånd) och är influgna på aktuella flygplanstyper. att periodisk tillsyn är utförd.

9 att daglig kontroll utförts på samtliga de flygplan som skall flygas under dagen, klubbens såväl som klubbmedlemmars privata flygplan och gästande flygares flygplan. att, då flygare avser utföra sträckflygning, vederbörande är godkänd att utföra flygningen, att val av dagsuppgift är lämplig, att erforderliga förberedelser är gjorda och att den utrustning som erfordras, inklusive flygarens personliga utrustning och tillräcklig med vätska, finns med i flygplanet. Segelflygledaren skall avbryta flygningarna när omständigheterna så kräver. Segelflygledare kan meddela flygare tillfälligt flygförbud. Sådan åtgärd skall snarast rapporteras till segelflygchefen med angivande av orsak till åtgärden (DA). En flygdag Inför en flygdag skall Segelflygledare, bogserförare/vinschförare och lärare redan vara utsedda enligt flygledarlista samt skolschema som finns på hemsidan. Vid ostadigt väder kan elever med fördel ringa uppsatt lärare på flygdagens morgon och kontrollera om läraren anser vädret vara flygbart. Segelflygledaren får aldrig anta att flygning ej kommer utföras i annat fall än vid ihållande regn. På flygdagen träffas alla inblandade på fältet kl 9 för att planera dagen för skolning och AFT flygning. En uppgörelse kan också göras i förväg att AFT och sträckflygare ansluter något senare under dagen då de första timmar vanligtvis ägnas enbart skolning. Under de ljusa sommarmånaderna utförs även vardagsflygning med både skolning och AFT flygning. Samlingen för vardagsverksamheten är oftast runt kl 17 eller så snart de inblandade kan komma ifrån sina arbeten. Vid vardagsflygning utser de som avser flyga själva en flygledare som vanligtvis även får agera vinschledare. Utdragning/ indragning Varning! Hangarportarna är tunga och har därför stor levande kraft när de är i rörelse. Det är risk för allvarliga skador på den som kommer i kläm när portarna är i rörelse. För att undvika skador skall, innan hangarportarna sätts i rörelse, kontrolleras att det är fritt och att alla personer som befinner sig i närheten av portarna är medvetna om att protarna kommer sättas i rörelse. Portarna skall bromsas innan de når stopp så att den levande kraften i portarna inte överförs till hangarens stomme. Portarna skall alltid öppnas helt utom då bara bogserflygplanet eller VKE skall tas ut då må porten öppnas så mycket som behövs. Innan dehangeringen påbörjas skall en ledare utses, ledarens ansvar är att styra de andra personerna vid utdragninen. Laddkablar skall lossas och kapell skall kläs av och läggas i dess korgar samt sjärthjulen monteras. Först nu är det okej att börja dra ut flygplanen. Den eller de som går i vingspetsen(arna) vid rangering av flygplan får aldrig under några omständigheter dra eller bromsa, utan endast hålla upp så mycket som arbetsledaren anger. Det är de som går vid flygkroppen som styr, drar och bromsar flygplanet under rangeringen. All rangering in- och ut ur hangaren skall ske med stor försiktighet. Stor försiktighet innebär också ett lugnt tempo. Inget segelflygplan får dras med bil från hangarplattan. Segelflygplanen skall skjutas för hand ner till gräset söder om taxivägen. Alla huvar på segelflygplan och motorseglare skall alltid vara stängda och låsta om

10 flygplanet lämnas. Draglina skall vara minst halva spännvidden lång. Om sådan inte finns skall det vara en flygare i varje vingspets under all bogsering med bil. Indragning/hangarering är proceruren i stort sett omvänd. Tillskillnad från utrdagningen får flygplanen dras med bil upp till hangaren. Detta efersom det nu är uppförsbacke och behovet av att kunna bromsa är mindre. Förberedelser före flygning Segelflygplan som skall flygas skall göras fria från damm och smuts. Till tvättning används normalt rent vatten, vid grövre smuts kan lite diskmedel blandas i tvättvattnet. Tvättmaterial finns i hangaren och vatten vid gaveln på VFK klubbhus. Plastdelar tvättas med en mjuk svamp och torkas med sämskskinn. Myggsvamp skall inte användas. Om huven måste tvättas skall rikligt med rent vatten ur en ursköljd hink och en väl ursköljd mjuk svamp användas. Det renaste sämskskinnet skall användas vid torkning varvid huven torkas i raka drag med utbrett skinn från nosen mot bakkanten. Inga roterande rörelser. Allt detta för att inte repa huven. Det är segelflygledarens ansvar att daglig tillsyn utföres enligt checklista. När daglig tillsyn är utförd skall anteckning härom göras i startjournalen (gula blad). Lämnas segelflygplan kvar vid hangarområdet skall de ankras eller ställas in i hangaren. Segelflygledaren alternativt bogserföraren/vinschföraren ansvarar för att kontakta Västerås tornet och öppna segelflygsektorn. OBS! Glöm inte att sektorn även skall stängas efter efter avslutad verksamhet. Det är personen som öppnar sektorn som ansvarar för att den även stängs. Under pågående flygverksamhet Startjournal gula blad skall föras vid all segelflygning. Startjournalen har flera funktioner: - Besättningslista - Statistikunderlag - Debiteringsunderlag - Bogserflygplanets flygtid Segelflygledaren eller segelflygläraren vid grundskolning ansvarar för att startjournalen blir korrekt förd. Skolning Skolning är en väsentlig del av vår verksamhet och förekommer under all tid då segelflygverksamhet pågår och segelflyglärare/instruktör finns tillgänglig antingen genom schemaläggning eller ad hoc. Under tid då grundskolning är den huvudsakliga flygverksamheten är segelflygläraren också segelflygledare och ansvarar för att relevanta punkter i enlighet med Instruktion för segelflygledare, bilaga 4:1 blir utförda. Schemalagd eller utsedd flygare är segelflygledare under övrig skolning. Ny elev får göra Övn 1, 2 - Orientering i luften och Rodrens verkan, redan vid anmälningstillfället, men ytterligare skolning får inte göras innan den nya eleven har betalat avgiften, en elevmapp upprättats och eleven har fått sina skolhandlingar dvs.: Elevhandboken Du Flyger Flygdagbok Elevprotokoll För minderårig elev skall dessutom finnas målsmans skriftliga medgivande på härför avsedd blankett.

11 AFT flygning AFT-flygning får ske närhelst en eller flera flygare är samlade. Schemalagd eller utsedd flygare är segelflygledare under AFT-flygning. Segelflygledaren leder verksamheten vid AFT-flygning. Vid kö på flygplan är det tillåtet att ropa ner en flygare som varit i luften längre en 1,5 timmar för att lämna plats för nästa. Detta gäller ej motorseglare eller UL-B som bokas på nätet. Tävling och prestationsflygning Tävlingsflygning och annan prestationsflygning får ske närhelst en eller flera flygare är samlade. Schemalagd eller utsedd flygare är segelflygledare under tävlingsflygning. Tidsbegränsningen på 1,5 timmar gäller ej vid tävling och prestationsflygning. En pärm med förslag på uppgjorda banor finns i klubbstugan. Tävlingsregler och regler för deltagande framgår av SHB. Den flygare som tävlar för skall ha god kännedom om de tävlingsregler som gäller för den tävling som vederbörande avser ställa upp i. För att möjliggöra uppföljning av segelflygledare är piloten skyldig att lämna positionsrapporter under sin flygning: vid startlinjepassage på klubbfrekvens. vid rundning av brytpunkt på och på klubbfrekvens vid målgång på klubbfrekvens Positionsrapport skall innehålla position, höjd och tidpunkt. Flygare anmäler till märket om han avser fortsätta flygningen efter målgång. Rutiner efter flygning Flygleraren ansvarar för att kontakta Västerås tornet och lämna tillbaka sektorn samt att alla dagens flygningen registrerade i Gula Bladen även läggs in i datorn. Efter flygning är det också viktigt att samtliga flygplan tvättas med vatten, detta gäller givetvis även motorseglaren och UL-B. Cockpit skall städas och kontolleras efter kvarglömda ting och efter hangarering skall laddkabel anslutas till flygplanet. Övrigt Klubben är positiv till att medlemmar satsar på egna flygplan. Enligt segelflygets bestämmelser måste privatägda segelflygplan administreras av en klubb. erbjuder medlemmar med egna flygplan hangarplats och verkstadsplats samt hjälp från klubbens tekniker mot avgift. Privata flygplan skall skötas och flygas i enlighet med klubbens regler. Anvisningar från segelflygchef och segelflyglärare skall följas även av de som flyger privata flygplan. Att ha privat flygplan innebär inte att man skall ha "privat flygverksamhet". Segelflygning är en gruppaktivitet. Alla som flyger på fältet skall hjälpa varandra med både den löpande verksamheten och att hålla ordning på klubbens anläggning och materiell.