FÖRBUNDSINFO. Skötsel och administration av förbehållsgravplatser

Transkript

1 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 16 september 2007 Skötsel och administration av förbehållsgravplatser Det finns testamentshandläggare knutna till olika frivilligorganisationer som återkommande mött problem när de vid bouppteckningen, enligt organisationens eller testators vilja, vill betala skötsel av den avlidnes gravplats. Vanligt är att huvudmannen inte är villig att åta sig sådant uppdrag då gravplatsen blivit så kallad förbehållsgravplats. Förbehållsgravplatser uppstår när en gravplats upplåtits utan att det finns någon som kan bli gravrättsinnehavare. De kan också uppstå när gravrättsinnehavaren avlidit och det inte finns någon efter denne som kan bli det. Huvudmannen skall bevara dessa gravplatser och skydda de gravsatta stoften i minst 25 år. För att gravanordningar ska få sättas upp krävs att de anhöriga eller annan som ordnat med begravningen betalar för gravplatsens skötsel. Det är endast Allmänna arvsfonden som juridisk person som får bli gravrättsinnehavare och som då också brukar betala för gravplatsens skötsel. I detta FörbundsInfo visar vi att det är fullt möjligt även för andra juridiska personer, ideella organisationer eller liknande, att betala för gravskötsel även om de inte får bli gravrättsinnehavare. Med så kallade avräkningskonton är det enkelt att teckna skötselavtal för kortare eller längre tid utan att huvudmannen tar någon ekonomisk risk. Handläggare: Kyrkogårdskonsulent Göran Jacobsson, tel goran.jacobsson@svenskakyrkan.se Förbundsjurist Karin de Fine Licht, tel karin.definelicht@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, STOCKHOLM Tel Fax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats Redaktör Lars Lidström

2 Skötsel och administration av förbehållsgravplatser Ett antal testamentshandläggare från olika insamlingsorganisationer träffas återkommande för att avhandla gemensamma frågor. Ett återkommande ärende på deras dagordning brukar vara: Varför går det inte att betala skötsel av gravplatsen för en avliden som gravsätts i en grav till vilken det inte finns någon som kan bli gravrättsinnehavare. Den gravplatsen kallas förbehållsgrav och frågor om hanteringen av dessa är komplicerad. De går inte att besvara kortfattat. Man finner att det både handlar om att det inte alls finns någon som vill svara för skötseln, men också att det ibland finns flera som vill svara för skötseln men att huvudmannen inte vill åta sig skötseluppdraget då det inte finns någon gravrättsinnehavare. Vi vill därför beskriva de olika situationerna där förbehållsgravplatser uppstår och hur man kan ordna med skötsel av dem. Vad betyder förbehållsgravplats Uttrycket är inget i lagen definierat begrepp för någon speciell typ av gravplats utan det kommer från det ansvar som huvudmannen för begravningsverksamheten i vissa lägen har för gravplatser. Ansvaret består i att huvudmannen ska vidmakthålla en gravrätt till förmån för en avliden om det inte finns någon som kan eller vill bli gravrättsinnehavare. Vid ny upplåtelse av gravplats Det är bara i två situationer som förbehållsskyddet uppstår. Den första beskrivs i 8 kap 1 : Om någon gravsätts inom en gravplats på en allmän begravningsplats och gravplatsen inte kan upplåtas till någon med gravrätt, skall gravplatsen förbehållas den avlidne under minst 25 år. Det här inträffar då den avlidne inte hade någon anhörig som kunde eller ville bli gravrättsinnehavare. Det är inte alls ovanligt. Frågan uppstår nu vad detta innebär för huvudmannen och vem som kommer att ha skötselansvaret. Skyddet för det gravsatta stoftet Huvudmannen måste behålla den här graven intakt för att skydda det gravsatta stoftet, men inte bara skydda stoftet utan gravplatsen måste faktiskt finnas kvar. Den får inte upplåtas på nytt till någon annan för till exempel gravsättning av askurnor på grundare djup i tron att man ändå skyddar det gravsatta stoftet. Gravplatsen skall finnas kvar i minst 25 år. Gravanordning på förbehållsgravplatser Sista stycket i samma paragraf anger följande om gravplatsen: Som villkor för att förse gravplatsen med en gravanordning får den som förvaltar begravningsplatsen bestämma att gravplatsens skötsel betalas. Det betyder att upplåtaren/förvaltaren kan avslå en ansökan om att sätta upp en gravanordning om inte gravplatsens skötsel betalas. Andra stycket i paragrafen reder ut vad den som ordnar med begravningen har att rätta sig efter om en gravanordning ska sättas upp. Det är precist samma regler om ansökan och prövning FÖRBUNDSINFO NR (6)

3 som i vanliga fall. I sammanhanget bör 7 kap 1 läsas där det anges att i det fall det inte finns någon gravrättsinnehavare får den som ordnar med begravningen utöva de befogenheter som normalt tillkommer en gravrättsinnehavare. Regeln är skriven för de fall gravrättsinnehavaren har avlidit, men kan tillämpas även i det här läget. Av andra stycket 7 kap 20 följer således att betalning för gravskötsel blir ett krav för att få sätta upp gravanordningen. När gravplatsen anses återlämnad Den andra möjligheten att en förbehållsgravplats uppstår inträffar när en gravplats anses återlämnad enligt 7 kap 19. Den paragrafen kan sägas vara slutstationen för den administrativa process som huvudmannen skall initiera i syfte att utreda vem som ska bli ny gravrättsinnehavare när gravrättsinnehavaren har avlidit. I 7 kap 14, 18 anges vem eller vilka som får bli gravrättsinnehavare, där anges dödsboets skyldighet att anmäla vem som skall bli ny innehavare men där anges också att ingen kan bli gravrättsinnehavare mot sin vilja. Där beskrivs också de administrativa åtgärder som huvudmannen ska vidta. I denna process kan det förekomma inslag av myndighetsbeslut med rättsverkningar på gravrätten. Slutresultatet av detta kan bara bli något av tre följande alternativ: 1. Besked från dödsboet vem eller vilka som blir ny gravrättsinnehavare. 2. Besked från dödsboet att det inte finns någon som kan bli gravrättsinnehavare. 3. Besked om att gravplatsen återlämnas. Både alternativ 2 och 3 ovan leder till att rättsförhållandet till förutvarande gravrättsinnehavare upphör. I alternativ 2 följer det av 19 Om det inte finns någon som gravrätten kan gå över till enligt 14, skall gravrätten anses återlämnad till upplåtaren Huvudmannen måste nu beakta skyddet av det gravsatta stoftet. Båda alternativen leder till att det uppstår en förbehållsgravplats. För gravanordningen gäller enligt 20 : Gravanordningen behöver behållas bara om kostnaden för skötseln betalas. Betalning för gravskötsel blir ett krav för att få behålla gravanordningen på platsen. Observera att det är formuleringen betalas som indikerar att det skall vara möjligt att betala för gravskötsel även i detta fall. Gravskötselaspekten I båda fallen ovan har det uppstått förbehållsgravplatser och det är huvudmannens uppgift att svara för det gravsatta stoftets skydd. I båda fallen får anhöriga eller annan som ordnar med begravningen ett incitament för att betala för gravplatsens skötsel. Det följer av att rätten att sätta upp eller behålla en gravanordning på gravplatsen, kan villkoras med att skötsel för gravplatsen betalas. Det är starkt men otvetydigt. Vid nyupplåtelsesituationen är det inte alls ovanligt att det finns närstående eller andra som önskar ordna med gravskötsel trots att det inte finns någon som vill vara gravrättsinnehavare. Det kan inträffa när den avlidne tillhört någon organisation av ideellt eller annat slag och denna uttryckt vilja FÖRBUNDSINFO NR (6)

4 att hedra den avlidnes minne genom att bland annat ordna med gravplatsens skötsel. Samma läge uppstår när någon som levt ensam utan anhöriga i sitt testamente har sökt försäkra sig om att det ska resas en rejäl gravsten och det skall planteras rosor på graven. Boutredaren önskar naturligtvis ordna allt efter testators vilja men vill och får kanske inte bli gravrättsinnehavare. Det är inte ovanligt att ansökan om gravanordning godkänns utan att huvudmannen kräver att gravplatsens skötsel skall betalas. Frågan är då varför inte huvudmannen utnyttjar lagens möjlighet att få betalt för gravens skötsel alldenstund det finns starka önskemål om att värna den avlidnes minne, eller om att uppfylla testators vilja. Huvudmannens gravskötselpolicy Det är alltså fråga om gravskötselpolicy. Men inte bara en policyfråga. Det måste också finnas säkra administrativa system för att hantera åtaganden att sköta gravplatser över lång tid. Det kan handla om relativt stora belopp på till kronor beroende på uppdragets omfattning. Osäkerhet har också funnits om en juridisk person som inte kan vara gravrättsinnehavare, ändå ska kunna teckna avtal om gravskötsel. Vi menar nu att det finns lösningar som överbryggar dessa osäkerheter. Gravskötselpolicyn måste huvudmannen själv bestämma om. Någon osäkerhet om vem som har ansvaret för gravarnas skötsel finns inte utan det är gravrättsinnehavarnas. Huvudmannen bör fastställa en konsekvent avgiftspolicy som i den enklaste varianten kan beskrivas så här: o o o Inget uppdrag inget skötselarbete på gravplatserna, Grundskötseluppdrag rensning av grusgrav, gräsklippning inklusive puts kring gravanordning/gravrabatt, justering av gravanordning samt skötsel av gravrabatt i den mån sådan finns. Fullserviceavtal grundskötsel samt tillkommande plantering och andra tjänster, allt enligt beställarens önskemål. Om inte huvudmannen har antagit någon gravskötselpolicy skulle det förfalla märkligt om huvudmannen just för det här sammanhanget konstruerar en särskild överenskommelse om gravskötsel. Administrativa system för hantering av gravskötseluppdrag ingår i de flesta moderna dataprogram för begravningsadministrationen. De kan hantera både korta och långa åtaganden. Tidigare har vi med skärpa avrått från åtaganden som sträcker sig över lång tid med fasta tidsangivelser 10, 15 eller 25 år. Anledningen till det har funnits i den ekonomiska risk som finns med att ingå i långa åtaganden. Det är inte så att vi nu inbillar oss att det är lättare att bedöma risken i ett långt åtagande. Vi menar helt enkelt att standardavtalet med avräkningskonto även kan användas för förbehållsgravplatser. Det ger tillfredsställande säkerhet för beställaren och minimerar risken för församlingen. De administrativa systemen kan hantera avräknings FÖRBUNDSINFO NR (6)

5 konton på förväntat sätt. Den ekonomiska risken blir liten när man använder de begränsningsfaktorer som vi rekommenderar. Avtalet finns beskrivet i annan information och vi menar att det är i sin ordning att teckna avräkningsavtal för förbehållsgravplatser. Ingen är gravrättsinnehavare till en förbehållsgravplats. Huvudmannen är dock antecknad som sådan. Huvudmannen skall skydda det gravsatta stoftet och måste naturligtvis kunna hålla reda på dessa gravplatser. När en juridisk person önskar ordna med gravskötsel för en förbehållsgravplats kan det ordnas genom att använda avräkningsavtalet. Den juridiska personen blir motpart i avtalet och kan hävda avtalsenliga villkor mot huvudmannen utan att vara gravrättsinnehavare. Är det här förenligt med vad vi hävdat i annat sammanhang, nämligen att församlingarna inte ska ingå skötselavtal med någon annan än gravrättsinnehavare? Denna ståndpunkt har utvecklats mot bakgrund av att det ibland kan finnas flera gravrättsinnehavare som sinsemellan är oense om gravplatsens skötsel, eller som det ibland händer, att personer som inte är gravrättsinnehavare hävdar att den avlidne hade velat ha det si eller så, trots att det finns en gravrättsinnehavare som svarar för skötseln. Så grundregeln är fortfarande att inte teckna avtal med någon annan än den/dem som är gravrättsinnehavare. När vi med bestämdhet vet att det inte finns någon som kan bli gravrättsinnehavare, kan vi göra avsteg från grundregeln och teckna avtal med någon annan. Vilka juridiska personer kan man teckna avtal med? Vi har kommit fram till att det kan gå bra att teckna avtal med de juridiska personer som har ordnat med begravningen under förutsättning att det inte finns någon fysisk person som kan bli gravrättsinnehavare. Frågan uppstår om det endast är de som på ett eller annat sätt ordnat begravningen som ska kunna teckna skötselavtal. Något skäl att göra den begränsningen finner vi inte utan man bör nog kunna låta även annan juridisk person som av ett eller annat skäl på detta sätt vill hedra den avlidnes minne. Det kan inte vara så mycket annorlunda än när Allmänna arvsfonden bekostar skötseln av en gravplats ur medel som den fått på grund av att det inte funnits några arvingar till den avlidne. Skillnaden ligger i att det enligt 7 kap 14 endast är allmänna arvsfonden som juridisk person som får bli gravrättsinnehavare och det inträffar bara när de pengar som tillfallit allmänna arvsfonden räcker till skötsel av gravplatsen. Av 7 kap 4 framgår det att en juridisk person skulle kunna bli gravrättsinnehavare om det finns särskilda skäl för det. Det är idag ytterst ovanligt att det finns sådana och paragrafen får främst ses som ett legalt utrymme för de upplåtelser som redan hade skett före Skötselaspekter när huvudmannen är gravrättsinnehavare Det finns även lägen där huvudmannen har blivit gravrättsinnehavare och där denne tillika är motpart till sig själv i skötselfrågan. Det kanske låter som en FÖRBUNDSINFO NR (6)

6 helt orimlig situation, men det kan inträffa när en gravplats har tillfallit upplåtaren på grund av att det inte funnits någon som kan bli gravrättsinnehavare se tidigare redogörelse. Undantagsvis kan man finna att det finns pengar kvar på ett konto knutet till en specifik gravplats. För gamla åtaganden från tiden före 2000 var det dock mycket ovanligt att det fanns så utförlig redovisning av kontots utveckling att kvarvarande medel kunde verifieras. För senare ingångna avtal som hanteras med moderna administrativa system händer detta då och då. Det vill säga; huvudmannen har blivit eller kommer att bli gravrättsinnehavare till en gravplats till vilken det hör ett avräkningskonto som inte är förbrukat. I det läget har huvudmannen blivit part med sig själv och enligt vår åsikt ska då avtalet fullföljas på sätt som framgår av avtalet. Huvudmannen har en moralisk förpliktelse att göra detta så länge det finns pengar kvar. Eftersom det är ett avräkningsavtal upphör avtalet när pengarna är förbrukade. Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2007 Nr 1 Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen, 17 januari Nr 2 Kollektiv Avtalad Pension (KAP-KL Svenska kyrkan), 17 januari Nr 3 Energideklaration av byggnader ska upprättas, 16 mars Nr 4 Nya säkerhetsföreskrifter om hissar, 16 mars Nr 5 Målkapital ändrade bestämmelser om balanskrav, 16 mars Nr 6 Policy Svenska kyrkans gemensamma Internet och e-postsystem, 20 april Nr 7 Budgetförutsättningar, 20 april Nr 8 Revidering av avgiftsunderlagets utvecklingstakt, 16 maj Nr 9 Riksdagen har beslutat om ändring i LAS och semesterlagen, 21 juni Nr 10 Riksdagsbeslut avskaffar lagens krav på rehabiliteringsutredning, 21 juni Nr 11 Redogörelse för överenskommelsen om KAP-KL, 21 juni Nr 12 Skyldigheten att anmäla ledig plats till arbetsförmedlingen upphör, 21 juni Nr 13 Arbetstidsregler beträffande lägerverksamhet, 21 juni Nr 14 Förverkande av gravrätt till följd av uppenbar vanvård, 21 juni Nr 15 Rutiner vid förvarande och utlämnande av aska/urna, 25 september Nr 16 Skötsel och administration av förbehållsgravplatser, 25 september FÖRBUNDSINFO NR (6)