Frågor och svar om barns försörjning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar om barns försörjning"

Transkript

1 Dokumentbeteckning Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 1(12) Namn på avdelning Namn på avsändare Avsändarens e-postadress Frågor och svar om barns försörjning Familjeekonomiska stöd Vilka regler gäller för folkbokföring? I propositionen Folkbokföringen i framtiden (prop. 2012/13:120) kan man ta hjälp av texter i den senaste lagstiftningen som finns för folkbokföringsregler. Kapitel 9, Vissa särskilda frågor om folkbokföring av barn, behandlar folkbokföringsfrågan. Vem får flerbarnstillägget om barnet är fött före respektive efter 1 mars 2014? Kan man dela flerbarnstillägg? Information om flerbarnstillägg finns i Försäkringskassans Vägledning 2002:10 Barnbidrag. Utbetalning av flerbarnstillägg är beroende av vem som är bidragsmottagare av barnbidrag, se mer information i prop. 2013/14:6 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. Där finns också information om att dela flerbarnstillägget. Varför skiljer sig Konsumentverkets schablonbelopp från Försäkringskassans schablonbelopp (1273 blir som en lägsta nivå)? Underhållsstödet är ett fast belopp som bestäms av riksdagen. Det är tänkt att täcka ett barns halva behov exklusive barnbidraget. Den förälder som mottar underhållsstödet förväntas bidra med lika mycket. Barnets behov bedöms således inom underhållsstödet vara: =3 396 kr. Får man flerbarnstillägg för flera barn i samma hushåll som är skrivna på samma adress men som inte är syskon? Ja, ibland krävs en anmälan för att räkna samman barnen och ibland sker det automatiskt. Försäkringskassan kan hjälpa till med att förklara hur reglerna fungerar. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 2(12) Kan samma barn få flerbarnstillägg i två olika hushåll? Ja, om utbetalningen av barnbidraget (som grundar rätten till flerbarnstillägget) är delad mellan barnets föräldrar. Men även flerbarntillägget delas i så fall. Är umgängesbidraget (bostad) och det särskilda bidraget avhängigt att man sökt bostadsbidrag? Är det särskilda bidraget ett slags bostadsbidrag? Ja, bostadsbidraget består av två delar; en del som lämnas för bostadskostnader och en annan barndel som lämnas för att det finns barn i hushållet. Barndelen kan lämnas antingen som ett så kallat särskilt bidrag om barnet bor stadigvarande i hushållet. Vid gemensam vårdnad måste barnet också vara folkbokfört där. Om barnet endast vistas tidvis i hushållet kan ett umgängesbidrag lämnas. Med tidvis boende menas minst 30 dagar per år. Det finns med andra ord ingen egen nivå inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis. Vad är tanken att barnbidraget ska gå till? Barnbidrag ska gå till merkostnader som uppstår i hushåll där det finns barn. Se mer text om syftet med barnbidraget i ovan nämnda prop. 2013/14:6 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. Om exempelvis pappa betalar ett högt underhållsbidrag till mamma, kan det göra att han inte är berättigad till bostadsbidrag? Nej, ett civilrättsligt underhållsbidrag påverkar inte möjligheten till att få bostadsbidrag. Underhållsbidrag och underhållsstöd Vad ingår i underhållsbidrag och underhållsstöd? För underhållsbidrag som är civilrättsligt är det föräldrarna själva som avgör/bestämmer det. Underhållsstödet som är offentligrättslig utgår från Konsumentverkets kostnadsposter när det gäller barnets grundbehov (mat, kläder, med mera). Även en kostnadspost för semester finns med i beräkningen samt mobil för de något äldre barnen. Vad ingår i barnets utgifter och behov? Jfr svar ovan

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 3(12) Ingår cyklar och fritidsaktiviteter i underhållet? Det beror på om det är underhållsstöd eller underhållsbidrag. Inom underhållsstödet ingår en schabloniserad kostnadspost om 300 kr per månad och barn som till exempel kan omfatta cykel och fritidsaktiviteter (även umgängesresor, läkemedel, skolresor, glasögon, med mera som är en mer individuell kostnadspost kan ingå i dessa 300 kr). Vad som ska ingå i barnets behov inom ett underhållsbidrag bestämmer föräldrarna själva. Om en förälder betalar standardtillägg, täcks då alla utgifter i det? Det beror på vilken överenskommelse som föräldrarna gör, eller om det är en dom som bestämmer storleken på standardtillägget. Domen är dessutom avhängig av parternas yrkanden i målet (när standardtillägget bestäms genom en dom). Hur förklarar man försörjningsplikt? Försörjningsplikt är ett annat ord för föräldrars underhållsskyldighet som framgår av 7 kap. föräldrabalken. Är underhållsskyldigheten kopplad till när faderskapet fastställs eller till när barnet föds? För barn som föds inom ett äktenskap finns underhållsskyldigheten för föräldrarna direkt från det att barnet är fött. För ett barn som föds utom äktenskap måste man först veta vem/vilka som är barnets föräldrar innan det kan fastställas krav om att betala underhåll för barnet. I de allra flesta fall vet man dock vem som fött barnet och som är dess mor. Modern är då underhållsskyldig för barnet från och med födelsen. Vad händer med underhållsskyldigheten/ekonomiska ansvaret när föräldrar är sambo men endast en är vårdnadshavare och den andra inte tar del av ekonomin gällande barnet? Båda barnets föräldrar är underhållsskyldiga för barnet utifrån den samlade ekonomiska förmågan som dessa har. Underhållsskyldigheten gäller oavsett om en förälder är vårdnadshavare till barnet, oavsett om föräldern bor tillsammans med barnet eller hur mycket eller lite föräldern träffar barnet. Om en förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet och inte bor stadigvarande med barnet kan boföräldern yrka på att det fastställs ett underhållsbidrag av domstol. Då finns även möjligheten att ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan. Underhållsstöd kan aldrig lämnas om barnets båda föräldrar bor tillsammans. Detsamma gäller för underhållsbidrag.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 4(12) Rättsprocess Vilka möjligheter har föräldrar att driva frågor om underhållsbidrag civilrättsligt? Finns det stöd för juridiska ombud? Det finns mycket små möjligheter att få rättshjälp för tvister om underhållsbidrag. Rättsskyddet inom hemförsäkringen täcker vanligtvis heller inte kostnader som är förknippade med processer om underhållsbidrag. Målen rör barnets rätt till underhållsbidrag, inte förälderns. Behovet av att få tillgång till kostnadsfri rådgivning för frågor som rör underhållsbidrag har påtalats av Särlevandeutredningen (SOU 2011:51). Under 2014 har en departementspromemoria remitterats ut som innehåller förslag om att ge föräldrar sådant stöd, se Ds 2014:27 Ökat stöd för underhållsreglering. Förslagen bereds för närvarande inom Socialdepartementet. Metoder Hur bemöter man föräldrar som inte vill eller kan enas? Vem hänvisar man till? Den primära utgångspunkten är att det är föräldrarna som har ansvar för att komma överens i frågor som rör barnets vårdnad, boende, umgänge och försörjning inte socialtjänsten/familjerätten. Oavsett vem man hänvisar till är det inte någon annan som tar över det ansvaret. Ytterst kan självfallet domstolen avgöra ett mål som rör sådana frågor (dock är det vanligtvis förknippat med kostnader för att få en tvist om underhållsbidrag prövad i tingsrätt). Hur ta upp och resonera med föräldrar som inte vill ge vika och diskutera ekonomi med den andra parten för att det är känsligt? Det finns ingen utredningsskyldighet för socialtjänsten att utreda de ekonomiska frågorna som rör barnet. Den nya bestämmelsen i SoL innebär en rätt för en förälder/föräldrarna att ta upp sådana frågeställningar inom ramen för samarbetssamtalen. Vem ska vara med i samarbetssamtalen? Ska man ta med sig en ny partner? Om föräldrarna vill det finns inget hinder för att ta med andra personer i samtalen om socialtjänsten inte invänder mot det. Om föräldrarna har olika åsikter om

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 5(12) detta kan det dock finnas en risk att det förvärrar en tvist i stället för att föra den framåt. Bedömning måste ske i varje enskilt fall. Subsidiär försörjningsplikt Var i föräldrabalken regleras subsidiär försörjningsskyldighet, alltså försörjningsskyldighet för styvbarn? Regler om detta finns i 7 kap. 5 föräldrabalken som uttalar att: Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån. Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tillsammans med. Om man har försörjningsansvar för sambos eller makes/makas barn, ska i så fall barnets andra förälder betala mindre? Den subsidiära underhållsskyldigheten i 7 kap. 5 FB gäller bara om man är gift eller har barn tillsammans. Den andre förälderns underhållsskyldighet gentemot sitt barn kvarstår dock. Hur räknar man ut underhållsbidrag om man har försörjningsansvar för partnerns barn samtidigt som man ska betala underhållsbidrag för ett eget barn? Föräldern är i första hand underhållsskyldig mot det egna barnet. Om det finns en subsidiär underhållsskyldighet mot maken eller sambos barn kan sådan skyldighet därefter (det vill säga efter det egna barnets underhåll har beräknats), räknas ut på samma sätt, det vill säga enligt reglerna i 7 kap. föräldrabalken utifrån det ekonomiska överskott som då kan eventuellt kan finnas.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 6(12) Växelvis boende Om föräldrarna inte kan komma överens om ekonomiska lösningar vid växelvis boende är då växelvis boende en lämplig lösning för barnet? Det kan nog ifrågasättas men det finns inte ett enkelt svar på den frågan. En bedömning måste ske i varje enskilt fall. När är det växelvis boende och inte umgänge? Det finns en upparbetad rättspraxis om detta för underhållsstödet. I Försäkringskassans vägledning Underhållsstöd 2001:9 version 8 anges följande: Med växelvist boende avses normalt att barnet vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern (se prop. 1999/2000:118, Underhållsstöd vid växelvis boende, s. 14). I ett avgörande från Högsta domstolen (HD) uttalas att det normalt är fråga om umgänge, och inte varaktigt boende, när barnet vistas hos den ena föräldern endast en tredjedel av tiden (NJA 1998 s. 267). I domen uttalar HD att även om skillnaden i vistelsetider hos de båda föräldrarna är mindre, bör bedömningen ofta bli densamma (det vill säga att det inte rör sig om ett växelvist boende), om det inte finns faktorer som klart pekar i en annan riktning. Sådana faktorer som förutom vistelsetiden kan få betydelse vid bedömningen är enligt HD var barnet var folkbokfört, hur barnets boende är ordnat, vart barnet har sina tillhörigheter och hur barnets försörjning delas mellan föräldrarna. Det saknas vägledande domar från Regeringsrätten/Högsta förvaltningsdomstolen om växelvis boende. Dåvarande Riksförsäkringsverket har emellertid gett ut en rättsfallsöversikt över kammarrättsdomar som gäller växelvist boende och underhållsstöd (RFV anser 2003:3). Kammarrättsdomar som meddelats därefter avviker inte från den praxis som framgår av RFV:s översikt. En tolkning som kan göras utifrån förarbeten och rättspraxis som stöd för den praktiska hanteringen och bedömningen av när ett barn kan anses varaktigt bo hos var och en av föräldrarna vid växelvist boende är följande: Om barnet vistas i genomsnitt färre än 12 dagar (40 procent) per månad hos den ena föräldern ska detta betraktas som umgänge och inte som att barnet bor varaktigt hos den föräldern. I denna situation föreligger alltså inte växelvist boende. Om vistelsen hos en av föräldrarna i genomsnitt är mellan 12 och 13 dagar per månad, kan det eventuellt röra sig om växelvist boende. Det krävs då att det finns fler faktorer än vistelsetidens längd som klart pekar i den riktningen. Sådana faktorer är hur barnets försörjning är fördelad mellan föräldrarna, hur barnets boende är ordnat och var barnet förvarar sina tillhörigheter. Ju större skillnaden i vistelsetiden mellan föräldrarna är desto större betydelse har övriga faktorer. Detta gäller i

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 7(12) särskilt hög grad om barnet till övervägande del vistas hos en förälder som är ensam vårdnadshavare. Var går gränsen för för stor skillnad i föräldrarnas ekonomi? Det är en bedömning som måste ske i det enskilda fallet. I boken Rättvist underhållsbidrag för barn av Johanna Schiratzki finns redogörelser för domar på detta område som kan ge viss ledning. Vem hjälper föräldrarna att räkna ut underhållsbidraget? Är det Försäkringskassan som ska hjälpa föräldrarna att räkna ut föräldrarnas inkomst och situation som underlag till underhållsstöd? Det finns ingen sådan uttalad skyldighet idag, men som nämnts ovan bereds för närvarande ett sådant förslag i Socialdepartementet (jfr förslag i departementspromemorian Ds 2014:27 Ökat stöd för underhållsreglering). Kan man hänvisa umgängesresor till Försäkringskassan för beräkning? Föräldrarna kan själva träffa avtal om fördelningen av resekostnader. Sådana avtal om resekostnader behöver inte godkännas av socialnämnden för att gälla. Nämndens godkännande medför inte heller att en sådan överenskommelse kan verkställas enligt reglerna i utsökningsbalken. Kommunens skyldighet att sörja för att föräldrar får hjälp att träffa avtal om umgänge omfattar även fördelningen av de resekostnader som kan uppkomma i samband med umgänget. Om föräldrarna vänder sig till kommunen för att få hjälp med ett avtal ska de kunna få upplysningar om de principer lagregler, domstolspraxis med mera som gäller för beräkningen. Försäkringskassan har ingen sådan skyldighet att bistå föräldrar att beräkna eventuell fördelning av umgängeskostnader. Det primära ansvaret för resor i samband med umgänge läggs i första hand på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Den förälder som barnet bor med ska dock ta del i kostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter (se 6 kap. 15 b första stycket föräldrabalken). I normalfallet ska dock samma principer tillämpas som när underhållsbidrag till barn bestäms (7 kap. FB). En förälder som saknar förmåga att bidra till resekostnaderna är inte heller skyldig att göra det (se prop. 1997/98:7 s. 72). För att det ska finnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna ska barnet bo tillsammans med

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 8(12) bara den ena av föräldrarna. Om barnet bor i stort sett lika mycket hos var och en av föräldrarna, det vill säga växelvis, är frågan inte aktuell (se prop. 1997/98:7 s. 118). Frågan om resekostnader uppkommer endast i samband med en förälders umgänge med barnet. En förälder med otillräcklig inkomst har möjlighet att söka ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten för kostnader för umgängesresor. Beräkningsnormerna är inte preciserade i föräldrabalken, utan detaljfrågorna har i stället överlämnats åt parterna och rättstillämpningen. Det innebär att föräldrarna alltså fritt kan komma överens om hur kostnaderna ska fördelas. I förarbetena förordas dock att förälderns bidragsskyldighet beräknas med en kvotdelningsmetod enligt samma principer som när underhållsbidrag till barn beräknas (Se 7 kap. 3 FB), se mer i prop. 1997/98:7 s. 71 f). Omständigheterna i de enskilda fallen är emellertid så varierande att ett ganska stort utrymme måste lämnas åt mer fri bedömning av betalningsförmågan. Även andra omständigheter än de ekonomiska kan beaktas vid skälighetsbedömningen. Anledningen till varför barnet och den särlevande föräldern bor på olika orter bör enligt förarbetena normalt inte vägas in i bedömningen. Om en förälder flyttar långt bort utan någon godtagbar anledning kan det emellertid finnas skäl att ta hänsyn till det vid bedömningen. Även i andra fall kan omständigheterna vara sådana att det framstår som skäligt att fördela kostnaderna på ett annat sätt än enligt huvudprincipen. För att kostnaderna ska fördelas bör de vara av någon betydelse. Avståndet bör vara relativt stort; ett riktmärke kan vara att avståndet överstiger tio mil. Hänsyn måste också tas till antalet umgängesresor. Även om kostnaden för varje enskild resa är låg kan antalet resor göra att kostnaderna totalt sett blir betydande. I skälighetsbedömningen ingår också att endast nödvändiga kostnader ska beaktas, till exempel det billigaste färdsättet med allmänna kommunikationer. Av betydelse för valet av kommunikationsmedel är också restiden och den tid som barnet har på sig att umgås med föräldern. Det finns exempelvis situationer då bil kan anses vara det bästa alternativet. Kostnader för hotellvistelse borde kunna beaktas om inga andra boendealternativ står till buds. Bestämmelsen omfattar resor både inom och utom landet (se prop. 1997/98:7 s. 118). Räknar man ut underhållsbidrag utifrån gällande schablonbelopp eller från Konsumentverkets beräkningar? Det är viktigt att tydliggöra att det inte är Försäkringskassan som avgör/bestämmer vad man ska räkna på inom ramen för ett civilrättsligt avtal om underhållsbidrag. Det är föräldrarna som bestämmer vilka schabloner som då ska ligga till grund för beräkningen. Det är inte ett myndighetsbeslut så som underhållsstödet är. Samtalsledarna ska vid samarbetssamtalen dock kunna guida föräldrarna om vad som skiljer i de olika sätten att räkna på (vilket är högre och lägre) samt vad det får för konsekvenser för underhållets storlek, det vill säga ju högre schablon som används desto högre blir underhållet till barnet.

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 9(12) Hur ser överskottet ut? När man beräknar underhållsbidragets storlek ska båda föräldrarnas ekonomiska överskott ligga till grund för underhållsbidragets storlek. Försäkringskassan Hur är det med skulder till Försäkringskassan? När preskriberas skulden? Drar man från äldsta skulden? Att skulden preskriberas innebär att Försäkringskassan inte längre kan kräva betalning för sin fordran.en skuld för obetalt betalningsbelopp enligt socialförsäkringsbalken (SFB) preskriberas årsvis. Preskriptionstiden är fem år från utgången av det år då beslutet om betalningsskyldighet fattades. Försäkringskassan ska delge förälder detta beslut för att skulden ska falla till betalning, men preskriptionstiden räknas från beslutstillfället oavsett om delgivningen äger rum eller inte. Ett underhållsbidrag preskriberas däremot månadsvis och fem år från förfallodagen, och därmed finns en skillnad mellan betalningsbelopp och underhållsbidrag. Detta regleras i 7 kap. 9 första stycket i föräldrabalken. Den äldsta skulden ska betalas först. Finns det skuld för flera barn, så fördelar Försäkringskassan en inbetalning proportionellt mellan barnen baserat på storleken för skulden för varje barn. Detta gäller krav på betalningsbelopp enligt SFB. Reglerna för underhållsbidrag avviker på så vis att det är det löpande underhållsbidragsbeloppet som betalningen ska räknas av på först. Mer detaljerad information om hur avräkningar ska göras när det finns både en skuld för betalningsbelopp och underhållsbidrag kan hittas i Försäkringskassans styrdokument: vägledning 2001:2 Betalningsskyldighet för underhållsstöd. Den hittas alltid på forsakringskassan.se. Vilket underlag baseras Försäkringskassans räknesnurra på? Beräkningen baseras huvudsakligen på de allmänna råd som togs fram av Socialstyrelsen på 80-talet. Dessa råd baserades i sin tur på propositionen 1978/79:12 Underhåll till barn och frånskilda, med mera., men även på rättsfall. Beräknar Försäkringskassan förälderns förmåga att betala till underhållsstödet utifrån förvärvsförmåga eller inkomst? Försäkringskassan räknar i majoriteten av ärendena på den faktiska inkomsten och uppgifterna hämtas från Skatteverket varje år. Men ibland bedömer Försäkringskassan en förälderns förvärvsförmåga. Exempelvis när en förälder haft in-

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 10(12) komst från utlandet eller driver näringsverksamhet med förlust eller låg vinst under en lång period. Räknar man ut underhållsbidrag utifrån gällande schablonbelopp eller från Konsumentverkets beräkningar? Det är viktigt att tydliggöra att det inte är Försäkringskassan som avgör/bestämmer vad man ska räkna på inom ramen för ett civilrättsligt avtal om underhållsbidrag. Det är föräldrarna som bestämmer vilka schabloner som då ska ligga till grund för beräkningen. Det är inte ett myndighetsbeslut så som underhållsstödet är. Samtalsledarna ska vid samarbetssamtalen kunna guida föräldrarna om vad som skiljer i de olika sätten att räkna på (vilket är högre och lägre) samt vad det får för konsekvenser för underhållets storlek, det vill säga ju högre schablon som används desto högre blir underhållet till barnet. Hur gör man med besparingar? Påverkas underhållsstödet? Påverkas underhållsbidraget? Underhållsstödet påverkas inte av besparingar. Vanligtvis påverkar det heller inte underhållsbidraget såvida inte föräldrarna enas om något annat. Om det finns betydande besparingar kan det till exempel innebära att det framställs yrkanden om så kallat standardtillägg på underhållsbidraget. Vad är förvärvsförmåga? Förvärvsförmåga är förälderns förmåga att skaffa sig inkomst: förvärvsinkomst, arbetslöshetsersättning, pension, med mera. Föräldern förutsätts arbeta på heltid utanför hemmet och om det finns en godtagbar anledning kan undantag förekomma. Men utgångspunkten är att föräldern ska använda hela sin förvärvsförmåga för att försörja barnet. Däremot kan exempelvis ålder eller sjukdom påverka förvärvsförmågan. Begreppet öppnar även upp för skälighetsbedömningar, exempelvis för vad en egen företagare kan bidra med till barnets försörjning. Vad kostar egentligen transfereringen av underhållsstöd för föräldrar som betalar i rätt tid (och därmed skulle kunna betala underhållsbidrag)? Enligt de beräkningar som Försäkringskassan själv gjort tidigare (2010 och innan) skulle administrationen av underhållsstöd kunna spara miljoner kronor per år om föräldrarna som är fullbetalande och skuldfria (det vill säga de som har ekonomiska förutsättningar) i stället reglerade underhållsskyldigheten civilrättsligt. Vid nyare beräkningar som gjordes i samband med remisspromemorian Ds 2014:27 Ökat stöd för underhållsreglering, bedömdes den administrativa besparingen i stället vara ca 50 miljoner kronor per år.

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 11(12) Riksrevisionen har kritiserat det nuvarande systemet för underhållsreglering för att inte vara tillräckligt effektivt, se RiR 2010:22. Övrigt Finns det några pedagogiska knep som man kan använda för att förklara försörjningsfrågan för föräldrarna? Utgångspunkten är att ett barn enligt föräldrabalken och barnkonventionen har rätt att bli försörjt av sina föräldrar. Det är en skyldighet som finns oavsett om man har rättslig vårdnad om sitt barn och oavsett hur mycket eller lite man bor med eller träffar barnet. Försörjningsskyldigheten som varje förälder har, eller underhållsskyldigheten som det heter i lagtexten, kan fullgöras på olika sätt; 1. I första hand genom en överenskommelse om ett underhållsbidrag. 2. Om den förälder som inte bor stadigvarande med barnet inte har förmåga att betala ett underhållsbidrag eller bara kan betala ett belopp som är lägre än kr/månad, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. Den bidragsskyldiga föräldern blir då betalningsskyldig mot staten i stället för den andra föräldern. 3. Underhållsskyldigheten kan också fullgöras genom att barnet bor växelvis och att respektive förälder då betalar för barnets kostnader som uppstår i hushållet när det vistas där. Detta förutsätter dock att föräldrarna kan komma överens om kostnader som barnet har som föräldrarna inte anser är vardagliga kostnader, till exempel mer kostsamma inköp såsom vinterjacka, fritidsaktiviteter, mobiltelefon, semesterresor och liknande. Vad hände med försöken med separationsteam där olika myndigheter samarbetar? Stiftelsen Allmänna barnhuset har beviljats medel från regeringen till en försöksverksamhet med så kallade samverkansteam som till viss del baseras på det tidigare förslaget om separationsteam (se Särlevandeutredningens betänkande SOU 2011:51). Se mer information på Allmänna barnhusets webbplats. Ska jag som samtalsledare informera om barns försörjning, oavsett om föräldrarna begär det eller inte? Lagändringen i SoL innebär främst en rätt för föräldrar att lyfta de ekonomiska frågorna inom samarbetssamtalen, snarare än en skyldighet för kommunen att utreda och lösa de ekonomiska frågorna. Även om de ekonomiska frågorna inte lyfts av föräldrarna kan det vara en fördel om du som samtalsledare gör föräldrarna medvetna om att de även har en skyldighet att försöka komma överens om barnets försörjning. Undersökningar visar att det finns föräldrar som inte vet om detta, utan tror att det helt eller delvis är statens ansvar. Det primära försörj-

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 12(12) ningsansvaret ligger hos föräldrarna. Men när försörjningsförmågan brister finns det olika ekonomiska stöd att söka från samhället. Försäkringskassan kan informera om vilka de specifika förutsättningarna är för olika stöd, men det är även en fördel om du som samtalsledare kan lämna grundläggande information om detta.

Andra familjeekonomiska stöd

Andra familjeekonomiska stöd Andra familjeekonomiska stöd De familjeekonomiska stöden är viktiga för de flesta barnfamiljers ekonomi. Det finns tre typer av förmåner: generella bidrag som till exempel allmänna barnbidrag, försäkringar

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Välkommen till Försäkringskassan När du får barn kommer du troligen att ha mer kontakt med Försäkringskassan än du har haft förut. Det är vi som har hand om och

Läs mer

Underhållsstöd ANSER 2003:3

Underhållsstöd ANSER 2003:3 ANSER 2003:3 Underhållsstöd Ett urval kammarrättsdomar tiden november 2000 februari 2003 som gäller underhållsstöd och växelvis boende, sammanboende föräldrar och sammanboende barn-föräldrar Under beteckningen

Läs mer

Utredning ny LSS-ersättning

Utredning ny LSS-ersättning Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja vem som ska anordna den personliga assistansen. Brukaren kan, precis som den som beviljas

Läs mer

BESLUT. Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig

BESLUT. Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2007-01-15 Dnr 4752-2005 Sid 1 (8) Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var

Läs mer

Vägledning 2016:1 Version 1. Underhållsbidrag till barn

Vägledning 2016:1 Version 1. Underhållsbidrag till barn Underhållsbidrag till barn En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 april 2015 Ö 2964-14 KLAGANDE Skatteverket Ombud: Verksjuristen Camilla Larsson Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART DS SAKEN Utmätning

Läs mer

Innehåll. Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5. Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson

Innehåll. Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5. Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson Innehåll Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5 Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson Bilaga 3: Rektor i enskilda skolor... 113 Curt Riberdahl och Lars Meyer Bilaga 4: Överklagande

Läs mer

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 21 maj 2015 Annika Strandhäll Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översändes denna promemoria.

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översändes denna promemoria. PM 2003 RVII (Dnr 329-2346/2003) Jämkning av avgift för färdiglagad mat m.m. inom äldre- och handikappomsorgen Remiss från socialdepartementet Remisstid 3 oktober 2003, förlängt till 8 oktober 2003 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 1998:319 Utkom från trycket den 12 juni 1998 utfärdad den 28 maj 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 (7) Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 Sammanfattning I korthet kan man säga att praxis för närvarande innebär att kommunerna när

Läs mer

Föräldrars och styvföräldrars underhållsskyldighet - en komparativ studie

Föräldrars och styvföräldrars underhållsskyldighet - en komparativ studie JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Linda Jönsjö Föräldrars och styvföräldrars underhållsskyldighet - en komparativ studie Examensarbete 20 poäng Eva Ryrstedt Familjerätt Vårterminen 2002 Innehåll

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2011:328 Utkom från trycket den 12 april 2011 utfärdad den 31 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn För ensamkommande barn som kommer till Sverige ska en god man förordnas av överförmyndaren. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:136

Regeringens proposition 2014/15:136 Regeringens proposition 2014/15:136 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Prop. 2014/15:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström

Läs mer

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning 1 Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning Om du har problem med pengar, kan den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen hjälpa dig. Du kanske har problem med att betala dina räkningar,

Läs mer

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Lagrådsremiss Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 december 2003 Lars Engqvist

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2009 T 4825-07 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist JP MOTPART Motor Union Assuransfirma

Läs mer

AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHETER U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T BILAGA Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 2014/332 2015/317 2015-01-01 2016-01-01 Kf 2014-12-15 138 Kf 2016-02-08 5 AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden % ISSN 1653-994X Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd VÄGLEDNING 2001:9 1 (18) Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets

Läs mer

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)

Läs mer

Anspråket. Utredningen. Skatteverket har i ett yttrande hit med bifogade handlingar, avstyrkt bifall till AE:s anspråk.

Anspråket. Utredningen. Skatteverket har i ett yttrande hit med bifogade handlingar, avstyrkt bifall till AE:s anspråk. Ersättning av staten för ideell skada med 100 000 kr på grund av överträdelse av 2 kap. 7 andra stycket regeringsformen Beslutsdatum2015-11-13 Diarienummer6971-14-40 Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 Målnummer: 4659-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-20 Rubrik: Lagrum: En person som är anställd som personlig assistent åt sin

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; utfärdad den 26 september 2013. SFS 2013:747 Utkom från trycket den 8 oktober 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(10) Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1 Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel, d.v.s. ett beslut som kan verkställas av KFM. Förutsättningen

Läs mer

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 45 Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 19

Läs mer

Tillämpningsregler. förskola, fritidshem, annan pedagogisk omsorg och betalning

Tillämpningsregler. förskola, fritidshem, annan pedagogisk omsorg och betalning Tillämpningsregler för förskola, fritidshem, annan pedagogisk omsorg och betalning Sida 2 av Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Dessa tillämpningsregler används för vägledning i att

Läs mer

Könsneutralt och delat barnbidrag i linje med barnets bästa?

Könsneutralt och delat barnbidrag i linje med barnets bästa? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sofia Fritzdorf Könsneutralt och delat barnbidrag i linje med barnets bästa? Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Familjerätt Ht

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2354-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Uppdaterad 2006-11-14 Här finns en övergripande information om vad som gäller vid beräkning av underhållsbidrag till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 15 mars 2011 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Elisabeth Nygren Malmströms Advokatbyrå Box 175 551 13 Jönköping

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) Målnummer: T3602-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2000-11-07 Rubrik: Borgensförbindelse för en konsumentfordran preskriberas tre år

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) Målnummer: Ö1541-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-04-19 Rubrik: Lagrum: Fråga om beräkningsmetod för utmätningsskyddet beträffande

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se.

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se. Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se. Du kan också ringa till oss på telefon

Läs mer

RÅ 2009 ref. 76 Lagen.nu

RÅ 2009 ref. 76 Lagen.nu Sida 1 av 5 RÅ 2009 ref. 76 Fråga om skydd för sjukpenninggrundande inkomst enligt den s.k. tremånadersregeln. S.E. var anställd hos Bengtsfors kommun under perioden den 24 juli 2002 - den 30 juni 2004.

Läs mer

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17 1 Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER Antagna av KF 2004-01-19 Uppdaterade 2012-12-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 4912-14 KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora MOTPART MP SAKEN Anordnande av

Läs mer

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt.

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. HFD 2014 ref 4 Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. Lagrum: 7 och 8 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:27

Regeringens proposition 2008/09:27 Regeringens proposition 2008/09:27 Ökade möjligheter till andrahandsuthyrning Prop. 2008/09:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 september 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112) Målnummer: Ö2656-13 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-12-27 Rubrik: Vid en intresseavvägning i fråga om vilken utmätningsbar egendom

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:192

Regeringens proposition 2009/10:192 Regeringens proposition 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Prop. 2009/10:192 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 april 2010

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 oktober 2008 B 1467-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat S-EO SAKEN

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:78

Regeringens proposition 2003/04:78 Regeringens proposition 2003/04:78 Prövningstillstånd för riksåklagaren i hovrätt och i Högsta domstolen Prop. 2003/04:78 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 4 mars 2004

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Socialtjänstförordning; utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:937 Utkom från trycket den 7 december 2001 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Social- och omsorgskontoret. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning GÄLLER FRÅN FEBRUARI 2016 Social- och omsorgskontoret i Södertälje kommun ger stöd, omsorg och personlig omvårdnad till

Läs mer

Regeringsuppdrag angående föräldrars möjligheter att använda föräldrapenningen

Regeringsuppdrag angående föräldrars möjligheter att använda föräldrapenningen 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag angående föräldrars möjligheter att använda föräldrapenningen Försäkringskassan har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att införa regler

Läs mer

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA Traditionell Pensionsförsäkring Allmänna försäkringsvillkor för premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd Innehållsförteckning Sidan 1. Försäkringsavtalet... 3 2. Så

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB

Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB Sida 1(5) Dnr xx-xx 2003-03-31 Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB YTTRANDE XX AB borde ha redovisat en fordran på Socialstyrelsen

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Försäkringsvillkor för TGL-FO

Försäkringsvillkor för TGL-FO Försäkringsvillkor för TGL-FO Fortsättningsförsäkring i KPA Livförsäkring AB (publ). Gäller från och med 1 januari 2015 2 Innehåll Försäkringsvillkor Försäkringsavtalets giltighet, premier m.m. Sidan 1

Läs mer

DOM 2010-09-30 Stockholm

DOM 2010-09-30 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 6 Rotel 0605 DOM 2010-09-30 Stockholm Mål nr T 9430-09 ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN Stockholms tingsrätts dom 2009-11-03, i mål nr T 15410-07, T 10702-07, T 10671-07 och T 10670-07,

Läs mer

Lagrådsremiss. Ledighet med vårdnadsbidrag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ledighet med vårdnadsbidrag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ledighet med vårdnadsbidrag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 april 2008 Sven Otto Littorin Karin Renman (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner Sjuklöneförmåner Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Riktlinjer för medföljare vid semesterresa

Riktlinjer för medföljare vid semesterresa 1 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna av KS april 2000, reviderade av KF xxx 2016 stockholm.se 2 (12) 3 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna i KS april 2000, reviderade

Läs mer

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om kommunala tjänsteinnehavare, upphävande av 26 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal samt ändring av 35 i statstjänstemannalagen

Läs mer

Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer

Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer Hjälp till självhjälp för ensamföräldrafamiljer Ensamföräldrar är otvivelaktigt en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, där det finns för nästan hela gruppen finns en social eller en ekonomisk

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 3 maj 2016 KLAGANDE AA Advokatfirman S.J.P. Haglund AB Box 74 521 02 Falköping MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring

Tjänstegrupplivförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring Enligt kollektivavtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Förhandlings- och samverkansrådet PTK Gäller från och med den 1 januari 2015 Försäkringsvillkor Gruppförsäkring Folksam

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83) Målnummer: Ö803-02 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2002-12-27 Rubrik: Lagrum: En fordran på TV-avgift har ansetts tillkomma det allmänna

Läs mer

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2016-04-20 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727

Läs mer

Anmälan om tillsyn angående merkostnader i samband med praktik för sjuksköterskestuderande vid Högskolan i Gävle

Anmälan om tillsyn angående merkostnader i samband med praktik för sjuksköterskestuderande vid Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävle Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Anmälan om tillsyn angående merkostnader i samband med praktik för sjuksköterskestuderande vid Högskolan i Gävle Anmälan Gefle Studentkår

Läs mer

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden PARBOENDE, RUTIN Ansvarig Förvaltningschef Utfärdare Anna Fremner Berörd verksamhet Vård och Omsorg ID-nummer 000000 Typ av dokument Rutin Ämne Rutin, parboende Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

2008-05-15 A/2008/969/ARM

2008-05-15 A/2008/969/ARM 2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Justitiedepartementets dnr JU2016/01307/L7. I utkastet till lagrådsremiss

Läs mer

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden.

Datum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2002-05-24 Dnr 809-2000 Sid 1 (5) Fråga om socialnämndens skyldighet att samråda med vårdnadshavaren i frågor som rör ett barn som vårdas enligt LVU I en

Läs mer

Senast uppdaterad: 2016-06-08. Tillämpningsregler. Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Senast uppdaterad: 2016-06-08. Tillämpningsregler. Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Senast uppdaterad: 2016-06-08 Tillämpningsregler Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Innehåll Verksamhetsformer... 3 Förskoleverksamhet... 3 Allmän förskola... 3 Fritidshem... 3 Omsorg på obekväm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2006 Ö 3733-05 KLAGANDE BÅE Ombud: Jur kand OL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE

Läs mer

Nytt om lagen för personförsäkring och sparande 2013-07-01

Nytt om lagen för personförsäkring och sparande 2013-07-01 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande 2013-07-01 Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Riktlinjer egenavgift för barn och vuxna som är placerade utanför hemmet SN-2011/152

Riktlinjer egenavgift för barn och vuxna som är placerade utanför hemmet SN-2011/152 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Rolf Samuelsson (MP) 2011-06-10 ordförande Socialnämnden Riktlinjer egenavgift för barn och vuxna som är placerade utanför hemmet SN-2011/152 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

Grunder för uttag av avgifter inom äldre- och handikappomsorg

Grunder för uttag av avgifter inom äldre- och handikappomsorg www.hassleholm.se S Grunder för uttag av avgifter inom äldre- och handikappomsorg Avgifter och taxor Se bilaga Diarienummer: 2016/201 730 Fastställt den: 2016-05-09 71 Fastställt av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

Sjukförsäkring. Extra inkomst vid sjukskrivning. Även för din partner!

Sjukförsäkring. Extra inkomst vid sjukskrivning. Även för din partner! Även för din partner! Du kan medförsäkra din registrerade partner, make/maka eller sambo till samma erbjudande. Sjukförsäkring Extra inkomst vid sjukskrivning Vid långvarig sjukdom kan din ekonomi påverkas

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer