Framtidens arbetsmarknad. Arbetskraftsprognos för Västernorrlands län fram till år 2015

Transkript

1 Framtidens arbetsmarknad Arbetskraftsprognos för Västernorrlands län fram till år 2015

2 Rapporten ingår i Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie ISSN X Rapportnummer: 2006:2 Tryck: Ågrens Tryckeri AB, Örnsköldsvik 2006

3 Förord Som ett kunskapsunderlag för det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för Vision Västernorrland 2010, och särskilt för regionala arbetsmarknadsoch utbildningsinsatser, har länsstyrelsen i samarbete med länsarbetsnämnden utarbetat en arbetskraftsprognos för Västernorrlands län för perioden fram till år Prognosen syftar till att underlätta för företag och förvaltningar i länet att planera rekrytering och utbildningsanordnare att inrikta och dimensionera utbildningsinsatser, samt att informera unga som står inför utbildningsval om framtida efterfrågan och utbud på arbetskraft inom olika branscher och yrken. Ambitionen är att regelbundet göra arbetskraftsprognoser. Föreliggande prognos är den andra i ordningen. Den första färdigställdes år Resultaten tyder på att vi är på väg in i en arbetskraftsbrist inom flera branscher och totalt i länet. Under perioden fram till år 2015 kommer cirka personer att pensioneras och det totala underskottet på arbetskraft att uppgå till personer, vilket motsvarar 10 procent av de idag sysselsatta. En del av bristen är temporär, kopplad till infrastruktursatsningar, men huvuddelen är långsiktig. De branscher som drabbas hårdast av pensionsavgångar är offentlig förvaltning, utbildning, transport, samt jord- och skogsbruk. Tidigare års brist på arbeten kommer sålunda att övergå i en brist på arbetskraft. Den nya situationen ger intressanta valmöjligheter och ökad framtidstro för oss som bor i länet. Den stärker också länets attraktivitet. Vi har sedan tidigare goda miljöer för boende och fritid, och nu får vi fler jobb att välja på. Analysstrateg Hans Wiklund vid länsstyrelsens ledningskansli har samordnat arbetet. Det statistiska materialet har sammanställts av Erica Gelis och Gunnar Holmgren, utredare vid länsarbetsnämnden respektive länsstyrelsen. Det är vår förhoppning att prognosen lägger grunden till insatser som effektivt möter behov på framtidens arbetsmarknad i länet. Härnösand i januari 2006 Gerhard Larsson Landshövding Ordförande länsarbetsnämndens styrelse Gunnar Fors Länsarbetsdirektör 3

4 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE METOD OCH MATERIAL DISPOSITION ARBETSMARKNADEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN NÄRINGSSTRUKTUR SYSSELSÄTTNING BEFOLKNINGSSTRUKTUR FLYTTSTRÖMMAR TILLTRÄDEN OCH AVGÅNGAR PÅ ARBETSMARKNADEN I LÄNET UTBILDNINGSSITUATIONEN I LÄNET UTBILDNINGSNIVÅN UTBILDNINGSINRIKTNINGAR EFTERFRÅGAN OCH UTBUD PÅ ARBETSKRAFT INOM BRANSCHER OCH YRKEN VÅRD OCH OMSORG UTBILDNINGSVÄSENDET OFFENTLIG FÖRVALTNING HANDEL TRANSPORTNÄRINGEN ÖVRIGA TJÄNSTER FINANS OCH UPPDRAGSVERKSAMHET TILLVERKNINGSINDUSTRIN BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET JORD- OCH SKOGSBRUKET DEN OUTNYTTJADE POTENTIALEN ARBETSLÖSA SJUKSKRIVNA OCH PERSONER MED SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING INFLYTTADE SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

5 1. Bakgrund och syfte Arbetskraftsförsörjningen är en central fråga för tillväxt och välfärd i Västernorrland. Enligt långtidsutredningens prognos för välfärdens finansiering fram till år 2020 står Sverige inför en utmaning i form av en åldrande befolkning i kombination med växande anspråk på vård, omsorg och utbildning. För att finansiera den välfärd som efterfrågas krävs ekonomisk tillväxt genom ökad sysselsättning. 1 Nationella arbetsmarknadsprognoser tyder på att det kommer att uppstå arbetskraftsbrist. De indikerar vidare på att det finns stora regionala skillnader, till följd av olikheter i bland annat befolkningens åldersstruktur och näringslivets sammansättning. 2 Samtidigt talas det om att den goda konjunkturen omsätts i få nya arbetstillfällen. För att ge en detaljerad bild av de förhållanden som råder i Västernorrlands län utarbetade länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och regionala kompetensrådet år 2002 en prognos över utbud och efterfrågan på arbetskraft inom olika branscher och yrken för perioden fram till år Föreliggande prognos är en uppdatering, baserad på senast tillgänglig statistik, av den ursprungliga prognosen. Syftet med prognosen är att tillhandahålla ett kunskapsunderlag som underlättar för företag och förvaltningar att planera rekrytering och utbildningsanordnare att inrikta och dimensionera utbildningsinsatser, samt att informera unga som står inför utbildningsval om framtida efterfrågan och utbud på arbetskraft inom olika branscher och yrken. 1 Statens offentliga utredningar (2004:19) Långtidsutredningen 2003/2004, Stockholm: Elanders Gotab. 2 När det gäller arbetsmarknad har Statistiska centralbyrån sedan 1960-talet gjort långsiktiga prognoser. Arbetsmarknadsstyrelsen gör dels långsiktiga prognoser över arbetskraftsutbudet, dels kortsiktiga prognoser över utbud och efterfrågan på arbetskraft inom branscher och yrken. Se till exempel Arbetsmarknadsstyrelsen 2004, Arbetskraftsutbudet i Sverige: Utblick mot 2030, rapport 2004:3, Statistiska centralbyrån Arbetskraftsprognos 2002, Information om utbildning och arbetsmarknad, rapport 2002:1. 5

6 1.1 Metod och material Arbetskraftsprognosen bygger på ett låt gå scenario. Den presenterar den framtida arbetsmarknaden som en framskrivning av dagens situation utan ändringar under prognosperioden, bland annat med dagens befolkningsutveckling och utbildningsinriktning. Av detta följer att den situation som råder vid prognosens basår är avgörande för resultatet. Valet av 2003 som basår följer av att det är det år för vilket den senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) på regional nivå finns tillgänglig. Materialet har inhämtats från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetsmarknads-, befolknings- och utbildningsstatistik, Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsmarknadsstatistik samt från olika rapporter om arbetsmarknaden i Sverige. Där utöver har parterna på arbetsmarknaden i länet ombetts lämna synpunkter på respektive bransch och en enkät har skickats till 35 av länets största företag. Kalkyler av utbud och efterfrågan på arbetskraft bygger på en modell utarbetad av Arbetsmarknadsstyrelsen i samarbete med länsarbetsnämnderna. Efterfrågan på arbetskraft består av tre delar: åldersavgångar, förändringar av efterfrågan över tid inom olika branscher och yrken, samt övriga avgångar framförallt yrkesbyten. Beräkningen av åldersavgångar är baserad på sysselsatt dagbefolkning, det vill säga på antalet förvärvsarbetande på länets arbetsplatser. Med SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) som grund har normala åldersavgångar beräknats, varefter det har korrigerats för att en del personer lämnar arbetsmarknaden före 65 års ålder. Därefter har åldersavgångarna summerats med den väntade förändringen av antalet anställda som följer av andra orsaker än ålder inom respektive bransch och yrke. Arbetskraftsbehovet för Botnia- och Ådalsbanan har beräknats inom ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden samt Härnösands, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommun. Med järnvägsplaner som utgångspunkt har det uppskattats hur mycket arbetskraft som går åt för att genomföra planerade investeringar. I beräkningarna ingår endast arbeten direkt kopplade till järnväg. Utbudet på arbetskraft baseras på hur många det är från länet som påbörjar en utbildning mot ett visst yrke varefter det med stöd av en SCB-schablon har korrigerats för hur många som kommer att arbeta i yrket efter avslutad 6

7 utbildning. Hur många som blir kvar i eller flyttar tillbaka till länet efter avslutad utbildning bygger på SCB:s utbildningsregister. Det har antagits att den arbetssökande har en relevant utbildning för den bransch denne söker arbete inom. Till skillnad mot 2002 års prognos har också inflyttningen inom olika yrken beräknats utifrån SCB-statistik för år En bild av den framtida situationen på arbetsmarknaden skapas genom att efterfrågan ställs mot utbudet på arbetskraft inom respektive bransch och yrke. 1.2 Disposition Kapitel 2 ger en översiktlig beskrivning av arbetsmarknaden i Västernorrland i termer av näringsstruktur, sysselsättning samt befolkningsstruktur och flyttströmmar. Kapitel 3 redovisar antalet tillträdande och pensionsavgångar inom olika branscher. Kapitel 4 presenterar utbildningssituationen i länet. Kapitel 5 redogör för efterfrågan och utbud på arbetskraft inom olika branscher och yrken. Kapitel 6 diskuterar potentialer att öka utbudet på arbetskraft. I kapitel 7 sammanfattas resultaten och slutsatser dras. 7

8 2. Arbetsmarknaden i Västernorrlands län I detta kapitel beskrivs näringsstruktur, sysselsättning samt befolkningsstruktur och flyttströmmar i länet. 2.1 Näringsstruktur Länets näringsstruktur domineras av den privata sektorn som sysselsätter ungefär 62 procent av länets anställda. Motsvarande andel för riket är 69 procent. Tjänstesektorn utgör den största delen och år 2003 sysselsatte den 36 procent av länets anställda. Tillverkningsindustrin sysselsatte 17 procent. Västernorrland är ett av de sex län som har tillverkningsindustrin störst andel sysselsatta inom offentlig sektor. Figur 1: Näringsstruktur, tillverkningsandel av antal sysselsatta år 2003 Jord- Jord- och och skogsbruk, fiske fiske Tillverkning och utvinning Energi, vattenförs. avfall Byggverksamhet Handel och kommunikationer Finans och och företagstj. Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tj. tj. Offentlig förvaltning mm Ej Ej specificerad verksamhet 2.2 Sysselsättning Andel förvärvsarbetande, procent Västernorrland Riket Till följd av den ekonomiska krisen under början av 1990-talet minskade antalet sysselsatta i länet mellan år 1990 och 2000 från cirka till , varefter antalet konjunkturellt svängt kring den senare nivån. År 2003 var antalet sysselsatta, enligt SCB:s registerbaserade sysselsättningsstatistik 8

9 (RAMS) 3, personer. Eftersom RAMS på länsnivå släpar efter tidsmässigt finns inga uppgifter efter år Men enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) 4 uppgick antalet sysselsatta år 2004 till ungefär personer. Figur 2: Sysselsättningsutvecklingen år 1990 till SCB, AKU SCB, RAMS 2.3 Befolkningsstruktur Länets befolkning minskade kraftigt under och 1990-talet. Den negativa utveckling har dock bromsats upp sedan början av 2000-talet och år 2004 ökade befolkningen med 90 personer till personer. En befolkningsprognos som endast tar hänsyn till antalet födda och döda och som bygger på det regionala analys- och prognossystemet (raps) visar att befolkningen i länet sannolikt kommer att minska för att år 2015 vara nere på omkring personer. En viktig förklaring till detta är länets åldersstruktur med många äldre. Det skall dock noteras att befolkningsutvecklingen också påverkas av flyttrörelser. 3 RAMS är baserad på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och är en årlig totalundersökning. 4 AKU är en urvalsundersökning som görs via telefonintervjuer varför materialet bör tolkas med viss försiktighet. 9

10 Figur 3: Befolkningsutveckling fram till år 2015, index 2004= Index = Totalt år Diagrammet ovan visar befolkningsutvecklingen i länet respektive för antalet personer 20 till 64 år där startår för index 5 är år Att andelen i yrkesverksam ålder, 20 till 64 år, minskar är oroande eftersom det medför en ökad försörjningsbörda. Äldrekvoten, antalet personer 65 år och äldre i förhållande till antalet i åldrarna 20 till 64 år, kommer att öka från nuvarande 36 till 44 fram till år Dessa demografiska beräkningar utgår från den befolkning som fanns i länet den 31 december 2004 samt att det inte sker någon in- eller utflyttning. De två senaste åren har länet uppvisat ett positivt flyttningsnetto för personer i arbetsför ålder. Om denna utveckling består kan befolkningsutvecklingen bli mer positiv än vad prognosen ovan antyder. 2.4 Flyttströmmar Länets befolkning har under lång tid minskat. Åren 1997 till 2001 uppgick flyttningsnettot till i genomsnitt personer per år. Därefter har den negativa utvecklingen bromsats upp för att under åren 2002 till 2004 ha vänts till ett positivt flyttningsnetto. Detta är ett resultat av att det utrikes flyttnings- 5 En enhet i indexet motsvarar en procentenhet. 10

11 överskottet har ökat samtidigt som flyttningsunderskottet gentemot övriga län har minskat. Figur 4: Flyttströmmar år 1990 till inflyttning inflyttning utflyttning utflyttning nettoflyttning nettoflyttning Tillträden och avgångar på arbetsmarknaden i länet Medelåldern i länet stiger kontinuerligt och sedan år 1998 är det fler personer årligen som går i pension än unga som inträder på arbetsmarknaden. Antalet avgångar kommer att stiga kontinuerligt fram till år 2010, varefter det sker en avtrappning. Mellan åren 2004 och 2015 kommer omkring eller 33 procent av länets cirka sysselsatta att gå i pension. Det innebär att det behövs i genomsnitt nytillskott på arbetsmarknaden per år om alla åldersavgångar skall ersättas. 11

12 Skillnaden mellan antalet tillträdande och avgående är inte konstant under perioden fram till år 2015 utan ökar successivt. År 2004 var skillnaden drygt 300 personer. År 2015 kommer den att vara närmare 650 personer. Detta givet att flyttningsströmmar inte tas med i beräkningarna. Totalt beräknas drygt nytillträdande att komma ut på arbetsmarknaden. Inkluderas flyttmönster för den arbetsföra befolkningen i länet, utifrån de senaste fyra åren, sjunker antalet nytillträdande till drygt personer under åren 2004 till 2015, vilket kan jämföras med de pensionsavgångarna nämnda ovan. Som tidigare nämnts har länet de två senaste åren uppvisat ett positivt flyttningsnetto för personer i arbetsför ålder. Utgör detta ett trendbrott kan situationen på arbetsmarknaden bli bättre än vad diagrammet nedan visar. Figur 5: Tillträdande och avgående per år fram till år Antal personer Åldersavgångar Tillträdande utan flyttning Tillträdande med flyttning Diagrammet på omstående sida visar avgångarna inom olika branscher (och delar av branscher). Den största andelen åldersavgångar återfinns inom gymnasieskolan. Det sker även stora avgångar inom utbildning (i övrigt), offentlig förvaltning, vård och omsorg, bygg- och anläggningsverksamhet samt jordoch skogsbruk. Minst kommer pensionsavgångarna att vara inom hotell och restaurang. 12

13 Figur 6: Åldersavgångar fram till år 2015 som andel av sysselsatta i respektive bransch Jord- och skogsbruk Tillverkningsindustri El, El, gas gas värme, avfall Byggnadsverksamhet Handel Hotell o o restaurang Transport Post o o tele Finansiell verksamhet Uppdragsverksamhet Övriga tjänster Forskning Universitet o o högskola Gymnasieskolan Grundskolan Övriga utbildningar Förskolor Hälso- o o sjukvård Social omsorg Offentlig förvaltning Procent 13

14 4. Utbildningssituationen i länet I avsnittet som följer redovisas utbildningsnivån bland länets befolkning samt utbildningsinriktningar bland dagens studerande. 4.1 Utbildningsnivån Nivån i länet är något lägre än rikssnittet. Bland länets befolkning 16 till 64 år har 56 procent gymnasial utbildning och 29 procent någon form av högskoleutbildning. Jämfört med rikssnittet har länet fler personer med enbart gymnasieutbildning men färre med högskoleutbildning. Figur 7: Utbildningsnivån år 2004 Procent Förgymnasial Gymnasial högst 2 år Gymnasial mer än 2 år Västernorrland Eftergymnasial mindre än 3 år Riket Eftergymnasial minst 3 år 4.2 Utbildningsinriktningar Utbildningsinriktningen säger inte vilken bransch eller vilket yrke den studerande kommer att arbeta inom efter utbildningen, men den ger en god bild av förutsättningarna för att rekrytera nyutbildade till branscher och yrken. 14

15 Gymnasieskolan Det är en stor andel av gymnasieeleverna i Västernorrland som väljer inriktningarna samhällsvetenskap eller naturvetenskap. Det är betydligt färre som väljer omvårdnad, industri, bygg eller barn och fritid. År 2004 var andelen som slutför gymnasieskolan inom fyra år 74 procent i länet, vilket är i paritet med riket. Både i länet och riket är andelen som fullföljer större bland inrikes födda än utrikes födda och bland kvinnor än män. Figur 8: Val av programinriktning på gymnasieskolan år 2003 Teknik Samh Samhällsvetenskap Specialutformade Räddning Rädding Omvårdnad Naturvetenskap Naturbruk Media Livsmedel Industri Introkurs f ör för invandrare Individuella Hotell- Hotell och och restaurang Hantverk Handels Handels - och och adm Fordon Estetiska Energi El El Bygg Barn- Barn och och fritid fitid Procent av samtliga 15

16 Högskola och universitet Västernorrland ligger över rikssnittet när det gäller övergångsfrekvensen från gymnasieskola till högskola och universitet. Närmare 49 procent av dem som avslutade sina gymnasiestudier år 2001 hade år 2003 påbörjat högre studier. Motsvarande andel för riket var 46 procent. Av de drygt studenter från Västernorrland som började på högskola eller universitet läsåret 2002/2003 valde nästan hälften att studera vid Mittuniversitet. En stor andel av västernorrlänningarna väljer juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningar. Allt färre studenter från Västernorrland väljer tekniska högskoleutbildningar, där har andelen sjunkit kraftigt under 2000-talet. Andelen som väljer att studera vård och omsorg samt undervisning är låg, även om den har ökat. 16

17 Figur 9: Utbildningsinriktningar för studenter från Västernorrland som påbörjat högre utbildning i Sverige år 2003 Vård Vård och och omsorg Undervisning Teknik Naturvetenskap Juridik,samhällsvetenskap Humaniora och och teologi Medicin Medicin och och odontologi Övrigt område Procent av samtliga 5. Efterfrågan och utbud på arbetskraft inom branscher och yrken 5.1 Vård och omsorg Antalet anställda inom vård och omsorg (exklusive barnomsorg) har ökat med 8 procent mellan åren 1998 och År 2003 arbetade närmare personer inom området. En minskning av antalet anställda har dock förekommit 17

18 inom sjukvården medan en ökning skett inom äldre- och handikappomsorgen. Av de sysselsatta bedöms ungefär 34 procent gå i pension under perioden år 2004 till Det ger ett genomsnitt på drygt 550 personer per år. Sjukfrånvaron har ökat kraftigt inom branschen jämfört med andra delar på arbetsmarknaden. Fortsätter denna utveckling kommer anställningsbehoven att öka ytterligare. Till detta kommer sannolikt ökade behov på grund av en åldrande befolkning med större vårdbehov. Att landstingets ekonomiska förutsättningar har varit svaga de senaste åren avspeglas dock i en försvagad efterfrågan på arbetskraft. I diagrammet rangordnas de 10 största yrkena inom området samt det sammanlagda antalet åldersavgångar under kommande femårsperioder. Figur 10: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom vård och omsorg Undersköterskor Sjuksköterskor Skötare, vårdare Läkare Sekreterare, läkarsekreterare Tandsköterskor Biomedicinska analytiker Socialsekreterare, kuratorer Tandläkare Sjukgymnaster

19 Undersköterskor och vårdbiträden Den största gruppen inom vård och omsorg är undersköterskor och vårdbiträden. Antalet avgångar i denna grupp kommer att öka successivt fram till år Totalt kommer ungefär undersköterskor att pensioneras under perioden, vilket motsvarar cirka 39 procent av de som var sysselsatta år Alla undersköterskor kommer dock sannolikt inte att ersättas med motsvarande kompetens, utan med högre kompetens, exempelvis sjuksköterskor. Den totala efterfrågan av undersköterskor beräknas vara 75 personer per år medan utbudet beräknas bli i genomsnitt 60 personer per år. Figur 11: Utbud och efterfrågan på undersköterskor Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 19

20 Sjuksköterskor Det arbetade år 2003 ungefär sjuksköterskor inom kommun och landsting i länet. Av dessa kommer ungefär personer, eller drygt 40 procent, att pensioneras under åren 2003 till Fram till år 2015 bedöms utbudet av sjuksköterskor vara i genomsnitt 85 personer per år medan behovet bedöms vara i genomsnitt 100 personer per år. Men även om det inte ser ut att bli någon större brist på sjuksköterskor är det viktigt att komma ihåg att utbud och efterfrågan skiljer sig mycket mellan de olika specialistinriktningar som finns inom yrket. Figur 12: Utbud och efterfrågan på sjuksköterskor Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 20

21 Läkare Åldersavgångarna inom läkaryrket ligger i genomsnitt på 20 personer per år fram till år 2015, eller totalt drygt 250 personer. Av de idag ungefär 575 sysselsatta läkarna i länet kommer 46 procent att gå i pension under åren 2003 till Det är få västernorrlänningar som väljer att utbilda sig till läkare och det är i genomsnitt 4 av dessa som väljer att bosätta sig i länet efter avslutad utbildning varje år. Det totala utbudet på läkare, till följd av inflyttning från andra län och länder, bedöms dock bli i genomsnitt 14 personer per år. Figur 13: Utbud och efterfrågan på läkare Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 21

22 Tandläkare Estimeringen av efterfrågan på tandläkare innefattar både den offentliga och den privata sektorn. Efterfrågan på tandläkare kommer att öka successivt under perioden år 2003 till Ungefär 50 procent av de närmare 170 som var sysselsatta år 2003 kommer att pensioneras. Arbetsmarknadens totala behov av tandläkare beräknas vara i genomsnitt 6 personer per år under perioden. Det är få personer från länet som utbildar sig till tandläkare, i genomsnitt 2 personer per år. Av dessa beräknas 1 återvända till länet efter avslutad utbildning. Figur 14: Utbud och efterfrågan på tandläkare Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 22

23 Biomedicinska analytiker Det finns idag drygt 240 sysselsatta biomedicinska analytiker i länet. Av dem kommer ungefär 45 procent att gå i pension under perioden år 2003 till Det finns ingen utbildning i länet och få av dem som utbildas väljer att arbeta i regionen efter avslutad utbildning. I genomsnitt beräknas endast 1 av de examinerade per år att återvända till länet efter avslutad utbildning. Behovet ligger på drygt 9 personer per år. Figur 15: Utbud och efterfrågan på biomedicinska analytiker Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket Sjukgymnaster och arbetsterapeuter Inom båda dessa yrken kommer 27 procent av de idag ungefär 500 sysselsatta att gå i pension under perioden år 2003 till 2015 samtidigt som förhållandevis många väljer att utbilda sig till dessa yrken. När det gäller sjukgymnaster beräknas ungefär 3 examinerade per år att bosätta sig i länet efter avslutad utbildning. Marknadens totala behov av sjukgymnaster är drygt 6 personer per år. Rekryteringsläget för arbetsterapeuter ser något bättre ut. De i genomsnitt 5 examinerade per år som väljer att bosätta sig i regionen motsvarar precis behovet. 23

24 Figur 16: Utbud och efterfrågan på sjukgymnaster Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket Figur 17: Utbud och efterfrågan på arbetsterapeuter Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 24

25 Receptarier Ungefär 60 procent av de 110 sysselsatta receptarierna i länet kommer att gå i pension under åren 2003 till Det är få västernorrlänningar som väljer att utbilda sig i yrket och ännu färre som väljer att arbeta i regionen efter avslutad utbildning. Det genomsnittliga utbudet på receptarier är 4 per år medan behovet är i genomsnitt 6 per år. Figur 18: Utbud och efterfrågan på receptarier Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 25

26 5.2 Utbildningsväsendet År 2003 sysselsattes drygt personer inom utbildningsväsendet. Antalet anställda inom utbildningsväsendet har främst till följd av en förändrad näringsgrensindelning i statistiken ökat med personer mellan åren 1998 och Det är ungefär 40 procent av de idag sysselsatta som kommer att gå i pension under perioden år 2004 till För att ersätta åldersavgångarna behövs ett nytillskott av utbildade på närmare 400 personer per år. Diagrammet nedan rangordnar de 10 största yrkena inom utbildningsväsendet och redovisar det sammanlagda antalet åldersavgångar under kommande femårsperioder. Figur 19: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom utbildningsväsendet Grundskollärare Gymnasielärare allmäna- o yrkesämnen Förskollärare, fritidspedagoger Lärare estetiskt-praktiska ämnen Barnskötare Universitets- o högskolelärare Datatekniker Lokalvårdare Speciallärare Köks- o restaurangbiträden Eftersom näringsgrensindelningen (bransch) reviderades år 2002 finns det vissa förändringar som man här bör vara uppmärksam på vid användning av statistiken. En grupp har gått från barnomsorg under vård och omsorg till 80 utbildningsväsendet. Omkring personer inom förskolor som tidigare låg under vård och omsorg fördes till utbildning 26

27 Grundskollärare Den största gruppen inom utbildningsväsendet är grundskollärare. Under perioden kommer ungefär 37 procent av de idag drygt sysselsatta att lämna yrket, vilket motsvarar 75 personer per år. Det totala utbudet på arbetsmarknaden beräknas vara i genomsnitt knappt 70 personer per år. Sedan 2004 är det ett överskott på grundskollärare som ett resultat av bristande elevunderlag i de yngre grupperna. Grundskollärare kan därför tänkas gå över till förskola och gymnasium. På sikt kan det dock komma att bli brist på grundskollärare eftersom barnafödandet ökade under perioden år 2000 till 2005 samtidigt som pensionsavgångarna ökar. Figur 20: Utbud och efterfrågan på grundskollärare Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 27

28 Gymnasielärare Antalet elever bedöms öka fram till år 2008 för att därefter minska något under resten av den undersökta perioden. Utöver detta beräknas rekryteringsbehovet att öka kraftigt på grund av att ungefär 55 procent av de idag sysselsatta kommer att lämna yrket genom pensionering. Arbetsmarknaden bedöms efterfråga i genomsnitt 60 gymnasielärare per år under perioden år 2003 till 2015, medan endast ungefär 15 examinerade per år väljer att stanna i länet. Det kommer sålunda att bli brist på gymnasielärare. Men som tidigare nämnts finns ett överskott av grundskollärare som kan komma att arbeta som gymnasielärare. Figur 21: Utbud och efterfrågan på gymnasielärare Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket Förskollärare Förskollärarna är en relativt ung yrkesgrupp och avgångarna kommer inte att bli betydande förrän omkring år Av de sysselsatta år 2003 kommer 25 procent, eller drygt 500 personer, att gå i pension fram till år Marknadens totala behov ser dock lite annorlunda ut. Efterfrågan på förskollärare bedöms öka som en följd av större barnkullar. Den totala efterfrågan på arbetsmarknaden beräknas bli i genomsnitt ungefär 65 personer per år under åren 2003 till 2015, medan det examineras ungefär 40 per år. Den sammantagna bedömningen är sålunda att det kommer att uppstå brist på förskollärare. 28

29 Figur 22: Utbud och efterfrågan på förskollärare Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 29

30 Barnskötare Fram till år 2015 kommer ungefär 40 procent av de knappt 700 sysselsatta år 2003 inom yrket att gå i pension, vilket motsvarar 300 personer. Mycket talar för att barnskötarnas arbetsmarknad kommer att försämras i länet under perioden. Höjda utbildningskrav vid rekrytering medför sannolikt att förskollärare eller alternativt grundskollärare anställs i en högre utsträckning än barnskötare. Arbetsmarknaden kan dock komma att påverkas positivt av de större barnkullarna fram till och med år I dagsläget examineras ungefär 40 personer per år medan behovet under åren 2003 till 2015 är i genomsnitt 7 personer per år. Figur 23: Utbud och efterfrågan på barnskötare Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 30

31 5.3 Offentlig förvaltning Antalet anställda inom offentlig förvaltning (inklusive försvar och obligatorisk socialförsäkring) har minskat med 2,5 procent mellan åren 1998 och År 2003 arbetade personer inom området. Av dessa kommer personer, eller 41 procent, att gå i pension under åren 2004 till Det kommer således att uppstå ett stort rekryteringsbehov. De flesta avgångarna sker mellan åren 2006 och I diagrammet rangordnas de 10 största yrkena inom offentlig förvaltning samt det sammanlagda antalet åldersavgångar under kommande femårsperioder. Figur 24: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom offentlig förvaltning Administratörer Kontorister, assistenter Poliser Högre ämbetsmän Bokföring/redov.ass. Soc.försäkr.tjänstemän Sekreterare Socialsekreterare, kuratorer Brandmän Verksamhetschefer

32 5.4 Handel Sysselsättningen inom handeln har ökat med drygt 3 procent mellan åren 1998 och År 2003 var knappt personer anställda. Under åren 2004 till 2015 behöver branschen ett nytillskott på ungefär 270 personer per år eftersom cirka 28 procent av de sysselsatta beräknas gå i pension. Flest avgångar kommer att ske inom fackhandeln. Antalet yrkesbyten är stort inom branschen. Mycket tyder också på en ökad efterfrågan på arbetskraft, bland annat till följd av utbyggnaden av Birstaområdet i Sundsvall och planerade nyetableringar av detaljhandel i Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik. Detta innebär sammantaget att det behövs ett betydande nytillskott av arbetskraft för att upprätthålla nuvarande sysselsättningsnivå. I diagrammet visas ålderavgångar inom de 10 största yrkena inom handeln. Figur 25: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom handel Försäljare fackhandel Företagsförsäljare Försäljare dagligvaror Lagerassistenter Chef mindre företag Motorfordonsmek/rep. Kassörer, biljettförs. Kontorister, assistenter Bensinsstat.för. Bokförings/redov.ass

33 5.5 Transportnäringen Sysselsättningen inom transportbranschen ökade svagt mellan åren 1998 och År 2003 sysselsattes ungefär personer. Under perioden år 2004 till 2015 kommer i genomsnitt 145 personer per år att pensioneras i branschen. Totalt kommer drygt personer, motsvarande 40 procent av de sysselsatta, att pensioneras. Men efterfrågan på personal förväntas bli än större eftersom flera yrken inom näringen är så kallade genomgångsyrken. Uppskattningsvis krävs ett nytillskott på betydligt fler än vad antalet åldersavgångar anger för att upprätthålla nuvarande sysselsättningsnivå. Det är dock viktigt att komma ihåg att branschen är mycket konjunkturkänslig. Figur 26: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom transportnäringen Lastbils o långtradarchaufförer Bil o taxiförare Bussförare Transportassistenter Resebyråtjänstemän Lagerassistenter Flygvärdinnor Godshanterare, expressbud Kontorister, assistenter Lokförare

34 5.6 Övriga tjänster Det totala antalet anställda inom övriga tjänsteverksamheter (avser hotell och restaurang, rekreation, personlig service, post, tele m.m.) har minskat med 5 procent under åren 1998 till Antalet sysselsatta har minskat inom post och tele, varit stabilt inom hotell och restaurang och ökat inom rekreation, kultur och sport. År 2003 arbetade ungefär personer inom övriga tjänster, varav inom hotell och restaurang. Inom hela övrig tjänsteverksamhet kommer ungefär 29 procent att gå i pension under åren 2004 till Pensionsavgångarna inom hotell och restaurang blir närmare 15 procent och kommer att öka successivt under de kommande femårsperioderna. Störst blir avgångarna bland köks- och restaurangbiträden, som följt av kockar och kokerskor samt serveringspersonal, är det största yrket inom branschen. Figur 27: Avgångar i de 10 största yrkena inom hotell och restaurang Köks Köks. o o rest.bitr. Kockar, kokerskor Serveringspersonal Receptionister Bagare, konditorer Chef Chef mindre mindre företag företag Lokalvårdare Kafeföreståndare Kaféföreståndare Driftschefter Driftschefer Storhush.föreståndare

35 5.7 Finans och uppdragsverksamhet Sysselsättningen inom bank, försäkring och uppdragsverksamhet har ökat med 4 procent mellan åren 1998 och En markant ökning har skett av antalet anställda i försäkringsbolag. Antalet har ökat med 27 procent mellan åren 1998 och Inom finanssektorn och uppdragsverksamheten beräknas 29 procent av de sysselsatta år 2003 att gå i pension under åren 2004 till Det motsvarar i genomsnitt knappt 300 personer per år. Antalet avgångar kommer att bli störst inom uppdragsverksamhet. Det är framförallt systemerare och programmerare som pensioneras. Figur 28: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom uppdragsverksamhet Systemerare, programmerare Lokalvårdare Fastighetsskötare Datatekniker Kontorister Redovisningsek. Revisorer Företagsförsäljare Bygg.ingenjörer, tekniker Marknadsanalytiker

36 5.8 Tillverkningsindustrin Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin 7 har minskat med drygt 4 procent åren 1998 till Sysselsättningen har ökat inom verkstadsindustrin men minskat inom övrig industri. Inom papper och massa har sysselsättningen minskat med 8 procent och inom trävaruindustrin med 23 procent. Under år 2003 var personer i länet sysselsatta inom tillverkningsindustrin, varav inom verkstadsindustrin, inom papper och massa samt inom trävaruindustrin. Totalt kommer personer att gå i pension under perioden år 2004 till 2015, vilket motsvarar en andel på 32 procent. Det är svårt att bedöma den framtida sysselsättningsutvecklingen inom industrin. Ny teknik och rationaliseringar samt utvecklingen att i allt större utsträckning arbeta i produktionsteam påverkar efterfrågan i högre grad jämfört med andra sektorer. Figur 29: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom tillverkningsindustrin, fin nivå Verktygsmaskinop. Maskiningenjörer Montörer (el o tele) Maskinmek. Montörer övr. Lagerassistenter Företagsförsäljare Kontorister Fordonsmontörer Truckförare I tillverkningsindustrin ingår gruvor och mineralutvinning, livsmedel, teko, trävaru, papper och massa, grafisk, kemisk, gummi och plastvaror, jord och stenvaror, stål- och metallverk, metall, maskin, eloptik, transportmedel, samt övrig tillverkningsindustri. 36

37 Processoperatörer År 2003 var det knappt sysselsatta inom yrket 8, varav 26 procent beräknas gå i pension under åren 2003 till Inom processindustrin pågår en ständig rationalisering, varför sysselsättningen bedöms minska något under perioden. Det kommer dock att ske ersättningsrekryteringar för att möta pensionsavgångarna. I diagrammet tangerar kurvan för efterfrågan pensionskurvan. Det är idag för få som utbildas inom området för att täcka det framtida behovet. Processindustrin är mer intresserad av studenter som avslutat naturvetenskapliga programmet och tillviss del elprogrammet än industriprogrammet eftersom arbetet efterfrågar bra kunskaper i matematik, kemi och fysik. Dessa elever väljer dock i hög utsträckning att studera vidare vid högskolor och universitet. Figur 30: Utbud och efterfrågan på processoperatörer Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 8 Processoperatörer inom pappers- och massaindustri, kemisk basindustri samt stål- och metallverk. 37

38 Civilingenjörer Totalt finns ungefär civilingenjörer sysselsatta inom olika branscher i länet. Åldersavgångarna är relativt begränsade, totalt cirka 350 personer eller 25 per år under åren 2003 till Detta i kombination med ökande efterfrågan gör att det totala behovet ligger på närmare 40 personer per år. Det är många västernorrlänningar som väljer att utbilda sig till ingenjör, men det är få som bosätter sig i länet efter avslutad utbildning. Det totala utbudet av civilingenjörer beräknas bli ungefär 32 personer per år. Figur 31: Utbud och efterfrågan på civilingenjörer Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 38

39 Högskoleingenjörer I takt med att kompetensbehoven ökar och produktionen blir mer avancerad behövs det fler utbildade ingenjörer på mellannivå. Detta tillsammans med pensionsavgångarna inom yrket gör att det krävs i genomsnitt 75 högskoleingenjörer per år till industrin fram till år Även om många av dem som utbildar sig väljer att stanna i länet räcker ändå inte de nyexaminerade till för att möta efterfrågan. Utbudet av högskoleingenjörer beräknas bli ungefär 45 personer per år. Figur 32: Utbud och efterfrågan på högskoleingenjörer Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 39

40 5.9 Bygg- och anläggningsverksamhet I det här avsnittet analyseras först branschen exklusive de stora infrastrukturinvesteringarna som planeras i länet. Därefter följer ett stycke där det redogörs för det beräknade behovet av arbetskraft inklusive byggandet av Botnia- och Ådalsbanan. Antalet sysselsatta inom bygg- och anläggningsverksamhet har ökat något mellan åren 1998 och År 2003 arbetade personer i branschen. Utav dessa kommer 33 procent att gå i pension fram till år Det motsvarar totalt närmare personer eller i genomsnitt 200 personer per år. Figur 33: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom byggsektorn Bygg.träarbetare Installationselektriker VVS-montörer Målare Bygg.ingenjörer Anläggningsarb. Övr. byggarb. Anlägg.maskinförare Tunnplåtslagare Murare Bygg- och anläggningsarbetare År 2003 fanns ungefär bygg- och anläggningsarbetare (exklusive hantverkare) i länet. Utav dessa kommer 33 procent eller närmare 800 personer att gå i pension fram till år Den planerade expansionen inom detaljhandeln i kombination med ett ökat bostadsbyggande kommer sannolikt att öka efterfrågan på arbetskraft inom branschen de närmsta åren. 40

41 Efterfrågan på bygg- och anläggningsarbetare under perioden kommer att ligga på i genomsnitt 60 personer per år. Det beräknas examineras ungefär 50 personer per år. Av dessa bedöms 10 procent välja att bosätta sig i annat län efter avslutad utbildning. År 2003 påbörjade cirka 70 ungdomar studier inom byggprogrammet i länet, vilket är betydligt fler än tidigare år. Figur 34: Utbud och efterfrågan på bygg- och anläggningsarbetare (exklusive hantverkare) Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 41

42 Botnia- och Ådalsbaneprojekten Diagrammet nedan visar behovet av bygg- och anläggningsarbetare (exklusive hantverkare), inkluderat Botnia- och Ådalsbanan. Efterfrågan på personal kommer att vara som störst runt år 2006 då det behövs närmare personer. Figur 35: Utbud och efterfrågan på bygg- och anläggningsarbetare, Botniabanan och Ådalsbanan inräknade Åldersavgångar Utbud inom yrket Efterfrågan inom yrket Utbildade inom yrket 42

43 5.10 Jord- och skogsbruket Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket (inklusive fiske) har minskat med 9 procent mellan år 1998 och Jordbruket står för hela minskningen. Sysselsättningen inom skogsbruket har ökat något. År 2003 var drygt personer sysselsatta inom området varav inom skogsbruk och serviceföretag till skogsbruk. Medelåldern i branschen är hög, ungefär 900 personer eller 39 procent av de som var sysselsatta år 2003 kommer att gå i pension fram till år Det är idag få unga som är intresserade av branschen. I diagrammet visas hur många som pensioneras i jord- och skogsbruket de kommande femårsperioderna i länet. Figur 36: Åldersavgångar i de 10 största yrkena inom jord och skog Växtodlare, djuruppfödare Djuruppf. och djurskötare Skogsbrukare Maskin- o fordonsförare Odlare trädg.- o jordb.växter Lantmästare, skogsmästare Fiskare Trädgårdsanläggare Medhjälpare Övriga djuruppfödare

44 6. Den outnyttjade potentialen Det är sålunda angeläget att öka arbetskraftsutbudet. Det kan ske bland annat genom minskad arbetslöshet, genom minskad ohälsa och utslagning samt genom ökad inflyttning (invandring). 6.1 Arbetslösa De arbetslösa utgör en stor arbetskraftsreserv. Arbetslösheten har legat på en ganska stabil nivå i länet under de senaste åren, men ser ut att öka något under år Av de i november 2005 totalt arbetslösa och i program i länet är 20 procent i åldern 18 till 24 år, 61 procent i åldern 25 till 54 år och 19 procent 55 år eller äldre. Knappt 60 procent av de arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program är män. Tabell 1: Arbetslösa och i program år 2002 till 2005, medeltal (procentsatserna avser andel av befolkningen 16 till 64 år) Öppen arbetslöshet I program Antal Procent Antal Procent , , , , , , , , , ,0 2005* , ,2 *Ett genomsnitt av de tre första kvartalen 2005 Unga är en grupp med hög arbetslöshet. I åldersgruppen 18 till 24 år var andelen arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program i december år ,7 procent i länet, vilket motsvarar cirka personer. Om nivån kan sänkas till den nivå som exempelvis råder i Kronobergs län skulle antalet arbetssökande unga halveras. Utrikes födda är en annan grupp med hög arbetslöshet. Andelen öppet arbetslösa i gruppen utomnordiskt födda var 9,8 procent i länet i december 2005, vilket motsvarar 643 personer. För samtliga mellan 16 och 64 år var andelen öppet arbetslösa 7,0 procent. Genom att förbättra integrationen kan inte bara 44

45 arbetskraftsutbudet ökas utan också de kunskaper och erfarenheter som utrikes födda besitter bättre tas till vara. Individer med funktionshinder utgör också de en betydande andel av de arbetssökande i länet, cirka personer. Utav dessa är ungefär 700 arbetslösa och drygt har anställning med lönebidrag eller offentligt skyddat arbete. Arbetskraftsutbudet kan också ökas genom att deltidsarbetande övergår till heltid. Inom den stora gruppen deltidsarbetslösa och timanställda (cirka personer) återfinns fler kvinnor än män. Detta indikerar vikten av att bryta den traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden. 6.2 Sjukskrivna och personer med sjuk- och aktivitetsersättning Arbetskraftsutbudet kan också ökas genom att minska ohälsan i arbetslivet. Sjukskrivna och personer med sjuk- och aktivitetsersättning 9 är två stora grupper. Sedan år 2000 är det möjligt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att återgå till arbetsmarknaden med övergångsmässigt vilande pension av trygghetsskäl. Antalet långtidssjukskrivna (längre än 29 dagar) har minskat jämfört med år 2002 i både Västernorrland och riket. I länet har antalet minskat från i januari 2002 till knappt i oktober 2005, vilket successivt gett ett ökat antal arbetade timmar. Det är en större andel kvinnor än män som är långtidssjukskrivna, men sjukskrivningarna har minskat inom båda grupperna sedan år Ur ett historiskt perspektiv är antalet långtidssjukskrivna dock högt. Kan exempelvis antalet långtidssjukskrivna minskas ner till cirka de personer som var sjukskrivna i januari 1998 så frigörs en betydande arbetskraftspotential. 9 Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtidpension och sjukbidrag fr o m december

46 Figur 37: Antal långtidssjukskrivna 16 till 64 år Kvinnor Män Figur 38: Antal personer 16 till 64 år med sjuk- och aktivitetsersättning Kvinnor Män 46

47 Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har ökat sedan januari 2002 med närmare personer. I december 2005 uppgick antalet till personer. Åldersmässigt sker en kraftig ökning från ungefär 50 års ålder bland både kvinnor och män. En betydande arbetskraftsreserv frigörs om antalet kan minskas ner till den nivå på cirka personer som rådde i januari Figur 39: Sysselsatta och personer med sjuk- och aktivitetsersättning, andel av befolkning i respektive åldersklass, år 2003 Procent Ålder Sysselsättningsgrad Sjuk- och aktivitetsersättning Digrammet (fig 39) visar att en stor andel lämnar arbetslivet i förtid. Vid 64 års ålder finns det i länet lika många personer med sjuk- och aktivitetsersättning som sysselsatta. (I första upplagan av denna prognos hade länet vid 62 års ålder lika många personer med sjuk- och aktivitetsersättning som sysselsatta.) För arbetskraftsförsörjningen är det av stor vikt att bromsa tillflödet av långa sjukskrivningar, men också att göra det möjligt för personer som uppbär sjukoch aktivitetsersättning att återinträda på arbetsmarknaden. 47

48 6.3 Inflyttade Inflyttning är ett sätt att öka arbetskraftsutbudet i länet. Som tidigare nämnts har länet haft ett positivt flyttnetto mellan år 2002 och Många av dem som flyttar in är i arbetsför ålder. Om trenden fortgår får länet ett värdefullt tillskott av arbetskraft. I detta sammanhang kan det noteras att länet har en låg andel utrikes födda. År 2004 var andelen utrikes födda 5,5 procent i länet och 12,2 procent i riket. En ökad inflyttning av utrikes födda, exempelvis upp till den nivå som råder i riket, skulle sålunda kunna tillföra länet mycket arbetskraft. 48

49 7. Sammanfattning och slutsatser Prognosen visar på ett totalt underskott på personer, motsvarande ungefär 10 procent av de sysselsatta. Ungefär personer kommer att gå i pension fram till år Om befolkningen i länet är statisk förväntas omkring unga att komma ut på arbetsmarknaden under samma period. Om flyttmönster tas med i beräkningarna, baserat på utvecklingen de senaste fyra åren, minskar antalet unga som inträder på arbetsmarknaden till De branscher som kommer att drabbas hårdast av pensionsavgångar är offentlig förvaltning (41 procent), utbildningsväsendet (40 procent), transportnäringen (40 procent) samt jord- och skogsbruket (39 procent). Inom branscherna vård och omsorg, handel, övriga tjänster, finans och uppdragsverksamhet, tillverkningsindustri samt bygg- och anläggningsverksamhet kommer avgångarna att vara mellan 28 och 34 procent. Om hänsyn tas till storlek kommer flest antal personer att pensioneras inom branscherna vård och omsorg, tillverkningsindustri och handel. Av studerade yrken är det stor skillnad mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft bland gymnasielärare, förskollärare, högskoleingenjörer och processoperatörer. Att utbilda sig eller byta inriktning mot dessa yrken bör följaktligen vara förenat med goda utsikter om anställning. Resultaten tyder sålunda på att länet står inför ett framtida underskott på arbetskraft. För att möta detta underskott krävs en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Ökade utbildningssatsningar är viktiga, detta gäller särskilt för vissa yrken inom vård och omsorg och tillverkningsindustri samt flera yrken inom utbildningsväsendet. Det är också angeläget att påverka flyttrörelserna eftersom många väljer att bosätta sig i annat län efter avslutad utbildning. Arbetet med att stärka länets attraktiva miljöer för boende, fritid, arbete och företagande är centrala komponenter i Vision Västernorrland En idag outnyttjad arbetskraftspotential kan också frigöras genom att sysselsättningen ökar bland arbetslösa. Det är angeläget att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden så att de inte fastnar i utanförskap och bidragsberoende. Under hösten 2005 initierades på länsstyrelsens initiativ en kraftsamling i länet för att stärka ungas situation. 49