PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012"

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012

2 Text Bitte Lyrén Text- och bildredigering Urban Isberg

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Sammanfattning...4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Näringsgrenar och yrken...9 Utbudet av arbetskraft...17 Öppet arbetslösa och sökande i program...20 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...25 Yrkesbarometer...29 Om prognosen...29 Källor...29 Diagrambilaga...30

4 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gävleborgs län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Sammanfattning Det senaste halvåret har inte efterfrågan på varor och tjänster nått upp till de förhållandevis höga förväntningar det privata näringslivet hade i våras. Inför det kommande halvåret har företagarna i Gävleborg, liksom i många andra län skruvat ned förväntningarna och indikerar en efterfrågeutveckling som förväntas bli försiktigt positiv. På längre sikt är de mer optimistiska och det kan tyda på att företagen i höst avvaktar vad som händer i omvärlden, men inte förväntar sig några mer varaktiga eller djupgående bakslag. Det är något färre företag än i våras som anser att personalresurserna används till fullo. De som anser sig ha en stor överkapacitet har minskat kontinuerligt sedan våren och är nu ungefär som i våras. Efterfrågan på arbetskraft har ökat under en längre period men förefaller ha nått sin brytpunkt. Antalet varsel har ökat under hösten men är inte i närheten av den varselvåg länet upplevde åren -. Andelen företag som upplevt brist på arbetskraft har ökat kontinuerligt och är nu den högsta på tre och ett halvt år. Generationsväxlingen börjar märkas allt mer i länet. Antalet sysselsatta ökar och minskar under Sysselsättningen bedöms öka med personer eller 1,1 procent i år. Till slutet av 2012 bedöms den däremot minska med 700 personer eller 0,5 procent.... likaså arbetskraften Arbetskraften i länet påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen. Befolkningen i åldern år, det vill säga den möjliga arbetskraften, har minskat de senaste tre åren och förväntas fortsätta minska under många år. Annat som påverkar arbetskraftens storlek är in- och utflöden i studier, minskad eller ökad ohälsa. Med hänsyn till dessa faktorer står arbetsförmedlingen fast vid bedömningen från vårens prognos, att arbetskraften kommer att minska med 400 personer till slutet av Däremot bedöms arbetskraften ha ökat med 300 personer till slutet av jämfört med i fjol. Arbetslösheten minskar men... Arbetslösheten följer inte konjunktursvängningarna i realtid utan har en relativt kraftig fördröjning. Det innebär att krisen - gjorde att arbetslösheten nådde sin kulmen våren för att därefter börja minska. Minskningen har fortsatt under och personer färre bedöms vara arbetslösa fjärde kvartalet i år. Till utgången av år 2012 bedömer arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar något med 300 personer. Utmaningar på länets arbetsmarknad En utmaning är det faktum att trots att arbetsmarknaden alltid förbättras efter en nedgång så finns det grupper som ändå har stora svårigheter att etablera sig i arbetslivet. Det visar sig genom långa arbetslöshetstider. Vissa grupper har extra stora svårigheter, till dessa hör de med förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre år och personer som är utomeuropeiskt födda. De behöver få extra stöd och riktade insatser.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 5 Efterfrågan på varor/tjänster och arbetskraft samt sysselsättningsutveckling I arbetsförmedlingens undersökningar tillfrågas företag och offentliga verksamheter om hur efterfrågan på deras varor och tjänster har sett ut det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. Inom det privata näringslivet totalt blev efterfrågan på varor och tjänster lägre det senaste halvåret än vad som förväntades vid vårens undersökning. Det gäller inte minst handeln som hade räknat med en väsentligt högre efterfrågan. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster så överensstämde förväntan väl med upplevd efterfrågan de senaste sex månaderna, likaså inom offentlig verksamhet. Trots att förväntningarna inom näringslivet inte uppfylldes i full utsträckning så var den upplevda efterfrågeutvecklingen bland de högsta i landet. De kommande sex månaderna har företagarna indikerat en svagare utveckling än förra hösten men mer positiv än hösten. Det kan antas att den ekonomiska krisen i omvärlden är en starkt bidragande faktor. Mest positiv är man inom den privata tjänstesektorn med undantag för transportnäringen. Förväntningarna inom näringslivet i Gävleborg är i nivå med riket som helhet. Den offentliga sektorn i länet bedömer att efterfrågan på deras tjänster blir i princip oförändrad det kommande halvåret. Barnomsorgen förväntar sig en viss ökning och gymnasieskolan en minskning. Inom det privata näringslivet totalt har förväntningarna på sex till tolv månaders sikt sett snarlika ut vid de fyra föregående undersökningarna. s undersökning visar dock ett annat resultat. Det är färre som bedömer att efterfrågan kommer att öka, men optimismen är väsentligt större än för de närmaste sex månaderna. Trots de relativt försiktiga förväntningarna jämfört med tidigare undersökningar så är Gävleborg det tredje mest positiva länet i landet Sammanfattningsvis förväntas efterfrågan inom näringslivet det närmaste halvåret öka i mer begränsad omfattning. På längre sikt, det vill säga sex till tolv månader framöver, förväntas efterfrågeökningen stiga igen medan det motsatta förhållandet gäller inom offentlig sektor. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Byggverksamhet Jord- och skogsbruk Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länets arbetsförmedlingar har visat en starkt positiv utveckling vilket illustreras tydligt i nedanstående diagram Inflödet är fortfarande på en hög nivå men nu har det skett ett trendbrott och den ökande efterfrågan på arbetskraft avtar. Under året har närmare platser anmälts till och med oktober. Det är drygt fler än under samma period i fjol och uppåt fler än samma period. Antalet nyanmälda lediga platser domineras av finansiell verksamhet och företagstjänster samt av

7 vård och omsorg. Sett till yrken så avser största antalet platser företagssäljare och undersköterskor. För att arbeta som företagssäljare krävs normalt en kortare högskoleutbildning och för att arbeta som undersköterska krävs normalt en gymnasial utbildning inom vård. När det gäller de lediga platsernas varaktighet så har andelen tillsvidareanställningar fortsatt att öka successivt, från 40 procent år till 60 procent i år. Nu när det råder viss osäkerhet om efterfrågan på varor och tjänster den närmaste tiden kan detta väntas få effekt på varaktigheten på kommande nyanmälda platser. Vid rekrytering kan visstidsanställningar komma att öka på bekostnad av tillsvidareanställningar. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till och med oktober Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden

8 Arbetsmarknadsutsikter - för X län 7 Kapacitetsutnyttjande I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas det privata näringslivet hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Har man ingen eller liten möjlighet att öka produktionen eller tjänsteleveransen med aktuell personalresurs så har man ett högt kapacitetsutnyttjande. Det kan förväntas generera ett arbetskraftsbehov som initialt kan klaras med övertid, återanställningar, visstidsanställningar och/eller inhyrd personal och därefter genom rekrytering av tillsvidareanställda. Vid vårens undersökning var det drygt en femtedel av de intervjuade arbetsställena som inte kunde öka sin produktion av varor/tjänster något alls innan rekrytering blev nödvändig. I höst är motsvarande andel en knapp femtedel. Det innebär att andelen intervjuade arbetsställen som nyttjar sin personalresurs fullt ut har minskat något. Andelen arbetsställen som kan öka mer än trettio procent, det vill säga de med en överkapacitet, har minskat kontinuerligt - från femton procent våren till sju procent i våras. Vid höstens undersökning har andelen arbetsställen med högst överkapacitet ökat med en procentenhet, till åtta procent. Sett till de olika näringsgrenarna så är det jord- och skogsbruk, privat vård och omsorg samt byggverksamhet som har högst nyttjad kapacitet i spannet 0 10 procent. Tabell 2: visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent procent mer än 30 procent Byggverksamhet Jord- och skogsbruk Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Arbetsförmedlingen frågar deltagande arbetsställen, såväl privata som offentliga, huruvida de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Drygt en fjärdedel eller 27 procent uppgav att så var fallet, medan 61 procent inte upplevt någon brist på arbetskraft och 12 procent hade inte haft något behov av att rekrytera. Jämfört med vårens undersökning så har andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft ökat något, från 24 till 27 procent. Andelen som inte haft rekryteringsbehov det senaste halvåret kvarstår på 12 procent liksom i våras. Andelen arbetsställen inom näringslivet som upplevt brist har ökat successivt och är nu med ovan nämnda 27 procent den högsta sedan våren. Även inom offentlig sektor har arbetskraftsbristen ökat jämfört med tidigare undersökningar och andelen som uppgav brist uppgick denna gång till 29 procent. Det är den högsta andelen sedan hösten. Arbetsgivarna har också besvarat en fråga inom vilka yrken de upplevt brist på arbetskraft och hur många platser de planerat tillsätta. Flest planerade platser inom offentlig verksamhet gällde framför allt läraryrken. Inom det privata näringslivet har byggverksamheten upplevt rekryteringsproblem i större utsträckning. Mer ingående beskrivning ges i avsnittet näringsgrenar och yrken.

9 Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren -hösten Byggverksamhet Jord- och skogsbruk Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel I takt med att arbetsmarknadsläget förbättrades minskade också antalet personer som varslades om uppsägning. Under de senaste månaderna har antalet ökat igen och till och med oktober månad har personer kommit att beröras. Oavsett om arbetsförmedlingen relaterar till befolkningen år eller antalet anställda i genomsnitt under årets tre första kvartal 1 så har Gävleborg tillsammans med Dalarna och Örebro den högsta andelen varslade hittills i år. I Gävleborg har 10,8 personer per anställda varslats om uppsägning till och med oktober. Motsvarande siffra för riket som helhet är 8,5 personer. Jämförelsevis var det 28,9 personer per anställda i länet som berördes av varsel under perioden januari oktober vilket kom att bli det år med flest antal varslade sedan tidigt 90-tal. I vårens prognos skrev arbetsförmedlingen att år kan bli ett av de år med lägst antal varslade under 2000-talet om varselutvecklingen fortsätter. Det kommer inte att bli fallet, utan antalet kommer istället att bli det högsta sedan år 2003, med undantag för åren och. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade t.o.m. oktober Antal varslade totalt under året Källa: Arbetsförmedlingen 1 Källa: KS (kortperiodisk sysselsättningsstatistik), SCB

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 9 Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas antalet förvärvsarbetande inom de olika näringsgrenarna enligt SCB, RAMS (nattbefolkning 16+ år). RAMS blir tillgängligt hos SCB först den 12 december varför samma data som vid vårens prognos återanvänds. Totalt för länet uppgick den förvärvsarbetande nattbefolkningen till varav var 65 år eller äldre. Redovisningen görs med huvudsyftet att skapa en bild av näringsstrukturen i länet. Könsfördelning och andel yngre respektive äldre inom olika näringsgrenar redovisas också för att belysa möjliga utvecklingsområden. Dessutom redovisas andel åldersavgångar i snitt per år och näringsgren fram till år Den redovisningen bygger på att man lämnar arbetsmarknaden när man fyller 65 år. Generellt brukar åldersavgångarna på arbetsmarknaden ligga på ca 2 procent per år. Syftet är att belysa eventuellt behov av rekryteringsplanering inför pensionsavgångar. Därefter följer resultat från intervjuundersökningen vad gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på uttalade bristyrken samt vår bedömning av riktningen på sysselsättningsutvecklingen till slutet av respektive 2012 som redovisas i tabellen här nedan Sysselsättningen i länet Sysselsättningen redovisas av SCB, Statistiska Centralbyrån i RAMS 3, KS 4 och AKU 5. Dessa undersökningar har olika för- och nackdelar när det gäller redovisning av sysselsättning på länsnivå. Sammanfattningsvis så minskade sysselsättningen kraftigt. Återhämtningen kom snabbt och sysselsättningen ökade lika kraftfullt. Därefter bedöms sysselsättningsökningen ha avtagit till mer blygsamma nivåer under. I vårens prognos bedömde arbetsförmedlingen att sysselsättningen skulle öka med personer under och med 600 personer Den bedömningen revideras nu upp med ytterligare 200 personer, det vill säga totalt personer. Däremot bedömer arbetsförmedlingen nu att vårprognosens förväntade ökning med 600 personer under 2012 istället kommer att bli en minskning med 700 personer. 2 Källa: Arbetsförmedlingen, Generationsväxlingen 2025, Åldersavgångar per näringsgren 3 SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 4 SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 5 SCB, Arbetskraftsundersökningar

11 Tabell 5: Sysselsättningsutveckling under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal Byggnadsverksamhet Jord- och skogsbruk Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Jord- och skogsbruk Det var ca länsinvånare som förvärvsarbetade inom jord- och skogsbruk år. Cirka återfanns inom skogsbruk och inom jordbruk. Männen är i stark majoritet, i synnerhet inom skogsbruket där 8 till 9 av 10 är män. Det finns något fler kvinnor inom jordbruket, där utgör deras andel en dryg femtedel. Jord- och skogsbruket stod tillsammans för 2,7 procent av de förvärvsarbetande i länet. Jord och skogsbruket är i högsta grad de äldres område. Uppåt 30 procent är 60+ år och återväxten är blygsam eftersom det är färre än 1 av 10 som är under 24 år. En ökad andel ungdomar, kvinnor och utrikesfödda i landsbygdsföretagandet vore en tillgång. Inom jord- och skogsbruk bedöms åldersavgångarna bli nära 4 procent i snitt per år fram till Detta är då beräknat på att arbetslivet inte pågår längre än till 65 år och andelen som är äldre än 65 år är högre inom jord och skog än övriga näringsgrenar. Jordbrukaren är i många fall något av en mångsysslare som är verksam inom flera områden, ofta även inom skogsbruket. Jord och skog har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret, en ökning som stannar av helt det närmaste halvåret för att återigen öka på sex till tolv månaders sikt. Det finns inga stora marginaler i form av outnyttjad arbetskraft. Det frågas efter förare av skogsmaskiner men de ska ha erfarenhet alternativt kan nyutbildade som har erfarenhet från liknande yrken bli aktuella för anställning. En viss efterfrågan på personal som har röjningsutbildning och motorsågsutbildning kan också märkas i Hälsingland. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms ha ökat under och förväntas göra så även under Industri Industrin stod för den största andelen förvärvsarbetande år, 18,5 procent eller personer. Det är i huvudsak männen som arbetar inom industrin, färre än 2 av 10 är kvinnor. Åldersfördelningen visar att 11 av 100 är äldre (60+ år) och 5 av 100 är yngre upp till och med 24 år. Åldersavgångarna de närmaste åren förväntas ligga på 2,6 procent per år. Återhämtningen efter den kraftiga nedgången har varit både snabb och kraftig men förväntningarna på det kommande halvåret är försiktiga. På sex till tolv månaders sikt bedöms efterfrågan öka mer igen. Det kan tolkas som att industrin generellt ser den närmaste tiden som en förhoppningsvis tillfällig dämpning. I vissa fall går produktionen för fullt men i andra fall är man lite avvaktande. På orter i västra Gästrikland har de största företagen signalerat personalneddragningar. Huruvida detta kommer att påverka speciellt mindre underleverantörer återstår att se och beror även på hur dessa

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 11 har spridit riskerna. Har man enstaka stora kunder så är den egna verksamheten naturligtvis mer sårbar. Även i sydvästra Hälsingland är företagen något avvaktande och i sydöstra delen försiktigt optimistiska när det gäller efterfrågan på varor. En försiktighet som genomsyrar länet som helhet på kortare sikt. I länets nordvästra del tror man på en fortsatt ökad orderingång på lite längre sikt. I nordöstra Hälsingland tror man att efterfrågan blir oförändrad eller eventuellt minskar något. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit sedan vårens undersökning. Det är färre arbetsställen som ligger på marginalen men i princip lika stor andel som kan öka produktionen 1-10 procent utan nyrekrytering. Bristen på arbetskraft har däremot ökat något sedan i våras, det är nu 23 procent av dem som haft rekryteringsbehov det senaste halvåret som upplevt brist. Motsvarande siffra i våras var 18 procent. Generellt i länet efterfrågas exempelvis CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Framför allt de mindre företagen ser gärna att CNCoperatörerna har dubbla kompetenser och även kan jobba med manuellt styrda maskiner. De satsningar på validering och kompletterande utbildning som gjorts inom vissa industriyrken har gett ett bra resultat såväl för arbetsgivarna som för de arbetssökande. Generationsväxlingen börjar märkas av och orsakar också exempelvis brist på processoperatörer inom kemisk industri. Detsamma gäller ingenjörer inom olika områden som generellt har en hög medelålder. Sysselsättningen inom industrin bedöms ha ökat under men minska till slutet av Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggverksamhet Det var män och knappt 600 kvinnor som förvärvsarbetade inom byggverksamheten. Verksamheten är den fjärde största i länet sett till antalet förvärvsarbetande. Återväxten är god, andelen yngre är något större än andelen äldre. Åldersavgångarna beräknas vara 2,4 procent per år de närmaste tre åren. Det som kan hämma återväxten är det faktum att bygglärlingar generellt har svårt att komma ut i byggverksamheten. Samtidigt fortsätter branschen

13 signalera att det utbildas för få betongarbetare och byggnadsplåtslagare. Det är mer populärt att välja träinriktning i gymnasieskolan. Enligt Sveriges Byggindustrier, Byggtermometern så ökade den ackumulerade igångsatta byggvolymen överstigande 1 mkr med 102 procent under januari till och med oktober i år jämfört med samma period i fjol. Sett till bostäder är motsvarande siffra plus 70 procent och anläggning plus 175 procent. Hela entreprenadkostnaden för ett projekt redovisas den månad det startat och i oktober startade ett stort projekt, byggandet av 66 vindkraftverk i Jädraås, Ockelbo kommun. Detta projekt medverkar därför i hög utsträckning till den kraftiga procentuella ökningen. I arbetsförmedlingens undersökning har uppåt hälften av intervjuade arbetsställen upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret och drygt tio procent en minskning. Förväntad efterfrågan det närmaste halvåret bedöms bli mer eller mindre oförändrad för att öka igen på sex till tolv månaders sikt. Kapacitetsutnyttjandet är högt och en fjärdedel av arbetsställena kan inte öka något alls utan att rekrytera. Byggverksamheten är också den näringsgren där andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft är som störst. Betongarbetare, murare, byggnadsplåtslagare och nu även byggnadsträarbetare har upplevts som en brist bland företagarna det senaste halvåret. Sysselsättningen bedöms ha ökat innevarande år men minska till utgången av år Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Privata tjänster Det var personer eller 35 procent av de förvärvsarbetande som återfanns inom den privata tjänstesektorn år. Åldersavgångarna beräknas vara 2,3 procent i snitt fram till och med år I privata tjänster inkluderas ett flertal olika näringsgrenar och arbetsförmedlingen kommer här att titta på dem med flest sysselsatta. Handeln är störst och hade förvärvsarbetande år. Det motsvarar 10 procent av samtliga förvärvsarbetande. Könsfördelningen är förhållandevis jämn med en liten övervikt för männen. Handeln är en ung bransch sett till andelen sysselsatta år. Ungdomarna uppgår till 17 procent och andelen äldre, 60+ år till 10 procent. Ungdomarna

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 13 återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för ungdomarna. Inom handeln återfinns också två av de yrken som har flest förvärvsarbetande i länet, det vill säga försäljare inom dagligvaru- respektive fackhandeln. Ökningen av efterfrågan inom handeln blev lägre det senaste halvåret än förväntat. Inför de närmaste sex månaderna har förväntningarna skruvats ned för att på sex till tolv månaders sikt öka något igen. Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut, men hälften av de arbetsställen som arbetsförmedlingen intervjuat kan öka försäljningen 6 20 procent utan att behöva rekrytera. En fjärdedel kan öka maximalt 5 procent och en fjärdedel mer än 20 procent. Handeln generellt har inte upplevt någon större brist på arbetskraft. Sysselsättningen har ökat något och bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Företagstjänster och finansiell verksamhet sysselsatte drygt personer år varav återfanns inom finansiell verksamhet som således är en mindre näringsgren. Tillsammans sysselsatte de 9,5 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Det är 54 procent män och 46 procent kvinnor och inom företagstjänster är det något fler yngre än äldre som arbetar i branschen. Däremot är det färre yngre inom den finansiella verksamheten. Efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev i nivå med den förväntade. Det närmaste halvåret förväntas efterfrågan fortsätta öka om än i något lägre omfattning för att på längre sikt öka något ytterligare. Kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis högt, två tredjedelar av deltagande arbetsställen kan öka tjänsteleveranserna maximalt 10 procent innan rekrytering av personal blir nödvändig. Tjugofem procent har också upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Det gäller framför allt företagssäljare (med högskolekompetens), telefonförsäljare och supporttekniker. Sysselsättningen bedöms ha ökat något under, en ökning som bedöms fortsätta även under Transport sysselsatte personer år vilket är 5 procent av länets förvärvsarbetande. Det var 20 procent kvinnor och 80 procent män. Det är ungefär samma fördelning som inom industrin. Vid en finare näringsgrensindelning ser man att cirka 60 procent av alla inom transport förvärvsarbetar i åkerinäringen, linjebusstrafiken eller taxiföretag. Sett till åkerinäringen som med sina förvärvsarbetande är störst, så är 92 procent män. Det är den mest enkönade näringen efter byggverksamheten. Inom transport som helhet så är 15 procent 60 år eller äldre, av dessa är en tredjedel 65+ år. Återväxten i form av ungdomar under 24 år utgör 9 procent. Här kan kvinnorna utgöra ett välkommet tillskott. Den kommande ökning av efterfrågan som branschen förväntade sig i våras stämmer väl med den man upplevt det senaste halvåret. Det närmaste halvåret förväntas istället efterfrågan minska eller förbli oförändrad. På 6 12 månaders sikt förväntas efterfrågan också bli oförändrad eller öka marginellt. Kapacitetsutnyttjandet inom transport tillhör de högsta inom den privata tjänstesektorn. Med tanke på den stora andelen äldre inom transport blir en

15 god framförhållning allt viktigare. Sedan YKB (yrkeskompetensbevis) infördes begränsas också urvalet av personer möjliga att rekrytera. När det gäller lastbilsförare krävs YKB också för yrkesförare som fått sina tunga behörigheter innan lagen trädde i kraft i september. De har fram till 2016 på sig att gå den fortbildning om 35 timmar som krävs för att få yrkeskompetensbeviset. 6 Branschen upplever brist på lastbilsförare med rätt formell och informell kompetens. Sysselsättningen bedöms ha ökat under och förväntas bli i princip oförändrad eller öka marginellt under prognosperioden. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster sysselsatte tillsammans personer år. Hotell och restaurang och personliga och kulturella tjänster vilket innebär 2,9 respektive 4,0 procent av samtliga förvärvsarbetande. Kvinnorna dominerar båda näringsgrenarna, de utgör 63 procent inom hotell och restaurang och 58 procent inom kulturella och personliga tjänster. Åldersstrukturen ser mycket olika ut. Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. Den uppgår till 30 procent och de äldre, 60+ år till 6 procent. Hotell och restaurang är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Inom personliga och kulturella tjänster är andelen äldre större och andelen yngre mindre. Antalet gästnätter totalt i länet under perioden januari - september uppgick till 758 tusen. Det är sextusen färre än under samma period i fjol. Samtliga övriga norrlandslän hade ett högre antal gästnätter, Västernorrland låg närmast Gävleborg i antal. Vårt grannlän i väster, Dalarna, hade tillsammans med Stockholms och Västra Götalands län landets högsta antal gästnätter under samma period. Efterfrågan det senaste halvåret blev inte så bra som väntat, vare sig inom hotell och restaurang eller personliga och kulturella tjänster. När det gäller det kommande halvåret förväntar sig speciellt hotell och restaurang en mer försiktig ökning av efterfrågan. Personliga och kulturella tjänster är mer optimistiska och på sex till tolv månaders sikt ökar även förväntningarna inom hotell och restaurang igen. Båda näringsgrenarna har också outnyttjad kapacitet som kan svara upp mot en ökad efterfrågan. Ersättningsrekryteringar sker kontinuerligt i och med den personalomsättning som finns, inte minst inom restaurangbranschen. Det råder brist på kockar med specialkunskaper i olika kök. Det är även brist på kockar, eller snarare köksmästare som kan ta ansvar för menyer och ekonomi. Viss brist förekommer också på erfaren servispersonal. Antalet sysselsatta bedöms ha ökat något inom hotell och restaurang men minskat till viss del inom personliga och kulturella tjänster under. Under 2012 bedöms sysselsättningen öka något inom båda näringsgrenarna. Information och kommunikation sysselsatte personer år. Det motsvarar 1,8 procent av samtliga förvärvsarbetande. Männen står för den största andelen, 66 procent och andelarna äldre och yngre är ungefär lika stora. 6 TYA Rekrytering av lastbilsförare /

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 15 Efterfrågan ökade något mindre än väntat det senaste halvåret men förväntas öka något ytterligare under de kommande sex månaderna för att därefter avta till slutet av prognosperioden. Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut eftersom detta är en bred näringsgren men en ökad efterfrågan kan förväntas generera något fler sysselsatta. Arbetsgivarna har upplevt brist vid rekrytering av exempelvis erfarna ITarkitekter/tekniker, systemutvecklare och programmerare. Hälsinglands sydöstra och nordvästra del signalerar brist på kundtjänstmedarbetare och supporttekniker som är norsk-, dansk- och/eller finsktalande. Sysselsättningen bedöms öka under men bli i princip oförändrad under Efterfrågeutvecklingen inom privata tjänster totalt är mindre positiv än vid de fyra närmast föregående prognostillfällena, både på kortare och längre sikt. Sysselsättningen bedöms ha ökat till slutet av och även under 2012 men då i mindre omfattning. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte totalt personer år, vilket innebär att en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande återfanns i den offentliga tjänstesektorn. Där dominerar kvinnorna ungefär lika stort som männen gör inom industri och transport. Kommunernas ekonomi har generellt blivit bättre även om det ser olika ut i länet. Andelen kommunala verksamheter som uppger övertalighet i förhållande till budget uppgår till 17 procent vilket är den lägsta sedan åtminstone hösten Detta förväntas dock inte generera någon ökad sysselsättning utan den bedöms bli i princip oförändrad både i år och Utbildningsverksamheten, efterfrågan inom grund- och gymnasieskolan i kommunal regi har minskat som väntat. Det närmaste halvåret förväntas efterfrågan bli oförändrad inom grundskolan i länets samtliga tio kommuner medan den fortsätter minska inom gymnasieskolan. På längre sikt förväntas någon minskning igen inom grundskolan och minskningen inom gymnasieskolan förstärks. Grundskolan har främst drabbats av vikande elevunderlag och gym-

17 nasieskolan av ökat antal elever i fristående skolor. Enligt Skolverket har antalet elever i kommunala grundskolor minskat med eller 16 procent och antalet grundskolor har blivit 21 färre mellan läsåren 2006/07 och /11. Under samma tid har andelen elever i fristående grundskolor ökat från 5,4 till 11,7 procent. Antalet gymnasieelever folkbokförda i länet var detsamma läsåret /11 som 2006/07. Antalet som gick i den egna kommunens gymnasieskolor har minskat med 750 elever eller 9 procent och antalet som gick i fristående gymnasieskolor har ökat från 7,1 till 16,2 procent. Barnomsorgen har också upplevt en minskad efterfrågan det senaste halvåret men förväntar sig en viss ökning som stannar av på längre sikt. Efterfrågan ökar på förskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och speciallärare samt lärare i vissa estetiska ämnen. Länets största kommun har dock inte upplevt någon brist vid rekrytering till barnomsorg och grundskola. I delar av länet ser den kommunala vuxenutbildningen ett ökat elevantal och fortsätter att utöka verksamheten med yrkesinriktade utbildningar och även distansutbildningar i kärnämnen. Vård och omsorg Struktur- och organisationsförändringar sker inom hälsooch sjukvården som en effekt av det fria vårdvalet och de ökade etableringarna av privata vårdcentraler. Från och med våren 2012 kommer även Bollnäs sjukhus som andra akutsjukhus i landet att drivas av en privat aktör. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på exempelvis specialistläkare och ett flertal specialistsjuksköterskor. För att mildra bristerna på nödvändig specialistkompetens inom sjukvården så hyrs personal in och rekryteras från andra länder. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 17 Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling De senaste tre åren har länets befolkning ökat något varje år, efter att tidigare ha minskat kontinuerligt under mer än ett decennium. Vid utgången av år uppgick den totala befolkningen till personer. Det är 288 fler än år och ökningen hade uteslutande skett i Gävle och Bollnäs medan befolkningen i länets övriga kommuner hade minskat något. Det var dock inte befolkningen i åldern år det vill säga den möjliga arbetskraften som ökade. Istället var det i huvudsak personer som är 65 år eller äldre som blev flera. Antal personer i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat kontinuerligt sedan två decennier med i snitt 385 personer per år. Ett minskat antal personer i yrkesaktiv ålder innebär en ökad försörjningsbörda för de återstående. Försörjningskvoten (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolkningen/ befolkningen år) uppgår till 1,77. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,77 personer förutom sig själv. Det är den sjunde högsta försörjningskvoten i landet. Bland norrlandslänen ligger Västernorrland högst, med 1,79 vilket är näst högst i landet efter Kalmar län. När det gäller övriga norrlandslän så är kvoten 1,76 i Jämtland, 1,74 i Norrbotten och 1,72 i Västerbotten. I Västerbotten medverkar universitetsstaden Umeå till en föryngring av befolkningen. Tredje kvartalet uppgick den totala befolkningen i Gävleborg till personer, det är drygt 400 färre än tredje kvartalet. Stor grupp utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt arbetsförmedlingens definition uppgick till 79 procent av befolkningen år. Männens deltagande var 82 procent och kvinnornas 76 procent. Sammantaget innebär detta att 21 procent eller personer stod utanför arbetskraften män och kvinnor. Till den gruppen hör bland annat pensionärer, hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Sett till befolkningseffekten beräknas utbudet av arbetskraft påverkas negativt i många år framöver. 7 I ett första steg behöver åtgärder vidtas för att öka utbudet av arbetskraft. Punkten tas också upp under avsnittet om Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. 7 Ura :6 Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län. (Se arbetsformedlingen.se)

19 Ohälsa Ohälsotalet 8 år i Gävleborgs län var med 34,0 det tredje högsta i landet efter Norrbotten och Jämtland. År var det 38,4. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män. År var ohälsotalet 40,0 för kvinnorna och 28,3 för männen. Ohälsotalet ökar, inte oväntat med stigande ålder. I åldersgruppen år var det 13,2 mot 89,4 i åldersgruppen år. Antalet nybeviljade SA 9 år i Gävleborg var 2,4 per försäkrade. Det var det lägsta antalet bland norrlandslänen. Även här ökar antalet nybeviljade beslut om sjukersättning med stigande ålder. Att aktivt arbeta för att säkerställa en god arbetsmiljö och försöka motverka sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan bidra till ett längre arbetskraftsdeltagande bland de äldre åldersgrupperna. 8 Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad år. 9 Nybeviljade SA per försäkrade är definierat som antalet nybeviljade Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension resp. sjukbidrag före 2003) dividerat med antalet registrerade försäkrade minus antalet personer med SA (eller förtidspension/sjukbidrag). Måttet är omräknat till per Källa: Försäkringskassan

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 19 Utbildning Det var personer från länet som började högskolan för första gången hösten. uppgick antalet till närmare Uppgifter om högskolenybörjare hösten finns inte tillgängligt ännu. Sökandetrycket vid Högskolan i Gävle denna höst var dock som högst till socionom- och sjuksköterskeprogrammen. I landet som helhet var antalet sökande till höstens program och kurser rekordhögt fler än och två procent fler än förra hösten. Även antalet sökande till våren 2012 var rekordhögt för vårantagningarna och uppgick till drygt Den senaste uppgiften när det gäller den kommunala vuxenutbildningen i Gävleborg avser kalenderåret. Då uppgick antalet elever, omräknat till heltidsstuderande till En ökning med 15 procent jämfört med året innan. 12 Yrkeshögskolan omfattar i dagsläget både yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. År uppgick antalet studerande till 913 personer, varav männens andel var 68 procent. 13 Kommunerna i Gävleborg tillsammans med Älvkarleby har beviljats 2,1 miljoner kronor i statsbidrag för lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning, statsbidrag för ersättning till arbetsplats och handledarutbildning tillkommer. På samma sätt har Hälsingekommunerna dessutom beviljats 1,6 miljoner kronor för lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Utbildningarna ska genomföras under perioden 1 juli - 30 juni En ny förordning om vuxenutbildning träder i kraft den 15 december och ska tillämpas på utbildning från och med 1 juli 2012 om inte annat följer av övergångsbestämmelserna. Den innehåller bestämmelser om kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt och bestämmelser om betygsrätt för vuxenutbildning Som nämnts tidigare i avsnittet utgörs arbetskraften av sysselsatta och arbetslösa. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat av demografi, studiedeltagande och ohälsa beräknas arbetskraften ha ökat med 300 personer till utgången av fjärde kvartalet och minska med 400 personer till fjärde kvartalet Det innebär att bedömningen till slutet av 2012 står sig från vårens prognos medan arbetskraften bedöms ha ökat med 300 personer istället för minskat i samma omfattning under. 10 Källa: Högskoleverket 11 Källa: Verket för Högskoleservice 12 Källa: Skolverket 13 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

21 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling över tid Antalet totalt inskrivna arbetslösa var cirka färre tredje kvartalet jämfört med samma kvartal. Fjärde kvartalet bedöms antalet uppgå , det är färre än fjärde kvartalet. Till fjärde kvartalet 2012, det vill säga till prognosperiodens slut bedöms antalet istället ha ökat med 300 personer. Sett över en något längre horisont kulminerade arbetslösheten första kvartalet. Då var cirka arbetslösa inskrivna vid arbetsförmedlingen. Den ekonomiska krisen orsakade således inte lika hög arbetslöshet som den länet hade i början på 90-talet, det första kvartalet 1994 var det fler än totalt inskrivna arbetslösa. Diagrammet nedan visar arbetslösheten som andel av arbetskraften år över längre tid. Kurvan har rensats på säsongsmässiga variationer. Exempelvis ökar arbetslösheten alltid i juni när skolorna slutar. Kurvan tydliggör också den positiva effekt på arbetslösheten som toppåret hade. Det syns också att arbetslösheten nu visar tecken på att vända uppåt igen. Diagram 6: Totalt inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft år. Januari 1992 oktober 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Säsongrensad och trendad serie

22 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 21 Ingen ökning av nyinskrivna arbetslösa Antalet nyinskrivna öppet arbetslösa 14 visar ingen ökning i nuläget. En viss ökning kan förväntas när den senaste tidens varsel verkställs. Nu är det dock så att alla varsel inte verkställs. Av dem som varslades hösten och våren blev procent de facto uppsagda. Av dem som blev eller blir uppsagda får en del nya jobb, olika pensionslösningar eller kanske börjar studera, följaktligen blir heller inte samtliga uppsagda också arbetslösa. Diagram 7: Nyinskrivna arbetslösa totalt, januari 2006 september Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen Något större andel arbetslösa har fått arbete Här följer en beskrivning av olika grupper som varit inskrivna som arbetslösa och som har fått arbete under tredje kvartalet i år. Samtidigt görs en jämförelse med samma kvartal i fjol. Andelen av de inskrivna arbetslösa totalt som fått arbete under tredje kvartalet i år är något högre än under samma period i fjol. Andelen kvinnor som fått arbete är något högre än för männen, det vill säga tvärtom mot i fjol. Andelen män som fått arbete har därmed minskat. Andelen ungdomar år som fått arbete är högre än för dem som är 50 år eller äldre. Båda grupperna har 14 Med nyinskrivna öppet arbetslösa avses både dem som varit och dem som inte varit inskrivna vid arbetsförmedlingen tidigare

23 fått arbete i samma utsträckning som i fjol. Andelen som fått arbete har ökat både för utrikesfödda och inrikesfödda men mer för dem som är födda i Sverige. Funktionshindrade som fått arbete ligger på samma nivå som förra året. Sett till utbildningsbakgrund så får personer med förgymnasial utbildning arbete i väsentligt lägre omfattning än de med längre utbildning. Andelen är också oförändrad jämfört med i fjol. De med eftergymnasial utbildning får arbete i högre utsträckning än övriga och har också haft den bästa utvecklingen. Färre i program När det gäller programverksamheten så var deltagandet nio procent lägre tredje kvartalet i år jämfört med samma kvartal i fjol och uppgick till lite drygt 7500 personer. En stor majoritet av deltagarna i program med aktivitetsstöd finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, 79 procent tredje kvartalet i år och 75 procent i fjol. Det skiljer sig åt mellan garantierna, antalet i jobbgarantin för ungdomar har minskat med 21 procent och antalet i jobb- och utvecklingsgarantin ökat med 5 procent. Ser man till antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas så har det ökat med 27 procent och antalet uppgick till närmare mot drygt förra året. Eftersom 79 procent av programdeltagarna finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, så återstår 21 procent. Dessa 21 procent deltar i huvudsak i tre program. Det är i synnerhet förberedande insatser 15 som utgör en tredjedel. Det är arbetspraktik, trots att deltagarantalet har minskat med två tredjedelar jämfört med i fjol och slutligen arbetsmarknadsutbildning som också har färre deltagare än tredje kvartalet. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal ,0% kvartal ,6% 2012 kvartal ,9% Källa: Arbetsförmedlingeen 15 Omfattar Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Förberedande utbildning, Fördjupad kartläggning och vägledning och Arbetslivsintroduktion. För definitioner se arbetsförmedlingens hemsida: Definitioner och förklaringar för Arbetsförmedlingens statistik - Arbetsförmedlingen

24 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gävleborgs län 23 Arbetslöshetens struktur Närmast studeras hur arbetslösheten i olika sökandegrupper ser ut när man relaterar till arbetskraften i respektive grupp. Uppgifterna avser tredje kvartalet för länet och dess kommuner samt riket. För länet redovisas också uppgifter avseende tredje kvartalet. Sett till länet som helhet så är det framför allt tre sökandegrupper som sticker ut av dem som redovisas i tabellen här nedan (tabell 7). Dessa är desamma som redovisats i vårprognosen. Det är utrikesfödda, ungdomar år och de med förgymnasial utbildning. Arbetslösheten är väsentligt högre för dem än övriga grupper. Positivt är dock att arbetslösheten i ungdomsgruppen har minskat med 3,4 procentenheter. Den har också minskat något bland dem med förgymnasial utbildning. Bland de utrikesfödda har arbetslösheten ökat något istället. Trots den minskade arbetslösheten bland ungdomarna så är fortfarande uppåt 27 procent i arbetslöshet och mer än en tredjedel av de utrikesfödda. Det finns stora geografiska skillnader. Exempelvis så är kvinnornas arbetslöshet i Ovanåker är den lägsta i länet, 8,8 procent mot 11,6 procent i länet. När man tittar på tabellen måste man beakta att en hög procentsats per automatik inte innebär ett högt antal individer. För att ta även ett exempel på detta, så är arbetslösheten bland utrikesfödda 53,8 procent i Ockelbo, som är länets minsta kommun. I den största kommunen, det vill säga Gävle är motsvarande siffra 34,8 procent. Drygt 19 procentenheter lägre men omfattar samtidigt 30 gånger fler personer. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Män Utrikesfödda Unga 18-Äldre 55- Inrikesfödda 24 år 64 år Kvinnor Utbildning Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Bollnäs 10,6 11,1 10,2 26,4 6,9 8,6 49,5 23,6 9,2 6,6 Gävle 12,5 13,0 12,0 28,4 9,5 10,0 34,8 27,4 12,3 6,3 Hofors 8,9 10,7 7,4 23,3 5,0 6,9 27,0 19,4 6,9 5,3 Hudiksvall 9,2 9,8 8,7 28,7 5,2 7,6 35,2 19,6 8,9 4,4 Ljusdal 9,5 10,3 8,8 23,3 6,7 8,4 26,6 16,2 9,0 6,1 Nordanstig 8,9 10,5 7,6 22,5 6,2 7,0 44,7 16,4 7,4 6,2 Ockelbo 8,7 9,7 7,8 21,5 5,4 6,4 53,8 17,0 7,0 6,0 Ovanåker 7,6 8,8 6,6 22,7 5,7 7,1 24,7 11,4 7,1 4,9 Sandviken 11,1 12,8 9,7 26,6 7,6 8,2 41,7 24,1 9,4 7,2 Söderhamn 10,7 11,4 10,1 24,5 8,7 9,3 31,1 22,1 9,6 5,5 Länet 10,8 11,6 10,1 26,6 7,5 8,7 36,0 22,4 9,9 6,1 Länet ifjol 12,0 12,5 11,5 30,0 7,9 10,2 35,6 22,7 11,5 6,8 Riket 8,0 8,2 7,9 18,2 6,2 6,0 20,1 17,2 7,8 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Personer med långa arbetslöshetstider Arbetslösheten i form av inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd omfattade totalt personer detta års tredje kvartal. Över hälften är personer som varit i öppen arbetslöshet i mer än 6 månader, deltar i jobbgarantin för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin. Det var också mer än hälften av de arbetslösa ungdomarna som var långtidsarbetslösa eller deltog i garantierna. Även här i tabell 8, sett till hur stor andel av dem i arbetslöshet som också är långtidsarbetslösa eller garantideltagare, så är det tre grupper som sticker ut.

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län Innehållsförteckning Sid DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Marwin Nilsson, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Sida: 3 av 46 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västernorrlands län Text Anna-Lena Arvidsson, ansvarig utredare i Västernorrlands län. Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 Text Annelie Almérus Text- och bildredigering Anneli Hedlund Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 september 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län augusti 2014 8 693 (6,6 %) 3 709 kvinnor (5,9 %) 4 984 män (7,2

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 Fått arbete I november2014 fick 182 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, november månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län november 2013 8 315 (11,2 %) 3 776 kvinnor (10,8 %) 4 539 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 Text Jens Lotterberg Text- och bildredigering Anneli Hedlund Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Södermanlands län 2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 206 Drygt 900 personer fick arbete i april Under april månad erhöll 944 personer någon

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 Text Fredrik Ribbing, utredare Karin Berglind, utredare Arbetsförmedlingen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet Nationella arbetsmarknadsutsikter Regionala arbetsmarknadsutsikter Långa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen Genomförs 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) I Kalmar ingick totalt 538 privata och 110 offentliga arbetsgivare i undersökningen Svarsfrekvens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 Fått arbete Under januari påbörjade 1 323 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 Färre sökande ut i arbete Under oktober 2014 påbörjade 891 personer av de inskrivna arbetslösa

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Maria Salomonsson Analysavdelningen Sida: 3 av 58 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Therese Landerholm Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september 2013 2013-10-11 Eskilstuna, september månad 2013 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län september 2013 14 637 (11,0 %) 6 975 kvinnor (11,0 %) 7 662 män (11,0 %) 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län november 2012 12 900 (7,6%) 5 970 kvinnor (7,4%) 6 930 män (7,7%) 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 Arbetslösa som fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm november 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Uppsala län oktober 2013 10 341 (6,2 %) 4 824 kvinnor (5,9%) 5 517 män (6,4 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 498 privata arbetsställen i Kalmar län, svarsfrekvens

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 8 mars 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län februari 2012 8 903 (9,5 %) 3 873 kvinnor (8,8 %) 5 030 män (10,0

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen är fortsatt dämpade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande trend

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Agneta Tjernström, 010-487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09 3

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 Tecken på en försvagad arbetsmarknad Under augusti kom tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala län kan vara

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2014-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Torbjörn Johansson, Af-chef Norra Värmland Åsa Rosendal, Af-chef Västra Värmland Ann Mannerstedt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Text: Agneta Tjernström, 010 487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Maria Salomonsson, Analysavdelningen Sida: 3 av 52 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11

Läs mer

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT Prognos 2012 Gävleborgs län: Länets arbetsmarknad försvagas Våren 2011 trodde företagen att deras varor och tjänster skulle efterfrågas väsentligt mer än tidigare. Hösten 2011 ser de att efterfrågan i

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Maria Salomonsson Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2012 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 60 Efterfrågan på varor och tjänster Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen

Läs mer

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Bild 1 Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Angeles Bermudez-Svankvist 2009-03-12 Från 21 1 myndighet 9 000 årsarbetare (dec 08) Tydlig styrning & ledning Bild 2 Omsättning 2009 Bild 3 Förvaltningsanslag:

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009 PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009 Innehåll Sammanfattning... Sysselsättningsökningen minskar Ökningen av arbetskraften bromsar in Oförändrad arbetslöshet Utmaningar och möjligheter i länet Fakta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 Något fler lediga platser Under oktober anmäldes närmare 1 200 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Agneta Tjernström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Julia Asplund, 010-488 26 97 Therese Landerholm, 010-488 40 32 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013 Ökning av omsättning till arbete i januari Under januari påbörjade drygt 1 500 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något färre nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016 Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingens prognos Två prognoser per år, vår och höst Privata näringslivet - 460 arbetsställen Offentlig sektor

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län Det senaste halvåret, hur blev det? Efterfrågeutveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Hur stämmer det med förväntningarna från

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016 Fått arbete I januari fick 1 067 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013 2013-05-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013 Fler lediga platser Under april anmäldes 2 050 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och det

Läs mer

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer