Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen

3 Sida: 3 av 46 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 5 Definitioner... 6 Sammanfattning... 7 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 9 Många lediga platser i Platsbanken Utrymme för ökad produktion innan nyanställningar Brist och överskott på arbetskraft Antalet varsel fortsatt högt Sysselsättningen i länet Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Utbudet av arbetskraft Positiv befolkningsutveckling Färre i yrkesverksam ålder Fler som pendlar ut från länet Utbildning Stor grupp utanför arbetskraften Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshetens utveckling Utvecklingen av deltagare i program med aktivitetsstöd Var fjärde arbetslös i jobb- och utvecklingsgarantin Hälften av ungdomarna i jobbgarantin för ungdomar Arbetslösheten minskar Skillnader mellan kommuner och grupper Arbetsmarknadspolitiska utmaningar procent utan arbete i mer än tre år Antalet personer i utsatta grupper fortsatt högt En fjärdedel har förgymnasial utbildning Hög andel med funktionsnedsättning i Värmland Ökad risk för långa tider utan arbete för äldre Svårigheter att etablera sig för utomeuropeiskt födda Utbildning betydelsefullt för ungdomar... 40

4 Sida: 4 av 46 Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga Efterfrågan på varor och tjänster Tider utan arbete Rekryteringsproblem... 45

5 Sida: 5 av 46 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Värmlands län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

6 Sida: 4 av 46 Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga Efterfrågan på varor och tjänster Tider utan arbete Rekryteringsproblem... 45

7 Sida: 5 av 46 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Värmlands län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

8 Sida: 6 av 46 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

9 Sida: 7 av 46 Sammanfattning De privata företagen i länet är åter mer optimistiska i sin bedömning av framtiden. Det är klart fler företag som förutspår att deras efterfrågan på varor och tjänster kommer att öka än som befarar det motsatta. Det visar att företagen anser att konjunkturen nu bottnat och vänder uppåt. Men även om konjunkturens riktning pekar åt rätt håll är det inte fråga om någon snabb förbättring. Mycket av osäkerheten kring utvecklingen av de ekonomiska problemen i Europa finns kvar. En minskad köpkraft i Europa påverkar de företag som exporterar dit och även den högt värderade svenska kronan innebär sämre lönsamhet för exportföretagen. Den varselvåg som inleddes hösten 2012 har inte klingat av i länet. Även det bidrar till slutsatsen att förbättringen inte kommer att ske snabbt. Mest uttalad är optimismen inom hotell- och restaurang och hos företag som säljer tjänster till andra företag. Även bygg, industrin och privat vård och omsorg tror på ökad efterfrågan. Handeln är förhållandevis försiktig i sina bedömningar om ökad försäljning och även transport är dämpade i sina förväntningar. De offentliga verksamheterna förutspår totalt sett en liten minskning av sin produktion av tjänster under det kommande året. Skillnader finns mellan de olika verksamheterna och gymnasieskolan är den som i störst utsträckning förväntar sig minskningar i verksamheten medan barnomsorgen däremot behöver utöka. Antalet sysselsatta ökar något under 2013 och 2014 Sysselsättningen i länet bedöms öka med 200 personer under 2013 och med 400 personer under Det är främst inom privata tjänster som ökningarna kommer att ske. Inom industrin bedöms sysselsättningen minska under 2013 för att sedan öka under Även inom byggsektorn bedöms antalet anställda öka något. Inom offentlig sektor bedöms sysselsättning vara i stort sett oförändrad. Arbetslösheten minskar något under 2013 och 2014 Totalt antal inskrivna arbetslösa bedöms minska med 300 personer under 2013 och med ytterligare 600 personer under Utmaningar finns på länets arbetsmarknad Många av dem som saknar ett arbete har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är personer med kort utbildning, personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, äldre arbetssökande, personer födda utanför Europa och ungdomar med bristfällig utbildning. Arbetsförmedlingen och arbetsmarknaden i stort har här angelägna och betydelsefulla utmaningar när det gäller att förbättra förutsättningarna för dem som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden.

10 Sida: 8 av 46 Samtidigt som många är utan arbete finns områden där det är svårt att hitta personal. Många gånger handlar det om yrken med teknisk inriktning och vårdyrken. Svårighet att rekrytera personal med mångårig erfarenhet finns inom flera hantverksyrken.

11 Sida: 9 av 46 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Företagen är åter mer optimistiska när det gäller efterfrågan på varor och tjänster det kommande året. Efter ett vinterhalvår som i stort sett blev så svagt som man förväntade sig finns nu en mer positiv tro på framtiden. Den ekonomiska oron i Europa är långt ifrån över, men bedömningen är att läget inte längre fortsätter att försämras. Konjunkturen vänder i stället sakta uppåt. I höstas bedömde en fjärdedel arbetsställena inom privat sektor att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka och nästan lika många att efterfrågan skulle minska under kommande sex månader. Man förväntade sig med andra ord en i stort sett oförändrad efterfrågan. I vårens undersökning är det fortfarande en fjärdedel av företagen som uppger att de haft en ökad efterfrågan det senaste halvåret, medan något fler än en fjärdedel uppger att de haft en minskad efterfrågan. Utfallet har därmed blivit ungefär, eller möjligen något lite sämre än, det förväntade totalt sett för alla branscher. Även för riket som helhet var förväntningarna små när det gällde ökad efterfrågan och utfallet stämmer väl överens med förväntningarna. Inför det kommande halvåret gör lite mer än fyra av tio företag bedömningen att efterfrågan ökar och endast ett av tio bedömer att efterfrågan kommer att minska. Det innebär att efterfrågan totalt sett förväntas öka och att värdet på Arbetsförmedlingens konjunkturindex (se diagram 1) ligger nära en genomsnittlig nivå beräknad för de senaste sex åren. När det gäller efterfrågan 6-12 månader framöver förväntar sig arbetsgivarna ytterligare ökningar av efterfrågan i samma utsträckning som för det närmsta halvåret. Svaren tyder på att företagen anser att konjunkturen nu vänt och förbättras, även om det sker i ett relativt långsamt tempo. De värmländska företagens bedömningar stämmer totalt sett väl överens med riket som helhet. Den skillnad som finns är att företagen i Värmland är något försiktigare i sin bedömning på längre sikt. Sett till specifika branscher finns skillnader gentemot riket. Inom industrin är de företag som svarat i vår undersökning mer optimistiska när det gäller ökad efterfrågan än vad man är i riket som helhet. Även inom hotell- och restaurang är värmlandsföretagen positivare än i riket som helhet. Företagen inom handeln i Värmland tror inte på ökad efterfrågan i samma utsträckning som branschen totalt sett i riket. När det gäller personliga och kulturella tjänster bedömer företagen i Värmland att efterfrågan kommer att minska det närmaste året. För riket som helhet däremot tror branschen tror på en ökad efterfrågan. Diagram 1 visar Arbetsförmedlingens konjunkturindex över tid. Indexet är avsett att mäta riktning och styrka i utvecklingen och ska inte ses som ett värde för en absolut nivå. Efter

12 Sida: 10 av 46 de svaga värden som indexet hade vid lågkonjunkturen steg värdena från våren 2010 till våren Därefter var värdet åter svagare hösten 2011 efter den finansiella oro som då påbörjats under sommaren. Våren 2012 visade åter lite bättre värden och företagen var då inte lika avvaktande och tveksamma när det gällde bedömning av den framtida konjunkturen. Hösten 2012 var indexet åter nere på en låg nivå till följd av inbromsningen av konjunkturen under hösten och en utveckling i Europa som inte såg positiv ut. Vårens index är åter bättre och det finns en tro att konjunkturen nu sakta förbättras igen. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Värmlands län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Många lediga platser i Platsbanken Antalet anmälda lediga platser kan ses som ett mått på konjunkturens utveckling och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Antalet platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet det senaste året (maj april 2013) uppgår till Det är ett hundratal färre än motsvarade period ett år tidigare. De lediga platserna återfinns främst inom vård och omsorg, företagstjänster, handel, utbildning samt hotell och restaurang. Inom andra branscher som exempelvis bygg och transport är det vanligare att rekrytering sker på annat sätt än via annonsering i Arbetsförmedlingens platsbank. Det är därför vanskligt att dra alltför långtgående

13 Sida: 11 av 46 slutsatser av platsstatistiken. De lediga platserna väntas dock öka något under det kommande året som följd av en förbättrad konjunktur. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 2000 till april Värmlands län. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Utrymme för ökad produktion innan nyanställningar En annan viktig indikator när det gäller företagens efterfrågan på arbetskraft är den ökning av produktionen som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal behövs. Den här våren uppger 57 procent av företagen att de bara har högst tio procent kapacitetsutrymme kvar innan nyanställning skulle vara nödvändig. Det är lägre än för riket totalt där mosvarande siffra är 60 procent. Det är även ett lägre kapacitetsutnyttjande än våren 2012 då motsvarande värde var 69 procent och också lägre än ett historiskt genomsnitt för Värmlands län som beräknats med start våren En del branscher ligger över 75 procent och det är byggverksamhet, information- och kommunikation, personliga och kulturella tjänster samt jord- och skogsbruk. Inom industrin uppger 54 procent av företagen att de kan öka sin produktion högst tio procent innan nyanställning. De stora företagen med mer än 100 anställda har ett högre kapacitetsutnyttjande än de mindre. Av de stora företagen svarar fyra av fem att de kan öka sin produktion högst tio procent innan de behöver nyanställa. Företagen är relativt optimistiska i sina bedömningar när det gäller ökad efterfrågan på varor och tjänster. Ett lågt kapacitetsutnyttjande gör dock att det finns visst utrymme för att öka produktionen innan nyanställningar behöver göras. Ett av fem företag uppger dock att de inte alls kan öka sin produktion utan att nyanställa.

14 Sida: 12 av 46 Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 våren Värmlands län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Brist och överskott på arbetskraft Samtidigt som arbetslösheten är hög är det brist på arbetskraft inom flera yrkesområden. Bristyrken finns inom de flesta branscherna och oftast handlar det om yrken med en längre eftergymnasial utbildning. I många fall handlar bristen också om att arbetsgivarna söker personal med en gedigen erfarenhet inom aktuellt yrke. Vid den här vårens intervjuer uppgav 16 procent av de privata arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid minst en rekrytering de senaste sex månaderna. Det är ett förhållandevis lågt värde men logiskt eftersom företagen det senaste halvåret haft en svag efterfrågan på sina varor och tjänster. Det är främst inom områdena information och kommunikation samt hotell och restaurang som de privata arbetsgivarna uppger att de haft rekryteringsproblem. Inom information och kommunikation nämns främst systemerare/programmerare men även datatekniker och elingenjörer/eltekniker. Inom hotell och restaurang nämns främst kock som ett yrke där man upplevt svårigheter att rekrytera. Jämfört med riket som helhet är andelen företag som upplevt brist vid rekrytering lägre i Värmlands län. I riket anger vart femte företag en upplevd brist. Inom offentlig sektor uppger närmare 40 procent av arbetsställena att de upplevt brist på lämplig arbetskraft vid någon rekrytering de senaste sex månaderna. Det är samma nivå som för riket som helhet. Allra högst är andelen som uppger upplevd brist inom vården. De yrken som nämns mest frekvent är läkare, sjuksköterskor inom psykiatri, distriktssköterskor och verksamhetschefer. Inom utbildning nämns främst grundskollärare och förskollärare, men även lärare i praktiska ämnen och universitetslektorer.

15 Sida: 13 av 46 På frågan om hur rekryteringarna påverkades av arbetskraftsbristen är det vanligaste svaret bland de privata arbetsgivarna att man inte lyckades rekrytera eller att rekryteringen tog längre tid än normalt. Konsekvensen blev oftast att befintlig personal fick arbeta mer, att man fick tacka nej till order och att produktionen minskade. Även hos de offentliga arbetsgivarna är det vanligaste svaret att man inte lyckades rekrytera eller att rekryteringen tog längre tid än normalt. Det hände även att man sänkte kraven på utbildning eller erfarenhet. De vanligaste konsekvenserna av bristen som nämns av de offentliga arbetsgivarna är att befintlig personal fick arbeta mer, att kvalitén i servicen till allmänheten försämrades, att man fick köpa in tjänster samt hyra in personal från bemanningsföretag. Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 våren Värmlands län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Ungefär vart tionde företag inom både det privata näringslivet och offentlig sektor anger att de upplevt bristen på den kompetens de behöver så stor att de avstått från att ens försöka rekrytera. Närmare 60 procent av de yrken där arbetsgivarna uppger svårigheter att rekrytera kräver en eftergymnasial utbildning. För resterande bristyrken är oftast gymnasiekompetens ett krav. Diagrambilagan innehåller diagram som visar företagens upplevda brist på arbetskraft inom olika branscher de senaste åren. I tabell 1 nedan finns bedömning för det närmaste året för ett urval av yrken. Det är yrken där arbetsgivarna har svårt att hitta arbetskraft och yrken där det, tvärtom, är hård konkurrens om de lediga jobben. I Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbsida beskrivs framtidsutsikterna utförligare för dessa yrken och ytterligare nära 200 yrken.

16 Sida: 14 av 46 Tabell 1. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Värmlands län på ett års sikt Bristyrken Civilingenjör, el, maskin, bygg, elektronik/tele Gymnasielärare i yrkesämnen Ingenjör och tekniker inom el/maskin/elektronik/tele Lastbilsmekaniker Läkare Mjukvaru-och systemutvecklare Psykolog Receptarie Sjuksköterska, grundutbildad Specialistsjuksköterska Överskottsyrken Administratör och sekreterare Barnskötare Försäljare, dagligvaror o fackhandel Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare Parkarbetare Städare Truckförare Vaktmästare Vårdbiträde Antalet varsel fortsatt högt Antalet personer som varslades om uppsägning var högt i Värmlands län under hösten 2012 och under september/oktober varslades 800 personer. Antalet berörda personer nådde dock inte de rekordhöga nivåer som noterades under åren med lågkonjunktur 2008 och Hittills i år (januari april 2013) har 760 personer varslats om uppsägning och det är dubbelt så många som under samma period Tillverkningsindustrin har stått för närmare en tredjedel av antalet varslade och offentliga verksamheter har varslat 130 personer hittills under En femtedel av varslen gällde anställda inom byggverksamheten. Byggsektorn har dock inte samma gräns när det gäller berört antal personer för att en arbetsgivare ska vara skyldig att anmäla varsel till Arbetsförmedlingen. Normalt gäller att minst fem personer ska vara berörda, men för byggsektorn är gränsen i stället satt till minst 20 personer. Det gör att varsel inom bygg inte i samma utsträckning ingår i Arbetsförmedlingens varselstatistik. När verksamheter drar ner på personal är det i första läget personal från bemanningsföretag och visstidsanställda som får sluta. Därefter når neddragningarna den fast anställda personalen. Ett högt antal personer som varslas är därför ett led i en utveckling som pågått en tid. Alla som varslas blir dock inte uppsagda. Arbetsförmedlingens varselstatistik från tidigare år visar att cirka procent av alla varsel om uppsägning verkställs. Alla uppsägningar leder heller inte till arbetslöshet om den som är uppsagd exempelvis går direkt till ett annat arbete, tar pension eller börjar studera.

17 Sida: 15 av 46 Tabell 2. Antal varslade personer per år. Värmlands län. År Antal varslade (t.om. april) 760 Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under åren 2000 till 2011 varierat mellan personer (2009) och personer (2007), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). De aktuellaste uppgifterna i RAMS är i dags dato från Data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) tillsammans med vår intervjuundersökning indikerar dock att sysselsättningen minskat under Sysselsättningen i länet bedöms öka, både under 2013 och 2014, som en följd av den i långsam takt förbättrade konjunkturen. Ökningen bedöms till 200 personer under 2013 och 400 personer under Tabell 3. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Värmlands län. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år).

18 Sida: 16 av 46 Näringsgrenar och yrken I diagram 5 visas hur de förvärvsarbetande i Värmlands län fördelar sig per bransch. Det som främst skiljer länet gentemot riket som helhet är att en högre andel arbetar inom industri och offentliga tjänster och att färre arbetar inom privata tjänster. Diagram 5: Näringsstrukturen i Värmlands län. Andel förvärvsarbetande inom respektive näringsgren med arbetsställen belägna inom länet (dagbefolkning). Källa: SCB Jord- och skogsbruk Värmland är ett skogslän och cirka 70 procent av arealen består av skogsbygd. Sju procent av länets yta används till jordbruk, vilket är lägre än i landet som helhet. Jord- och skogsbruket sysselsätter personer, vilket är nästan fyra 1 procent av samtliga sysselsatta i länet. Av dessa är äldre än 64 år. Inom jordbruket är det oftast företagarna själva och familjemedlemmar som arbetar i företagen. I många fall kombineras verksamheten med arbete inom andra branscher som exempelvis snöröjning, turism och handel. Många skogsägare bor på annan ort än där skogen finns och anlitar skogsföretag för att sköta skogen. 1 Andel av samtliga förvärvsarbetande i länet per bransch enligt RAMS 2011, dagbefolkning.

19 Sida: 17 av 46 Andelen småbruk är större i Värmlands län än genomsnittet för riket. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ingår företag med fem anställda eller mer och ytterst få lantbruk finns därför med bland de vi intervjuat. I LRF:s Lantbruksbarometer 2013 kan läsas att endast en region (Hallands län och Skåne län) upplever en bättre lönsamhet 2013 än Mest positiva är de som producerar griskött. I den region där Värmlands län ingår tillsammans med Västra Götaland räknar ytterst få företag med att nyanställa inom två år. Inom skogbruket bedömer flertalet av de företag som tillfrågats i vår undersökning att efterfrågan kommer att vara oförändrad under det kommande året. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogbruk är hög och risken finns att många verksamheter avvecklas om intresset att överta verksamheter minskar. Det ställs allt högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas. Ett bristyrke som nämns inom skogsnäringen är maskinförare. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket bedöms bli oförändrat under prognosperioden. Industri Industrin (inklusive energiförsörjning och miljöverksamhet) sysselsätter cirka personer i Värmlands län. Det motsvarar 17 procent av den totala sysselsättningen i länet. Eftersom industriföretagen köper mycket tjänster från andra företag har de även stor betydelse för sysselsättningen i andra branscher. Industrin är mansdominerad och drygt 80 procent av de sysselsatta är män. Diagram 6: De största näringsgrenarna inom industrin i Värmlands län. Andel av totalt antal förvärvsarbetande inom industrin i länet. Arbetsställen belägna inom länet (dagbefolkning). Källa: SCB 2 Enligt RAMS 2011, dagbefolkning

20 Sida: 18 av 46 Efter att ha befunnit sig i en ökningsfas under 2010 och första delen av 2011 bromsade industrikonjunkturen in under hösten I Arbetsförmedlingens undersökning våren 2012 var industriföretagen åter optimistiska och inför sommarhalvåret var det fler som trodde på en ökad efterfrågan än en minskad. I diagram 7 syns detta som ett värde för konjunkturindex som ligger nära det historiska genomsnittet för Värmlands län. Utveckligen blev dock inte alls den förväntade och hösten 2012 drabbades industrin av en varselvåg. När man tillfrågades om förväntningarna inför det vinterhalvår som nu passerat var förväntningarna dämpade. Det var då fler företag som trodde på minskad efterfrågan än som trodde på en ökad. Värdet för konjunkturindexet hösten 2012 placerade sig därmed under nollstrecket. Det gångna halvåret har varit kärvt men för det kommande året är industrins förväntningar nu åter mer optimistiska. I de intervjusvar som Arbetsförmedlingen samlat in är det drygt hälften som tror på en ökad efterfrågan det närmsta halvåret. De tror även på ytterligare ökning halvåret därpå. Få företag som deltagit i undersökningen tror på minskningar. Det förekommer alltid ett visst mått av bortfall av företag som valts ut att delta i en undersökning. Den här våren finns skäl att anta att bortfallen i en del fall beror på att företaget haft neddragningar för dörren. Man har då inte alltid tid och möjlighet att besvara våra frågor. Antalet personer berörda av varsel har varit fortsatt högt under de fyra första månaderna under 2013 och industrin har stått för en tredjedel av dessa. Men trots att det kan antas att kurvan för konjunkturindex för industrin viker av brantare uppåt än vad som kan anses som rimligt för Värmlands del så kan det konstateras att industrin nu ser ljusare på framtiden och att man bedömer att en vändning har skett. Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Värmlands län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

21 Sida: 19 av 46 Drygt hälften av företagen, 54 procent, bedömer att de skulle kunna öka produktionen med högst tio procent innan ytterligare personal behöver rekryteras. Det är ett lågt värde, särskilt med tanke på att man i många fall nyligen minskat sin personalstyrka. Det är samma nivå som riket som helhet. Det låga kapacitetsutnyttjandet gör att företagen till stor del troligen kan möta den ökade efterfrågan som förväntas. En viss rekrytering för att ersätta personal som slutar, exempelvis vid pensionering, behövs dock alltid. Drygt 40 procent av dem som arbetar i industriföretagen i Värmland är sysselsatta inom verkstadsindustrin. Till verkstadsindustrin hör de företag som tillverkar och bearbetar produkter av metall. Stålindustri, gjuterier, metallverk etcetera räknas inte in här. De förväntningar som företagen inom verkstadsindustrin har för det kommande året när det gäller ökad efterfrågan stämmer väl med industrin som helhet i Värmland. De verkstadsföretag som besvarat våra frågor är mer optimistiska än verkstadsföretagen i riket som helhet. Företagen i länet räknar med i stort sett oförändrat antal anställda det kommande året för att därefter öka antalet anställda under Massa- och pappersindustrin är en stor arbetsgivare i länets södra delar. De flesta av de tillfrågade företagen förväntar sig en oförändrad efterfrågan kommande året och resterande en ökad efterfrågan. Inget företag svarar att de väntar sig minskad efterfrågan. Antalet anställda förväntas dock minska något. Trävaruindustrin har haft en minskad efterfrågan det senaste halvåret. Inför det kommande året är man positivare och de flesta bedömer att efterfrågan kommer att öka eller vara oförändrad. En stark krona, höga råvarukostnader och en sjunkande aktivitet inom byggsektorn är faktorer som påverkar läget. Antalet anställda förväntas vara relativt oförändrat under 2013 och Även företagen inom stål- och metallframställning är positiva i sina bedömningar av det närmsta året. Samtliga tillfrågade tror på en oförändrad eller ökad efterfrågan. Också inom den här delen av industrin bedöms antalet anställda vara oförändrat om ett år. De flesta av de intervjuade företagen inom livsmedelsindustrin uppger att de förväntar sig en oförändrad efterfrågan. Antalet anställda bedöms här minska något under det kommande året. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att antalet anställda inom industrin kommer att minska under 2013, för att därefter öka något under 2014 till följd av en förbättrad konjunktur. Byggverksamhet Byggbranschen sysselsätter sju procent 3 (eller cirka personer) av samtliga sysselsatta i länet. Branschen är klart mansdominerad och männen svarar för närmare 95 procent av samtliga sysselsatta. 3 Enligt RAMS 2011, dagbefolkning

22 Sida: 20 av 46 Branschen är beroende av säsong och företagens förväntningar inför ett vinterhalvår är därför alltid betydligt lägre än inför ett sommarhalvår. Inför vinterhalvåret 2012/2013 var företagens förväntningar låga jämfört med tidigare års bedömningar inför vinterhalvår. Man såg vid den tidpunkten ingen snar ljusning av konjunkturen. Det utfall som den här vårens undersökningar visar för det gångna halvåret stämmer väl med de låga förväntningarna. Inför det kommande halvåret förutspår nästan hälften av företagen en ökad efterfrågan och färre än en av tio en minskning. Det är en optimism som ligger i nivå med förra vårens något försiktiga förväntningar, men som ändå tyder på att företagen ser en ljusning av konjunkturen. Optimismen håller även i sig vid bedömningen av vinterhalvåret 2013/2014. De förväntade ökningarna sker dock från en låg nivå och det är inte frågan om en förväntad hög aktivitet inom byggsektorn det närmaste året. En femtedel av de personer som berörs av varsel om uppsägning under de fyra första månaderna under 2013 finns inom byggsektorn. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för april 2013 anger byggföretagen otillräcklig efterfrågan som största hinder för verksamheten. Diagram 8. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Värmlands län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. ROT-avdraget innebär en fortsatt bra efterfrågan på reparationsarbeten, vilket främst gynnar de mindre byggföretagen. För de större företagen finns offentliga investeringar som exempelvis etappvis utbyggnad vid Centralsjukhuset i Karlstad och renovering av skolor. Längst i norr sker ombyggnation av den stora Höljesdammen. Bostadsproduktionen däremot ligger på en låg nivå i länet. För Värmlands del betyder närheten

23 Sida: 21 av 46 till Norge mycket för arbetsmarknaden inom byggbranschen. Det byggs mycket i Norge just nu och när den svenska marknaden viker kan många välja att arbeta där i stället. Den andel av företagen som anger att de upplevt brist på arbetskraft vid någon rekrytering de senaste sex månaderna är den här våren på ungefär samma nivå som de två närmast föregående vårarna. 17 procent av arbetsgivarna uppger att de upplevt en brist. Det är något lägre än genomsnittet för bedömningar som gjorts på våren de senaste sju åren och det är förståeligt, eftersom efterfrågan varit låg. Bristen handlar, liksom tidigare år, till stor del om svårigheten att hitta personer med god yrkeserfarenhet inom hantverksyrken som exempelvis murare, VVS-montörer och golvläggare. Även när det gäller ingenjörer med inriktning mot bygg och el har man haft svårighet att rekrytera i de fall man behövt göra det. Nyutbildade behöver få en lärlingsplats efter sin utbildning och för elektrikerna och snickare är det många gånger svårt att hitta dessa platser. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar något under 2013 och Privata tjänster Området privata tjänster är brett och består av olika branscher som handel, hotell- och restaurang, transport samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Totalt arbetar drygt personer, eller 38 procent av alla sysselsatta i Värmlands län, i branscher som räknas till privata tjänster. Sysselsättningen påverkas i stor utsträckning av konjunkturen inom industri och bygg. Nedgången inom dessa har märkts även inom övriga privata branscher. De förväntningar som företagen hade inför vinterhalvåret 2012/2013 om en viss ökning av efterfrågan har inte infriats. I stället har efterfrågan varit i stort sett oförändrad sett till hela området privata tjänster sammantaget. För det kommande sommarhalvåret 2013 tror nära fyra av tio företag på en ökad efterfrågan, nästan hälften på en oförändrad efterfrågan och resterande dryga en av tio tror på en minskad efterfrågan. Det ger ett konjunkturindex som ligger över nollstrecket, det vill säga en ökad efterfrågan totalt sett. Värdet är nästan i nivå med det historiska genomsnittet (se diagram 9). På lite längre sikt, vinterhalvåret 2012/2013, har man något högre förväntningar. Där tror nära hälften på en ökad efterfrågan och knappt en av tio på minskad efterfrågan. Mycket avgörs av hur det osäkra konjunkturläget utvecklar sig.

24 Sida: 22 av 46 Diagram 9. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Värmlands län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Handel Den ökning av efterfrågan som handeln i länet förutspådde inför det gångna vinterhalvåret ser inte ut att ha infriats. Inför det kommande året har man blygsammare förhoppningar om ökad efterfrågan än tidigare år. Både för det kommande halvåret och det därpå kommande förväntar sig fyra av tio företag en ökad efterfrågan på sina varor och nästan två av tio förväntar sig en minskning. Gränshandeln i länet går dock bra och nya köpcentrum har öppnats nära gränsen. Ytterligare ett köpcentrum planeras vid gränsen längst norrut i länet. Fackhandlarna i tätorternas centrum har det många gånger tufft, medan däremot livsmedelshallarna går bättre. Inom handeln finns en högre andel outnyttjad kapacitet än genomsnittligt för alla branscher. Många anställningar har dessutom inte den omfattning i arbetstid som den anställde önskar. Antalet anställda bedöms därför bli oförändrat under 2013 och Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster För hotell- och restaurangbranschen har de förväntningar företagen hade i höstas inte infriats till fullo, men skillnaden mot utfallet är liten. En ökad efterfrågan har skett och besöksnäringen har en fortsatt stark framtidstro. Till viss del har man dock märkt av den försämrade konjunkturen när det gäller antalet affärskunder som minskat. För det kommande halvåret tror drygt sju av tio företag på en ökad efterfrågan och ytterst få på en minskning. För det kommande vinterhalvåret är förväntningarna fortsatt höga.

25 Sida: 23 av 46 Det finns många anledningar att besöka Värmland som turist. Den största tätorten Karlstad är en stad med många evenemang och bland annat Karlstads konferenscenter gör stora arrangemang möjliga. Det i sin tur genererar övernattningar på hotell och restaurangbesök. De vackra trakterna kring Sunne lockar många besökare och i gränstrakterna mot Norge drar handeln många besökare från grannlandet. Närheten till Norge gör att många norrmän även turistar i länet för andra aktiviteter än shopping. Värmlands natur lockar också många besökare från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Branschen är många gånger en ingångsbransch för ungdomar. I området personliga och kulturella tjänster ingår exempelvis fritidsanläggningar, frisörer och företag som utför hushållsnära tjänster. Delar av området är därmed säsongsbetonad, men totalt sett kan sägas att ett flertal av företagen är relativt försiktiga i sina bedömningar och de flesta tror på en oförändrad efterfrågan inför det kommande året. Antalet anställda förväntas öka under både 2013 och Inom branscherna finns dock många deltider och säsongsarbeten och antalet arbetade timmar kan många gånger regleras både uppåt och nedåt med befintlig personal. Finansiell verksamhet, företagstjänster samt information och kommunikation De verksamheter som ingår här är försäkrings- och fastighetsbolag, verksamheter inom juridik, ekonomi och teknik, reklambyråer, reseföretag, callcenter, IT-och telekomföretag med flera. Företagen inom information och kommunikation anger att de haft en något minskad efterfrågan, medan övriga sammantaget visar en något ökad efterfrågan. Inför det kommande året har man goda förhoppningar om ökad efterfrågan även om företagen inom information och kommunikation är något försiktigare i sin bedömning för det närmsta halvåret. Många av företagen säljer någon form av tjänst till andra företag och är därför beroende av en positiv efterfrågeutveckling i andra branscher. Bemanningsföretagen ingår i denna bransch och används många gånger som en buffert av exempelvis industriföretagen. Behöver företagen minska sin produktion är det i första hand inhyrd personal som avvecklas och när företagen behöver utöka tar man ofta hjälp av inhyrd personal till att börja med. Hos många av företagen, exempelvis datakonsultföretagen, har man ett högt utnyttjande av personalens kapacitet och ska man kunna möta en ökad efterfrågan behövs fler anställda. Bedömningen är att antalet sysselsatta ökar under det närmaste året.

26 Sida: 24 av 46 Transport För transportföretagen har utvecklingen av efterfrågan varit sämre än förväntat det gångna halvåret. Fyra av tio anger att de haft minskad efterfrågan och färre än en av tio anger ökad efterfrågan. Även inför det kommande sommarhalvåret 2013 är förväntningarna dämpade. De flesta, 65 procent, bedömer att efterfrågan kommer att vara oförändrad. Av resterande är det något fler som tror på en ökad efterfrågan än en minskad. För vinterhalvåret 2013/2014 är förväntningarna mer optimistiska. Två tredjedelar tror på en oförändrad efterfrågan, nära en tredjedel på ökad och resterande fåtal på minskad efterfrågan. Transportnäringen är till stor del beroende av andra branscher som exempelvis industri, bygg och handel. Lite drygt hälften av företagen kan öka produktionen högst tio procent innan de behöver rekrytera mer personal. Det gör att det troligtvis finns stor kapacitet att möta den svaga efterfrågeökning som förväntas. Sysselsättningen i branschen förväntas därför minska något under 2013 och Offentliga tjänster Den offentliga tjänstesektorn utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt personer. Länets största arbetsgivare återfinns bland kommuner och landsting. Området omfattar även ett allt större inslag av privata tjänsteföretag inom utbildning, vård och omsorg. De offentliga verksamheterna svarar att de senaste sex månaderna inte inneburit den lilla minskning av verksamheten som förväntades i höstas. Två tredjedelar av arbetsställena har haft en oförändrad tjänsteproduktion. Av resterande finns en liten övervikt för dem som haft en ökning. En tillbakablick på de senaste två-tre årens svar i vår undersökning visar att verksamheterna ofta bedömt att antalet anställda kommer att vara lägre om ett år, men att minskningarna sedan i många fall inte har skett. I bedömningen för det kommande året tror cirka 70 procent av arbetsställena på en oförändrad tjänsteproduktion och av resterande är det även vid detta intervjutillfälle fler som tror på en minskning än en ökning (se diagram 10). Det är framför allt gymnasieskolan som bedömer minskad verksamhet kommande året, men även grundskolan och verksamheter inom vården.

27 Sida: 25 av 46 Verksamheten inom kommunernas skola, barnomsorg och vård styrs till stor del av demografiska förhållanden. Barnomsorgen är därför ett område där flera kommuner räknar med en ökad efterfrågan. Antalet elever i grundskolan förväntas minska ytterligare något år för att sedan öka, medan gymnasieskolan däremot har ett sjunkande elevantal ytterligare ett antal år 4. Gymnasieskolorna har dessutom en större konkurrens av friskolorna än grundskolorna har. De kommunala verksamheterna i länet redovisar en övertalighet av antal anställda i förhållande till budget, främst inom vård och omsorg. Privata aktörer inom området räknar dock med ökningar vilket i viss mån uppväger antalet sysselsatta totalt. Inom utbildningsområdet känner dock även de privata aktörerna av det minskande elevantalet. En ökad medelålder bland länets befolkning leder till ett ökat behov av service, omsorg och vård. Detta blir dock svårt att möta med kommunernas och landstingets ekonomiska situation. Resultatmässigt blev 2012 ett bra år för kommunerna, till största delen beroende på förväntade återbetalningar av premier på avtalsförsäkringar. För 2013 och 2014 bedömer SKL (Sveriges kommuner och landsting) tillväxten av skatteunderlaget som ganska bra, men den bromsas av en långsam förbättring av sysselsättningen. Både kommunerna, landstinget och de statliga verksamheter som intervjuats räknar med totalt sett något färre antal anställda 2013 och För den offentliga sektorn är generationsväxlingen betydligt mer kännbar än för andra sektorer. Drygt av de anställda går i pension under perioden Avgångarna fördelar sig relativt jämnt över åren, men åren med flest antal åldersavgångar har nu passerats. Vissa verksamhetsområden inom kommunerna har en högre medelålder än andra. Vård-och omsorgsarbete och tekniskt arbete är exempel på sådana. Även om inte verksamheterna ska öka i omfattning kommer ett stort antal rekryteringar att behöva göras för att ersätta de personer som slutar. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har under de senaste åren varit i stort sett oförändrad 6 i Värmlands län. Vår bedömning är att antalet anställda, totalt sett, kommer att vara oförändrad även under den här prognosens tidsperiod. 4 Enligt SCB:s befolkningsprognos 5 Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen på arbetsmarknaden Ura 2010:6 6 Enligt Arbetsförmedlingens enkätundersökningar

28 Sida: 26 av 46 Diagram 10. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster. Värmlands län. Våren 2007 våren 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning.

29 Sida: 27 av 46 Utbudet av arbetskraft Vid en sammanvägning av de faktorer som påverkar antalet personer som ingår i arbetskraften gör vi bedömningen att antalet minskar med cirka 100 personer under 2013 och med ytterligare 200 personer under Arbetskraften består av dem som antingen har eller söker ett arbete. Till dem som söker arbete räknar Arbetsförmedlingen inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Antalet personer som deltar i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper, pendlingsmöjligheter, antalet studerande, ohälsa, politiska reformer och sannolikheten att få ett arbete. Positiv befolkningsutveckling I slutet av 2012 var antalet värmlänningar personer. Efter att under några år ha minskat ökade antalet personer i Värmlands befolkning med 350 personer under Ökningar skedde i de flesta av rikets län och endast i fem av dem (Blekinge, Gotland, Dalarna, Jämtland och Västernorrland) minskade antalet invånare. I Värmland, och de allra flesta länen, förklaras ökningen av inflyttning från utlandet. Däremot är det fler som flyttar från Värmlands län till andra län än det omvända. Värmlands län hör även till det närmare tiotalet län som har ett negativt födelsenetto och under 2012 var det 400 färre som föddes än som avled. Av den totala ökningen av Värmlands befolkning stod männen för tre fjärdedelar. Skillnader finns inom länet. Hälften av kommunerna i länet hade en ökning av antalet invånare under 2012 och hälften en minskning. Det var främst Karlstad kommun och kommunerna närmast Karlstad (Kil, Hammarö och Forshaga) som ökade procentuellt sett. Kommunerna Munkfors, Storfors, Hagfors och Grums minskade mest. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas antalet invånare i Värmlands län fortsätta öka fram till Färre i yrkesverksam ålder Basen för utbudet av arbetskraft består av befolkningen i de mest yrkesverksamma åldrarna. I Värmlands län uppgick antalet invånare i åldrarna år till drygt personer vid årsskiftet 2012/2013. Det är en minskning med personer under 2012 och personer färre än för fem år sedan. Invånarna i de yrkesverksamma åldrarna utgör lite drygt 60 procent av länets hela befolkning och det är något lägre än genomsnittet för hela landet. I länets kommuner varierar andelen som är år mellan 57 procent (Munkfors kommun) och 65 procent (Karlstads kommun). Endast i kommunerna Karlstad och Hammarö har antalet personer som är mellan 16 och 64 år ökat under de senaste fem åren.

30 Sida: 28 av 46 Antalet personer som är yngre än 16 år har under de senaste fem åren minskat med personer. För första gången på 2000-talet ökade dock antalet med 145 personer under SCB:s befolkningsprognos förutspår en fortsatt ökning varje år fram till år Det gäller flertalet av länets kommuner men några, däribland Hagfors och Filipstad, beräknas få ett minskat antal invånare i de yngre åldrarna. Antalet som är äldre än 64 år har ökat med nära personer de senaste fem åren. Under 2012 var ökningen närmare personer. Enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas antalet fortsätta öka med ytterligare cirka personer till Det ökande antalet äldre gör att Värmland är ett av de län som har högst medelålder. Vid årsskiftet 2012/2013 var medelåldern 43,6 år, vilket kan jämföras med genomsnittet för riket på 41,2 år. Hagfors kommun har den högsta medelåldern i länet med 47,6 år och tillhör därmed de tio kommuner i landet som har den högsta medelåldern. Hammarö kommun har den lägsta medelåldern bland kommunerna i länet med 40,4 år. Det ger en placering bland de femtio kommuner i landet som har lägst medelålder. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos för Värmlands län minskar antalet personer i de yrkesverksamma åldrarna med drygt personer per år de närmaste åren. Med Karlstad kommun som enda undantag förutspår prognosen samma utveckling för alla kommuner i länet. Värt att nämna är dock att allt fler väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Det bör medföra att skillnaden mellan antalet som lämnar och tillträder på arbetsmarknaden blir mindre än om så inte hade varit fallet. Fler som pendlar ut från länet Värmland är ett län där det är vanligare att man pendlar ut från länet till ett arbete än tvärtom. Cirka personer pendlar ut från länet och det är drygt fler än antalet som pendlar in till länet. Vanligast är att pendla till Örebro län, följt av Västra Götalands län och Stockholms län. De flesta som pendlar in till länet kommer från Västra Götalands län, följt av Örebro län och Stockholms län. Det sker även en omfattande utpendling till Norge, främst från de kommuner som gränsar till grannlandet. Totalt pendlade närmare personer från Värmlands län till Norge år Av dessa var drygt 70 procent män. Ungefär en fjärdedel av pendlarna var ungdomar under 25 år. Utbildning En förbättring av konjunkturläget medför att fler personer väljer att söka sig till arbetsmarknaden i stället för att studera. När konjunkturen försämras sker det omvända och fler väljer att utbilda sig för att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. 7 Enligt RAMS 2011

31 Sida: 29 av 46 Av de värmländska ungdomarna påbörjade fyra av tio som avslutade gymnasiet läsåret 2007/08 högre studier inom tre år 8. Det är något färre än i riket som helhet. Skillnaderna är stora i länet både när det gäller kommuner och kön. Högst var andelen som började studera bland kvinnorna i Karlstads kommun där drygt hälften läste vidare och lägst bland männen i Eda kommun där motsvarande andel endast var en av sex. Vid flertalet universitet och högskolor i landet, däribland Karlstads universitet, har antalet helårsstudenter minskat. Det beror på att tillfälligt ökade anslag har upphört och skolorna har anpassat sin verksamhet därefter. Det är främst när det gäller fristående kurser och kortare program som utbudet minskat. Prioritet ges i stället till utbildningar som leder till en examen. Utöver högskolan finns dock många andra alternativ till utbildning inom yrkeshögskolor, folkhögskolor och kompletterande utbildningar. Totalt sett bedöms därför många fortsatt välja att utbilda sig i ett läge där arbetsmarknaden är kärv. Stor grupp utanför arbetskraften Den andel av befolkningen mellan 16 och 64 år som ingår i arbetskraften, det vill säga är förvärvsarbetande eller inskrivna arbetslösa, uppgår i Värmlands län till 77 procent, enligt RAMS och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Det betyder att närmare en fjärdedel av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna studerar, är föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Andelen män som deltar i arbetskraften är ett par procentenheter högre än den är för kvinnorna. Kvinnorna arbetar dessutom deltid i högre utsträckningen än männen gör. Arbetskraftsdeltagandet inom gruppen utrikes födda är 60 procent och bland svenskfödda personer deltar i Värmlands län 79 procent i arbetskraften. Det innebär att det finns en stor outnyttjad arbetskraftspotential hos den utrikes födda befolkningen, inte minst bland kvinnorna. Att öka utbudet av arbetskraft handlar i hög utsträckning även om en förbättrad integration. I ett läge där de yngre och äldre åldersgrupperna blir fler till antalet ökar behovet av bland annat barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. När samtidigt antalet personer i yrkesverksamma åldrar minskar blir andelen personer som deltar i arbetskraften mycket viktig. 8 SCB: Studerande som avslutat ett program i gymnasieskolan 2007/08 och som påbörjat högskolestudier inom tre år.

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Marwin Nilsson, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Torbjörn Johansson, Af-chef Norra Värmland Åsa Rosendal, Af-chef Västra Värmland Ann Mannerstedt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västernorrlands län Text Anna-Lena Arvidsson, ansvarig utredare i Västernorrlands län. Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016 Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingens prognos Två prognoser per år, vår och höst Privata näringslivet - 460 arbetsställen Offentlig sektor

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012 Text Bitte Lyrén Text- och bildredigering Urban Isberg Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Sammanfattning...4

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län Innehållsförteckning Sid DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Maria Salomonsson Analysavdelningen Sida: 3 av 58 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen är fortsatt dämpade

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Maria Salomonsson, Analysavdelningen Sida: 3 av 52 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 498 privata arbetsställen i Kalmar län, svarsfrekvens

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet Nationella arbetsmarknadsutsikter Regionala arbetsmarknadsutsikter Långa

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2014-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 Text Fredrik Ribbing, utredare Karin Berglind, utredare Arbetsförmedlingen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 Text Annelie Almérus Text- och bildredigering Anneli Hedlund Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län 2015-06-10 Jens Sandahl Sara Andersson Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 Text Jens Lotterberg Text- och bildredigering Anneli Hedlund Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Södermanlands län 2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län Det senaste halvåret, hur blev det? Efterfrågeutveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Hur stämmer det med förväntningarna från

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Maria Salomonsson Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Text: Agneta Tjernström, 010 487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Sida: 3 av 50 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 17 sep-19 okt Prognosen

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Therese Landerholm Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Julia Asplund, 010-488 26 97 Therese Landerholm, 010-488 40 32 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 NORRBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen Sida: 3 av 47 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009 Arbetsmarknadsprognos, Våren 009 Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. Arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB: s företagsregister. Urvalet är stratifierat utifrån bransch,

Läs mer

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 Fått arbete Under januari påbörjade 1 323 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen!

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen! Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Välkommen! Daniel Nilsson Arbetsförmedlingschef Luleå-Boden, 010 486 75 55 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Jim Enström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Agneta Tjernström, 010-487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, november månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län november 2013 8 315 (11,2 %) 3 776 kvinnor (10,8 %) 4 539 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 Färre sökande ut i arbete Under oktober 2014 påbörjade 891 personer av de inskrivna arbetslösa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 Fått arbete I november2014 fick 182 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Agneta Tjernström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Dalarnas län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Dalarnas län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Dalarnas län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Jan Sundqvist Analysavdelningen Telefon: 010-486 48 42 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen Genomförs 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) I Kalmar ingick totalt 538 privata och 110 offentliga arbetsgivare i undersökningen Svarsfrekvens

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län november 2012 12 900 (7,6%) 5 970 kvinnor (7,4%) 6 930 män (7,7%) 3

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Andreas Mångs och Jan Sundqvist, Analysavdelningen Sida: 3 av 46 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm november 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Uppsala län oktober 2013 10 341 (6,2 %) 4 824 kvinnor (5,9%) 5 517 män (6,4 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västmanlands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västmanlands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Marcus Löwing Analysavdelningen Telefon: 010-487 62 64 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 2015-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året Prognoserna

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 HALLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 HALLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017 Ansvarig utredare Peter Nofors Telefon: 010 486 76 97 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer